INFORMATIONSSÖKNING

Hur bibehåller sjuksköterskan professionell kompetens?

INFORMATION RETRIEVAL

How does the registered nurse maintain professional competence?

Examinationsdatum: 2014-05-26

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng

Kurs: K41

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Författare: Josefin Dahl Handledare: Anna Swall

Författare: Emy Eklånge Examinator: Ulrika Kreicbergs

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och

patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna

källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka

information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via

elektroniska, tryckta samt muntliga källor.

Syfte

Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för

bibehållandet av professionell kompetens.

Metod

En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen

bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i

Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller

och diagram.

Resultat

Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.

Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från

sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning.

Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och

surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader

i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet,

ålder och utbildning.

Slutsats

Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas

informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på

kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad

potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett

vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett

källkritiskt förhållningssätt.

Nyckelord: informationssökning, informationskällor, sjuksköterskans kompetens,

evidensbaserad omvårdnad.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Informationskompetens 1

Informationssökningsprocessen 2

Individuellt lärande inom gruppen 2

Sjuksköterskans kompetens 2

Sjuksköterskan och informationskompetens 3

Variabler som kan påverka informationssökning 3

Strategier för informationssökning 4

Hinder för informationssökning 6

Evidensbaserad vård och patientsäkerhet 6

Problemformulering 7

SYFTE 8

Frågeställningar 8

METOD 8

Val av Metod 8

Urval 8

Genomförande 9

Databearbetning och dataanalys 9

Tillförlitlighet 10

Vetenskapsteoretiskt synsätt 10

Forskningsetiska överväganden 10

RESULTAT 12

DISKUSSION 19

Resultatdiskussion 19

Metoddiskussion 22

Slutsats 24

Fortsatta studier 25

Klinisk relevans 25

REFERENSER 26

BILAGA A-D

1

INLEDNING

I dagens hälso- och sjukvård sker en ständig förnyelse av kunskaper både genom forskning

och i den kliniska verksamheten. Därför är det nödvändigt för vårdpersonal att utveckla

sina individuella kunskaper för att gynna en kvalitetssäker, god vård (Nilsson Kajermo &

Wallin, 2009; Nordström & Wilde Larsson, 2012). Då det tycks skilja sig åt mellan

sjuksköterskor gör det oss nyfikna på hur sjuksköterskor genomför informationssökning

och kunskapsuppdatering i praktiken.

BAKGRUND

Florence Nightingale spelade en viktig roll i utformandet av sjuksköterskeprofessionen.

Hon efterlyste erfarenhet, inte experiment, och efterfrågade att den kunskap som fanns

skulle nyttjas i praktiken (Jakobsson & Lützén, 2009; McDonald, 2001). Nightingale var

även pionjär för införandet av statistik som verktyg för att omforma omvårdnad, bland

annat på militärsjukhus och inom medicinska utbildningssystem (Ellis, 2008; McDonald,

2001; Tan & Holland, 2006). Med sina övertygelser om hur omvårdnad skulle bedrivas

kan Nightingale tillskrivas den moderna omvårdnadens grundare (Ellis, 2008; Selanders,

1995; Pfettscher, 2014; Olshansky, 2010). År 1860 startade hon en av de första formella

sekulära sjuksköterskeutbildningarna, The Nightingale School, som kom att bli en norm

för många framtida sjuksköterskeutbildningar (Selanders, 1995; Selanders & Crane, 2012;

Pfettscher, 2014). I Sverige har sjuksköterska varit ett legitimerat yrke sedan 1958, men

först 1977 blev den svenska sjuksköterskeutbildningen en högskoleutbildning. I och med

den akademiska statusen öppnades den teoretiska möjligheten för sjuksköterskor att forska.

Det kom dock att dröja fram till 1990-talets början innan omvårdnadsforskningen kom

igång i Norden. Idag bidrar omvårdnadsforskningen starkt inom kunskapsområdet hälso-

och sjukvård och har uppmärksammats alltmer de senaste åren (Willman, Stoltz &

Bahtsevani, 2011).

Omvårdnad är både en profession, ett yrkesområde och ett akademiskt ämne. Under

historien har diskussioner förts om vad som menas med omvårdnadskunskap och hur den

ska omsättas i praktiken. I dagsläget finns ingen enad definition av omvårdnad men

generellt kan sägas att fokus ligger på människan som en enhet. Omvårdnad kan betraktas

som att utifrån ett helhetsperspektiv hjälpa en person att planera och genomföra handlingar

som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa, förebygga ohälsa samt återställa och

bevara hälsa (Jakobsson & Lützén, 2009). För att omvårdnad ska hållas levande och

utvecklas inom sjuksköterskeprofessionen krävs en koppling mellan forskning och klinik

(Sarkis & Conners, 1986). Förändringar av sjuksköterskans kompetens och den ökande

mängden omvårdnadsforskning gör att dagens blivande sjuksköterskor måste utbildas i

informationskompetens för att erhålla redskap att kontinuerligt följa med i förändringar

och hålla sig uppdaterade om nya rön (Willman et al., 2011).

Informationskompetens

Informationskompetens kan beskrivas som en förmåga att kunna söka, kritiskt värdera och

använda information (Limberg, Sundin & Talja, 2009). Det innebär även att kunna

identifiera behovet av information och finna relevant information genom lyckade

informationssökningsstrategier. Dessutom innebär det att, genom användandet av

teknologi, få tillgång till informationskällor samt att värdera och kritiskt förhålla sig till

informationen (Lindqvist & Söderlind, 2009).

2

Informationssökningsprocessen

Att söka information är en process som utförs ungefär på samma sätt oberoende av inom

vilket ämne information söks. Generellt gäller att ju mer information som finns att söka

och välja mellan, desto mer ökar behovet av informationskompetens (Lindqvist &

Söderlind, 2009).

Det finns flera teorier om hur informationssökning och problemlösning utförs (Eisenberg,

2008). Här redogörs kortfattat för en modell vid namn "The Big6", den har ett systematiskt

men dynamiskt tillvägagångssätt och bygger på att sökaren har ett kritiskt tänkande genom

hela processen (Kumar, Natarajan & Shankar, 2005).

Definiera uppgiften: identifiera problemet och vilken information som behövs

Strategier för informationssökning: hitta informationskällor, välj ut de som är bäst

lämpade för att lösa problemet

Hitta och söka: praktiskt söka efter information

Utnyttja informationen: engagera sig i information, det vill säga att ta del av

informationen samt att plocka fram relevant information

Syntetisera: sammanställa information från olika källor

Utvärdera: bedöma information som kommit fram och processen för att nå dit

(Eisenberg, 2008).

Individuellt lärande inom gruppen

Det finns olika sätt att upprätthålla professionell kompetens i en arbetsgrupp. Ett sätt är att

vidareutbilda enskilda individer, ett annat sätt är att arbeta integrerat inom gruppen

(Kitson, Harvey & McCormack, 1998). Det senare har visat sig mer kunskapseffektivt för

en organisation genom att många enskilda individers lärande bidrar till en högre

kunskapsnivå i gruppen. Få enskilda individers högre kunskaper kan nämligen inte

tillvaratas fullt ut i gruppen som helhet (Nilsen & Roback, 2010).

Sjuksköterskans kompetens

Sjuksköterskans kompetens regleras av lagar och föreskrifter, flera av dem belyser vikten

av förmågan att söka och implementera ny kunskap;

”Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap

och beprövad erfarenhet” (SFS, 2010:659, kap. 6, 1§).

”Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande

utvecklas och säkras” (SFS, 1996:787, 31§).

Socialstyrelsen (2005) har utformat en kompetensbeskrivning för legitimerade

sjuksköterskor vars syfte är att tydliggöra professionen och yrkesutövningen. I

kompetensbeskrivningen förklaras sökandet och användandet av evidensbaserad kunskap

som ett avgörande kompetensområde för sjuksköterskan. Detta är avgörande då en snabb

kunskapsutveckling sker inom hälso- och sjukvården som ställer krav på ytterligare

kunskap inom bland annat informations- och kommunikationsteknologi. Ett annat

kompetensområde är forskning och utveckling. Där framhålls att sjuksköterskan ska bidra

3

till införandet av ny kunskap och därmed arbeta för en omvårdnad präglad av vetenskap

och beprövad erfarenhet. Det innebär att söka, analysera och kritisk granska relevant

information samt att vara engagerad i utvecklings- och forskningsarbete.

I den etiska koden för sjuksköterskor utformad av International Council of Nursing [ICN]

(2014) beskrivs sjuksköterskans personliga ansvar för sin yrkesutövning, att genom ett

livslångt lärande bibehålla sin yrkeskompetens. Som profession beskrivs sjuksköterskan

vara aktiv i utvecklandet av en evidensbaserad omvårdnad. ICN betonar att både ledare och

yrkesutövande sjuksköterskor har till uppgift att stimulera bedrivandet, spridningen och

tillämpningen av omvårdnadsforskning på arbetsplatsen.

Enligt personalpolicy från Stockholms läns landstings [SLL] (2010) skall en medarbetare i

SLL bland annat:

Medverka aktivt till att utveckla verksamheten

Ta egna initiativ till att utveckla din kompetens utifrån verksamhetens behov

Vara lyhörd och ta initiativ till förnyelse och förbättring.

Sjuksköterskan och informationskompetens

Som sjukvårdspersonal idag behövs mer kunskap än någonsin för att utföra det dagliga

arbetet. En god informationskompetens är då en förutsättning för att bedriva en effektiv

och kvalitetssäker vård (Hebda & Czar, 2013; Barnard, Nash & O´Brian, 2005). Det har

blivit mycket vanligt att allmänheten söker efter information relaterat till hälsa på internet

(Hesse et al., 2005; Head & Eisenberg, 2011; Percheki & Hargittai, 2011). Informationen

som patienter finner kan vara felaktig och orsaka missförstånd om hälsa och sjukdomar

(Gilmour, Huntington, Broadbent, Strong & Hawkins, 2012). Vanligt är också att söka

efter kompletterande kunskap efter kontakt med vården, detta ställer ökade krav på hälso-

och sjukvårdspersonal att vara välinformerade (Rahmqvist & Bara, 2007). Då

sjuksköterskor utgör den största gruppen vårdpersonal och många gånger är i arbetsledande

positioner, är det viktigt att hon/han är insatt och tar till sig av ny forskning för att kunna

sprida den vidare till sina medarbetare (Duffy, 2009).

Variabler som kan påverka informationssökning

Det finns flera individuella faktorer som kan påverka informationssökning (Squires,

Estabrooks, Gustavsson & Wallin, 2011). Här beskrivs fyra olika variabler.

Kön

Skillnader har setts mellan könen vid implementering av ny kunskap och forskning; män

bidrar inte i samma utsträckning som kvinnor (Forsman, Rudman, Gustavsson, Ehrenberg

& Wallin, 2012). Kvinnliga sjuksköterskor gör även fler sökningar i databaser än deras

manliga kollegor (Magrabi, Westbrook & Coira, 2007).

Ålder

Det är vådligt att generalisera över hela generationer, det finns däremot uppenbara

skillnader i förutsättningar gällande tillgång till teknologiska hjälpmedel. Detta kan

påverka hur individer från en viss generation söker information (Nicholas, Rowlands,

Clark & Williams, 2010). Exempelvis kan skillnad ses i nivå på datorkunskap relaterat till

ålder, det skulle kunna innebära att yngre sjuksköterskor har större möjlighet att tillgodose

kunskaper genom datorer (Campbell & McDowell, 2011).

4

Verksamma år som sjuksköterska

Nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår under de första två åren en fas av praktisk

anpassning till sin profession. Under denna tid prioriteras sökning efter ny evidens ned

(Wallin, Gustavsson, Ehrenberg & Rudman, 2012). Det har visat sig att sjuksköterskor

med längre erfarenhet i yrket känner sig mer självsäkra i att nå informationskällor än de

med mindre erfarenhet. Sjuksköterskor med kortare erfarenhet ser fler hinder, såsom

tidsbrist (Gerrish, Ashworth, Lacey & Bailey, 2008). De saknar även motivation till

informationssökning då de anser sig ha alltför begränsade praktiska kunskaper för att

kunna implementera evidensbaserad kunskap (Majid et al., 2011). Även valet av källa och

metod för att söka information skiljer sig med avseende på hur många år sjuksköterskan

varit verksam. De vanligast förekommande källorna för att söka information hos

nyutexaminerade sjuksköterskor är elektroniska, för sjuksköterskor generellt är muntliga

källor mer vanligt förekommande (Wahoush & Banfield, 2014).

Specialistutbildning

Specialistsjuksköterskors syn på professionell kompetens skiljer sig från grundutbildades,

då de i större utsträckning har planer på att bredda sin kompetens och uppnå en högre

akademisk nivå (Hallin & Danielson, 2008). Dessutom söker sjuksköterskor med

specialistutbildning i större omfattning efter och implementerar ny kunskap på

arbetsplatsen (Squires et al., 2011).

