— 1 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

PERSONALTIDNINGEN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET • nr 4/98

FOTO

: PER

WES

TERG

ÅRD

Grattis Gustaf! – Sidan 16

S TOCKHOLMS UN IV ERS I T E T S

Krav på flerexaminationerHumanistisk och samhällsveten-skaplig fakultet bör öka antaletmagisterexamina med mellan30 och 60 procent under åren2000-2005. Detta för att univer-sitetet ska nå upp till de krav somutbildningsdepartementet ställeri regleringsbrevet 1998. Det sä-ger universitetets styrelse i ettbeslut från början av april.

Sidan 7

Etnologiprofessurkan försvinnaI slutet av förra året sade Nordis-ka museet upp kontraktet för pro-fessuren i etnologi. Professurenkom till genom en donation tillNordiska museet.

I början av mars gjorde LarsLöfgren och Gustaf Lindencronaen gemensam uppvaktning hosutbildningsministern för att försö-ka få medel för en ny etnologipro-fessur vid universitetet.

Sidan 2

Undervisning medglödande kolNågra få långa kliv, med risk föratt sjunka ner, eller små försikti-ga steg med fler steg på kolbäd-den. Det svåra valet stod LarsPettersson och hans studenter påFysikum inför när de några dagarföre påsk visade att det var möj-ligt att gå på glödande kol. De-monstrationen var en del i kursenom värmelära.

Sidan 13

Lek och allvar Under Vetenskapsfestivalen gick det både att undersöka

omvärlden med forskarnas verktyg och kunskaper.Eller debattera om vetenskapens framtid med Carl Tham.

Utbildningsministern och över 7 000 skolbarnvar några av de som trotsade det kalla vädret

under veckan.Campusområdet var fyllt med tält, där universitetet

och andra högskolor visade upp sig.Även på Riksmuseet, Vetenskapsakademien och

Bergianska fanns det aktiviteter.

Mitten

Vill vi flytta tillbakatill stan?Politikerna i Stadshuset vill ökaantalet utbildningsplatser i in-nerstaden. En framtida expan-sion för universitetet skulle där-med bli möjlig i city, istället förute i Frescati.

Läs vad några röster från cam-pus tycker om en placering inne istan igen.

Sidan 3

— 2 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Ansvarig utgivare:Lena Wollin

Fax till redaktionen .................................. 15 36 93

Redaktörer under våren:Tommy Ringart och Andreas Nilsson.Anette Norberg-Tägt ............................. tel 16 22 55E-post: anette.norberg-tagt@info.su.se

Eftertexter, annonser (prislista) och grafisk form:Kjell Lundgren /ArcoMedia .................... tel 16 29 02E-post: kjell.lundgren@arcomedia.su.se .... fax 16 12 50

Externa adresser:Jeanette Andén /ArcoMedia .................. tel 16 49 23E-post: jeanette.anden@arcomedia.su.se

Redaktionsråd: Sven Hovmöller . Bo Inge SkarströmErik Skogh . Lennart Tonell . Lena Wollin

Prenumerationer och adressändring:Fast anställda erhåller tidningen utan kostnad. Adress-ändring meddelas till Personalbyrån.Övriga kan bli prenumerant eller meddela adressändringgenom att kontakta Jeanette Andén, tel 08-16 49 23.

Redaktionen förbehåller sig rätten att vid behov kortai insända manus. Skriv därför kort redan från början.Insända manus returneras ej.Ej signerat material ansvarar redaktionen för.

ISSN 1103-2375

SU-NYTTär personaltidningen vid Stockholms universitet.Tidningens upplaga är 5 300 exemplar.

Adress:SU-Nytt, Bloms husUniversitetsvägen 10, 106 91 Stockholm

Nästa nummer av SU-Nytt Extra utkommer 19/5.Manusstopp 6/5.Nästa nummer av SU-Nytt utkommer 8/6.Manusstopp 8/5. Företagsannonser senast 15/5.

Eftertexten längst bak i denna tidning ligger på SUshemsida: http://www.su.se/Aktuellt/SU-Nytt

Framtiden för professuren i etno-logi är oviss. Nordiska museetsstyresman Lars Löfgren sade islutet av förra året upp kontrak-tet med universitetet om profes-suren. I början av mars gjordeLars Löfgren och Gustaf Linden-crona en gemensam uppvaktninghos utbildningsminister Carl Thamför att försöka få medel för en nyetnologiprofessur vid universite-tet.

Professuren i etnologi kom tillgenom en donation 1918 tillNordiska museet för inrättandetav en professur, den Hallwylskaprofessuren. En professur kandock endast inrättas vid univer-sitet och högskolor. Därför upp-rättades ett avtal mellan dåva-rande Stockholms högskola ochNordiska museet. I korthet inne-bär avtalet att pengarna förval-tas av Nordiska museet och attprofessuren inrättas vid univer-sitetet, samt att innehavaren avprofessuren delar sin tid mellanetnologiska institutionen och

Nordiska museet. Avtalet harsedan dess förnyats vart tredjeår. Men nu säger alltså Nordiskamuseet upp avtalet.

J u r id i sk t v i s t– Vi anser att gåvobrevet visar attdonationen ska användas till enprofessur och ingenting annat,säger rektor Gustaf Lindencro-na. Vi anser att vi har juridiskträtt men kan avstå från professu-ren under förutsättning att vi till-förs medel för inrättandet av enny professur hos oss. Vi har ingamöjligheter att finansiera deninom våra nuvarande ramar.

Nordiska museets chef LarsLöfgren är av en annan uppfatt-ning.

Gemensam uppvak tn ing– Nordiska museet vill i framti-den utveckla sin forskning ocksåi samarbete med andra institu-tioner än Stockholms universi-tet, säger Lars Löfgren i en kom-mentar till SU-Nytt.

Icke desto mindre har rektor

och Lars Löfgren gemensamtuppvaktat utbildningsministernför att undersöka möjligheternatill att staten finansierar en nyprofessur i etnologi vid universi-tetet. Hur stor chansen är kaninte rektor kommentera idag.

Etnologiprofessur uppsagd av Nordiska museet

Den första juli 1998 inrättas enny professur i svenska som an-draspråk för döva. Professurenblir den första i sitt slag i världenoch kommer att vara placeradvid institutionen för nordiskaspråk, där man sedan början av80-talet bedrivit forskning påområdet.

– Etableringen av professureninnebär en stabil grund för fram-tida forskning i ämnet, samtidigtsom universitetets ledande posi-tion på området kommer att stär-kas ytterligare, säger Lars Clevesom är utbildningsledare vid hu-manistiska fakultetskansliet.

Den nya professuren har möj-liggjorts tack vare ett riksdagsbe-slut som baserar sig på höstensbudgetproposition, där 900 000kronor tilldelas Stockholms uni-

versitet för främjandet av forsk-ning i svenska för döva. Förslagom inrättandet av en professur isvenska som andraspråk för dövahar tidigare givits från Sverigesdövas riksförbund. Man har be-tonat den svenska forskningensframsteg på området och fram-hållit vikten av den för dövun-dervisningen runt om i världen.Nu har man fått gehör för sinaönskemål.

Ledande fo r skn ingForskning i teckenspråk har be-drivits vid Stockholms universi-tet sedan 70-talet och Sverige ärinternationellt erkänt som ledan-de på den fronten. En professur iämnet inrättades 1990 vid insti-tutionen för lingvistik och inne-bar ett stort steg framåt för döv-forskningen. Den forskning som

bedrivits vid institutionen förnordiska språk har dock inte haften lika trygg situation. Forsk-ningen här har främst finansie-rats med externa medel, men nuhoppas man kunna säkra verk-samheten för en längre tid. Någ-ra nya tjänster, förutom profes-suren, tror dock inte Lars Cleveatt det blir fråga om.

– Pengarna ska förvisso räckatill en del omkostnader utanförprofessuren, men någon drama-tisk utökning av verksamhetenser det inte ut att kunna bli.

Teckenspråk mo ta rbe tas1981 togs ett riksdagsbeslut därdövas rätt till tvåspråkighet slogsfast. I flera länder, inte minst iCentraleuropa, har motståndetmot teckenspråk varit stort och ivissa länder har det förbjudits

Ny professur viktig för dövas kommunikationhelt. Myndigheterna anser att detär skadligt då man tror att detförhindrar inlärning av samhäl-lets språk. Resultatet har blivitatt många döva inte kunnat ut-veckla funktionella läs- och skriv-kunskaper.

– Den forskning och undervis-ning som bedrivs här visar att detfinns alternativ. Här utgår manifrån teckenspråket för att sedanlära in det svenska skriftspråket.Inrättandet av professuren inne-bär givetvis också ett vidare er-kännande av forskningen påområdet såväl som av dövas rätttill sitt eget språk – teckensprå-ket – i första hand, säger LarsCleve.

Johanna Lundberg

Universitetet har också skickaten formell skrivelse till utbild-ningsministern. Hur universite-tet agerar i frågan fortsättnings-vis beror förstås på hur skrivel-sen behandlas av regeringen.

Tommy Ringart/A N-T

FOTO

: MA

TS LA

ND

IN

— 3 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Besked omFysikcentrum i maj

Följetongen om Fysikcentrumfortsätter. En orsak till att be-skedet i Regeringsrätten dröjerär att juristerna där även prö-var stängningen av Barsebäck.I mitten av maj väntas dockbesked om bygget i anslutningtill Roslagstulls sjukhus.

– Vi räknar med ett klarteck-en och då kan projektet för-modligen vara igång redan un-der sommaren. Får vi negativtbesked tar vi ställning till detdå, säger Christer Lindblad, in-formationsansvarig vid Fysik-centrum.

Regeringsrätten är högsta in-stans på området och får byg-get av Fysikcentrum nej gårbeslutet inte att överklaga, utanskickas tillbaka till Regering-en.

Johanna Lundberg

Läs mer om Fysikcentrum påwww.kth.se/centra/fysikcentrum

Detaljplan närmarsig för kårhuset

Nu har de första planerna fördet nya kårhuset varit ute påremiss till ett 30-tal inblanda-de. Ekoparkens vänner, Läns-styrelsen, Kungl. djurgårdsför-valtningen och universitetet harfått ge kommentarer till ny-bygget. De flesta är positiva.

– Men när man diskuterarom Nationalstadsparken är detsvårt att tolka lagen. Frågan ärvad det historiska landskapetär och vilket del utgör universi-tetet i det, säger Johan Blaussom är ansvarig för kårhus-bygget på studentkåren.

I mitten av april skulle stads-byggnadsnämnden ge beskedom arbetet med detaljplanerkunde börja, men frågan bord-lades. I mitten av maj behand-las kårhuset nästa gång.

Andreas Nilsson

Universitetet åter in till stan?

Gunnel Engwall,prorektor

– Det ska ligga kvar härute, loka-lerna i city passar inte vår verk-samhet. Däremot skulle man jukunna göra något för studenter-na och samtidigt få fart inne istan, till exempel genom att byg-ga studentbostäder där.

Mats Engström,Manne Siegbahn-laboratoriet

– Jag tycker att det är bättre attvara kvar härute, det verkartrångt och bökigt att hålla till istan. När man nu har jobbat föratt samla ihop universitetet, låterdet ju konstigt om man skullesplittra det igen.

