Två sidor av incitament respektive barriärer

till en svensk textilproduktion

Examensarbete – Kandidat

Företagsekonomi

Noah Areblad Simon Brandén

Andreas Jörgensen

2020 - 2020.1.02

Svensk titel: Två perspektiv av incitament respektive barriärer till en svensk

textilproduktion

Engelsk titel: Two perspectives of drivers and barriers of a Swedish textile production

Utgivningsår: 2020

Författare: Noah Areblad, Simon Brandén & Andreas Jörgensen

Handledare: Jonas Larsson

Abstract

The Swedish clothing production industry is not what it once was. In the middle of the 20th

century millions of garments were produced in Sweden annually. When the competition in

prices of manufacturing grew too strong, companies began to look beyond Sweden, for

production alternatives, to Europe and later low-cost countries in Asia. New research shows

that simplified calculations of production costs lead to low cost country sourcing, and that the

total cost of offshoring, taking in account parameters such as communication & cross border

logistics, is higher than the alternative of reshoring, where production is moved back to the

home country. The issue however is complex and prices of international markets dynamic.

The purpose is therefore to examine the possibilities of a Swedish textile production, from the

perspectives of Swedish Menswear brands and Swedish textile producers, where the

delimitations within that production has been limited to the manufacturing area. This is a

qualitative study, and with the help of semi-structured interviews we have examined Swedish

menswear companies and Swedish garment producers alike. A total of seven menswear brands

and five producers has been interviewed to decide whether the possibility to produce in Sweden

is feasible, to see how the companies match and for them to be able to give their perspectives

of the possibilities of a Swedish textile production. The analysis of the data is concluded with

an open coding which enables identifying themes that are then categorized into a framework,

divided according to sourcing-decisions.

The results show that there are several touchpoints between the companies and possibilities for

a Swedish production, but it depends on quantities produced and in what way production is

managed. As of now, the prerequisites for a larger scale Swedish clothing production does not

exist - but there are possibilities of scaling up production. Production of smaller series or

restocking of garments are two drivers of Swedish textile production due to the favorable

geographical location. Communication and relations were also mentioned as important aspects

of the companies when it comes to sourcing, which the Swedish textile producers can match.

There were however different perceptions of the quality, and another barrier is that the entire

supply chain is difficult to get ahold of in Sweden. This means that it takes more work for the

companies to be able to verify and monitor the subcontractors, as they most likely are located

in other countries. This makes the flexibility that the Swedish production alternatives stand for

more complicated. This study is written in swedish.

Key words: Sourcing, Reshoring, Supply Chain, Sweden, Menswear

Sammanfattning Sveriges tillverkningsindustri av kläder är inte vad den en gång har varit. I mitten av 1900-talet

producerades miljontals plagg varje år i Sverige. När konkurrensen kring priser för produktion

blev starkare utomlands så började företag leta sig utanför Sverige, för produktionsalternativ,

till Europa och därefter lågkostnadsländer i Asien. Ny forskning visar att förenklade

beräkningar kring kostnader för produktion leder till produktion i lågkostnadsländer, samt att

totalkostnaden för offshoring, när man tagit i åtagande parametrar såsom kommunikation samt

hanteringen av logistik över landsgränser, är högre än alternativet reshoring där man flyttar hem

produktionen till ursprungslandet igen. Frågan är dock komplex då priser på olika marknader

är dynamiska.

Syftet är därför att undersöka vilka möjligheter det finns för en svensk textilproduktion, ur

perspektiven av svenska herrmodeföretag och producenter, där avgränsningen har dragits vid

producenter som står för sömnaden. Detta är en kvalitativ studie där vi med hjälp av semi-

strukturerade intervjuer har undersökt svenska herrmodeföretag samt svenska producenter av

kläder. Sju stycken herrmodeföretag och fem stycken klädproducenter har intervjuats för att

avgöra om möjligheten till svensk klädproduktion av herrmode, för att se om det finns en

matchning mellan företagen och för att de ska kunna ge en bild av möjligheterna för en svensk

textilproduktion. Analysen av materialet görs med en öppen kodning och teman som

identifieras klassificeras i ett ramverk som delar upp beslut kring produktion.

Resultatet visar på att det finns flera beröringspunkter mellan företagen och möjligheterna till

en svensk produktion, men det beror på kvantiteterna av produktionen och på vilket sätt

produktionen är hanterad. I nuläget finns inte förutsättningar för en storskalig svensk

textilproduktion - men det finns möjligheter för att skala upp produktionen. Produktion av

mindre serier eller för snabb påfyllning av slutsålda plagg är två incitament till svensk

textilproduktion på grund av dess fördelaktiga geografiska positionering. Kommunikation och

relationer nämndes som viktiga aspekter för modeföretagen när det kommer till sourcing, något

som de producerande företagen kan matcha. Detta innebär att det krävs mer jobb för företagen

att kontrollera samt följa upp underleverantörer, då dessa främst är representerade i andra

länder. Det gör den flexibilitet som svenska produktionsalternativ står för mer komplex.

Uppsatsen är skriven på svenska.

Nyckelord: Sourcing, Reshoring, Försörjningskedja, Sverige, Herrmode

Förord Vi vill tacka samtliga företag, från producenter inom sömnad till herrmodeföretag, som deltog

i studien för deras tid, kunskap och flexibilitet i en tid av restriktioner. Respondenterna på

företagen har varit en stor tillgång i undersökningen och en förutsättning för att den har

kunnat genomföras. Vi vill hänvisa läsare till den bifogade listan med begrepp och

definitioner för att underlätta förståelsen för studiens innehåll. Tack också till

kaffeaktiebolaget Arvid Nordquist.

Innehållsförteckning

1. Inledning……………………..…………………...………..…….…………………………………...6

2. Problemdiskussion………………………..…..………………..….…………………………….…....7

3. Syfte……………………………..…………..……………………..….……………………….……..8

3.1 Frågeställning…………...…………...……………………………………....…..........….....8

4. Litteraturöversikt och teori………...…………………..……………………………………………..9

4.1 Litteraturöversikt…..…...…………………...…....………...…………………....………....9

4.1.1 Supply Chain……...……………....….…...….…...………………………...…...9

4.1.2 Sourcing……..……...………………….…………………..…………...………..9

4.1.3 Produktionslokalisering………...…………….….…...………….….....……….10

4.1.4 Barriärer respektive incitament till reshoring……...…………………..….……11 4.2 Teori……...……...……………...…………….......……………………………………….13

4.2.1 Dunning’s ramverk……….……………........………..……...………...……….13

5. Metod…….……………………………..……………………..…………………………………….13

5.1 Analys.………………….…………..…………….……………………………………….14

5.2 Urval ……………….………...……………………………………..…………..………...15

5.3 Metoddiskussion…………….…...………………...………..…....……………………….17

6. Empiriskt material………….………………………….………………………………………….....19

6.1 Herrmodeföretag………….…………………..…………………..…………………….....19

6.1.1 Nudie Jeans…………...…………….…………….....……….………………....19

6.1.2 Oscar Jacobson………...……………...…………………………………..…....20

6.1.3 A Day’s March……..……………….………...………………………………..20

6.1.4 Berg & Berg….…………………...……………....…………………………….20

6.1.5 Séfr……………...……….……………………….…….……………………….21

6.1.6 Asket…………...…………………….………………….……………………...21

6.1.7 A New Sweden…...……….…………...…………………………………….....22

6.2 Producerande företag……....…..………………….……………………………………....22

6.2.1 Syverket……………………….………………...……………………………...22

6.2.2 XV Production………………….……...…………………………………….....23

6.2.3 Atacac…………….…..……………....………………………………………...23

6.2.4 Göteborgs Syfabrik…...………………….……………………………………..24

6.2.5 Malmö Industries……….…………...…………………………………...……..24

7. Resultat och analys……………….………………….…..…………..…………..………………….24

7.1 Resurssökande……...…………………...……….....………………………..…………....25

7.2 Marknadssökande ……...……………….......…………………………………………….27

7.3 Effektivitetssökande……………………………....…...……….………...………………..29

7.4 Strategiskt tillgångssökande.………...……………...……………………………….…....30

8. Diskussion….…………………………………..…………………..………………………………..30 9. Slutsats………………………………………………………..…..……………………….……..….32

9.1 Framtida undersökningar och implikationer……………………....……………………....34

10. Bilaga: Begrepp och definitioner…………………………...…..………….………....…………....36

11. Referenser……………………...……..….…..………………………………………………....….37

12. Intervjuguide………………………………..……………………………………....……………...42

12.1 Modeföretag……………………………...….…………………………………………...42

12.2 Producerande företag……...……………………………………………………………..43

6

1. Inledning

I mitten på 1900-talet var Sveriges producerande textilindustri en stor sektor som anställde

tiotusentals, bara Algots utanför Borås producerade 4 miljoner plagg 1964 (Tekniska museet,

2019). Men under en växande globalisering började svenska textilföretag se sig om efter

billigare alternativ och började med offshoring till andra delar av världen. Decennier senare

vittnar internationella modeföretag om att de parametrar som fick dem att flytta produktionen

inte ser likadana ut längre, till exempel har kostnader för arbete, frakt och koordinering ökat

avsevärt. Dessutom har baksidan med en offshorad produktion, såsom skadliga

arbetsförhållanden i u-länder, framkommit (Lapidus, 2016). Marknader har också närmat sig i

pris och riskerna för att ha produktionen belägen långt ifrån ens verksamhet har visat sig vara

stora. Det kan handla om pandemier som i nuläget begränsar den fria rörligheten, inom

textilindustrins komplexa och dynamiska försörjningskedjor, eller en utmanande infrastruktur i

utvecklingsländer. Med miljöfrågan på agendan i en bransch där resurssnålhet är av stor vikt

har flera företag valt att inte frakta produkterna över hela jorden utan istället undergått en så

kallad reshoring, där man flyttar en tidigare offshorad produktion tillbaka till hemlandet. En

rapport från Textilhögskolan 2013 (Veckans Affärer, 2013) visar att flera svenska aktörer i

modebranschen är positiva till att flytta hem produktionen till Sverige. Två år senare rapporterar

Sveriges Radio (Nilsson Rönnkvist 2015) i en artikel att svenska klädmärken flyttar hem till

Europa från Asien. Skälen till denna reshoring är ofta en fråga om kvalitet, kommunikation och

ledtider (Fratocchi, Di Mauro, Barbieri, Nassimbeni & Zanoni 2014). Dock har det slutgiltiga

steget att ta hem produktionen till hemlandet inte tagits än. Vi vill därför utreda möjligheten att

i nutid producera kläder i Sverige för svenska herrmodeföretag. Incitament respektive barriärer

till en reshoring i allmänhet samt en svensk textilproduktion i synnerhet kommer undersökas

med bakgrund i tidigare forskning på området.

7

2. Problemdiskussion

Under det sena 1900-talet skedde en stor förflyttning av produktion till lågkostnadsländer

(Gadde & Jonsson 2019). Besluten kring Offshoring, där man flyttar ett arbetsmoment bort från

närområdet, brukar följa en LPLC-Heuristik, som innebär ett fokus på lägsta kostnaden per

enhet eller produkt, visar en undersökning av Gray, Esenduran, Rungtusunatham och

Skowrinski (2017). Kinkel och Maloca (2009) påpekar till exempel att företag har lagt stor vikt

på låga lönekostnader i olika länder vilket är en dynamisk parameter som förändras snabb samt

inte ger en helhetsbild. Mer komplexa och svårkvantifierade parametrar såsom kommunikation

och kvalitet varit av stor vikt för att företag flyttar arbetsmoment inom produktion tillbaka till

ursprungslandet där varumärket har sitt säte, vilket betyder att de har genomgått vad man inom

litteraturen kallas för reshoring (Engström, Sollander, Hilletofth & Eriksson 2018). Tidiga

studier på området har utgått i stor utsträckning från USA men också från andra europeiska

länder såsom Italien och England, där det finns en stark tradition av textilindustri, när man

undersöker fenomenet. I dessa länder så är reshoring ett mer utbrett koncept och det finns

flertalet exempel på företag som har flyttat hem en majoritet av produktionen. Det anrika

brittiska varumärket Burberry är ett exempel. Efter ett tuffare ekonomiskt klimat för

varumärkets produktionsenheter i Storbritannien offshorades produktionen till

lågkostnadsländer. Varumärket kunde då inte säkerställa kvalitén i samma utsträckning och för

ett varumärke med en tydlig nationell förankring resulterade det i en minskad omsättning.

Produktionen flyttades sedermera tillbaka till England under mitten på 00-talet och den

förnyelse av värdekedjan som deras reshoring innebar sågs som en vital del i varumärkets

positionering som brittiskt lyxvarumärke. Den kortare värdekedjan gav varumärket kontroll

över produktion, marknadsföring och distribution vilket slutligen ledde tillbaka till ökad

omsättning i relation till de stärka värderingarna, enligt Robinson och Hsieh (2016).

Incitamenten för företag som undergått en reshoring har också varit en fråga om kontroll,

logistiska fördelar och kvalitet, vilket påvisas i en undersökning av 294 företag som genomgått

processen enligt Fratocchi et al. (2014) medan höga kostnader för arbetskraft har talat mot

beslutet (Pal, Harper & Vellesalu (2018). Det finns också faror med produktionsförhållanden i

de länder där textilproduktion frekvent offshorats såsom giftiga utsläpp som sänker PH-värdet

i grundvattnet från Bangladesh läderindustri (Hashem, Islam, Mohsin, Nur-A-Tomal &

Shahruk 2015) eller en farlig arbetsmiljö i Kina som skadar ryktet hos företag som producerar

där (Cooke & He 2010). Sverige har inte dragits med lika fort i trenden och de flesta svenska

företag producerar fortfarande sina kläder utomlands, främst i de centrala delarna av Europa

samt i Kina (Gadde & Jonsson 2019). Sveriges anrika textilhistoria till trots, är

forskningsstudier i Sverige relativt begränsade. Pal et al. (2018) skriver i en artikel som

behandlar vad som krävs för svenska producenter att ta tillbaka produktionen till Sverige. De

nämner bland annat kvalitet och kortare ledtider som argument för svenska producenters

konkurrenskraft. Barriärer till en svensk produktion har beskrivits som problem med kapacitet

samt kostnaden för arbetskraft (Engström., et al. 2018). Undersökningarna har varit breda och

inte främst handlat om ett specifikt segment inom textilindustrin och det finns utrymme för

vidare undersökningar på området i en svensk kontext i allmänhet och ur ett svenskt herrmode-

perspektiv i synnerhet. Studierna har också främst tittat på de klädföretagen som är kunder till

producenterna, och inte de producerande företagen, vilket öppnar upp för möjligheten att det

finns en bristande kunskap kring matchningen mellan företagen vilket denna studie syftar till

att utöka kunskapen kring. Det finns problem med att kvantifiera och jämföra parametrarna, när

det kommer till de olika alternativen kring placering av produktion på förhand och företag

vittnar om att resultaten syns tidigast när dom genomgått en reshoring (Gray et al. 2017). Det

8

finns dock uttalade incitament till alternativet reshoring som inte berör kostnader. Med en

internationell målgrupp i fokus är det idag vanligt att använda svenskhet som om en

marknadsföringsstrategi. Detta används idag av flera svenska företag och det ses på den

internationella marknaden som en kvalitetsstämpel (Östberg, 2011). Därav vore det också

attraktivt ur ett marknadsföringsperspektiv att producera i Sverige. Där en offshoring-strategi

applicerade en lägsta kostnad per enhet-fokus är en reshoring desto mer komplex eftersom mer

svårkvantifierade aspekter ligger till grund för beslutet och den föregås i större utsträckning av

en mer omfattande totalkostnadsanalys (Pal et al. 2018) och därför kommer fler parametrar

såsom logistik, kommunikation, kvalitet och kompetens behöva undersökas ur ett svenskt

herrmodeperspektiv. Kostnad, kapacitet och kontroll är också centrala frågor. Då reshoring som

koncept har dykt upp i textilindustrin kommer undersökningen studien beröra det svenska

perspektivet, och undersöka hur företagen inom herrmode samt producenter ser på möjligheten

med en svensk textilproduktion.

3. Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter respektive barriärer det finns för svenska

herrmodeföretag att flytta hem produktion till Sverige utifrån perspektiven av svenska

herrmodeföretag respektive sömnads-producenter. Studien skall också ge en inblick i hur synen

på svenska alternativ till klädproduktion är hos svenska herrmodeföretag och sömnads-

producenter.

3.1 Frågeställning

- Hur väl kan svenska producenter möta de aspekter som herrmodeföretag värderar vid

val av, och i samarbete med, leverantörer?

- Hur ser svenska herrmodeföretag respektive producenter på möjligheten att producera

i Sverige?

9

4. Litteraturöversikt och Teori

4.1 Litteraturöversikt 4.1.1 Supply Chain

Supply chain, på svenska försörjningskedja, menar Fischer (1997) har två funktioner: den ena

fysisk och den andra marknadsanpassad. Den fysiska delen av en supply chain ser till att

råmaterial blir till komponenter som senare blir till färdiga varor och inkluderar transporten av

dessa mellan varje del av försörjningskedjan. Den marknadsanpassade delen av

försörjningskedjan menar Fisher (1997) ska se till att varorna är på rätt plats och matchar den

efterfrågan som finns hos kunden. Den fysiska delen av näringskedjan är mer av en praktisk

försörjningskedja där transport och produktion står i fokus. Kadolph (2013) redogör för hur en

typisk textil försörjningskedja som han kallar för The global textile complex. Den är indelad i

fem olika delar: Fiberindustri, Textilproducenter, Manufaktur, Distribution och Konsumenter.

En mer definierad illustration av den textila försörjningskedja, med en kartläggning av

momenten som ingår från råmaterialet till återförsäljare av färdigt plagg, visas nedan med en

pil i som avser produktens riktning i försörjningskedjan.

(Modifierad från Thurston, u.å.)

De två områden vi undersöker i studien är varumärken, i detta fallet svenska herrmodeföretag,

samt sömnad och finishering, alltså svenska producenter. Andra områden inom

försörjningskedjan behandlas också, men undersöks inte direkt utan indirekt.

4.1.2 Sourcing

Det finns två vanliga förhållningssätt till sourcing; dels single sourcing och dels multiple

sourcing. Single sourcing eftersträvar en nära relation mellan köpare och leverantörer, med ett

mål att uppnå ett samarbete som båda kan dra fördel av (Burke 2007). Fördelar som kan ses

med denna sourcing-strategi är rabatter på stora kvantiteter, reducerad order-ledtid samt

reducerade logistikkostnader. Dock innebär single sourcing att den tid och det kapital som

måste läggas på relationen med leverantören är en mindre kostnad jämfört med multiple

sourcing. Multiple sourcing innebär att man använder sig av flera leverantörer och väljer de

som erbjuder bäst pris eller är flexiblast (ibid). Det innebär att man delar upp sin order mellan

olika leverantörer för att säkra leveransen (Costantino & Pellegrino, 2010). Att använda sig av

multiple sourcing ger möjlighet till en mer tidssäker leverans och ger en möjlighet att vara

flexibel vid en ökande volym. Däremot innebär en multiple sourcing en sämre relation mellan

Återförsäljare Varumärken Agenter & Handelshus

Sömnad & Finishering

Färgeri & Beredning

Spinneri Vävare, Stickare &

Non-Woven

Råmaterial

10

leverantörer och köparen och minskar därför leverantörens ansträngningar att anpassa sig efter

köparen. Administrationskostnaderna är också dyrare när man använder sig av en multiple

sourcing eftersom det innebär ett större antal ordrar och leverantörer att hantera (Burke 2007).

I en amerikansk studie skriven av Cho och Kang (2011) ges tre viktiga argument till varför

företag sourcear globalt. Det första argumentet är lägre kostnader. I en konkurrensutsatt

marknad finns det fördelar att skaffa sig om man har en lägre kostnad än sina rivaler.

Textilbranschen är dessutom arbetskrafts-krävande vilket gör att lönerna blir en stor del av den

totala kostnaden på ett plagg. Andra argumentet är kvalitet. Andra argumentet är kvalitet. Det

går att hitta bättre kvaliteter utomlands och det finns kunder som är villiga att betala för detta,

två länder som nämns som högkvalitativa är Italien och England. Hällås, Jonsson & Åkesson

(2007) menar att svenska företag sourcear i olika länder beroende på önskad kvalitet. Företag

som producerar högkvalitativa kläder tenderar att sourcea från Europa medan företag som

strävar efter låga kostnader fokuserar på Asien. En annan faktor av kvalitet är kvaliteten på

servicen. Bolisani & Scarso (1996) visar att företag med högt kvalitetsfokus väljer att lägga

produktionen i länder som ligger kulturellt och geografiskt nära, detta för att ge bra

förutsättningar för samarbete. Konventionellt har det alltid funnits en ansats om att pris och

servicekvalitet skulle gå i motsats med varandra men hög servicekvalitet och låga kostnader har

möjliggjorts av effektiv digital kommunikation. Sista argumentet är tillgänglighet där inhemska

leverantörer är beroende av utländska leverantörer för att den önskade produkten inte finns

tillgänglig på den lokala marknaden. Detta kan till exempel bero på tidigare beteenden inom

industrin. Att börja sourcea utomlands sätter igång en spiral som gör att de inhemska

leverantörerna börjar sourcea utomlands. Det gör att det tidigare i värdekedjan blir svårt att få

tag på önskade produkter (Cho & Kang, 2001). Lawson, Krause och Potter (2015) som

undersöker inkluderingen av leverantörer i ny produktutveckling, menar att hitta leverantörer

som kan inkluderas i produktutvecklingen och investera i leverantörernas förmåga att samarbeta

kring framtagning kommer förbättra hur produkter och projekt presterar. Detta kan alltså

påverka vilka leverantörer man söker i de olika strategierna.

4.1.3 Produktionslokalisering

I en värld i förändring ser många företag sig omkring för alternativa produktionsstrategier, det

kan vara för att hålla nere produktionskostnader eller värdeskapande av en produkt (Robinson

et al. 2016). Denna studie kommer att adressera olika typer av shoring-begrepp, det vill säga

vart geografiskt produkten i fråga skapas i relation till företagets ursprungsland. Reshoring,

offshoring och homeshoring utgör alla delar av en global sourcing, vilket är den beslutfattar-

process genom vilka företag hittar och justerar input för slutlig produktion (Mol 2003). För att

tydligt kunna definiera skillnaden mellan dessa: vart och varför produktionen förläggs på en

specifik plats, behövs det klargöras för vad som definieras som ett lågkostnads- respektive

högkostnadsland. Det är svårt att ge en tydlig definition av termen lågkostnadsland, då

definitionen är relativ. Ett land som anses vara ett lågkostnadsland av land A behöver

nödvändigtvis inte vara ansedd ett lågkostnadsland av land B och den lönen som erhålls kan

variera länder och branscher emellan, och vilka incitament som utgör anledningen till flytten

av produktion kan då vara svår att tyda. En gränslinje är dock av stor vikt för att tydligt kunna

skilja på länder som blir reshoreade alternativt outsourcade, vi grundar denna skiljelinje genom

statistik över ländernas bruttonationalprodukt (BNP). Länder under 28,000 USD sett till BNP

per capita går under bemärkelsen lågkostnadsland, och länder med en snittinkomst över 28,000

USD går under begreppet högkostnadsland (Worldometers Info 2020).

11

Begreppet reshoring kan definieras vid en strategisk flytt av produktion från en tidigare

outsourcad plats till företagets ursprungsland (Fratocchi et al. 2014). En annan definition står

Holweg, Reichhart och Hong (2011) för, de förklarar att misslyckade försök till en offshoring

har i vissa fall tvingat företag att omplacera dess produktion i länder med högre kostnader än

det outsourcade. Snarare än att se konceptet offshoring som en motsats till reshoring, ämnar sig

offshoring-begreppet åt ett företag som lägger produktionen i ett annat land än det företaget

figurerar i (Strange 2011). Produktionen kan antingen utföras av företaget själva eller av en

extern part, och det i sin tur definieras som outsourcing. Skatteverket definierar outsourcing

som ”ett företag som tillverkar och säljer produkter i ett högkostnadsland kan välja att outsourca

tillverkningen till ett koncernföretag i ett lågkostnadsland”. Och således inte håller i

produktionen själva utan produktionsansvaret ligger hos tredjepart. En annan, mer djupgående

begreppsförklaring står Strange (2011) för och denne klargör begreppet outsourcing som själva

upphandlingen av ett ledande företag av varor och eller tjänster från oberoende externa

leverantörer, när dessa varor eller tjänster tidigare hade tillhandahållits internt inom företaget

(Strange 2011).

Dessa termer kan med andra ord uppfattas olika beroende på vart produktionen varit placerad

innan, geografiskt, och vart företagets huvudkontor finns. Begreppet reshoring kräver

exempelvis att produktionen i grunden skall ha legat i hemlandet, blivit offshorat till en annan

del av världen för att åter blivit placerad i hemlandet. Denna term kan uppfattas snarlik

homeshoring, som innebär att produktionen flyttar tillbaka till företagets hemland, oberoende

vart den funnits tidigare (Tate 2014). Då en stor del av denna studies respondenter ej har haft

en svensk produktion till att börja med, bör terminologin manufacturing back-reshoring

användas (Fratocchi et al. 2014). Där det även bör betonas att det inte kräver en back-shoring

av hela produktionskedjan utan räcker med en del av de operativa produktionsdelarna (Tate

2014).

4.1.4 Barriärer respektive incitament till reshoring

Som utgångspunkt för studien undersöks här incitament och sedan barriärer till reshoring i

allmänhet och ur ett svenskt textilperspektiv i synnerhet, för att ge en bild av tidigare studiers

slutsatser på området samt göra en kartläggning av viktiga aspekter. Kinkel och Maloca (2009;

Fillis, 2001; Baird et al. 1994 ) tar upp brett erkända incitament som handlar om finansieringen

som krävs i internationella projekt och i hanteringen av byråkrati samt gränshantering mellan

länder, något som ser annorlunda ut om du producerar i samma land du verkar i. I Artikeln

“Reshoring drivers and barriers in the Swedish manufacturing industry” (Engström et al. 2018)

undersöks incitament respektive barriärer till en reshoring, inom ett svenskt

produktionsperspektiv, hos fyra svenska företag. Kvalitet, avstånd till produktion och

transporter samt logistiska fördelar var viktiga incitament för att flytta produktionen till deras

ursprungsländer. I studien vittnade samtliga företag som undersöktes att beslutet kring att flytta

hem produktionen var ett svar på att bättre kunna matcha efterfrågan med försörjningskedjans

kapacitet, med mer flexibilitet och kortare ledtider som drivkraft. Kostnadsläget sades också ha

ändrats sedan den tiden man började med offshoring och priser på vissa av marknaderna

närmade sig varandra (Engström, et al. 2018), något beskrivet av Gadde och Jonsson (2019;

Fratocchi., et al. 2016) att initiala kostnadsfördelar har minskat drastiskt, och företag som har

tagit i åtagande den totala kostnaden kring en offshoring, rörande politiska och ekonomiska

förändringar hos fördelarna med lågkostnadsländer, har börjat tänka om kring deras sourcing-

beslut (Wan, Orzes, Sartor, Di Mauro & Nassimbeni 2019). Gadde och Jonsson (2019) som

undersöker framtiden av den svenska textilindustrins sourcing-strategier kommer fram till att

företagen är engagerade i en nära produktion för att kunna vara responsiv på

12

efterfrågan.Wiesmann, Snoei, Hilletofth och Eriksson (2017) tar upp att stöld av immaterialrätt

tack vare svagare patentskydd i utvecklingsländer samt en hög personalomsättning försvårar

möjligheten få tag på och behålla kompetent personal som anledningar till att flytta hem

produktionen. Företag vittnar också om att kostnader för logistik tillsammans med

kvalitetsproblem har varit viktiga anledningar till att flytta hem produktionen enligt Fratocchi

et al. (2014) som också tar upp företags ambitioner att kunna vara flexibla och ha möjlighet att

leverera i tid (Fratocchi et al. 2014; Kinkel & Zanker, 2013) som drivkrafter för reshoring.

Fratocchi et al. (2014) beskrev också en strävan hos företagen att hitta kompetent arbetskraft.

Andra incitament har att göra med dolda kostnader relaterade till risker i försörjningskedjan

samt kostnader för logistik (Gadde & Jonsson, 2019; Tate., et al. 2014). Dessa kostnader kan

bestå av kostnader för transaktioner och koordinering i försörjningskedjan, beroende av en lång

fysisk samt psykisk distans till produktionen samt ett opportunistiskt arbetssätt hos leverantörer

som gör det kostsamt att förhandla fram och kontrollera aktiviteterna kring varuflödet (Kinkel

& Maloca, 2009). Andra dolda kostnader hade att göra med dålig flexibilitet och pålitliga

leveranser, som i Gadde och Jonssons studie (2019) var den viktigaste faktorn för de undersökta

företagen, samt kvalitetsproblem.

Det finns dock parametrar som inte har att göra med logistik, såsom möjligheter att använda en

svensk produktion i marknadsföringssyfte, där konsumenter kan se attributet som en

kvalitetsstämpel (Östberg 2011), vilket företag använder sig av. Detta konfirmeras av Engström

et al. (2018) som beskriver Sveriges strikta miljölagstiftning som bidragande till landets

potential som marknadsföringsverktyg, då konsumenter i en växande utsträckning intresserar

sig för hållbarhetsfrågor. Ett externt incitament till reshoring, som är vidare utbrett i USA,

handlar om att stötta landets ekonomi samt välfärd (Engström et al. 2018; Kazmer 2014), genom

att flytta tillbaka produktion och därmed arbetstillfällen till hemlandet och under 2018

rapporterades en nettovinst av 145 000 återhämtade jobb till USA (Reshoring Initiative, 2019).

En viktig komplikation med Reshoring har visat sig vara svårigheten med att beräkna

alternativet och på det viset få beslutsunderlag (Engström, et al. 2018) medan beslut kring

offshoring oftast följer en enklare LPLC-heuristik som beräknar lägsta kostnaden per enhet

(Gray et al. 2017). Enligt Gray skulle ett dock system för att undersöka parametrar, såsom dålig

matchning mellan utbud och efterfrågan eller kommunikationssvårigheter, som är

svårkvantifierbara eller av större komplexitet kunna uppmuntra Reshoring. Engström et al.

(2018) beskriver också kostnaden för arbetskraft i Sverige som en stor barriär till möjligheten

att flytta tillbaka produktionen. Vidare nämns svårigheter med kapacitet i svensk produktion,

där möjligheterna att producera stora kvantiteter är bättre i till exempel Kina. Weissman et al.

(2017) tar upp tre viktiga risker som barriärer till en reshoring: att förlora närheten till råvaror

och viktiga komponenter som finns i värdlandet, att förlora tillgången till marknader och

distributionskanaler till landet och att förlora kunskapen hos leverantörerna. Tillgången till

marknaden sades främst vara viktig för företag som förlitar sig på konsumenter i värdlandet.

Vidare tas också den bristande kunskapen om alternativet reshoring upp som barriär samt

svårigheten att hitta kompetent personal. Den bristande tillgången på kompetent arbetskraft har

också tagits upp, ur ett svenskt perspektiv, av samtliga företag som undersöktes av Engström et

al. (2018). Det kan konstateras att kostnader nämns både som incitament samt barriärer, vilket

är en del av komplexiteten i begreppet reshoring och bakgrunden till detta kan ligga i, som

tidigare nämnts, förenklade beräkningar vid valet av offshoring eller att priser på olika

marknader är dynamiska och att faktorer förändras över tid (Fratocchi., et al. 2014).

