Kommunikation på sociala medier – En studie om fem svenska TV-kanalers strategi

på Facebook

Communication in social media – A study about five swedish TV channels

strategy on Facebook

Södertörns högskola | Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik | Medieteknik | Kandidatuppsats 15 hp | Höstterminen 2012 |

Av: Anna Svensson & Madeleine Zetterman Handledare: Mauri Kaipainen  

 1  

Abstract Enterprises and organizations are increasingly using social media in order to communicate

with their intended target groups. Regardless if the enterprises choose to participate in the

discussions online or ignore them, the conversations will take place. This study focuses on the

communication between users and five Swedish TV channels and how this communication

can be improved with the help of social media. Furthermore, the structure of the investigated

enterprises is analyzed in order to determine whether the responsibility of social media

relations is one specific persons liability or a secondary task for several employees. This study

investigates if a developed, persistent strategy for social media contributes to a larger

percentage of active users.

Keywords

Social media, strategy, Facebook, Televison channels

Sammanfattning

Företag och organisationer använder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera

med sin tänkta målgrupp. Oavsett om företag väljer att delta i diskussionerna eller ignorera

samtalen online är det definitivt att konversationerna kommer att äga rum. Denna studie

fokuserar på kommunikationen mellan användare och fem svenska TV-kanaler samt hur

denna kommunikation kan förbättras med hjälp av sociala medier. Vidare utreds strukturen i

de undersökta företagen, det vill säga om ansvarsområdet för sociala medier ligger hos en

specifik person eller som en bisyssla hos ett flertal. Denna studie undersöker om en utvecklad,

ihållande strategi för sociala medier bidrar till en större andel aktiva användare.

Nyckelord Social medier, strategi, Facebook, TV-kanaler

 2  

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ................................................................................................................................................ 3  1.1 SYFTE ............................................................................................................................................................................3  1.2 AVGRÄNSNING ...........................................................................................................................................................4  1.3 FRÅGESTÄLLNING .....................................................................................................................................................4  1.4 HYPOTES ......................................................................................................................................................................4  1.5 DISPOSITION................................................................................................................................................................5  1.6 BEGREPPSDEFINITION ..............................................................................................................................................5  

2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ................................................................................... 6  2.1 VAD ÄR SOCIALA MEDIER? ....................................................................................................................................6  2.2 BEMÖTA KRITIK PÅ SOCIALA MEDIER ................................................................................................................9  2.3 ANVÄNDARE PÅ SOCIALA MEDIER ...................................................................................................................11  2.4 STRATEGI FÖR FÖRETAG PÅ SOCIALA MEDIER .............................................................................................13  

3. METOD .......................................................................................................................................................14  3.1 URVAL........................................................................................................................................................................14  3.2 INTERVJU...................................................................................................................................................................14  3.3 DATAINSAMLING ....................................................................................................................................................15  3.4 NORMALISERING OCH KORRELATION..............................................................................................................17  3.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ...........................................................................................................................18  

4. RESULTAT ................................................................................................................................................19  4.1 INTERVJUER..............................................................................................................................................................19  4.2 DATA ..........................................................................................................................................................................23  

5. ANALYS .....................................................................................................................................................25  5.1 ANALYS AV RESULTAT .........................................................................................................................................25  5.2 METODKRITIK .........................................................................................................................................................31  

6. SLUTSATS .................................................................................................................................................31  7. FRAMTIDA FORSKNING ....................................................................................................................32  8. REFERENSLISTA ...................................................................................................................................33  

8.1 LITTERATUR .............................................................................................................................................................33  8.2 ELEKTRONISKA .......................................................................................................................................................34  

9. BILAGOR ...................................................................................................................................................35  BILAGA 1: INTERVJU MED SBS-TV SOM ANSVARAR FÖR KANAL 5 & KANAL 9 ....................................35  BILAGA 2: INTERVJU MED FÖRETAG SOM ANSVARAR FÖR TV-X & TV-Z ................................................40  BILAGA 3: MAILINTERVJU MED MTV SWEDEN ..................................................................................................43  BILAGA 4: DATAINSAMLING, KANAL 5 .................................................................................................................46  BILAGA 5: DATAINSAMLING, KANAL 9 .................................................................................................................50  BILAGA 6: DATAINSAMLING, TV-X........................................................................................................................54  BILAGA 7: DATAINSAMLING, TV-Z ........................................................................................................................58  BILAGA 8: DATAINSAMLING, MTV SWEDEN ......................................................................................................61  BILAGA 9: NORMALISERING AV KVANTITATIV OCH KVALITATIV DATA ..................................................65  

 3  

1. Inledning Nuförtiden använder sig ett flertal företag och organisationer av sociala medier för att

kommunicera med den tänkta målgruppen och öka marknadsnärvaron. Det krävs dock att

användandet är strategiskt om företagen ska uppnå de önskade resultaten.1 Webbplatser där

användare kan ge feedback på produkter bidrar till starkare förtroende mellan kund och

företag2. I och med uppkomsten av Web 2.0 år 2004, har sociala medier blivit allt mer

förekommande. Begreppet Web 2.0 syftar till att användarna ska ha stora möjligheter att

intrigera och samarbeta med varandra.3 Några sajter som har lyckats väl med att förhålla sig

till användaraktivitet är Youtube, Wikipedia och Facebook. Specifikt för sociala nätverk är att

de blir rikare desto fler användare som bidrar med innehåll.4

Denna uppsats kommer att innehålla en studie angående hur företag använder sig av sociala

medier för att kommunicera med sin målgrupp. I dagsläget är streaming av film och TV-

program växande. Att människor väljer att använda sig utav lagliga webbtjänster för att ta del

av film och TV-program har bidragit till att traditionella TV-kanaler har fått större konkurrens

och måste marknadsföra sina program på fler plattformar. Av denna anledning har TV-

kanalers användande av sociala medier valts som fokus för att undersöka hur

kommunikationen sker till dess användare. Det finns forskning av resebyråer på sociala

medier, men ej specifikt om TV-kanaler, därav är denna studie helt ny och unik.

1.1 Syfte Syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur företag kan gå tillväga för att uppnå god

kommunikation med användare på sociala medier. I undersökningen har företags

förhållningssätt på Facebook granskats, samt om företagen innehar specifika strategier för hur

arbetet ska utföras. Vidare utreds strukturen i de olika företagen, det vill säga om

ansvarsområdet för sociala medier ligger som en bisyssla eller som en specifik yrkesroll, samt

                                                                                                               1  Y-L Hsu, ‘Facebook as international eMarketing strategy of Taiwan hotels’ Journal of Hospitality Management, vol. 31, no. 3, s. 973, 2012 2  D Ganley & C Lampe, ‘The ties that bind: Social network principles in online communities’ Decision support systems, vol. 47, no. 3, s. 268, 2009 3  T O’Reilly, ’What is Web 2.0’ http://oreilly.com/, (hämtad: 12 november 2012) 2005 4  D Ganley & C Lampe, ‘The ties that bind: Social network principles in online communities’ Decision support systems, vol. 47, no. 3, s. 266, 2009  

 4  

om strukturen i organisationen påverkar hur stor andel aktiva användare företaget har på

Facebook.

1.2 Avgränsning Studien har valt att fokusera på det sociala nätverket Facebook. Facebook är ett socialt

medium som tillåter människor att intrigera och hålla kontakten med varandra5. I denna studie

kommer fokus att ligga på företag som använder sig av funktionen “sidor”. Sidor är en

offentlig profil för företag, offentliga personer, varumärken och ideella organisationer som

skapar kontakt med användarna.

Vidare avgränsas ämnet till Kanal 5, Kanal 9, MTV Sweden, TV-X och TV-Z. TV-X och TV-

Z har valt att vara anonyma på grund av att viss information som framkommit är konfidentiell.

Valet av förevarande företag grundar sig i att de riktar sig till en liknande målgrupp samt att

de ej ingår i public service-utbudet. Dessutom skiljer sig antalet följare på Facebook

anmärkningsvärt åt mellan kanalerna. De innehar även skillnader i sitt förhållningssätt på

sociala medier, vilket ligger till grund för denna studie. Undersökningen har även avgränsats

till ett verksamhetsperspektiv och djupintervjuer har därför endast utförts på företagen.

1.3 Frågeställning Uppsatsen ämnar till att svara på frågeställningen:

Hur sker kommunikationen på Facebook mellan företag och målgrupp samt hur kan denna

kommunikation förbättras?

1.4 Hypotes Hypotes för studien är att företag med specifik strategi har en större andel aktiva användare.

                                                                                                               5  Facebook Nyheter, Nyckelinformation om Facebook, http://newsroom.fb.com/, (hämtad: 12 november) 2012

 5  

1.5 Disposition För att få en förståelse för sociala medier och dess användare kommer denna uppsats att

presentera tidigare forskning. Med dessa förkunskaper innehåller uppsatsen sedan egen

kvalitativ data och en fördjupning inom området i form av intervjuer på företagen. För att ta

del av företagens förhållningssätt på sociala medier har datainsamlingar skett på företagens

respektive Facebook-sida under en månads tid.

Avslutningsvis analyseras resultatet från undersökningarna.

1.6 Begreppsdefinition

Begrepp Innebörd

Sociala medier Ett socialt nätverk som bygger på användaraktivitet samt som infinner sig på internet. I denna uppsats syftar detta begrepp till Facebook om inget annat nämns

Facebook Ett socialt medium på internet

Facebook-sida En funktion på Facebook som tillåter företag, offentliga personer, varumärken och ideella organisationer att skapa offentliga profilsidor

Public service Sveriges television, Utbildningsradion, Sveriges radio

TV-X Stor svensk betalkanal

TV-Z Underhållningskanal som är en rörlig kanal som kan ingå i basutbud

Gilla-markering När en användare har tryckt på gilla-funktionen vid en publicerad länk, bild eller ett inlägg på Facebook

Gilla-faktor Tilltalande, genererar flera gilla-markeringar

Hashtags Ett sätt att kategorisera information på bland annat mikrobloggar såsom Twitter

Smygare En användare som inte deltar i diskussioner på sociala medier aktivt

Äldste En användare som deltar i diskussioner på sociala medier aktivt

 6  

2. Bakgrund och tidigare forskning

2.1 Vad är sociala medier? Både Web 2.0 och sociala medier är termer som beskriver teknologier som underlättar

informationsdelning och kommunikation med hjälp av olika webbaserade tjänster.6

Det första sociala nätverket var SixDegrees.com som uppstod år 1997. Trots att

SixDegreeds.com hade miljontals användare misslyckades de med att upprätthålla

verksamheten och lades ned år 2000. En anledning till detta kan vara att de användare som

fanns på Internet under slutet av 1990-talet inte hade ett nätverk av vänner som fanns

uppkopplade.7

Specifik för sociala nätverk är att de blir rikare desto fler användare som bidrar med innehåll.

