inventeringsanalys och förbättringsförslag för framtidens...

Inventeringsanalys och förbättringsförslag för framtidens äldreboenden

An inventory analysis and improvement proposal for future elderly care

Författare: Erik Lundström

Sam Swire

Uppdragsgivare: Kod Arkitekter

Handledare: Åsa Kallstenius

Examinator: Zeev Bohbot

Rapport: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 12/6 - 2017

Serienummer: BD2017;74

II

Sammanfattning

Samhället växer i allt snabbare takt och åldergruppen 80 år eller äldre väntas öka med 76 % mellan åren 2015 och 2035, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. Kombinera detta med en rapport från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) om redan nu växande köer till specifika äldreboenden så förstår man snabbt hur brådskande situationen är och varför det behövs fler attraktiva äldreboenden.

Denna rapport har uppförts i sammarbete med Kod Arkitekter och på uppdrag av KTH med syfte att driva utvecklingen av äldreboenden framåt. Detta har gjorts genom att inventera och analysera befintliga äldreboendens problem och brister relaterade till fastighetens gestaltning. Vanligt förekommande problem har lyfts fram i rapporten tillsammans med förbättringsförslag. Som del i arbetet har även en undersökning genomförts med syfte att studera vilka framtida behov och förväntningar som kommer finnas.

Resultaten visar på flera gemensamma problem som oftast enkelt hade kunnat undvikas genom utförligare projektering tillsammans med djupare kunskap inom ämnet. Sett till framtiden så visar undersökningen hur den invändiga inredningen kontinuerligt måste uppdateras för att locka hyresgäster. Även boendets utomhusmiljö bör få större fokus då närhet till naturen är något som värdesätts mycket högt enligt rapportens enkätundersökning och intervjuer under platsbesök.

Nyckelord

Äldreboende

Vård- och omsorgsboende

Utveckling

Inventering

Somatiskt sjuka

Demenssjuka

Taktravers

Golvlyft

Utomhusmiljö

IV

Abstract

Our society is continuously growing and the age-group of 80 years or older is suspected to increase by 76 % between year 2015 and 2035, from approximately 500 000 persons closer to 890 000. This in combination with a report from IVO (Inspektionen för vård och omsorg) about an already growing queue to specific retirement homes and one soon realizes how urgent the situation is and why there is a need of new and attractive retirement homes.

This report has been commissioned by Kod Arkitekter and aims to push the development of retirement homes forward. This has been done by inventory and analysis of existing problems and shortcomings related to the property and its conformation. Frequently occurring problems have been highlighted together with improvement proposals. As part of the work, a survey has also been conducted with the aim of studying future needs and expectations in regards to retirement homes.

The results show several common problems that could most easily have been avoided altogether through better planning and with deeper knowledge of the subject. Looking into the future, the survey shows how the interior decor must constantly be updated in order to attract new tenants. The outdoor environment of the accommodation should also receive focus as proximity to nature is something we value very high.

VI

Förord

Denna rapport har skrivits vid Kungliga Tekniska Högskolan och ingår i högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik & Design. Rapporten omfattar 15 högskolepoäng och har skrivits av författarna Erik Lundström och Sam Swire i sammarbete med Kod Arkitetker.

Vi vill rikta ett speciellt tack till Åsa Kallstenius på Kod Arkitekter för vägledning genom projektets gång, till personalen på de äldreboenden som besöktes samt till Eva Kriegelstein på Stenvalvet som intervjuades som sakkunnig.

VIII

Nomenklatur

Ordförklaringar

Vårdtagare Individ som får vård

Somatiska besvär Kroppsliga besvär

Travers Utrustning monterat i tak för lyft och förflyttning

Förkortningar

LOV Lagen om valfrihetssytem

SoL Socialtjänstlagen

HSL Hälso- och Sjukvårdslagen

AV Arbetsmiljöverket

SCB Statistiska centralbyrån

IVO Inspektionen för vård och omsorg

ESO Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi

X

Innehåll 1 INTRODUKTION ................................................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................. 1 1.2 SYFTE OCH MÅLFORMULERING ............................................................................................. 1 1.3 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................... 1 1.4 LÖSNINGSMETODER.................................................................................................................. 2

2 FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................................ 3 3 FAKTAINSAMLING ............................................................................................................................... 4

3.1 FALLSTUDIE................................................................................................................................. 4 3.2 LITTERATURSTUDIE .................................................................................................................. 4 3.3 INTERVJU ..................................................................................................................................... 4 3.4 ENKÄT ........................................................................................................................................... 4

4 ÄLDREBOENDE I SVERIGE IDAG ...................................................................................................... 5 4.1 DEFINITION ................................................................................................................................. 5 4.2 HISTORIA OCH UTVECKLING ................................................................................................... 5 4.3 STYRANDE LAGSTIFTNING ....................................................................................................... 5

4.3.1 LAGEN OM VALFRIHETSSYTEM .......................................................................................... 5 4.4 ÄDEL-reformen ............................................................................................................................. 6 4.5 BESLUTSPROCESSEN ................................................................................................................. 6 4.6 MARKNADSFÖRDELNING ......................................................................................................... 6 4.7 UTBUD OCH BOENDEFORMER ................................................................................................ 6

4.7.1 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ........................................................................................... 6 4.7.2 SERVICEHUS ............................................................................................................................ 7 4.7.3 KORTTIDSBOENDE ................................................................................................................. 7 4.7.4 SENIORBOENDE ..................................................................................................................... 7

4.8 SIS - ÄLDRESTANDARDEN ........................................................................................................ 7 5 INTERNATIONELL UTBLICK .............................................................................................................. 8

5.1 HUMANITAS, Nederländerna ..................................................................................................... 8 5.2 PROVIDENCE MOUNT, St. Vincent - Seattle ............................................................................. 8 5.3 DE HOGEWEYK, Nederländerna ................................................................................................ 8

6 STATISTIK OCH FRAMTIDA BEHOV ................................................................................................. 9 6.1 DAGENS BEHOV .......................................................................................................................... 9 6.2 FRAMTIDENS BEHOV ............................................................................................................... 10

7 PLATSANALYS AV BEFINTLIGA BOENDEN .................................................................................... 11 7.1 ÄLDREBOENDE 1 ....................................................................................................................... 12

7.1.1 UTVÄNDIGT ........................................................................................................................... 12 7.1.2 INVÄNDIGT ............................................................................................................................ 13 7.1.3 VERKSAMHETEN .................................................................................................................. 13 7.1.4 SYNPUNKTER FRÅN VERKSAMHETEN ............................................................................ 13

7.2 ÄLDREBOENDE 2 ...................................................................................................................... 15 7.2.1 UTVÄNDIGT ........................................................................................................................... 15

XI

7.2.2 INVÄNDIGT ............................................................................................................................ 15 7.2.3 VERKSAMHETEN .................................................................................................................. 16 7.2.4 SYNPUNKTER FRÅN VERKSAMHETEN ............................................................................ 16

7.3 ÄLDREBOENDE 3 ...................................................................................................................... 17 7.3.1 UTVÄNDIGT ........................................................................................................................... 17 7.3.2 INVÄNDIGT ............................................................................................................................ 17 7.3.3 VERKSAMHET........................................................................................................................ 18 7.3.4 SYNPUNKTER FRÅN VERKSAMHETEN ............................................................................ 18

7.4 ÄLDREBOENDE 4 ...................................................................................................................... 19 7.4.1 UTVÄNDIGT ........................................................................................................................... 19 7.4.2 INVÄNDIGT ............................................................................................................................ 19 7.4.3 VERKSAMHETEN ..................................................................................................................20 7.4.4 SYNPUNKTER FRÅN VERKSAMHETEN ............................................................................20

7.5 SAMMANFATTNING PLATSANALYS ...................................................................................... 21 7.5.1 SAMMANFATTNING UTVÄNDIGT ...................................................................................... 21 7.5.2 SAMMANFATTNING INVÄNDIGT....................................................................................... 21 7.5.3 SAMMANFATTNING VERKSAMHETEN ............................................................................. 22

8 UNDERSÖKNING ................................................................................................................................ 23 8.1 DEL 1 – PERSONLIGA FRÅGOR ............................................................................................... 23 8.2 DEL 2 - INTRYCK OCH ASSOCIATIONER .............................................................................. 24 8.3 DEL 3 - ÖNSKEMÅL KRING PLACERING, UTFORMNING OCH AKTIVITETER ............... 25 8.4 SAMMANFATTNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING .............................................................. 27

9 INVÄNDIG FUNKTION OCH UTFORMNING .................................................................................. 28 9.1 Pentry ........................................................................................................................................... 28 9.2 Badrum ........................................................................................................................................ 30 9.3 Sovrum & Vardagsrum ................................................................................................................ 32

9.3.1 Lyftanordningar ...................................................................................................................... 33 9.4 Utomhusmiljö .............................................................................................................................. 35

10 SLUTSATS ....................................................................................................................................... 37 11 REKOMMENDATIONER ............................................................................................................... 38 12 REFERENSER ................................................................................................................................. 39 13 BILAGOR ......................................................................................................................................... 42

13.1 SVARSMALL BOENDE 1 ............................................................................................................ 43 13.2 SVARSMALL BOENDE 2 ........................................................................................................... 51 13.3 SVARSMALL BOENDE 3............................................................................................................ 58 13.4 SVARSMALL BOENDE 4 ........................................................................................................... 65 13.5 RESULTAT ENKÄTUNDERSÖKNING ..................................................................................... 74

1

1 INTRODUKTION 1.1 BAKGRUND Vård och omsorgsboenden för äldre finns i många konstellationer och verksamheterna drivs av både kommunala och privata aktörer. Äldreboenden är en boendeform som ställer höga krav på utformning och gestaltning, de ska vara anpassade för både vårdtagaren och verksamhetens behov.

Utvecklingen av vård och omsorgsboenden för äldre sker ständigt då ny teknik och nya metoder introduceras. På samma sätt som våra bostäder utvecklas för att uppfylla dagens behov och förväntningar måste även utvecklingen av äldreboenden hela tiden drivas framåt.

För utvecklingens fortskridande krävs överblick, faktainsamling och djupgående förståelse i hur en verksamhet och dess boende påverkas av boendets gestaltning och funktion. På uppgift av Kod Arkitekter utförs därför denna nulägesanalys med förslag på förbättringar som ska leda till mer attraktiva och välfungerande äldreboenden.

1.2 SYFTE OCH MÅLFORMULERING Denna rapport ska ge insikt i de problem och brister som är förknippade med dagens vård- och omsorgsboenden för äldre samt erbjuda rekommendationer för framtida gestaltningsuppdrag. Till utmaningen hör att identifiera befintliga problem på äldreboenden och presentera lösningar samt analysera den aktiva utvecklingen i stor skala.

Vidare kommer rapporten undersöka kommande generations förväntningar och önskemål kring äldreboenden. Rapporten ska ge en god inblick i dagsläget och presentera tydliga förbättringsförslag.

1.3 AVGRÄNSNINGAR Rapporten ser till att analysera funktion och brister förknippat med gestaltningen i äldreboenden. Funktioner och brister som inte är kopplat till den arkitektoniska gestaltningen kommer inte analyseras vidare.

Undersökning kring kommande generations förväntningar genomförs via enkätutskick. Antalet svarande är begränsat på grund av arbetets tidsbegränsning om tio veckor.

Nulägesanalys görs endast i Stockholm med omnejd och antalet besök begränsas på grund av arbetets tidsbegränsning. Besöken begränsas till boenden för somatiskt- och demenssjuka.

På grund av ämnets omfattning begränsas förbättringsförslagen till primärt de individuella lägenheterna i äldreboendena. Dock kommer tydliga och vanligt förekommande problem i gemensamma ytor att lyftas fram och analyseras.

2

1.4 LÖSNINGSMETODER Inledningsvis togs ett beslut om att utföra en fallstudie inom ämnet äldreboenden med syfte att bredda och fördjupa kunskapen. Parallellt påbörjades även en litteraturstudie av vetenskapliga publikationer.

Fallstudien ledde till kontaktetablering med verksamheter som bedriver vård och omsorgsboenden i Stockholm. En mall uppfördes med syfte att kunna kategoriskt analysera verksamheter utifrån samma givna parametrar.

Fyra platsbesök gjordes med rundvandring och intervju av personal samt verksamhetschef. Platsbesöken valdes för att ha så bred variation som möjligt med hänsyn till placering, storlek, fastighetens byggår och verksamhetens regi.

För att undersöka kommande generations tankar, förväntningar och önskemål kring äldreboenden upprättades en digital enkätundersökning.

Arbetsgången sammanfattas i Figur 1.4.