Malin Olofsson,läser statistik

– Jag tycker att det är bättre omallting är på ett ställe. I och försig skulle det väl gå an att varainne i city om allt kunde liggasamlat där, men det går väl inteatt ordna.

Vad tycker du om att universitetetska ges utrymme i city?

Linda Wirén,läser på biologlinjen

– Det skulle vara bra med mins-kade restider, men det är mycketfinare härute. Mer inspirerandeän inne i city. Det enda dåligamed Frescati är att det finns så fåstudentbostäder här.

Karlis Kangeris,institutionen för baltiska studier

– Härute är ju vackert, men attvara inne i stan kunde kanskeockså fungera. Jag har jobbat iTyskland och där är det vanligtatt universiteten ligger inne i stan.Men när man nu jobbar motökad tvärvetenskap vore det jusynd att dela upp allt.

Forrest Humphries,läser ekonomi

– Det skulle vara skönt. Det blirju kortare restider och nära tillallting.

Enkät av Johanna Lundberg

Universitetet ska ges möjlighetatt expandera i innerstaden. Detär innebörden av ett beslut i kom-munfullmäktige. Tanken är attutbildningsplatserna i centralaStockholms ska bli fler, vilket dockinte uppges påverka planernaför Fysikcentrum eller ett nytt kår-hus i Frescati.

Centerpartisten Björn Mellstrandlåg bakom den motion som leddefram till Stadshusets beslut i mars.Han förslag var att delar av uni-versitetet ska flytta in i Hötorgs-skraporna, något som skulle gemer liv åt city och skydda Natio-nalstadsparken.

Universitetets har svarat attsamlingen i Frescatis campus harstor betydelse för utvecklingen avkonkurrenskraftig forskning ochutbildning. Dessutom utgör uni-versitetet själv en del av Natio-nalstadsparken och är inget hotmot den.

Inga HötorgsskraporMen med knapp majoritet rösta-des motionen igenom av fullmäk-tige, i och med att de borgerligapartierna gick ihop med Stock-holmspartiet och Miljöpartiet.Viktigt är dock att det slutliga

beslutet innehåller flera avgöran-de ändringar. Bland annat döm-de flera remissinstanser ut Hö-torgsskraporna som utbildnings-lokaler. Dessutom är flera av hu-sen inte ens lediga.

Motionens fokusering på uni-versitetet finns inte heller kvar.Istället sägs det i mer allmännaordalag att staden ska verka föratt få fler utbildningsplatser i in-nerstaden.

Bara målsät tning– Det är främst en framtida mål-sättning och innebär att det skaskapas möjligheter för bland an-nat universitetet att expandera icity framöver, förklarar modera-ten Carl-Erik Skårman, en av demsom drev igenom motionen.

Som vice ordförande i stads-byggnadsnämnden betonar Carl-Erik Skårman att beslutet intekommer att inverka negativt påfrågorna om Fysikcentrum ellerett kårhus i Frescati.

– För innerstaden är det somnärmast är aktuellt istället hurstadens olika konsthögskolor skalokaliseras, säger han.

Andreas Nilsson

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

— 4 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Han har redan huvudet fullt avidéer om hur man ska kunna föraut vad som händer på universite-tet. Björn Wolrath har fått upp-draget att leda arbetet med att tafram ett handlingsprogram församverkan med det omgivandesamhället – universitetets tredjeuppgift.

Björn Wolrath har en gedigenerfarenhet från näringslivet menockså en stor insikt i hur univer-sitet fungerar. Han studeradeekonomi, statskunskap och juri-dik här under 1960-talet, och ärledamot av universitetsstyrelsensedan 1994.

Hans idéer handlar om att hit-ta projekt som går att kommersia-lisera, till exempel att ge lärare iskolan kunskaper i krishantering,att sälja juristkompetens eller atterbjuda språkutbildare bättremetoder.

A l u m n i f ö r e n i n g a rMen han har även tankar om hurman kan skapa ett större intresseför universitetets forskning.

En av idéerna går ut på attskapa en förening av före dettastudenter och förse dem med in-formation om vad som händervid deras gamla universitet.

– Här finns en garanterat in-tresserad läsekrets. Om de upp-täcker något intressant tar deförhoppningsvis kontakt med denforskare eller den institution dethandlar om. Då uppstår en efter-frågan kring det vi gör vilket jagtror skyndar på processen attöppna upp universitetet mer motsamhället.

Den grupp som har utsetts avstyrelsen för att göra utredning-en om tredje uppgiften bestårförutom Björn Wolrath av pro-fessor Anders Victorin, juridiska

institutionen, professor GunillaLindberg-Wada, institutionen förorientaliska språk, professor Pe-ter Hedström, sociologiska insti-tutionen, professor Leif Isaksson,mikrobiologiska institutionen,Elisabeth Rendahl, studentkårenoch riksdagsledamoten Eva Jo-hansson. De har hittills träffatsen gång. I oktober ska ett förslagfinnas framme som universitets-styrelsen ska kunna fatta beslutom i december. Enligt reglerings-brevet ska högskolorna i maj1999 redovisa sina handlingspro-gram för samverkan med detomgivande samhället.

Spr ida in fo rma t ionBjörn Wolrath tror att det ärnödvändigt att sprida kunskapom det man åstadkommer.

– Vi lever i en krass verklighetoch universiteten ska konkurre-ra med många andra i samhälletom de medel som finns. Mycketav verksamheten här syftar fram-åt ut i det okända, medan mångaandra aktiviteter ute i samhälletär mer konkreta och kanskelättare att hitta motiv för. Dåräcker det inte med att bara åstad-komma bra saker. Man måsteockså tala om det för andra – fören bredare grupp människor – såatt det når fram till dem somfattar beslut om anslagen.

Men han menar samtidigt attdet är nödvändigt att hålla i min-net vilka universitets huvudupp-gifter är.

– Tredje uppgiften är viktig,men för den skull ska man integlömma bort att universitetetsviktigaste roll är att vara utbilda-re och framdrivare av nya forsk-ningsresultat.

” S c a n n i n g f u n k t i o n ”En av uppgifterna för den utred-

ningsgrupp som Björn Wolrathleder är att föreslå hur den inter-na organisationen på universite-tet ska se ut för kunna utföra dentredje uppgiften väl.

– Stockholms universitet haren mycket decentraliserad orga-nisation. Jag sitter i styrelsen ochblir ibland förvånad över vilkenliten roll vi har. Det gäller ävenbeslut om hur pengar ska förde-las. Det finns förhållandevis litepengar centralt att fördela. När

Björn Wolrath utreder tredje uppgiften

Vill skapa efterfrågan för kunskap

Björn Wolrath tror att man behöver inrätta en sorts”scanningfunktion” för att fånga upp forskning påuniversitetet som går att kommersialisera.

Från den 1 april gäller en nyförordning som bland annat inne-bär att alla som forskar ska hafinansieringen ordnad. Reformenhar väckt starka protester fråndoktoranderna, eftersom mångabefarar att den kommer att ledatill att forskningen avstannar.

– Men än är det för tidigt att säganågot bestämt om hur den nyaforskarreformen kommer att slå,säger Jan Hedin, utbildningsle-dare och chef för humanistiskafakultetskansliet. Men klart är i

alla fall att vi kommer att ställasinför mycket stora övergångspro-blem. Hur ska man till exempelklara finansieringen av de dokto-rander som redan är antagna mensaknar studiestöd?

En konsekvens av regeringensbeslut är att humanistiska fakul-tetsnämnden beslöt sig för attstoppa antagningarna från den1 januari i år. Hur länge stoppetvarar kan Jan Hedin inte svarapå. Men förhoppningsvis hävsdet efter sommaren.

Just nu arbetar man med att

Svårare bli antagen som doktorandförsöka dra upp riktlinjer för hurantagningen ska genomföras iframtiden och för hur den indivi-duella studieplanen utformas ipraktiken. Jan Hedin poängteraratt det är viktigt att studieplanenutformas likartat inom fakultet-ens samtliga ämnen.

Trots protesterna mot den nyaforskarreformen tycker Jan He-din ändå att den innehåller vissapositiva inslag.

– Det måste finnas en ambi-tion att göra det bästa av situa-tionen. Jag kan inte se att det är

helt fel att man med god handled-ning och finansiering kortar nertiden för doktorsexamen. Detfinns trots allt doktorandtjäns-ter, studiebidrag, extern finan-siering och stipendier för den somvill forska. Den individuella stu-dieplanen är bra, likaså att manvarje år kommer att göra en över-syn av den. Men visst har vimånga problem att lösa på vä-gen.

Madeleine Salomon

det gäller arbetet med den tredjeuppgiften gäller det alltså att fåmed sig institutionerna eller hit-tar nya pengar.

– Jag tror att det måste tillnågon form av ”scanningfunk-tion” som regelbundet går ige-nom den forskning och utveck-ling som finns här för att se vadsom går att kommersialisera el-ler på annat sätt sprida till enstörre publik.

Tommy Ringart

— 5 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Förhoppningsvis fick de drygt 200personer som deltog i pedago-giska rådets campuskonferensmed sig många förslag till för-bättrad forskarutbildning hem.Eftersom anförandena dessutomsnart finns tillgängliga i enrapport från enheten för peda-gogisk utveckling kommer ävenandra att kunna inspireras och fåhjälp i det stundande reform-arbetet.

Campuskonferensen i Aula Mag-na 25 mars fick sitt tema motbakgrund av det förslag till re-formerad forskarutbildning somgenom riksdagsbeslut nyligenblivit verklighet, bland annat ge-nom fastställda examinationsmåloch skärpta finansieringskrav.Den är även ett led i universitetetskvalitetsarbete.

Myror och e le fan te rDagen inleddes av professorChristoph Bargholtz som medsitt anförande Är fem myror bätt-re än fyra elefanter? slog an to-nen och menade att utrymmemåste få finnas för både energis-ka resultatproducenter och storafritänkare – det vill säga bådemyror och elefanter. Att dagensforskarutbildning även tillåterdylika variationer gav de efter-följande parallella sessionernaprov på. Anförandena, som höllsav lika delar doktorander, hand-ledare och forskarutbildnings-administratörer, behandlade allt

från frågor av princi-piell vikt till helt kon-kreta åtgärder. Sådantsom med lätthet skul-le kunna vidtas av deflesta institutioner ochfakulteter.

Bland annat fannsen workshop om ge-nus, ett seminariumom kvalitetssäkringsamt några inlägg ombehovet av bredd ochtvärvetenskaplighet.Det fanns också ex-empel på hur dokto-randrådsarbete kanbidra till forskarut-bildningens utveck-ling genom att inrym-mas i institutions-tjänstgöringen, hurforskarkurser kankoordineras och administreras,hur handledning kan förbättrasgenom att handledare utbildasoch hur skrivarkurser kan göraskrivandet till en naturlig del avforskarstudierna.

Särskilt imponerande var dendoktorandhandbok som tagitsfram av matematisk-naturveten-skapliga fakultetskansliet ochsom innehåller det mesta en dok-torand behöver veta, från antag-ning till disputation.