Tydliga exempel på detta är några av de mest framgångsrika sociala nätverken år 2012,

Facebook, Myspace och YouTube.8 Sociala nätverk kännetecknas även av följande tre

egenskaper:

1. Det finns en social gemenskap inom en lokal grupp

2. Gemenskapen syftar till att upprätthålla meningsfulla och täta relationer

emellan användarna

3. Ett socialt nätverk är alltid dynamiskt och under utveckling9

Facebook är det viktigaste sociala nätverket i världen och hade 2011 över 750 miljoner

användare och om Facebook var ett land skulle det vara världens tredje största. 50 % av

Facebooks användare är aktiva och loggar in dagligen och totalt spenderar alla Facebooks

användare mer än 700 miljarder minuter per månad.10 Eftersom Facebook har en så pass stor

                                                                                                               6  S Conley, K Lull & L Monsalve, ‘What is social media and what can it do for me?’ NASN school nurse, vol.25, no. 2, (2010) s. 70 7  D Boyd & N Ellison, ‘Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship’ Journal of Computer-Mediated communication, vol.13, no. 1, (2007), s. 214 8  D Ganley & C Lampe, ‘The ties that bind: Social network principles in online communities’ Decision support systems, vol.47, no. 3, (2009) s. 266 9  E Mynatt, V O’Day, A Adler & M Ito, ‘Network Communities: Something Old, Something New, Something Borrowed’ Computer supported cooperative work, vol.7, no. 1, (1998) s. 128 10  S-C Chu, ’Viral advertising in social media: Participation in Facebook groups and responses among college-aged users’ Journal of Interactive Adverticing, vol.12, no. 1, (2011) s. 30  

 7  

och aktiv användarkrets har företag, oavsett storlek och fokus, till större del skapat sidor på

Facebook med avsikt att kommunicera med kunder på en ny domän som gynnar både kund

och företag. År 2011 hade Facebook cirka 4 miljoner aktiva svenskar och nätverket växer

ständigt av nya medlemmar. Plattformen innehar både yngre och äldre användare, och den

största ökningen sker just nu i gruppen 55 år +. Majoriteten består främst utav personer inom

åldersspannet 13-30 år. Idag förväntas företag att existera på denna plattform och att inte

finnas på Facebook ses lika udda som när ett företag inte innehade en egen hemsida i början

av 2000-talet. Genom att befinna sig på detta sociala nätverk får företagen möjlighet att

kommunicera med sin målgrupp, både på en nationell och regional nivå.11

Det speciella med Facebook är att användarna startar ett konto med sitt riktiga namn, laddar

upp ett personligt fotografi och tillägger personlig information angående arbete, relation,

födelsedag och intressen. Tidigare sociala nätverk präglades i större grad utav påhittade

användarnamn gentemot idag. Detta har bidragit till att Facebook har blivit mer personligt och

genom sekretessinställningar kan individerna reglera vem som får se vad, vilket har öppnat

upp möjligheten att vara professionell såväl privat på samma plats. På grund av Facebooks

personliga prägel är det viktigt att företag kommunicerar med användarna på ett ödmjukt och

lyhört vis. Framgång på Facebook bygger i hög grad på social interaktion. När en person

gillar en officiell sida sprids det vidare till dess vänner, vilket i sin tur kan skapa nyfikenhet

till företaget. För att skapa social interaktion bör företag eftersträva att involvera användare

genom att be om feedback, ställa frågor och uppmuntra kommentarer. Det är även viktigt att

vara aktiv i kommentarfältet och att svara kontinuerligt på uppkommande frågor. Om

företaget haft något evenemang där fotografier har tagits kan man med fördel uppmuntra

användarna att tagga sig själva i foton, eftersom det då kommer att synas i deras nyhetsflöden

och för dess vänner.12

Till skillnad från privatpersoner så är det ej tillåtet för företag att använda sig utav personliga

profilsidor enligt Facebooks regler utan som företag ska kontotypen ”officiell sida” användas.

Ytterligare en skillnad är att företagssidor ej kan ta del utav privat information från

användarnas personliga profilsidor. Denna regel existerar på grund av integritetsskäl. En

fördel med en officiell sida gentemot profilsida eller grupp är att den ej innehar någon

                                                                                                               11  B Stackson, Gilla! Dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 82-83, 2011 12  Ibid., s. 83-90, 2011  

 8  

begränsning gällande medlemmar, vilket annars ligger på max 5000 vänner. Vidare får

verksamheten tillgång till statistikverktyget ”Facebook Insights”, vilket samlar statistik om

bland annat ålder, kön och bostadsort om medlemmarna som gillat företagssidan. Varje

individ som gillat sidan ska ses som en potentiellt ny medlem som kan komma att bli aktiv

om en månad. Vid en gilla-markering får användaren möjlighet att utvärdera verksamheten

och Facebook kan vara dess första möte företaget. När sidan har uppnått fler än 25 gilla-

markeringar kan och bör företaget ändra sin URL-adress till

www.facebook.com/företagetsnamn.13

Förutom att använda sig av funktionen ”officiell sida” innehar även Facebook en

gruppfunktion som kan vara funktionell för kommunikation mellan medarbetarna inom

verksamheten. Facebook-gruppen kan ställas in till att vara öppen, stängd eller hemlig. Den

stängda gruppen är synlig vid en sökning medan den hemliga gruppen ej är synlig. När en

grupp är stängd är det möjligt att ansöka medlemskap, medan den hemliga gruppen kräver en

inbjudan. Vid intern verksamhetskommunikation rekommenderas den hemliga gruppen.14

När användarna gillar en sida, tar de del av uppdateringar i nyhetsflödet och får möjlighet att

gilla och kommentera dessa. När interaktion med en sida sker, syns detta i nyhetsflödet för

dennes vänner, vilket utökar sidans exponering och räckvidd.15

Tidigare forskning visar att företag såsom hotell kan dra nytta av sociala nätverk. Att använda

sig av kunder som sprider ett positivt budskap är till stor hjälp på konkurrenskraftiga

marknader.16 Med sociala mediers ökade inflytande tycks kommunikation om företag blivit

mer demokratiserad då oberoende individer kan recensera, dela och uppdatera om produkter.

De diskuterade företagen kan i sin tur välja att vara delaktiga i denna kommunikation eller

ignorera den. Oavsett valet av förhållningssätt påverkas företagens rykte.17 Då företag

använder sig av sociala medier för att interagera med sina kunder kan kunderna få ett ökat

                                                                                                               13  B Stackson, Gilla! Dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 84-89, 2011 14  Ibid., s. 86-89 15  Facebook Nyheter, Facebook produkter, http://newsroom.fb.com/, (hämtad: 12 november 2012), 2012 16  Y-L, Hsu, ‘Facebook as international eMarketing strategy of Taiwan hotels’, International Journal of Hospitality Management, vol.31, no. 3, s. 972, 2012 17  J Kietzmann, K Hermkens & I McCarthy, ‘Social media? Get serious! Understanding the functional building blocks of social media’, Journal of Business Research, vol.63, no. 3, 2010, s. 242

 9  

positivt intryck av företaget vilket i sin tur kan öka försäljningen18. När ett företag inte

förmedlar förtroende och pålitlighet på internet finns det risk att dess kunder får en sämre bild

av företaget19. Företagets rykte påverkas i sin tur av kvaliteten på den kundservice de

tillhandahåller på internet20.

2.2 Bemöta kritik på sociala medier På sociala medier gäller detsamma som när en individ besöker en fest. Inbjudan är definitiv,

men på grund av det är denne inte populärast på en gång. Det kommer att ta år att bygga upp

ett förtroende som innebär att användarna respekterar, förväntar sig och gillar ett företags

bidrag på sociala medier. Att rekommendera är att inneha ett uppmärksamt förhållandesätt,

vilket innebär att kommentera och uppdatera generöst. I sociala medier får användarna

möjlighet att uttrycka sig, både negativt och positivt.21 Oavsett om företaget väljer att delta

eller att ignorera användarnas konversationer förändras inte faktumet att samtalen kommer att

äga rum. Vid agerande kommer företaget att upplevas som diplomatiska, hjälpsamma och

lyhörda, vilket kommer att uppskattas av både dagens och kommande kunder. Genom

användning av sökmotorn Google kommer kunder med stor sannolikhet ha möjlighet att ta del

utav de nuvarande interaktionerna online, oavsett om företaget är deltagande eller passiva. De

diskussioner som sker på internet är öppna och offentliga. Det är därför viktigt att ett företags

deltagande sker respektfullt och ödmjukt, vilket gynnar företaget i framtiden.22

Det rekommenderas att ett företag som möts av kritik på sociala medier bemöter denna inom

48 timmar. Tidsramen för att bemöta kritik är stor och utger gott om tid för företaget att

engagera sig i en diskussion. All kritik som uppkommer ger företag en möjlighet att diskutera

frågor.23 Angående kritik på bloggar rekommenderas företag att påbörja sitt bemötande

genom att inhämta kunskap om bloggaren. Till att börja med bör företaget ta del utav de 20

senaste publicerade inläggen. Detta för att inhämta information om bloggarens personlighet

                                                                                                               18  Y-L, Hsu, ‘Facebook as international eMarketing strategy of Taiwan hotels’, International Journal of Hospitality Management, vol.31, no. 3, s. 973, 2012 19  R Naidoo & A Leonard, ‘Percieved usefulness, service quality and loyalty incentives: Effects on electronic service continuance’ South African journal of Business Management, vol.37, no. 3, s. 45, 2007 20  A Caruana & M Ewing, ‘How to corporate reputation, quality, and value influence online loyalty’ Journal of Business Research, vol.63, no. 9, s. 1109, 2010 21 T Defren, ’Brink – A Social Media Guide From The Edge’, SHIFT Communications, s. 6-8, 2009 22 Ibid., s. 39 23 B Stackson, Gilla! Dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s.124, 2011

 10  

och intressen. Dessutom skall kommentarerna på dessa inlägg läsas, vilket utger en bild av

hur läsarkretsarna ser ut samt bloggarens engagemang. För företaget är det viktigt att bli en

del av samtalet och besvara kritik. Kommentaren bör vara anpassad till bloggaren, läsarna och

innehållet bör vara relevant. Att ha i åtanke är att bloggare vanligen inte är journalister, vilket

innebär att de ej granskar sina källor till lika stor grad. En del bloggare önskar dock, likt

traditionella journalister, att avslöja nyheter. Tekniken med bloggar har bidragit till en ökad

möjlighet för företag att nå ut till fler användare samtidigt, både med sig själva som avsändare

och med hjälp av utomstående recensenter. Det är alltid viktigt att ha i åtanke att bloggare

vanligtvis är aktiva på andra sociala medier och kan ha kunskap om hur ett företag agerar där.

Ett alternativ att bemöta kritik kan vara att publicera en länk där en stor ”gilla-faktor” kan

finnas. Detta för att styra diskussionen mot något annat.24

Vid närmre granskning av hur kritik uppkommer, kan man välja att dela upp krishanteringen i

sju stycken skeden.25

Steg 1: Uppståndelse

Hela processen påbörjas externt där en händelse uppmärksammas såsom att en politiker gör

ett felaktigt eller obetänksamt uttalande som kan komma att påverka verksamheten och dess

framtid. Händelsen tar vid i sociala medier och börjar spridas. Vid uppkomsten bör

organisationen bevaka diskussionen och avvakta med att agera.

Steg 2: Traditionella medier

Journalister är effektiva med att bevaka och hämta nyheter ifrån sociala medier. För att

förhindra och minska antalet vinklade artiklar bör organisationen börja hantera situationen.

Troligtvis träder krishanteringen för traditionella medier igång.

Steg 3: Twitter Efter att artiklar spridits via journalistik expanderar det digitala samtalet. Hashtags på Twitter

får diskussionen att växa. Vid detta skede kopplas flera medarbetare in såsom

verksamhetsansvariga och ledningen. Företaget står inför ett val, antingen att fortsätta avvakta

och hoppas på att stormen avtar eller engagera sig i samtalet. 26

                                                                                                               24 T Defren, ’Brink – A Social Media Guide From The Edge’, SHIFT Communications, s. 11, 2009 25 B Stackson, Gilla! Dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 124, 2011 26  Ibid. s. 125-126, 2011  

 11  

Steg 4: Sociala medielösningar

Det utbredande samtalet på Twitter når andra plattformar såsom Facebook där grupper bildas.

I denna fas är det dags för företaget att placera sina nyckelpersoner tillgängliga i de sociala

medierna.

Steg 5: Genomför

Inom steg 5 ska företaget agera och ta sig in i diskussionen. Det är viktigt att verksamheten är

närvarande och uthållig. En strategi är att leda samtalet mot något nytt som kan komma att bli

ett samtalsämne.

Steg 6: Traditionella medier

I denna fas fångas krisen upp igen av traditionella medier och journalisterna anser att det finns

ett värdefullt nyhetsvärde kring hur verksamheten hanterar situationen. Här bör

organisationen fortsätta bevaka och visa närvaro i sociala medier.

Steg 7: Reaktioner i omvärlden

När diskussionen har avtagit bör företaget fortsätta vara närvarande samt ta nya reaktioner i

beaktning.27

2.3 Användare på sociala medier Vissa personer är mer angelägna att delta och bidra med innehåll än andra på sociala nätverk.

De mer aktiva användarna kan benämnas som “äldste”, medan användare som ej aktivt deltar

kan namnges som “smygare”. Det kan tänkas att företag som finns på sociala medier har som

ambition att omvända dessa “smygare” till “äldste”. Detta eftersom ett socialt nätverk måste

vara dynamiskt och att en webbplats utan aktiva deltagare skulle vara innehållslöst. Denna

gemenskap och täta relationer mellan deltagarna på ett socialt nätverk är även viktig för att ett

socialt nätverk ska överleva mellan generationsskiftningar. Vidare bör sociala nätverk

designas utifrån användarnas intressen.28

                                                                                                               27 B Stackson, Gilla! Dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier s. 126-127, 2011 28 E Mynatt, V O’Day, A Adler & M Ito, ‘Network Communities: Something Old, Something New, Something Borrowed’ Computer supported cooperative work, vol.7, no. 1, s. 128, 1998

 12  

Forskning har visat att användare genomgår tre olika nivåer som påverkar huruvida de deltar

aktivt eller passivt inom ett socialt nätverk. Den första nivån innebär att en användare drivs av

begär eller önskningar. Önskningarna är uppdelade i fem stycken subkategorier: sociala-,

ordning-, existentiella-, hämnd- och kreativa önskningar. En anledning till att en “smygare”

väljer att avstå från att publicera ett inlägg kan vara att den har en social önskan men inte tror

att dess information kommer att hjälpa. Inom den andra nivån kommer användarna att

begränsas utefter mål, värderingar, övertygelser och intressen. Den sista nivån som kan

komma att påverka är huruvida användaren uppfattar sin omgivning och miljö.29

En av de största utmaningarna för ett företag som finns på sociala medier är att uppmuntra

deltagande och trots att det finns flera undersökningar om varför “smygare” inte deltar finns

det få förslag på hur deras beteende kan förändras.30 För att uppmuntra användare att bidra

med innehåll bör ett företag strategiskt uppmuntra de önskade typerna av beteenden och

attityder.31

En nackdel med ett belöningssystem är dock att det kräver att användaren tar första steget och

skriver ett meddelande. Ett annat sätt att konvertera fler till ”äldste” är att ha en övertygande

text på sidan som får personer att vilja delta.32 Forskning visar att yngre människor tycks vara

mer aktiva på sociala nätverk33.