13

4.2 Teori

4.2.1 Dunning’s Ramverk

Den teoretiska referensram Dunning (1993) skapade beskriver variabler som influerar placering

för värdeskapande aktiviteter kommer ligga till grund för analysen. Det är en vidareutveckling

av Dunning’s OLI-modell som beskriver internationalisering. Modellen används främst för att

avgöra när det är lägligt att göra FDI (Foreign Direct Investments). Den redogör för fyra olika

teman kring varför företag väljer att investera i en internationell produktion. OLI modellen

lyfter fram tre aspekter av internationalisering: Ownership, Location och Internationalization,

där Location och Internationalization kommer att vara i fokus för denna studie. Den

vidareutveckling Dunning gjorde 1993 innefattar också parametrarna (1) Resurssökande

(Resource seeking), (2) Marknadssökande (Market seeking), (3) Effektivitetssökande

(Efficiency seeking) och (4) Strategiskt tillgångssökande (Strategic assets seeking) (Dunning

& Lundan, 2008). (1) Resurssökande menar Dunning och Lundan (2008) är en strävan efter att

få tillgång till råmaterial och tillhörande transport och kommunikation kring

försörjningskedjan. Det ger en stabil försörjning av material till rätt pris. (2) Marknadssökande

handlar om karaktäristiken på marknaden, utifrån ett produktionsperspektiv, där storleken

spelar roll men också tillgängligheten som finns på marknaden. Weissman et al. (2017) menar

också att marknadssökande innebär tillgängligheten till lokal arbetskraft. Ett av målen med att

söka nya marknader är att ha låga informations och transaktionskostnader (Dunning & Lundan,

2008). Kostnader spelar också stor roll i marknadssökande men är mer utpräglat i (3)

Effektivitetssökande, där effektiviteten i produktion och process ses över. Målet är att minska

kostnader för till exempel löner och produktion. Effektivitetssökande strävar också efter att

använda kunskap som finns på plats i utvecklingen av produkter för att få fördelar. (4)

Strategiskt tillgångssökande syftar till att finna unika möjligheter till produktion och kan

exempelvis vara något av de tre tidigare faktorerna. En strategisk tillgång innebär en

nyckelfaktor som gör att företaget skaffar sig en fördel gentemot andra företag Morgan (2009).

Enligt Dunning och Lundan (2008) så är det största argumentet för textilbranschen att gå

utomlands just effektivitetssökande. Den teoretiska modellen används främst för FDI men är

starkt kopplad till produktionslokalisering. Den är relevant då den jämfört med andra teorier

gör det klart vilka attribut som är viktiga för att få en konkurrensfördel och klassificerar

drivkrafter kring beslut i produktion.

5. Metod

Tidigare studier av svensk textilindustri som berör reshoring, såsom de studier utförda av

Engström et al. (2018) samt Pal et al. (2018) har använt en kvalitativ ansats med semi-

strukturerade intervjuer som metod. Bryman, Bell och Harley (2019) menar också att kvalitativa

studier är lämpliga när man studerar ord och bilder, och att man tittar på fenomen ur perspektivet

av dom som undersöks, vilket är målet för denna studie. Valet av en kvalitativ studie grundar

sig också i teorin bakom frågeställningen där svårkvantifierade aspekter av en offshoring av

produktionen, såsom kommunikation, tillit och kvalitet, är svårare att titta på matematiskt,

vilket behandlats under Barriärer respektive incitament till reshoring. Detta gör att vi, för att

kunna titta på komplexa frågor och nyanser av klädföretagens förväntningar samt de

producerande företagens matchning av detta, kommer undersöka området med en kvalitativ

ansats där intervjuer med representanter av båda sidor kommer utgöra datainsamlingen. Den

forskning som undersökts i litteraturöversikten i denna uppsats har alltså i stor utsträckning

använt sig av kvalitativa metoder, präglade av en nära kontakt med företag som undersöks för

14

att studera fenomenet. De företag som ska undersökas är svenska herrmodeföretag samt

producerande textilföretag inom sömnad i Sverige.

Till grund för undersökningen ligger en teoretisk referensram med tidigare undersökningar på

området för att undersökningen ska kunna jämföras med befintlig teori och för att titta på

skillnader eller likheter mellan våra resultat och tidigare resultat. Referensramen ska också

förklara begrepp och för studien viktiga teorier kring sourcing. De parametrar som väljs som

aspekter av produktionsincitament i undersökningen kommer också delvis från den teoretiska

referensramen för att, baserat på tidigare resultat, kunna utforma ett frågeområde att ställa till

vårt material. Då underlaget kommer behöva besvara både vad för förväntningar som finns på

en produktion inom Sverige samt hur utbudet ser ut så kommer en datainsamling från både

beställare, herrmodeföretag, och svenska producenter behöva utföras. Detta för att utreda

villkoren för ett samarbete och för att få en överblick av hur den svenska textila

produktionsmarknaden ser ut idag.

5.1 Analys

Intervjuer med modeföretagen går ut på att ta reda på vad som är viktigt för dessa när det

kommer till val av leverantörer, i relationer med leverantörer och till viss del hur arbetet ser ut.

Frågorna handlar om vilka delar av försörjningskedjan deras leverantörer förväntas stå för, vilka

kapaciteter som behövs samt vilka ledtider som är vanliga. Frågorna ska också ge svar på vilka

intentioner som deras val av leverantörer innebär, enligt Dunning och Lundan´s (2008)

ramverk. Därefter undersöks synen på möjligheter respektive barriärer till en svensk produktion

och om det finns ambitioner hos företagen att producera i Sverige och vad som är viktigt i

relationer mellan företagen. I intervjuer med de producerande företagen så undersöks hur

kraven på leverantörer från herrmodeföretagen kan matchas, vilket främst betyder frågor som

kommunikation, ledtider och kapacitet. Detta skall ge en bild av hur de producerande företagen

kan möta herrmodeföretagen, och vilka förutsättningar det finns för en matchning. De

producerande företagen ska också ge en bild av hur de ser på möjligheter respektive

begränsningar för svensk produktion. Semi-strukturerade intervjuer kommer här att användas

för att vi ska kunna ställa fördjupande följdfrågor och täcka komplexare svar än i en

enkätundersökning. Under intervjuerna används den bifogade intervjuguiden som mall för vilka

frågor som ska ställas. Minnesanteckningar samt ljudupptagningar kommer användas under

intervjuerna för att lättare kunna orientera sig i materialet i efterhand och hitta fram till för

studien viktiga svar samt exakta formuleringar.

Datan som insamlas under intervjuer, i form av inspelningar och utförliga mötesanteckningar,

kodas enligt öppen kodning. Under kodningen är det viktigt att man söker teman, komponenter

och uttryck som är av särskild signifikans för studien för att samla och organisera dessa

(Bryman, Bell & Harley 2019) vilket denna studie åstadkommer genom att gemensamt titta på

det insamlade materialet vid identifiering av koder. Det som eftersöks är mönster, skillnader

samt likheter i respondenternas svar vilket också kommer att jämföras med litteraturöversynen

för att söka eventuellt stöd till, eller skillnader mellan, tidigare studier. Koder söks med

bakgrund i frågeställningarna och det som ska besvaras är hos herrmodeföretagen viktiga

aspekter vid val av och i relationer med producenter, matchningen av detta hos producenterna,

samt de incitament respektive barriärer till en svensk produktion som ges uttryck för under

intervjuerna. Dunning och Lundan´s (2008) ramverk används för att klassificera kodade teman

under fyra områden: Resurssökande, Marknadssökande, Effektivitetssökande samt Strategiskt

tillgångssökande. Detta för att kartlägga företagens intentioner kring sourcing. Svaren vi får

15

under intervjuer kommer alltså appliceras i modellen. Då teman och strukturer i det samlade

materialet söks hos respondenter i materialet så kommer enskilda direkta citat inte användas.

5.2 Urval

Ett ändamålsenligt urval görs när det kommer till modeföretagen och producenter. Det är viktigt

att urvalet matchar syftet för att nå ett resultat (Bell, Bryman & Harley 2019). Kontexten, det

vill säga vilken del av den svenska textilindustrin företagen verkar i, är i detta fallet avgörande

och ligger till grund för urvalet. För modeföretagen är kriterierna vi har utgått ifrån dels att de

låter producera och saluföra herrmode och att de har sin bas i Sverige. Herrmode är ett viktigt

kriterium eftersom det finns ett glapp i litteraturen kring ämnet. Då svensk produktion är temat

för uppsatsen är det också nödvändigt att undersöka svenska modeföretag då de teoretiska

ramarna kretsar kring manufacturing back-reshoring och för att undersöka hur matchningen ser

ut mellan dem och svenska producenter. De företag vi har valt att prata med är olika sett till

antal anställda och omsättning, inriktning på produkt, produktion och prisklass. Detta för att

kunna utreda flera olika synvinklar som kan finnas när det kommer till svensk produktion. Vår

ambition är också att prata med olika roller på företagen för att få en nyanserad bild av deras

syn på produktionen. Nedan följer en kort beskrivning av modeföretagen.

Nudie Jeans grundades 2001 i Göteborg med fokus på jeans och denim. Idag erbjuder företaget

en full RTW-kollektion, till herr och dam, med huvudsakligt fokus på denim och hållbara

material. Varumärket säljs via företagets egna fysiska butiker, webbshop samt hos utvalda

återförsäljare (Nudie Jeans 2020).

Oscar Jacobson har sitt säte i Borås och grundades 1903 och producerade initialt arbetskläder

och måttsydda kostymer. Varumärket har idag skräddat i fokus där företaget inte bara erbjuder

MTO utan också en RTW-kollektion till män. Oscar Jacobson finns tillgängligt via företagets

egna fysiska butiker, e-com samt hos utvalda återförsäljare (Oscar Jacobson 2020).

A Day’s March grundades 2014 i Stockholm med filosofin att mode också kan vara prisvärt,

något företaget uppnår genom att endast säljas i egna kanaler. Varumärket producerar kläder

för män och har idag en full RTW-kollektion att erbjuda, vilket inkluderar inte bara kläder utan

även skor, bälten och accessoarer. A Day’s March säljs endast i företagets egna fysiska butiker

och tillhörande e-com, med undantag för en återförsäljare (A Day’s March 2020).

Asket grundades i Stockholm 2015 med intentionen att konsumenten inte ska köpa mer utan ska

köpa bättre. Med fokus på en transparent försörjningskedja och en expansiv storleksbåge så

erbjuder Asket idag kläder till män genom företagets egna webbshop (Asket 2020).

Berg & Berg startade 2009 i Stockholm med fokus på klassiska, tidlösa plagg ur ett

skandinaviskt perspektiv. Varumärket producerar kläder för herr som säljs via varumärkets

egen webbshop och få utvalda återförsäljare (Berg & Berg 2020).

Séfr grundades 2012 i Malmö och har idag sitt säte i Göteborg. Med minimalistiska plagg i

fokus med en retro-osande estetik erbjuder idag varumärket kläder för män via egen e-com samt

återförsäljare (Oi Polloi 2019).

A New Sweden startades 2018 med målet att skapa en helsvensk försörjningskedja. Idag

erbjuder företaget två produkter för män och kvinnor. Företagets produkter finns tillgängligt

16

via varumärkets egen webbshop samt i framtiden hos utvalda återförsäljare (A New Sweden

2019).

(Retriever, Business, 2020)

Företag Anställda Omsättning (Mkr) Roll

Nudie Jeans 169

448,4 Medgrundare,

Hållbarhetsansvarig,

Produktionschef

Oscar Jacobson 61 398,6 Produktionschef

A Day’s March 20 40 Strategisk inköpare,

Operativ inköpare

Asket 6 19,8 Medgrundare

Berg & Berg 4 9,8 Creative Director

Séfr 1 2,7 Medgrundare

A New Sweden - - Grundare

Siffror för Oscar Jacobson är tagna ur övergången från ett delat räkenskapsår och innefattar

alltså omsättning från januari 2018 till juni 2019.

Kriterier för urvalet på producenter är att de ska kunna ansvara för en produktion av herrkläder

i Sverige. För vår studie är det viktigt att dessa producenter ska kunna anställas för att stå för

åtminstone CM-delen av försörjningskedjan. Urvalet här går också att likna vid ett

snöbollsurval, då vissa producenter hittades med hjälp av rekommendationer från tidigare

respondenter. Nedan följer en kort beskrivning av de producerande företagen.

Familjeföretaget Syverket grundades 2003 och till den största delen arbetar med lönsömnad,

provsömnad och diverse utvecklingsuppdrag. Företaget huserar i Borås och har tätt samarbete

med Inkubatorn i Borås samt Textilhögskolan (Syverket 2020).

Beläget på Ringön i Göteborg ligger Atacac. Företaget startades 2017 och bedriver en

produktionsenhet där de utför externa uppdrag samt producerar under egen label där de bland

annat erbjuder lösningar inom digitala prints, skärning, mönster och prover (TEKO 2017).

Göteborgs Syfabrik är placerade i Mölndal och grundades 2019. Företaget bedriver

huvudsakligen mönsterkonstruktion, sömnad och förändringsarbeten av diverse textilier, kläder

och hemtextil. Allt material som används är restprodukter eller second hand (Göteborgs

Syfabrik 2020).

XV Production är baserade i Borås och bedriver en kreativ studio där de inte bara har en

produktionsenhet utan också kan bistå med bland annat design, produktutveckling, styling och

prover (XV Production 2019).

Beläget i Malmö finns produktionsföretaget Malmö Industries. Företaget grundades 2013 och

har fokus på tillverkning av klädesplagg och andra textilprodukter. Kan bistå med allt från

17

mönstergradering, industrisömnad, produktion och sourcandet av material (TEKO 2020).

(Retriever, Business, 2020)

Företag Anställda Omsättning (Mkr) Roll

Syverket 7 4,2 VD

Atacac 4 2,9 Medgrundare,

Projektledare

XV Production 4 1,1 Grundare/Projektledare

Malmö Industries 0 0,002 Medgrundare/Produktio

nsansvarig

Göteborgs Syfabrik - - Medgrundare/Produktio

nsansvarig

Medgrundare/Kommuni

kationsansvarig

*Siffror redovisas då de står att finna och roller är kommunicerade av respondenter under

intervjuer.

5.3 Metoddiskussion

Metoden vi kommer att använda oss av är semi-strukturerade intervjuer. Dessa är användbara i

kvalitativa studier, då vi är ute efter subjektiva åsikter hos respondenter, och lämnar det öppet

för intervjuaren att gå utanför frågeformuläret och ställa spontana frågor. Möjligheten att ställa

följdfrågor är vital och kommer ge oss bättre nyanserad information (Bryman et al 2019).

Eftersom informationen vi är ute efter är komplex och svar dynamiska så är den

semistrukturerade intervjun en bra match. De svar vi kommer att erhålla kommer vara svåra att

jämföra med varandra på ett kvantitativt sätt, det är svårt att rangordna och kvantitativt bedöma

möjligheter och barriärer. Det är en flexibel metod vilket för denna studie är det något som är

eftersträvansvärt och kommer höja kvalitén. Bryman et al. (2019) skriver hur den kvalitativa

intervjun tar större hänsyn till den intervjuades synvinkel och att det är dennes svar och tankar

som är i fokus. Den kvalitativa intervjun är på så sätt mer övergripande och djupare än vad den

kvantitativa intervjun är. Inom den kvalitativa intervjun kan man antingen göra en semi-

strukturerad intervju eller en helt ostrukturerad intervju. Att göra en helt ostrukturerad intervju

är svårt då informationen vi eftersöker är densamma hos alla företag. Det behövs ett ramverk

för vilka frågor som ska ställas, i form av frågeformuläret, och vissa utav frågorna kommer att

behöva ha raka svar. Det finns dock vissa saker som talar emot användandet av en semi-

strukturerad intervju. En av dessa är att man helst ska intervjua samma respondent flera gånger.

Det är viktigt att komma förberedd och ha en struktur på frågorna. En annan nackdel av

användandet av en kvalitativ metod är att den är svår att replikera. Om samma undersökning

skulle göras en gång till med samma företag är det inte säkert att resultatet skulle bli det samma.

Intervjuer via telefon respektive webbkamera används i så stor utsträckning som möjligt, för att

spara tid i resor mellan företagen och för att i en större utsträckning undvika att påverka

respondentens svar genom närvaron (Bryman et al. 2019), vilket det dock finns en risk för att

vi gör om vi syns i kameran.

18

Det erhållna materialet från företagen är i viss mån icke-offentlig. Information såsom ledtider,

produktionskostnader och generella specifikationer som rör produktionen kommer vi att behöva

ta del av. Även från producenternas sida kommer vi att ta del av denna typ av information. För

att göra korrekta etiska överväganden så applicerar vi Diener och Crandall (1978)’s fyra etiska

principer (Bryman et al. 2019). Dessa innehåller tydliga kriterier som uppmanas att följa under

och efter en intervju. Undvikandet av skada är den första. Informationen som samlas in under

intervjun skall endast användas för det ändamålet som forskningen avser och skall ej användas

i annat syfte som kan äventyra respondentens välmående eller karriär vilket vi tar i åtagande

genom att inte presentera sådan information och anonymiserar personnamn på respondenter.