Avhandlingen vikt ig?Konferensen avslutades med enpaneldiskussion som syftade tillatt utröna om en generell dok-

torskompetens vore eftersträvans-värd. I panelen, vars samman-sättning var noga avvägd, fram-kom emellanåt en viss åsiktsskill-nad mellan de yngre och äldreforskarna. Docent Calle Jacobs-son, som även författat delar avdet aktuella reformförslaget, spet-sade till problemställningen ge-nom att påpeka att det utanföruniversitetsvärlden snarare ärdoktorernas egenskaper som ärviktigare än avhandlingarna.Trots denna skiljaktighet åter-fanns emellertid även ett stortmått av enighet, främst kring attmånga problem egentligen är ge-mensamma och därför skulle kun-

Många idéer på campuskonferensen

Förfriskningar och mingel undereftermiddagspausen i AulaMagnas galleri.

– Inom ett par år ska vi ha tittat påfemtio till sjuttio projekt. Det ärmin målsättning. Så pass opti-mistisk är Anders Wickström in-för de möjligheter som finns atthitta kommersiellt gångbara pro-jekt inom universitetet. Idag ärdet tre till fyra projekt per år somundersöks.

nå ut och att kanske tjäna enslant för både den enskilde fors-karen och för institutionen skaöka.

Anders Wickström vet att dethär arbetet kan ta tid. Han harsedan 1985 arbetat som konsultmed affärsutveckling och har ti-digare arbetat med KTH, Chal-mers och Karolinska institutetför att få igång liknande proces-ser.

– Det kan ta ett par år att fåigång de här tänkandet. Jag troratt en nyckel till framgång är attvara mycket ute och informeraoch att då samtidigt kunna fångaupp intressanta idéer. De förstaprojektidéer som sedan kommerin gäller det att förvalta väl så attfler blir intresserade.

Andes Wickströms arvode fi-nansieras helt av Teknikbrostif-telsen i Stockholm och han ska

vara klar med sina förslag tillårsskiftet.

En av Anders Wickströms vik-tigaste uppgifter är att hitta enprofil för en vd för SU Holding.Men några viktiga beslut måsteförst tas av Holdingbolaget.

– Holdingbolagets roll är att gåin och stötta när en idé ska kom-mersialiseras. Men frågan är hurmycket? På Karolinska institutethar man valt en modell med ettbolag som enbart förvaltar, ad-ministrerar och säljer patent till-sammans med forskarna. PåUmeå universitet har man iställetett stort holdingbolag med nä-ringslivssekreteriat, utvecklins-bolag med mera under holding-bolaget. Någonstans emellandessa två modeller tror jag att vihamnar här, säger Anders Wick-ström.

Tommy Ringart

Information – nyckeln till att fånga upp säljbara idéer

na lösas samfällt över ämnesgrän-serna. Kanske skulle till och medcampuskonferensen kunna sessom ett första led i detta arbete?

Den som är intresserad kan be-ställa konferensdokumentationenfrån PU-enheten. Den planeras varadistributionsklar i slutet av maj.

Gabriella SebardtDoktorand i civilrätt

och konferensarrangör

Anders Wickström arbetar se-dan första mars som konsult medatt se över hur mer av forskning-en ska kunna paketeras till sälj-bara produkter inom SU Hol-dings ram.

SU Holding har funnits i drygttvå år och ägs sedan årsskiftethelt av Stockholms universitet.Syftet är att fånga upp och göraforskningen på universitetet tillsäljbara produkter. Det är denverksamheten som Anders Wick-ström ska få fart på. Men hanbetonar att det inte handlar omatt stöpa om forskare till egnaföretagare.

– De två traditionella uppgif-terna för universitet och forskar-na; att forska och utbilda, skainte ta stryk av den tredje – att nåut i det omgivande samhället.Men jag vill att medvetenhetenom att det finns möjligheter att

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

FOTO

: PET

ER E

RIKS

SON

— 6 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Tre nya år av kvalitetsarbete

Kerstin Dahlbäck är en av demsom ska förbättra universitetetskvalitetsarbete. Hon är ordföran-de i en ny arbetsgrupp som fåren nyckelroll de närmaste åren.Den ska följa kvalitetsarbetetinom grund- och forskarutbild-ningen, fånga upp problem ochkommentera förslag och nyagrepp från institutioner ochfakultetsnämnder.

– Vårt arbete ska bygga på deninventering och systematiseringav institutionernas kvalitetsma-terial som redan gjorts. Det bör

ge oss fast mark att ståpå. Kan vi utifrån dettamaterial producera någ-ra ”visioner” så är detbra. Men jag undvikerhelst ordet vision, somär nedslitet och låterpretentiöst i det härsammanhanget. Vi fårabsolut inte bli en gruppsom ersätter handlingmed tal och fina ord.

Kerstin Dahlbäck ärnoga med att betona ar-betsgruppens konkretainriktning. Som ordfö-rande håller hon nu påatt fundera över etthandlingsprogram.

Den nya arbetsgrup-pen består förutom hen-

ne av aktiva lärare och forskarefrån de olika fakulteterna. RolfHöök, juridiska institutionen,David Jones, engelska institutio-nen, Johan Söderberg, ekono-misk-historiska institutionen, KiWinbladh, zoologiska institutio-nen samt vice kårordförande Jes-sica Johnsson och Mona Bess-man från enheten för pedagogiskutveckling.

Föl jer a l l t arbeteNu i början gäller det att definie-ra den nya gruppens uppgifteroch profilera sig mot andra grup-

per inom kvalitetsarbetet så attde inte överlappar varandra.

Kvalitetsgruppen ska följa uppallt som händer inom universitetskvalitetsarbete. Uppgiften låterövermäktig.

– Ja det lär bli åtskilligt arbete.Vi får väl se hur mycket vi hinnermed. I början får vi nog välja utnågra viktiga områden och kon-centrera oss på dem. Ett sådantområde är studentmedverkan,som ju är högt prioriterad påStockholms universitet. Det finnsett stort intresse för att öka stu-denternas inflytande och då me-nar jag inte bara deras formellarepresentation, utan deras med-verkan i utbildningen och kvali-tetsarbetet.

– Men det gäller att hitta funge-rande former. Till exempel att fåfler studenter att engagera sig ikvalitetsarbetet, vilket kan varasvårt eftersom det kräver tid. Detär också ett altruistiskt arbete.De långsiktiga förändringarnakommer knappast de nuvarandestudenterna till godo utan senareårgångar, påpekar hon.

Nya examenssä t tEtt annat område som gruppenförmodligen kommer att ta sigan är examinationsformerna somi hög grad styr inlärningen. Stu-denterna är rationella och intedummare än att de läser medsikte på den tenta som avkrävsdem menar Kerstin Dahlbäck.Hon tror det går att hitta andrafungerande sätt att examinera ängenom salsskrivning, som tende-

rar att fragmentisera och leda till”korvstoppning”. Man experi-menterar redan med alternativaformer ute på institutionerna.

Själv har Kerstin Dahlbäck, vidsidan om forskning och dokto-randhandledning, under två ter-miner lett en A- och B-kurs ilitteraturvetenskap med ny upp-läggning. Högskoleverket harvarit inblandat liksom litteratur-vetarna i Lund. Experimentet hargått ut på att låta studenternaläsa färre skönlitterära texter,men fördjupa sig mer i dem ochframför allt skriva fler uppgifterför att de på så sätt ska varabättre förberedda inför uppsats-skrivandet på högre nivåer.

– Den nya arbetsgruppen skaockså skaffa sig en överblick överhela kvalitetsarbetet, säger Ker-stin Dahlbäck. Därigenom kanvi lägga fram egna förslag tillåtgärder.

Hon betonar att gruppen inteska ha någon kontrollfunktionutan ge råd och inspirera.

– Det behövs inte minst nu idessa nedskärningstider. Vi börkunna fylla en viktig funktiongenom att värna om kvalitetentrots besparingarna och genomatt se hur resurserna kan utnytt-jas på bästa sätt, tror hon. Kvali-tetsarbetet är nödvändigt trotsatt det kräver tid och trots att detkan kännas motigt då man nu påflera håll tvingas lägga ned välfungerande kurser.

Andreas Nilsson

Goda råd för bättre kvalitet

– Vi kommer att inrikta oss merkoncentrerat på att säkerställakvaliteten på det vi producerar.Det vill säga grundutbildning,forskarutbildning och forskning.Detta i enlighet med signalerna vifått från Högskoleverket. Vi hål-ler även fortsättningsvis fast vidden organisation vi har för vårtkvalitetsutvecklingsarbete, näm-ligen att det leds av våra befint-liga organ. Så sammanfattar rek-tor Gustaf Lindencrona riktningenför universitetets fortsatta kvali-tetsarbete.

Tyngdpunkten i kvalitetsarbetethar förskjutits från själva proces-sen, det vill säga till hur arbetetutförs, till att handla om kvalite-ten i sig. Syftet med den nuvaran-

de periodens arbete är att höjakvaliteten.

– Vi går på som tidigare medinstitutionsledda program, mendet behövs också några komplet-teringar, förklarar Ingemar Lars-son, chef för planeringsenhetenoch den inom universitetsförvalt-ningen som håller ihop kvalitets-arbetet.

En av nyheterna är en arbets-grupp som ska utveckla verktygför att mäta kvaliteten. Någotsom behövs för att resultatet avkvalitetsarbetet ska kunna avlä-sas. Personerna som ska ingå igruppen kommer att vara exper-ter som finns inom universitetetoch ska utses av rektor undervåren.

– Vi har en hög kompetens på

det här området inom universite-tet. Flera forskare inom samhälls-vetenskap arbetar med just kva-litetsfrågor, förklarar Gustaf Lin-dencrona.

En annan förändring är att endel av pedagogiska rådet bildaren arbetsgrupp som stöd för kva-litetsarbetet vid universitetet.Gruppen presenteras i artikelnnedan.

Enligt Ingmar Larsson är för-ändringarna främst tänkta attavhjälpa bristerna Högskole-verkets utvärderare anmärkte påi förra höstens utvärdering avkvalitetsarbetet. Bland annat an-såg utvärderarna att det behöv-des mer kontroll över vad somgjordes ute på institutionerna.Information om vad som händer

borde också spridas bättre.Campuskonferenserna, där fö-

reträdare för olika institutionerträffas och diskuterar vad manarbetar med, kompletteras där-för med en skriftlig exempelsam-ling. Bra arbetssätt och idéer frånolika håll ska sammanställas i etttiotal korta rapporter, för att påså sätt spridas. Rapporterna ärtänkta att komma ut under hös-ten och de två första handlar omforskarutbildning respektive stu-dentmedverkan.

– Men precis som förut är detute på institutionerna som hu-vuddelen av arbetet utförs, beto-nar Gustaf Lindencrona. Led-ningens och förvaltningens rollär som alltid att stödja och sam-ordna.

A N-T/Andreas Nilsson

Dialogen medstudenterna är viktigi kvalitetsarbetet enligtKerstin Dahlbäck.

FOTO

: PET

ER E

RIKS

SON

— 7 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Humanistisk och samhällsveten-skaplig fakultet bör öka antaletmagisterexamina med mellan30 och 60 procent under åren2000-2005. Detta för att univer-sitetet ska nå upp till de krav somutbildningsdepartementet ställeri regleringsbrevet 1998. När detgäller forskarutbildningen börjuristerna fördubbla examina-tionstakten för att uppfyllaregleringsbrevets krav. Det sä-ger universitetets styrelse i ettbeslut från början av april.