                                                                                                               29 J Bishop, ‘Increasing participation in online communities: A framework for human-computer interaction’, Computers in human behavior, vol.23, no. 4, s. 1884, 2007 30 Ibid., s. 1887 31 D Ganley & C Lampe, ‘The ties that bind: Social network principles in online communities’ Decision support systems, vol.47, no. 3, s. 266, 2009 32 J Bishop, ‘Increasing participation in online communities: A framework for human-computer interaction’, Computers in human behavior, vol.23, no. 4, s. 1888, 2007 33 M Stefanone, D Lackaff & D Rosen: ‘The Relationship between Traditional Mass Media and “Social Media”: Reality Television as a Model for Social Network Site Behavior’ Journal of Broadcasting & Electronic media, vol.54, no.3, s. 511, 2010

 13  

2.4 Strategi för företag på sociala medier Innan företag påbörjar användandet av sociala medier är det viktigt att inneha ett tydligt mål

samt fastställa huruvida deltagandet ska ske. Deltagandet kan antingen ske genom företagets

varumärke eller via en känd representant för företaget. När företaget sedan finns etablerat på

sociala medier är det nödvändigt att beakta följande frågor:

• Vad är det vi försöker uppnå?

• Vem försöker vi nå ut till och varför?

• Hur vill vi bli sedda?

• Hur bidrar vi till varumärket?

• Vad står vi för?

• Vilka är våra kärnvärden?

• Hur påverkar mitt eget varumärke företagets varumärke och vice versa?34

Vänner och andra konsumenter kan påverka när personer väljer produkter eller tjänster och

det finns mycket forskning kring hur man ska kunna koppla detta till företag.35 Webbplatser

där användare tillåts lämna respons på produkter som sedan visas för andra användare bidrar

till ett starkare förtroende för företaget. Att knyta samman små nätverk som inte har någon

koppling till varandra och annars inte skulle haft någon kontakt kallas för strukturella hål.

Dessa hål kan bidra till ökade företagsvinster.36 Angående experter brukar dess kunskap

värderas högt vilket kan bistå som en relevant och trovärdig källa, vilket i sin tur företag kan

dra nytta av.37 Då personer påverkas av både positiv och negativ kritik bör företag bevaka

kommentarer, inlägg och uppdateringar och ta lärdom angående konsumentrörelser. Idag

tycks konsumenter uppleva andra online-användare lika trovärdiga som familjemedlemmar

eller nära vänner.38

                                                                                                               34 B Solis, Engage! The complete guide for brands and business to build cultivate and measure success in the new web, s. 99, 2011 35 B Stackson, Gilla! dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 101, 2011 36 D Ganley & C Lampe, ‘The ties that bind: Social network principles in online communities’ Decision support systems, vol.47, no. 3, s. 268, 2009 37 B Stackson, Gilla! dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 101, 2011 38 Ibid., s. 102

 14  

3. Metod

3.1 Urval För att undersöka hur kommunikationen sker mellan företag och målgrupp på sociala medier

samt hur kan kommunikationen kan förbättras har fem företag intervjuats. Studiens fokus har

varit på företag som arbetar med TV-underhållning. Valet att fokusera på dessa företag är på

grund utav att de ingår inom samma yrkesgrupp och tillhandahåller samma tjänst. Vidare

skiljer sig antal gilla-markeringar på Facebook anmärkningsvärt åt trots att de olika kanalerna

riktar sig till en liknande målgrupp.

De intervjuade har olika titlar men gemensamt är att de arbetar praktiskt med sociala medier

på daglig basis, vilket kan innebära reliabiliteten blir mer tillförlitlig då medvetenheten om

den egna aktiviteten är hög. Detta urval beror på att studien önskar att ta del av hur företagen

ser på det egna användandet av sociala medier.

För att ta del av data kring företagen och dess strategier har det krävts att intervjuer på Kanal

5, Kanal 9, MTV Sweden, TV-X och TV-Z har genomförts. Denna metod kan tänkas mest

lämpligt för detta syfte eftersom djup och kvalitativ data eftersöktes.

3.2 Intervju Intervjuerna har utförts konsekvent i par. Detta kan, ur intervjuarnas synvinkel, vara till fördel

förutsatt att de är samspelta. Detta beror dels på att intervjuarna kan komplettera varandra,

men även eftersom det förefaller respektfullt att ställa upp med två personer. Vid intervjuer av

en person som fungerar som representant för ett företag eller organisation kan två intervjuare

lämpa sig väl.39

Under intervjuns gång är det viktigt att inte ställa överflödiga frågor, detta för att ej trötta ut

den tillfrågade. Frågor som inte svarar på frågeställningen bör därför inte ställas40. På grund

                                                                                                               39 B Stackson, Gilla! dela engagemang, Passion Och Ideér Via Sociala Medier, s. 67, 2011 40 R Patel & B Davidson, Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomför och rapportera en undersökning, s. 82, 2011

 15  

av detta har intervjufrågorna formulerats för att enbart täcka aspekter i frågeställningen. En

ytterligare förberedelse har varit att frågorna granskats ett flertal gånger innan

intervjutillfället. Dessutom har intervjufrågorna prövats på en av de ansvariga för sociala

medier på företaget Approdites. Detta för att undersöka frågornas tydlighet och undvika

missuppfattningar och tvetydigheter. Intervjun med Approdites har enbart haft som syfte att

granska frågorna och svaren har inte ingått i denna studie.

Personligt möte på företagen har tillämpats vid intervjuerna, eftersom det då fanns möjlighet

att ställa följdfrågor samt ta del av fler mönster och kroppsspråk hos den intervjuade. Detta

var dock inte genomförbart på MTV Sweden och därför utfördes en mailintervju. Denna

mailintervju kompletterades sedan utav följdfrågor.

Intervjuerna har bidragit till kvalitativ data som presenteras i en sammanhängande text,

diagram och tabeller. Bearbetningen av rådata från intervjun har behandlats med

genomläsning vid ett flertal tillfällen samt med löpande analys. Vidare har data granskats och

analyserats av två personer för att undvika egna tolkningar. Detta val har även gjorts för att

öka validiteten och reliabiliteten.

3.3 Datainsamling För att undersöka om hypotesen angående att företag med en strategi för sociala medier har en

större del aktiva användare, har en datainsamling utifrån ett antal parametrar genomförts på

respektive företags Facebook-sida. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan

strategi jämte antal aktiva användare.

Antropologer har länge menat att vad en individ säger att de gör och vad de faktiskt gör ofta

skiljer sig åt. Detta kan innebära att enkäter, fokusgrupper och telefonintervjuer inte

återberättar den faktiska handlingen tillräckligt väl.41 Forskare inom människa-

datorinteraktion menar även detta. Det kan vara svårt för människor att återberätta sina

handlingar, det gäller dock främst situationer då användaren inte är medveten om sina

handlingar och mål.42 Det kan tänkas att de intervjuade i denna studie kunnat ge adekvata svar

                                                                                                               41 J Blomberg, An etnographic approach to design, s. 965, 2003 42 B Nardi, A comparison of activity theory, situated action models, and distributed cognition, s. 41, 1996

 16  

eftersom deras medvetenhet om målen med det egna och företagets arbete varit hög.

Datainsamlingen har haft i syfte att säkerställa att det som sades i intervjuerna även stämmer i

verkligheten. Detta är anledningen till att en kompletterande datainsamling gjorts efter

intervjutillfällena. Vidare har denna metod bidragit till en ökad validitet och reliabilitet.

De parametrar som har beaktats i datainsamlingen är följande:

• Antal följare på sidan

• Antal uppdateringar av företaget på sidan

• Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg

• Snitt av gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg

• Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

• Snitt kommentarer på företagets publicerade inlägg

• Antal delningar på företagets publicerade inlägg

• Antal kommentarer ifrån företaget

• Antal inskickade inlägg från användare och antal besvarade från företaget

• Andel svar från företaget på användarnas inlägg i procent

Anledningen till undersökningen av det totala antalet gilla-markeringarna på sidan,

kommentarer, delningar och gilla-markeringar på företagens inlägg beror på att det då är är

möjligt att erhålla information om antalet aktiva användare. Vidare undersöker denna metod

huruvida en sida med färre följare kan ha fler aktiva medlemmar.

Syftet med att ta fram data kring antal uppdateringar av företaget samt antal kommentarer från

företaget på användares inlägg är för att utreda hur verksamma de olika TV-kanalerna är på

Facebook. Det kan tänkas vara intressant att undersöka om företag enbart uppdaterar själva

men inte bemöter frågor och kritik, eller vice versa. Denna information är av stor vikt

eftersom detta dels besvarar frågeställningen om hur företag kommunicerar med sin målgrupp

samt avspeglar informationen som framkommit i intervjuerna.

Tillvägagångssättet för insamlingen har skett genom att de publicerade inläggen som har varit

offentliga för allmänheten på Facebook har granskats och räknats. Metoden grundar sig till att

två av TV-kanalerna ej hade möjlighet att dela med sig av internstatistik, därav valdes egna

parametrar ut för att möjliggöra jämförbar data. Datainsamlingen har utförts på respektive

TV-kanal under perioden 2012-11-01 till 2012-11-30.

 17  

Resultatet presenteras i stapeldiagram och tabeller, samt en sammanfattande text. Detta

eftersom stapeldiagram lämpar sig bäst när en eller flera variabler illustreras43. I

sammanställning och presentation av data har detta tagits i beaktning.

3.4 Normalisering och korrelation Det kan vara positivt att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka

en frågeställning, vilket även har skett i denna studie. Som tidigare nämnts innehåller denna

studie både intervjuer och en datainsamling. För att göra data jämförbar har två intervjusvar

och den fullständiga datainsamlingen översatts till ett numeriskt värde mellan 0 och 1. För att

analysera och jämföra data har en korrelationskoefficient beräknats. Genom att beräkna

korrelationskoefficienten går det att finna samband mellan två variabler. Desto närmare +1

eller -1 det numeriska värdet hamnar, ju starkare samband finns. Samband kan med fördel

illustreras med ett punktdiagram. När två variabler har en koppling till varandra placeras

värdena i diagrammet på en linje. Denna linje kan utläsas antingen som positiv eller negativ.

En positiv linje går från origo och diagonalt uppåt och uppstår när en ökning av den ena

variabeln bidrar till ökning i den andra variabeln. Om ökning av den ena variabeln istället

bidrar till en minskning i den andra variabeln innebär det att ett negativt samband finns (se

diagram 1, nedan). Att punkterna hamnar på en exakt rak linje är dock sällsynt.44

Diagram 1. Positiva och negativa samband

                                                                                                               43 J Trost, Enkätboken s. 159, 2007 44  A Eliasson, Kvantitativ metod från början s. 31-105, 2006  

 18  

Denna metod har tillämpats i studien genom att översätta den fullständiga datainsamlingen till

numeriska värden mellan 1 och 0, vidare har en intervjufråga översatts för att undersöka om

korrelation finns. Den undersökta frågan är:

• Finns en strategi för sociala medier

I analysen uppvisas två diagram där de starkaste sambanden presenteras och analyseras.

3.5 Validitet och reliabilitet Att jämföra intervjuerna med datainsamlingarna för att säkerställa att den information som

framkommit även stämmer i verkligheten ökar reliabiliteten och validiteten i denna studie.

Intervjuerna har utförts i par vilket har bidragit till en större tillförlitlighet och trovärdighet.