Fallstudie

Litt.studie

Platsbesök

Enkät

Plats- och

Enkät analys

Förslag

FIGUR 1.4 - LÖSNINGSMETOD

3

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetet utförs på uppdrag av Kod Arkitekter som är en arkitektbyrå grundad av Åsa Kallstenius och Sanna Hederus. Kod Arkitekter har sedan starten år 2000 genomdrivit flera uppmärksammade projekt genom att skapa helhetslösningar inom arkitektur och stadsutveckling.

Genom att ständigt driva egna utvecklingsprojekt inom olika ämnen kan de hitta nya lösningar på utmaningar i samhället. Detta arbete kan ses som en del i denna utveckling med syfte att inventera de problem och förväntningar äldreboenden har i Sverige idag, samt erbjuda en inblick till hur framtidens äldreboenden kan gestaltas.

4

3 FAKTAINSAMLING Här redovisas hur erforderlig data insamlats för att lösa uppgiften.

3.1 FALLSTUDIE Fallstudien utgick efter en kvalitativ metod där fyra äldreboenden besöktes. Besöken påbörjades med en mindre kvantitativ intervju för grundläggande och uppdaterad information. Därefter genomfördes en rundvandring med personal i syfte att inventera och granska boendets utformning.

3.2 LITTERATURSTUDIE Inledningsvis utfördes litteraturstudier för att fördjupa och bredda kunskaper kring äldreboenden. Beslutsprocesser, kvalitetsgranskningar, handläggningstider, historia och statistik var nyckelområden för den inledande litteraturstudieprocessen.

Analys av studier och avhandlingsarbeten gav inblick i hur marknaden för äldreomsorgen ser ut gällande storlek, kvalitet och gestaltning. Följande publikationer har analyserats:

• "Rum för äldre" - Jonas E Anderssons

• " Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen" - Finansdepartementet

• "Kommunala eller Enskild regi, spelar det någon roll?" - Socialstyrelsens

• "Hur länge ska man behöva vänta" - Inspektionen för vård och omsorg.

• "Lost in Space - Architecture and dementia" - Eckhard Feddersen & Insa Ludtke

• "Makt och vanmakt på äldreboenden" - Tove Harnett

• "Teknik, IT och åldrande" - Britt Östlund

3.3 INTERVJU Intervjuer genomfördes med personal och verksamhetschefer under platsbesök. Frågor ställdes utifrån en förbered mall (se Bilaga 13.1-13.4) samt spontant under besök.

En kvalitativ intervju utfördes med erfaren och sakkunnig projektchef Eva Kriegelstein hos Stenvalvet som under flera år jobbat med denna typ av boende. Intervjun genomfördes med spontana frågeställningar kring nyckelpunkter om äldreboendes gestaltning och framtid.

3.4 ENKÄT En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med hjälp av webbtjänst. Enkäten formulerades för att omfatta personliga vanor, association och intryck samt önskemål och förväntningar kring äldreboenden.

5

4 ÄLDREBOENDE I SVERIGE IDAG I detta kapitel redogörs vad ett äldreboende i Sverige innebär, dess historiska utveckling, marknadsfördelning, vilka olika varianter som finns, vilka lagar som gäller och hur beslutsprocessen ser ut.

4.1 DEFINITION Äldreboende: ”… samlingsbenämning på olika boendeformer för äldre människor med särskilda behov av vård och service.” (NE, 2017)

4.2 HISTORIA OCH UTVECKLING Utvecklingen av dagens äldreomsorg har sitt ursprung i den inrättning som kallades för fattigstuga eller fattighus. De äldre som saknade möjlighet till egen försörjning eller stöd från anhöriga flyttades till dessa hus som sköttes av socknarna. Deras roll motsvarade den roll som dagens kommuner har och var en del i den kyrkliga församlingen. I Astrid Lindgrens ”Emil i Lönneberga” skildras ett fattighus där de sjuka och äldre fick bo och tillsammans ta hand om varandra. De äldre som av olika anledningar inte fick plats i ett fattighus kunde bli föremål för fattigauktion eller rotegång – ett tursystem där ofta sex gårdar erbjöd mat och logi mot arbete till bästa förmåga (Nationalencyklopedin, 2000).

I 1847 års fattigvårdsförordning fastställdes det en organisation för fattigvården där varje socken skulle upprätta en fattigvårdsstyrelse. Först i 1918 års fattigvårdslag ändrades inrättningen till att varje kommunalförvaltning också skulle utgöras av ett fattigvårdssamhälle. Med denna reform förbjöds fattigvårdsauktioner och rotegång. Benämningen fattigstuga ersattes med ålderdomshem (Nationalencyklopedin, 2000).

Under 1940-talet påbörjades en reform av socialminister Gustav Möller med syfte att lyfta bort de fattiga ur äldrevården. Man ville skapa ett kommunalt äldreboende som var skilt från de tidigare fattighusen och som erbjöd bra vård och omsorg för de äldre. Fler och fler boenden anammade denna nya inriktning men möttes av visst motstånd från de äldre som förknippade det med anstaltsboende. Det var inte förens under 1960-talet som ålderdomshemmen blev allmänt accepterat som ett bra boende med vård och omsorg (Nordiska Museet, 2017).

4.3 STYRANDE LAGSTIFTNING Dagens äldreomsorg styrs främst av Socialtjänstlagen, SoL, men även av Hälso- och Sjukvårdslagen, HSL. Socialtjänstlagens 5 kap 4§ säger att kommunerna ska ge god omsorg utifrån den enskilde individens behov så att de på så sätt kan leva ett värdigt liv i välbefinnande.

Gällande utformningen av äldreboenden ställer Arbetsmiljöverkets AFS 2009:2 krav gällande ytor och areor. Sammanfattningsvis säger AFS 2009:2 att lokaler ska utformas efter den verksamhet som ska bedrivas där.

Utöver AV's lagar gäller Svensk Standard SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning - Bostäder - Invändiga mått (Arbetsmiljöverket, 2014).

4.3.1 LAGEN OM VALFRIHETSSYTEM Lag om valfrihetssystem LOV 2008:962 trädde i kraft den 1 januari 2009 och ger den enskilde individen rätt att välja leverantör av tjänster inom vård och omsorg. Lagen är ett alternativ till Lag om offentlig upphandling LOU 2007:1091 i syfte att konkurrenspröva kommun- och landstingsverksamheter.

6

Tjänster som kommuner och landsting önskar bli privatiserade annonseras på en central databas som drivs av upphandlingsmyndigheten. Kommunen sätter en gräns för den ersättning som utgår för utfört arbete och skiftar på så sätt fokus från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens (Svensson, 2006).

4.4 ÄDEL-reformen ÄDEL-reformen innebar att landstingets ansvar för långtidsservice, vård och omsorg för äldre och handikappade delvis togs över av kommunerna. Landstingets behöll enbart skyldigheten för specialistvård och komplicerade sjukvårdsarbeten (Äldre i centrum, 2009).

Reformen handlade inte bara om fördelning av ansvar mellan kommun och landsting utan var även ett nytänkande i hur man skulle bemöta vårdtagarens åldrande. Hemlikhet på vård- och omsorgsboenden sattes i fokus och kvarboendeprincipen lyftes fram. Syftet var att få särskilda boenden att bli mer lika vårdtagarens egna boendemiljö samt att service och tjänster ska ses som ett komplement för att främja individens frihet (Äldre i centrum, 2009).

4.5 BESLUTSPROCESSEN Vård- och omsorgsboenden kräver godkänd ansökan som behandlats av stadsdelsförvaltningens biståndshandläggare. Ansökan granskas efter den enskilde personens behov som i sin tur avgör vilket stöd personen blir beviljad. Efter beslut om plats på vård- och omsorgsboende får man välja boende från både privata och kommunala aktörer. Avgift för boendet regleras i socialtjänstlagen och baseras på prisbasbelopp (Stockholm Stad, 2016).

Om en person beviljats plats på äldreboende ska det inte ta mer än tre månader innan dess att personen får flytta in. Många får dock vänta längre då de tackar nej till erbjuden bostad på grund av exempelvis boendets placering (DN, 2014).

4.6 MARKNADSFÖRDELNING Vård- och omsorgsboenden och tjänster inom vård och omsorg drivs i klar majoritet av kommunal regi. Den privata marknaden utgör endast en femtedel sett till hela Sverige. Det förekommer en viss variation i denna fördelning mellan privat och kommunal regi. I Stockholm drivs 63 % av alla vård- och omsorgstjänster av privata aktörer medan samma siffra i Göteborg endast är 19 %. För vård- och omsorgsboenden är företagen Attendo Care och Vardaga (tidigare Carema Care) marknadsledare (ESO, 2014).

4.7 UTBUD OCH BOENDEFORMER Som tidigare nämnt är äldreboende en samlingsbenämning för olika typer av boenden som erbjuder vård- och omsorg för äldre. Kraven för de olika varianterna är olika, lika så vilken tillgång till vård, omsorg och gemensamma utrymmen de har. Nedan förklaras de vanligaste varianterna och hur de skiljer sig från varandra.

4.7.1 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Vård- och omsorgsboende är den vanligaste typen av äldreboende i Sverige och riktar sig till den som är i ett långvarigt behov av vård och omsorg. Behovet av vård kan vara på grund av somatiska besvär eller demensdiagnos och boendet delas därför generellt upp i olika avdelningar. Det förekommer även profilerade boenden som erbjuder speciell vård för olika diagnoser, exempelvis Parkinsons sjukdom. Det finns alltid omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på plats för att ta hand om de boende. Annan personal så som läkare, sjukgymnast och arbetsterapeuter besöker regelbundet boendet (Stockholms stad, 2017).

7

Vårdtagaren bor i egen lägenhet eller rum med säng som ingår, i övrigt inreds bostaden av den boende efter egen smak. Bostaden har eget badrum och många har även ett eget pentry. Storlek och utformning av bostaden varierar (Stockholms stad, 2017).

Personalen på boendet serverar de boende mat som antingen tillagas på plats eller levereras färdig. Vilka aktiviteter ett boende anordnar varierar men alla har gemensamma lokaler där de boende kan vistas och umgås (Stockholms stad, 2017).

4.7.2 SERVICEHUS Ett servicehusboende är ett mellanting mellan ett eget boende och ett vård och omsorgsboende. Man bor då i en egen lägenhet som är komplett utrustad och har ett trygghetslarm för att snabbt få tillgång till personal vid behov. Hemtjänst ingår inte utan kräver godkänd ansökan.

Det finns viss tillgång till gemensamma lokaler och service men man har alltid tillgång till sjuksköterska. Boendeformen omfattas inte av valfrihetssystemet och kräver godkänt biståndsbeslut (Stockholms stad, 2017).

4.7.3 KORTTIDSBOENDE Ett korttidsboende innebär att en person under kortare period vistas på ett vård och omsorgsboende. Det kan beviljas exempelvis för att avlasta en närstående som vårdar personen i fråga eller under den tiden stadsdelsförvaltningen utreder de framtida behoven av vård eller boende. Det kan även användas för att underlätta återhämtning efter sjukhusvistelse (Stockholms stad, 2017).

4.7.4 SENIORBOENDE Ett seniorboende är egentligen som vilken annan bostad som helst men med extra fokus på tillgänglighet och funktionalitet. De finns som hyresrätt, bostadsrätt eller kollektivboende och variationen är stor. Vissa seniorboenden särskiljer sig från vanliga bostäder endast genom att ha en åldergräns, vanligen 55 år. Andra erbjuder gemensamma ytor och aktiviteter. Gemensamt för alla seniorboenden är att de är utformade för att vara tillgängliga och erbjuda en trygg miljö att åldras i (Seniorval, 2017).

4.8 SIS - ÄLDRESTANDARDEN År 2015 publicerade SIS (Swedish standards institute) Äldrestandarden, en standard för kvalitetssäkring av svenska välfärdstjänster. Äldrestandarden är riktad till verksamheter som bedriver tjänster för äldre personer som bor i ordinärt eller särskilt boende med behov av omvårdnad, service och omsorg.

Standarden är utformad efter Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen och har i syfte att öka kvalitetsstandarden för vårdtagaren. Den ska ge en trygg och givande miljö för den äldre samt en bra arbetsmiljö för personalen. Den ger även operatörer ett underlag för att planera, leda, genomföra och utvärdera verksamheter inför upphandling samt vidareutveckling av egna verksamheter.

Standarden är till stor del ett omfattande kvalitetsledningssystem som har dedikerat en begränsad del för uppföljning och kvalitetssäkring vid utformningen av boendemiljön. Standarden bidrar inte med några konkreta exempel på hur ett vård- och omsorgsboende kan utformas (SIS, 2017).