Första gången kraven ställdes påantalet examina i regleringsbre-vet var 1997 och gällde då treårs-perioden 1997 till 1999. Men detär första gången universitetets

styrelse gör en fördelning av ök-ningskraven i antalet examinamellan fakulteterna.

När det gäller magisterexami-na vill styrelsen i första hand atthumanistisk och samhällsveten-skaplig fakultet ska öka sin exa-minationstakt. Ökningskraven ärstörst på humanistisk och sam-hällsvetenskaplig fakultet, efter-som den matematisk-naturveten-skapliga fakulteten redan nupresterar betydligt fler magister-examina i förhållande till sinaresurser än de övriga och harsvårt att öka sitt antal. Inom denjuridiska fakulteten är också enökning svår att uppnå eftersomdet finns få utbildningar som germagisterexamen där.

Ej t i l l räck l ig ökningI regleringsbrevet för år 1998anges bland annat hur mångamagisterexamina som ska preste-ras av universitetet under treårspe-rioderna 1997-1999, 2000-2002och 2003-2005. Under den inne-varanande treårsperioden har detskett en stor ökning av antaletmagisterexamina, men trots detkommer universitetet inte att nåupp till kraven på 2 200 avlagdaexamina. En uppskattning frånplaneringsenheten tyder på atttotalt cirka 1 900 magisterexa-mina avläggs till och med år 1999.Det faktum att universitetet intenår upp till de fastställda målenunder den nuvarande treårsperi-oden har åtminstone än så länge

Magisterexamina till år 2005

Störst ökningskrav på humanistiskoch samhällsvetenskaplig fakultet

På Sveriges universitets- och hög-skoleförbund diskuterar man justnu vad som ska hända när dennya lärartjänstereformen träder ikraft nästa år. Det är mycket somförändras, bland annat blir detlättare att bli professor.

I en vacker sekelskiftesvåning ettstenkast från Spökslottet på Råd-mansgatan har Sveriges universi-tets- och högskoleförbund sinalokaler.

Förbundet som bildades 1995är ett samverkansorgan för samt-liga universitet och högskolor ilandet. Här arbetar man blandannat med frågor som universi-tet och högskolor har ett gemen-samt intresse av. Det kan tillexempel vara att påverka myn-digheter eller regeringen. Univer-sitetets rektor, Gustaf Lindencrona,är förbundets ordförande.

Just nu är medlemmarna i fullfärd med att förbereda inför dennya lärartjänstereformen somkommer att regleras i högskole-förordningen. Reformen som trä-der i kraft den första januari 1999är en av de mest genomgripandeförändringarna inom högskolan.

T jäns t inge t k ravI stora drag går den ut på att detinte längre behöver finnas en le-dig tjänst för att bli professor.

– Professorstiteln tillkommerden som är kompetent för detta,

förklarar Lars Ekholm, general-sekreterare för Sveriges universi-tets- och högskoleförbund. Dethär är ett anglosaxiskt förfarings-sätt som gör att många duktigaforskare nu får möjlighet att bliprofessorer.

Men i och med att antalet pro-fessorer kommer att öka så finnsdet risk för att statusen sjunker.

– Idag är professorstiteln pre-stigeladdad. I och med reformenså förändras nog det. I Norgeinförde man en liknande reformför flera år sedan och där innebardet en negativ löneutveckling förgruppen som helhet. En annanföljd kan bli att det uppstår enskiktning där vi får en topprofes-sor inom varje ämne med högrelön och som blir den som företrä-der sitt ämne.

Mer underv i sn ingReformen påverkar också under-visningsskyldigheten. Idag harprofessorerna 115 undervisnings-timmar om året medan lektorer-na har 400 timmar.

– Vem ska undervisa om lektorer-na blir professorer? Det är en avde frågor vi nu diskuterar här påförbundet, säger Lars Ekholm.Reformen är ofinansierad. Uni-versiteten har inte råd att anstäl-la fler lärare – då går ekvationeninte ihop. Det innebär att profes-sorerna måste få fler undervis-ningstimmar och jag tror att de

”nya” professorerna därmedkommer att få en större under-visningsskyldighet.

På Sveriges universitets- ochhögskoleförbund har man ocksåbildat en arbetsgrupp som hartill uppgift att försöka utarbetaen nationell norm för vad somska krävas för att bli professor.

– För att inte kraven ska sjun-ka måste vi hitta en gemensamstandard. Risken är annars att vi

får A- och B-universitet eller hög-skolor där de mindre ställer lägrekrav för att få så många profes-sorer som möjligt. Här tittar viockså på Norge. Där har en fa-kultet ansvar att bedöma allasökande inom ett ämnesområde ihela landet. Kanske det är enmodell även för Sverige, sägerLars Ekholm.

Madeleine Salomon

Fler professorer efter reform

Lars Ekholm sitter nu och går igenom effekterna av den nyalärartjänstereformen, som bland annat rör professorstiteln.

inga ekonomiska konsekvenser.

F le r fo r ska rexaminaNär det gäller forskarutbildning-en är målen för humanistisk, ju-ridisk och samhällsvetenskapligfakultet inte uppdelade på de oli-ka fakulteterna i regleringsbre-vet. Styrelsen lägger störst ök-ningskrav på juristerna. De böröka från 10 forskarexamina un-der den första treårsperioden till21 under den andra. Enligt regle-ringsbrevet ska matematisk-naturvetenskapliga fakultetenöka antalet forskarexamina från289 under perioden 1997-1999till 374 under perioden 2000-2002.

Tommy Ringart

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

— 8 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Men hetsande trummor och ordfrån förre rektor Inge Jonssonöppnades Stockholms första ve-tenskapsfestival. Som ordföran-de för Kulturhuvudstad ́ 98 beto-nade Inge Jonsson att universite-tet måste bli en del av stadenskulturliv. Den veckolånga festi-valen var en bra start för det.

Invigningens återkommandeperson var annars Carl Linné.Han lyckades sammanföra justkultur och vetenskap i sin gär-ning. Linné dök även upp självoch sjöng om våren till ackom-panjemang.

Värmen och solen valde dock

Festival med lek och vetenskap

att hålla sig borta under festiva-len. Besökarna samlades runt destora gasolkaminerna i tälten påcampus. Efterhand som stora ochsmå blev intresserade av alla ak-tiviteter glömdes dock kylan bort.

Slime-tillverkning, vårt kom-plicerade blodsystem, osynligtbläck och havets hemligheter.Dessutom föreläsningar, musik,dans och teater. Allt det och mycketmer kunde allmänheten och över7 000 skolbarn uppleva och lärasig mer om under veckan.

Andreas Nilsson

In i det sista spikades det ochrestes tält. Ända fram till in-vigningen, och till och medefter den, kunde spridda ham-marslag höras över campus.Från informationstornet slus-sades alla besökare rätt blandaktiviteterna. Själva tornet,som lånat formen av en bly-ertspenna, var resultatet av entävling som vanns av Eva Lundpå arkitektlinjen vid KTH.

I mötet mellan konst och veten-skap kunde även heta känslorspira, som här vid i en skulpturav solen. Den ingick i den modellav solsystemet som hängde i en-trén till Geovetenskapens hus.

Ett uppskattat inslag var alla de föreläsningar som hölls underfestivalen. Joller, matematisk slump, Kina och August Strindberg varnågra av ämnena som togs upp.

När utbildningsminister CarlTham besökte festivalen var detför att tillsammans med blandannat rektor Gustaf Lindencronadebattera vilken roll vetenskapenspelar, och bör spela i samhället.Den instressanta debatten locka-de många till Aula Magna.

Inga Lewenhaupt, ansvarig för uni-versitetet i Kulturhuvudstad ´98.

Rektor Gustaf Lindencrona.

FOTO

: PER

WES

TERG

ÅRD

— 9 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Ett av de största tälten rymde en lång vindlandegång. Den röda labyrinten var en blodåder, därman under letandet fick lära sig allt om blodetsbeståndsdelar och funktion av personal från Karo-linska institutet. På slutet gick det att ta blodprovoch bestämma sina blodvärden.

I tältet där olika experiment medrörelser och krafter fanns gickdet att lyfta sig själv. Något somkallades Det svenska reptricket.Tillsammans med forskarna frånFysikum gick det att få tricketoch andra försök förklarade.

I anrika Vetenskapsakademiens gick det att möta en av grundarna.Carl von Linné, gestaltad av Hans Odöö. Linné guidade och berätta-de gärna om sin egen forskning. Han njöt även av att visa vårt sentidatecken på uppskattning av hans gärning, i form av bilden på hundra-kronorssedeln.

Området med alla aktivitetersträckte sig över campus och borttill Vetenskapsakademien, Berg-ianska och Riksmuseet. För tröttasmå ben var räddningen tåget, somgick i en ständig rundtur. Ävenvuxna sågs vila ut i vagnarna.

Mycket kunskap om något mikroskopiskt litet. Det bjöds de högsta-dieelever på som fick lära sig mer om olika elementarpartiklar. Tillexempel den gäckande neutrinon, som bara kan fångas in med hjälpav enorma ismassor på Sydpolen.

Under Vetenskapsfestiva-len var det möjligt attundersöka hur ett vatten-drag växer fram. Genomatt ändra lutningen ochflödet i vattenlabbet gickdet att följa hur en ring-lande flod växte fram.

— 10 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Universitetsstyrelsen har beslutatatt avsätta fem miljoner för före-tagsekonomernas planeradeflytt till Kräftriket. Med det i rygg-en börjar nu det omfattandeprojektet allt mer närma sig ettavgörande.

Företagsekonomiska institutio-nen har sedan några år haft pla-ner på att flytta till lokaler i Kräft-riket. En effekt av det vore dockatt man drog på sig flera ovänta-de kostnader.

– Det här med att förvalta lo-kaler är något nytt för oss. Vi harfram tills nu saknat pengar förkostnaderna det skulle innebära,säger institutionens prefekt Si-kander Khan.

Därför är han nu nöjd när uni-versitetsstyrelsen i början av aprilbeslöt att skjuta till en miljonkronor per år under de första femåren. Pengarna ska täcka de mer-

kostnader institutionen får förbland annat lokaldrift och säker-hetssystem.

Snabb t besked k rävsLokalerna ekonomerna har ögo-nen på är Veterinärhögskolansgamla, som i dag står tommaeller är uthyrda på rivningskon-trakt. Ägaren Akademiska hushar gjort klart att man snarastvill ha besked om flytten, för attveta om de behöver leta efterandra långsiktiga hyresgäster.

Universitetsstyrelsen motiverartillskottet av pengar till företags-ekonomerna med att det är stra-tegiskt viktigt att hålla igång enverksamhet i Kräftriket, vilketkan bli svårt om man blir av medde här lokalerna. Sikander Khanhoppas beslutet gör att han kanslutföra förhandlingarna medAkademiska hus under de när-maste veckorna.

– Stödet är dessutom moralisktviktigt för hela flytten. Hittillshar vi dragit mycket av arbetetsjälva. Det är viktigt att vi kän-ner att universitetsstyrelsen stårbakom oss, inte minst i förhand-lingarna med alla sponsorer, för-klarar han.