Strategier för informationssökning

Det finns många olika metoder och redskap som stöd för att söka information men det

finns ingen enskild resurs som fungerar i alla situationer eller för alla personer (Cook,

Sorensen, Hersh, Berger & Wilkinson, 2013). Nedan redogörs för ett antal olika metoder

och redskap vad gäller sökandet av information.

Muntlig information

Sjuksköterskor förlitar sig mer på information från kollegor och egen erfarenhet än

formella kunskapskällor (Gerrish et al., 2008; Gerrish & Clayton, 2004; Sundin, 2003;

Nilsson Kajermo & Wallin, 2009; McCaughan, Thompson, Cullum, Sheldon & Raynor,

2005; Thiel & Ghosh, 2008; Clarke et al., 2013). En nackdel med att söka muntlig

information från specifika individer kan vara att personen inte alltid finns tillgänglig

(McKnight, 2006). Det finns inte heller någon garanti på att svaret som ges är baserat på

forskning (McCaughan et al., 2005; Jyothi, 2013).

Facklitteratur

Den största andelen facklitteratur som finns på arbetsplatsen är av medicinsk karaktär

(Sundin, 2003). Denna används dock sällan ute i verksamheten, då lathundar och lokala

PM föredras (O’leary & Mhaolrúnaigh, 2011).

Lokala PM

Sjuksköterskor uppger att lokala PM är en pålitlig informationskälla som de i huvudsak

använder sig av då de är i behov av praktisk information (Squires, Moralejo & LeFort,

2007).

5

Medicinska bibliotek

Medicinska bibliotekarier kan med sin expertis inom informationskompetens bistå

vårdpersonal med kunskaper som gör att de på ett mer effektivt sätt kan nå och hantera

information ur bibliotekets resurser (Marshall, 2014; Schwartz, Blobaum, Shipman,

Markwell & Marshall, 2009). På så sätt kan medicinska bibliotekarier och medicinska

bibliotek vara resurser som bidrar till utveckling av en evidensbaserad vård (Marshall,

2014; Dogherty, Harrison, Graham, Vandyk & Keeping-Burke, 2013).

Datorer

Sedan den första datorn kom i mitten på 1940-talet fram till idag har den utvecklats till att

bli ett givet verktyg i sökandet av information, både i samhället i stort och inom vården.

Sjuksköterskor har därmed fått helt nya möjligheter till att snabbt nå en stor mängd

information (Kaminski, 2012). Även om datorer idag är ett givet verktyg i vården uppger

sjuksköterskor svårigheter med att få tillgång till en dator för ändamålet att söka

information (Gilmour, Scott & Huntington, 2008).

Smarttelefoner och surfplattor

Mobila enheter, såsom smarttelefoner och surfplattor, är verktyg som kan vara användbara

i sjuksköterskans yrkesutövning, bland annat vid informationssökning. De har potential till

att fungera som ett uppslagsverk för information om läkemedel, medicin samt lokala och

nationella riktlinjer (Johansson, Petersson, Saveman & Nilsson, 2012). De är lätta att bära

med sig och ökar på så sätt möjligheten att snabbt nå information då inte datorer eller

böcker finns tillgängliga (Johansson et al., 2012; Mickan, Tilson, Atherton, Roberts &

Heneghan, 2013). Surfplattornas så kallade ”touch”- funktion tillåter användaren att

interagera med enheten på ett annat sätt än tidigare. Det har visat sig att sjukvårdspersonal

har lättare att lära sig hantera och använda surfplattor framför bärbara- eller stationära

datorer (Rao, Adam, Gensinger & Westra, 2012). Kliniska studier har även visat att

införandet av surfplattor effektiviserar arbetsflödet på vårdinrättningar (Rao et al., 2012;

Johansson et al., 2012).

Applikationer

Applikationer eller så kallade ”appar” har vuxit fram i och med smarttelefoner och

surfplattors tillkomst. Det finns flera ”appar” skapade för vårdpersonal, till exempel stöd

för att finna diagnos, verktyg för databassökning och läkemedelsinformation.

Sjuksköterskor rapporterar ”appar” som användbara i vården, speciellt de med information

om läkemedel (Mosa, Yoo & Sheets, 2012; Hunt, Cimino & Koziol, 2013).

Sökmotorer

Sökmotorer såsom ”Google” och ”Bing” kan vara bra verktyg för att finna medicinsk

information (Wang et al., 2012; Lombardi, Griffiths, McLeod, Caviglia & Penagos, 2009).

Sökmotorernas rankingmetoder av ”sökträffar” kan påverka validiteten på informationen

(Wang et al., 2012; Allam, Schulz & Nakamoto, 2014). Detta eftersom det är vanligt att

den som söker information via en sökmotor använder den första ”träffen” som

informationskälla (Eysenbach & Köhler, 2002). Det finns även en risk att sökaren påverkas

av sökmotorns utformning, till exempel genom olika förslag på sökord (Lau, Coiera,

Zrimec & Compton, 2010). Datorvana kan ge bättre sökningar och därmed bättre

sökresultat (Lombardi et al, 2009).

6

Databaser och vetenskapliga artiklar

Forskningsresultat inom omvårdnad presenteras vanligen i form av vetenskapliga artiklar

(Oermann et al., 2008; Galganski, 2006). Ett sätt att nå artiklar och publikationer är genom

bibliografiska databaser, där finns möjlighet att nå en stor mängd information från olika

tidskrifter online (McKinney & DeSantis, 2012). Dessa är viktiga resurser för

informationssökning (Settergren, 2011). Sjuksköterskor kan dock uppleva informationen i

databaser som svåråtkomlig, speciellt gäller det för de som inte behärskar engelska på en

hög nivå (Rosenbaum, Glenton & Cracknell, 2008). Erfarenhet och övning av att söka i

databaser ger färdigheter som förbättrar sökresultatet (Facchiano & Hoffman Snyder,

2012)

Hinder för informationssökning

Det finns ett flertal hinder för sjuksköterskor att bedriva informationssökning. Ett hinder är

att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid till att söka ny information, varken på arbetstid

eller privat (Rycroft-Malone et al., 2004; Nilsson Kajermo, 2004; Young, 2010; Yip et al.,

2013). Ett annat problem är bristande tillgänglighet, det vill säga svårigheter för

sjuksköterskor att nå informationen på grund av dess utformning (Rycroft-Malone et al.,

2004; Nilsson Kajermo, 2004; Young, 2010). Mängden forskning som finns att tillgå

upplevs överväldigande, sjuksköterskor anser sig sakna den sakkunskap som är nödvändig

för bearbetning av innehållet. Detta gör att det känns både komplicerat och tidskrävande att

söka ny kunskap (Marshall, West & Aitken, 2011; Young, 2010). Sjuksköterskor uppger

även att de saknar motivation till att söka forskningsresultat då användningen av

informationen är låg i praktiken. Flertalet anser dessutom att de saknar inflytande för att

kunna skapa en förändring trots adekvat kompetens (Rycroft-Malone et al., 2004; Nilsson

Kajermo, 2004; Nilsson Kajermo & Wallin, 2009; Moreno-Casbas, Fuentelsaz-Gallego, de

Miguel, González-Maŕia & Clarke, 2011).

Evidensbaserad vård och patientsäkerhet

Att ge evidensbaserad vård innebär att åtgärder och beslut baseras på aktuell och

vetenskaplig grund (Lindahl, 2010). Vårdpersonals förmåga att hitta och implementera ny

kunskap bidrar till att utveckla en säker vård (Andermann et al., 2011; Eizenberg, 2011).

Implementering av ny forskning i vården är komplext och beror på många olika faktorer,

både individuella och kontextuella (Meijers et al., 2006). En individuell faktor som

påverkar implementering är sjuksköterskans attityd (Nilsson Kajermo, Alinaghizadeh,

Falk, Wändell & Törnkvist, 2014; Boström, Rudman, Ehrenberg, Gustavsson & Wallin,

2013). Omgivningsfaktorer såsom vårdkulturen på arbetsplatsen är också av betydelse

(Thiel & Ghosh, 2008; Cummings, Estabrooks, Midodzi, Wallin & Hayduk, 2007; Meijers

et al., 2006). En annan faktor som påverkar är vilket stöd sjuksköterskorna får från ledning

och chefer (Lindahl, 2010; Boström et al., 2013; Meijers et al., 2006; Eizenberg, 2011).

Genom en formell utbildning innehar sjuksköterskor grundläggande teoretisk och praktisk

kunskap som omsätts i yrkesutövningen. Lärandeprocessen fortsätter sedan kontinuerligt i

praktiken. En del sjuksköterskor har många års erfarenhet av yrket men har trots detta inte

fortsatt sin professionella utveckling vilket kan leda till en bristande kvalitet av vården.

Dessutom finns en risk att dessa sjuksköterskor har en sämre förmåga att anpassa sig till

nya förbättringar av kunskap och teknologi (ISNA Bulletin, 2012, november). Användning

av informationsteknologi [IT] och internet underlättar tillgodogörande av ny information

7

genom snabb efterforskning. I detta sammanhang spelar IT en viktig roll för utvecklandet

av evidensbaserad vård. Det förutsätter en god förmåga hos sjuksköterskan att självständigt

söka information via moderna informationssystem (Hebda & Czar, 2013).

Erfarenhet är en tillgång i yrket, men utan vidare reflektion kan det leda till rutiniserad

vård vilket i sin tur kan hämma utveckling och förnyelse (Profetto-McGrath, 2005; Nilsson

Kajermo & Wallin, 2009). Sökande och utvecklande av kunskaper, både vad gäller fakta

och erfarenhet, är av vikt för utveckling av evidensbaserad vård. Detta är även

kompetensutvecklande för sjuksköterskan (Nilsson Kajermo & Wallin, 2009).

Hjälpmedel för informationssökning ger en ökad tillgänglighet och skapar goda

möjligheter till att bedriva en patientsäker och evidensbaserad omvårdnad. Tid som sparas

in vid effektiv informationssökning kan istället användas till patientkontakt (Johansson et

al., 2012).

Problemformulering

Det sker en ständig förnyelse av kunskaper i dagens hälso- och sjukvård. För att ge en god

vård är det nödvändigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina individuella

kunskaper (Nilsson Kajermo & Wallin, 2009; Nordström & Wilde Larsson, 2012).

Flertalet studier har utförts om implementering av ny kunskap i vården, dock är det endast

ett fåtal som ger en övergripande bild av informationssökning. Av dessa finns det ingen

som är helt uppdaterad då nya möjligheter för att söka information ständigt uppkommer.

Modern teknologi såsom smarttelefoner, surfplattor och applikationer har potential att

förändra informationssökningen hos vårdpersonal. Tid som sparas in då moderna redskap

används kan istället användas till patientkontakt (Johansson et al., 2012). Då

sjuksköterskor utgör den största gruppen vårdpersonal är det en intressant grupp att studera

då deras informationssökningsmönster potentiellt påverkar en stor grupp människor

(Duffy, 2009). I strävan efter att förbättra vården är en kartläggning av sjuksköterskors

informationssökning nödvändig för att få en uppdaterad och övergripande bild av området.

8

SYFTE

Syftet var att kartlägga informationssökning hos legitimerade sjuksköterskor som arbetar

på medicinavdelning på storsjukhus i Stockholm, för bibehållandet av professionell

kompetens.

Frågeställningar

Hur bibehåller sjuksköterskan, på medicinavdelning på storsjukhus i Stockholm, sin

professionella kompetens genom informationssökning:

Vilken metod används för att söka information?

Var söker sjuksköterskan information?

Hur ofta söks information?

Vilken typ av information söks?

Kan ett samband ses mellan antal verksamma år som sjuksköterska och frekvens av

informationssökning?

Kan ett samband ses mellan kronologisk ålder och frekvens av

informationssökning?

Kan ett samband ses mellan antal verksamma år som sjuksköterska och metodval i

informationssökning?

Kan ett samband ses mellan kronologisk ålder och metodval i informationssökning?

METOD

Val av Metod

En kvantitativ studiedesign användes med genomförande av en webbaserad

enkätundersökning. Eliasson (2013) menar att en kvantitativ metod lämpar sig väl då

siffror ska sättas på undersökningsmaterialet och ämnet ska täckas in med en tydlig

struktur i frågeformuläret. En webbaserad enkätstudie är enligt Billhult och Gunnarsson

(2012) en lämplig form av kvantitativ studiedesign när information från många individer

ska samlas in på kort tid.

Urval

Urvalskriterier

Urvalet i denna studie bestod av legitimerade sjuksköterskor som arbetar på

medicinavdelning på storsjukhus i Stockholm.

Bortfall

Det totala antalet legitimerade sjuksköterskor till vilka enkätlänk sändes var ≥179. Antal

svarande på enkäten uppgick till 79 (N=79). Detta gav oss ett externt bortfall på ≥56

procent. Det interna bortfallet uppgick till i genomsnitt tre personer per fråga, alltså cirka

fyra procent.

9

Genomförande

Initialt utformades brev för godkännande till verksamhetschefer (Bilaga A) samt missiv till

deltagarna i enkätundersökningen (Bilaga B). Verksamhetschefer samt potentiella

deltagare erhöll genom dessa brev en presentation av författarna samt information om

studien.