8

5 INTERNATIONELL UTBLICK Detta kapitel innehåller intressanta idéer och koncept som utvecklats internationellt.

5.1 HUMANITAS, Nederländerna Det nederländska äldreboendet Care Center Humanitas är ett boende där studenter bor gemensamt med vårdtagarna. Idén uppkom via en bostadsbrist för studerande i kombination med ett slopat vårdbidrag för äldre över 80 år som inte var i kritiskt behov av vård.

Äldreboendet erbjöd då de studerande gratis boende i utbyte mot minst 30 timmars deltagande i aktiviteter med de äldre varje månad. Konceptet med att blanda olika åldersgrupper med aktivt socialt umgänge bidrog till att främja de äldres integration i samhället och resulterade i att de upplevde mindre social isolering (City Lab, 2015). Humanitas hämtade inspiration för konceptet ur en brittisk studie som relaterar social isolering med tidig död (Andrew Steptoe, 2012).

5.2 PROVIDENCE MOUNT, St. Vincent - Seattle Providence Mount i Seattle, USA, bygger på ett koncept liknande Humanitas i tidigare kapitel. För att öka den sociala integrationen mellan åldersgrupper har en förskola byggts i anslutning till ett äldreboende. Barnen från förskolan besöker äldreboendets lokaler och man anordnar aktiviteter så som dans, lek och spel tillsammans med vårdtagarna och personal. Effekten blev ett ökat socialt engagemang hos de äldre med en bättre levnadsstandard (Providence Health & Service, 2017).

5.3 DE HOGEWEYK, Nederländerna Ett storskaligt koncept med vård och boende för demenssjuka är grindsamhället De Hogeweyk i Nederländerna. Syftet med projektet var att skapa ett så vanligt vardagsliv som möjligt för de demenssjuka och eliminera institutionskänslan.

Ett område om 15 000 m2 består av 23 byggnader med bostadshus, teater, restauranger, kafé, park och många fler tjänster. Tillsammans bildar de en sluten by där de demenssjuka fritt kan gå runt och ha tillgång till tjänster som vanligt. Byggnaderna är placerade ut med en boulevard som sträcker sig genom området, längs denna är de flesta tjänster placerade. Bostadshusens innergårdar har direkt anslutning till boulevarden och intilliggande innergårdar. Genom denna utformning skapas slingor av gångvägar runt området och undviker på så sätt återvändsgränder som kan skapa förvirring för den demenssjuke.

För att skapa ett tryggt och hemlikt boende har man tagit fram sju inredningsstilar för de individuella lägenheterna. Dessa är utvecklade efter specifika livsstilar och olika kulturella bakgrunder. Varje inredningsstil tar fram essensen ur respektive stil med tidstypiska föremål och färger. De sju kategorierna som togs fram var: hantverkare, kristet, kulturellt, överklass, trivsamt, indonesiskt och urbant (Eckhard Feddersen & Insa Ludtke, 2014).

9

6 STATISTIK OCH FRAMTIDA BEHOV Detta kapitel kommer granska dagens och framtidens behov av äldreboenden.

6.1 DAGENS BEHOV Väntetiderna för beviljade inflyttningar är i genomsnitt 54 dagar med en hög variation mellan ett par veckor till över ett års väntetid. Den långa väntetiden är ofta på grund av Individens egna krav och önskemål gällande lokalisering och tillgänglighet (Dagens Samhälle, 2015).

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är en statlig myndighet med tillsyn över hälso- och sjukvård samt socialtjänsten. IVO utförde 2014 en inventering gällande kommunernas rapporteringsskyldigheter om ej verkställda beslut om vård och omsorg. Som del i arbetet utfördes en enkätundersökning hos fyra kommuner där de fick svara på frågor gällande beslutsprocesser, lagstiftning, rapporteringskravet samt att komma med egna förslag gällande äldreboenden. I kommunernas egna förslag togs problemet upp med LoV och tillgängliga boenden (IVO, 2014).

Enligt LoV har man rätt att söka vilket boende som helst, givet att det uppfyller kraven för vård. Problemet som kommunerna belyste var de som söker boende har specifika krav gällande lokalisering och specialinriktade tjänster. Kommunen kan oftast erbjuda ett boende men den sökande tackar då nej i väntan på rätt boende.

Dagens behov av äldreboenden är inte kritiskt sett till antalet erbjudbara platser. Istället är problematiken att de sökande har höga krav och förväntningar på sitt boende, något som de styr genom rätten till valfrihet. Sammanfattningsvis behövs det alltså fler attraktiva boenden med rätt placering och befintliga boenden behöver göras mer attraktiva (IVO, 2014).

"…Boende är ibland omöjligt att hitta något som den enskilde tackar ja till. Är man till exempel bara inställd på att bo i en viss del av staden och få ett boende med en viss specialistinriktning och tackar nej till alla andra alternativ.” (IVO, 2014)

10

6.2 FRAMTIDENS BEHOV Personer som är 80 år eller äldre har stadigt ökat med cirka 10 % sedan år 2000 och följer kurvan för resten av befolkningen. Den stora gruppen av 40-talister blir under åren 2015 och 2035, 80 år eller äldre vilket kommer innebära en ökning med 76 %, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. För att möta denna ökning krävs en omfattande expansion inom äldreomsorgen (SCB, 2016).

BILD 6.2 Förväntat antal personer över 80 år mellan åren 2015 och 2035 (SCB, 2016).

Tyresö kommun gjorde 2017 en behovsanalys av äldreomsorgen för fyra år framåt. Man gjorde en bedömning att åldersgruppen 80 år eller äldre väntades öka med 38 % under perioden 2016-2021, denna åldersgrupp bedöms också ha störst omsorgsbehov. Förekomsten av demens vid 65 års ålder är cirka 1 % och ökar till närmare 45 % vid ålder 90 år eller äldre. Över lag ökar antalet demenssjuka i Sverige då vi lever längre. Somatiskt sjuka vårdas i allt större utsträckning hemma medan behovet av vårdplatser för demenssjuka väntas öka. Forsätter trenden kommer demenssjuka uppta allt fler platser inom vård och omsorgsboenden (Tyresö kommun, 2017).

11

7 PLATSANALYS AV BEFINTLIGA BOENDEN Som del i arbetet med att utvärdera dagens äldreboende sett till funktion och gestaltning så har platsbesök genomförts på fyra äldreboenden i Stockholmsregionen. Syftet med besöken var att analysera och inventera problem och utformning av vård- och omsorgsboenden. De besökta boendena har valts efter storlek, regi, fastighetens byggnadsår och lokalisering, med syfte att få så stor variation som möjligt.

Inför besöken upprättades en granskningsmall med tre huvudkategorier (se Bilaga 13.1-13.4) som utgångspunkt för analys av det enskilda boendet. Kategorierna sattes som generella områden för att ge en helhetsbild av boendets placering, invändig utformning och verksamhetens arbete. Utöver detta genomfördes spontana intervjuer med personal och verksamhetschefer som dokumenterades i granskningsmallen.

Analysen granskar ej vårdens kvalité eller omfattning utan fokuserar endast på funktion och nyttjande av fastigheten. De besökta boendena kommer inte att nämnas vid namn utan refereras till med numrering.

Alla besökta boenden har inte beviljat fulla rättigheter till fotografering av deras verksamheter, endast fasaden har fotograferats för alla fastigheter. Två av verksamheterna medgav rätten att fotografera utrustning och inredning i boendet. Alla bilder redovisas i respektive svarsmall och finns som bilaga.

12

7.1 ÄLDREBOENDE 1

BILD 7.1 - Fasadbild

Boendet är ett vård- och omsorgsboende för demens- och somatiskt sjuka. Det är i privat regi och lokaliserat i yttre Stockholmsförorten. Totalt har man 45 lägenheter fördelat på fem avdelningar. Fastigheten är byggd 2011 som del i ett större radhusområde. Svarsmall från besök finns i Bilaga 13.1.

7.1.1 UTVÄNDIGT Fastighetens gestaltning smälter väl ihop med intilliggande radhuslängor då man använt samma träpanelsfasad med gemensam färgpalett av svart och vinröd. Som förbipasserande kan man ana att fastigheten drivs av någon typ av verksamhet då den är större i både höjd och bredd jämfört med omgivningen. Antalet våningar varierar från två till fyra. Fastighetens fönster är stora utan spröjs med mindre dekorativa fönster i symmetri. Bottenvåning har uteplatser mot gata, övriga lägenheter har franska balkonger.

Huvudentrén är mot gata med parkering för personal markerat. Intill byggnaden finns en infartsparkering som var full vid besöket. Enligt verksamhetschef parkerar gäster på de markerade parkeringsplatserna utanför entrén. På och avstigning kan enkelt ske utanför entré. Busshållplats inom gångavstånd med bussar mot bl.a. Tyresö Centrum och Gullmarsplan.

Gångvägar vidare in i bostadsområdet var bristfälliga och kunde endast nås via smal trottoar längs bilväg. Inom kortare gångavstånd fanns en badplats med sandstrand som uppskattades av de boende. På byggnadens baksida fanns en anlagd kuperad gård med smala gångstigar i varierande lutningar omgiven av buskage. Utspritt över området fanns parkbänkar och belysning samt pallkragar för odling.

Ett mindre centrum med mataffär, post och annan service fanns i området men inte inom gångavstånd.

13

7.1.2 INVÄNDIGT Entrén till byggnaden består av en enkeldörr med dörröppningsfunktion till en mellanentré. Slussen fungerade bra men blev snabbt trång om flera passerade samtidigt. Invändigt möts man av en lounge med sittplatser i modern lantlig stil. Från loungen går två korridorer i motsatt riktning och utgör varsin avdelning. Denna utformning är genomgående för hela fastigheten upp till fjärde våningen som är endast för personal.

Varje avdelning består av en genomgående korridor med ett gemensamt vardagsrum, matsal och storkök i mitten med lägenheter placerade i ytterkant. Den gemensamma ytan är öppen med ett mindre kontor i direktanslutning vars mellanväggar bar på fönster för att ge personalen bättre översikt. Med denna planlösning har de boende aldrig långt till de gemensamma utrymmena, korridorskänslan är minimal och personalen har god översikt.

Personalrum samt övriga gemensamma lokaler för alla avdelningar finns på den fjärde våningen. Här finns även vilorum och omklädningsrum för personal, kontor för sjukgymnast och sjuksköterskor samt förråd för medicin och utrustning. Våningen innehåller även ett rum inrett som ett mini-spa med tassbadkar och plats för frisering. Enligt uppgift används dock rummet mycket sällan då badkaret har för hög kant.

Lägenheterna är om 31 kvm och utformade som 1½ RoK. Generösa ljusinsläpp mycket tack vare franska balkongen i kombination med större fönsterparti i anslutning. Även ett mindre fönster med högre brösthöjd är placerad på ett sådant sätt att kunna erbjuda utsikt från sängen utan bidra med för stor insyn. Takhöjden är högre i sovrummet, antas vara högre än 270 cm men lägre i hall och badrum. Möjlighet till internetanslutning och kabel tv finns i alla lägenheter.

Pentryt ligger i anslutning till hall och är av mindre storlek, utrustad med en trinett-enhet som kombinerar diskho, kokplatta och bänkkyl. Överskåpet hade i efterhand försetts med ett lås för att fungera som ett medicinskåp. Utöver detta består pentryt av två 600 mm garderober varav en innehåller ett mindre kassaskåp.

Badrummet är utformad enligt AFS2009:2 och har färgkoordinerade väggar av kakel för att underlätta orientering vid eventuell synnedsättning eller demens. Duschen och toaletten är utrustade med grepphandtag samt stöd. Toaletten är försedd med en eftermonterad förhöjd sits. Det finns även ett halvhögt skåp för förvaring av sanitetsprodukter.

7.1.3 VERKSAMHETEN Boendet hade vid besök 42 fastanställda och några ytterligare timanställda. En sjuksköterska fanns på plats varje dag med ytterligare en som besöker boendet varje måndag. Verksamheten erbjuder de boende regelbundet aktiviteter exempelvis högläsning, inomhusgymnastik, vinprovning och filmvisning. Verksamheten har en egen buss för att kunna anordna mindre resor för de boende.

7.1.4 SYNPUNKTER FRÅN VERKSAMHETEN Här redovisas olika konkreta åsikter och synpunkter från personal och verksamhetschef.

• Verksamhetens storlek gällande anställda och boende var optimal enligt verksamhetschef med hänsyn till kostnad och kvalitet.

• Sjuksköterskor behöver större kontor med egen skrivare och fax som är skiljt från resten av verksamhetens personal pga. sekretess.

• Medicinförvaringen var undermålig, borde vara mer lättillgänglig och organiserad med hyllor.

14

• Branddörrar användes av demenssjuka för att rymma. Har försetts med larm i efterhand för att förhindra ytterligare rymningsförsök. Automatisk öppning av branddörrar önskades av verksamhetschef.