Förhand l ingar pågårTotalt beräknas kostnaden förflyttprojektet bli 167 miljonerkronor. Till stor del ska de peng-arna komma från externa källor.De viktiga förhandlingarna sompågår med olika stiftelser ochföretag kan enligt Sikander Khannu börja anta fastare former.

Om planeringen håller ska alltvara klart till höstterminen år2000. En av nyheterna som dåskulle möta studenter och an-ställda är en testanläggning förhur en flexibel arbetsplats kan seut. Ericsson och Telia ska hjälpa

Ekonomflytt stöds ekonomiskt

– Men vi har starkt stöd avuniversitetsledningen och en välfungerande organisationskom-mitté, så det ska nog gå bra,tillägger han förhoppningsfullt.

Den lokala organisations-kommittén består, förutom avföreträdare från universitetet,av representanter från KTH, KI,Södertörns högskola och Upp-sala universitet samt SvenskaInstitutet.

Men var ska då alla dessaworkshops äga rum, mitt un-der terminen? Aula Magnakommer endast att användasför större gemensamma sessio-ner. Framför allt i Södra husetkommer konferensen att mär-kas, men även i Geovetenskap-ens hus, Arrheniuslab och Ju-risternas hus. I Södra huset äralla föreläsningssalar och fleraseminarierum bokade för kon-ferensen och på plan 3 kom-mer bland annat en stor Infor-mation Market att finnas.Prefekterna har tidigare fått in-formation om konferensen medtanke på schemaläggning förhösten.

Agneta Paulsson

Jättekonferensi november

Genom tillkomsten av AulaMagna har universitetets möj-ligheter att ta emot internatio-nella konferenser ökat betyd-ligt, vilket märks redan i år.En av dem är den årliga EAIE-konferensen 21–24 november,den tionde i ordningen. EAIE,European Association for In-ternational Education, är en or-ganisation för utveckling av detinternationella universitetssam-arbetet. Medlemmarna är ad-ministratörer och lärare. Unge-fär 1 600 deltagare beräknaskomma till Stockholm. Tematdetta år är Interactions withthe wider community.

– Det är en stor ära att fåarrangera en konferens av den-na storlek med många work-shops, säger Åke Nagrelius,chef för enheten för internatio-nella frågor och näringsliv-skontakter och ordförande iden lokala organisationskom-mittén. Temat för konferen-sen, som antagits av den lokalakommittén, stämmer ju ocksåväldigt väl med den svenskadiskussionen och universitetetstredje uppgift.

Det är ett stort arbete att fåallt att stämma för så mångadeltagare, säger han.

Linnés böckervisas uppDen 8 maj öppnar en utställningom Carl von Linné i universitets-biblioteket. Ur den unika sam-lingen ska böcker visas upp frånhans period i Stockholm. Eftersitt vetenskapliga genombrott ar-betade Linné här som läkare.Dessutom bildade han Veten-skapsakademien 1739 och höllpopulära allmänföreläsningar.

Under vecka 22 blir det ävenseminarier om Linné samt natur-vandringar i Frescati. Utställning-en pågår året ut och i augustikompletteras den med materialom den samtida vetenskapsman-nen Emanuel Swedenborg.

En dag för idéeroch entreprenörerDen 7 maj inbjuder Idéstiftelsentill Idédagen i Aula Magna. Syftetär att stimulera företagandetbland studenter och akademiker-na i Stockholm. Tanken är också

Företagsekonomernasprefekt, Sikander Khan,kan nu slutföra förhand-lingarna om nya lokaler.

till med att bygga upp ett systemdär hela institutionen kan arbetagemensamt med bärbara telefo-ner och datorer.

Andreas Nilsson

att öka intresset från småföreta-gare för studenter och kunskapvid universitetet och högskolor.Idédagen är ett initiativ från stu-denterna i stockholmsområdet.

Dagen kommer att innehållaföredrag och seminarier. Blandtalarna finns Dan Wolgers ochPierre Guillet de Monthoux.Moderator är Ulf Wickbom.Se: www.idedagen.com

Klart med fortsatthjälp i SafariArbetet med Safari-projektet vidStockholms universitet fortsätter.Vi har fått mycket uppmärksam-het från andra universitet ochhögskolor för vår lösning. Mångahar hört av sig för att få veta mer,och efter ett par besök bestämdevi att anordna ett seminarium.Ett drygt 30-tal intresserade re-presentanter från högskolesveri-ge slöt upp för att få en närmarebeskrivning av den tekniska lös-ningen och tankarna bakom den.

Det har nu blivit klart att viäven i fortsättningen kan erbjudade institutioner som ska vara medi Safari samma redaktionella hjälpsom de som deltog i pilotprojek-tet, dvs att en skribent kan hjälpatill att skriva texterna. Parallelltpågår arbetet med den tekniskautvecklingen, som kommer atttillåta enskilda forskare att pre-sentera sig själva och sina pågå-ende projekt.

Ulf JanssonInstitutioner som redan nu ärintresserade kan höra av sig till:Ulf Jansson, ankn 2254,e-post ulf.jansson@info.su.se.

FOTO

: PET

ER E

RIKS

SON

— 11 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Stockholms Teknikhöjd AB, Björnnäsvägen 21 l Tel 790 97 00 (vx) l Fax 15 85 52 l E-mail info@teknikhojden.se l www.teknikhojden.se

En gång om året arrangerar Stockholmsuniversitets ekonomer arbetsmarknads-dagar i Frescatihallen på universitetet. Såskedde även i år 11-12 mars och Teknik-höjden deltog med utställning och infor-mation till studenterna om deras möjlig-heter att använda sig av Teknikhöjdensrådgivning. Budskapet från Teknikhöjdenvar, i motsats till övriga utställare på plats,att starta företag och skapa egna arbetstill-fällen i stället för att ta anställning. Enförutsättning är förstås att man bär på enaffärsidé vilket det visade sig vara ganskamånga som gjorde. Det krävs dock en heldel kunskap och vägledning för att vågaomsätta sina tankar i handling.

Teknikhöjden möter universitetets ekonomerStudenterna är en mycket viktig målgruppför Teknikhöjdens verksamhet. Här når detkommersiella budskapet unga, entusias-tiska människor som står på tröskeln till sittvuxenliv. Han eller hon har oftast intehunnit att etablera sin tillvaro och är därförmer beredd att pröva olika alternativ utanatt behöva riskera så mycket.

Teknikhöjden erbjuder studenterna vidStockholms universitet och KTH kostnads-fri affärsrådgivning och för de som redanhar bestämt sig för att pröva sina affärs-idéer erbjuder Teknikhöjden subventione-rat deltagande i entreprenörsutbildningenExploateringskunskap, som genomförs var-je år för forskare, nystartare och studenter.

Ekonomernas dagar på universitetet ärmycket välbesökta och drar både studen-ter och företag. De fungerar därför somett utmärkt forum där universitetet ochnäringslivet kan mötas.

TEKNIKHÖJDEN, KTH OCH STOCKHOLMS UNIVERSITET– I SAMVERKAN FÖR NYA PRODUKTER OCH FÖRETAG!

Nu får universitetet en egen IT-pedagogisk konsult. MagnusTagesson, strålningsfysiker frånLund, har fått tjänsten i konkur-rens med ett 30- tal sökande. Hanhar stor erfarenhet av pedago-giskt arbete och har även vunnitpris för sitt arbete med hemsidan”Fråga en radiofysiker” vid Lundsuniversitet.

Det var i början av förra året somdiskussionerna om behovet av enIT-konsult tog fart på universite-tet. Initiativet kom ursprungli-gen från IT-rådet, där man utfor-made ett förslag som senare an-togs av universitetsstyrelsen.Ansvaret för tjänsten lades sedanpå enheten för pedagogisk ut-veckling, där Magnus Kirchhoffmedverkat i utformningen av ar-betsbeskrivningen.

– Många lärare vill användasig av IT i undervisningen och dåska Magnus Tagesson fungerasom ett stöd för de som vill ut-veckla sin kompetens på områ-det. Att samordna den redan be-fintliga verksamheten är en vik-tig del av jobbet men också att tainitiativ till nya projekt. Dess-utom måste en IT-konsult natur-

ligtvis hålla sig à jour med deninternationella utvecklingen påområdet, som ju går mycketsnabbt, förklarar han.

Som exempel på IT-pedago-gisk verksamhet som nu pågårinom universitetet nämner Mag-nus Kirchhoff den på juridiskainstitutionen. Där kan studen-terna anmäla sig till olika diskus-sionsgrupper och tillsammansstudera rättsfall över nätet. Mo-dellen med diskussionsgruppereller mail-listor används även påett flertal andra institutioner.

Magnus Tagesson återfinns iSkära villan från och med maj.

Johanna Lundberg

Renoveringen fortsätter ...

Akademiska hus fortsätter upp-rustningen av Södra huset. HusC, D, E och F är färdigrenovera-de liksom alla hörsalar.

Hus A och BRenoveringen av hus A begrän-sas till ventilationen. Systemetbyggs om totalt. Övriga ombygg-nadsarbeten avvaktas på grundav den eventuella flytten av före-tagsekonomiska institutionen tillKräftriket. Denna kan ske tidi-gast sommaren 2000.

Ombyggnad av ventilationen ihus A pågår juni–september 1998.

I hus B ska undervisningslo-kalerna och de allmänna utrym-mena totalrenoveras liksomväxeln och reprocentralen. Påkontorsvåningarna renoveras all-männa utrymmen, toaletter ochkorridorer. Alla pentryn totalre-noveras. Kontorsrum renoverasej generellt. All belysning samtventilationsdon byts dock över-allt. Ommålning och underhållav kontorsrum ligger på institu-tionens ansvar.

Renoveringen av hus B pågårmaj–oktober 1998.

Ventilationen i hus A och B är

avstängd under renoveringen.Under sommaren byggs nya fläkt-rum på taken och de gamla påplan 9 rivs. Detta kan orsakastora störningar.

Varmvattnet är avstängt underkortare tid.

LärostudionOmbyggnad sker av södra delenav korridoren i Hus E, plan 2.Nästa sommar renoveras restenav lärostudion. Helt ny utrust-ning installeras i samband medombyggnaderna.

Ombyggnad av lärostudion,hus E juni–aug 1998.

Berörda institutioner kommer attinformeras löpande.

Inga-Britta Sjöblomenheten för byggnadsplanering

Magnus Tagesson, ny IT-konsult.

Ny pedagogisk IT-konsult

— 12 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Bättre information internt och till media

Jag vet inte hur många gånger visom jobbar med SU-Nytt och SU-Nytt Extra suckat över, och be-klagat vår långa pressläggning.Med tungt hjärta har vi förpassatmängder med underlag till noti-ser i papperskorgen på grund avdetta.

Vi vet också, efter de intervjuersom gjordes i samband med fram-tagandet av universitetets infor-mationspolicy, att många anställ-da efterlyser snabba, korta nyhe-ter. Därför planerar vi att ersättanotismaterialet i Extran med ettelektroniskt nyhetsblad med ut-givning en gång i veckan. Extranpå papper kommer därmed attförsvinna helt.

På en elektronisk anslagstavlakommer man att kunna lägga inoch hämta information om tillexempel lediga tjänster, anslagoch stipendier, konferenser ochbostadsannonser.