Kontaktuppgifter till verksamhetschefer vilkas kliniker motsvarade undersökningens

urvalskriterier inhämtades från respektive storsjukhus hemsida. Därefter kontaktades

verksamhetschefen vid respektive klinik via epost med information om studien samt en

förfrågan om tillstånd för genomförande av studien vid dennes klinik. Sammanlagt tolv

verksamhetschefer kontaktades. Då godkännande erhållits av åtta verksamhetschefer

postades breven för underskrift till dessa.

En enkät utformades med totalt 29 frågor (se Bilaga C). Till hjälp för datainsamling

användes en webbtjänst från Surveymonkey (https://sv.surveymonkey.com). I

enkätundersökningen efterfrågades oberoende variabler såsom ålder och verksamma år

inom yrket. Beroende variabler som undersöktes var olika strategier för att nå information

där användningsfrekvens för respektive metod efterfrågades. Frågorna i enkäten

formulerades av författarna då existerande formulär såsom ”The BARRIERS Scale” inte

var designade för att kunna svara på studiens syfte. Billhult och Gunnarsson (2012) nämner

utformningen av egna enkätfrågor som en möjlighet att fråga mer precist. Det ger även

möjlighet att anpassa längden på enkäten samt svarsskalor i varje fråga. För att enkäten

skulle svara mot studiens syfte formulerades enkätfrågorna utifrån våra frågeställningar.

Innan enkäten skickades till respondenterna prövades den på tre studiekamrater för att

beräkna tidsåtgång för medverkan med hjälp av tidtagarur samt för att få återkoppling på

innehåll och upplägg. Dessutom togs hjälp av bibliotekarie från högskolan, som är väl

insatt i informationskompetens, för att erhålla synpunkter på frågornas innehåll samt

svarsalternativ.

Ett mail sändes till verksamhetscheferna med information till deltagarna samt länk till

webbenkät. Detta vidarebefordrades till de legitimerade sjuksköterskorna på respektive

klinik. Enkäten hölls öppen under tre veckors tid.

Databearbetning och dataanalys

Mottagna enkätsvar exporterades i form av rådata från Surveymonkey

(https://sv.surveymonkey.com) till Microsoft® Excell för vidare analys. Analysen

innefattade att mönster och extremvärden manuellt eftersöktes i rådata gällande

svarsfrekvens för varje alternativ i respektive enkätfråga. Där detta kunde observeras

skapades diagram och tabeller för att göra de mest intressanta fynden mer överskådliga.

För att kunna jämföra olika metoder för informationssökning, oberoende av det interna

bortfallet, omvandlades svarsantalet även till procent.

Till hjälp för analys användes univariat deskriptiv statistik för att presentera enstaka

variabler, därutöver användes bivariat deskriptiv statistik för att redovisa samband mellan

flera variabler. Analysen innehöll centralmått i form av typvärde för att beskriva det mest

frekventa svarsalternativet i presenterade kategorier (Polit & Beck, 2012).

10

Tillförlitlighet

Validitet

En homogenitet i gruppen ”legitimerade sjuksköterskor” ökar validiteten (Polit & Beck,

2012). Den gemensamma faktorn att arbeta på medicinavdelning skapade en homogenitet i

gruppen vilket uteslöt vissa eventuella skillnader mellan deltagarnas svar som kunde bero

på avdelningars olika karaktär. Skillnader kan förekomma i hur arbetsrutinerna ser ut

beroende på inriktning, exempelvis medicinsk eller kirurgisk, eventuellt kan det påverka

hur sjuksköterskan bedriver informationssökning. Resultatet blev då endast generaliserbart

inom den grupp som undersöktes och validiteten ökad inom den specifika gruppen. Vid ett

stort stickprov ökar representativiteten vilket ger en hög validitet enligt Polit och Beck

(2012). Därför eftersträvades ett stort stickprov, varpå ett stort antal enkäter skickades ut.

Frågorna i enkätformuläret var desamma med samma svarsalternativ för alla deltagare,

vilket minskade risken för systematiska mätfel (Gunnarsson & Billhult, 2012). Endast

enstaka frågor gav deltagaren möjlighet att kommentera svarsalternativet med egna ord.

Reliabilitet

Enkäten innehöll egenutformade frågor vilket är en faktor som kan påverka reliabiliteten

negativt då mätinstrumentet inte är beprövat i tidigare studier (Gunnarsson & Billhult,

2012). Däremot testades formulärets förståelse och läsbarhet på studiekamrater innan

studiens genomförande. Detta kallas även för ansiktsvalidering (Polit & Beck, 2012)

Generaliserbarhet

Avgränsningen i urvalet gjordes för att minska den stora gruppen ”legitimerade

sjuksköterskor” till en grupp med en gemensam faktor. Billhult och Gunnarsson (2012)

konstaterar att detta görs för att deltagarna ska representera en större grupp, och för att

resultatet av deras svar skall kunna generaliseras. Anledningen till att vi valde

medicinavdelningar grundar sig i vår tanke bakom medicin som ett förhållandevis

omfattande område med ett flertal avdelningar på varje sjukhus, vilket därmed inkluderar

ett stort antal sjuksköterskor.

Vetenskapsteoretiskt synsätt

Ur ett modernt positivistiskt perspektiv sker den vetenskapliga undersökningen av

verkligheten genom logisk analys och är empirisk, det vill säga erfarenhetsbaserad

(Birkler, 2008). Ett postpositivistiskt synsätt valdes att utgå från i denna studie. Det innebär

att den erfarenhetsbaserade kunskapen endast visar på en ungefärlig sanning, och

verkligheten är därför inte fullständigt generaliserbar (Rehm, 2010). Enligt Birkler (2008)

är mätbarhet ett nyckelbegrepp inom positivism, att mäta det som kan mätas, likaså är

analys av det som undersökts viktigt för att få en förståelse kring resultatet. Genom den

kvantitativa enkätundersökningen genomfördes en mätning av de faktorer som vi valt att

belysa för kartläggning av problemområdet. Betraktandet av undersökningsresultatet

gjordes induktivt. Detta vill säga att utifrån framtagen empiri med hjälp av enkätdata,

drogs generella slutsatser (Birkler, 2008).

Forskningsetiska överväganden

Informerat samtycke

Information gavs ut till potentiella deltagare om studien där deras frivillighet att delta

betonades. Detta skedde skriftligt via epost utan direkt kontakt med de eventuella

11

deltagarna. Utifrån denna information kunde de själva ta ställning till om de ville besvara

enkäten genom att klicka på länken i mailet eller avböja deltagande genom att inte följa

länken. Vid enkätstudier är ifyllandet och inskickandet av enkäten ett bevis på samtycke

till deltagande (Kjellström, 2012).

Anonymitet

Då en kvantitativ enkätundersökning genomfördes gällde forskningsetiska överväganden

främst anonymisering och avidentifiering av deltagande personer i datainsamlingen. Det är

av vikt att undersökningsgruppen är medveten om sin anonymitet samt frivillighet i

undersökningen. Genom att inte efterfrågan skedde av uppgifter som kan härledas till

enskilda individer var all data avidentifierad vid insamling. Avsikten med studien var inte

att peka ut vissa individers eventuella bristande informationssökning utan att ge en

kartläggning av området. Därmed behåller deltagarna en anonymitet gentemot

undersökarna, och alltså även gentemot obehöriga. Detta enligt riktlinjer från

Vetenskapsrådet (2011). Efter studiens genomförande stängdes kontot ned, dit de

elektroniska enkäterna samlats in.

12

RESULTAT

Resultatet kommer att presenteras i form av löpande text, tabeller och diagram. Först

introduceras deltagarna och typen av information de söker. Sedan följer en översikt av

olika metoder för informationssökning och sist presenteras olika påträffade samband.

Deltagare

Det totala antalet responderande sjuksköterskor uppgick till 79 personer, av dessa var

majoriteten kvinnor (72 av 75, 96 %). Den största ålderskategorin bland de svarande var

40-49 år (34 av 79, 43 %), den minsta gruppen utgjordes av de som var 60 år eller äldre (5

av 79, 6 %). En stor del svarande (29 av 77, 38 %) uppgav att de arbetat inom yrket 21 år

eller längre. De flesta deltagare (56 av 78, 72 %) saknade specialistutbildning. Se Bilaga D

för diagram över deltagare.

Typ av information som söks

I Figur 1 framgår att majoriteten av sjuksköterskorna (60 av 77, 78 %) vanligtvis eftersökte

information av medicinsk karaktär.

Information med praktisk inriktning söktes mest frekvent hos 44 av 76 deltagare (58 %) (se

Figur 2).

Information sökt utanför arbetstid

Det var endast en respondent av 73 (1 %) som uppgav daglig sökning av medicin- eller

omvårdnadskunskap utanför arbetstid (se Figur 3). En stor andel av de svarande (25 av 73,

34 %) uppgav att de sökte information utanför arbetstid en gång i månaden.

Figur 3, Information om medicin eller omvårnad sökt utanför arbetstid.

n = 1

n = 11

n = 18

n = 25

n = 18

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

0% 10% 20% 30% 40%

22%

78%

Omvårdnad Medicinsk

58%

42%

Praktisk Teoretisk

Figur 1, 2; Den eftersökta informationens karaktär.

13

Redskap för informationssökning

Totalt undersöktes 18 olika metoder och redskap för att införskaffa kunskap (se Tabell 1).

Respondenterna skattade hur ofta de använt respektive metod under det senaste halvåret.

Det gavs även möjlighet till att fylla i egna, kompletterande metoder. De metoder som

respondenterna adderade var: TV (2 av 79, 3 %), ”Youtube” (1 av 79, 1 %) samt

broschyrer (1 av 79, 1 %).

Redskap för informationssökning Dagligen

(n)

Flera gånger

i veckan (n)

En gång i

veckan(n)

En gång i

månaden(n)

Mer sällan eller

aldrig(n) (N)

Dator 42 23 5 4 3 77

– Sökmotorer såsom "Google" 22 30 13 10 2 77

– Handböcker på internet såsom

"vårdhandboken" 3 11 14 24 23 75

– Intranät 21 22 11 14 8 76

– Databaser på internet såsom

"PubMed" eller "Cochrane" 0 4 9 12 51 76

Smartphone 13 14 7 5 38 77

Surfplatta 4 6 3 5 59 77

– Applikationer s.k. "appar" 2 6 2 8 58 76

Vetenskapliga tidskrifter 0 0 6 26 44 76

– Vetenskapliga artiklar 0 1 15 27 32 75

Lokala PM 11 28 16 11 8 74

Medicinska bibliotek 1 4 3 19 50 77

Tryckt material (böcker, tidningar

o.s.v.) 7 13 22 21 14 77

– Facklitteratur 1 4 15 30 25 75

Muntligt 45 19 4 5 1 74

– Muntlig information från

sjuksköterskekollegor 30 33 6 4 1 74

– Muntlig information från andra

vårdprofessioner 18 24 17 13 3 74

– Telefonsamtal 5 14 11 22 23 75 Tabell 1, Redskap för informationssökning, presenterat utan rangordning. Tabellen visar antal svarande för

respektive användningsfrekvens. Färgerna representerar olika former av källor, Gul = Elektroniska källor,

Grön = Elektroniska alternativt tryckta källor, Blå = Tryckta källor, Röd = Muntliga källor. Typvärdet är

markerat med fet stil.

Det mest vanliga sättet att söka medicin- eller omvårdnadsinformation var muntligt (se

Tabell 1). Av de svarande uppgav 45 av 74 (61 %) att de dagligen sökte information

muntligt, följaktligen visar detta att 64 av 74 (86 %) använde muntliga källor minst flera

gånger i veckan.

14

Figur 4, Muntlig information från sjuksköterskekollegor respektive andra vårdprofessioner.

Gällande muntlig information (se Figur 4) var det framförallt sjuksköterskekollegor som

tillfrågades av deltagarna. Av 74 respondenter uppgav 63 (85 %) att de flera gånger i

veckan sökte information från andra sjuksköterskor, vidare svarade 42 av 74 (57 %) att de

sökte information från andra vårdprofessioner lika frekvent.

Resultatet i Tabell 1 visar att det minst vanliga sättet att söka information var med hjälp av

en surfplatta då 59 av 77 (77 %) uppgav att de mer sällan eller aldrig använde surfplatta.

Nästan lika många (58 av 76, 76 %) uppgav en användning av applikationer mer sällan

eller aldrig. Vad gäller användandet av smarttelefon för informationssökning uppgav 34 av

77 (44 %) att de en gång i veckan eller mer använder sig av detta redskap. Ett annat

tekniskt hjälpmedel, som användes mer frekvent, var dator då 65 av 77 (84 %) av de

tillfrågade uppgav att de minst flera gånger i veckan använder datorer till att söka

information, 42 av 77 (53 %) uppgav daglig användning. Intranät användes av de flesta

sjuksköterskorna, endast åtta av 76, vilket motsvarar 11 procent, uppgav att de mer sällan

eller aldrig använde intranät medan 43 av 76 (57 %) uppgav att de flera gånger i veckan

använde denna källa för information. Tabell 1 visar dessutom att det var ovanligt att inte

använda sökmotorer, två av 77 (3 %) svarade att de använde sökmotorer mer sällan eller

aldrig medan 52 av 77 (68 %) uppgav att de använde sökmotorer flera gånger i veckan

eller dagligen.