• De boende klagade på torr luft.

• Förvaringsmöjligheter för golvlyftar, rullstol och rullatorer var bristfälligt tilltagna.

• Balkonger och bakgård hade höga trösklar.

• Fastigheten har bara en hiss vilket har varit ett stort problem för verksamheten vid underhåll och reparation av hissen.

• Hiss gick inte ner till källarplan, utan man tvingades ta trappa ner till källarförråd.

• Fastigheten hade ingen lastkaj. Leverans av mat och material togs via soprummet intill huvudentrén.

• Personalen fördrog taktravers som lyftanordningar framför golvlyft.

• Trösklar i korridor demonterades i efterhand pga. stora framkomlighetsbekymmer.

• Bakgårdens utformning med kuperade smala gångar begränsade användningen då det inte fanns tillräckligt med utrymme för personal att hjälpa vårdtagarna runt.

15

7.2 ÄLDREBOENDE 2


Boendet är ett vård- och omsorgsboende kombinerat med servicehus lokaliserat i centrala Stockholm. Det drivs i kommunal regi med inriktning på somatiskt sjuka, personer med demensdiagnos samt ett profilerat boende med psykiatri. Till servicehuset hanterar verksamheten hemtjänst, tillgång till sjuksköterska, erhåller gemensamma lokaler samt anordnar aktiviteter. Totalt har verksamheten 92 lägenheter för vård- och omsorgsboende och 25 lägenheter i servicehuset. Fastigheten är byggd på 1980-talet och har sedan 1986 bedrivit vård och omsorg för äldre. Svarsmall från besök finns i Bilaga 13.2.

7.2.1 UTVÄNDIGT Fastigheten är belägen på en smal gata i centrala Stockholm. Fasaden består av mörkt tegel med faluröda plåtinslag runt fönster och ljusbeigea vindskydd runt balkonger som vetter ut mot gatan. Fastigheten har totalt åtta våningar varav sex är helt ovan mark.

Entrén är markerad med accentfärger på pelare samt glaspartier. På och avstigningsmöjlighet finns i direkt anslutning till entrén och parkering finns i fastighetens parkeringshus mot avgift. Bakgården är plan och anlagd med gräs och gångvägar samt utspridda sittgrupper. Enligt verksamhetschefen används bakgårdens flitigt på sommarhalvåret av de boende där det också ligger en restaurang med uteservering.

Området kring fastigheten är trångt med smala trottoarer men har närhet till flera parker så som Humlegården och Kungsträdgården. Det finns också närhet till kollektiva medel så som tunnelbana och buss samt ett brett utbud av butiker och service.

7.2.2 INVÄNDIGT Entrén har dörröppningsfunktion med sluss och invändigt möts man av ett större rum med ett fåtal sittplatser längs väggarna. I mitten står ett antal bokhyllor med böcker anordnade för att likna ett slags bibliotek. Receptionen är tydligt markerad men inte bemannad vid besök.

16

Entréplan består av en restaurang, kontor för personal och förvaring. På de övre planen är lägenheter placerade på båda sidor av korridor som löper genom hela fastigheten. Gemensamt storkök, matplats och vardagsrum finns på varje avdelning som omfattar nio lägenheter. Utformningen av de gemensamma utrymmena varierar och är uppskattningsvis ca 70 kvm stora. Storköken har tydlig avgränsningsmöjlighet i form av halvhög dörr.

Lägenheterna varierar i storlek och utformning, enligt verksamhetschef är den vanligaste storleken ca 35 kvm på 1½RoK. Den besökta lägenheten är något större, uppskattningsvis 45 kvm med normalstort kök, sovalkov och vardagsrum/matplats. Inredningen bedöms vara från 80-tal med vissa nyare ingrepp. Badrummet är försett med skjutdörr som personalen uppskattar. Taktraverser för lyftmoment finns monterade i besökslägenheten. Data och TV-uttag finns i samtliga lägenheter.

Fastigheten har enligt uppgift renoverats i omgångar men endast i återställande syfte. De moderniseringar som gjorts var främst för data och förbättring av ventilationssystem.

7.2.3 VERKSAMHETEN Boendet har enligt uppgift vid besökstillfället ca 125 st anställda med fyra schemalagda sjuksköterskor och två sjukgymnaster. Man anordnar flera olika aktiviteter för de boende bl.a. inomhusgymnastik, högläsning, bingo och utflykter. Alla leveranser till boendet sker via huvudentrén och sophämtning genom garage. Hela byggnaden är utrustad med ett bricksystem för tillgänglighet, besökande får kvittera ut bricka i receptionen.


• Ytan för gemensamma utrymmen är för liten för att kunna hantera nio personer i rullstol. Blir snabbt väldigt trångt.

• Personalrum för små.

• Ventilationen är tydligt dåligt kalibrerad och otillräcklig i flera utrymmen. Försök att förbättra situationen har gjorts genom att installera tilluftsaggregat med uppvärmning i de gemensamma utrymmena. Dock har dessa installationers placering och storlek påverkat de gemensamma utrymmenas funktionalitet.

• Vid ny upphandling av matleveranser togs beslut om att servera varm mat både till lunch och till middag, tidigare bara middag. Då lagen om offentlig upphandling gäller (LOU) ställdes verksamheten inför ett problem med att hantera uppvärmningen av all mat.

• Personalrum för sjuksköterskorna för litet.

17

7.3 ÄLDREBOENDE 3


Det tredje boendet som analyseras är ett utav de större på 8 våningar ovan mark med två avdelningar per plan. Boendet är ett vård- och omsorgsboende och har 128 lägenheter varav 112 är aktiva vid besöket då två avdelningar var under renovation. Boendet är lokaliserat i Stockholmsförorten och ligger centralt i ett bostadsområde av radhus, villor och flerbostadshus. Fastigheten byggdes under 60-talet och drivs i kommunal regi. Svarsmall från besök finns i Bilaga 13.3.

7.3.1 UTVÄNDIGT Fasaden består av ljusrött tegel med färgade plåtpaneler som horisontellt sammankopplar fönstersektionerna. Boendets gestaltning skiljer sig från intilliggande byggnader och ligger i en sänka. Vård- och omsorgsboendet består av fyra sammankopplade byggnader varav tre är om åtta våningar. Den fjärde byggnaden är lägre och utgör verksamhetens huvudentré med tydliga skyltar och stor entrédörr.

Utanför huvudentrén finns en mindre rondell med en hållplats för närtrafik. Intill ligger en avgiftsbelagd parkeringsyta för besökare. Längs huvudvägen finns busshållplats med bussar direkt till det lokala centrumet.

Fastighetens innergård är plant anlagd med gångvägar, sittplatser och bersåer. Enligt uppgift så används den flitigt under sommarhalvåret.

7.3.2 INVÄNDIGT Huvudentrén består av automatisk dörr med sluss. Invändigt möts man av en stor lounge med flera sittplatser, bakgrundsmusik och TV. Reception och en mindre livsmedelsbutik ligger i direkt anslutning. Intill loungen finns en stor aula som vid besöket höll en vårbal för de boende. Intill aulan finns matsal med storkök. En del av borden i matsalen är upphöjda med plankor för att bli enklare för rullstolsburna att använda. Det finns även lokaler för de boende att boka för egen nyttja med bland annat sy och virkningsmaterial.

18

Varje avdelning består av en genomgående korridor med lägenheter på varje sida. I mitten av varje korridor finns en gemensam lokal med kök, matplats och vardagsrum. Ytan är enkelt inredd med soffor och sittplatser med gott om utrymme. Ett stort akvarium finns placerat i varje gemensam yta, en tjänst verksamheten abonnerar på.

Enligt uppgift varierar lägenheterna i storlek men är i snitt ca 40 kvm stora och utformade som 1½ RoK. Den besökta lägenheten har ett mindre pentry bestående av ett underskåp som kombinerade diskho och kokplatta, ett överskåp för förvaring, bänkkyl och fullstor garderob. Taktraverser finns i sovalkov för att underlätta lyft.

Badrummets nås genom skjutdörr och invändigt är väggarna färgkoordinerade för att markera viktiga funktioner så som WC-stol och handfat. Badrummet är utrustat med hyll- och skåpsförvaring.

Personalrum är utspridda i byggnaden i olika storlekar med anslutande pentry och omklädningsrum i vissa. Källarvåningen består bl.a. av lägenhetsförråd och komplett gym.

7.3.3 VERKSAMHET Boendet hade åtta schemalagada sjuksköterskor, tre arbetsterapeuter, tre sjukgymnaster/fysioterapeuter, 89 vårdbiträden/undersköterskor under dag/kväll (19 under natt) samt 27 timanställda. Verksamheten erbjuder väldigt många aktiviteter så som film, högläsning och dylikt. Större evenemang anordnas regelbundet och är ofta årstidsanpassade.


• Enligt personal upplevde de en 'korridorskänsla' utmed hela boendet. Man har försökt att motverka detta genom att inreda med möbler, tavlor och sittplatser.

• Skjutdörrar i badrummen var något som personalen uppskattade. Underlättar hantering.

• Stora aulan uppskattas och underlättar vid anordnandet av större aktiviteter.

• Långa avstånd mellan de olika avdelningarna.

19

7.4 ÄLDREBOENDE 4


Boendet är ett nybyggt vård- och omsorgsboende som haft inflytt under 2016. Det drivs i privat regi med 75 lägenheter och erbjuder vård för somatiskt och demenssjuka samt även ett korttidsboende. Fastigheten är lokaliserad i Stockholms södra förort och området har haft flera nybyggen under senaste åren. Svarsmall från besök finns i Bilaga 13.4.

7.4.1 UTVÄNDIGT Fastigheten ger ett modernt intryck och passar väl in med närliggande nybyggda flerbostadshus. Trädetaljer noteras i fasaden som annars är beigeputsad med bruna inslag runt fönster och balkonger. Boendet är placerat på en höjd och erbjuder milsvid utsikt med sina fyra våningar ovan mark. Stora fönsterpartier med franska balkonger ger ett luftigt intryck. Entrén är tydligt markerad från gata men nås inte på fot utan att gå på bilväg/uppfart som saknar trottoar.

Parkering mot avgift finns intill byggnaden. Gångavstånd till pendeltåg och tunnelbanestation samt busshållplats. I närområdet finns ett mindre centrum med matvarubutik och annan service. Med tunnelbana nås snabbt ett större centrum med flertalet butiker. Gångvägar finns runt närområdet med närhet till insjöarna Drevviken och Magelugnen.

Byggnaden har en anlagd plan innergård med gångstråk, sittplatser och balanseringsövningsredskap. Markbeläggningen är plan och bestod främst av gräs och marksten med fritt solläge.

7.4.2 INVÄNDIGT Entrén har dörröppnare med sluss och inne möts man av en ljus och luftig lounge med stora fönsterpartier mot bakgården. Inredning och färgsättning är ljus och modern med lantliga inslag i möbler och tyger. Längs med kortsidorna finns kontor för sjuksköterskor och personal. Två korridorer stäcker sig i vinkel ut från varje sida av loungen och utgör de olika avdelningarna med nio lägenheter per avdelning.

20

Denna planlösning är genomgående för hela byggnaden med undantag för entréutrymmet. På de övre våningarna är dessa inredda som personalrum, aktivitetsrum och inomhusgym. Korridorerna leder till en gemensam yta med vardagsrum, matplats och storkök dedikerat för varje avdelning. Storköket är välutrustat med bl.a. fyra kylskåp, diskmaskin och ugn. Enkel avgränsning är möjligt tack vare halvhög dörr. Alla sittstolar har hjul i framkant och varje gemensam yta har tillgång till en stor balkong med generöst solinsläpp.

Alla lägenheter är identiska planerade som 1 RoK om 30 kvm. Stora fönsterpartier med fransk balkong ger bra ljusinsläpp och hela lägenheten är målad vit. Mitt i rummet finns en larm/kontakt-dosa som de boende kan använda för att kommunicera och tillkalla personal vid behov. I taket ovanför sovplatsen har man förberett för installation av taktravers. Kabel-TV och internetuttag finns tillgängligt och hela fastigheten erbjuder trådlös anslutning till internet.

Pentryt är av enklare modell med kokplatta, diskho och kyl, vitrinskåp samt fullhöga förvaringsskåp. Badrummet har färgkoordinerade väggar som markerar viktiga funktioner så som toalettstol och lampknapp. Här finns också ett halvhögt skåp med lås för förvaring.

7.4.3 VERKSAMHETEN Boendet hade vid besökstillfället ca 70 anställda varav fyra sjuksköterskor. En personlig tränare besöker regelbundet boendet varje vecka vilket uppskattas av de boende. Det anordnas flera aktiviteter med fokus på hälsa och välmående. Andra populära aktiviteter är filmvisning och ”fredagsdrinken”. Leveranser till och från boendet sker bredvid entrén genom större dörrar som leder direkt in till servicehiss. Byggnaden var försedd med kodsystem vilket underlättar för personal som inte behöver bära på nycklar eller brickor.