Vidare har data granskats och analyseras av två personer för att undvika missuppfattningar

och egna tolkningar.45

Eftersom intervjufrågorna testades på en oberoende källa kan det tänkas att risken för

missförstånd av frågorna i studiens intervjuer har undvikits. Frågorna har även granskats av

en professor i medieteknik innan intervjuerna utförts, med syfte att de ej ska vara ledande och

påverka den intervjuades svar.

                                                                                                               45 R Patel & B Davidson, Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning s. 101, 2011

 19  

4. Resultat

4.1 Intervjuer

MTV

Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Facebook V Ja V Ja V Ja V Ja V Ja

Twitter V Ja V Ja V Ja V Ja V Ja

Instagram V Ja X Nej X Nej V Ja X Nej

Tabell 1. Sociala medier använda av de undersökta TV-kanalerna i november 2012

På frågan angående vilka sociala medier som företagen använder sig utav svarade både Kanal

5, Kanal 9, MTV Sweden, TV-X och TV-Z att de främst använder sig utav Twitter och

Facebook. Vidare nyttjar Kanal 5 och MTV Sweden även Instagram.

Kanal 5 använder sig själva som avsändare på de olika sociala medierna men även utav stora

TV-profiler, såsom Filip och Fredrik. Filip och Fredrik syftar till att marknadsföra sig själva

och Kanal 5 samtidigt.

MTV Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

När började sociala medier användas?

2008 2010 2010 2009 2009

Tabell 2. Årtal när TV-kanalerna började nyttja sociala medier

Kanal 5 och Kanal 9 uppger att de började använda Facebook år 2009. Vidare uppger Kanal 5

att de använder Instagram sedan en tid tillbaka och att de där har hög räckvidd. TV-X och

TV-Z har använt både Facebook och Twitter sedan 2010. MTV Sweden använder sig av

Facebook sedan 2008 och Twitter sedan 2009. 2012 började MTV Sweden även vara aktiva

på Instagram.

 20  

Diagram 2. Antal uppdateringar från företaget per dag

Kanal 5 och Kanal 9 som ingår inom samma koncern, SBS Media, angav att de uppdaterar

som mest 7 gånger per vecka på Kanal 5, samt att de ej är lika aktiva med uppdateringar på

Kanal 9. SBS Media har valt denna riktlinje då de ej vill överösa sina följare med

uppdateringar.

MTV Sweden har en större frekvens gällande uppdateringar och publicerar några inlägg per

dag. TV-X och TV-Z skriver, kommenterar eller laddar upp bilder/videoklipp minst en gång

per dag, främst på kontorstid mellan klockan 09.00-18.00.

På frågan om vad syftet är med sociala medier uppger Kanal 5, Kanal 9, TV-X, TV-Z att

användandet syftar till att marknadsföra program, att fungera som en kundtjänst och att

kommunicera med sina tittare. Kanal 5 menar även att de använder sociala medier för att

locka tittare till kanalens Webb-TV. MTV Sweden använder sociala medier främst för att

konversera med sina tittare och att svara på frågor, diskutera serier och nyheter. MTV Sweden

menar även att de använder kommentarer de får på sociala medier för arbete med kanalen och

för att planera en tablå som passar målgruppen.

MTV Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Strategi för sociala medier?

V Ja Under konstruktion

Under konstruktion

X Nej X Nej

Tabell 4. Finns det en strategi för sociala medier

 21  

I MTV Swedens kommunikationsteam som även ansvarar för PR och marknad, har en strategi

för sociala medier utvecklats. Strategin innehåller tonalitet, responsgrad på frågor med mera

och är uppbyggd utifrån kanalens målsättning och vision. TV-X och TV-Z arbetar med att

utforma en fullständig strategi. På TV-Z används en ungdomligare ton gentemot TV-X. Kanal

5 och Kanal 9 har ännu ingen strategi för sociala medier, de önskar främst att ha en ihållande

kontakt med sina användare. Det som publiceras på Facebook från Kanal 5 ska gärna

innehålla en video och språkbruket som används i inlägget ska ha rätt ton, med syfte att

avspegla varumärket. Kanalen eftersträvar att uppfattas som roligare gentemot sida

konkurrenter, vilka de anser vara TV3, TV4 och Kanal 6.

MTV Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Fördel -Snabb kontakt med användarna -Direktkontakt med användarna

-Snabb kontakt med användarna -Direktkontakt med användarna

-Snabb kontakt med användarna -Direktkontakt med användarna

-Snabb kontakt med användarna -Marknadsföring -Direktkontakt med användarna

-Snabb kontakt med användarna -Marknadsföring -Direktkontakt med användarna

Nackdel -Tidskrävande

-Tidskrävande -Farligt att uppdatera för ofta

-Tidskrävande -Inga

-Inga

Tabell 5. För- och Nackdelar med Sociala medier som verktyg

Kanal 5 och Kanal 9 ser inga nackdelar med att använda sociala medier, utan ser endast

tydliga fördelar med användandet i marknadsföringssyfte. Kanal 5, Kanal 9, MTV Sweden,

TV-X och TV-Z menar att en fördel med sociala medier är att det går fort att ta reda på vad

användarna tycker om ett visst program samt att de genom sociala medier får direktkontakt

med sina tittare. TV-X, TV-Z och MTV Sweden menar att en nackdel är att det tar mycket tid

att ständigt vara aktiv på sociala medier. TV-X menar även att det är farligt att uppdatera för

mycket för att på så vis irritera sina följare.

På frågan om vilken respons TV-kanalerna erhåller från sin målgrupp poängterar MTV

Sweden att responsen som de tar del utav är relativt blandad, men att majoriteten blir

 22  

tacksamma över snabba svar. När en konversation initieras av MTV Sweden anser de att det

är viktigt att finnas med i hela dialogen. Även TV-X och TV-Z nämner att de tar del utav

blandad respons samt att responsen skiljer sig mycket mellan kanalerna. På Facebook-sidan

för TV-X erhåller de mer negativ kritik gentemot Facebook-sidan för TV-Z, som fungerar

mer som ett forum där medlemmarna är aktiva, talar mycket med varandra och är positiva.

Responsen som Kanal 5 erhåller har förändrats över tid. När Kanal 5 påbörjade arbetet med

Facebook uppkom mycket positiva kommentarer, men numera har attityden på Facebook

förändrats och därav även kommentarerna. Kanal 5 menar att användare förväntar sig att

företag ska vara aktiva på sociala medier samt att användandet av sociala medier inte

uppskattas på samma sätt nu som förr.

Kanal 5, Kanal 9, TV-X och TV-Z menar att de undviker att ha tävlingar för att få fler följare.

Detta eftersom de eftersträvar en grupp som följer dem av eget intresse då de tror att dessa

användare engagerar sig mer. TV-X och TV-Z uppger även att de försöker vara tillgängliga

och förmedla relevant innehåll på sociala medier. MTV Sweden menar att de försöker vara så

intressanta som möjligt och att de väljer att publicera inlägg på sociala medier som är

igenkännbara på ett oväntat sätt, vilket skapar intresse hos följarna.

MTV Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Ålder 15-34 år 15-49 år 15-35 år 15-44 år 30-59 år

Tabell 6. Målgrupp för sociala medier

MTV Sweden

TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Finns en specifik person som arbetar med endast sociala medier?

V Ja X Nej X Nej X Nej X Nej

Tabell 7. Verksamhet kring sociala medier

På Kanal 5 och Kanal 9 arbetar de anställda på avdelningen för digitala medier med

uppdateringar av sociala medier vid sidan om tjänster som berör kanalernas Webb-TV. Det

 23  

finns i dagsläget ingen specifik person som arbetar enbart med sociala medier, men det är

något som eftersträvas. Även TV-X och TV-Z uppger att det i framtiden kan bli aktuellt med

en specifik person som ansvarar för sociala medier. I dagsläget är uppdateringar på sociala

medier på TV-X och TV-Z en sidosyssla för de anställda på webbavdelningen. Kanalernas

tittarservice ansvarar för att besvara frågor från användare. På MTV Sweden finns en specifik

person vars arbete endast berör sociala medier.

På frågan gällande hur företagen förhåller sig till kritik på sociala medier menar MTV

Sweden att de besvarar samt ser positivt på konstruktiv kritik. De kan dock inte tillgodose alla

personers önskemål, men de uppger att de ändå väljer att svara för visa att de tar del av

kritiken och lyssnar på användarna. Även Kanal 5 och Kanal 9 ser positivt på konstruktiv

kritik, vilken de besvarar. Angående inlägg som ej innehåller konstruktiv kritik behålls dessa,

men besvaras inte. På TV-X och TV-Z besvarar tittarservice all kritik för att uppnå enhetliga

svar. Tittarservice eftersträvar att styra diskussionen till andra kommunikationsmedel såsom

mail eller telefon. Detta då de ej önskar att ta diskussionen på Facebook.

Kanal 5, Kanal 9, TV-X, TV-Z och MTV Sweden menar alla att de inte tar bort några inlägg

så länge det inte är skräppost eller reklaminlägg. Kanal 5, Kanal 9, TV-X och TV-Z menar

även att de tar bort inlägg innehållande personangrepp. MTV Sweden menar att de tar bort

kommentarer med rasistiskt innehåll. Inlägg innehållande förolämpningar behålls och MTV

Sweden försöker bryta negativa diskussioner genom att prata med sina användare på en

kompisnivå och markera sitt missnöje.

4.2 Data Datainsamlingen visade att SBS media som ansvarar för Kanal 5 och Kanal 9 representerade

både det lägsta och högsta antalet följare på de undersökta TV-kanalernas Facebook-sidor.

Vidare framkom att MTV Sweden hade flest antal gilla-markeringar på företagets publicerade

inlägg, 15 190 stycken jämte TV-Z som hamnade på plats nummer två med 1516 gilla-

markeringar.

 24  

MTV

Sweden TV-X

TV-Z

Kanal 5 Kanal 9

Antal följare på sidan 70 668

33 383

44 830

79 806

13 706

Antal uppdateringar av företaget på sidan

83

49

24

26

40

Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg

15 190

1162

1516

580

241

Snitt av gilla-markeringar per ett inlägg publicerat av företaget

183

23,71

63,16

22,30

6,02

Antal kommentarer per ett inlägg publicerat av företaget

1 340

209

1166

128

18

Snitt kommentarer per ett inlägg publicerat av företaget

16,14

4,26

48,58

4,8

0,45

Antal delningar på företagets publicerade inlägg

20

11

3

3

3

Antal kommentarer ifrån företaget (på företagets & användares inlägg)

64 84 73

32

18

Antal inskickade inlägg från användare

0

180

194

232

20

Antal kommentarer från företaget på användarnas inskickade inlägg

0

125

123

57

16

Andel svar från företaget på användarnas inlägg i procent

0 %

69,4 %

60,5 %

24.5 %

80 %

Tabell 8. Datainsamling från företagens Facebook-sidor i november 2012

 25  

5. Analys 5.1 Analys av resultat För att finna korrelation mellan kvalitativ och kvantitativ data har datainsamlingen och två frågor från intervjuerna sammanställts numeriskt. Som förbehandling har data normaliserats och variationen skalats mellan 0 och 1. Punktdiagram har använts att konstatera korrelationer mellan variabler. Nedan följer den tabell med numerisk data som har används till grund för analysen. MTV

Sweden TV-X TV-Z Kanal 5 Kanal 9

Finns strategi för sociala medier? 1.000 0.500 0.500 0.000 0.000

Hur ofta skriver/kommenterar/laddar upp bilder/videoklipp (företaget)

1.000 0.262 0.262 0.262 0.000

Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg (i november 2012)

1.000 0.062 0.085 0.023 0.000

Tabell 9. Kvalitativa svar översatt till kvantitativa data, 1 representerar det största

värdet och 0 representerar det minsta värdet.

Under intervjun ställdes frågan angående om det fanns en strategi för sociala medier. I

diagrammet ovan med normaliserad data översattes “Ja” till 1 och “under konstruktion” till

0.5. Om det ej existerade någon strategi tilldelades företagen 0. Data angående hur ofta

företaget skriver, kommenterar, laddar upp bilder och videoklipp och antal gilla-markeringar

på företagets publicerade inlägg översattes även till 1 och 0, där 1 representerar det företag

som uppdaterar mest och 0 representerar det företag som uppdaterar minst.

 26  

Diagram 3. Existerande strategi och antal uppdateringar från företagen under

november 2012

Relativt hög korrelation (koefficient 0,86) har upptäckts mellan hur ofta företaget skriver,

kommenterar, laddar upp bilder och videoklipp samt om företaget innehar en specifik strategi

för sociala medier. Diagram 3 uppvisar att när en strategi existerar ökar antalet uppdateringar

från företaget, med undantag för Kanal 5. Anledningen till att Kanal 5 inte samvarierar med

de övriga TV-kanalerna är eftersom de inte innehar en strategi men uppdaterar oftare än

Kanal 9 som inte heller har en strategi.