Vidare visar resultatet (se Tabell 1) att en stor del sjuksköterskor (30 av 74, 41 %) sökte

information i facklitteratur en gång i månaden, 25 av 74 (34 %) uppgav en lägre

användningsfrekvens. Trettionio av 74 (53 %) uppgav att de använde lokala PM flera

gånger i veckan. Angående användning av vetenskapliga artiklar uppgav 16 av 75 (21 %)

av sjuksköterskorna att de läste vetenskapliga artiklar minst en gång i veckan. Den största

andelen respondenter (51 av 76, 67 %) uppgav att de mer sällan eller aldrig sökte i

databaser såsom PubMed eller Cochrane, likaså uppgav majoriteten av deltagarna (44 av

76, 58%) att de mer sällan eller aldrig använde sig av vetenskapliga tidskrifter vid

informationssökning.

Informationskällor som används mest respektive minst

Sjuksköterskorna angav vilken källa de använde mest (se Figur 5) respektive minst (se

Figur 6) vid informationssökning utifrån sex fasta alternativ samt alternativet ”annan” där

de själva kunde ange källa. Denna möjlighet utnyttjades av en respondent och utgjordes då

av ”internet, internt och externt”.

n = 63

n = 6

n = 5

n = 42

n = 17

n = 15

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång i månaden eller mer sällan

Andra vårdprofessioner Sjuksköterskekollegor

15

Figur 5, Informationskällor som användes mest.

Då sjuksköterskorna angav vilken informationskälla de använde mest (se Figur 5) syns

återigen att muntlig information från sjuksköterskekollegor är vanligast, 35 av 74

respondenter (47 %) angav detta alternativ. Det totala antalet svarande som uppgav en

muntlig källa, det vill säga antingen alternativet ”muntlig information från

sjuksköterskekollegor” eller ”muntlig information från andra vårdprofessioner” uppgick till

44 av 74 (59 %). Näst mest använda informationskällan var lokala PM (14 av 74, 19 %).

Figur 6, Informationskällor som användes minst.

På frågan om vilken informationskälla som användes minst (se Figur 6) svarade en stor

andel deltagare vetenskapliga artiklar (35 av 72, 49 %), den näst minst använda källan

uppgavs vara handböcker på internet såsom ”vårdhandboken” (16 av 72, 22 %).

Samband

Följande del av resultatet kommer att beröra olika samband mellan användningsfrekvens

och typ av informationskällor relaterat till ålder, verksamma år som sjuksköterska och

specialistutbildning samt i vilken utsträckning de svarande uppgav att de sökte information

utanför arbetstid.

Under det första året som legitimerad sjuksköterska var användandet av muntliga källor

störst (se Figur 7); 7 av 9 (78 %) uppgav daglig användning. I de övriga kategorierna var

användningen av muntliga källor relativt jämnt fördelad.

n = 3

n = 4

n = 35

n = 9

n = 14

n = 8

n = 1

Vetenskapliga artiklar

Facklitteratur

Muntlig information från sjuksköterskekollegor

Muntlig information från andra vårdprofessioner

Lokala PM

Handböcker på internet såsom "vårdhandboken"

Annan

0% 10% 20% 30% 40% 50%

n = 35

n = 14

n = 1

n = 5

n = 1

n = 16

n = 0

Vetenskapliga artiklar

Facklitteratur

Muntlig information från sjuksköterskekollegor

Muntlig information från andra vårdprofessioner

Lokala PM

Handböcker på internet såsom "vårdhandboken"

Annan

0% 20% 40% 60%

16

Figur 7, Muntlig information relaterat till antal verksamma år som sjuksköterska.

Nyttjandet av medicinska bibliotek för informationssökning förekom mer sällan eller aldrig

hos 50 av 75 respondenter (67 %) (se Tabell 1). I Figur 8 går det att utläsa att personer som

sökte information utanför arbetstid en gång i veckan eller mer, i högre grad använde sig av

denna informationskälla; 15 av 30 (50 %) uppgav frekvensen en gång i månaden eller mer

jämfört med 2 av 18 svarande (11 %) som sökte information mer sällan eller aldrig utanför

arbetstid.

Figur 8, Nyttjandet av medicinska bibliotek samt informationssökning utanför arbetstid.

Det går inte att se några markanta skillnader mellan ålder eller verksamma år som

sjuksköterska relaterat till användandet av facklitteratur eller medicinska bibliotek. Dock

kan en större användning av tryckta källor ses hos deltagare som uppgav att de hade en

specialistutbildning; nio av 21 specialistutbildade (43 %) respektive 11 av 55 respondenter

utan specialistutbildning (20 %) uppgav att de använde tryckta källor flera gånger i veckan.

Skillnader går att se i informationssökande gällande vetenskapliga artiklar i relation till

antal verksamma år som sjuksköterska (se Figur 9). Denna informationskälla användes mer

av de med längre erfarenhet (två år eller mer), där 24 av 66 deltagare (36 %) uppgav

svarsalternativet ”mer sällan eller aldrig” jämfört med sjuksköterskor vars erfarenhet inom

yrket var ett år eller mindre vilka samtliga (8 av 8, 100 %) uppgav användningsfrekvensen

”mer sällan eller aldrig” för vetenskapliga artiklar.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

≤1

2 till 5

6 till 10

11till 20

≥21

En gång i veckan eller mer sällan Flera gånger i veckan Dagligen

n = 4

n = 11

n = 15

n = 1

n = 1

n =16

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

En gång i veckan eller mer

En gång i månaden

Mer sällan eller aldrig

Söker information utanför arbetstid mer sällan eller aldrig

Söker information utanför arbetstid en gång i veckan eller mer

17

Figur 9, Användningsfrekvens av vetenskapliga artiklar relaterat till antal verksamma år som sjuksköterska.

Det går inte att se några betydande skillnader mellan frekvens av datoranvändning vid

informationssökning och ålder, dock kan viss skillnad ses mellan antal verksamma år som

sjuksköterska och användningsfrekvens av dator (se Figur 10).

Figur 10, Datoranvändning relaterat till antal verksamma år som sjuksköterska.

Av sjuksköterskorna som arbetat fem år eller mindre uppgav 12 av 16 (75 %) att de

dagligen använde en dator för informationssökning medan 28 av 59 deltagare (47 %) som

arbetat mer än fem år uppgav daglig användning.

Vad gäller användandet av sökmotorer såsom ”Google” går vissa skillnader att se relaterat

till ålder (se Figur 11). Sjutton av 52 svarande (33 %) under 50 år använde sökmotorer

varje dag, av de som var 50 år eller äldre använde fem av 25 (20 %) sökmotorer dagligen.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Dagligen Flera gånger i veckan En gång i veckan En gång per månad Mer sällan eller aldrig

≤ 1 2-5 6-10 11-20 ≥ 21

n = 12

n = 3

n = 1

n = 0

n = 0

n = 28

n= 20

n = 4

n = 4

n =3

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång i månaden

Mer sällan eller aldrig

Arbetat som verksam sjuksköterska mer än 5år Arbetat som verksam sjuksköterska 5år eller mindre

18

Figur 11, Användning av sökmotorer såsom ”Google” relaterat till ålder.

Användningen av internetbaserade handböcker såsom ”vårdhandboken” vid

informationssökning uppgavs vara flera gånger i veckan hos 14 av 75 sjuksköterskor (19

%) (se Tabell 1). Vid en uppdelning i antal verksamma år visas dock stora skillnader i

användning av denna källa (se Figur 12).

Figur 12, Användningsfrekvens av handböcker på internet såsom ”vårdhandboken” relaterat till antal

verksamma år som sjuksköterska.

Av de sjuksköterskor som varit kliniskt verksamma fem år eller mindre svarade 14 av 15

(93 %) att de använde handböcker på internet en gång i veckan eller mer ofta.

Användningsfrekvensen gällande handböcker på internet var densamma hos 14 av 47

sjuksköterskor (23 %) som istället varit verksamma längre än fem år.

n = 5

n = 11

n = 5

n = 3

n = 1

n = 17

n = 19

n = 8

n = 7

n = 1

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång i månaden

Mer sällan eller aldrig

Under 50år 50år eller äldre

n = 14

n = 14

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Arbetat verksamt i 5år eller mindre Arbetat verksamt längre än 5år

En gång i veckan eller mer ofta En gång i månaden eller mer sällan

19

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Det framkom att medicin- och omvårdnadsinformation mestadels söks muntligt då 86

procent svarade att de flera gånger i veckan eller dagligen använder muntliga källor. I

frågan om vilken källa som används mest uppgav 58 procent en muntlig källa. Detta är

resultat som går i linje med tidigare studier. En anledning till den höga tillämpningen av

muntliga källor kan vara att sjuksköterskor förlitar sig mer på information från kollegor än

formella kunskapskällor (Gerrish et al., 2008; Gerrish & Clayton, 2004; Sundin, 2003;

Nilsson Kajermo & Wallin, 2009; McCaughan et al., 2005; Thiel & Ghosh, 2008; Clarke et

al., 2013). Vår uppfattning är att det är motsägelsefullt då det inte finns möjlighet att

garantera att svaret är grundat i evidens, vilket är ett antagande som stärks av McCaughan

m.fl. (2005) samt Jyothi (2013). Då forskningsresultat är en färskvara tror vi att det finns

en risk att inte den senaste kunskapen nyttjas om sjuksköterskor endast frågar varandra och

ingen tar reda på den egentliga källan. Dock visar vår undersökning att det är den metod

som används mest, men inte uteslutande.

Under det första året som legitimerad sjuksköterska är användandet av muntliga källor

störst. Enligt Jyothi (2013) kan vårdkulturer där stor mängd information överförs från mer

erfarna sjuksköterskor till nyutexaminerade sänka de senares självständighet och förmåga

till att finna information på andra sätt. Jyothi menar även att det finns andra nackdelar med

att använda mer erfarna kollegor som informationskällor, till exempel att svaret speglar

den svarandes personliga erfarenheter och åsikter samt att kunskapen eventuellt är

inaktuell. Vår tanke är likväl att det även finns fördelar med metoden, en av dem är att det

snabbt går att få svar på frågor. En annan aspekt till varför sjuksköterskorna i denna studie

väljer att fråga kollegor om information är tillgänglighet, vi antar att det är ovanligt att som

sjuksköterska arbeta helt ensam på en medicinavdelning. Det är framförallt andra

sjuksköterskor som deltagarna uppgett att de vänder sig till för att få information; 85

procent uppgav att de flera gånger i veckan söker information från sjuksköterskekollegor,

samma användningsfrekvens uppgavs av 57 procent gällande information från andra

vårdprofessioner. Sundin (2003) konstaterar att det är vanligt att medicinsk information

förmedlas från läkare till sjuksköterskor.

Historiskt har fokus inom hälso- och sjukvård legat på medicinsk vetenskap och

sjuksköterskor har praktiserat sitt yrke utifrån det biomedicinska perspektivet (Jakobsson

& Lützén, 2009). Även den facklitteratur som finns att tillgå på arbetsplatser är till större

delen av medicinsk karaktär (Sundin, 2003). Detta kan förklara resultatet från vår

enkätundersökning där 78 procent av de svarande uppgav att den vanligaste informationen

de eftersöker är av medicinsk karaktär. Vi betraktar situationen som att den medicinska

dominansen kan inverka på hur stort utrymme omvårdnadsvetenskap får i den kliniska

verksamheten. Medicinsk kunskap är en del av sjuksköterskans kompetens och viktigt för

yrkesutövandet, men då omvårdnad är sjuksköterskans huvudämne tänker vi att det är

fördelaktigt om det är hans/hennes främsta fokus. Resultatet visar att medicinsk

information söks mest frekvent av sjuksköterskor men inte uteslutande.

Willman m.fl. (2011) belyser omvårdnadsforskningens ökade utbredning och viktiga

bidragande inom hälso- och sjukvården. Även om omvårdnadsforskning har expanderat i

forskningsvärlden tror vi risken finns att omvårdnadsvetenskap inte haft samma utveckling

i den kliniska verksamheten. Eventuellt kan attityder finnas kring omvårdnadsvetenskap

som en tyst kunskap och något ”man har i sig”. I relation till detta fenomen beskriver

20

Sundin (2003) en syn på omvårdnad som teoretisk kunskap och medicin som en praktisk

kunskap. Vårt resonemang förs därför till glappet mellan teori och praktik som starkt

betingat av relationen mellan medicin och omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Integreringen av dem båda vetenskaperna påverkas av ett historiskt maktförhållande som

delvis skulle kunna bero på omvårdnadsämnets behov av att definieras som konkret och

praktisk. Jakobsson och Lützén (2009) styrker resonemanget beträffande omvårdnad som

ett svårdefinierat begrepp samt förklarar att det tidigare setts som kompletterande gentemot

medicinsk kunskap. Detta försätter omvårdnad som sekundärt till medicin. Sundin (2003)

beskriver i sin studie maktförhållandet mellan omvårdnad och medicin i det kliniska

arbetet, då vissa sjuksköterskor uttryckt den underordnade rollen sjuksköterskans arbete får

i förhållande till läkarens på grund av den medicinska dominansen. Evans, Pereira och

Parker (2009) skildrar sjuksköterskans förhållande till kunskap hos andra professioner,

exempelvis läkare, som beroende av attityden till den han/hon frågar om råd.