Samtyckeskravet förklarar att respondenten själv har rätt att bestämma över sin eventuella

medverkan, vilket vi uppnår genom att förklara premissen för studien och fråga tydligt om

företaget samt respondenten vill medverka. Konfidentialitet kräver att personuppgifter skall

behandlas med försiktighet och ej delas med ej berörd part, vilket vi åstadkommer genom att

anonymisera namnen på respondenterna från företagen. Informationskravet beskriver att

respondenten i fråga tydligt skall bli informerad om forskningens syfte, varför vi presenterar

syftet med studien vid två tillfällen innan intervjun, först vid förfrågning om medverkan och

sedan vid intervjutillfällets start. Här appliceras vi en universalistisk ställning till etik och moral

som bygger på att dessa etiska principer aldrig skall brytas (Bryman et al. 2019). De företag

vars namn redovisas i studien har godkänt medverkan, under intervju eller över mail, och att

företagsnamnet samt respondentens roll inte är anonymiserad.

De företag, från producerande textilföretag till modeföretag som säljer kläder, som ska

undersökas är valda i syftet att ge en överblick av två sidor av den svenska textilproduktionen

och mängden företag ska ge en bättre överblick och en bättre generaliserbarhet (Bryman et al.

2019). Reliabiliteten av undersökningen skall visas i sättet vi samlar in samt redovisar datan på.

Intervjuer kommer att spelas in för att materialet ska kunna återges korrekt och för att kontexten

ska kunna återvändas till. Då vi intervjuar flera roller på vissa företag men endast en roll på

andra kan bilden komma att bli annorlunda. Vi har ett fokus på roller som rör inköp och

produktion men får ibland en mer nyanserad bild av att inkludera andra positioner. Detta kan

också påverka vilka aspekter som vittnas om som viktiga. Mängden respondenter från olika

företag kan också göra att ett företags representation i undersökningen blir mer nyanserad än

andra företag. Två av uppsatsförfattarna jobbar på två av herrmodeföretagen och för att undvika

en eventuell bias i datainsamlingen har därför samtliga uppsatsförfattare deltagit vid samtliga

intervjuer. Företagen i studien deltar utan anonymisering men citeras inte direkt då det inte är

enskilda respondenters bild som söks, utan mönster i det samlade materialet. För att

respondenters bilder inte ska missrepresenteras kommer intervjuerna återvändas till i först

mötesanteckningar för att orientera sig i materialet och sedan i sin inspelade form, istället för

transkribering, för att empirin och beskrivningen av datan ska presenteras korrekt. Genom att

vara noggranna med återgivningen av respondenternas bild ska studien bli trovärdig då vi inte

redovisar direkta citat men återvänder till exakta formuleringar inom sin kontext. Validitet tas

också i beaktning under uppsatsprocessen. Validitet kan delas upp i fyra delar: mätbar-, intern-

, extern- och ekologisk validitet. Då den mätbara validiteten huvudsakligen appliceras på

kvantitativa forskningsmetoder, kommer sedermera den interna, externa och den ekologiska

validiteten vara av större vikt för denna studie. Genom att genomföra intervjuerna via ett

webbaserat zoom-möte, telefon eller fysiskt besök på intervjuobjektets arbetsplats minimeras

risken för en minskad ekologisk validitet. Begreppsvaliditet, som utgör en del av den interna

validiteten säkerställs också genom adekvata och tillförlitliga definitions-beskrivningar av

relevanta begrepp som behandlas i uppsatsen (Bryman et al. 2019). Den externa validiteten kan

19

anses vara hög sett till modeföretag på marknader likt den svenska, exempelvis den

skandinaviska marknaden. Längden för intervjuerna varierade mellan 30 till 50 minuter delvis

på grund av vilka fördjupningar som gjordes av respondenter på olika frågeområden och detta

kan göra att bilderna hos olika företag blir olika nyanserade.

6. Empiriskt material Under redogörandet av det insamlade materialet presenteras den data som behövs för att besvara

studiens forskningsfrågor. Herrmodeföretagens bilder av viktiga aspekter vid val av och i

relation med leverantörer samt synen på svensk produktion hos samtliga företag presenteras.

6.1 Herrmodeföretag

6.1.1 Nudie Jeans

Vi genomförde tre intervjuer med modeföretaget Nudie Jeans där responsen hade olika

ansvarsområden och uppdrag. Detta för att få en så bred och nyanserad bild som möjligt av

verksamheten och företagets syn på logistik och produktion i allmänhet och svensk produktion

i synnerhet. Dessa roller bestod av medgrundare, hållbarhetsansvarig och produktionschef. För

Nudie Jeans var en gemensam och liknande syn på hållbarhet i både miljöfrågor och sociala

frågor en viktig faktor i valet av leverantör. Produktionschefen, som har en 30 år lång erfarenhet

av branschen samt också erfarenhet av svensk produktion, nämner att Nudie Jeans har få

leverantörer till antalet i jämförelse med andra varumärken. Medgrundaren förklarar att långa

relationer är av stor vikt för varumärket där, istället för att byta leverantör när problem uppstår,

försöker man lösa problemen gemensamt och utvecklas kontinuerligt, där flera av relationerna

med leverantörer är över 20 år gamla. Det är en förutsättning för att samarbeten utvecklas till

långa relationer att det ständigt finns en strävan efter att anpassa sig och fortsätta utvecklas,

berättar produktionschefen. De långa relationerna, med den transparens och vilja som Nudie

Jeans eftersträvar hos sina leverantörer, är lättare att förvalta när leverantörerna jobbar vertikalt.

Det resulterar också i att kontrollen av produktionen blir enklare att följa upp.

Hållbarhetsansvarig på varumärket förklarar att det är ett kriterium vid val av nya leverantörer,

att de har en vertikal arbetsprocess och således kan stå för en större del av försörjningskedjan.

När modeföretaget besöker sina leverantörer besöks även underleverantörer, vilket sparar in tid

om dessa ligger i anslutning till eller nära varandra. Denne betonar också att det i vissa fabriker

i bland annat Italien där är svårt att få en insyn i arbetsförhållandena. Dubbel bokföring av

arbetade timmar var ett förekommande problem, något som försvårar kontrollen.

Nudie Jeans har producerat en mindre serie av accessoarer i Sverige. Bälten och stickade mössor

har till exempel producerats i Sverige men det har huvudsakligen varit sidoprojekt och inte en

större del av produktionen. Hållbarhetsansvarig menar på att det finns flera begränsningar med

en svensk produktion, då prisnivån är hög och kompetens saknas då majoriteten av den svenska

textilindustrin flyttade utomlands under 50- och 60-talet. Även om produktionen skulle vara i

Sverige finns resten av försörjningskedjan någon annanstans. Bomullen växer inte här, och det

finns inte storskaliga spinnerier. De stora volymerna som varumärkets produktion kräver är

svårt att komma upp i. Samtidigt betonar denne en riskminimering med att ha produktionen

nära. I det rådande världsläget blir det väldigt stora konsekvenser av att ha en global kedja.

Produktionschefen kan se att den inhemska produktionen kan bli relevant till följd av den

rådande världssituationen, men har svårt att se att målgruppen vill betala det högre priset för en

svenskproducerad produkt och poängterar att kvalitén blir bättre i deras nuvarande

20

produktionsländer. Maskinparken tas också upp som en barriär, då denne inte skulle godkänna

dessa om de fanns hos nuvarande leverantörer. Varumärket, som har sina rötter i denim och

jeanskulturen, beskrivs också inte ha någon direkt förankring till Sverige, som exempelvis

jeansproduktion har till Italien, ett av deras nuvarande produktionsländer. Majoriteten av

försäljningen sker utomlands och inte inom Sverige, varför produktionschefen inte ser att en

svenskproducerad serie skulle sälja märkbart bättre än någon annan. Denne nämner att det

eventuellt skulle vara fördelaktigt för mindre modeföretag att producera i Sverige, sett till att

det ofta är mindre kvantiteter och små serier som produceras i Sverige idag. Man nämner när

det kommer till påfyllning av produkter baserat på en hög efterfrågan, att man kan låta produkter

ta slut istället för att fylla på för att inte bygga lager.

6.1.2 Oscar Jacobson

Hos Oscar Jacobson värderade man producenters förmåga att skapa en hög kvalitet, en bra

leveranssäkerhet samt närhet. Ledtiderna får inte vara för långa och priserna ske reflektera ett

värde, men det första som nämndes var att leverantörerna hade liknande värderingar som Oscar

Jacobson. Produktionschefen menar att man i val av leverantörer utgår ifrån varumärket och

vad det ska stå för. I relationer med leverantörer var det viktigt med tillit och på företaget var

man vana vid att jobba med långsiktiga relationer, vilket sågs som en nyckelfaktor till ett gott

samarbete. Deras två huvudleverantörer när det kommer till sömnad hade man samarbetat med

sedan 2004 respektive 2015. Produktionen besöktes 2-3 gånger per år. Senast Oscar Jacobson

producerade i skala i Sverige var 2003, då svensk produktion stod för MTO-beställningar. Det

fanns också en liten produktion på 2010-talet av denim. Anledningen till att man flyttade ut

produktion från Sverige vid 2003 var en kombination av brist på arbetskraft, maskinbehov samt

kostnaderna för arbetskraft och dessa parametrar sågs än idag som utmaningar med en svensk

produktion. Möjligheterna skulle vara marknadsföring med en svensk produktion som

relaterades till Oscar Jacobsons svenska historia.

6.1.3 A Day’s March För A Day’s March var kommunikation, närhet och miljötänk viktigt vid val av leverantörer. I

kommunikationen kunde det uppstå problem kring att man inte fick svar på alla frågor eller att

informationen var svår att kontrollera. Man nämner Kina och Asien i stort som ett område där

miljöpolicys eller certifikat är svårkontrollerade och att man inom europeisk produktion, vilket

utgör den största delen av företagets produktion, besöker fabriker flera gånger per år. Det sades

också att det kunde finnas svårigheter med att nå upp till de höga MOQ-nivåer som fanns i till

exempel Kina. Nyckelfaktorerna i relationer med leverantörer var flexibilitet i produktionen

samt kommunikation och närheten var viktigt då den medförde en kontroll i produktionen. Man

hade i företagets europeiska produktion snabbt kunnat beställa in fler produkter från

leverantörer om man såg att dessa sålde bra. Man hade också långsiktiga relationer med

leverantörerna och upplevde en tillit. Svensk produktions sades vara kostsam och främst

småskalig. Man såg dock möjligheter i närheten till en svensk produktion, också som

marknadsföringsalternativ med bra hållbarhet. En av inköparna menade dock att man inte sett

en efterfrågan på svensk produktion hos kunder.

6.1.4 Berg & Berg

För Berg & Berg var hantverksnivån en viktig parameter vid val av leverantör. Varumärket är

produktorienterat där det inte är ovanligt att producenten endast står för en viss specifik produkt

som de har hög expertis inom, berättar creative directorn. Transparensen är också av stor vikt

21

där inblick i produktion samt en tydlig och klar dialog är vital, berättar respondenten, och

förklarar att språkbarriärer annars kan försvåra arbetet och produktionsprocessen. Denne

förklarar att de inom varumärket inte har några produktutvecklare per se, utan graderingar görs

utifrån modeföretagets grundmått och leverantörerna är med i utvecklingsprocessen hela vägen.

Genom att föra en kontinuerlig dialog minimeras också risken för problem och i sin tur

begränsningar med leverantörerna. Företaget vittnar om att det är svårt att beställa in fler plagg,

baserade på en hög efterfrågan, och att man trots en ökning i storlek på beställningar kunde

sälja slut.

Varumärket har producerat jeans i Sverige, och beskriver helhetsintrycket som en positiv

upplevelse. Respondenten förklarar att det är intressant ur ett PR perspektiv samt att insynen i

produktionen blir desto bättre. Kvantiteterna kan också vara mindre vilket creative directorn

lyfter fram som en styrka för svensk produktion. En nackdel som nämns är prisbilden, då

varumärket idag befinner sig i det högre premium segmentet hade det inte varit rimligt för Berg

& Berg att lägga sig på den prisnivån. Kvalitetsnivån på det svenskproducerade kontra den

konfektionering som varumärket har i Italien idag beskrivs som någorlunda densamma. Under

diskussionen ifall respondenten ville besöka fabrikerna oftare svarades att så var fallet, men

avstånd-, miljö- och tidsaspekten är en viktig och begränsande faktor i dagsläget. Transparensen

betonades även vid besök hos leverantörer, att ha en klar insyn i produktionen var av stor vikt

för varumärket.

6.1.5 Séfr

Prisbild, make (produktkvalitén), kvantiteter samt vart det produceras beskriver medgrundaren,

tillika VDn, för Séfr som viktigt vid val av leverantör där även kommunikationen lyfts upp som

en vital aspekt i processen. Några av producenterna som varumärket samarbetar med har varit

med sen start där kommunikationsaspekten beskrivs som något som utvecklats med relationen

och blivit bättre med tiden. Inom vissa produktgrupper är producenterna med i

utvecklingsprocessen, vilket också kräver en god kommunikation sinsemellan. Varumärket ser

positivt på en svensk produktion och lyfter fram kvantiteterna som en viktig aspekt. Mindre

producenter har oftast möjlighet att producera mindre kvantiteter, något som skulle passa Séfr

som kan behöva vara flexibla med kvantiteten, menar medgrundaren. Här vittnar företaget även

om att det kan uppkomma svårigheter i att snabbt fylla på en produkt som sålt slut. Priset för

den svenska produktionen beskrivs som en barriär men att det nödvändigtvis inte skulle behöva

vara samma marginaler på en sådan produkt, då det mer skulle vara producerat i

varumärkebyggande syfte för marknadsföring och kommunikation utåt. Respondenten tror

även att besöken på produktionsenheterna skulle bli fler om produktionen låg närmre rent

geografiskt, även om varumärket idag har kontinuerliga besök hos deras nuvarande

leverantörer.

6.1.6 Asket

Kvalitetsaspekten beskrivs som den viktigaste när det kommer till val av leverantör för

varumärket Asket. Medgrundaren för varumärket förklarar att de vill få folk att köpa färre, men

bättre produkter. Då måste produkten vara så pass bra att den outperformar allt annat som

kunden har i sin garderob. Kommunikation och samarbete beskrivs också som viktigt vid val

av leverantör, där kommunikationsproblem inte sällan kan resultera i missförstånd. Inblicken

och samarbetet med underleverantörer kan också vara svår, och medgrundaren lyfter fram

produktionen av full package som exemplet på detta. När Asket själva inte har möjlighet att

kontrollera leverantörerna för material, blir kostnaden för detta ofta högre som följd. Målet är

22

långsiktiga relationer med leverantörer och lyfter då fram tillit som en viktig faktor till detta.

Medgrundaren förklarar att producenterna är med i utvecklingen av material och hjälper även

till med konstruktionsfrågor, där affärsmässighet är av stor vikt. Affärsmässighet nämns som

en viktig faktor vid val av, och en fortsatt god relation med, leverantörer där en förståelse för

varandras affärer lyfts fram. Kulturella skiljaktigheter försvårar ibland den affärsmässiga

relationen, menar medgrundaren, och exemplifierar tydliga skillnader mellan portugisiska och

italienska tillvägagångssätt. Skulle ett problem uppstå är det inte alltid att producenterna

kommunicerar detta direkt utan det adresseras först i efterhand. De fysiska besöken i fabrik är

också av stor vikt, då varumärket vill kvalitetssäkra och kontrollera nya leverantörer. Det händer

även att varumärket använder frilansande agenter för att kontrollera leverantörer och

producenter, men här lyfts en risk för bias och korruption fram.

Varumärket ser inte att kompetensen eller kapaciteten finns i Sverige för en skalbar kollektion.