Detta har många fördelar: Detär enkelt att hålla materialet upp-daterat, ingenting behöver ”dömanusdöden” i papperskorgen

och hanteringen är billig.SU-Nytt kommer däremot att

tryckas även i fortsättningen, ochsom vi hoppas, vinna på föränd-ringen. Inte minst eftersom vi fri-gör plats som ska kunna vikas föratt i högre utsträckning än idagkunna göra nedslag i verksam-heten, presentera institutioner,projekt och människor här viduniversitetet.

När? Under hösten om allt gårsom planerat.

Idén har lagts fram för styr-gruppen för elektronisk publice-ring som en del i ett handlings-program för användandet av ITinom interninformation.

A N-T

Vi som arbetar vid universitetet är alla beroende av mängder avinformation för att kunna utföra vårt arbete. Det kan vara nya regler,beslut och påbud som styr det vi gör.

Massor med saker händer vid universitetet varje vecka, varje dag,ja, varje timme. Vi har också både nytta och glädje av att veta någotom det och då inte bara om det som pågår vid den egna institutioneneller enheten.

I de bästa av världar flödar information internt; fram och tillbakamellan ledning, förvaltning och institutioner. I år är den internainformationen ett av de områden som prioriteras vid informations-henheten. IT har öppnat helt nya möjligheter att sprida information

I och med omorganisationen avuniversitetets informationsenhethar vi bland annat prioriteratmediafrågor. Som en följd av detgenomför informationsenheten, isamarbete med JMK (Institutio-nen för journalistik, medier ochkommunikation), kurser i hurman skapar bra relationer medmedia för medarbetare vid uni-versitetet. Hittills har universi-tetsledningen, samt kansli- ochenhetscheferna vid förvaltningenerbjudits att genomgå kursen.Under våren kommer nya kursermed delvis annan inriktning attgenomföras för andra grupper.Vi har anledning att komma till-baka med detaljerad informationom dessa senare.

Det skickas ut över 100 press-meddelanden per år från univer-sitetets informationsenhet. Dess-utom tillkommer alla de somskickas ut direkt av enskilda fors-kare och institutioner. För mot-tagaren är det viktigt att avsän-daren är tydlig. Därför har infor-mationsenheten tagit fram en mall

för det, som vi förordar att denforskare eller institution somskickar ut pressmeddelanden an-vänder.

Pressmeddelandena följs upp aven prenumeration på pressklipp.

Säkert har den uppmärksam-me läsaren noterat att universite-tet syns alltmer i media, främstgenom forskare som uttalar sig iolika frågor, men även i andrasammanhang som till exempel isamband med invigningen avAula Magna. Pressklippen sam-manställs och finns anslagna iBloms hus och vid informations-disken. Den som är intresserad avpressklippen kan också kontaktainformationsenheten.

För frågor om pressklipp ochdito meddelanden kontaktaAgneta Paulsson, informations-enheten, tel 16 2256, e-postagneta.paulsson@info.su.se

A N-T

Universitetet syns i mediaFrid över Extran?

snabbt och enkelt till många, och det är i första hand utvecklandet avhur vi kan använda IT inom den interna informationen som vi vill seöver.

Det andra området vi särkilt vill lyfta fram i år är våra kontaktermed media. Trycket har ökat på informationsenheten när det gällermediafrågor. Detta tryck kommer både från media som vill hakontakt med universitetets forskare och lärare, men även inifrån. Detär med andra ord alltfler forskare som vill ha stöd i arbetet med attföra ut sin forskning i samhället och då är media en väg för att nå uttill många snabbt.

A N-T

FOTO

: PET

ER E

RIKS

SON

— 13 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Denna kalla vår beslöt Lars Pet-tersson och hans studenter vidFysikum sig för att dra sitt stråtill stacken. Men eftersom de-ras kurs handlade om värmelä-ra, bytte man ut strå mot ved.Lars ville nämligen visa att mankan gå på glödande kol. Björk-ved införskaffades, grannenLocum ställde välvilligt uppmed en lämplig grusyta ochÖstermalms brandkår önska-de lycka till.

Några dagar före påsk satteen grupp studenter från pro-jektlinjen igång och efter drygttvå timmars eldning hade vedenförkolnat och en lämplig bäddav glöd började ta form. Togform gjorde också publiken, tyröken och ryktet spred sigsnabbt. De som tänkt prövainsåg att sanningens minut när-made sig, men noterade tack-samt att det fanns en pöl medsmältvatten några meter bort.Bädden var bortåt två meterlång och tog man få långa klivfanns risken att sjunka ned ochgick man försiktigt fick manistället ta flera steg. Inget lättval.

Först ut var en student sommed några snabba steg kom

över oskadd och direkt möttesav applåder. Därefter kommaestro själv gående med ettlugn, som bara en person somtror på det han lär ut kan ha.

Allt fler tog av sig skor ochstrumpor, medan bäddskötar-na med sina krattor höll kolenpå plats. Ajajaj, en glödandekolbit fastnade plötsligt underen fot och smältvattenpölenkom till nytta. De som gicksenare spretade inte med tårnaoch snart hade alla som villefått sitt elddop.

Max Kesselberg

Glödande kol i undervisningen Anu Mai Köll har utnämnts tillprofessor i Baltikums historia,kultur och samhällsliv. Hon dis-puterade 1983 på en avhandlingi ekonomisk historia, särskiltagrarhistoria, som handlade omteknisk förändring i det svenskajordbruket under 1800-talet. Ef-ter disputationen arbetade honmed ett större forskningsprogramvid ekonomisk-historiska insti-tutionen kring jordbrukets info-gande i en kapitalistisk mark-nadsekonomi med en internatio-nell och komparativ ansats. Deösteuropeiska och särskilt baltis-ka agrarförhållandena under slu-tet av 1800-talet och fram tillandra världskriget blev där hen-nes huvudintresse.

Under de senaste åren har honarbetat med i huvudsak två forsk-ningsområden. Den ena rör Öster-sjöområdets förändringar under1900-talet. Ett nordiskt projekthandlar om de nordisk-baltiskarelationerna. I samarbete medUmeå universitet utformas förnärvarande ett forskningspro-gram med titeln Transformationand integration in the Baltic Seaarea, med ett rättsligt och ekono-misk-historiskt perspektiv.

Det andra större forskningsom-rådet gäller skärningspunktenmellan ekonomi och nationalism,ekonomisk nationalism och eko-nomiska aspekter på den natio-nella frågan, särskilt i den euro-peiska periferin. Inom det områ-

det samarbetar hon med dels enschweizisk, dels en centraleuro-peisk forskargrupp.

Den gemensamma nämnarenär försök att utveckla baltiskastudier i ett jämförande perspek-tiv. Den baltiska särarten stude-ras i förhållande till de stora dis-kussionerna om transformationoch identitet inom europeisk his-toria och samhällsvetenskap, ochden baltiska erfarenheten sätts ini ett större europeiskt samman-hang.

Närmast kommer Anu MaiKöll från ekonomisk-historiskainstitutionen, Stockholms univer-sitet, där hon varit verksam se-dan sjuttiotalet som assistent, lek-tor, studierektor och stf prefekt.

Anu Mai Köll är född i flyk-tingläger i Augsburg, Tysklandoch kom till Sverige 1950. Famil-jen kom från Estland. Sedan 1989har givetvis resorna till Estlandblivit en viktig del av både arbeteoch fritid.

Agneta Paulsson

I T I N S Ä N T I N S Ä N T I N S Ä N T I N S Ä N T

Jacob Palme har utnämnts tillny professor i data- och system-vetenskap. Han är speciellt in-tresserad av hur människor kom-municerar med varandra medhjälp av datorer. Det är viktigt attbeakta både tekniska och beteen-devetenskapliga aspekter på så-dan kommunikation. Redan förtjugofem år sedan skrev han för-slag om hur datorer skulle kunnaanvändas för att sprida informa-tion och ge fler människor möj-lighet att få och ge information.”Jag trodde detta skulle kunnainföras snabbt. Jag är förvånadöver att vi först nu, tjugo år sena-re, börjat genomföra detta”, sä-ger han.

Det finns både fördelar ochnackdelar med att använda dato-rer för kommunikation. Förde-larna är att fler kan nå varandra,oberoende av geografiska av-stånd. Yngre människor och icke-chefer får större möjlighet attkomma till tals. Kompetens, intestatus, avgör inflytandet. Nack-delarna är att det är svårt attövertyga, förhandla och kommaöverens utan att träffas ansiktemot ansikte.

Jacob Palme har tidigare fors-kat inom bland annat områdenaartificiell intelligens och program-meringsspråk. Han är aktiv i IETF(Internet Engineering Task Force)som utarbetar standarder för In-ternet. Han är initiativtagare tillflera EU-projekt om gruppkom-munikation, datornät för senioreroch system för att filtrera och väl-ja ut det mest värdefulla på Inter-net. Han har skrivit elva böcker,två politiska debattskrifter, femkriminalromaner och fyra fack-böcker, den senaste boken hette”Electronic Mail” och kom ut1995.

Agneta Paulsson

Nyutnämnda professorer

Ritades av arkitekt R. Erskine och färdigställdes 1990

Lokalbrist?Vi har följande lokaler för undervisning, konferens, utbildning, möte, fest mm

Reinholdsalen: 200 pers i biosittningWallenbergsalen:46 pers i skolsittningCasselrummet: 40 pers. Lämpligt till möten, luncher mmPunschverandan:15 pers. Lämpligt till möten, luncher mmFestarrangemang:150 pers middag

Utöver detta så kan vi efter överenskommelse hjälpa till med det mestaför festen eller konferensen.

För bokning eller ytterligare information ring telefon 16 12 20.

Stiftelsen Juristernas HusFrescativägen 18Tel: 08/16 12 20Fax: 08/ 15 94 14

Juristernas Hus

FOTO

: GEO

RG W

EISS

— 14 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

KONFERENSER M. M.

Nordisk s tudenthälso -vå rdskon fe rens

Konferensen riktar sig till anställdainom studenthälsovården och andrasom arbetar med frågor som gällerstudenthälsovård och studiemiljö.Konferensens tema är Studenteninför millenieskiftet, och kommeratt belysa aktuella utvecklingsten-denser inom högskoleutbildningoch studenters hälsa, studie- ochlivsmiljö. En del av konferensenkommer att ägnas korta vetenskap-liga rapporter. Call for papers hartidigare skickats ut till de olika stu-dieorterna i Norden.Plats: Aronsborg konferenshotellutanför Stockholm.Tid: 24–26/9.Anmälan: helst före 10 maj.Information: Isolde Romanus Eger-borg, tel 674 54 88.Arrangör: Studenthälsan i Stockholm.

4th symposium ongender research

The conference focuses on the cen-tral question: How do social per-ceptions – alongside the behaviourof individuals – contribute to theconstruction of gender? How dowe interpret and assess women andmen? Which properties and modesof behaviour do we ascribe to eachgender? Are gender differences theresult of a gendered behaviour, ordo they base themselves on gender-stereotyped expectations?Languages: English and German.Date: November 14–18, 1998.Location: Kiel.Fee: Registration costs DM 120.Registration: Abstracts no laterthan 30 April. Registration deadli-ne 1 October.Information: Susanne Oelkers,phone +49 (0) 431 579 49 51,e-mail oelkers@zif.uni-kiel.de,http://www.uni-kiel.de:8080/zif/Organizer: Zetrum für interdiszipli-näre Frauenforschung der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel.