Sjuksköterskan kan nedvärdera sin egen kunskapsnivå i denna position och förlita sig mer

på den andra professionens kunskaper. Vi ser detta som intressant att diskutera i

förhållande till den medicinska dominansen, då sjuksköterskan själv är den som i första

hand måste stå upp för, värdera och representera sitt kunskapsområde. Om inte

sjuksköterskan kan praktisera sitt kompetensområde, vem ska då göra det? Och hur ska

han/hon då kunna utveckla sin yrkeskompetens? Dessa frågor uppfattar vi som viktiga att

ställa sig för att uppmärksamma hur sjuksköterskans självständighet kan påverkas av

utformningen av de praktiska arbetsuppgifterna gällande medicin och omvårdnad.

En stor andel sjuksköterskor (41 %) uppgav att de söker information i facklitteratur en

gång i månaden, 34 procent uppgav en lägre användningsfrekvens. Vår studie visar att

lokala PM används i större utsträckning än facklitteratur då 53 procent uppgav att de

använder lokala PM flera gånger i veckan. O’leary & Mhaolrúnaigh (2011) beskriver

liknande förhållanden; lathundar och lokala PM föredras framför facklitteratur.

Nyttjandet av medicinska bibliotek uppfattar vi som lågt då 67 procent uppgav att de mer

sällan eller aldrig använder dem för informationssökning. Dock går det att utläsa att

personer som söker information utanför arbetstid flera gånger i veckan i högre grad

använder sig av denna informationskälla. En möjlig förklaring till detta samband skulle

kunna vara att de lånar facklitteratur från medicinska bibliotek som de läser utanför

arbetstid. Medicinska bibliotek kan dock användas till mer än att låna böcker. Medicinska

bibliotekarier kan med sin expertis inom informationskompetens förse vårdpersonal med

kunskaper som gör att de på ett mer effektivt sätt kan nå och hantera information ur

bibliotekets resurser (Marshall, 2014; Schwartz et al., 2009). Medicinska bibliotekarier och

medicinska bibliotek kan därmed vara resurser som bidrar till utveckling av en

evidensbaserad vård (Marshall, 2014; Dogherty et al., 2013). Vår åsikt är därför att

medicinska bibliotek är relativt outnyttjade verktyg som har potential att stärka

sjuksköterskors informationskompetens.

Sjuksköterskor använder vetenskapliga artiklar i låg utsträckning, endast 21 procent läser

vetenskapliga artiklar minst en gång i veckan. I frågan om vilken informationskälla som

används minst svarade den största andelen respondenter vetenskapliga artiklar. Det kan

förklara varför 67 procent uppgav att de mer sällan eller aldrig söker i databaser såsom

PubMed. Inte heller vetenskapliga tidskrifter används vid informationssökning i någon

större utsträckning, 58 procent uppgav att de mer sällan eller aldrig nyttjar dessa. Att

sjuksköterskor i så låg utsträckning använder sig av vetenskapliga artiklar är

anmärkningsvärt då många nya forskningsresultat presenteras i denna form. Vi tror att det

21

kan medföra att sjuksköterskor inte tar del av nya forskningsresultat och därför går miste

om nya rön. En anledning till att användningen av vetenskapliga artiklar är låg skulle

kunna härledas till hur tillämpbar denna kunskap är i sjuksköterskans arbete, att artiklarna

inte upplevs ändamålsenliga då behov av information finns. En annan anledning till den

låga frekvensen kan vara osäkerhet i tillvägagångssättet, hur till exempel sökning i

databaser ska utföras. I tidigare studier har det visat sig att lågt sökande av

forskningsresultat grundar sig i att sjuksköterskor saknar motivation, detta på grund av låg

användning av forskningsresultat i praktiken (Rycroft-Malone et al., 2004; Nilsson

Kajermo, 2004; Nilsson Kajermo & Wallin, 2009; Moreno-Casbas et al., 2011).

Det går att se skillnader i informationssökande gällande vetenskapliga artiklar i relation till

antal verksamma år som sjuksköterska. Det framgår att sjuksköterskor under det första året

söker mindre i vetenskapliga artiklar än de med längre erfarenhet inom yrket. Gerrish m.fl.

(2008) förklarar detta fenomen som att sjuksköterskor med kortare erfarenhet ser fler

hinder i att nå informationskällor, exempelvis tidsbrist. Vår tanke är att sjuksköterskor med

längre erfarenhet är mer rutinerade i det kliniska arbetet och att de har upparbetat mer

tidseffektiva rutiner och därmed får tid till ett aktivt sökande av ny information. En fråga vi

ställer oss är hur relevant det är att använda vetenskapliga artiklar som källa i den dagliga

verksamheten som kliniskt arbetande sjuksköterska; Är syftet att upptäcka nya rön och

forskningsresultat eller att få fram information om konkreta åtgärder vid olika

sjukdomstillstånd? Är det i sådana fall väsentligt att leta i vetenskapliga artiklar vid båda

dessa tillfällen? Som tidigare nämnt finns idag ett glapp mellan teori och praktik

(Jakobsson & Lützén, 2009). Därmed vill vi lyfta fram eventuella svårigheter att veta vid

vilka tillfällen det är lämpligt med informationsökning i vetenskapliga artiklar.

Applikationer eller så kallade ”appar” används i låg utsträckning för att finna

yrkesrelaterad information. En möjlig förklaring till detta tror vi kan vara att det stora

utbudet av ”appar” gör det svårt att bedöma vilka som är pålitliga. En annan tänkbar orsak

är att ”apparna” inte är nischade för just sjuksköterskor (van Valsen, Beaujean & van

Gemert-Pijnen, 2013). Internationella studier visar på att sjuksköterskor upplever ”appar”

som användbara, speciellt de med information om läkemedel (Mosa et al., 2012). Vi ser

därför en outnyttjad potential i detta verktyg. För att kunna använda ”appar” krävs tillgång

till en enhet som kan hantera mjukvaran, det vill säga en smarttelefon eller en surfplatta. I

vår studie uppgav 44 procent att de använde en smarttelefon för informationssökning en

gång i veckan eller mer. Samma användningsfrekvens uppgavs av 16 procent gällande

surfplatta. En anledning till den låga kliniska användningen kan vara att sjuksköterskor inte

känner sig bekväma med tekniken och därför väljer att avstå den (Cipriano, 2012). Ett

annat hinder kan vara tillgången till en enhet på avdelningen och/eller privat. Möjligheten

att använda enheter som genererar radiovågor kan dessutom vara begränsad inom vården,

på vissa arbetsplatser är de förbjudna eller kan endast användas restriktivt på grund av

känslig medicinsk apparatur (Resare, 2003). Detta kan vara en omständighet som påverkar

användningen av smarttelefoner och surfplattor för sjuksköterskor.

Ett tekniskt hjälpmedel som användes i större utsträckning enligt resultatet i vår studie var

datorn. En övervägande majoritet av de tillfrågade uppgav att de flera gånger i veckan

använder datorer till att söka yrkesrelaterad information, ungefär hälften uppgav daglig

användning. Viss skillnad kan ses mellan antal verksamma år som sjuksköterska och

frekvens av datoranvändning. En andel på 75 procent av sjuksköterskorna som arbetat fem

år eller mindre uppgav att de dagligen använder en dator för informationssökning medan

endast 47 procent av de som arbetat mer än fem år uppgav daglig användning. Det går det

22

inte att se några större skillnader relaterat till ålder i vår studie, vilket går emot tidigare

studie av Campbell och McDowell (2011). En fördel med att använda datorer vid

informationssökning är att det går snabbt (Kaminski, 2012). Dessutom finns det en hög

tillgänglighet på arbetsplatserna då journalsystem numera är elektroniska. Det finns dock

studier som visar på svårigheter för sjuksköterskor att få tillgång till en dator för ändamålet

att söka information (Gilmour et al., 2008).

Användandet av sökmotorer såsom Google är relativt jämnt fördelat över antal verksamma

år som sjuksköterska, det går dock att se vissa skillnader i ålder. En andel på 33 procent av

de svarande under 50 år använder sökmotorer varje dag, av de som var 50 år eller äldre

använder 20 procent sökmotorer dagligen. Statistiken visar att det är ovanligt att inte

använda sökmotorer då endast tre procent svarade att de använde sökmotorer mer sällan

eller aldrig medan 68 procent uppgav att de använde sökmotorer flera gånger i veckan eller

dagligen. Det är svårt att fastställa huruvida de som söker informationen har en hög eller

låg grad av informationskompetens vid användning av sökmotorer. Om första ”träffen” i

Google används som kunskapskälla, det vill säga förmodligen Wikipedia, patientforum

eller 1177 enligt egna erfarenheter vid sökning via Google, anser vi att det finns en risk att

informationen inte är grundad i empiri eller ligger på för låg nivå, det vill säga inte är

riktad till vårdpersonal. Om sökmotorer istället används på ett strategiskt sätt kan det vara

ett bra verktyg menar Lombardi m.fl. (2009). Att den som söker information via

sökmotorer kan få förslag på sökord kan både vara till nytta och en nackdel. Sökaren kan

bli styrd genom att ändra den tänkta sökningen till ett annat förslag på formulering (Lau et

al., 2010). Källor som vanligtvis hamnar längre ner på träfflistan är internetbaserade

handböcker såsom ”vårdhandboken”. Det kanske kan vara en av förklaringarna till att

endast 19 procent av deltagarna uppgav sig använda internetbaserade handböcker flertalet

gånger i veckan. En jämförelse med antal verksamma år som sjuksköterska visar dock på

betydande skillnader. Av de sjuksköterskor som arbetat i klinisk verksamhet längre än fem

år uppgav endast 23 procent att de använder handböcker på internet mer än en gång i

månaden, samma siffra för sjuksköterskor som arbetat fem år eller mindre är däremot 93

procent. Varför det ser ut så är svårt att ge ett entydigt svar på men en möjlig förklaring

kan vara att då den tidigare tryckta ”metodboken för sjukvårdsarbete” togs bort och

ersattes med vardhandboken.se förankrades det inte bland de verksamma sjuksköterskorna.

Vi anser därför det troligt att internetbaserade handböcker kommer att få en allt större

utbredning med åren.

Vår tanke är att verktyg för informationssökning kan bidra till ökad patientsäkerhet genom

att de kan vara effektiva och frigöra tid. Cipriano (2012) konstaterar att om teknologiska

hjälpmedel för informationssökning inte är användarvänliga och kompetens inte finns för

hantering av dessa hos sjuksköterskan, fyller de heller inte sin funktion. Teknologi ersätter

aldrig kritiskt tänkande och värderande, vilket måste finnas hos sjuksköterskan trots

kompetens att hantera teknologin, vilket även vi vill betona.

Metoddiskussion

Vi diskuterade möjligheten att genomföra en litteraturöversikt vilket hade varit ett

alternativ om det funnits tillräckligt underlag i tidigare studier för att besvara föreliggande

studies syfte. De studier som fanns att tillgå var äldre och undersökte därför inte moderna

teknologiska verktyg för informationssökning. Relaterade studier finns men dessa har dock

inte vår infallsvinkel och undersöker inte heller den urvalsgrupp vi valt att studera. Dessa

låg istället till grund i arbetets bakgrund för att ge insikt i problemområdet.

23

Valet av kvantitativ metod i form av enkätstudie härleds till studiens syfte att göra en

kartläggning av problemområdet. Vi ville att kartläggningen skulle vara mätbar för att

möjliggöra en strukturerad databearbetning och presentation samt att möjlighet skulle

finnas till generalisering. Det var därför nödvändigt med en större undersökningsgrupp och

datainsamling genom enkät ansågs vara lämplig för att få in många svar under en

begränsad tidsperiod, i enlighet med Billhults och Gunnarssons (2012) konstateranden.

Initialt var planen att gå ut till varje sjukhusavdelning med utskrivna enkäter, men det kom

till vår kännedom om möjligheten att utforma en webbenkät. Detta innebar för oss en

större kostnadseffektivitet. Dessutom var det tidseffektivt då enkäten når ut till många

deltagare samtidigt, vilka kan fylla i enkäten då det passar dem och verksamheten bäst. Det

kan därmed bli lättare att medverka vilket skulle kunna påverka svarsfrekvensen positivt.