Prismässigt attraktivt är inte den svenska produktionen heller, förklarar medgrundaren som

menar att sömnadskostnaden skulle bli alldeles för hög. Vad som lyfts fram som positivt med

den svenska produktionen är de språkliga och kommunikativa fördelarna samt eventuellt

ledtider. Medgrundaren förklarar att närhet att besöka produktionsenheten är en viktig faktor,

men transportsträckorna behöver nödvändigtvis inte minskar för det då resten av

försörjningskedjan finns på andra platser. Då är det bättre att hitta ett område där kompetensen

finns i omnejd, exempelvis i Portugal. Arbetsmiljökraven är i världsklass i Sverige, något

medgrundaren lyfter fram som en möjlighet med svensk produktion. Denne fortsätter förklara

att de tycks se en efterfrågan på svensk produktion men vet inte riktigt vad som är drivkraften

bakom, men misstänker att intresset är starkare hos branschen än hos konsumenterna. Just nu

handlar det huvudsakligen om marknadsföringsaspekten snarare än en skalbar

konkurrenskraftig leverantörskedja.

6.1.7 A New Sweden

För A New Sweden var lokal produktion viktigast när det kommer till val av leverantörer och

man ville helst ha produktionen i Sverige. En god kvalitet, dialog och kommunikation var också

viktig i relationen med producenter och det fanns en ambition att träffa alla man arbetade med.

Kommunikationen sades fungera bättre med svenska leverantörer än de från andra länder och

att man kunde behöva en agent som mellanhand där, vilket inte hade behövts i Sverige. Det

fanns dock barriärer till svensk produktion i att alla delar av försörjningskedjan inte var lätta att

få tag på. Man använde dock svensk ull och konfektionerade plaggen i Sverige. Modeföretaget

har som ambition att ha hela försörjningskedjan inom Sverige men använder i dagsläget ett

italienskt spinneri och ett danskt stickeri, då det inte funnits lämpliga alternativ inom landet.

Möjligheter med en svensk produktion sades vara kortare transporter och bättre

kommunikation. Det vittnades dock om begränsningar i maskiner och utrustning.

6.2 Producerande företag

6.2.1 Syverket

På Syverket nämnde man långsiktighet i relationer som det viktigaste i samarbetet med kunder.

Långsiktiga relationer kunde göra att man fick ner priserna tack vare effektivitet i produktionen

och att man kom upp i MOQ-nivåerna som krävdes för att underlätta anskaffandet av material.

Större beställningar möjliggjorde alltså en effektivisering i produktionslinan vilket sades

minska kostnaderna för både arbete samt material. De stora beställningarna var dock inte de

23

vanligaste och det fanns ibland utmaningar i att få tag på material till produktionen. Kunderna

kom ofta med en skiss och en måttlista på plagget och då fick Syverket hjälpa till med att ta

fram specifikationer, där företaget ibland hjälpte till med hela produktutvecklingsprocessen.

Det fanns vissa begränsningar i vilka maskiner som gick att få tag på men kvantiteterna som

det fanns möjlighet att producera i dagsläget sades vara 500–1000 plagg. Respondenten menade

dock att produktionen gick långsammare än vad man kunde åstadkomma i till exempel Asiens

stora textilindustri. På företaget vittnar man om att arbetskraft fanns att få tag på i Sverige,

främst från folk med bakgrund i mellanöstern eller Östeuropa. Begränsningarna med svensk

produktion hade att göra med kostnaderna för arbetskraft och arbetsrättsfrågor som begränsade

flexibiliteten i anställningar. Möjligheterna sades vara att större företag skulle kunna komma

upp i de kvantiteter som behövs för att man ska kunna effektivisera och minska

produktionskostnader.

6.2.2 XV Production

Hos XV Production såg man närheten och god kommunikation som nyckelfaktorer till ett gott

samarbete. Man hade i de allra flesta fallen besök av kunder och ibland arbetar man tillsammans

med kunderna genom att träffas och jobba ihop. Det fanns en vana hos XV Production att

utveckla plaggen tillsammans med deras kunder då flera av kunderna var beroende av deras

kunskap när det kommer till sömnad. Man menade också att man i stor utsträckning kunde få

tag på det material som behövdes till produktion i närområdet. Man kan alltså stå för full

package-produktion, men menar att produktionen av allt material inte nödvändigtvis sker inom

Sverige. De beställningarna som främst togs emot bestod av 20–50 plagg men kapaciteten kan

skalas upp till fler plagg än så, genom att till exempel hyra in maskiner, och man har tagit emot

större beställningar av flera hundra plagg, då med några månaders ledtider. Möjligheterna med

svensk produktion sades vara närheten, kommunikationsfördelar, flexibilitet och att man kan

producera i mindre skalor. Begränsningarna man såg i svensk produktion var att det fanns

utmaningar med att skala upp produktionen till större kvantiteter och att kostnaden för

arbetskraften var hög. Sömnadskompetensen i Sverige sades i stor utsträckning komma ifrån

utlandet, bland annat Syrien, där det finns en större erfarenhet av storskalig textilproduktion.

Detta var en viktig tillgång för företaget.

6.2.3 Atacac

För respondenten från Atacac var kommunikationen med modeföretagen en viktig faktor till ett

bra samarbete. Utöver det nämndes även själva produkten, att Atacac som producent levererar

det som kunden förväntar sig. Hur den slutgiltiga produkten ser ut och vad den kostar. Det är

inte ovanligt att producenten hjälper företaget att utveckla produkten, och bidrar således inte

bara med produktionen utan den kreativa designen och kommunikationen utåt. Grundaren ser

flera begränsningar med svensk produktion, där löneläget lyfts upp som en huvudsaklig aspekt

samt att det inte finns någon infrastruktur för produktionen i landet. Har företaget riktigt tur

finns material som behövs till produktion på lager i Borås, men annars är de i dagsläget

beroende av företag från andra länder med tyger, tråd och liknande. Skulle en kund vilja ha

hjälp med en full package lösning kan det vara svårt att få tag på vissa material, menar

grundaren. Atacac har möjligheten att vara flexibla och hyra in extra maskiner eller individer

med spetskompetens om det skulle behövas för större uppdrag. Huvudsakligen rör det sig om

människor med kompetens från storskalig textilproduktion i Syriens. Företaget vittnar om att

de gärna vill skala upp sin produktion och menar på att en storskalig produktion också leder till

en högre kvalitet. Detta då en och samma person står för samma moment och därav får en ökad

spetskompetens inom just sitt område.

24

6.2.4 Göteborgs Syfabrik

Från Göteborgs Syfabrik intervjuades kund- och kommunikationsansvarig samt

produktionschefen för det Mölndalsbaserade producerande företaget. Duon beskriver

kommunikationen och språket som den viktigaste faktorn till ett väl fungerande samarbete med

modeföretag och kunder och lyfter även fram närheten som en bidragande faktor till detta.

Företaget assisterar ofta i produktutvecklingsprocessen men det är sällan dessa kunder har några

tekniska specifikationer såsom tech-packs till hands för detta. Sett till den svenska produktionen

upplevde duon dock att man ofta behöver leta länge och långt för att få tag på material som

behövs till produktionen. De ser barriärer i möjlighet att hyra in kompetens om det skulle

behövas, då är det ofta nyanlända som har den kunskapen idag och erfarenheten kommer oftast

från en storskalig produktion och kan således vara experter på ett visst moment i produktionen

men är inte lika breda och flexibla i sin kompetens, något som Göteborgs Syfabrik är i behov

av. Duon belyser flexibilitet som en möjlighet och styrka med svensk produktion, skulle det

röra sig om skarpa svängar i provframtagningen så kan de snabbt ställa om.

6.2.5 Malmö Industries

Medgrundaren tillika produktionsansvarige från Malmö Industries belyser värderingar som en

viktig aspekt i relationen med kunder där hållbarhet och transparens lyfts fram. Närheten är

också av stor vikt då flera av företagets kunder besöker produktionsenheten kontinuerligt. Vid

besöken kan kunden också vara med vid provframtagning, vilket förenklar processen och

minskar kostnaderna. Synen på den svenska produktionen är positiv där den enda barriären

anses vara kostnaden för produktion. Respondenten menar att kostnaden för att producera är

högre i Sverige jämfört med många andra länder, men belyser samtidigt flexibiliteten i

kvantiteter som en fördel med svensk produktion där det finns en stor möjlighet att producera

småskaligt. Möjligheten finns för kunder att producera en mindre order om så önskas,

exempelvis runt 20–30 plagg. Man menar också att man kan hjälpa till med att få tag på material

till produktion vid behov. Respondenten förklarar att det är vanligt att modeföretag ofta kan få

betala en extra produktionskostnad utomlands om man producerar under en generellt sett hög

MOQ-nivå. Möjligheterna kring kompetensförsörjningen sades vara stora och folk från länder

med en stor erfarenhet av sömnad inom en storskalig textilindustri fanns tillgängliga i

närområdet.

7. Resultat och Analys

Kodningen av det insamlade materialet har samlats under de kategorier och teman redovisade

nedan. Till följd av att vissa av de för området signifikanta aspekter av matchningen mellan

herrmodeföretag samt producenter, likväl synen på möjligheter för svensk produktion hos

företagen, relaterades till varandra frekvent under intervjuer behandlas dessa tillsammans i

löpande text, under rubriker som beskriver dessa aspekter. Teman presenteras inom Dunning

och Lundan’s (2008) ramverk, som presenterats i teorin, för att kartlägga aspekterna i

incitament till sourcing-alternativ; resurssökande, marknadssökande, effektivitetshöjande och

strategiskt tillgångssökande. Inom tabellen nedan så klassificeras teman enligt Dunning och

Lundan’s ramverk och därefter utvecklas klassificeringen av kodade områden inom ramverket.

25

Dunning’s klassificering Identifierade kodade områden

Resurssökande Försörjningskedjor och Kontroll

Marknadssökande Kompetens, Kvalitet, Kapacitet

Kommunikation och Relationer

Effektivitetssökande Kostnader och Produktutveckling

Strategiskt tillgångssökande Marknadsföring

(1) Resurssökande menade Dunning och Lundan (2008) låg till grund för en strävan efter att få

kontroll på resurser. Dessa resurser är främst råmaterial, infrastruktur och nätverk av lokala

partners (Weissman et al. 2017) I intervjuerna kopplades detta område främst till två teman;

försörjningskedja och kontroll, i till exempel närhet till eller inblick i produktion, och på vilket

sätt de jobbade för att få tillgång till material och delar av försörjningskedjan. (2)

Marknadssökande innebär en fråga om tillgängligheten till marknaden i sig men också

tillgänglighet till kompetent arbetskraft (Weissman et al. 2017). Storleken på marknaden är

också en aspekt av marknadssökande då den är avgörande för marknadens karaktäristik

(Dunning och Lundan (2008). Kompetens, kvalitet, kapacitet, kommunikation och relation är

de tydliga teman som framkom i intervjuerna som kopplas till marknadssökande attribut.

Tillgängligheten till marknaden symboliseras av kommunikation och relation, något många av

de intervjuade företagen nämner som viktiga parametrar i produktionslokalisering. Storleken

på marknaden och övrig karaktäristik kopplas till kvalitet, kompetens och kapacitet som var

tydliga teman i intervjuerna, relaterade till varandra, och som nyanserades i flera olika företags

bilder. (3) Effektivitetssökande innebär ett fokus på att effektivisera produkterna och

processerna (Dunning och Lundan, 2018). Här spelar kostnader relaterade till produktion och

arbetskraft en stor roll (Morgan 2009). Kostnader är ett av de teman alla intervjuade uppehöll

sig kring, ofta relaterat till svensk produktion. Effektivisering av processen innebär också en

integration vertikalt där syftet är att rationalisera produkten. Produktutveckling förhöll sig

många av företagen kring och ett tema som placeras under effektivitetssökande. Dunning &

Ladan (2008) menar att textilbranschens vanligaste aktivitet för produktlokalisering är

effektivitetssökande. (4) Strategiskt tillgångssökande är sökandet efter en tillgång som ger

företaget en konkurrensfördel jämfört med andra företag (Morgan, 2009) Det kan vara något av

ovanstående som är unikt för just ett lokalt område. Det som identifierades i intervjuerna för

modeföretagen var marknadsföring som såg som en tillgång vid svensk produktion. Att

svenskproducerade kläder kan vara fördelaktigt i kommunikationen med kunderna och ger

utrymme för nya produktserier.

7.1 Resurssökande: Försörjningskedjor och Kontroll

Weissman et al. (2017) fann inga omnämnda barriärer till reshoring relaterade till

försörjningskedjan. Både producenter och herrmodeföretag vittnar dock om en svårighet med

att ha hela försörjningskedjan i Sverige. Ett exempel på det är A New Sweden som har som

ambition att skapa kläder helt producerade i Sverige. De använder sig av producenter utomlands

för att spinna ull och sticka trots försök att hitta lämpliga alternativ för dessa delar av

26

försörjningskedjan i Sverige. Nudie Jeans är inne på samma spår och hållbarhetsansvarig vittnar

om att det inte finns några bomullsfält i Sverige och ingen som kan spinna. Detta tar Weissman

et al. (2017) upp som risken att förlora närheten till råvaror och viktiga komponenter vid en

reshoring. Dunning och Lundan’s (2008) menar att en av anledningarna till att producera

utomlands är kontrollen över resurserna. Det stämmer väldigt bra överens med det som både de

svenska herrmodeföretagen och de svenska producenterna vittnar, kring att det är svårt att få

kontroll över hela försörjningskedjan i Sverige då resurserna, såsom material till produktion,

inte finns tillgängliga i samma utsträckning som i större produktionsländer. Produktionschefen

på Nudie Jeans menar att man fortfarande bara flyttar en viss del av produktionen till Sverige

om man skulle manufakturera här men den större delen av kedjan skulle förbli utomlands. För

Nudie Jeans som strävar efter att ha så mycket av sin försörjningskedja på samma plats innebär

detta en barriär för reshoring. Det är samma fenomen som Cho och Kang (2001) vittnar om, där

man föredrar en global sourcing då tillgängligheten hos fabriker i närområdet är begränsad. De

menar vidare att när den ena delen av försörjningskedjan flyttar utomlands följer andra delar

efter eftersom de är beroende av varandra. Den kunskap och den försörjningskedja som tidigare

fanns i Sverige finns inte här nu vilket är en barriär för reshoring. Gadde och Jonsson (2019)

tar också upp svenska textilföretags ambitioner att vara responsiv på efterfrågan genom en nära

produktion vilket medför en större kontroll över ledtider. Flera av modeföretagen, såsom Berg

& Berg och Nudie Jeans, menade att när de såg en stor efterfrågan på en produkt så hände det

att de lät produkten ta slut, istället för att fylla på.

Försörjningskedjan var under intervjuer ofta relaterade till en fråga om kontroll, främst kring

herrmodeföretagens inblick i producerande delar i försörjningskedjan. Kontrollfrågan, som togs

upp som ett incitament till reshoring i form av kontroll av aktiviteterna i försörjningskedjan av

bland annat Kinkel och Maloca (2009), utvecklades i intervjuer med modeföretagen kring

kontroll av fabriker och produktion som inköpare samt HR-ansvarig på Nudie Jeans pratade om

som möjligheten att få en inblick i produktionsförhållanden för att kunna säkerställa att det gick

rätt till. De menade också att det var viktigt att producenter jobbar vertikalt, vilket sades vara

lättare att kontrollera och exemplifieras med att de gärna skulle ha flera moment i

försörjningskedjan under samma företag, något som medgrundare till Asket också önskade.

Inköpare på A Day’s March vittnade om att produktion i Kina kunde vara svår att kontrollera i

klimatpolicys som såg bra ut på papper men var svårare att undersöka och en annan inköpare

på företaget menar att man gärna har producenter i Europa för att det möjliggör besök oftare.

Creative director på Berg & Berg menade också att man vill kunna ha insyn i produktionen för

att man vill ha transparens och veta vad man köper vilket kan uppnås vid besök av fabriken.

Det kan också handla om kvalitetssäkring och att kontrollera detta på plats, något som är en

utmaning med att ha produktionen utomlands menar medgrundaren till Asket som förklarade

att det även finns risk för korruption eller bias hos deras frilansande kontrollanter.

Hållbarhetsansvarig på Nudie Jeans förklarade att det i Italien fanns fabriker där det var svårt

att få en insyn i arbetsförhållanden och att det förekom dubbel bokföring av arbetstider vilket

försvårar att kontrollera uppgifterna. Flera av modeföretagen såg möjligheter i närheten till att

besöka fabriker i Sverige som ett incitament till svensk produktion, något som underlättar

kontrollen genom att ha produktionen närmare, vilket producenterna var öppna för och vana

vid.