Under intervjun med Kanal 9 framkom att det varken fanns en specifik person som ansvarade

för dess sociala medier eller en utformad strategi, vilket kan ha en påverkan på antalet

uppdateringar från företaget. Både TV-X och TV-Z har en strategi under konstruktion för

sociala medier där ansvaret för uppdateringar ligger hos de båda kanalernas webbavdelning,

medan bemötande av frågor besvaras tittarservice eftersom de vill uppnå enhetliga svar från

företaget. Det kan tänkas att ett företag med en specifikt ansvarig person och en ihållande

strategi är mer medveten om sin kommunikation till sin målgrupp. Diagrammet ovan visar

höga siffror för MTV Sweden som har en strategi, följt av TV-X och TV-Z som arbetar på att

utveckla en. Anledningen till att Kanal 5 och Kanal 9 inte har lika många uppdateringar kan

 27  

bero på att de ej önskar att uppdatera ofta då de tror att detta kan irritera användare. Denna

undersökning visar dock att teorin om att fler uppdateringar irriterar användare inte behöver

vara sann, eftersom MTV Sweden har flest publicerade inlägg och även flest gilla-

markeringar på dessa publicerade inlägg (se diagram 4 nedan).

Diagram 4. Existerande strategi och antal gilla-markeringar på företagets publicerade

inlägg i november 2012

Diagram 4 påvisar relativt hög korrelation (koefficient 0,84) mellan antalet gilla-markeringar

på företagets publicerade inlägg i november 2012 korrelerar med huruvida en strategi för

sociala medier finns.

Diagrammet visar att MTV Sweden som innehar en strategi har flest gilla-markeringar,

medan Kanal 5 och Kanal 9 som ej innehar en strategi har fått minst respons från sina

användare. Återigen kan denna koppling bero på att när en strategi existerar kan

medvetenheten om målgruppens intressen tänkas vara högre, vilket i sin tur kan leda till att

innehållet är bättre anpassat efter vad som engagerar målgruppen. TV-X och TV-Z har en

strategi under konstruktion, vilket visar en positiv effekt på andelen aktiva användare.

TV-Z har nästintill hälften så många följare på Facebook som Kanal 5, ändå har de betydligt

fler aktiva användare. TV-Z har i snitt 63 gilla-markeringar och 49 kommentarer på inlägg

 28  

publicerade av företaget, medan Kanal 5 har i snitt 22 gilla-markeringar och 5 stycken

kommentarer i snitt per inlägg. TV-Z besvarar 60,5 % av alla inlägg från användarna och

Kanal 5 besvarar var fjärde inlägg, 24 %. Angående TV-X, som ingår i samma koncern som

TV-Z, svarar de på 69,4 % av inlägg publicerade av användare. Dessutom kan användare

komma i kontakt med TV-kanalerna via telefon- och mailtjänst. Att TV-X och TV-Z svarar

en större del av sina användare gentemot Kanal 5 beror troligtvis på att Kanal 5 ej har fördelat

ansvaret för inlägg från användare utan att det ligger som en bisyssla hos de som har tid.

Under intervjun med Kanal 5 framkom det även att de har valt att avskaffa sin tittarservice via

telefon- och mailtjänst eftersom flest användare kontaktar de via sociala medier. Detta betyder

att av de som försöker komma i kontakt med Kanal 5 besvaras endast 24 av 100 personer.

Denna studie har dock ej tagit hänsyn till interaktionen mellan företagen och dess användare

på andra sociala medium än Facebook, såsom Twitter.

Tidigare forskning visar att det är nödvändigt att strategiskt uppmuntra de önskade typerna av

beteenden och attityder för att motivera användare att bidra med innehåll. Detta

överensstämmer även med den data som uppkommit i denna undersökning. TV-X uppmuntrar

och besvarar sina användares inlägg i högre grad än Kanal 5 samt har även fler inlägg

publicerade av användare. Detta kan innebära att användarna för Kanal 5, som inte

uppmuntras till att bidra med innehåll, har utvecklats till “smygare”.

MTV Sweden hade under november månad flest uppdateringar och flest gilla-markeringar på

sina publicerade inlägg. Totalt publicerades 83 stycken inlägg som innehöll 15 190 stycken

gilla-markeringar. Kanal 5 publicerade endast 26 inlägg som erhöll totalt 580 gilla-

markeringar. Dessa siffror påvisar att tidigare forskning angående huruvida det är fördelaktigt

att inneha ett uppmärksamt förhållandesätt på sociala medier, där uppdateringar sker generöst,

stämmer med den data som samlats in från MTV Sweden och Kanal 5.

Resultaten från TV-X, TV-Z och Kanal 9 stämmer dock inte överens med denna tidigare

forskning (se tabell 10 nedan), då TV-Z har minst antal publicerade inlägg gentemot de övriga

undersökta TV-kanalerna, men har erhållit flest antal gilla-markeringar på dess inlägg. Att

TV-X och TV-Z har betydligt fler gilla-markeringar på dess egna inlägg än Kanal 9, kan

tänkas bero på att en strategi för sociala medier finns i utvecklingsskedet. Detta

överensstämmer även angående tidigare forskning som visar att det lönar sig att vara

uppmärksam på sina användare. Det kan tänkas att Kanal 9 inte till lika stor grad är

 29  

innehållsmedvetna som TV-X och TV-Z. Tidigare forskning påpekar att det är viktigt att ta

del av vad användare publicerar, hur läsarkretsen ser ut och att företaget är engagerat. Att

Kanal 9 saknar ett uppdelat ansvar och att arbetet ligger som en bisyssla kan bidra till en brist

på engagemang samt en lägre medvetenhet om användarna.

TV-X TV-Z Kanal 9

Antal inlägg av företaget 49 24 40

Antal gilla-markeringar på företagets inlägg 1162 1 516 241

Tabell 10. Data för antal inlägg av företaget samt antal gilla-markeringar på företagets

inlägg under november 2012

Under november månad 2012 hade TV-X 209 stycken kommentarer från användare jämte

Kanal 5 som hade 128 stycken. Detta kan tänkas bero på att TV-X i högre grad uppmuntrar

sina användare att kommunicera med företaget genom att själva kommentera och besvara

användares frågor, medan Kanal 5 har få kommentarer från användare och sällan svarar. TV-Z

hade under november 2012 totalt 1166 kommentarer från användare, denna siffra kan dock ses

som missvisande då ett inlägg representerade 60,7 % av det totala antalet kommentarer.

Kanal 5 använder sig mycket av sina TV-profiler för att marknadsföra dess program, eftersom

de på så vis kan dra nytta utav varandra, både profilerna och Kanal 5 vill ha många tittare.

Detta kan ha medfört att följarna på Kanal 5 väljer att vara mer aktiva hos de specifika TV-

profilerna istället för på TV-kanalens Facebook-sida.

 30  

Diagram 5. Resultat av datainsamling

För att säkerställa huruvida företagens bild av hur arbetet runt uppdateringar på sociala medier

överensstämmer med verkligheten jämfördes resultaten från intervjun med resultaten från

datainsamligen. Datainsamlingen uppvisade att MTV Sweden uppdaterade 21 gånger per

vecka, det vill säga 3 gånger per dag. Under intervjun menade den ansvarige för sociala medier

att de skriver några inlägg dagligen, vilket således kan tänkas överensstämmer väl med det

faktiska antalet. TV-X uppgav att de har som målsättning att uppdatera minst 7 gånger per

vecka, men gärna mer. Datainsamlingen visade att de uppdaterat 12 gånger per vecka i

november månad 2012, vilket är 5 inlägg mer per vecka än vad de uppgav vid intervjun. Detta

innebär en avvikelse på 20 uppdateringar per månad. TV-Z som ingår i samma koncern som

TV-X uppdaterade 6 gånger per vecka, vilket tycks vara relativt nära verkligheten, då de vid

intervjun angav att de uppdaterade minst 7 gånger varje vecka. Resultaten från intervjun med

Kanal 5 stämmer väl överens med resultaten från datainsamligen. Vid intervjun menades att

uppdateringar sker maximalt 7 gånger i veckan medan datainsamlingen visade att

uppdateringar sker 6,5 gånger i veckan. Kanal 9, som ingår i samma koncern som Kanal 5,

menade att uppdateringar sker mindre aktivt gentemot Kanal 5. Resultatet från datainsamlingen

motbevisar dock detta då Kanal 9 uppdaterat 10 gånger per vecka under november månad.

 31  

5.2 Metodkritik  Endast fem stora svenska TV-kanaler har djupintervjuats, vilket kan tänkas vara få för att

kunna dra några generella slutsatser. På grund av detta kan ej de resultat som presenteras i

denna studie garantera total validitet och reliabilitet. Eftersom inte fler svenska TV-kanaler

överensstämmer med den utvalda avgränsningen, kan det tänkas att forskningen även borde

ha tagit hänsyn till internationella TV-kanaler för att öka reliabiliteten.

Valet av att utföra intervjuerna i par kan ur den intervjuades synvinkel setts som ett

maktövergrepp vilket kan ha resulterat i att den intervjuade kände sig i underläge. Detta kan

ha påverkat de svar som framkommit. För att undvika att den intervjuade påverkades kan det

tänkas att det hade varit fördelaktigt om en person utfört intervjun och upptagit ljudspår för

senare analys.

Att undersökningen enbart innehåller intervjuer med företagen och inte med användarna har

bidragit till en djupare kunskap ur ett verksamhetsperspektiv. Vidare har studien enbart tagit

del av kvantitativ data ifrån användarna vilket har bidragit till att djupdata kring hur

användarna upplever kommunikationen på företagens Facebook-sida saknas.

I analysen har korrelationer tagits fram genom normalisering av datainsamlingarna och

intervjuerna för att se om samband existerar. Syftet har varit att jämföra kvalitativ och

kvantitativ data. Det kan tänkas att normaliseringen av data eller översättningen av kvalitativa

intervjusvar till numeriska värden inte är helt optimal då detta gäller en metodik som vanligen

används på en högre forskningsnivå.

 

6. Slutsats Ett antal generella slutsatser kan dras efter genomförd studie. Eftersom Facebook har ett stort

antal användare bör det vara i företagens intresse att engagera sig där, men för att uppnå

aktiva användare krävs en hög kännedom om den egna målgruppen. Denna undersökning

visar att företag kan förbättra kommunikationen med användare på sociala medier genom att

ha en större närvaro, uppdatera kontinuerligt samt vara vaksamma på sina användares

intressen. Sociala medier är ett tidskrävande arbete och i framtiden bör företag anställa en

specifik person med ansvar för detta. Resultatet i denna studie visar att företag med en väl

 32  

utarbetad strategi uppnår en högre medvetenhet om sina användare, vilket resulterar i att

användarna blir mer aktiva. Detta indikerar att studiens hypotes kan bekräftas.

Många företag tror att det räcker med att publicera ett inlägg utan att fortsätta

kommunikationen som kan uppstå i kommentarsfältet. Det kan tänkas att det är av stor vikt att

bibehålla kommunikationen med användarna hela vägen ut, eftersom företag på detta sätt kan

uppmuntra sina användare att bli mer aktiva.

MTV Sweden tycks nått en större framgång i arbetet med sociala medier eftersom de har fler

aktiva användare. Att ha fler aktiva användare bidrar i sin tur till en bättre kommunikation.

Detta kan ha ett samband med att MTV Sweden har en strategi och en specifik anställd som

arbetar endast med att uppdatera och kommunicera med användare via sociala medier.

I undersökningen framkom det även att alla TV-kanalerna väljer att radera publicerade inlägg

från användare som innehåller personangrepp samt rasism. Vi anser att företag bör vara

vaksamma och våga ta bort sådana inlägg. Företag ska inte heller vara rädda för att skriva

uppdateringar och ladda upp bilder på sociala medier ofta och kontinuerligt. Studien visar att

MTV Sweden genomför flest uppdateringar och även har den största andelen gilla-

markeringar och kommentarer från användare.

Det är alltid viktigt att företag besvarar sina användares frågor och kommentarer på sociala

medier, men än mer viktigt för företag som förflyttat sin kundtjänst från telefon- och

mailtjänst till enbart sociala medier.

7. Framtida forskning

Studien har endast utfört djupintervjuer på företag angående sociala medier. För vidare

forskning skulle det även vara intressant att ta del utav användarnas uppfattning om

kommunikationen med företag på sociala medier. Vidare kan framtida forskning ske

angående vad en strategi för sociala medier bör innehålla.