• Sjuksköterskornas kontor var vid inflytt ett enda stort rum, utan avgränsning för medicin och liknande. I efterhand har man gränsat av rummet för att skapa medicinrum. Rummets storlek efter avgränsningen var enligt uppgift för litet.

• Kontoren kunde gärna vara större då de ska rymma låsbara och brandsäkra arkiv.

• Korridorerna som går ut från loungen på varje våning har fått klagomål på att vara för lång. Det saknas också räcken men som nu har beställts. Sittplatser i korridor saknas.

• Personalrum, aktivitetsrum och gymmets utformning var inte optimalt. Mycket långsmalt i vinkel gjorde rummen lyhörda och svårmöblerade.

• Vid inflytt hade man tekniska problem med dörröppnare och brandlarm som inte fungerade korrekt.

• Överlag anser personalen att boendet är mycket välfungerande och då verksamheten är relativt ny förväntas dessa mindra problem lösas över tid.

21

7.5 SAMMANFATTNING PLATSANALYS De besökta boendena har haft flera gemensamma svagheter och styrkor gällande utformning och inredning. Nedan följer en sammanfattning av alla besök.

7.5.1 SAMMANFATTNING UTVÄNDIGT Fastigheternas gestaltning utifrån sett har varierat kraftigt. De äldre fastigheterna har inte gestaltats för att alls smälta in eller anpassa sig efter intilliggande byggnader utan utmärker sig väldigt tydligt. Detta kan självklart bero på att intilliggande byggnader renoverats eller byggts om men det förefaller ändå anmärkningsvärt då de nybyggda fastigheterna var väl anpassade efter sin omgivning.

Tillgängligheten för samtliga boenden har varit allt från god till mycket god. Alla har erbjudit parkering och haft närhet till kollektivtrafik. Att hitta dit har också varit mycket enkelt med tydliga skyltar.

Alla besökta boenden har haft någon form av bakgård med uteplats. Dessa har varit mycket plana förutom Äldreboende 1 som var kuperad. Den plana ytan underlättar väsentligt för de boende och personal när de vistas utomhus. I allmänhet har bakgårdarna varit sparsamt utformade endast med gångvägar, sittplatser, buskage och gräsmatta. Äldreboende 4 stod ut då dess bakgård var försedd med flera sittplatser, gångvägar och balansövningsredskap.

7.5.2 SAMMANFATTNING INVÄNDIGT Lösningen med huvudentré in i lounge förekom på alla besökta boenden och brukades flitigt av de boende. Det gav ett välkomnande intryck och uppmuntrade till sociala möten. Inredningen är generellt ljus och luftig vilket i sig också bidrar till ett lugnt och harmoniskt intryck.

Korridorer har varit återkommande och kan kanske ses som oundvikliga i denna typ av boende. Däremot hade alla boenden, i olika utsträckningar, inrett dessa korridorer med sittgrupper, tavlor och belysning för att minimera korridorskänslan. Man hade gjort försök med att inkludera korridorerna som en del av boendet istället för att endast se de som transportsträckor och samtidigt ger möjlighet för de boende att vila.

De gemensamma utrymmena har varierat framförallt i storlek men har alltid varit i öppen planlösning. I de äldre fastigheter som besökts så har dessa utrymmen varit mindre och personalen har rapporterat om problem vid matservering för de boende. Utrymmena tycks vara anpassade efter ett schablonantal boende i rullstol, problemet uppstår då schablonen överskrids. Den öppna planlösningen underlättar för personalen som vill ha översikt över hela ytan.

Ventilationen i samtliga besökta boenden har haft problem. Nyinstallationer i de äldre fastigheterna har varit undermåliga och felkalibrerade. I de nyare fastigheterna har ventilationen fungerat bättre men inte optimalt. Som besökare slås man av hur viktig ventilationen är för denna typ av boende.

Lägenheterna har i det stora hela sett likadana ut, vad som har skiljt sig åt är slitage och den fasta inredningens ålder. Förvaringsmöjligheterna har varierat från en standardgarderob till tre fullstora. Internet och tv-uttag har funnits i samtliga besökta lägenheter. Låsbart förvaringsskåp för den boendes medicin var märkbart eftermonterat i äldreboende 1,2 och 3. Dess placering och lösning har varierat men tenderar att lokaliseras till pentryt vilket verkar vara att föredra med hänsyn till erforderligt djup och höjd.

22

Lägenheternas pentry har varierat från fullstort kök till mindre kokvrå. Gemensamt för alla är kokplatta, diskho, kyl och förvaringsmöjligheter. Enligt uppgift används sällan pentryt för matlagning utan främst för tillagning kaffe eller te. All mat serveras av personalen och ett fullstort kök anses därför onödigt.

Franska balkong var en återkommande lösning för att ge ökat ljusinsläpp i lägenheten och erbjuda goda möjligheter till vädring. De flesta besökta lägenhetsbadrum har haft färgkoordinerade väggar med färgstarka kakelplattor runt viktiga funktioner t.ex. toalettstol, handfat och strömbrytare. Vidare har både liggande och stående grepphandtag funnits i duschutrymmet. Ett låsbart, ofta halvhögt skåp för förvaring av sanitetsprodukter har också noterats.

Lyftanordningar har varierat i alla besökta boenden. Mobila golvlyftar användes i stor utsträckning och var enligt personalen ett återkommande problem vid hantering då de kräver stora ytor vid manövrering och förvaring. Ett antal besökta lägenheter hade taktraverser som lyftanordning, dessa uppskattades av personalen då proceduren var mycket enklare jämfört med golvlyft.

7.5.3 SAMMANFATTNING VERKSAMHETEN Antalet fast anställda jämfört med antalet boende har varierat men tycks följa en kvot på 1:1, dvs en anställd per vårdtagare. Antalet sjuksköterskor per boende tycks variera mer efter behov än antalet boende.

Alla boenden har erbjudit ett flertal olika aktiviteter främst utifrån vilken tillgång till lokaler och utrustning man har haft. Vanligast förekommande har inomhusgymnastik varit, något som enligt personalen verkar vara mycket uppskattat av de boende.

23

8 UNDERSÖKNING Som del i detta arbete har det utförts en enkätundersökning. Syftet med undersökningen var att studera erfarenheter av äldreboenden samt vilka egna förväntningar och önskemål kommande generation kommer ha på sitt boende.

Undersökningen har inte haft någon specifik målgrupp utan vänt sig till allmänheten. Resultaten kommer att tolkas som en fingervisning kring dagsuppfattningen om äldreboenden och vilka vanor och förväntningar som kommer finnas i framtiden.

I detta kapitel kommer delar ur undersökningen analyseras som är intressanta för studien. Resultaten presenteras i sin helhet i Bilaga 13.5.

8.1 DEL 1 – PERSONLIGA FRÅGOR Första delen i enkäten bestod av personliga frågor kring den enskildes vanor, intressen och föredragen inredningsstil. Svaren visar att socialt umgänge och utlandsresor är populära fritidsaktiviteter. Vidare visar resultaten att motion är mycket vanligt i vardagen. Äldreboenden i framtiden bör därför anpassas med utrustning och personal för den allt mer motionerande demografin.

En majoritet av de svarande umgås med vänner, familj och släkt minst en gång per vecka. Detta tillsammans med socialt umgänge som populär fritidsaktivitet visar på betydelsen av att kunna erbjuda goda möjligheter till umgänge på ett äldreboende. Utrymmen så som de gemensamma ytorna och de individuella lägenheterna bör därför utformas för att underlätta och uppmuntra till besök från anhöriga.

Kommunikation med vänner och familj görs idag över flera olika medier. Mobiltelefonen och det uppkopplade samhället kommer inom sinom tid vara en viktig del i den framtida vårdtagarens vardag. Detta påverkar inte utformningen av äldreboenden direkt men bör tas i hänsyn, då främst gällande uppkopplingsmöjligheter.

I ett försök att identifiera gestaltningsbärande begrepp för hemkänsla så presenterades det ett flertal svarsalternativ i enkäten. Syftet med detta var att identifiera vad som bäst beskriver hemkänsla hos deltagarna. Begreppen kan användas som generell vägledning eller fingervisning till invändig inredning av äldreboenden. Diagram 8.1.1 visar hur deltagarna svarade.

DIAGRAM 8.1.1 - HEMKÄNSLA

24

8.2 DEL 2 - INTRYCK OCH ASSOCIATIONER Enkäten innehöll två separata frågeställningar gällande intryck och association till äldreboenden. Frågeställningarna hade samma svarsalternativ och syftet var att studera hur intryck kopplas till association. I resultaten kan man tydligt se att allmänhetens intryck hänger ihop med associationen till äldreboenden. Intryck leder till association och är intrycket negativt så kommer personen i fråga ha en negativ inställning till äldreboenden i framtiden. Detta påvisar därför vikten av att gestalta boenden som är attraktiva för både vårdtagaren och dess anhöriga.

På frågan om intryck och association av hemkänsla till äldreboenden så visar resultaten på en negativ bild. Detta kan tolkas som att dagens äldreboenden inte upplevs som hemlikt av de svarande. Om detta antas vara en generell trend bör nuvarande äldreboenden uppdateras inredningsmässigt.

DIAGRAM 8.2.2 - INTRYCK AV ÄLDREBOENDEN 1: Negativt 5:Positivt

DIAGRAM 8.2.1 - ASSOCIATION TILL ÄLDREBOENDEN 1 : Inte alls 5: Väldigt mycket

25

8.3 DEL 3 - ÖNSKEMÅL KRING PLACERING, UTFORMNING OCH AKTIVITETER

På frågan om boendets geografiska placering blev resultaten tydligt fördelade. Den spridda fördelningen kan tolkas som att folk vill bo kvar i samma miljö som de är vana vid. Framförallt visar resultaten på hur viktigt det är att äldreboenden byggs i flera olika miljöer. Tolkningen stärks av att "familj" var en mycket vanlig prioritering bland svaren om önskad närhet till boendet. Trots den spridda fördelningen av önskad geografisk placering så prioriterade en klar majoritet av de svarande att ha närhet till natur så som skog, vatten och park.

DIAGRAM 8.3.1 – PLACERING

DIAGRAM 8.3.2 - NÄRHET

26

Platsanalyserna visade på stor variation i hur äldreboenden var gestaltade med hänsyn till omgivningen. Vissa var mycket väl anpassade efter intilliggande byggnader och andra tydligt annorlunda. Enkäten innehåll en frågeställning om det föredrogs att ett boende gestaltats för att smälta in i omgivningen eller sticka ut. En klar majoritet föredrog ett boende som passar väl in med omgivningen. En tolkning är då att man föredrar ett boende som utifrån sett ser ut som vilken annan fastighet som helst och minimerar på så sätt 'institut'-känslan.

Antalet boende har varierat under platsanalyserna. Deltagarna fick i enkäten välja föredragen storleken sett till antalet boende i ett äldreboende. Resultaten visar att en stor majoritet föredrar ett boende med 40-69 st lägenheter. Endast 3% av deltagarna ansåg att fler lägenheter var att föredra.

DIAGRAM 8.3.3 - INTRYCK

27

8.4 SAMMANFATTNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING Enkäten har trots dess olika åldersdemografier gett relativt tydliga resultat kring äldreboenden och dess utformning.

Svaren visar att deltagarna har en aktiv vardag gällande motion och socialt umgänge. Kommunikation och närhet till familj och vänner är något som prioriteras högt. Äldreboenden har i dagsläget gemensamma lokaler där vårdtagaren kan umgås med besökande. Utvecklingen av dessa ytor kommer troligen att vara en allt viktigare del i utformningen av äldreboenden i framtiden.

Ett viktigt tema i dagens utformning av äldreboenden är hemlikhet som betonas i ÄDEL-reformen. Hemlikhet är svårdefinierat men viktigt för att uppnå attraktiva boenden. Definitionen ändras med tiden och så borde även äldreboendes inredning göra. Enkäten redovisar ett försök att identifiera begreppet "hemkänsla" hos deltagarna men resultatet är begränsat och kan inte generaliseras. Resultatet gav en dock en fingervisning och visar att det är möjligt att utföra djupare studier inom ämnet.

Enkäten visar på en annan viktig del i projekteringen av äldreboenden som är dess geografiska placering samt dess relation till intilliggande byggnader. Resultatet visar på att deltagarna värdesätter närhet till natur och familj mycket högt oavsett om boendet är placerat centralt eller i förort.