Deltagarna bestod av legitimerade sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning på

storsjukhus i Stockholm. Kön, åldersgrupp samt verksamma år som sjuksköterska

varierade bland dessa. Dock fanns även en variation i representativiteten av de olika

grupperna. Därmed skapades sämre förutsättningar för generalisering av de till antalet

mindre grupperna samt för jämförelse av olika stora grupper. En möjlig lösning för att

minska detta problem hade varit att skicka ut ännu fler enkäter. Antalet män som svarade

på enkäten var så få att de inte gick att generalisera som en grupp eller jämföra mot den

stora gruppen kvinnor, vi valde därför att inte presentera variabler i förhållande till kön i

resultatet. Spridningen i representativitet varierade även i åldersgrupperna men desto mer

gällande antalet verksamma år som sjuksköterska. Vårt val av gränsdragning mellan antal

verksamma år som sjuksköterska i utformningen av enkäten kan ha betydelse kring varför

undersökningsgrupperna för varje kategori i denna fråga var olika stora. Frågan var

utformad i ordinalskala med rangordning utan lika stora hopp mellan de olika

svarsalternativen. Wallin m.fl. (2012) uttrycker att nyutexaminerade sjuksköterskor

genomgår en fas av praktisk anpassning in till sin profession de första två åren då sökning

efter ny evidens prioriteras ned. Därför ville vi uppmärksamma de första verksamma åren

hos sjuksköterskan i förhållande till informationssökning. Naturligt blev deltagarna i denna

kategori mindre till antalet än de som arbetat längre. För att kunna göra mer trovärdiga

jämförelser mellan olika grupper valde vi att, när det var möjligt, slå samman mindre

grupper till en större.

Gällande bortfall vid enkätstudie är en hög svarsfrekvens bra. Ett missiv till

frågeformuläret kan öka svarsfrekvensen (Billhult & Gunnarsson, 2012; Ejlertsson, 2005).

Enkäten innehöll 29 frågor och beräknad tidsåtgång för besvarande av enkät var fem

minuter, vilket genomsnittligen räknats ut då enkäten prövades på studiekamrater. Enkäter

som inte tar lång tid att genomföra kan också bidra till en ökad svarsfrekvens, vilket

eftersträvades (Billhult & Gunnarsson, 2012). Vid utformning av webbenkät kan det bli

svårt att få en uppfattning om bortfallet förklarar Billhult och Gunnarsson (2012). För att

undersöka eventuellt externt bortfall bad vi verksamhetschefer som distribuerade vårt mail

till verksamma sjuksköterskor att uppge antal vidarebefordrade mailutskick, då vi själva

inte var i direktkontakt med deltagarna. Dock uppgav inte alla antalet utskick trots

påminnelse om detta via mail vilket skapar felkällor i vår uppskattning av externt bortfall i

studien. Vi har endast utgått från de siffror vi känt till angående antal utskick.

Svarsfrekvensen blev då 44 procent vilket ger ett externt bortfall på 56 procent. Som

tidigare nämnt baserades uträkningen på de uppgifter vi erhållit från verksamhetschefer, vi

har ingen möjlighet att kontrollera siffrorna eller garantera att alla potentiella respondenter

uppmärksammade mailet. Det interna bortfallet var i genomsnitt fyra procent per fråga. Vi

24

hade önskat en högre svarsfrekvens för att få en bättre tillförlitlighet kring resultatet, vars

koppling till svarsfrekvens påpekas av Billhult och Gunnarsson (2012). Faktorer vi anser

kan påverka det externa bortfallet är exempelvis tidsbrist, att potentiella deltagare inte

uppmärksammat mailutskicket, ovilja att delta samt datorvana. Datorvana är en nackdel

som exemplifieras av Billhult och Gunnarsson (2012) gällande webbaserade

enkätformulär. Internt bortfall kan bero på mätinstrumentets utformning och misstolkning

av frågor på grund av otydliga formuleringar så att deltagare istället väljer att hoppa över

dessa. Vi hade funderingar kring att kräva svar på föregående frågor för att kunna gå vidare

i webbenkäten, vilket möjligen hade kunnat minska det interna bortfallet på dessa frågor.

Däremot ansåg vi inte att detta vore rätt att göra då risken skulle finnas att deltagarna

istället valde att strunta i resterande frågor i enkäten. En annan möjlig orsak till bortfall kan

vara att deltagare blir avbrutna i genomförandet av enkäten och ej fullföljer denna. Vi

upptäckte att webbsidan för enkätinsamling var oåtkomlig under en tidsperiod, risken kan

finnas att sidan legat nere även vid andra tidpunkter. Detta kan ha påverkat vår

datainsamling negativt då det inte var möjligt att besvara enkäten under denna tid.

Beslutet att använda en egenformulerad enkät grundar sig i Billhult och Gunnarssons

(2012) konstaterande gällande möjligheten att fråga mer precist. Befintliga mätinstrument,

såsom ”The BARRIERS Scale”, är inte designade på ett sådant sätt att syftet hade kunnat

besvaras. Denna fokuserar endast på hinder vid implementering av forskning med koppling

till informationssökning (Nilsson Kajermo et al., 2010). Mätinstrumentets utformning och

validitet kan därmed ha påverkat både bortfall och resultat i denna studie om

svarsalternativen uppfattades som otydliga eller om olika deltagare tolkat frågorna på olika

sätt. Däremot fördes resonemang med bibliotekarie från högskolan, som var insatt i

informationskompetens, gällande enkätutformning vilket kan ha gett mätinstrumentet en

ökad innehållsvaliditet i enlighet med Polit och Becks (2012) konstateranden. Att använda

ett väl beprövat mätinstrument hade minskat risken för feltolkningar och gett ett mer

trovärdigt resultat. En ansiktsvalidering genomfördes på studiekamrater för att kontrollera

enkätformulärets förståelse och läsbarhet, vilket är något som kan ha stärkt

mätinstrumentet förmåga att mäta vad som avsågs i studien (Polit & Beck, 2012).

Slutligen kan påpekas att vi genomfört en kartläggning av området inom den urvalsgrupp

vi valt, vilket var syftet med studien. Metoden har givit oss möjlighet att besvara våra

frågeställningar samt möjlighet att strukturera vår kartläggning. Ur ett postpositivistiskt

synsätt är vårt resultat till viss del generaliserbart inom den undersökningsgrupp som

deltagit vilket visar på en ungefärlig sanning. I relation till stickprovsstorleken samt

svarsfrekvensen anser vi att studien inte är tillräckligt omfattande för att kunna dra

generella slutsatser inom området, vilket också kan bli ett problem vid induktion (Priebe &

Landström, 2012). Dock kan delar av vårt resultat användas för att inspirera till ytterligare

studier kring detta.

Slutsats

Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas

informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Detta skulle kunna vara en

hämmande faktor för omvårdnadsvetenskapens implementering i praktiken. Resultatet

visar även att sjuksköterskor dagligen använder sig av flera olika metoder för att söka

information. Det vanligaste sättet är genom muntliga källor, framförallt

sjuksköterskekollegor. Denna metod medför dock en risk för att kunskapen inte är

vetenskapligt förankrad. Att sjuksköterskor inte använder sig av vetenskapliga artiklar i

25

någon större utsträckning kan även bidra till stagnerad kunskapsutveckling. Outnyttjad

potential i form av elektroniska verktyg skulle kunna förenkla den dagliga

informationssökningen. Oavsett vilken källa eller metod som används för

informationssökning är det viktigt att som sjuksköterska ha ett källkritiskt förhållningssätt.

Fortsatta studier

Vår studie skulle kunna utgöra inspiration och vägledning för framtida studier om

sjuksköterskors informationskompetens. Det vore av intresse att undersöka enskilda

sjuksköterskors tankar och reflektioner om informationssökning som ett verktyg för att

bibehålla professionell kompetens. Speciellt intressant vore det att fokusera på attityder

samt tankar kring olika informationskällors betydelse i det kliniska arbetet. Kvalitativa

intervjustudier samt attitydenkäter gällande informationssökning skulle kunna ge insikt och

förståelse för sjuksköterskans upplevelser av problemområdet. För att eventuella

förbättringar gällande implementering av i synnerhet omvårdnadsvetenskap ska kunna ske

krävs djupgående undersökningar kring vad som behöver förbättras. Själva

informationssökningsprocessen kan därmed vara en bra grund för fortsatta studier gällande

implementering; ny evidensbaserad kunskap måste uppmärksammas och då krävs ett aktivt

sökande efter denna. Ytterligare studier skulle även kunna vara till hjälp för utformning av

verktyg som underlättar informationssökning i praktiken samt för nya sätt att implementera

aktuell forskning och vetenskap i förhållande till sjuksköterskeprofessionen.

Klinisk relevans

Studien kan ses som reflektionsmaterial för kliniskt verksamma sjuksköterskor gällande

hur informationssökning ser ut i dag. Det är av betydelse att sjuksköterskor får insikt i

vikten av informationssökning för bibehållandet av sin kompetens samt kännedom om

olika sökvägar till information. Välinformerade sjuksköterskor gagnar patienter genom att

en koppling finns mellan kunskapsutveckling och den omvårdnad som ges. En fungerande

informationssökning är avgörande för evidensbaserad omvårdnad och en förutsättning för

en god och säker vård.

26

REFERENSER

Allam, A., Schulz, P. J., & Nakamoto, K. (2014). The impact of search engine selection

and sorting criteria on vaccination beliefs and attitudes: Two experiments manipulating

google output. Journal of Medical Internet Research, 16(4), e100. doi: 10.2196/jmir.2642.

Andermann, A., Ginsburg, L., Norton, P., Arora, N., Bates, D., Wu, A., & Larizgoitia, I.

(2011). Core competencies for patient safety research: A cornerstone for global capacity

strengthening. BMJ Quality and Safety in Health Care, 20(1), 96-101. doi:

10.1136/bmjqs.2010.041814

Barnard, A., Nash, R., & O´Brian, M. (2005). Information literacy: Developing lifelong

skills through nursing education. Journal of Nursing Education, 44(11), 505-510. Hämtad

från http://eprints.qut.edu.au/3689/1/3689.pdf

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 139-149). Lund:

Studentlitteratur.

Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: En grundbok. Stockholm: Liber.

Boström, A. M., Rudman, A., Ehrenberg, A., Gustavsson, J. P., & Wallin, L. (2013).

Factors associated with evidence-based practice among registered nurses in Sweden: A

national cross-sectional study. BMJ health services research, 13(165). doi: 0.1186/1472-

6963-13-165

Campbell, C. J., & McDowell, D. E. (2011). Computer literacy of nurses in a community

hospital: where are we today? The Journal of Continuing Education in Nursing, 42(8),

365-70. doi: 10.3928/00220124-20110215-01

Cipriano, P. (2012). The importance of knowledge-based technology. Nursing

Administration Quarterly, 36(2), 136-146. doi: 10.1097/NAQ.0b013e31824a004c

Clarke, M. A., Belden, J. L., Koopman, R. J., Steege, L. M., Moore, J. L., Canfield, S. M.,

& Kim, M. S. (2013). Information needs and information-seeking behaviour analysis of

primary care physicians and nurses: A literature review. Health Information & Libraries

Journal, 30(3), 178-190. doi: 10.1111/hir.12036

Cook, D. A., Sorensen, K. J., Hersh, W., Berger, R. A., & Wilkinson, J. M. (2013).

Features of effective medical knowledge resources to support point of care learning: A

focus group study. PLoS One, 8(11), e80318. doi: 10.1371/journal.pone.0080318

Cummings, G. G., Estabrooks, C. A., Midodzi, W. K., Wallin, L., & Hayduk, L. (2007).

Influence of organizational characteristics and context on research utilization. Nursing

Research, 56(4), 24-39. doi: 10.1097/01.NNR.0000280629.63654.95

Dogherty, E. J., Harrison, M. B., Graham, I. D., Vandyk, A. D., & Keeping-Burke, L.

(2013). Turning knowledge into action at the point-of-care: The collective experience

of nurses facilitating the implementation of evidence-based practice. Worldviews on

evidenced-based nursing, 10(3), 129-139. doi: 10.1111/wvn.12009

27

Duffy, J. R. (2009). Quality Caring in Nursing: Applying Theory to Clinical Practice,

Education, and Leadership. New York: Springer Publishing Company, LCC.

Eisenberg, M. (2008). Information literacy: Essential skills for the information age.

Journal of Library & Information Technology, 28(2), 39-47. Hämtad från

http://publications.drdo.gov.in/ojs/index.php/djlit/article/viewFile/166/77

Eizenberg, M. M. (2011). Implementation of evidence-based nursing practice: Nurses'

personal and professional factors? Journal of Advanced Nursing, 67(1), 33-42. doi:

10.1111/j.1365-2648.2010.05488.x

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ellis, H. (2008). Florence Nightingale: Creator of modern nursing and public health

pioneer. Journal of Perioperative Practice, 18(9), 404, 406.

Evans, A. M., Pereira, D. A., & Parker, J. M. (2009). Discourses of anxiety and

transference in nursing practice: The subject of knowledge. Nursing Inquiry, 16(3), 251-

260. doi: 10.1111/j.1440-1800.2009.00449.x.

Evidence-Based Practice: Why Does It Matter? (2012 Nov-2013 Jan). ISNA Bulletin, pp.6-

10.