Medgrundare/produktionsansvarig på Malmö Industries menade att de flesta av deras kunder

besökte fabriken och att det är en fördel med att producera i närområdet, att ha närheten till

produktionen och att snabbt kunna göra ändringar eller ta beslut. Framförallt producenterna

ville lyfta fram det som ett motiv. Dock besöker många företag sina fabriker 1–2 gånger per år

och tycker att det räcker. Många jobbar till exempel via agenter, ett steg mellan varumärken

27

och producenter i den tidigare illustrationen av en textil försörjningskedja, som regelbundet

kontrollerar arbetsförhållanden på uppdrag åt herrmodeföretaget. Nudie Jeans vittnar om att i

samband med besök av leverantörer besöks också underleverantörer då dessa oftast ligger i ett

kluster. Detta är en barriär för svenska producenter då det sällan går att finna hela den textila

försörjningskedjan i Sverige. Till exempel är utbudet på tyger i Sverige litet och Atacac vittnar

om att material ibland kan vara svårt att få tag på och att man är beroende av att andra länder

har material till produktionen. Detta gör att besök av underleverantörer mycket svårare och mer

komplex.

7.2 Marknadssökande: Kompetens, Kvalitet, Kapacitet, Kommunikation och Relationer

Att söka nya marknader är ett stort incitament till produktionslokalisering enligt Dunning och

Lundan (2008). Det företagen uppehöll sig kring när det kommer till marknadssökande i

intervjuerna var frågor om marknadens karaktäristik. I Dunning och Lundan’s (2008) modell

togs frågor såsom storlek på marknaden och kommunikationer upp. Weissman et al. (2017)

beskriver att marknadssökande också handlar om tillgängligheten av kompetens hos lokal

arbetskraft. Frågan om kompetens är delad och tas i litteraturen upp både som incitament av

Weissman et al. (2017) som fann att det i produktionsländer kan finnas en stor

personalomsättning som gör det svårt att behålla samt hitta kompetens, och barriär av Engström

et al. (2018) som menar att det kan vara svårt att hitta kompetent personal i företagets

ursprungsland också, närmare bestämt Sverige. Flera av modeföretagen vittnade om en

kompetensbrist i Sverige, som barriär till svensk produktion och att den kunskapen som

behövdes för produktionen inte fanns kvar. På Oscar Jacobson menade man att arbetskraft var

en anledning till att man slutade producera i Sverige, inköparen på Nudie Jeans menar att

sömnadskunskaperna försvann från Sverige på 50–60-talet och medgrundaren på Asket samt

hållbarhetsansvarig på Nudie Jeans menar att kompetensen inte finns i nuläget. Samtliga av

producenterna tog dock upp nysvenskar med erfarenheter från textilindustrin i länder med en

större produktion som en tillgång av kompetens, något som inte nämns i litteraturen. Atacac

betonade att det huvudsakligen rörde sig om individer med kompetens från Syriens

textilindustri. Malmö Industries och XV Production menade också att det här fanns kompetent

arbetskraft att få tag på vid behov, vilket de också använt sig av. Atacac tryckte också på att

denna kompetens främst hade erfarenhet från en storskalig textilindustri, till skillnad från en

svensk, och Göteborgs Syfabrik menade att den storskaliga produktionen bidrar till att personal

blir duktiga på ett mindre antal moment, medan deras kompetensbehov var en bredd inom

många olika moment och kunskaper, för att kunna vara flexibel i produktionen. Möjligheterna

med att det fanns kompetens hos nysvenskarna sades också vara att man kunde skala upp

produktionen genom att ta in mer personal i arbetet. XV Production och Atacac menade då att

man kunde hyra in maskiner för att få en större kapacitet i produktionslinan. Kapaciteten och

begränsningar med att producera i stora skalor tas upp av Engström et al. (2018) som en barriär

till svensk produktion. Småskalighet är däremot nödvändigtvis inget problem enligt grundaren

på Séfr som betonade att det hos många producenter var svårt att producera små kvantiteter på

grund av producenternas regler kring minsta kvantiteten man får beställa, något som hade

försvårat för bolaget.

Produktionschefen på Nudie Jeans utvecklar detta och såg en möjlighet för mindre företag att

producera småskaligt i Sverige, något som medgrundare/produktionsansvarig på Malmö

Industries också såg som en stor fördel med svensk produktion i att dom kan ha ett mycket

mindre minimum orderstorlek, till exempel runt 20–30 plagg. Genom en lägre MOQ kan

28

således företag vara mer flexibla, vilket även kan utgöra incitament för att släppa in nya

modeföretag på den svenska marknaden som är känsliga för en hög orderkvantitet. Detta nämns

som ett incitament till reshoring i undersökningen av Engström et al. (2018) genom att med en

nära produktion kunna få en bättre flexibilitet och därmed matchning mellan efterfrågan och

försörjningskedjans kapacitet. Ägaren på Syverket poängterar dock att problem kan uppstå i att

materialleverantörer fortfarande har stora MOQ-nivåer. Detta kan göra att det är svårt att få tag

på tyg i mindre kvantiteter. På Atacac menar man också att en storskalig produktion leder till

en högre kvalitet, då en person ofta står för ett arbetsmoment och därav utvecklar en högre

expertis på sitt område. Produktionschefen på Nudie Jeans, med erfarenheter av svensk

produktion, lyfter fram brister i den svenska produktionskvalitén. Respondenten betonar också

att deras kundgrupp i dagsläget inte efterfrågar svensk produktion. I kontrast till vad Pal et al.

(2018) skriver menar man alltså här att den svenska produktionen är småskalig och att

producera stora kvantiteter på kort tid är en utmaning samt att det i den småskaliga produktionen

kan finnas problem med att nå upp till en bra kvalitet. Bilderna av kompetens, kvalitet och

kapacitet är alltså kluvna och kommunikation med både herrmodeföretag samt producenter

kunde i vissa fall här visa på en syn hos herrmodeföretag som producenterna inte delade.

Kommunikation beskrevs i intervjuerna som ett område där problem uppstod löpande. Enligt

inköparen på A Day’s March kunde detta handla om att man fick svar på hälften av frågorna

man ställer och en medgrundare till Asket förklarade att producenter kommunicerade för sent,

kring fel som hade uppstått, istället för att berätta om detta i ett tidigt skede så att det hade

kunnat bli rätt från början. Många av företagen jobbar med en single supplier strategi, som

Burke (2007) beskriver vittnar också herrmodeföretagen om att skapa långvariga relationer som

det bästa sättet att hantera leverantörer. Medgrundaren av Nudie Jeans betonar vikten av

långvariga samarbeten och starka relationer med leverantörer och menar det är en av

nyckelfaktorerna till den framgångsrika verksamheten, en syn som produktionschefen på Oscar

Jacobson delar. Denne förklarar att samarbeten med leverantörer kan sträcka sig över 15 år, där

man utvecklar en tillit i relationerna. Produktionschefen på Nudie Jeans lyfter fram vikten av

att utvecklas med och tillsammans med leverantörerna som en betydande faktor i relationen

tillika kommunikationen. De ställer hårda krav på att leverantörerna ska arbeta för att förbättra

sig. En fördel med en single supplier strategi enligt (Burke, 2007) är den prissänkning som man

kan få genom samarbete. Det bekräftas av Syverket som strävar efter att jobba långsiktigt och

har då möjligheter att gå ner i pris. Medgrundaren till Asket menade att tillit var viktigt i

relationer med leverantörer och att deras mål var långsiktighet och inte snabba byten mellan

olika leverantörer. Företagen vittnar om att man förstår varandra bättre efter längre samarbeten

och att misskommunikation med leverantörer kunde minska efter tid. Kommunikationen var

något som lyftes som incitament till en svensk produktion av många av respondenterna, där

respondenten från Berg & Berg lyfte fram det gemensamma språket som en viktig bidragande

faktor till detta och medgrundaren till Asket lyfte fram en mindre kulturell distans än till andra

länder. Gray et al. (2017) lyfter också fram kommunikation som ett incitament till en nära

produktion. Detta fylldes i av grundaren till A New Sweden som har erfarenhet av både inhemsk

produktion samt europeisk och asiatisk och menade att kommunikationen fungerar bättre med

svenska producenter. Det fanns i vissa fall en ambition att, hos till exempel Séfr samt Berg &

Berg, att besöka produktionen oftare, då det var viktigt med sådana möten för relationerna med

leverantörer, men att hållbarhetsaspekter av flygresor, samt tid och avstånd till nuvarande

produktion begränsade möjligheterna att besöka leverantörerna. Något som också sågs som en

möjlighet med närheten till svensk produktion.

29

7.3 Effektivitetssökande: Kostnader och Produktutveckling

Effektivitetssökande sågs av Dunning och Lundan (2008) som den största anledningen till att

textilindustrin flyttar utomlands. Det är då främst jakten på att effektivisera processen, dels

genom att finna kompetens att utveckla produkterna men också genom att dra ner på kostnader.

Samtliga respondenter på modeföretagen lyfte de höga kostnaderna hos svenska producenter

som en barriär till möjligheten att producera i Sverige. Produktionschef på Nudie Jeans och

medgrundaren till Asket hade svårt att se att kunden skulle vilja betala vad det skulle kosta att

producera i Sverige. Engström et al. (2018) tar också upp höga produktionskostnader som en

barriär till svensk produktion medan Fratocchi et al. (2014) tar upp att kostnader är dynamiska

samt att en förenklad kostnadskalkyl, där svårkvantifierbara kostnader inte tas i åtagande, kan

resultera i att alternativet ser ut som en barriär. Kostnader menar även Cho och Kang (2001) är

en anledning till global sourcing och en anledning till varför det är svårt att producera inhemskt.

Medgrundare/produktionsansvarig på Malmö Industries menade att kostnaderna är den enda

barriären till svensk produktion men att vissa kostnader också kan minska. Detta exemplifieras

med att närheten till produktionen gör att man snabbt kan ta beslut eller göra ändringar, tidigare

nämnt, vid till exempel framtagning av prover, vilket kortar ner tiden och

produktionskostnaden. Detta nämns som ett incitament till reshoring i undersökningen av

Engström et al. (2018) genom att med en nära produktion kunna få en bättre flexibilitet och

därmed matchning mellan efterfrågan och försörjningskedjans kapacitet. I litteraturen, Kinkel

och Maloca (2009; Fillis, 2001; Baird et al. 1994) togs det upp att den kostsamma finansieringen

av byråkrati i flera olika länder samt gränshanteringen var exempel på kostnader som minskar

när du producerar i närområdet. Medgrundaren till Asket hade dock svårt att se att

kostnadsminskning i en försörjningskedja skulle göra upp för de höga priserna inom en svensk

produktion. På Syverket menar man att det skulle gå att få ner kostnaderna även i svensk

produktion men att det kräver en produktion i väldigt stora kvantiteter så att produktionslinan

kan effektiviseras. Bilden av de höga kostnaderna inom svensk produktion delades av både

herrmodeföretag och producenter.

Lawson et. al (2015) tar upp vikten av att välja leverantörer som kan inkluderas i

produktutveckling för att nå bättre produkter och bättre prestation i projekt. Detta var något

respondenterna hos producenterna i denna studie var vana vid, där de vittnade om att man

utvecklar produkten tillsammans med deras beställare. På Göteborgs Syfabrik menade man att

deras kunder sällan hade med tekniska specifikationer för produkter som skulle produceras och

att man fick kontrollera eller skapa mönster till plaggen innan man kunde producera. XV

Production är också vana att jobba tillsammans med kunder efter gemensamma uppsatta mål

och nämner företagets geografiska positionering i Borås som en del av det framgångskonceptet

då tyger, material, mönster, tryck och tvättrådsetiketter finns att få tag på i närområdet. Ett

koncept de väljer att kalla för in-house produktion. På Göteborgs Syfabrik menade man dock

att man kunde behöva leta länge innan man fick tag på material som behövdes till produktionen,

i fallet av full package och på Atacac menade man också att det kunde vara svårt att få tag på

vissa material, vilket kan behövas om producenterna till exempel ska stå för ett Full Package

och inte bara CM. Medgrundaren till Asket menar att full package används när plagg ska

specialutvecklas, men att det finns en nackdel i att man inte har samma inblick i

underleverantörer som när man själv bestämmer materialleverantörer och att det blir dyrare.

Flera av herrmodeföretagen, såsom Berg & Berg samt Séfr, menade att man använder

producenter i utveckling av plaggen och att producenternas roll i framtagningen av produkten

är viktig. Producenterna har således inte bara en produktionsroll utan också ett konsulterande

ansvar, vilket de svenska producenterna också menade var vanligt. Asket menar att deras

30

leverantörer ibland står för utveckling av material och assisterar med konstruktionsfrågor kring

plagget.

7.4 Strategisk tillgångssökande: Marknadsföring Strategiskt tillgångssökande inom teorin hänvisar till företags strävan efter att skaffa sig en

konkurrensfördel med sina produktionsbeslut. Det kan vara allt från kompetens till teknik

(Dunning, 1993). Det framkom i intervjuerna att det främsta attributet till svensk produktion,

enligt herrmodeföretagen, var marknadsföringsmöjligheten. I litteraturen beskriver Östberg

(2011) att konsumenter ser attributet svensk produktion som en kvalitetsstämpel. Till skillnad

från resultat av Engström et al. (2018) samt Gadde och Jonsson (2019) nämndes

marknadsföring som det främsta incitamentet till en svensk produktion av herrmodeföretagen.

Herrmodeföretagen såg positivt på möjligheterna att använda svensk produktion i

marknadsföringssyfte som en varumärkebyggande aktivitet, vilket kan relateras till Burberry’s

homeshoring process där de fann en tydlig koppling mellan varumärkesidentitet och

exponentiell ökning av försäljningen (Robinson et al. 2016). Produktionschefen på Oscar

Jacobson menar att varumärkets svenska rötter och sömnadstradition kunde relateras till en

svensk produktion i marknadsföringssyfte där även produktionschefen på Nudie Jeans kunde

se att den inhemska produktionen kan bli mer relevant till följd av situationen kring

coronaviruset. Medgrundaren av Séfr menar att det är slagkraftigt med en produkt tillverkad i

Sverige. Däremot tog inte respondenterna från de producerande företagen upp

marknadsföringsaspekten som en fördel med svensk produktion utan lyfte istället fram

parametrar såsom närhet, transparens och kvalitet. XV Production beskriver

marknadsföringsaspekten som en viktig del, men på ett annorlunda sätt jämfört med

modeföretagen. Utifrån deras perspektiv nämndes viktiga kunder både i form av monetär

storlek och marknadsföring och alltså vilken kund de blev förknippade med. Medgrundaren till

Asket tror att efterfrågan på en svensk produktion kommer från textilindustrin och alltså inte

främst från konsumentledet. Det fanns också en bild hos vissa av modeföretagen, som tidigare

nämnt, av att kunder inte var beredda att betala för vad en svensk produktion skulle kosta. Det

fanns alltså här ett tydligt fokus på en svensk produktion ur ett marknadsföringsperspektiv av

herrmodeföretagen som inte delades av producenterna som istället lyfte fram andra fördelar

såsom närhet och flexibilitet. 8. Diskussion Den storskaliga textilindustrin från mitten på 60-talet finns inte kvar i Sverige. Där man i en

fabrik förr kunde producera fyra miljoner plagg på ett år (Tekniska museet, 2019) så är industrin

nu ersatt av en betydligt mer småskalig produktion där orderstorlekarna i stor utsträckning rör

sig om 10-tal till 100-tal plagg. Många herrmodeföretag har dock till viss del undersökt

möjligheten till svensk produktion eller rentav producerat småskaligt i Sverige. Det fanns flera

aspekter som ansågs vara viktiga incitament till en svensk produktion: närheten, en bättre

kommunikation samt marknadsföring. Totalkostnaderna minskar i flera teorier av en reshoring

då kostnaderna för logistik och varulager under frakt (Gadde & Jonsson, 2019; Tate., et al.

2014) kommunikationssvårigheter, långsammare respons på efterfrågan (Fratocchi., et al. 2014;

Kinkel & Zanker, 2013) och andra svårkvantifierbara parametrar ser annorlunda ut när man

producerar i ens ursprungsland.