28

9 INVÄNDIG FUNKTION OCH UTFORMNING I detta kapitel ges förslag på utformning av lägenhet och utomhusmiljö för ett äldreboende. Förslagen har tagits fram med hjälp av platsanalyser, intervjuer med personal på äldreboenden och intervju med sakkunnig projektledare Eva Kriegelstein samt analys av enkätundersökning.

9.1 Pentry Samtliga lägenheter besökta under platsanalysen var utrustade med möjligheten att tillaga mat i olika utsträckningar. Enstaka lägenheter var komplett utrustade enligt SS 91 42 21 men merparten hade olika kombinationer av trinett-pentryn. Enligt intervjuad personal så använde de boende sällan pentryt för matlagning då all mat serverades i de gemensamma lokalerna. Pentryt användes i allmänhet för beredning av varm dryck och på grund av brandrisk hade man avsiktligt kopplat ur spis i flera lägenheter.

Pentryts utformning saknar en övergripande standard och varierar därför mycket mellan olika boenden. Förslaget är en sammanfattning från intervju med personal, drifttekniker och sakkunniga där viktiga funktioner och mått lyfts fram.

Pentryt bör placeras på ett sådant sätt att 1200 mm fritt utrymme framför tillgodoses med hänsyn till rullstol. Kokplatta och diskho placeras i bänkskiva med fritt utrymme under om minst 700 mm för rullstolstillgänglighet (Omboende, 2017). Förhöjd sockel bör användas i detta fria utrymme för att minimera skador på vägg. Kokplattan ska enkelt kunna kopplas ur och köksblandaren bör ha självavstängande grepp. Detta för att undvika skador till följd av torrkokning och vattenskador då vårdtagaren kan ha svårigheter att hantera dessa funktioner på ett säkert sätt.

Rakt pentry underlättar översikt samt för passage och personal. Förvaringsgarderober kan enkelt byggas ihop med pentry för att skapa en enhetlig lösning och bör ha utdragbara förvaringsmöjligheter i form av lådor och skafferi. Vårdtagarens medicinskåp kan enkelt placeras i pentryts förvaring. Överskåp av vitrinmodell bör placeras 300 till 400 mm ovan bänkyta för att öka tillgänglighet och översikt(Omboende, 2017).

Pentry - Exempel för äldreboende

Rekommendationer• Rakt pentry underlättar passage.

• Högskåp med lådförvaring.

• Högskåp kan enkelt byggas ihop med pentryt.

• Medicinskåp integreras i högskåp.

• Vitrinskåp för enkel översikt.

• Överskåp underkant 300 till 400 mm ovan bänkyta.

• Timerstyrd kokplatta, även urkopplingsbar.

• Köksblandare med självstängande grepp.

• Fritt utrymme under bänkyta mellan 700-800 mm.

• Förhöjd sockel under bänkytan.

• Fritt utrymme på 1200 mm framför kokvrå för rullstol.

(Mått i mm)60

0

2600

Fritt

måt

t12

00

2100

600 600 800 600

700-

800

300-

400

0 1,0 2,0 5,0

SKALA 1:50

30

9.2 Badrum Badrum i denna typ av boende skall utformas enligt SS 91 42 21:2006 förhöjda nivå. Detta ska dock ses som det lägsta kravet och rummet bör istället anpassas efter de behov som föreligger. Personal utför tunga lyft i dessa utrymmen och det ska finnas tillräckligt med plats för att manövrera de förflyttningshjälpmedel som används (Arbetsmiljöverket, 2014). Utöver badrummets mått finns det flera enkla åtgärder som kan underlätta för både personal och vårdtagaren. Användningen av färg för att markera viktiga funktioner i badrummet är ett enkelt sätt att underlätta orienteringen för demenssjuka eller vårdtagare med synnedsättning.

I intervju med sakkunnig Eva Krigerstein diskuterades hur vårdstagarens upplevelse vid ett badrumsbesök kan förbättras. Under badrumsbesöket behöver vårdtagaren ofta spendera en längre tid avklädd och upplever då köld och obekvämhet. Som lösning kan en takmonterad värmepanel installeras vilket då strålar värme nedåt. Vidare diskuterades inredningslösningar som uppmuntrade till samtal och konversation med vårdtagaren under proceduren. Badrummen är generellt kala för att hållas lättstädade men två enkla tavelkrokar med personliga bilder kan göra mycket som konversationsstartare.

WC-stolen bör vara av förhöjd modell (46 cm ovankant porslin) eller av vanlig modell (42 cm ovankant porslin) men kompletterad med förhöjningssits. Fällbara armstöd ska finnas till stolen och de får gärna ha en tydlig färg för att underlätta orientering. Det fria avståndet mellan vägg och WC-stol har ökats från det rekommenderade 800 mm till 1000 mm för att underlätta personalens hantering(Arbetsmiljöverket, 2014). Ändringen gör att lyftpositionen för personal förbättras och tillåter mer utrymme för lyftutrustning. Om duschvagn ska användas bör rummets mått ökas ytterligare till 2400 x 2700 mm och om duschvagnen måste svängas när den dras ut skall dörröppningen ökas till 1400 mm (Arbetsmiljöverket, 2014).

Duschblandaren ska ha greppvänliga rattar och vara enkel att manövrera. Duschslangen bör vara extra lång, minst 2000 mm. Stående och liggande grepphandtag placeras i duschhörnet. Ett låsbart halvhögt förvaringsskåp bör finnas i rummet och placeras lämpligen lägre än normalt för att tillgodose rullstolstillgänglighet. Ytterligare förvaring som väggskåp á 300 x 600 x 120 mm (BxHxD) kan placeras intill handfat.

Dörren bör vara av skjutdörrsmodell för att underlätta hantering samt undvika trösklar. Fritt öppen yta på minst 900 mm ska finnas (karmyttermått 10). Golvets lutning bör vara minimal, helst mindre än 1:50 samt belagd med halkfritt material (Arkus, 2014).

Handfatet ska vara anpassat för rullstol med fritt mått under för ben och får gärna ha en insvängd, greppvänlig kant. Badrummets belysning ska vara väl tilltagen med ickebländade armaturer.

Förslaget nedan är en sammanfattning av insamlad information från platsanalys, intervju med sakkunniga, gällande krav samt rekommendationer.

300

500

2200

2400

10001000

900

800

750

HANDRÄCKE

900

0 1,0 2,0 5,0

SKALA 1:50

Rekomendationer • Ökat invändigt mått jämfört med SS 91 42 21:2006 för extra utrymme för personal och utrustning.

• Utökat utrymme runt WC förenklar manövrering av utrustning.

• Takmonterad värmepanel.

• Stora ickebländande armaturer med varmt ickebländande ljus.

• Handfat med greppvänligt handtag och låg bassäng medutrymme för rullstol.

• Personliga tavlor på väggen inbjuder till konversation.

• Skjutdörr för enkel och snabb dörröppning, samt undviker tröskel.

• Färgkoordinerade väggar förenklar orientering för synnedsatta och demenssjuka.

• Lågt placerat förvaringsskåp med låsmöjlighet för sanitetsprodukter.

• Horisontella och vertikala handräcken intill dusch.

Badrum - Exempel för äldreboende (Mått i mm)

Utökad tillgänglighetSS 91 42 21:2006

FÄRGACCENT

FÖRVARINGSSKÅP

INGA TRÖSKLARMINIMAL NIVÅSKILLNAD

SKJUTDÖRR

HANDRÄCKE

SITS & ARMSTÖDI STARK FÄRG

FÄRGKOORDINERADVÄGGAR

VARMT ICKEBLÄNDANDEBELYSNING

PERSONLIGATAVLOR

GREPPVÄNLIGTHANDFAT MEDLÅG BASSÄNG

TAKMONTERADVÄRMEPANEL

HANDTAG

FÖRVARINGSSKÅP

SKJUTDÖRR

TAKMONTERADVÄRMEPANEL

DUSCH

DUSCH

GREPPVÄNLIG KANT

HANDTAG

WC MED ARMSTÖD

32

9.3 Sovrum & Vardagsrum Sovrummets utformning styrs främst utifrån grundkraven från SS 91 42 21:2006 förhöjda nivå men bör utökas för att kunna hantera lyftanordningar. Dessa mått med olika varianter redovisas i 9.3.1 Lyftanordningar.

Under platsanalysen noterades fördelen med fransk balkong i denna typ av boende. Lösningen ger ett generöst ljusinsläpp i kombination med fönsterpartier och erbjuder goda möjligheter till ventilering. Dörren bör monteras med fallskydd i förhöjd modell.

För de vårdtagare som är sängbundna kan ett mindre fönster med högre brösthöjd placerat i nära anslutning till sängen vara en uppskattad lösning. Fönstret ger då möjligheten till utsikt utomhus från sängen utan att inskränka på insyn.

Vid sängen installeras en strömbrytare som släcker all belysning och stänger av all elektronik i rummet. Denna "Godnatt-knapp" gör det enkelt för vårdtagaren att släcka alla lampor i lägenheten och kan kopplas till personalens kontor för att signalera att vårdtagaren har gått och lagt sig. Knappen bör kompletteras med en rörelsedetektor som känner av när vårdtagaren vaknar och sätter fötterna på golvet. Automatiskt tänds då bakgrundbelysning och en signal går till personalen om att vårdtagaren är vaken. Funktionen underlättar för personalen som då inte behöver besöka lägenheten under natten och riskera väcka vårdtagaren.

33

9.3.1 Lyftanordningar Platsanalyserna visade att lyftanordningar används i stor utsträckning i denna typ av boende. Två olika modeller noterades: mobil golvlyft samt taklyftar i takskena. Dessa lyftanordningar ställer olika krav på det utrymme som krävs i rummet.

Mobil golvlyft är en portabel lyftutrustning som inte kräver någon tidigare installation. Dock ställer den stora krav på fritt utrymme vid sängen. Ett avstånd om minst 2000 mm bredvid säng krävs för att manövrera utrustningen av personal. Utöver detta krävs även ett avstånd om 800 mm på motsatt sida av sängen för att tillgodose tillräckligt arbetsutrymme (AFS 2009:2). Ett exempel på sovalkov med erforderliga mått för golvlyft presenteras i FIG. 9.3.1.

Alternativet till mobila golvlyftar är taklyftar med takskena. Dessa ställer inte samma höga krav på fritt utrymme bredvid säng då utrymmet endast behöver vara tillräckligt för en rullstols svängradie med min 1400 mm fritt utrymme (Arbetsmiljöverket, 2014). Takskenorna kan enkelt monteras givet att tak har tillräcklig bärighet. Själva förflyttningen i sidled av vårdtagaren kan vara motoriserade för att underlätta personalens rörelsemoment. Skenorna kan monteras i slinga för att ge ett lyft och transportsystem i hela lägenheten. Om skenorna kompletteras för att forma travers kan ett heltäckande lägenhetssystem uppnås (HMC Sverige, 2015).

Installationen av takskenor varierar beroende på leverantör. Vid nybyggnation av förspända betongbjälklag måste skenornas infästningspunkter förinstalleras, Se FIG 9.3.1.1. Skenorna kan enkelt döljas genom ett nerpendlat undertak. Takskenorna kan även pendlas ner vid höga takhöjder (HMC Sverige, 2015).

FIG. XX

Expanderbult för infästning i betongbjälklag enligt ISO 13485 standard. (HumancCare)

FIG. XX

Expanderbult för infästning i betongbjälklag enligt ISO 13485 standard. (HumancCare)

FIG. 9.3.1.1

Expanderbult för infästning i betongbjälklag enligt ISO 13485 standard. (HumancCare, 2016)

FIG 9.3.1.2

Fotografi av förinstallerad bultning i tak från Äldreboende 4. Eluttag för motoriserad utrustning.

900Fritt mått

800Fritt mått

2000

3700

MOBIL GOLVLYFT

Fritt mått1400

Fritt mått800

1100

3100

900

ALTERNATIV SÄNGPLACERING

1100

Fritt mått800

Fritt mått1400

900

3100

Golvlyft• 2000 mm fritt utrymme för manövrering av golvlyft.

• 800 mm fritt utrymme för assisterande personal.

• Minsta bredd på rum är 3700 mm med

en 900 mm bred säng.

Rak Takskena• Minst 1400 mm fritt utrymme för rullstol.

• Minsta bredd på rum 3100 mm med en

900 mm bred säng.

• Sängen kan även placeras med takskenan

över kortsidan.

• 1100 mm avstånd från sängkant till den liggandes

höftområde.


Kurvad Takskena• Minst 1400 mm utrymme för rullstol.

• Minsta bredd på rum 3100 mm med en

900 mm bred säng.

• Kurvan gör lyftanordningen mer rumstäckande och

bidrar till mer inredningsmöjligheter.

• 1100 mm avstånd från sängkant till den liggandes

höftområde.