Eysenbach, G., & Köhler, C. (2002). How do consumers search for and appraise health

information on the world wide web? Qualitative study using focus groups, usability tests,

and in-depth interviews. BMJ, 324(7337), 573-577. doi: 10.1136/bmj.324.7337.573

Facchiano, L., & Hoffman Snyder, C. (2012). Evidence-based practice for the busy nurse

practitioner: Part two: Searching for the best evidence to clinical inquiries, Journal of the

American Academy of Nurse Practitioners, 24(11), 640-648. doi: 10.1111/j.1745-

7599.2012.00749.x

Forsman, H., Rudman, A., Gustavsson, P. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (2012). Nurses'

research utilization two years after graduation: A national survey of associated individual,

organizational, and educational factors. Implementation science, 7(76). doi: 10.1186/1748-

5908-7-46

Galganski, C. J. (2006). Mapping the literature of nursing administration. Journal of the

Medical Library Association, 94(2), 87-91. Hämtad från

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1463030/

Gerrish, K., Ashworth, P., Lacey, A., & Bailey, J. (2008). Developing evidence-based

practice: Experiences of senior and junior clinical nurses. Journal of Advanced Nursing,

62(1): 62-73. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04579.x

28

Gerrish, K., & Clayton, J. (2004). Promoting evidence-based practice: An organizational

approach. Journal of Nursing Management, 12(2), 114-123. doi: 10.1111/j.1365-

2834.2004.00454.x

Gilmour, J. A., Huntington, A., Broadbent, R., Strong, A., & Hawkins, M. (2012). Nurses'

use of online health information in medical wards. Journal of Advanced Nursing, 68(6),

1349-1358. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05845.x

Gilmour, J. A., Scott, S. D., & Huntington, N. (2008). Nurses and Internet health

information: A questionnaire survey. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 19-28.

doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04460.x

Gunnarsson, R., & Billhult, A. (2012). Mätinstrument och diagnostiska test. I M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom

omvårdnad (ss. 151-160). Lund: Studentlitteratur.

Hallin, K., & Danielson E. (2008). Registered nurses’ perceptions of their work and

professional development. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 62-70.

doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04466.x

Head, A. J., & Eisenberg, M. B. (2011). How college students use the web to conduct

everyday life research. First Monday, 16(4). Hämtad från

http://firstmonday.org/article/view/3484/2857

Hebda, T., & Czar, P. (2013). Handbook of Informatics for Nurses & Healthcare

Professionals (5th

ed.). New Jersey: Pearson Education.

Hesse, B. W., Nelson, D. E., Kreps, G. L., Croyle, R. T., Arora, N. K., Rimer, B. K., &

Viswanath, K. (2005). Trust and sources of health information: The impact of the internet

and its implications for health care providers: Findings from the first health information

national trends survey. Archives of Internal Medicine, 165(22), 2618-24. doi:

10.1001/archinte.165.22.2618.

Hunt, S., Cimino, J. J., & Koziol, D. E. (2013). A comparison of clinicians' access to

online knowledge resources using two types of information retrieval applications in an

academic hospital setting. Journal of Medical Library Association, 101(1), 26-31. doi:

10.3163/1536-5050.101.1.005

International Council of Nursing. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från

http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-

publikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Jakobsson, E., & Lützén, K. (2009). I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens

grunder: Ansvar och utveckling (ss. 23-46). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, P., Petersson, G., Saveman, B-I., & Nilsson, G. (2012). Experience of mobile

devices in nursing practice. Vård i Norden, 32(4), 50-54.

Jyothi, N. (2013). Evidence-based Practice: The future of nursing and the role of nurse.

International journal of nursing education, 4(2), 82-84.

29

Kaminski, J. (2012). Computer science and the foundation of knowledge model. In D.,

McGonigle & K., Garver Masrtian, (Eds.), Nursing informatics and the foundation of

knowledge (2nd

ed.) (pp. 33-58). Burlington: Jones & Bartlett Learning.

Kitson, A., Harvey, G., & McCormack, B. (1998). Enabling the implementation of

evidence based practice: A conceptual framework. Quality in Health Care, 7(3),149-158.

Hämtad från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2483604/pdf/v007p00149.pdf

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 69-92). Lund: Studentlitteratur.

Kumar, M., Natarajan, U., & Shankar, S. (2005). Information literacy: A key competency

to students’ learning. Malaysian Online Journal of Instructional Technology, 2(2), 50-60.

Hämtad från

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.128.1897&rep=rep1&type=pdf

Lau, A.Y., Coiera, E., Zrimec, T., & Compton, P. (2010). Clinician search behaviors may

be influenced by search engine design. Journal of Medical Internet Research, 12(2), e25.

doi: 10.2196/jmir.1396

Limberg, L., Sundin, O., & Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på

informationskompetens. I J. Hedman & A. Lundh (Red.), Informationskompetenser: Om

lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker (ss. 36-65).

Stockholm: Carlsson bokförlag.

Lindahl, B. (2010). Att vårda på evidensbaserad grund. I E. Dahlborg Lyckhage (Red.), Att

bli sjuksköterska: En introduktion till yrke och ämne (ss. 179-200). Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, M., & Söderlind, P. (2009). Informationskompetens: En grundbok. Stockholm:

Santérus Förlag.

Lombardi, C., Griffiths, E., McLeod, B., Caviglia, A., & Penagos, M. (2009). Search

engine as a diagnostic tool in difficult immunological and allergologic cases: Is Google

useful? Internal Medicine Journal, 39(7), 456-464. doi: 10.1111/j.1445-

5994.2008.01875.x

Magrabi, F., Westbrook, J. I., & Coira, E. W. (2007). What factors are associated with the

integration of evidence retrieval technology into routine general practice settings?

International Journal of Medical Informatics, 76(10), 701-709. doi:

10.1016/j.ijmedinf.2006.06.009.

Majid, S., Foo, S., Luyt, B., Zhang, X., Theng, Y-L., Chang, Y-K., & Mokhtar, I. A.

(2011). Adopting evidence-based practice in clinical decision making: Nurses' perceptions,

knowledge, and barriers. Journal of the Medical Library Association, 99(3), 229-236. doi:

10.3163/1536-5050.99.3.010

Marshall, A. P., West, S. H., & Aitken, L. M. (2011). Preferred information sources for

clinical decision making: Critical care nurses’ perceptions of information accessibility and

usefulness. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(4), 224-235. doi: 10.1111/j.1741-

6787.2011.00221.x

30

Marshall, J. G. (2014). Linking research to practice: the rise of evidence-based health

sciences librarianship. Journal of the Medical Library Association, 102(1), 14-21. doi:

10.3163/1536-5050.102.1.005

McCaughan, D., Thompson, C. A., Cullum, N. A., Sheldon T. A., & Raynor, P. (2005).

Nurse practitioner and practice nurses' use of research information in clinical decision

making: Findings from an exploratory study. Family Practice, 22(5), 490-497. Hämtad

från http://fampra.oxfordjournals.org/content/22/5/490.long

McDonald, L. (2001). Florence Nightingale and the early origins of evidence-based

nursing. Evidenced-based nursing, 4(3), 68-9. doi: 10.1136/ebn.4.3.68

McKinney, H. E., & DeSantis, S. (2012). Nursing research: Data collection, processing,

and analysis. In D. McGonigle & K. Garver Masrtian (Eds.), Nursing informatics and the

foundation of knowledge (2nd

ed.) (pp. 461-470). Burlington: Jones & Bartlett Learning.

McKnight, M. (2006). The information seeking of on-duty critical care nurses: Evidence

from participant observation and in-context interviews. Journal of the Medical Library

Association, 94(20), 145-151. Hämtad från

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1435853/

Meijers, J. M., Janssen, M. A., Cummings, G. G., Wallin, L., Estabrooks C. A., & Halfens,

R. Y. (2006). Assessing the relationships between contextual factors and research

utilization in nursing: Systematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 55(5),

622-635. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03954.x

Mickan, S., Tilson, J. K., Atherton, H., Roberts, N. W., & Heneghan, C. (2013). Evidence

of effectiveness of health care professionals using handheld computers: A scoping review

of systematic reviews. Journal of Medical Internet Research, 15(10), e212. doi:

10.2196/jmir.2530

Mosa, A. S., Yoo, I., & Sheets, L. (2012). A systematic review of healthcare applications

for smartphones. BMC Medical Informatics & Decision Making, 12(67). doi:

10.1186/1472-6947-12-67

Moreno-Casbas, T., Fuentelsaz-Gallego, C., de Miguel, Ă. G., González-Maŕia, E., &

Clarke, S. P. (2011). Spanish nurses’ attitudes towards research and perceived barriers and

facilitators of research utilisation: A comparative survey of nurses with and without

experience as principal investigators. Journal of Clinical Nursing, 20(13-14), 1936-1947.

doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03656.x

Nicholas, D., Rowlands, I., Clark, D., & Williams, P. (2010). Google Generation II: web

behaviour experiments with the BBC. New Information Perspectives, 63(1), 28-45. doi:

10.1108/00012531111103768

Nilsen, P., & Roback, K. (2010). Implementering, kunskap och lärande: En

begreppsmässig plattform. I P. Nilsson (Red.), Implementering: Teori och tillämpning

inom hälso- och sjukvård (ss. 51-69). Lund: Studentlitteratur.

31

Nilsson Kajermo, K. (2004). Research utilisation in nursing practice: Barriers and

facilitators. Doktorsavhandling, Karolinska institutet, Department of Nursing. Hämtad

från: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-835-1/thesis.pdf

Nilsson Kajermo, K., Boström, A-M., Thompson, D. S., Hutchinson, A. M., Estabrooks, C.

A., & Wallin, L. (2010). The BARRIERS scale - the barriers to research utilization scale:

A systematic review. Implementation Science, 5 (32). doi: 10.1186/1748-5908-5-32

Nilsson Kajermo, K., Alinaghizadeh, H., Falk, U., Wändell, P., & Törnkvist, L. (2014).

Psychometric evaluation of a questionnaire and primary healthcare nurses' attitudes

towards research and use of research findings. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

28(1), 173-185. doi: 10.1111/scs.12037

Nilsson Kajermo, K., & Wallin, L. (2009). Kunskap och kunskapsanvändning i

omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar

och utveckling (ss. 301-333). Lund: Studentlitteratur.

Nordström. G., & Wilde Larsson, B. (2012). Användning av forskningsresultat i vården. I

G. Nordström & B. Wilde Larsson (Red.), Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (ss.

167-183). Lund: Studentlitteratur.

Olshansky, E. (2010). In celebration of Florence Nightingale: 2010 as the year of the nurse.

Journal of professional nursing, 26(4), 197-198. doi 10.1016/j.profnurs.2010.06.001:

O’leary, D. F., & Mhaolrúnaigh, S. N. (2011). Information-seeking behaviour of nurses:

Where is information sought and what processes are followed? Journal of Advanced

Nursing, 68(2), 379-390. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05750.x

Oermann, M. H., Nordström, C. K., Wilmes, N. A., Denison, D., Webb, S. A.,

Featherstrom, D. E., Bednarz, H., & Stritz, P. (2008). Information sources for developing

the nursing literature. International Journal Of Nursing Studies, 45(4), 580-587. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2006.10.005

Percheki, C., & Hargittai, E. (2011). Health information-seeking in the digital age. Journal

of American College Health, 59(5), 379-386. doi: 10.1080/07448481.2010.513406

Pfettscher, S. A. (2014). Florence Nightingale: Modern Nursing. In M. Raile Alligood

(Ed.). Nursing Theorists and their work (8th

ed.) (pp. 60-78). St. Louis: Elsever.

Polit, D. F., & Beck C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence

for nursing practice (9th

ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar: Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 31-50). Lund: Studentlitteratur.

Profetto-McGrath, J. (2005). Critical thinking and evidence-based practice. Journal of

Professional Nursing, 21(6), 364-371. doi: 10.1016/j.profnurs.2005.10.002

32

Rahmqvist, M., & Bara, A-C. (2007). Patients retrieving additional information via the

internet: A trend analysis in a Swedish population, 2000–05. Scandinavian Journal of

Public Health, 35(5), 533-539. doi: 10.1080/14034940701280750

Rao, A. S., Adam, T. J. Gensinger, R., & Westra, B. L. (2012). Study of the factors that

promoted the implementation of electronic medical record on iPads at two emergency

departments. AMIA Annual Symposium Proceedings, 12, 744-752. Hämtad från

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3540482/

Rehm, R. S. (2010). Interpretive data management and analysis. In W. L. Holzemer (Ed.),

Improving health through nursing research (pp. 142-156). Chichester: Wiley-Blackwell.

Resare, P. (2003). Meddelandeblad: Mobiltelefoni och annan radiokommunikation på

sjukhus. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10779/2003-126-

17_200312618.pdf

Rosenbaum, S. E., Glenton, C., & Cracknell, J. (2008). User experiences of evidence-based

online resources for health professionals: User testing of The Cochrane Library. BMC

medical and informatics decision making, 8(34). doi: 10.1186/1472-6947-8-34

Rycroft-Malone, J., Harvey, G., Seers, K., Allison, K., McCormack, B., & Titchen, A.