31

Dunning & Lundan’s (2008) ramverk berör fyra olika perspektiv på produktion, resurssökande,

marknadssökande, effektivitetssökande och strategiskt tillgångssökande. Genomgående i

intervjuerna så var det tydligt att herrmodeföretagen ser en fördel i en svensk produktion genom

att det kan vara en strategisk tillgång. Främst då utifrån ett marknadsföringsperspektiv. Genom

att producera i Sverige så skulle du använda det i sin marknadsföring, något Östberg (2011)

också påpekade kan vara en möjlighet till svensk produktion, och på så sätt stärka sitt

varumärke. Dock vittnar herrmodeföretagen om i intervjuerna att efterfrågan på en svensk

produktion är liten i nuläget. Det är en ekvation som just nu inte går ihop då marknaden i nuläget

inte verkar värdera svensk produktion tillräckligt mycket. Det skulle behövas en större

efterfrågan på svenskproducerade kläder från herrmodeföretagens konsumenter för att dom ska

jobba mer med en svensk produktion. Det är också tydligt att det finns ett glapp här då svenska

producenter inte tog upp en marknadsföringaspekt i samma utsträckning i intervjuerna. De såg

andra värden och nyttor med svensk produktion, såsom närheten, inblicken och flexibiliteten.

Kompetensaspekten är också tvåsidig då herrmodeföretagen såg en kompetensbrist i Sverige

medan flera producenter menade att det finns en stor tillgång på nyinvandrad kompetens från

länder med större textilindustri, vilket också nyanseras av andra producenter som beskrev det

som att den kompetens som behövs för en småskalig svensk produktion, alltså en bred kunskap

kring flera arbetsmoment, var svår att få tag på även hos de nyinvandrade då dessa främst hade

jobbat i större skalor med ansvar för ett enskilt moment. Frågan kring kompetens beror alltså

bland annat på hur storskalig produktionen är och ter sig därför dynamiskt. Fördelarna med att

i en försörjningskedja producera i närområdet var stora och nackdelar med detta var svåra att

hitta. Det finns dock en begränsad möjlighet att få tag på material eller råvara att förädla, något

som poängterades av flera av modeföretagen som menade att det främst är sömnaden som skulle

ske i Sverige, vilket lyfter frågan om man egentligen behöver flytta en större del av

försörjningskedjan än bara produktionen för att nå bästa resultat. Det är också något som har

vittnas om i intervjuerna och har tagits upp som en barriär för svensk produktion. Eftersom hela

försörjningskedjan inte finns tillgänglig i Sverige innebär det en svårighet med att få tag på nytt

material. Detta kan göra att ledtiden ganska fort blir längre och det innebär då en barriär för en

svensk produktion.

Det var inget av företagen som vittnade om att ha prövat svensk produktion i en utsträckning

där man såg en minskad totalkostnad, varför höga kostnader sågs som en stor barriär. Det finns

alltså en möjlighet att den höga kostnaden för svensk produktion beror på sättet den för

närvarande används, där storskalighet med tillhörande effektivisering är ovanlig och där en

snabb efterfrågebaserad produktion, med lagerhållning av material hos producenter är närmast

obefintlig. De undersökta herrmodeföretagen vittnar om dessa aspekter som viktiga, till

exempel att kunna svara snabbt på en hög efterfrågan, men hade fortfarande synen på svensk

produktion som för dyr, vilket alltså kan bero på vilket sätt och i vilken utsträckning dom har

använt den eller utrett möjligheten. Flera av modeföretagen såsom Berg & Berg, Nudie Jeans

samt Séfr vittnade också om att när en produkt sålde bra kunde det finnas svårigheter i att snabbt

fylla på produkten för att matcha med efterfrågan, något som resulterade i att produkten helt

enkelt fick sälja slut. Att använda svensk produktion som backup och genom påfyllnad vore

kanske då det mest effektiva. Det finns alltså en möjlighet att totalkostnaden skulle bättre ut i

en svensk produktion för svenska herrmodeföretag men att detta scenario inte har prövats än. I

vissa undantag gick det dock att göra en påfyllning av slutsålda plagg, något inköpare från A

Day’s March vittnar om. Företagen berättar då om att det gick relativt fort att fylla på om tyget

fanns på lager och producenten låg inom Europa.

Det fanns enligt vissa av producenterna en stor möjlighet att stå för en större del av

försörjningskedjan än bara sömnad, till exempel inköp av material eller finishering av plaggen.

32

Att detta ska ske under samma företag är dock inte troligt då producenterna främst står för

sömnad, vilket kan komplicera om man som herrmodeföretag vill ha en överblick av hela

försörjningskedjan och därför söker leverantörer med en vertikal struktur. Vissa av

leverantörerna vittnar om svårigheter med att få tag på material till produktion, dels på grund

av att man ej kommer upp i rätt MOQ-nivåer och dels för att det inte står att få tag på i

närområdet. Småskaligheten stämmer till viss del då antal anställda var få och de generella

ordrarna som hanterades också, men det fanns en möjlighet hos många av producenterna att

skala upp om det skulle behövas, genom att hyra in maskiner och personal. Detta kunde korta

ledtider och öka kvantiteterna som var möjliga att producera. Småskaligheten är inte heller

nödvändigtvis en barriär, menar flera av respondenterna hos herrmodeföretag samt producenter,

som framhåller funktionen som leverantörer till mindre modeföretag som inte når upp i stora

kvantiteter. Det finns flera aspekter som är tvåsidiga och där bilderna skiljer sig. En intressant

aspekt av intervjuerna med herrmodeföretagen är att de flesta respondenterna såg liknande

möjligheter och barriärer. Då herrmodeföretagen var av varierande storlek vore det inte orimligt

att anta att de skulle ha olika förutsättningar för att använda sig av en svensk produktion. På

pappret är många företagen också olika när det kommer till inriktning inom herrmode där ena

till exempel mer riktar in sig på denim och en annan mot konfektion. Detta skulle också kunna

påverka företagens möjligheter till svensk produktion. Dock skiljde sig inte svaren tillräckligt

mycket åt för att det skulle va möjligt att se några skillnader i hur stora och små herrmodeföretag

såg på vad som var nödvändigt för relationerna med leverantörerna. Den skillnaden som

identifierades var att vissa mindre företag vittnar om hur det kunde uppstå problem med att

uppnå MOQ på vissa ordrar. Det finns då möjligheter till en svensk produktion då MOQ hos

svenska producenter är låga. Sökandet efter mönster, likheter och skillnader i det insamlade

materialet lämnade det öppet för ett polariserat resultat där viktiga aspekter kring sourcing-

alternativ skulle kunna ha varit vitt skilda från företag till företag. Mönster identifierades dock

i stor utsträckning, trots olika storlekar och inriktningar på företagen. Detta gjorde att teman

som företagen uppehöll sig kring var tydligt identifierade, även där bilder till viss del skildes åt

mellan producenter och herrmodeföretag, och kunde placeras under de fyra sourcing-

incitamenten som Dunning och Lundan´s (2008) ramverk bidrog med.

9. Slutsats För svenska herrmodeföretag är transparens hos producenter viktigt. Det fanns en stor måtta av

likriktning i viktiga aspekter vid val av, och i relationer med, leverantörer oavsett storlek,

inriktning på produkt och produktion hos herrmodeföretagen. Man vill ha en inblick i

produktionen och kunna kontrollera förhållanden. Man värderar kvalitet högt och ser i många

fall möjligheten att kunna utveckla produkter tillsammans med leverantörer som något

nödvändigt. I relationerna finns ambitioner att vara långsiktig och inte byta leverantörer

frekvent, utan utveckla samarbetet, vilket också gör kommunikationen smidigare. Kontroll över

produktionen, både i form av inblick men också över resultat, är viktig för herrmodeföretagen

som också önskar att ha produktionen nära rent geografiskt för att enklare kunna besöka och i

hållbarhetsavseende. Dessa var aspekter som de svenska producenterna kunde möta och i vissa

fall, såsom med närhet, inblick och god kommunikation, framhöll som fördelar med svensk

produktion. Producenterna är också i stor utsträckning vana vid att hjälpa till vid framtagning

av produkter, såsom vid mönsterkonstruktion eller vid framtagning av prover. Kostnaderna för

produktionen sågs som höga i många avseenden, både hos herrmodeföretag men också hos

producenter, men sades också kunna minskas, till exempel vid en kortare provframtagning med

närvaro av beställaren, eller med en effektivare produktionslina vid större beställningar. Det

finns alltså i dessa avseenden en matchning mellan viktiga aspekter vid val av leverantörer för

33

herrmodeföretagen och vad som kan erbjudas hos producenter. Frågan om kvalitet är däremot

omtvistad och vissa menar att det behövs en storskalighet för att nå upp i den kvalitet som krävs

medan andra menar att kvalitén är hög i svensk produktion. För vissa av herrmodeföretagen

finns dock en ambition att hitta leverantörer som står för en större del av försörjningskedjan,

för att bättre kunna få en överblick och kontroll, något som svenska producenter har svårt att

erbjuda då de främst står för konfektionering och inte tvätteri, infärgning eller andra delar av

försörjningskedjan under samma företag. Bilden av möjligheterna med en svensk produktion

skiljer sig i vissa fall mellan producenter och leverantörer, såsom i fallet av marknadsföring,

vilket herrmodeföretagen tog upp som den främsta möjligheten med svensk produktion medan

producenterna såg andra värden såsom närheten och flexibiliteten. Kompetensfrågan var också

kluven och sågs av herrmodeföretagen som en bristvara i svensk produktion medan

producenterna menade att det fanns tillgång på kompetens vid behov samt att man kunde hyra

in maskiner för att öka kapaciteten.

Vissa av producenterna hade svårt att få tag på material som behövs för en full package

produktion, vilket gör att CMT eller CM lämpar sig bättre inom en svensk produktion, också

för att det vittnas hos herrmodeföretagen om svårigheter med att få tag på andra delar av

försörjningskedjan än sömnaden i Sverige. Det sades dock att full package är dyrare och att

man har sämre inblick i underleverantörer och inblick i försörjningskedjan samt spårbarhet var

något herrmodeföretagen värnade om. Varje intervju har berört kostnadsläget i Sverige och just

nu ser inte herrmodeföretagen mervärdet i att betala det höga priset per plagg, utöver i

marknadsföringsavseende. Kostnadsfrågan är dock kluven och producenter vittnade om att

vissa kostnader kan minska på grund av närheten och flexibiliteten, samt att det beror på i vilken

skala man producerar. Synen på svensk produktion hos herrmodeföretagen var att den främst

var småskalig, vilket vissa poängterade att det också fanns fördelar med. Här menade

leverantörer att det till viss del finns möjlighet att producera mer storskaligt men att det inte

främst är dem uppdragen som är vanligast. Det finns dock i fallet av en svensk produktion för

svenska herrmodeföretag, möjlighet att i större utsträckning, och med mindre flygresor och

tidsåtgång tack vare närheten, besöka producenterna, vilket ansågs vara viktigt i

relationsavseende. Både svenska herrmodeföretag och producenter såg också en god

kommunikation som stora incitament till att producera i Sverige.

Det finns möjlighet för svenska producenter att i viss utsträckning stå för sömnaden inom en

textil försörjningskedja. Trots de agila möjligheterna för producenterna att vara expansiva, med

personal och maskiner vid behov, finns inte kapacitet på plats att producera effektivt och

storskaligt i tusentals plagg under kortare ledtider, upp till några veckor. Det finns dock

möjligheter att flexibelt producera mindre kvantiteter, under kortare ledtider, med en stor

kontroll och inblick i produktionen. Möjligheterna för en svensk textilproduktion är alltså

beroende av vilka kvantiteter som ska produceras och på vilket sätt man samarbetar med

producenterna. Få av herrmodeföretagen har vittnat om att använda produktionens flexibilitet

genom att vid hög efterfrågan i kundled snabbt producera nya plagg för att kunna försörja

efterfrågan, men det är en situation som, med en geografisk närhet och hög kontroll, skulle vara

möjlig i en svensk produktionsmiljö. Att vara mer responsiv på efterfrågan för att inte gå miste

om försäljning, istället för att, som flera av företagen vittnar om, låta produkterna sälja slut för

att ledtiderna är för långa. Utmaningen ligger i att svensk produktion för närvarande har en vana

av små kvantiteter, vilket kan vara lämpligt för små herrmodeföretag eller vid en flexibel

produktion, men att det är vid stora kvantiteter som man kan effektivisera i produktionslinan

för att få ner kostnaderna, nå över MOQ i material-ledet, samt enligt vissa leverantörer nå en

hög kvalitet och konsekvens i produkten. Det var också i frågan om kvantiteter i produktion

som små och stora herrmodeföretag skiljdes åt. Vid indelning av teman i Dunning och Lundan’s

34

(2008) ramverk så kunde vi identifiera att herrmodeföretagen arbetade med samtliga av

parametrarna, men att man framhöll svensk produktion som en strategisk tillgång framförallt i

marknadsföringssyfte. Producenterna framhöll andra parametrar såsom kommunikation och

relationer, som blir fördelaktigt tack vare närheten till produktion samt ett gemensamt språk,

vilket hamnar under marknadssökande incitament vilka främst är relaterade till marknadens

karaktäristik och tillgång på kompetens som producenterna framhöll. Bilderna kring incitament

till svensk produktion skiljde sig alltså delvis åt.

9.1 Framtida undersökningar och Implikationer

Studien har undersökt synen på möjligheter för en svensk textilproduktion utifrån perspektiven

av konfektionerande producenter samt herrmodeföretag, samt matchningen mellan företagen i

nuläget. Frågan kring totalkostnaden av en svensk produktion i olika scenarier är dock svår att

i vår studie få svar på, trots att den är relevant för möjligheterna med svensk produktion. Det

behövs alltså göras en totalkostnadsanalys på svensk produktions attraktivitet jämfört med

lågkostnadsländer, som utreds med en analys kring vilket format för produktion som lämpar sig

bäst för att se de positiva aspekterna av en svensk produktion. Som nämnt tidigare undersöks

andra delar av försörjningskedjan än sömnad och herrmodeföretag indirekt, vilket betyder att

det skulle kunna finnas till exempel väverier eller andra delar av en textil försörjningskedja på

plats i Sverige i en annan utsträckning än vad våra respondenter vittnat om. Frågan om vilka

kapaciteter som det finns möjlighet att producera i Sverige är dynamisk och det finns utrymme

för att utreda detta tydligare, för att få en bild av i vilka skalor som man kan producera i Sverige.

Valet att undersöka herrmodeföretag grundade sig i den luckan som fanns i teorin på området,

men en distinktion mellan det segmentet och andra textila områden är inte specificerad och

generaliserbarheten för andra områden än endast herrmode är därför obesvarad. Resultatet av

studien visar på att möjligheter till en svensk konfektionsproduktion är starkt färgat av

kringliggande faktorer som materialåtgång och de barriärer som exempelvis en MOQ kan

innebära. Att ta in tygåtgång och andra delar av den totala produktionen hade bidragit till en

större bredd och förståelse för de möjligheter respektive barriärer som den svenska

textilproduktionen står inför.

Det finns en risk för att vissa av intervjuerna, med två respondenter samtidigt, kan färgas av

respondenternas strävan mot en gemensam bild av det vi frågar om (Bryman et al. 2019), vilken

kan skilja sig från de individuella bilder vi får under andra intervjuer. Det finns också en risk

för att bilden av vissa företag är mer nyanserade då fler respondenter intervjuades från dessa.

Studiens intervjuobjekt kommer från små till medelstora företag. Att intervjua respondenter

från stora bolag (>1000 miljoner omsättning) hade varit en annorlunda infallsvinkel.

Processerna och tillvägagångssätten i valet av produktionsenhet kan skilja sig avsevärt mellan

små och stora företag. Med avgränsningen svenska herrmodeföretags möjligheter respektive

barriärer för en svensk produktion var en begränsning i urvalet nödvändig. Ur intervjuerna valde

vi de barriärer och möjligheter som respondenterna upplevde som viktiga, men vill betona att

det finns andra incitament för detta likaså. Bland annat ekonomiska incitament, såsom

kostsamma sociala avgifter och höga anställningskostnader, kan ses som barriärer för en svensk

produktion, men dessa har inte fått utrymme i denna studie. Ramverket som användes till analys

är brett och kan till exempel inkludera internationella ekonomiska barriärer respektive

incitament till en produktionslokalisering, vilket denna studie inte syftar till att undersöka.