 33  

8. Referenslista 8.1 Litteratur • Bishop, J,. ‘Increasing participation in online communities: A framework for human-

computer interaction’, Computers in Human Behaviour, vol. 23, nr. 4, 2006, doi:

10.1016/j.chb.2005.11.004.

• Blomberg, J., An etnographic approach to design, Jacko, J.A, & Sears, A,. (eds.) The

human-computer interaction handbook: fundamentals, evolving technologies and

emerging applications. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc., 2003.

• Boyd, D, & Ellison, N,. ‘Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship’,

Journal Of Computer-mediated Communication, vol. 13, no. 1, 2007, doi:

10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x.

• Caruana, A, & Ewing, M,. ‘How to corporate reputation, quality, and value influence

online loyalty’, Journal of Business Research, vol. 63, no. 9, 2010, doi:

10.1016/j.jbusres.2009.04.030.

• Chu, S-C, ’Viral advertising in social media: Participation in Facebook groups and

responses among college-aged users’ Journal of Interactive Adverticing, vol.12, 2011

• Conley, S, Lull, K, & Monsalve, L,. ‘What is social media and what can it do for me?’,

NASN school nurse, vol. 25, no. 2, 2010, doi: 10.1177/1942602X09357072.

• Davidsson, B, & Patel, R,. Forskningsmetodikens grunder, Lund, Studentlitteratur, 2007.

• Eliasson, A,. Kvantitativ metod från början, Lund, Studentlitteratur, 2006.

• Defren, T,. Brink – A Social Media Guide From The Edge, SHIFT Communications, 2009,

hämtad: 25 december 2012, http://www.shiftcomm.com/

• Ganley, D, & Lampe, C,. ‘The ties that bind: Social network principles in online

communities’, Decision Suport Systems, vol. 47, no. 3, 2009, doi:

10.1016/j.dss.2009.02.013.

• Hsu, Y-L,. ‘Facebook as international eMarketing strategy of Taiwan hotels’,

International Journal of Hospitality Managemant, vol. 31, no. 3, 2012, doi:

10.1016/j.ijhm.2011.11.005.

• Kietzmann, J, Hermkens, K, & McCarthy, I,. ‘Social media? Get serious! Understanding

the functional building blocks of social media’, Business Horizons, vol 54, no. 3, 2011,

doi: 10.1016/j.bushor.2011.01.005.

 34  

• Mynatt, E, O’Day, V & Ito, M,. ‘Network Communities: Something Old, Something New,

Something Borrowed’, Computer Supported Cooperative Work, vol. 7, no. 1, 1997, doi:

10.1023/A:1008688205872.

• Naidoo, R, & Leonard, A,. ‘Percieved usefulness, service quality and loyalty incentives:

Effects on electronic service continuance’, South African Journal of Business

Management, vol. 38, no. 3, 2007.

• Nardi, B,. (ed.) Studying Context: A comparison of activity theory, situated action models,

and distributed cognition, London, The MIT Press, 1996.

• Solis, B,. Engage! The complete guide for brands and business to build cultivate, and

measure success in the new web, Hoboken, John Wiley & Sons, 2011.

• Stackson, B,. Gilla! Dela Engagemang, Passion Och Idéer Via Sociala Medier,

Stockholm, Idealista, 2011.

• Stefanone, M, Lackaff, D, & Rosen, D,. ‘The Relationship between Traditional Mass

Media and ‘Social Media: Reality Television as a Model for Social Network Site

Behavior’, Journal of Broadcasting & Electronic Media, vol. 54, no. 3, 2010, doi:

10.1080/08838151.2010.498851.

• Thurén, T,. Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm, Liber, 2009.

• Trost, J,. Kvalitativa intervjuer, Lund, Studentlitteratur, 2010.

• Trost, J,. Enkätboken, Lund, Studentlitteratur, 2007.

8.2 Elektroniska • O’Reilly, T,. What is web 2.0, 2005, hämtad: 12 november 2012, http://oreilly.com/

• Facebook Nyheter,. Nyckelinformation om Facebook, 2012, hämtad: 12 november 2012,

http://newsroom.fb.com/

• Facebook Nyheter,. Facebook produkter, 2012, hämtad: 12 november 2012,

http://newsroom.fb.com/

 35  

9. Bilagor Bilaga 1: Intervju med SBS-TV som ansvarar för Kanal 5 &

Kanal 9 Datum: 2012-11-20 Tid: 14:30 – 15:00 Plats: Kanal5 AB, Rådmansgatan 42, 114 99 Stockholm Intervjuare: Anna Svensson & Madeleine Zetterman Intervjuperson: Andreas Davidsson, chefredaktör 1. Vilka sociala medier använder ni er av?

- Facebook och Twitter för kanal 5 & kanal 9 samt Instagram för kanal 5.

- Kanal 5 använder sig av olika avsändare såsom huvudmärket kanal 5, modebloggare

och olika programledare. Programledare som befinner sig på sociala medier namnger

kanal 5 för talentsnivå.

- Talentsnivån består bland annat av programledarna Filip & Fredrik som är populära på

flera olika sociala medier (instagram, twitter och Facebook). Idag är Filip & Fredrik

två värdefulla TV-profiler som både marknadsför sig själva och kanal 5. Filip &

Fredrik är även extremt idérika vad det gäller påhitt för TV-program.

- Vid årsskiftet kommer den stora TV-profilen Carina Berg att förflytta sig från TV4 till

Kanal 5.

- Kanal 5 ser även ”tittare” som sina avsändare i sociala medier i den mån som de delar,

skriver och publicerar inlägg som är kopplade till kanal 5.

2. När började ni använda er av sociala medier såsom Twitter, Facebook osv. ?

Facebook började användas år 2009 på grund av att de ansåg att det var roligt. Twitter

däremot startades något senare. Dess Facebook sida når ut till en större publik gentemot dess

Twitter konto.

Användandet av Instagram har även en hög räckvid.

3. Hur ofta skriver ni, kommenterar eller laddar upp bilder/videoklipp på era konton på

sociala medier?

Kanal 5 tycker inte att man ska överflöda sina användare med uppdateringar, därför har de en

riktlinje som innebär max 7 uppdateringar i veckan, dvs. i snitt en uppdatering om dagen.

 36  

4. Vad är syftet med användningen av sociala medier?

Syftet med användningen är att marknadsföra program, få folk till playtjänsten, fungera som

en kundtjänst och för att kommunicera med människor. Idag har de tagit bort tittarservice via

telefon då det är jobbigare/ett större steg för användarna att leta upp ett nummer och ringa.

Fördelen med att ha kontakt med sina användare via sociala meder är att man idag når flera

tittare samtidigt, gentemot förr när man enbart talade med en åt gången. Idag kan alla läsa och

ta del av det som skrivits på dess facebook-sida och kanske finna svar på sin fråga där.

Förflyttning till sociala medier – från telefonservice

5. Har ni någon strategi för sociala medier?

- Nej, kanal 5 har ingen strategi. De önskar bara att ha kontakt med sina användare

- I framtiden önskar kanal 5 att få ta del av mer information angående vad som sägs, hur

mycket folk twittrar och om vilka program folk pratar om. De önskar att bli ännu

bättre än vad de är idag. Att Facebook profiler är stängda ser de som ett problem.

- De eftersträvar alltid att deras program ska skapa engagemang och uppmärksamhet,

men frågan är om programmet verkligen gör det

- Betnér direkt som sändes förut hade stor twitter ström men dessvärre låga tittarsiffror

- Allt som uppdateras på Facebook och Twitter ska överrensstämma med varumärket

Kanal 5 dvs. att kanalen ska uppfattas som roligare än konkurrenterna (TV3, TV4 &

Kanal 6)

TV4 =bred profil, debatter,

TV3= bred profil, efterlyst, diskussion, roliga, seriösa

Kanal 5= Inriktar sig enbart på underhållning

6. Vilka för- & nackdelar ser ni med sociala medier som verktyg i kommunikation med

er målgrupp?

Nackdel – inga

Fördel – lätt och bra sätt för marknadsföring, hålla kontakten, ha temperatur mätare för vad

tittarna tycker och tänker. Detta för att uppnå så bra tittarsiffror som möjligt (vilket alltid är

målet).

 37  

7. Vad har ni fått för respons ifrån er målgrupp?

I början var det mycket positiva kommentarer, men numera är det mer självklart att man

befinner sig där. Attityden har förändrats till ett krav och folk förväntar sig att man befinner

sig på Facebook.

8. Hur gör ni för att locka/behålla följare?

Kanal 5 vill ej köpa till sig fans på Facebook genom tävlingar utan de önskar en mer genuin

grupp som följare. De vill ha äkta människor som vill och är engagerade, därav få flest

hardcore fans. På detta sätt når de lättare ut med budskap.

9. Vilken målgrupp har ni på sociala medier?

På Kanal5 är det samma som på kanalen och playtjänsten dvs. 15-44 år

10. Hur ser er verksamhet ut kring sociala medier, har ni någon specifik person som

bara arbetar med sociala medier?

Det finns en digital media avdelning där 4 personer arbetar med det och playtjänsten, men det

finns ingen som har ett arbete som enbart innebär arbete med sociala medier. Totalt är det 5-6

personer som uppdaterar. Idag har medarbetarna en arbetstid på 9-17, vilket inte är det

optimala vid sociala medier i och med många program sänds vid 21 och det är då användarna

är aktiva. Dessutom kan ett inlägg hinna bli väldigt stort mellan ena dagen efter 17 till

morgonen därefter vid 9 när folk kommer tillbaka till kontoret. Idag arbetar vissa personer

utanför arbetstid hemifrån med uppdateringar eller med att svara på inlägg för att de tycker att

det är roligt.

I framtiden kommer Kanal 5 behöva specifika personer som ansvarar för Facebook eftersom

tittarna kräver mer och de vill ha service dygnet runt. De känner att de måste bli bättre på sin

tittarservice, ha mer närvaro, speciellt eftersom flöden försvinner snabbt.

Ibland ligger även ansvaret för införskaffande och uppdateringar för ett vissa program på

produktionsbolaget som t ex. Breaking news med Filip & Fredrik. Under denna TV-serie

kunde tittarna själva sända in klipp och dess Facebook sida ansvarades av det externa bolaget.

 38  

11. Hur ser ni på kritik som uppkommer? Har ni någon plan för att bemöta kritik?

Okonkret kritik- går ej in, låter dem ”skrika”

Konkret kritik – svarar med saklig information

Finns ingen specifik mall utan beslut tas från fall till fall

12. Tar ni bort några inlägg? Varför/varför inte?

Nej, inga inlägg tas bort förutom skräppost eller reklaminlägg. I fall till fall kan inlägg som

innehåller personangrepp raderas, men det beror på hur stort inlägget har hunnit bli.

13. (följdfråga)Hur tror ni att det kommer det sig att Kanal5 har betydligt fler

följare/användare än TV 3?

- Funnits längre

- Mer gilla faktor

- Större kanal och mer tittare

- Tv3 har haft stora problem de senaste åren och tittarsiffror har fallit

14. (följdfråga) Kollar ni på hur andra TV-kanaler förhåller sig på sociala medier?

Ja, vi tittar och konkurrens bevakar

15. (följdfråga) Hur arbetar ni med Kanal 9 på sociala medier?

Arbetet kring Kanal 9 är inte lika aktivt vilket beror på att kanalen innehar en äldre målgrupp

(30-59år) som inte är lika driftiga på sociala medier. Dessutom är kanal 9 en mindre kanal

med en mindre målgrupp.

En komplikation med Kanal 9 är kanalen sänder mycket utländska program, vilket gör att de

ej kan nyttja sina TV-profiler på samma sätt som de kan göra på kanal 5, de kan ej nå ut till

sina användare på sociala medier via en talentnivå.

16. (följdfråga) Ber ni TV-profilerna att införskaffa sociala medier?

Det är väldigt olika. Främst ska TV-profilerna själva tycka att det är roligt. Självklart finns det

ett intresse för dem att vara aktiva i och med om de är omtyckta och får goda tittarsiffror får

de fortsätta sända program. Det finns en angelägenhet att lyckas både för Kanal 5 och TV-

profilerna.

 39  

Kanal 5 har ”tvingat” vissa t ex. arga snickaren att befinna sig på sociala medier, dock var det

inte så lyckat. Anledningen till det kan bero på att man måste vara aktiv under en finns under

en längre period samt nyttja alla plattformar.

Filip & fredrik är två TV-profiler som är väldigt populära och de kommer själva med idéer.

17. (följdfråga) Du nämner ofta att det är viktigt att man tycker att det är kul med

sociala medier, vad tycker du är roligt med sociala medier?