Lyftanordning - Exempel för äldreboenden

0 1,0 2,0 5,0

SKALA 1:50

(Mått i mm)

35

9.4 Utomhusmiljö Tillgången till utomhusmiljö framstår efter platsanalys och intervjuer som mycket uppskattat hos vårdtagarna. Även enkätundersökningen ger belägg för hur viktigt det är för de boende att enkelt och smidigt kunna vistas utomhus. Det ger ett enkelt miljöombyte med helt egna aktiviteter och upplevelser. Utomhusmiljön bör därför planeras mycket utförligt för att erbjuda flera olika aktiviteter och stor variation.

Viktiga saker att tänka på vid utformning av utomhusmiljö för äldre:

• Markbeläggning skall vara halk- och snubbelfri

• Högt buskage bör undvikas

• Belysning ska ge bra ljus

• Sittplatser med jämna mellanrum utöver hela området

• Tillgängligheten ska vara enkel - inga trösklar för att ta sig in eller ut

• Funktioner och sammanhang ska vara lättöversiktligt för att skapa en trygg miljö

• In- och utgångar ska vara tydligt markerade

• Blandning av olika områdesfunktioner så som: samvaro, mötesplats, stråk, berså, avskildhet och promenad

• Gångvägar i slingor, inga återvändgränder då demenssjuka kan bli förvirrade av detta

• Maxlutning 3% och minsta bredd 1,8 m

Som exempel på utformning av utomhusmiljö utan återvändsgränder presenteras ett förslag från Micasa’s koncept för utemiljö i FIG.9.4.3.

Utomhusmiljön bör även förses med aktivitet. Nedan visas ett exempel på hur man kan erbjuda trädgårdaktiviteter på ett tillgängligt sätt:

Odlingsbord

• Tillgängligt från fyra håll med gott om utrymme

• Förhöjt förenklar arbetet och blir även rullstolsanpassat

FIG. 9.4.1 Perspektiv

FIG. 9.4.2 Elevation (ej skalenlig)

36

FIG. 9.4.3 – MICASA’S KONCEPT FÖR UTOMHUSMILÖ

37

10 SLUTSATS Sammanfattningsvis har denna rapport visat på vanligt förekommande problem och brister i dagens äldreboenden. Även nybyggda boenden har haft problem men utvecklingen går ändå framåt. Något som står helt klart är att måttstandarder för denna typ av boende inte är tillräckligt för att uppnå en bra miljö att åldras i. Det krävs mer i form av smarta och innovativa lösningar för att underlätta och förbättra livskvalitet för de äldre och personal på denna typ av boende. Förslagen presenterade ovan kan ses som ett första steg i rätt riktigt för ett framtidens äldreboende.

Kvarstår gör dock arbetet med att utveckla de redan befintliga äldreboendena. Här finns mycket kvar att göra gällande anpassning till ny teknik och smarta lösningar. Utvecklingen måste snabbt ta fart för att samhället inom snar framtid ens ska ha en möjlighet att hantera den ökande andel äldre. Under detta arbete är det vikigt att även uppdatera inredning för att på så sätt göra fler boenden attraktiva och mer hemlika för kommande åldersdemografier.

Ett ytterligare syfte med rapporten var att studera kommande generations önskemål. Resultaten från enkätundersökningen visar på en stark önskan om att han tillgång till natur och utomhusmiljö. Att upprusta och utveckla utomhusmiljön i dagens bestånd av äldreboenden bör därför få mycket högt fokus och kan ses som ett enkelt sätt för att göra äldreboenden mer attraktiva.

38

11 REKOMMENDATIONER På grund av arbetets tidsbegränsning har vissa intressanta ämnen som uppdagats under arbetets gång inte kunnat utvecklas vidare. Följande ämnen anser vi har stor betydelse och potential för framtida studier:

• Fördjupade studier kring "hemkänsla" och inredning kopplat till olika demografier.

• Utveckling av utomhusmiljöer anpassade för äldreboenden.

• Helhetskoncept för lägenhet med taktravers.

• Motion för äldre, hur erbjuder man säker och bra motion på äldreboenden?

39

12 REFERENSER Tryckta källor

Nationalencyklopedin, 2000, Sverige 1900-talet, Bra Böcker, ISBN: 9171337229 Eckhard Feddersen & Insa Ludtke, 2014, Lost in space, Birkhauser Verlag AG, ISBN: 9783038215004 ESO, 2014, Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen, Elander Sverige AB, ISBN: 9789138240748 Digitala källor

Konkurrensverket, 2006, Kvalitetskonkurrens Och Kundval Inom Kommunal Äldreomsorg, Tillgängligt via: http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/uppdragsforskning/kvalitetskonkurrens-och-kundval-inom-kommunal-aldreomsorg.pdf [Hämtad 2017-05-20] Swedish Standards Institute, 2017, Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende, Tillgängligt via: http://www.sis.se/standard/std-8013646 [Hämtad 2017-05-20] Nationalencyklopedin, 2017, Äldreboende, Tillgänglig via: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4ldreboende [Hämtad 2017-05-07] Äldre i centrum, Ädelreformen och det särskilda boendet, Tillgängligt via: http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/Fakta/FAKTA--Adelreformen-och-det-sarskilda-boendet/ [Hämtad 2017-05-15] Nordiska Museet, 2017, Gammal i folkhemmet, Tillgänglig via: https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/gammal-i-folkhemmet [Hämtad 2017-04-29] Dagens Nyheter, 2014, Tusentals i kö till äldreboende, Tillgänglig via: http://www.dn.se/ekonomi/tusentals-i-ko-till-aldreboende/ [Hämtad 2017-04-19] Seniorval, 2017, Seniorboende, Tillgångligt via: http://seniorval.se/bra-att-veta/seniorboende [Hämtad 2017-04-20] Stockholms stad, 2017, Boende, Tillgängligt via: http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Boende/ [Hämtad 2017-04-20] Statistiska centralbyrån, 2016, Stora insatser krävs för att klara 40-talisterna, Tillgängligt via: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stora-insatser-kravs-for-att-klara-40-talisternas-aldreomsorg/ [Hämtad 2017-04-20] Tyresö Kommun, 2017, Behovsanalys för äldreomsorg 2017-2021, Tillgängligt via: http://www.tyreso.se/upload/Socialf%C3%B6rvaltningen/Socialf%C3%B6rvaltningen/Avd%20%C3%84ldre/Behovsanalys%20f%C3%B6r%20verksamhetsomr%C3%A5de%206%20%C3%84O.pdf [Hämtad 2017-04-25]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_1900-talet

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/gammal-i-folkhemmet

40

University College London, 2013, Social isolation, loneliness, and all-cause mortality in older men and women, Tillgängligt via: http://www.pnas.org/content/110/15/5797.full.pdf [Hämtad 2017-05-05] City Lab, 2015, The Nursing Home That's Also a Dorm, Tillgängligt via: https://www.citylab.com/equity/2015/10/the-nursing-home-thats-also-a-dorm/408424/ [Hämtad 2017-05-04] Providence Health & Services, 2017, Providence Mount St. Vincent, Tillgängligt via: http://washington.providence.org/senior-care/mount-st-vincent/ [Hämtad 2017-05-04] IVO, 2014, Hur länge ska man behöva vänta, Tillgängligt via: http://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2014/hur-lange-ska-man-behova-vanta-rapport.pdf [Hämtad 2017-05-06] Omboende, 2017, Särskilda behov, Tillgängligt via: http://www.omboende.se/sv/Bygga1/Koksplanering-/Planering-/Sarskilda-behov-/ [Hämtad 2017-05-16] Arkus, 2014, Badrumssyndromet, Tillgängligt via: http://www.arkus.se/files/124/Arkus_Badrum_141029.pdf [Hämtad 2017-05-17] Arbetsmiljöverket, 2014, Särskilt boende för äldre – Arbetsmiljö, Tillgängligt via: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/presentationer/sarskilt-boende-for-aldre-arbetsmiljo-presentation-2014.pdf [Hämtad 2017-05-18] Humancare, 2016, Katalog Taklyft, Tillgängligt via: http://humancare.se/wp-content/uploads/2016/08/99453-SWE-lifting-solutions-catalogue-rev03_20.pdf [Hämtad 2017-05-17] Arbetsmiljöverket, 2017, Frågor och svar om hälso- och sjukvården, Tillgängligt via: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/fragor-och-svar-om-halso--och-sjukvarden2/ [Hämtad 2017-05-17] HMC Sverige, 2015, Taklyftar, stationära tak- och väggmonterade personlyftar, Tillgängligt via: https://www.hmcsverige.se/dokument/skrift_taklyftar2015.pdf [Hämtad 2017-05-17] Stockholm Stad, 2016, Ansök om äldreomsorg, Tillgängligt via: http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Aldreomsorg/Att-soka-stod-och-hjalp/ [Hämtad 2017-04-26] Dagens Samhälle, 2015, Köerna till landets äldreboenden växer, Tillgängligt via: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/koeerna-till-landets-aeldreboenden-vaexer-13542

42

13 BILAGOR

43

13.1 SVARSMALL BOENDE 1

BOENDE 1

Namn: ___Äldreboende 1___

Typ av boende: Vård & Omsorgsboende

Adress: _________

Regi: Privat

Kontaktperson: _______________

Tele kontaktperson: _

Datum: 19/4-17

Antal boende: 45 platser på 5avd.

Typ av vård och omsorg: Demens och somatiska besvär

Övrigt:

44

Utvändigt:

Tillgänglighet

Gångvägar; utformning och antal

• Huvudentré mot gata. Nås via trottoar.

Parkering & av och påstigning

• Infartsparkering intilliggande men enligt kontaktperson alltid full från 07:30. Utmarkerad

parkering för personal och besökande längs gata parallellt med husbyggnad.

Kommunala medel; närhet etc.

• Buss från Handenterminalen mot Gullmarsplan och Tyresö C.

Natur

Närliggande

• Bad och strand-område (Drevviken) finns inom 10min gångavstånd.

Intilliggande

• Radhusområde (2vån). Byggs en hel del nya villor på avstyckad mark alt. tidigare

sommarstugstomter.

Anlagd på plats

• Uteplats på baksida mot radhusområde - kuperad med två ”etage”. Asfalterade gångvägar

(smala) knyter samman våningarna omgivna av halvhögt buskage.

Tillbehör; parkbänkar, belysning etc

• Atrium med sittplats. Parkbänkar. Mindre damm. Eftermonterad odling i pallkragar.

Natur - Anmärkningar • De asfalterade gångvägarna som knyter samman den kuperade baksidan var

uppskattningsvis 60cm breda och i lutning. Dålig framkomlighet och omöjligt för anhörig eller personal att hjälpa personer upp och ned pga. de smala vägarna.

• Lutningen går uteplatsen svårhanterad för de boende utan att be om hjälp.

• Uteplatsen hade rak insyn från radhuslänga.

• Dörrarna ut till uteplatsen hade trösklar på 4cm. Mycket svårt fört rullatorer och rullstolar att ta sig över.

45

Service-ställen

Gångavstånd

•

Intilliggande

•

Fastighet

Fastighetens typ

• Två-våningar med tre och fyra våningar i sektioner ut mot huvudgata.

Fasad

• Träfasad i samma stil som intilliggande radhusområde. Samma färg.

Fönster/ljusinsläpp

• Stora fönster med bra ljusinsläpp. Dekorativa ”små-fönster”.

Storlek

•

Entré

• Diskret entré.

Intryck

• Fastigheten smälter väl in i omgivningen och vid första anblick ser det ut som vilket

flerbostadshus som helst.

46

Invändigt: Entré

• Slussdörrar med dörröppnare, ej tydligt markerade. Mycket tunga vid manuell öppning.

• Möts av ”lounge” invändigt - mycket inbjudande. Verksamhetsansvarig har sitt kontor i direkt

anslutning till entrén.

Gemensamma lokaler

• Varje avdelning har kök och vardagsrum i öppen planlösning med expedition centralt placerad

för att maximera uppsynsfältet.

• Lokaler för större sammanträden saknas.

• 'Spa' - stort rum avsett för personlig hygien och avkoppling. Plats för frisering. Plastmatta på

golv. Vitt kakel 15x15 på vägg. Stort tassbadkar. Intryck: Bra tanke men dåligt genomfört.

Badkaret är för högt för någon som har svårt att gå. Plastmattan precis som i andra utrymmen

- ger ingen inbjudan till avkoppling. Väggbeklädnaden ger snarare känslan av stork

Individuella rum – funktioner och inredning

• Lägenhet 1 RoK om 31kvm. Fransk balkong. Boendes namn på tavla utanför lägenhet.

• Förvaring två 60cm garderober. Pentry med två plattor, diskho och underskåpskyl i samma

60-modul. Porslin/överskåp har man eftermonterat lås då det blivit medicinskåp.