(2004). An exploration of the factors that influence the implementation of evidence into

practice. Journal of Clinical Nursing, 13(8), 913-924. doi: 10.1111/j.1365-

2702.2004.01007.x

Sarkis, J. M., & Conners, V. L. (1986). Nursing research: Historical background and

teaching information strategies. Bulletin Medical Library Association, 74(2), 121-125.

Hämtad från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC227805/pdf/mlab00054-

0051.pdf

Schwartz, D. G., Blobaum, P. M., Shipman, J. P., Markwell, L. G., & Marshall J. G.

(2009). The health sciences librarian in medical education: a vital pathways project task

force. Journal of the Medical Library Association, 97(4), 280-284. doi: 10.3163/1536-

5050.97.4.012

Selanders, L. C. (1995). Florence Nightingale: En teori om anpassning av miljön. I L.

Rooke (Red.), Anteckningar om Omvårdnadsteorier IV: Florence Nightingale. Dorothea

Orem, Ida Jean Orlando (ss. 11-51). Lund: Studentlitteratur.

Selanders, L. C., & Crane, P. C. (2012). The voice of Florence Nightingale on advocacy.

The online journal of issues in nursing, 17(1). doi: 10.3912/OJIN.Vol17No01Man01

Settergren, F. (2011). Medicin på webben: En internetguide för svensk sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

SFS 1982: 763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen.

33

SLL (2010). Stockholms läns landstings personalpolicy. Stockholms läns landsting.

Hämtad 28 november, 2013, från

http://www.sll.se/upload/Personalstrategiska/Policys%20och%20dokument/Personalpolicy

_print.pdf

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Sundin, O. (2003). Informationsstrategier och yrkeskompetenser: En studie av

sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Doktorsavhandling,

Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, Institutionen

Biblioteks- och informationsvetenskap.

Squires, J. E., Estabrooks, C. A., Gustavsson, P., & Wallin, L. (2011). Individual

determinants of research utilization by nurses: A systematic review update. Implementation

Science, 6(1). doi: 10.1186/1748-5908-6-1

Squires, J. E., Moralejo, D., & LeFort, S. M. (2007). Exploring the role of organizational

policies and procedures in promoting research utilization in registered nurses.

Implementation Science, 2(1). doi: 10.1186/1748-5908-2-17.

Tan, S. Y., & Holland, P. (2006). Florence Nightingale (1820-1910): Founder of modern

nursing. Singapore Medical journal, 47(3), 185-186. Hämtad från

http://www.sma.org.sg/smj/4703/4703ms1.pdf

Thiel, L., & Ghosh, Y. (2008). Determining registered nurses' readiness for evidence-based

practice. Worldviews on evidence-based nursing, 5(4), 182-192. doi: 10.1111/j.1741-

6787.2008.00137.x

van Valsen, L., Beaujean, D.J., & van Gemert-Pijnen, J.E. (2013). Why mobile health app

overload drives us crazy, and how to restore the sanity. BMC Medical and Informatics

Decision making, 13(23). doi: 10.1186/1472-6947-13-23

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forsk

ningssed+2011.1.pdf

Wahoush, O., & Banfield, L. (2014). Information literacy during entry to practice:

Information-seeking behaviours in student nurses and recent nurse graduates. Nurse

Education Today, 34(2), 208-213. doi: 10.1016/j.nedt.2013.04.009

Wallin, L., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., & Rudman, A. (2012). A modest start, but a

steady rise in research use: A longitudinal study of nurses during the first five years in

professional life. Implement Science, 7(19). doi: 10.1186/1748-5908-7-19

Wang, L., Wang, J. Wang, M. Li, Y., Liang, Y., & Xu, D. (2012). Using internet search

engines to obtain medical information: A comparative study. Journal of Medical Internet

Research, 14(3), e74. doi: 10.2196/jmir.1943.

34

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro

mellan forskning och klinisk verksamhet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur

Yip, W. K., Mordiffi, S. Z., Shen, L., Ang, E. N., Zhang, X., & Majid, S. (2013). Nurses'

perception towards evidence-based practice: A descriptive study. Singapore Nursing

Journal, 40(1), 34-41.

Young, P. (2010). Internet-based information-seeking behaviour amongst doctors

and nurses: A short review of the literature. Health Information and Libraries Journal,

27(1), 2-10. doi: 10.1111/j.1471-1842.2010.00883.x.

I

BILAGA A

Brev till verksamhetschef

Stockholm 2014-03-XX

Till verksamhetschef

NN

XXkliniken, XXsjukhuset

Vi heter Emy och Josefin och är sjuksköterskestudenter vid Sophiahemmet Högskola,

termin 5, som ska genomföra ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng.

Området som ska studeras berör sjuksköterskans informationskompetens (var god se nästa

sida för sammanfattning av studiens innehåll och upplägg). Vi är därför mycket

intresserade av få genomföra arbetet vid XXkliniken, XXsjukhuset.

Om Du godkänner att studien genomförs vid XXkliniken, är vi tacksamma för din

underskrift av denna bilaga som därefter returneras i bifogat svarskuvert. Om Du känner

dig tveksam till att studien genomförs vid XXkliniken är vi tacksamma för besked om

detta. Har Du ytterligare frågor rörande undersökningen är Du välkommen att kontakta oss

eller vår handledare.

Vänlig hälsning

__________________________ __________________________

Students namnteckning Students namnteckning

__________________________ __________________________

Students namnförtydligande Students namnförtydligande

__________________________ __________________________

Students telefonnummer Students telefonnummer

__________________________ __________________________

Students E-postadress Students E-postadress

__________________________

Handledares namnteckning

__________________________

Handledares namnförtydligande

__________________________

Handledares telefonnummer

II

SAMMANFATTNING AV UPPLÄGG OCH INNEHÅLL

Titel: Informationssökning - Hur bibehåller sjuksköterskan professionell kompetens?

Problemområde: I dagens hälso- och sjukvård sker en ständigt pågående förnyelse av

kunskaper både genom forskning och i den kliniska verksamheten. Därvid är det

nödvändigt för vårdpersonal att utveckla sina individuella kunskaper för att gynna en

kvalitetssäker, god vård. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska betonas vikten av sjuksköterskans förmåga att kritiskt kunna reflektera över

rutiner och metoder samt bidra till införande av ny kunskap och därmed arbeta för en

omvårdnad präglad av vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innefattar också att söka,

analysera och kritisk granska relevant information.

I vår studie har vi valt att fokusera på det första steget i denna process;

informationssökning.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga legitimerade sjuksköterskors

informationssökning, för bibehållandet av sin professionella kompetens.

Arbetets design och metod: Vi kommer att utföra en kvantitativ studiedesign med

genomförande av en webbaserad enkätundersökning. Enkäterna riktar sig till legitimerade

sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning på storsjukhus i Stockholm och beräknas

ta ca 5 minuter att genomföra. Genom att vi inte efterfrågar uppgifter som kan härledas till

enskilda individer, då detta inte är relevant för vårt syfte, kommer all data att vara

avidentifierad. Därmed behåller deltagarna en anonymitet gentemot oss som undersökare,

och alltså även för obehöriga.

Specifika frågeställningar: Se bifogad enkät.

Tidslängd för arbetet: 7 veckor, 2 veckor för datainsamling

III

Jag godkänner härmed att Emy Eklånge och Josefin Dahl får utföra studien

”Informationssökning - Hur bibehåller sjuksköterskan professionell kompetens?” på

kliniken under mars 2014.

__________________________

Ort, datum

__________________________

Namnteckning, Verksamhetschef

__________________________

Namnförtydligande

IV

BILAGA B

Missiv till deltagare

Hej,

Vi heter Emy och Josefin och är sjuksköterskestudenter vid Sophiahemmet Högskola,

termin 5, som ska genomföra ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng.

Området som ska studeras berör sjuksköterskans informationssökning.

I dagens hälso- och sjukvård sker en ständigt pågående förnyelse av kunskaper både

genom forskning och i den kliniska verksamheten. Därför är det nödvändigt för

vårdpersonal att utveckla sina individuella kunskaper för att gynna en kvalitetssäker, god

vård. Det som vi sett i praktiken gör oss nyfikna på hur sjuksköterskors

informationssökning och kunskapsuppdatering faktiskt går till.

Syftet med studien är att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för

bibehållandet av sin professionella kompetens.

Vi har en kvantitativ studiedesign med genomförande av en webbaserad

enkätundersökning. Enkäterna riktar sig till legitimerade sjuksköterskor som arbetar på

medicinavdelning på storsjukhus i Stockholm. Genom att vi inte efterfrågar uppgifter som

kan härledas till enskilda individer, då detta inte är relevant för vårt syfte, kommer all data

att vara avidentifierad. Därmed behåller deltagarna en anonymitet gentemot oss som

undersökare, och alltså även för obehöriga.

Beräknad tidsåtgång för enkät: ca 5 minuter.

Enkäten är öppen 7/3 kl.09.00 - 20/3 kl.14.00

Länk till enkät: https://www.surveymonkey.com/s/SS6B957

Enkäten är givetvis frivillig, men vi vore mycket tacksamma om du tog dig tid att

genomföra den.

Med vänlig hälsning

Emy Eklånge

emy.eklange@stud.shh.se

Josefin Dahl

josefin.dahl@stud.shh.se

Handledare:

Anna Swall

08-406 28 86

Sophiahemmet Högskola

V

BILAGA C

Enkät

Information om dig som sjuksköterska

1. Kön

Man

Kvinna

2. Ålder

20-29 30-39 40-49 50-59 ≥ 60

3. Antal verksamma år som sjuksköterska

≤ 1 2-5 6-10 11-20 ≥ 21

4. Specialistutbildning

Nej

Ja

Om ja, vilken?

Samtliga frågor som följer i enkäten berör yrkesrelaterad information/kunskap

5. Vilken typ av information är det vanligast att du söker?

Teoretisk medicinsk

Praktisk medicinsk

Teoretisk omvårdnad

Praktisk omvårdnad

Annan

Under det senaste halvåret, hur ofta har du använt dig av följande metoder/redskap

för att få kunskap?

6. Smartphone

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

VI

7. Surfplatta

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

8. Dator

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

9. Tryckt material (böcker, tidningar o.s.v.)

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

10. Muntligt

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

11. Annan metod/redskap

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

Vilken metod?

Om du inte har någon annan metod eller redskap, gå vidare till nästa sida

VII

Under det senaste halvåret, hur ofta har du använt dig av följande resurser för att få

kunskap?

12. Databaser på internet såsom "PubMed" eller "Cochrane"

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

13. Sökmotorer såsom "Google"

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

14. Medicinska bibliotek

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

15. Telefonsamtal

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

16. Applikationer s.k. appar

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

VIII

17. Intranät

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

18. Vetenskapliga tidskrifter såsom "medicinsk vetenskap" eller "vård i norden"

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

19. Annan resurs

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

Vilken?

Om du inte har någon annan resurs, gå vidare till nästa

Under det senaste halvåret, hur ofta har du använt dig av följande informationskällor

för införskaffande av kunskap?

20. Vetenskapliga artiklar

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

21. Facklitteratur

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

IX

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

22. Muntlig information från sjuksköterskekollegor

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

23. Muntlig information från andra vårdprofessioner

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

24. Lokala PM

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

25. Handböcker på internet såsom "vårdhandboken"

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

26. Annan informationskälla

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

X

Vad/vilken?

Om du inte har någon annan informationskälla, gå vidare till nästa sida

27. Vilken typ av informationskälla använder du dig mest av?

Vetenskapliga artiklar

Facklitteratur

Muntlig information från sjuksköterskekollegor

Muntlig information från andra vårdprofessioner

Lokala PM

Handböcker på internet såsom "vårdhandboken"

Annan

28. Vilken typ av informationskälla använder du dig minst av?

Vetenskapliga artiklar

Facklitteratur

Muntlig information från sjuksköterskekollegor

Muntlig information från andra vårdprofessioner

Lokala PM

Handböcker på internet såsom "vårdhandboken"

Annan

29. Hur ofta söker du kunskap om omvårdnad och medicin utanför arbetstid?

Dagligen

Flera gånger i veckan

En gång i veckan

En gång per månad

Mer sällan eller aldrig

XI

BILAGA D

Diagram över deltagare

Figur I. Åldersgrupper

Figur II. Antal verksamma år som legitimerad sjuksköterska

n = 10 n = 10

n = 34

n = 20

n = 5

0.0%

0.5%

1.0%

1.5%

2.0%

2.5%

3.0%

3.5%

4.0%

4.5%

5.0%

20-29 30-39 40-49 50-59 ≥ 60

n = 9 n = 8

n = 12

n = 19

n = 29

0.0%

0.5%

1.0%

1.5%

2.0%

2.5%

3.0%

3.5%

4.0%

≤ 1 2-5 6-10 11-20 ≥ 21

XII

Figur III. Specialistutbildning

n = 56

n = 22

0.0%

1.0%

2.0%

3.0%

4.0%

5.0%

6.0%

7.0%

8.0%

Nej Ja