In terdependence inAsia Pacif ic. A mult i -

d isc ip l inar y perspect iveProposed topics:– The emergence of Asia Pacific as

an economically integrated region.– Emerging subnational and trans-

national regions.– Forces for integration and disin-

tegration in the Asia Pacific.– Security aspects of regionalism

in Asia Pacific.– Trade, technology, investment

and regional integration.– America, Europe, Asia and inter-

regional cooperation.– The impact of the economic cri-

sis on integration in Asia Pacific.Date: November 30 – December 1.Location: Stockholm.Registration: Abstracts no laterthan May 1. Registration deadline

June 30, 1998.Information: Phone 16 28 97, fax16 88 10, e-mail cpas@orient.su.se.Organizers: The Swedish Instituteof International Affairs and theCenter for Pacific Asia Studies atStockholm University.

DISPUTATIONER

15 – 29/5Analy t isk kemi

Harald Pettersen / Aspects onaquatic sampling and exploratorydata analysis of hydrophobicorganic compounds.Opponent: Docent Mats Tysklind,Umeå.Tid: Fredagen 15/5, kl 13.00.Plats: Magnélisalen, KÖL, Frescati.

Marin ekotoxikologiMikael Björk / Ecological andphysiological aspects of contami-nant accumulation and transportby the filter-feeding mussel,Mytilus edulis.Opponent: Professor Jussi Kukko-nen, University of Joensuu, Finland.Tid: Fredagen 15/5, kl 13.00.Plats: G-salen, Arrheniuslabora-torierna, Frescati.

Social t arbeteAnne Hermodson / Klientdemo-krati – vision och verklighet.En studie i fem kommuner.Opponent: Professor Lennart Nygren,Umeå.Tid: Fredagen 15/5, kl 13.00.Plats: Aula Svea, Sveaplan, Stockholm.

As t r o nom iHelmuth Kristen / Dynamics ofthe Interstellar Matter in Galaxies:Isolated Barred Spiral Galaxies,and Cloud Formation Processes.Opponent: Professor John Beckman,Instituto de Astrofisica de Canarias,Spanien.Tid: Tisdagen 19/5, kl 10.00.Plats: Föreläsningssalen, StockholmsObservatorium, Saltsjöbaden.

Ku l t u r geog ra f iUlf Jansson / Odlingssystem iVänerområdet. En studie av tidig-modernt jordbruk i Västsverige.Opponent: Docent Karl-ErikFrandsen, Köpenhamns universitet.Tid: Onsdagen 20/5, kl 10.00.Plats: William-Olsson salen,Geovetenskapens hus, Frescati.

M a t e m a t i kKerstin Pettersson / Strong n-gene-rators in some one-dimensionaldomains.Opponent: Professor Daniel D. An-derson, the University of Iowa, USA.Tid: Onsdagen 20/5, kl 10.00.Plats: Sal 14, hus 5, Kräftriket,Roslagsvägen 101, Stockholm.

S t r u k t u r k e m iStefan Carlson / High PressureStructural Investigations Using

Single Crystal Techniques.Influence of pressure on Jahn-Tellerdistorted alkali manganese fluorides.Opponent: Dr Stefan Werner,Ludwig-Maximilians-Universität,München.Tid: Onsdagen 20/5, kl 10.00.Plats: Magnélisalen, KÖL, Frescati.

F i l m v e t e n s k a pBengt Bengtsson / Ungdom i fara.Ungdomsproblemet i svensk spel-film 1942–62.Opponent: Univ lekt Astrid Söder-bergh Widding.Tid: Onsdagen 20/5, kl 10.15.Plats: Föreläsningssalen, Filmhuset,Borgvägen 5, Stockholm.

V ä x t e k o l o g iJerker Idestam-Almquist / Tempo-ral and spatial variation in submer-sed aquatic plants in the Baltic Sea.Opponent: Professor Wim vanVierssen, Netherland Institute ofEcology, Nieuwersluis.Tid: Onsdagen 20/5, kl 13.00.Plats: Föreläsningssalen, Botaniskainstitutionen, Lilla Frescati.

A s t r o nom iMagnus Näslund / Deep Photo-metry of Galaxies.Opponent: Docent Nils Bergvall,Uppsala.Tid: Måndagen 25/5, kl 10.00.Plats: Föreläsningssalen, StockholmsObservatorium, Saltsjöbaden.

Fysikal isk kemiXiaolong Feng / Estimating Mole-cular Conformations by Solid-StateNMR Spectroscopy.Opponent: Professor R. Griffin,Massachusetts Institute of Techno-logy, USA.Tid: Tisdagen 26/5, kl 10.00.Plats: Magnélisalen, KÖL, Frescati.

B i o f y s i kUlrica Sehlstedt / A biophysicalstudy of nucleic acid interactionswith analogues and drugs.Opponent: Professor Donald M.Crothers, Yale University, USA.Tid: Torsdagen 28/5, kl 10.00.Plats: Magnélisalen, KÖL, Frescati.

Meteorologi , inr ik tn ingdynamisk meteorologi

Klaus Wyser / Radiative Propertiesand Microphysics of Clouds forApplications in Large Scale Models.Opponent: Professor Frode Stordal,Norsk Institutt for Luftforskning.Tid: Fredagen 29/5, kl 09.00.Plats: De Geersalen, Geovetenskap-ens hus, Frescati.

ANSLAG OCH STIPENDIER

Anslås på universitetets anslags-tavlor i Bloms hus och i biblioteks-

foajén. Se även www.su.se/studbyran/stipendier.html.

Info: Bengt Fagerberg, tel 16 2019,e-post bengt.fagerberg@sb.su.se

eller Jerker Dahne, tel 16 2782,e-post jerker.dahne@sb.su.se.

Svenska Kemis tsamfundetActa Chemica Scandinavicas rese-stipendier, företrädesvis till forska-re för resor inom Norden.Förutsättningar: Medlemskap iSvenska Kemistsamfundet. Ansö-kan på särskild blankett.Adress: Svenska Kemistsamfundet,Wallingatan 24 3tr, 111 24 Stockholm.Senast 980508.

S tockho lms -G i l l e tStockholms-Gillets stiftelse förbyggnadskultur utlyser härmed etteller flera stipendier för forskningom Stockholms bebyggelse och kul-turella utveckling eller andra insat-ser som ligger i linje med stiftelsensändamål.Belopp: Totalt 100 000 kr.Adress: Stockholms-Gillets kansli,Trångsund 2 B, 111 29 Stockholm;tel 08-11 26 48.Senast 980515.

Brot ts förebyggande rådet( BRÅ )

Medel för forskning om ekonomiskbrottslighet och miljöbrott.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett.Belopp: Totalt ca 3 milj kr.Adress: Brottsförebyggande rådet,Box 6494, 113 82 Stockholm;tel 08-401 87 46. Senast 980518.

Knut och Al ice Wal lenbergsS t i f t e l se

Stipendier för yngre kvinnliga, dispu-terade forskare (födda efter 1955).Förutsättningar: Behörig att sökaär den, som avlagt doktorsexamen1996 eller senare och som har fort-satt anknytning till svenska institu-tion eller den, som kommer att av-lägga doktorsexamen under inne-varande termin (intyg om examenskall då insändas senast 980630).Ansökan på särskild blankett.Adress: Knut och Alice WallenbergsStiftelse, Box 16066, 103 22 Stock-holm; tel 08-545 017 80,hemsida kaw.wallenberg.org.Senast 980518.

Statens s t rå lskyddsins t i tu t(SSI )

Forskningsanslag för riktad grund-läggande strålskyddsforskning.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett (finns på hemsidanenligt nedan).Adress: Statens strålskyddsinstitut,171 16 Stockholm; tel 08-729 71 82eller 08-729 71 80, fax 08-729 71 08,e-post karin.lindell@ssi.se ellerulf.baverstam@ssi.se, hemsidawww.ssi.se. Senast 980519.

Fo r s k n i ng s r åd s nämnden(FRN)

Medel för dyrbar vetenskaplig ut-rustning och högpresterande dator-system.

— 15 —SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett (finns på hemsidanenligt nedan).Belopp: Totalt 62,8 milj kr.Adress: Forskningsrådsnämnden,Box 7101, 103 87 Stockholm;tel 08-454 41 00, e-post dyr@frn.se,hemsida www.frn.se/aktuellt.html.Senast 980525.

Centrala försöksdjurs -nämnden (CFN)

CFN inbjuder tillsammans medAstra AB och Pharmacia & Upjohnforskare att söka medel för projektsom syftar till att minska använd-ningen av försöksdjur.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett (finns på hemsidanenligt nedan).Adress: Centrala försöksdjurs-nämnden, Jordbruksdepartementet,103 33 Stockholm;tel 08-402 28 12, fax 08-10 93 39,e-post registrator@cfn.se,hemsida www.cfn.se.Senast 980528.

Ins t i tu te t för verks tads -teknisk forskning ( IVF)

Anslag eller stipendium för projekt,verksamhet eller skrift, som syftar tillatt belysa och föra framåt frågeställ-ningar, som berör teknik och etik.Adress: Fonden för utveckling avteknik och etik, Institutet förverkstadsteknisk forskning, Argon-gatan 30, 431 53 Mölndal;tel 031-706 60 00, fax 031-27 6130,hemsida www.ivf.se.Senast 980530.

The Seoul Peace PrizeCommi t t e e

The objective of the Seoul PeacePrize is to encourage and recognizeindividual(s) and institution(s) forendeavours contributing to the de-velopment of a more peaceful wordand to the fostering of friendlyrelations, mutual understandingand reconciliation among peoplesand nations.Förutsättningar: Ansökan på sär-skild blankett.Belopp: US$200,000Adress: Seoul Peace Prize Commit-tee, Olympic Center, Songpa-Ku,Seoul, Korea 138-749;tel (02) 203-4096, fax (02) 417-1982.Senast 980530.

LEDIGA TJÄNSTER

Kopia av utlysningen kan fås avhandläggare vid personalbyrån/

fakultetskansliet. Ansökan lämnastill registrator Lilian Stridh,

rum D 596, Södra huset.

L ä r a r eSökande till tjänst som professor,universitetslektor eller universitets-adjunkt rekommenderas att rekvi-rera anvisningar för redovisning avpedagogiska meriter från resp.handläggare.

Universitetslektor (75% tjänst) förforskning inom forskningsprojektet”Interaktion, identitet och språk-struktur”.Ref.nr: 612–1008/98.Ansökan senast: 12/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Jan Anward, 16 2332, e-postjan@ling.su.se el. Lars Fant, 16 3495.

Universitetslektor (50% tjänst) förforskning inom forskningsprojektet”Jämförande studie av en- ochtvåspråkiga Tornedalskommunerskulturella och socioekonomiskaförhållanden”.Ref.nr: 612–1010/98.Ansökan senast: 12/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Per-Erik Cederholm, 16 2109.

Universitetslektor (75% tjänst) förforskning inom forskningsprojektet”Spädbarnets språkvärld”.Ref.nr: 612–1012/98.Ansökan senast: 12/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Peter af Trampe, 16 2343.