Det roligaste är responsen. Om man har arbetat mycket med något är det kul att höra att det är

uppskattas. Det ”Likes” blir som en belöning. Egentligen är responsen på jobbet lika roligt

som responsen man får på sin privata profil, uppskattningen fungerar likadant.

Detta företag har mycket ungpersonal och många är passionerade och pratar om sitt jobb i

sociala medier. De har tagit upp i diskussion på arbetsplatsen hur personalen ska bete sig på

sociala medier eftersom personens titel inom företaget påverkar vad man kan uttrycka och

inte.

18. (följdfråga) Hur tänker ni när ni utformar ett inlägg?

Kanal 5 har ingen mall eller kriterier för hur inläggen ska utformas, men de ser gärna att de

innehåller en video. De har även inga regler kring språkbruk, hur man ska prata eller

formuleringar av rubriker, men allt som publiceras måste matcha med kanal 5 varumärket.

Det är viktigt att ha rätt ton i kommunikationen

 40  

Bilaga 2: Intervju med företag som ansvarar för TV-X & TV-Z Datum: 2012-11-30

Tid: 10:00 – 10:30

Plats: Kontoret för TV-X & TV-Z, Stockholm

Intervjuare: Anna Svensson & Madeleine Zetterman

Intervjupersoner: 2 intervjupersoner, en webbansvarig för TV-X & TV-Z och

en koordinator för Webbtjänster

1. Vilka sociala medier använder ni er av?

TV-X och TV-Z använder sig av Facebook, Twitter och lite Instagram (med början av

december). Anledningen till detta är att uppnå stor kvalité istället för kvantitet. TV-X och

TV-Z eftersträvar att vara riktigt bra på ett fåtal sociala medier. Dessutom beror

begränsningen av resurser, då sociala medier är tidskrävande. En anledning till att befinna sig

på Facebook, Twitter och instagram grundar sig till att tittarna finnas där.

2. När började ni använda er av sociala medier såsom Twitter, Facebook osv. ?

Facebook – senaste två åren för båda kanalerna, TV-X och TV-Z

Twitter - samma som Facebook

Arbetet med sociala medier är en sidosyssla för webbredaktionen. Personalen på

webbredaktionen jobbar för att pusha program i Facebookgruppen och prata med tittare.

3. Hur ofta skriver ni, kommenterar eller laddar upp bilder/videoklipp på era konton på

sociala medier?

Alla kanaler – varje dag

TV-Z– Varje dag i någon form

TV-X– Samma

Arbetet med sociala medier sker främst på kontorstid, dvs. klockan 9-18. Dock händer det att

Kanal X & Kanal Z även svarar sina användare på kvällar, vilket är tillåtet hos personalen

men ej ett måste. I framtiden önskar de en social medieredaktör.

 41  

4. Vad är syftet med användningen av sociala medier?

Syftet med användningen av sociala medier är:

• Att ha direktkontakt med tittarna

• Få och utge respons

• Fånga upp tittare

• Nå ut till många fort

• Marknadsföringskanal

5. Har ni någon strategi för sociala medier?

Just nå håller en strategi på att konstrueras och bearbetas. Det finns en från webbavdelningen,

men vill få in hela företaget i samma strategi. TV-X och TV-Z önskar ett större arbete kring

sociala medier.

Arbetet mellan TV-X och TV-Z skiljer sig åt. TV-Z innehar en mer ungdomlig ton.

6. Vilka för- & nackdelar ser ni med sociala medier som verktyg i kommunikation med

er målgrupp?

Fördelar – direktkontakt med tittarna. En fördel med Twitter är att användarna kan

kommunicera med TV-programmet i realtid via hashtags, Twitter är även fördelsaktigt för att

sprida programinfo

Nackdelar – Sociala medier är en resursfråga och tidskrävande, företaget måste överväga hur

mycket arbete som kan göras innan det blir en för stor belastning. TV-X och TV-Z vill inte

uppdatera för mycket för att undvika att uppfattas som en TV-tablå.

7. Vad har ni fått för respons ifrån er målgrupp?

Facebooksidan för TV-X innehåller mer klagomål och fungerar mer som en tittarservice.

Facebooksidan för TV-Z fungerar mer som ett forum. Användarna är aktiva, talar mycket

med varandra och är övervägande positiva.

8. Hur gör ni för att locka/behålla följare?

Publicerar relevant innehåll och inte för mycket information som kan störa användarna. De

eftersträvar även att vara en kontaktperson.

 42  

Om man genomför tävlingar i stil med ”gilla vår sida för att vinna” fångar man fel användare,

däremot skapar TV-X och TV-Z appar för Facebook. De vill ej hänvisa folk från TV till

Facebook.

9. Vilken målgrupp har ni på sociala medier?

TV-X= 15 - 49, mer kvinnlig

TV-Z= 15 - 35, mer manlig, på den sidan finns en mer ironisk ton och skämt

10. Hur ser er verksamhet ut kring sociala medier, har ni någon specifik person som

bara arbetar med sociala medier?

Det finns inte en specifik person som arbetar med sociala medier, det är en sidosyssla.

Tittarservice svarar på frågor på Facebook, Twitter, bloggar, formulär, via telefon och mail

samt felrapporter. Mest tittarservice via sociala medier.

11. Hur ser ni på kritik som uppkommer? Har ni någon plan för att bemöta kritik?

Tittarservice svarar på alla frågor från användare för att uppnå enhetliga svar. De ska

tillhandla hålla svar och hänvisa användare till rätt person. De vill helst inte ta diskussionerna

på Facebook.

12. Tar ni bort några inlägg? Varför/varför inte?

Ja, inlägg som stridit mot lagar såsom förtal och rasism. Även reklam och skräppost tas bort,

men kritik behålls.

13. (följdfråga) Vilka är era konkurrenter?

Andra TV-kanaler.

Eftersom alla kanaler har olika målgrupper och olika syften brukar TV-X och TV-Z inte titta

på konkurrenter, men självklart tar de del av vad de andra kanalerna har misslyckats med.

14. (följdfråga) Har ni något ungefärligt snitt på hur mycket ni uppdaterar på er

Facebooksida för TV-X & TV-Z?

Det finns ingen exakt statistik och antal uppdateringar varierat mycket utefter säsong och

vilka program som sänds, men ungefärlig är det 3 om dagen. Det finns ingen mall för hur

inläggen ska se ut

 43  

Bilaga 3: Mailintervju med MTV Sweden Datum: 2012-11-26 till 2012-12-04

Intervjuare: Anna Svensson & Madeleine Zetterman

Intervjuperson: Emelie Werklund, Senior Social Media Manager

Hej!

Jag ska nog börja med att berätta att vi jobbar med Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen,

Tyskland, Belgien, Schweiz, Nederländerna.

1. Vilka sociala medier använder ni er av?

Facebook, Twitter och Instagram (även Hyves i Holland och Pinterest i Polen).

2. När började ni använda er av sociala medier såsom Twitter, Facebook osv. ?

Åh, det var rätt tidigt, FB & Hyves kanske 2008, Twitter typ 2009. Instagram och Pinterest

2012.

3. Hur ofta skriver ni, kommenterar eller laddar upp bilder/videoklipp på era

konton på sociala medier?

Vi jobbar för fullt varje dag,postar och Twittrar och delar bilder ett par gånger dagligen

(per plattform), däremellan är vi aktiva i konversationerna som följer.

4. Vad är syftet med användningen av sociala medier?

Det är att konversera med våra tittare och besökare. Svara på frågor, snacka om serier, nyheter

och annat MTV-relaterat kul. Att få input på vad vår målgrupp gillar för att kunna använda

det i vårt övriga arbete med kanalen såsom att lägga tablån, kommunicera innehållet osv.

5. Har ni någon strategi för sociala medier?

Absolut! Sociala medier ingår i vårt kommunikationsteam precis som PR & Marknad, och vi

har en separat strategi.

6. Vilka för- & nackdelar ser ni med sociala medier som verktyg i kommunikation

med er målgrupp?

Fördelarna är många. Det är direkt, vi kan känna av vad våra fans vill

 44  

ha mer eller mindre av, det är otroligt direkt och snabbrörligt..öppet, våra fans/followers och

deras kompisar ser också vad vi pratar om. Nackdelar, nja. Om vi inte hade tagit hand om

våra "communities" så hade det nog kunnat finnas lite nackdelar för då hade vad som helst

kunnat florera utan vår vetskap. Eftersom att vi är närvarande så missar vi så lite som möjligt.

7. Vad har ni fått för respons ifrån er målgrupp?

Vi får blandad respons, många är glada och tacksamma över att vi oftast är väldigt snabba på

att svara. Att vi kan plocka upp serier och musik som de gillar, att vi ger dem nyheter kring

vårt innehåll osv. Min erfarenhet är att många varumärken inte deltar i konversationerna, utan

använder sociala medier för att pusha ut sina budskap och ngnstans tror att det räcker med det

(och typ stannar där?). Det vet vi att det inte gör, om vi initierar en konversation så måste vi

se till att finnas med i dialogen, varför ta folks tid annars?

8. Hur gör ni för att locka/behålla följare?

Vi ser till att vara så intressanta som möjligt. Vi försöker hålla oss det som har ngn MTV-

relevans och addera en MTV-twist till det vi pratar om. Vi har som mål att prata om saker på

(lyssna på den här kluriga meningen!) ett igenkännbart men ändå oväntat sätt som gör det

intressant att vara kompis med oss.

9. Vilken målgrupp har ni på sociala medier?

Primärt vår redaktionella målgrupp 15-24 år. Men vår kommersiella målgrupp sträcker sig

upp till 34 år och vi kan gladeligen berätta att inte ens 1% av våra fans och followers är äldre

än så (vi är alltså rätt så pretty much träffsäkra).

10. Hur ser er verksamhet ut kring sociala medier, har ni någon specifik person som

bara arbetar med sociala medier?

Japp! Vi har personer som jobbar för varje marknad.

11. Hur ser ni på kritik som uppkommer? Har ni någon plan för att

bemöta kritik?

Vi gillar konstruktiv kritik och det är oftast det vi landar i när vi har svarat en person även om

vi kanske inte alltid kan tillgodose personens önskemål eller feedback.. vi kan åtminstone visa

att vi lyssnar. Och vi gör det gärna! Många frågar om vart musiken är på MTV, och det är ett

 45  

bra exempel på när vi kan berätta för våra fans/followers att vi faktiskt har en massa MTV-

kanaler som bara visar musik (MTV Rocks, MTV Live HD, MTV Brand New osv.). Gamla

"vanliga" MTV har gått från 100% musik till 100% underhållning, det betyder inte att

musiken har försvunnit men den har minskat.

12. Tar ni bort några inlägg på sociala medier? varför/varför inte?

Nej det undviker vi i största möjliga mån. Utifall att en kommentar är rasistisk eller så

rapporterar vi personen och tar bort kommentaren, det har tyvärr hänt. Men oftast så försöker

vi att prata med folk på kompisnivå för att bryta negativt snack eller kommentarer. Vi gillar

inte när man är oschysst mot varann i kommentarer och sånt (vilket ibland förekommer) så då

går vi in och markerar vårt missnöje och ifrågasätter sådant strunt.

13. Följdfråga: På fråga nummer 5 skriver du att ni har en specifik strategi för sociala

medier, du kan möjligtvis inte berätta lite mer specifikt vad strategin

innebär/innehåller?

Strategin bygger på vår målsättning, vision och taktiken för att nå dit. Den behandlar allt från

tonalitet till response rate på frågor osv.

Det är tyvärr inte något som jag kan dela med mig av till fullo.