Ramverket presenterades först år 1993, då situationen kring produktionsalternativ i olika delar

av världen såg annorlunda ut och en uppdaterad version, som behandlar hållbarhetsaspekter

eller svårkvantifierbara aspekter kring produktionslokalisering. Då mönster i materialet sökts i

35

denna studie, och inte enskilda citat, så presenterades empirin sammanställd. Detta krävde en

stor noggrannhet och kontakt med det insamlade materialet och hade kunnat presenteras i

citatform, för att försäkra läsaren om innehållets trovärdighet än mer. Användandet av citat

hade dock kunnat dra läsaren åt ett fokus på enskilda respondenters bild, istället för en struktur.

36

10. Begrepp och Definitioner:

CM: Förkortning av Cut-Make: Plagget i fråga blir klippt och ihopsytt.

CMT: Förkortning av Cut-Make-Trim: Plagget i fråga blir klippt, ihopsytt och accessoarer

appliceras (knappar, dragkedjor etc).

Country of origin: Refererar till platsen där den sista slutbehandlingen av en produkt äger

rum och därmed får “Made in” epiteten. (Fetscherin 2010; Insch & McBridge 1998).

E-Com: Förkortning av e-commerce. Online-platform för försäljning.

FDI: Förkortning av foreign direct investments. Företag A investerar i företag B som finns i

ett annat land.

Full Package: Vilket innebär att de hjälper till med allt från att välja råmaterial till att sköta

packning av produkten.

LCCS (Low cost country sourcing): Länder med jämförelsevis lägre prispunkt (Martin

Lockström 2006).

Ledtid: Den tid som passerar från en order beställs till dess att den levereras (Song, Yang &

Bensoussan, 2013).

alt: Tillverkningsledtid som tiden mellan en order släpps till fabriken fram till dess att den är

överlämnad till färdigvarulagret eller har levererats ut till kund (Johnson 2003).

LPLC: Lägsta kostnaden per enhet

MOQ (Minimum order quantity): Det lägsta antalet av en produkt som ett företag kan

tillverka (Cambridge Business English Dictionary).

MTO: Made-to-order, sys upp på beställning.

RTW: Förkortning av ready-to-wear. Färdigsydda plagg för konsumenten att köpa.

Single/Multiple sourcing: Tillhandahåller material från en enskild/ respektive flera

leverantörer.

37

11. Referenser A New Sweden (2019). A New Sweden vill ta hållbart mode ett steg längre.

https://www.anewsweden.com/press/a-new-sweden-market-som-vill-ta-hallbart-mode-ett-

steg-langre Hämtad: 2020-05-15

A Day’s March (2019). About the brand.

https://www.adaysmarch.com/se/about/the-brand Hämtad: 2020-05-15

Asket (2019). About: the pursuit of less.

https://www.asket.com/about-the-pursuit-of-less Hämtad: 2020-05-15

Bell, E., Bryman, A., Harley, B. (2019). Business research methods. Oxford: Oxford

University Press. 5th ed.

Berg & Berg (2020). About us.

https://bergbergstore.com/blogs/about-us Hämtad: 2020-05-15

Bolisani, E., & Scarso, E. (1996). International manufacturing strategies: experiences from the

clothing industry. International Journal of Operations & Production Management, 16(11), ss.

71–84.

Burke, G., Carrillo, J., Vakharia, A. (2007). Single versus multiple supplier sourcing

strategies. European Journal of Operational Research, 182(1), ss. 95–112

Cho, J., Kang, J. (2001). Benefits and challenges of global sourcing: perceptions of US

apparel retail firms. International Marketing Review, 18(5), ss. 542–561.

Costantino, N., Pellegrino, R. (2010). Choosing between single and multiple sourcing based

on supplier default risk: A real options approach. Journal of Purchasing and Supply

Management, 16(1), ss. 27–40

Cooke, F., He, Q. (2010). Corporate social responsibility and HRM in China: a study of

textile and apparel enterprises. Asia Pacific Business Review: “Chinese Management in the

New Millennium”: Markets and Managers in a Globalized Economy, 16(3), ss. 355–376.

Dunning, J.H. (1993) Multinational Enterprises and the Global Economy. Addison Wesley,

New York.

Dunning, J. H., Lundan, S. M. (2008) Multinational Enterprises and the Global Economy, 2:a

upplagan. Cheltenham: Edward Elgar.

Engström, G., Sollander, K., Hillentofth, P., Eriksson, D. (2018) Reshoring drivers and

barriers in the Swedish manufacturing industry. Journal of Global Operations and Strategic

Sourcing. 11 (2), ss. 174–201.

Fernie, J., Maniatakis, P., Moore, C. (2009). The role of international hubs in a fashion

retailer’s sourcing strategy. The International Review of Retail, Distribution and Consumer

Research, 19(4), ss. 421–436

38

Fetscherin M (2010) The determinants and measurement of a country brand: the country

brand strength index. Int Mark Rev 27(4): ss. 466–479

Fisher, M. (1997). WHAT IS THE RIGHT SUPPLY CHAIN FOR YOUR PRODUCT?

Harvard Business Review, 75(2), ss. 105–116.

Fratocchi, L., Ancarani, A., Barbieri, P., Di Mauro, C., Nassimbeni, G., Sartor, M., Vignoli,

M., Zanoni, A (2016), Motivations of manufacturing reshoring: an interpretative framework,

International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, Vol. 46 No. 2, ss.

98-127.

Fratocchi, L., Di Mauro, C., Barbieri, P., Nassimbeni, G., Zanoni, A. (2014) When

manufacturing moves back: Concepts and questions. Journal of Purchasing and Supply

Management. 20 (1), ss. 54–59.

Gadde, L.-E., Jonsson, P. (2019) Future changes in sourcing patterns: 2025 outlook for the

Swedish textile industry. Journal of Purchasing and Supply Management. Vol 25. Nr. 3.

Gray, J. V., Esenduran, G., Rungtusunatham, M. J., Skowrinski, K. (2017) Why in the world

did they reshore? Examining small to medium-sized manufacturer decisions. Journal of

Operations Management. ss 49-51 (1), ss. 37–51.

Göteborgs Syfabrik (2020).

https://goteborgssyfabrik.se Hämtad: 2020-05-15

Hashem, M.A., Islam, A., Mohsin, S., Nur-A-Tomal, Shahruk. (2015) Green environment

suffers by discharging of high-chromium-containing wastewater from the tanneries at

Hazaribagh, Bangladesh. Sustain. Water Resour. Manag. 1, ss. 343–347

Holweg, M., Reichhart, A., Hong, E. (2011). On risk and cost in global sourcing.

International Journal of Production Economics, 131 (1), ss. 333-341.

Insch GS, McBride JB (1998) Decomposing the country-of-origin construct: an empirical test

of country do design, country of parts and country of assembly. J Int Consum Mark 10(4):69

Johnson, D. J. (2003). A Framework for Reducing Manufacturing Throughput Time. Journal

of Manufacturing Systems, 22(4), ss. 283-298.

Kadolph, S. (2013). Textiles: Pearson New International Edition. Harlow: Pearson Education

Canada.

Karlsson, C., Ahlström, P. (1996). Assessing changes towards lean production & Production

Management. International Journal of Operations, 16(2), ss. 24-41.

Kinkel, S., Maloca, S. (2009). Drivers and antecedents of manufacturing offshoring and

backshoring—A German perspective. Journal of Purchasing and Supply Management, 15(3),

ss. 154–165.

Lapidus, A. (2016) Barn arbetade upp till 14 timmar om dagen i H&M-fabriker: “Vi försökte

39

protestera”. Expressen.se. https://www.expressen.se/geo/barn-arbetade-upp-till-14-timmar-

om-dagen-i-hm-fabriker-vi-forsokte-protester/vartikel.aspx?artikel=6269364 Hämtad: 2020-

02-25

Lawson, B., Krause, D., & Potter, A. (2015). Improving Supplier New Product Development

Performance: The Role of Supplier Development. Journal of Product Innovation

Management, 32(5), ss. 777–792.

Mol, Michael J (2003). Purchasing’s Strategic Relevance. Journal of Purchasing and Supply

Management, 9 (1): ss. 43-50.

Morgan, G. (2009). Globalization, multinationals and institutional diversity. Economy and

Society: Capitalist Diversity and Diversity Within Capitalism, 38(4), ss. 580–605

Nilsson Rönnkvist, Å. (2015). Klädtillverkningen flyttar till Europa. Sveriges Radio. 4 mars.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6269364 Hämtad: 2020-03-15

Nudie Jeans (2020). This is Nudie Jeans. https://www.nudiejeans.com/this-is-nudie-

jeans/about Hämtad: 2020-05-15

Oi Polloi (2019). An interview with Sinan from Séfr. https://www.oipolloi.com/blogs/the-

blog/an-interview-with-sinan-from-sefr Hämtad: 2020-05-15

Oscar Jacobson (2019). Historien om Oscar Jacobson. https://www.oscarjacobson.com/sv-

se/inspiration/om-oscar-jacobson/ Hämtad: 2020-05-15

Pal, R., Harper, S., Vellesalu, A. (2018) Competitive manufacturing for reshoring textile and

clothing supply chains to high-cost environment: A Delphi study. International Journal of

Logistics Management, The, Vol. 29 Nr. 4, ss. 1147-1170

Reshoring Initiative, (2019). Reshoring Initiative 2018 Data Report: A Record 1389

companies announce the return of 145,000 jobs. http://www.reshorenow.org/blog/reshoring-

initiative-2018-data-report/ Hämtad: 2020-04-20

Retriever Business (2020). A Day’s March. https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5569478745&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Asket. https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5590023106&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Atacac.

https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5590491659&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Berg & Berg https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5569719585&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

40

Retriever Business (2020). Göteborgs Syfabrik https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5592074388&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Malmö Industries https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5590335229&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Nudie Jeans https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5567679427&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Oscar Jacobson https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5560668088&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Séfr https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5591172639&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). Syverket https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5566366174&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Retriever Business (2020). XV Production https://web-retriever-info-

com.lib.costello.pub.hb.se/services/businessinfo/displayBusinessInfo?orgnum=5591773410&

country=SE Hämtad: 2020-05-06

Robinson, P., Hsieh, L (2016). “Reshoring: a strategic renewal of luxury clothing supply

chains”, Operations Management Research, 9, ss. 89-101

Strange, R. (2011). “The outsourcing of primary activities: theoretical analysis and

propositions”, Journal of Management & Governance, 15. ss. 249-269

Sveriges Textil och Modeföretag, (2017). Atacac flyttar gränserna och utmanar

modebranschen. https://www.teko.se/aktuellt/nyheter/atacac-flyttar-granserna-och-utmanar-

modebranschen/ Hämtad: 2020-05-15

Sveriges Textil och Modeföretag, (2020). Ökat intresse för den lokala sömnadsfabriken i

Malmö. https://www.teko.se/aktuellt/nyheter/artiklar/okat-intresse-for-den-lokala-

somnadsfabriken-i-malmo/ Hämtad: 2020-05-15

Syverket (2020). Om Syverket.

http://syverket.se/om_syverket.html Hämtad: 2020-05-15

Tate, W. L., (2014). “Offshoring and reshoring: U.S. insights and research challenges”

Journal of Purchasing and Supply Management, Vol.20, No.1, ss. 66-68

Tekniska Museet, (2019). Textilindustrins Historia. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-

mer/industrihistoria/textilindustrins-historia/ - Hämtad: 2020-05-17

41

Thurston, M. REI (u.å) Textil försörjningskedja, modifierad.

https://outdoorindustry.org/sustainable-business/getting-started/- Hämtad: 2020-05-19

Veckans Affärer. (2013). Myten om svenska klädproducenter krossad. Veckans Affärer. 4

mars https://www.va.se/nyheter/2013/09/30/myten-om-svenska-kladproducenter-krossad/

Hämtad: 2020-03-27

Wan, L., Orzes, G., Sartor, M., Di Mauro, C., Nassimbeni, G. (2019) Entry modes in

reshoring strategies: An empirical analysis. Journal of Purchasing and Supply Management.

25 (3)

Wan, L., Orzes, G., Sartor, M., Nassimbeni, G. (2019). Reshoring: Does home country

matter? Journal of Purchasing and Supply Management, Vol.25(4)

Wiesmann, B., Snoei, J., Hilletofth, P., Eriksson, D. (2017). Drivers and barriers to reshoring:

a literature review on offshoring in reverse. European Business Review, 29(1), ss. 15–42.

Worldometers Info, (2020). GDP per capita.

https://www.worldometers.info/gdp/gdp-per-capita/ Hämtad: 2020-05-03

XV Production (2019). What we offer.

https://www.xv-production.com/what-we-offer Hämtad: 2020-05-15

Åkesson, J., Jonsson, P., & Edanius-Hällås, R. (2007). An assessment of sourcing strategies in

the Swedish apparel industry. International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management, 37(9), ss. 740–762

Östberg, J (2011) The Mythological Aspects of Country-of-Origin: The Case of the

Swedishness of Swedish Fashion, Journal of Global Fashion Marketing, 2:4, ss. 223-234

42

12. Intervjuguide

Intervjufrågorna vi har utgått från finns bifogade i detta appendix. Intervjuguiden låg till grund

för de semistrukturerade intervjuerna men ingen intervju har varit den andra lik då följdfrågor

följde respondenternas svar. Frågorna delades in i tre kategorier: produktion, logistik och synen

på svensk produktion. Dessa kategorier och intervjufrågorna överlag togs fram genom att utgå

från studiens forskningsfrågor samt Dunning och Lundan’s ramverk. Då intervjuerna med både

modeföretag och producenter gick ut på att ta reda på vad som är viktigt för företaget i form av

bland annat relationer, ledtider, kapacitet och kontroll användes resurssökande,

marknadssökande, effektivitetssökande och strategiskt tillgångssökande från Dunning’s

ramverk in i utformningen av dessa intervjufrågor.

12.1 Modeföretagens version

Produktion:

Vad är viktigast för er när ni väljer leverantörer?

Vad ser ni för nyckelfaktorer till ett bra samarbete med leverantörerna?

Vilken typ av leverantörer jobbar ni med?

Vilka delar av näringskedjan/produktionen äger ni?

Vad är det viktigaste i relationen med era leverantörer?

Har ni samkörda IT-system?

Vad ser ni för utmaningar i relationerna med era leverantörer?

Vad skulle få er att vilja byta leverantör?

Vilka vanliga problem stöter ni på med era leverantörer?

Vad finns det för begränsningar med era leverantörer?

Vilka behov har ni av arbetskraft/kompetens och utrustning?

Vilka behov har ni när det kommer till kostnader och kapacitet?

Hur bra koll har ni på underleverantörer?

Logistik:

Vad för ledtider jobbar ni med?

Hur agila kan ni vara när det kommer till påfyllning av produkter?

Vad har ni för tidsram för framtagningen av plagg?

43

Svensk produktion:

Har ni undersökt möjligheten att producera i Sverige?

Vad hindrar er i nuläget från att producera i Sverige?

Vilka begränsningar ser ni med en svensk produktion?

Vilka möjligheter ser ni med svensk produktion?

12.2 Producerande företagens version Produktion:

Vad är viktigast för er när ni väljer leverantörer?

Vad ser ni för nyckelfaktorer till ett bra samarbete med leverantörerna?

Vilken typ av leverantörer jobbar ni med?

Vad är det viktigaste i relationen med era leverantörer?

Vad ser ni för utmaningar i relationerna med era leverantörer?

Vilka vanliga problem stöter ni på med era leverantörer?

Vad finns det för begränsningar med era leverantörer?

Vilka behov har ni när det kommer till kostnader och kapacitet?

Logistik:

Vad för ledtider jobbar ni med?

Vad har ni för tidsram för framtagningen av plagg?

Svensk produktion:

Har ni undersökt möjligheten att producera i Sverige?

Vad hindrar er i nuläget från att producera i Sverige?

Vilka begränsningar ser ni med en svensk produktion?

Vilka möjligheter ser ni med svensk produktion?

44

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se