Universitetslektor för forskninginom forskningsprojektet ”Stock-holm: Storstadens historia ochkultur”.Ref.nr: 612–1007/98.Ansökan senast: 12/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Lars Nilsson, 16 3394.

Forskarassistent i biostatistik, vidmatematiska institutionen.Ref.nr: 614–0964/98.Ansökan senast: 25/6.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Juni Palmgren, 16 4557,e-post juni@matematik.su.se.

Forskarassistent i analytisk kemi.Ref.nr: 614–0966/98.Ansökan senast: 25/5.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Bertil Andersson, 16 2910,e-post bertil@biokemi.su.se ellerStefan Nordlund, 16 2932, e-poststefan@biokemi.su.se.

Forskarassistent i biokemi, särskiltbiokemisk toxikologi.Ref.nr: 614–0968/98.Ansökan senast: 25/5.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Stefan Nordlund, 16 2932,e-post stefan@biokemi.su.se.

Forskarassistent i biokemi, särskiltstrukturbiokemi.Ref.nr: 614–0969/98.

Ansökan senast: 30/9.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Pär Nordlund, 16 4141,fax 15 23 50.

Forskarassistent i mikrobiologi.Ref.nr: 614–0970/98.Ansökan senast: 25/5.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Leif Isaksson, 16 4197,e-post Leif.Isaksson@mibi.su.se.

Forskarassistent i zoofysiologi, vidWenner-Grens institut för experimen-tell biologi.Ref.nr: 614–0971/98.Ansökan senast: 25/6.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Barbara Cannon, 16 4120,e-post barbara.cannon@wgi.su.se.

Forskarassistent i akvatisk miljö-kemi med analytisk inriktning,särskilt avseende spårmetaller,vid Institutet för tillämpad miljö-forskning (ITM).Ref.nr: 614–0449/98.Ansökan senast: 25/5.Handläggare: A-C Östblom, 16 2086,e-post AC.Ostblom@natkan.su.se.Info: Hans Borg, 674 72 50,e-post hans.borg@itm.su.se.

Dok to randerUnder förutsättning av erforderligabeslutDoktorand i arkeologi.Ref.nr: 617–1006/98.Ansökan senast: 15/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Bo Petré, 16 2095.

Doktorand i konstvetenskap.Ref.nr: 617–1031/98.Ansökan senast: 15/5.Handläggare: Kenneth Hjalmarsson,16 2130, fax 16 25 69, e-postKenneth.Hjalmarsson@adm.su.se.Info: Thomas Hall, 16 4710.

Ett antal doktorander i national-ekonomi.Ref.nr: 617–0975/98.Ansökan senast: 15/5.Handläggare: Anita Brunnström,16 2060.Info: Michael Lundholm, 16 3048.

Doktorand i ekonomisk historia.Ref.nr: 617–1032/98.Ansökan senast: 15/5.Handläggare: Anita Brunnström,16 2060.Info: Johan Söderberg, 16 4292.

Tekn/adm personalForskningsingenjör vid institutio-nen för analytisk kemi.Ref.nr: 618–1013/98.Ansökan senast: 15/5.

Handläggare: Britt Eriksson, 16 2197,e-post britt.eriksson@pb.su.se.Info: Anders Colmsjö, 674 71 97.

Till DATAKOM, Tekniska byrånUNIX-systemadministratör.

Ref.nr: 618–1028/98.PC-tekniker.

Ref.nr: 618–1029/98.Mac-tekniker.

Ref.nr: 618–1030/98.Ansökan senast: 15/5.Handläggare: Britt Eriksson, 16 2197,e-post britt.eriksson@pb.su.se.Info: Aleksander Acimovic, 16 1166,e-post ala@datakom.su.se.

BOSTÄDER

U thy re sSolig 3:a, 84 m2, i Vasastan uthyresjuni–aug. Möblerad, två sovrum,fransk balkong. Gärna till gästfors-kare som pendlar eller som har enmindre familj (3-4 personer). Hyra7.100 kr/mån inkl el.Kontakta: Ann Jacobson,16 2010, 612 06 06,e-post anjn@psychology.su.se.

Önskas hyraNorsk doktorand med fru ochhund önskar möbl. 2-3 inom tullar-na under perioden 15/8–20/12.Kontakta: Dagfinn Rime,tel +47-22 85 51 52,e-post: dagfinn.rime@econ.uio.noeller Christina Lönnblad, 16 4377,e-post christina.loennblad@iies.su.se.

Tysk forskare på statsvetenskapligainstitutionen söker 2–3:a i Stock-holm med förorter fr.o.m. juni1998 och cirka ett år framåt.Kontakta: Andreas Behnke, 16 26 42,e-post andreas.behnke@statsvet.su.se.

Post.doc från Tyskland önskar 1–2rok, möblerat, gärna nära SU, från1/7 för 1–2 år.Kontakta: Martin Hemmerling,046-222 8216, e-postmartin.hemmerling@orgk2.lth.seel. Christel Hopkins, organisk kemi,16 2475, e-post cha@organ.su.se.

Forskare från Lund önskar möble-rat/omöblerat rum el. lägenhet,gärna nära SU, fr.o.m. 1/7.Kontakta: Ulf Lindström,046-222 9771, e-postulf.lindstrom@orgk2.lth.seel. Christel Hopkins, organisk kemi,16 2475, e-post cha@organ.su.se.

SU:s nya IT-pedagogiska konsultsöker bostad från maj månad. 1–2rok, gärna inom tullarna/i närhetenav Frescati. Rök- och husdjursfri!Kontakta: Magnus Tagesson,046-15 82 60, 17 31 13, e-postmagnus.tagesson@radfys.lu.se.

Sä l je sLiten etagelägenhet i Ekoparken.Viss sjöutsikt. 2 rum, 61 m2.Ring: 16 3029.

— 16 — SU-NYTT • NR 4 • MAJ 1998

Stockholms universitet / 106 91 Stockholm Posttidning B

FOTO

: YN

GVE

FRA

NSS

ON

Den 6 maj blir det kalas påSpökslottet. Då ordnar universi-tet en stor mottagning för att firasin rektor Gustaf Lindencronasom fyller sextio år.

När jag träffar honom i detpampiga arbetsrummet i Blomshus är han inte särskilt angelägenom att prata om födelsedagen.Hellre talar han om universitetetdär han nu varit rektor i fyra år.

Gustaf Lindencrona kom tillStockholms universitet redan somung student på 60-talet och harsedan dess varit universitet tro-get.

– Ja, jag känner mig nästansammanvuxen med universitetet.Här tog jag min jur. kand och filkand. Jag doktorerade 1972 ochblev professor i finansrätt 1976.Det finns nog få saker i livet somjag engagerat mig så i som Stock-holms universitet och jag skullealdrig kunna tänka mig att vararektor på något annat universi-tet.

Idag tar arbetet som rektor såmycket tid i anspråk att GustafLindencrona tagit tjänstledigtsom professor.

– Det finns ingen chans att hin-na forska och undervisa som rek-tor. Och han påpekar att det ärtur att de två barnen hunnit växaupp. För rektorskapet är ingetman kombinerar med småbarn.

– Nej, ävenom det intefanns någonpappaledighetnär mina barnMaria och JanAlvar var små såville jag ändåvara en jäm-ställd make ochfar. Och det härjobbet hade va-rit otänkbart.Förutom dagar-na går nästanalla kvällar åt.Det är mångauppdrag somföljer med attvara rektor. Jagär bland annatordförande iSveriges univer-sitets- och hög-skoleförbundoch ledamot avHögskolever-kets styrelse.

Trogen Stockholms universitet

– Det räcktemed att försökabli professor sam-tidigt som jaghade familj. Inn-an jag gifte migvar jag också ung-domspol i t ikeroch bland annatordförande i Folk-partiets ungdoms-förbund. Men detblev alltså förmycket så jag val-de bort politiken,förklarar han.

Som rektor villGustaf Linden-crona se Stock-holms universitetsom en plats därbåde studenteroch anställdatrivs. Och inteminst som enplats där det be-drivs undervis-

ning och forskning av hög inter-nationell klass. Före födelse-dagen skall han fara till Kina ochfira Pekinguniversitetets 100-års-jubileum. Enligt värdarna har rek-torerna för världens 50 ledandeuniversitet speciellt inbjudits.

B lygsamt s to l tGustaf Lindencrona är en blyg-sam man och nämner det bara iförbifarten. Men visst märks detatt han är stolt.

– Ja, det är alltid roligt attmärka hur välkänt vårt universi-tet är internationellt.

Gustaf Lindencrona framhål-ler flera gånger under vårt samtalhur viktigt det är att visa upp denbredd som finns på universitetet.

– Jag brukar alltid tala om förforskarna att i alla sammanhangdär deras arbeten presenteras såska de nämna att de kommerfrån Stockholms universitet. Menjournalister tycker ofta att detinte är lika viktigt. Det gäller att

vara påstridig där, säger han medett leende.

För Gustaf Lindencrona är detnaturligtvis inte bara studie- ochforskningsresultat som är viktigtatt visa upp. Även den fysiskamiljön är viktig.

– En vacker omgivning betyderoerhört mycket, säger han ocherkänner att det många gångervarit tungt att genomdriva ut-byggnaden av campusområdet.

Utbyggnaden är en av hanskäpphästar.

– Utbyggnaden sker både ge-nom nya vackra byggnader ochgenom ianspråkstagande av be-fintliga lokaler inom området.Och jag är glad att under min tidsom rektor fått se Geovetenskap-liga huset, Aula Magna och Ke-miska övningslaboratoriet växafram, liksom övertagandet ochupprustningen av Sveaplans gym-nasium.

Nästa projekt är Fysikcentrum,där han snart hoppas få ett posi-tivt beslut i regeringsrätten. Fö-retagsekonomiska institutionensflytt till Kräftriket är ett annanviktig bygg- och flyttprojekt.

Vi l l bes tämma s jä l vGustaf Lindencrona är mån omatt få ett levande universitet därdet hela tiden händer saker.

– Det finns på Stockholms uni-versitet en stor vitalitet och krea-tivitet både hos lärare och stu-denter. Därför är det viktigt attstudenterna medverkar aktivt ibeslutsprocessen både genomkåren och fakultetsföreningarna,säger han.

Det han oroar sig allra mest förjust nu är att det är för mångasom vill ha inflytande över uni-versiteten. De han tänker på ärstaten och näringslivet. Han harsett dessa tendenser både utom-lands och i Sverige och det äringet han tycker om.

– Nej, det är olyckligt om uni-versiteten inte får förbli autono-ma. Då kommer vi aldrig att kun-na genomföra det som är våruppgift, nämligen en bra under-visning och en internationelltframstående forskning.

Madeleine Salomon

Profilen:Namn: Gustaf Carl AlvarezLindencrona.Född: 6 maj 1938.Familj: Frun Birgitta, barnenMaria 27 och Jan Alvar 24.Karriär: Jur doktor 1972,Professor i finansrätt 1976,dekanus på juridiska fakulte-ten 1991, rektor för Stock-holms universitet 1994.Intressen: Kultur, natur ochmatlagning.Senast sedda film: Brändaav solen.Senast lästa bok: Under dengröna pinjen. (Portugisisk tru-badurlyrik översatt av Mari-anne Sandels Tottie).Äter: Helst fisk och vilt tillagatpå franskt vis.