14. Följdfråga: vad du menar du med "marknad" på fråga nummer 10?

Vårt marketing and communications team är uppdelat i tre subteam:

PR (icke köpta kanaler)

Marknad (Köper media)

Sociala Medier (vad det låter som :, också mycket ta fram kampanjer i sociala medier)

 46  

Bilaga 4: Datainsamling, Kanal 5 Datum: 2012-11-01 t.o.m 2012-11-30 Social media: Facebook 1. Antal följare på sidan 79 806 (2012-12-10) 2. Antal uppdateringar av företaget på sidan 26 3. Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg & Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

Datum Inlägg Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

5/11 1 3 1

5/11 2 5 0

5/11 3 20 1

6/11 4 37 8

7/11 5 109 11

7/11 6 2 3

7/11 7 107 51

9/11 8 86 9

11/11 9 10 1

12/11 10 14 3

12/11 11 5 0

14/11 12 17 0

15/11 13 16 8

16/11 14 16 2

18/11 15 82 10

19/11 16 1 0

19/11 17 5 0

19/11 18 8 0

 47  

19/11 19 5 2

19/11 20 2 0

21/11 21 9 0

22/11 22 7 0

23/11 23 5 0

25/11 24 5 1

26/11 25 1 0

28/11 26 3 14

Totalt 26 580 125

Snitt/ inlägg

- 22,30 4.8

4. Antal delningar av företagets publicerade inlägg 3 (5/11, 6/11 & 9/11) 5. Antal kommentarer ifrån företaget 1/11 1 2/11 1 3/11 2 5/11 4 6/11 1 7/11 2 8/11 4 12/11 3 13/11 1 14/11 3 16/11 4 19/11 2 20/11 4 ____________________ Totat: 32 Snitt/dag: 1.06 6. Antal inskickade inlägg från användare & antal besvarade av företaget

Datum x/11 2012

Antal inlägg från användare Antal besvarade från företaget

 48  

1 4 2

2 6 1

3 7 1

4 4 3

5 6 2

6 8 2

7 18 5

8 18 0

9 13 0

10 1 0

11 5 2

12 2 1

13 6 4

14 5 1

15 6 3

16 0 0

17 1 0

18 9 1

19 10 6

20 2 0

21 4 2

22 4 0

23 8 7

24 4 2

25 5 1

26 6 2

27 2 1

28 19 7

 49  

29 6 1

30 7 0

TOTALT 232 57 Företaget har svarat på 24.5% av alla inlägg som användarna har skickat in dvs. 57/232*100= 24.5%

 50  

Bilaga 5: Datainsamling, Kanal 9 Datum: 2012-11-01 t.o.m 2012-11-30 Social media: Facebook 1. Antal följare på sidan 13 706 (2012-12-10) 2. Antal uppdateringar av företaget på sidan 40 3. Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg & Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

Datum Inlägg Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

1/11 1 14 0

1/11 2 4 2

2/11 3 5 0

3/11 4 12 0

4/11 5 5 0

5/11 6 5 0

5/11 7 9 0

6/11 8 0 0

7/11 9 3 0

7/11 10 6 0

8/11 11 6 1

9/11 12 4 1

10/11 13 9 1

10/11 14 8 4

11/11 15 10 1

12/11 16 3 0

12/11 17 9 0

 51  

13/11 18 4 0

13/11 19 2 1

14/11 20 5 0

14/11 21 11 2

16/11 22 1 0

17/11 23 3 0

17/11 24 4 0

17/11 25 6 0

18/11 26 3 0

18/11 27 5 0

19/11 28 4 1

19/11 29 16 0

20/11 30 2 0

20/11 31 0 1

20/11 32 2 0

21/11 33 7 1

24/11 34 15 1

24/11 35 2 0

25/11 36 6 0

26/11 37 4 0

28/11 38 8 0

28/11 39 8 1

30/11 40 11 0

Totalt 40 241 18

Snitt/ Inlägg

- 6,02 0,45

4. Antal delningar av företagets publicerade inlägg 3 (2/11, 7/11 & 12/11)

 52  

5. Antal kommentarer ifrån företaget 3/11 1 4/11 1 5/11 4 9/11 2 12/11 4 14/11 2 15/11 1 16/11 1 17/11 1 19/11 1 ___________________________ Totat: 18 6. Antal inskickade inlägg från användare & antal besvarade av företaget

Datum x/11 2012

Antal inlägg från användare

Antal besvarade från företaget

3 1 1

4 3 3

6 1 1

7 1 1

8 1 0

9 2 1

10 1 1

11 1 0

12 1 1

14 1 1

16 1 1

17 1 1

19 1 1

20 1 1

21 1 1

25 1 0

 53  

27 1 0

TOTALT 20 16

Företaget har svarat på 80% av alla inlägg som användarna har skickat in dvs. 16/20*100=80%

 54  

Bilaga 6: Datainsamling, TV-X Datum: 2012-11-01 t.o.m 2012-11-30 Social media: Facebook 1. Antal följare på sidan 33 383 (2012-12-10) 2. Antal uppdateringar av företaget på sidan 49 3. Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg & Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

Datum Inlägg Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

1/11 1 78 7

1/11 2 8 7

2/11 3 10 1

2/11 4 32 2

2/11 5 35 10

5/11 6 8 3

5/11 7 24 3

5/11 8 20 0

5/11 9 4 0

5/11 10 37 7

6/11 11 23 0

6/11 12 25 5

6/11 13 9 3

6/11 14 16 3

7/11 15 63 0

7/11 16 28 2

7/11 17 11 2

8/11 18 27 5

 55  

8/11 19 155 40

8/11 20 9 5

9/11 21 7 0

9/11 22 12 6

9/11 23 30 5

9/11 24 16 2

12/11 25 8 2

12/11 26 25 4

12/11 27 8 1

13/11 28 7 0

13/11 29 56 11

13/11 30 8 0

13/11 31 2 3

13/11 32 10 0

14/11 33 80 16

14/11 34 16 3

14/11 35 9 12

15/11 36 14 5

15/11 37 76 11

15/11 38 3 4

16/11 39 23 2

19/11 40 7 2

19/11 41 6 3

19/11 42 15 4

19/11 43 9 0

19/11 44 2 0

20/11 45 12 0

20/11 46 1 0

 56  

20/11 47 11 2

21/11 48 32 0

21/11 49 35 6

Totalt 49 1162 209

Snitt/ Inlägg

- 23,71 4,26

4. Antal delningar av företagets publicerade inlägg 11 stycken 7/11 1 8/11 1 9/11 1 9/11 1 14/11 1 14/11 1 15/11 1 15/11 1 19/11 2 21/11 1 5. Antal kommentarer ifrån företaget 84 6. Antal inskickade inlägg från användare & antal besvarade av företaget 131

Datum /11 2012

Antal inlägg från användare Antal besvarade från företaget

1 8 6

2 3 2

3 4 3

4 2 1

5 4 3

6 8 6

7 22 13

 57  

8 6 5

9 5 4

10 4 3

11 6 5

12 6 5

13 4 3

14 3 3

15 9 7

16 5 3

17 4 3

18 1 0

19 4 2

20 7 2

21 16 13

22 7 6

23 3 1

24 1 0

25 6 5

26 11 8

27 4 3

28 5 2

29 2 2

30 10 6

TOTALT 180 125 Företaget har svarat på 69.4% av alla inlägg som användarna har skickat in dvs. 125/180*100= 69.4%

 

 58  

Bilaga 7: Datainsamling, TV-Z Datum: 2012-11-01 t.o.m 2012-11-30 Social media: Facebook 1. Antal följare på sidan 44 830 (2012-12-10) 2. Antal uppdateringar av företaget på sidan 24

Datum Inlägg Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

1/11 1 35 5

2/11 2 46 13

5/11 3 7 13

5/11 4 6 8

5/11 5 43 25

7/11 6 166 708

7/11 7 106 35

8/11 8 4 0

9/11 9 20 4

9/11 10 60 53

11/11 11 37 9

12/11 12 181 73

14/11 13 0 24

14/11 14 71 1

15/11 15 143 21

16/11 16 37 21

19/11 17 119 24

21/11 18 53 8

21/11 19 116 40

 59  

22/11 20 142 35

23/11 21 9 10

26/11 22 10 20

27/11 23 15 0

28/11 24 90 15

Totalt 24 1516 1166

Snitt/ inlägg

- 63,16 4858

5. Antal delningar av företagets publicerade inlägg 3 (1/11, 2/11 och 11/11) 6. Antal kommentarer ifrån företaget 1/11. 2 2/11. 5 5/11 7 6/11 2 7/11 21 9/11 14 11/11 1 12/11 6 13/11 4 14/11 8 21/11 1 26/11 2 ______________ Totat: 73 Snitt/dag: 2.43 7. Antal inskickade inlägg från användare & antal besvarade av företaget

Datum x/11 2012

Antal inlägg från användare Antal besvarade från företaget

1 8 5

2 8 4

3 6 1

4 3 2

 60  

5 2 2

6 15 14

7 12 8

8 8 7

9 4 1

10 4 0

11 7 0

12 5 3

13 8 6

14 4 3

15 7 5

16 22 15

17 2 2

18 0 0

19 8 6

20 7 5

21 5 1

22 8 4

23 4 2

24 1 0

25 4 4

26 5 3

27 4 4

28 12 9

29 7 3

30 4 4

TOTALT 194 123 Företaget har svarat på 60.5% av alla inlägg som användarna har skickat in dvs. 123/203*100= 60,5%

 61  

Bilaga 8: Datainsamling, MTV Sweden Datum: 2012-11-01 t.o.m 2012-11-30 Social media: Facebook 1. Antal följare på sidan 70 668 (2012-12-10) 2. Antal uppdateringar av företaget på sidan 83 3. Antal gilla-markeringar på företagets publicerade inlägg & Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

Datum Inlägg Antal gilla-markeringar på företagets publiceradeinlägg

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

1/11 1 201 9

1/11 2 53 0

1/11 3 17 3

1/11 4 111 14

2/11 5 114 1

2/11 6 157 5

3/11 7 22 2

4/11 8 190 6

4/11 9 13 13

5/11 10 125 2

5/11 11 275 27

5/11 12 2141 61

6/11 13 222 7

6/11 14 124 18

6/11 15 74 7

7/11 16 214 5

7/11 17 94 0

7/11 18 92 58

 62  

8/11 19 107 9

8/11 20 27 3

9/11 21 45 7

9/11 22 131 12

9/11 23 104 7

9/11 24 18 3

10/11 25 817 128

10/11 26 116 8

11/11 27 239 2

11/11 28 297 25

11/11 20 392 53

11/11 30 100 47

11/11 31 148 16

11/11 32 556 25

12/11 33 42 2

12/11 34 284 3

12/11 35 42 6

12/11 36 25 0

13/11 37 184 26

13/11 38 21 0

13/11 30 287 6

14/11 41 595 52

14/11 41 655 73

14/11 42 74 5

15/11 43 48 214

15/11 44 363 8

16/11 45 474 89

16/11 46 223 2

 63  

16/11 47 144 5

17/11 48 56 2

17/11 49 57 0

17/11 50 222 9

18/11 51 208 9

19/11 52 31 2

19/11 53 145 11

20/11 54 188 14

20/11 56 86 5

20/11 57 171 12

21/11 58 115 3

21/11 59 4 0

21/11 60 57 2

22/11 61 15 12

22/11 62 444 2

22/11 63 45 1

22/11 64 71 5

23/11 65 414 26

23/11 66 103 16

23/11 67 148 3

24/11 68 171 10

24/11 69 215 3

25/11 70 15 0

25/11 71 22 0

26/11 72 23 9

26/11 73 271 21

26/11 74 55 3

27/11 75 19 3

 64  

27/11 76 310 33

27/11 77 111 5

28/11 78 188 9

28/11 79 20 0

29/11 80 15 0

29/11 81 244 18

30/11 82 75 6

30/11 83 8 1

Totalt 83 15 190 1340

Snitt/ inlägg

- 183,01 16,14

5. Antal delningar av företagets publicerade inlägg 20 stycken: 5/11 1 8/11 1 9/11 1 10/11 2 11/11 3 11/11 3 11/11 1 12/11 2 12/11 1 14/11 1 20/11 1 20/11 1 28/11 1 28/11 1 Totalt 20 6. Antal kommentarer ifrån företaget 64 7. Antal inskickade inlägg från användare & antal besvarade av företaget 0

 65  

Bilaga 9: Normalisering av kvantitativ och kvalitativ data

MTV TV-X Kanal 5 TV-Z Kanal 9

Antal gillamarkeringar på sidan 0.884 0.411 1 0.556 0.161

Antal uppdateringar av företaget 1 0.424 0.034 0 0.271

Antal gillamarkeringar på företagets publicerade inlägg

1 0.062 0.023 0.085 0

Snitt av gillamarkeringar per ett inlägg publicerat av företaget

1 0.1 0.092 0.323 0

Antal kommentarer på företagets publicerade inlägg

1 0.144 0.083 0.868 0

Snitt av kommentarer per ett inlägg piblicerat av företaget

0.326 0.079 0.09 1 0

Antal delningar på företagets publicerade inlägg

1 0.471 0 0 0

Antal kommentarer från företaget på användares och företagets inlägg

0.697 1 0.212 0.833 0

Antal inskickade inlägg från användare

0 0.776 1 0.836 0.086

Antal kommentarer från företaget på användares inlägg

0 1 0.456 0.984 0.128

% kommentarer på användarnas inlägg

0 0.862 0.312 0.762 1

Hur ofta skriver/kommenterar/laddar upp bilder/videoklipp (företaget)

1 0.262 0.262 0.262 0

Finns strategi för sociala medier?

1 0.5 0 0.5 0

Finns en specifik person som arbetar med sociala medier?

1 0 0 0 0

Antal sociala medier som används av företaget

1 0 1 0 0