• Plastgolv. Vita väggar. Högt i tak ca 3m

• Internetuttag finns på tre olika ställen, abonnemang ombesörjs av den boende.

Pentry/Matsal

• Stort kök i varje avdelning som går att avgränsa. All mat lagas på plats.

Personalrum

• Omklädningsrum

• Förråd

• Vilorum

• Pentry och matplats

47

Verksamheten:

Vilka typer av aktiviteter erbjuds?

• Stor variation i aktiviteter. Bland annat: Högläsning, Gympa (inomhus), Vinprovning,

Filmvisning. Verksamheten har också tillgång till en mindre buss (9 passagerare) som används

vid utflykter.

Hur många jobbar på boendet?

• 42st fast anställda + några timanställda. En sjuksköterska finns på plats varje dag, en extra

kommer varje måndag.

Vad är verksamheten i behov av?

48

Önskemål och Reflektion

• Expedition och lägemedelsförvaring på samma våning önskas.

• Individuella rum för sjuksköterskorna.

• Enligt kontaktperson är verksamhetens nuvarande storlek optimal m.h.t. kostnad och kvalité.

• Medicinrum bör förses med hyll/fack-förvaring.

• Invändiga gardiner på demensavdelning rycks ner av de boende.

• Utrymningsdörrar har i efterhand försetts med larm då boende på demensavdelningen

använder som för att rymma.

• Lägenheterna saknar lyfttraverser i tak och istället används golvlyftar som tar mycket plats och

saknar förråd.

• Förråd för rullatorer etc. för litet

• Byggnaden har bara en hiss - vid driftstopp blir byggnaden mycket svårhanterlig

• Vissa trösklar i korridorerna har man i efterhand fått demontera.

• Hissen går inte till källarplan där mycket av förråden finns.

• Leveranser av mat och material går genom huvudentrén eller genom intilliggande soprum. En

lastplats/lastkaj med port för leveranser på pall saknas.

• Ventilationen fungerade bra men enligt uppgift var det ett återkommande klagomål då de

boende tycker luften är för kall och personalen tycker den är för varm. Fanns också klagomål

på att luften var för torr.

• WC-stolarna för låga.

49

Fotografier:

51


BOENDE 2

Namn: ____Äldreboende 2_

Typ av boende: Vård & Omsorgsboende samt Servicehus

Adress: ___________

Regi: Kommunalt

Kontaktperson: _________

Tele kontaktperson: ___________

Datum: 20/4-17

Antal boende: V&O:92 st Servicb: 25 st

Typ av vård och omsorg: Demens och somatiska besvär samt

profilboende (psykiatri)

Övrigt:

52

Utvändigt:

Tillgänglighet


• Huvudentré mot gata. Nås via trottoar.


• Finns phus i fastigheten men inte dedikerat till boendet. På och avstigning möjligt utanför

entré men finns ingen dedikerad plats för detta.

Kommunala medel; närhet etc

• Tunnelbana finns inom gångavstånd. Natur

Närliggande

• Humlegården. St. Johannes kyrkogård. Adolf Fredriks kyrka.

Intilliggande

• Inget.

Anlagd på plats

• Bakgård; för det mesta anlagd med stenplattor och asfalt. Finns några träd, buskar och

rabatter.


• Sittplatser med bord.

Natur - Anmärkningar • Kompakt stadskärna.

Service-ställen

Gångavstånd

•

Intilliggande

•

Fastighet

53

Fastighetens typ

• Flervåningshus byggd under 80-talet.

Fasad

• Tegel med ’inbyggda’ balkonger.


• Normalstora fönster mot gata och bakgård.

Storlek

•

Entré

• Tydlig entré.

Intryck

• Kallt intryck utifrån sett. Entrén är väldigt enkel och industriell i utformning.

54

Invändigt: Entré

• Invändigt möts man av en bibliotekshörna i mitten. Finns några sittplatser. Opersonlig och

kliniskt intryck. Reception finns, ej bemannad vid besök. Tavla med boendes namn och lgh

nummer.

Gemensamma lokaler

• Kök och vardagsrum i öppen planlösning. Köket visar tydliga spår av eftersatt underhåll.

Enligt kontaktperson är lokalerna ca 60-80 kvm stora, om flera boende är rullstolsburna blir

lokalerna för små för att servera gemensamma måltider. Expedition i mitten av lokalen för

uppsikt.


• Lägenheternas storlek varierar mellan 30 och 45 kvm. Normaltstort kök för

lägenhetsstorleken. Enligt kontaktperson onödigt stort då all mat serveras i de gemensamma

lokalerna. Badrummen har skjutdörrar som uppskattas av personalen då de blir lätt att öppna

och passagen saknar trösklar. Inredningen följer 80-talsstandard och rummen går som 1 ½

RoK.

Pentry/Matsal

• Stort kök där all mat värms. Utrustning och inredning visar tydliga tecken på eftersatt

underhåll. Finns möjlighet att avgränsa.

Personalrum

• Omklädningsrum och litet pentry. Ca 15kvm. Mycket trångt.

55

Verksamheten:


• Flertalet aktiviteter erbjuds, exempelvis; gymnastik (inomhus), högläsning, bingo, tipsprom.,

utflykter.


• Ca 125 st.

• Fast anställda sjuksköterskor 4st

• Fast anställda sjukgymnaster 2st.


• Gemensamma lokaler är för små för flera i rullstol. Man har räknat med en schablon av

rullstolsburna och då funkar lokalerna.

• Personalrum, större och fler.

Logistik:

• Leveranser kommer genom entré. Sopor hämtas via garage.

Övrigt:

• Flera hissar finns.

56


• Ventilationen är mycket dåligt på många avdelningar. Matos/matlukt ligger kvar flera timmar

efter servering. Vissa rum har för mycket frånluft och vissa för lite. Eftermonterad

tilluftsaggregat med uppvärmning har placerats mitt i de gemensamma lokalerna och tar

mycket plats.

• Byggnaden har renoverats i flera omgångar. Dock så renoveras lokalerna endast för att

’återställa’ ursprungligt utseende. Hela boendet känns därför mycket gammalt och omodernt,

90-talsstil på allt. Vissa delar har försetts med fler belysningskällor vilket förbättrat inrycket.

• Bricksystem har införts då man hade problem med inbrott. Besökare får skriva in sig och

kvittera ut brickor.

• Vid upphandling av ny matleverantör bestämde man att servera varm mat både till lunch och

middag (tidigare bara middag). Dock har man inte kapacitet för att hantera all den varma

maten.

• Internetuttag finns i alla lägenheter, brukas mer och mer.

57

Fotografier:

Medgav inga rättigheter att fotografera inne i verksamheten.

58


BOENDE 3

Namn: ___Äldreboende 3___ _

Typ av boende: Vård & Omsorgsboende & Servicehus

Adress: ___________________________

Regi: Kommunalt _

Kontaktperson: _______________ _

Tele kontaktperson: _______________ _

Datum: 27/4-17

Antal boende: V&O: 128 Servicb: 104 st

Typ av vård och omsorg: Demens och somatiska _________

Övrigt:

59

Utvändigt:

Tillgänglighet


• Huvudentré mot parkering och mini-rondell.


• Finns parkering framför fastigheten dedikerat till boendet. På och avstigning möjligt utanför

entré men utmärkt, men gott om utrymme för färdtjänst.


• Busshållplats vid entré för närtrafik, SL hållplats mindre gångavstånd bort. Natur

Närliggande

• Centrum ligger några minuter med buss ifrån, bostadsområde omkring hela fastigheten.

Intilliggande

• Inget.

Anlagd på plats

• Innergård med flera entréer från respektive avdelning via bottenplan. Innergården var till för

olika aktiviteter men mest för vårdtagarnas trivsel. Mindre paviljong med gångvägar av

stenplattor och asfalt som cirkulerar hela gården. Mycket grönt med växter och buskage, men

inte mycket yta av gräs.


• Sittplatser med bord samt sittbänkar var även placerade längs med fasadens i gården.

Natur - Anmärkningar • Ligger intill en bergsväg med liten mängd grönområden. Växtligheter längs med vissa

delar av fasaden.

Service-ställen

Gångavstånd

• Restaurang några minuter bort, lunchställe.

Intilliggande

• I byggnaden fanns en nyöppnad livsmedelsbutik med ett mindre sortiment.

60

Fastighet

Fastighetens typ

• Flervåningshus i tre avdelningar kallade A, B och C.

Fasad

• Röd/bruna tegelfasaden med inslag, balkonger var efterbyggda – pålade.


• Normalstora fönster. Inga fönster var specifikt utformade.

Storlek

•

Entré

• Tydligt markerad och bred entré, med automatiska dörrar. Dubbel ingång, dvs två dörrar för

entré, försvårad framkomlighet, vårdtagare stannar till lite emellan.

Intryck

• Mörkt intryck utifrån sett med den mer röd/bruna tegelfasaden. Entrén är väldigt enkel och med inslag av trä som passar in estetiskt med fasadens helhetsintryck.

61

Invändigt: Entré

• Hotellinriktad, med stor lounge med många platser för boende att spela spel och titta på TV.

Bemannad reception motstående den nämnda livsmedelsbutiken.

Gemensamma lokaler

• Kök och vardagsrum i öppen planlösning. Köket likt mycket av inredningen var från sent 90-

tal/tidigt 2000-tal. Enligt kontaktperson är lokalerna omkring 60 kvm stora. Ingen

expedition, personal sitter med vårdtagarna. Avdelningarna var olika utrustade beroende på

sittplatser och TV. Akvarier fanns i vissa avdelningars gemensamma lokaler.


• Lägenheternas storlek varierar mellan 30 och 45 kvm. 2 RoK fanns för par. Litet pentry i

hallen med en platta och en mindre Kyl/Fry kombo. Vissa badrum har skjutdörrar som

uppskattas av personalen då de blir lätt att öppna och passagen saknar trösklar, andra hade

dörrar. Badrummen hade även större skåp för specifikt handdukar och blöjor. Inredningen

följer 90-talsstandard.

Pentry/Matsal

Personalrum

• Omklädningsrum och litet pentry. Tillgängliga vilorum fanns.

62

Verksamheten:


• Väldigt många aktiviteter erbjuds med veckovis besök av en katt, säsongs baler i den stora

gemensamma lokalen, stort utrymme likt konferenssal hos hotell.


• Av heltidsanställda:

o 8 sjuksköterskor under dag/kväll, 2 under natt.

o 3 arbetsterapeuter.

o 3 sjukgymnaster/fysioterapeuter.

o 89 vårdbiträden/undersköterskor under dag/kväll. 19 under natt.

o 27 timanställda vårdbiträden/undersköterskor.


•

Logistik:

• Leveranser till livsmedelsbutiken och mindre paket kommer genom entré. Fastigheten hade en

stor lastkaj på baksidan för andra faciliteter, exempelvis tvätt och mat, men den nyttjades

mindre. Sop och källsortering var även placerat på baksidan

Övrigt:

• Mat görs i restaurang och serveras med matvagnar.

• Restaurang med matsal finns tillgängligt.

• Bord i matsalen har höjts med att lägga plankor under bordsben för att göre det mer tillgänglig

för rullstolsburna.

• Administrativa underhåll utförs i samarbete med en lokal skola för förståndshandikappade.

Men de arbetar ej med de äldre utan enbart med skötsel av faciliteter och dylikt.

• Slöjd och konstrum var tillgängligt och nyttjades veckovis av boende, speciellt hantverkare och

sysalen. Lokaler för träslöjd fanns tidigare men hade lagts ned, skäl till nerläggning angavs ej.

63


• Ventilationen är mycket dåligt på många avdelningar. Vissa rum har för mycket frånluft och

vissa för lite

• Byggnaden har renoverats i flera omgångar Hela boendet känns därför mycket gammalt och

omodernt, sent 90-tal/tidigt 2000-tal med träpaneler.

• Internetuttag finns i alla lägenheter, brukas mer och mer. Internet infrastrukturen har

utvecklats och integreras med tiden, like anpassat som vanliga fastigheter i landet.

64

Fotografier:

Medgav inga rättigheter att fotografera inne i verksamheten.

65


BOENDE 4

Namn: Äldreboende 4

Typ av boende: Vård & Omsorgsboende & Kortidsboende

Adress:

Regi: Privat

Kontaktperson:

Tele kontaktperson:

Datum: 27/4-17

Antal boende: V&O:75

Typ av vård och omsorg: Demens och somatiska _________

Övrigt:

66

Utvändigt:

Tillgänglighet


• Uppfart från gata mot byggnaden. Gångväg parallellt men inte hela vägen till entré.


• Vändplats utanför entré. Smidig på och avstigning


• Pendeltåg, tunnelbana och bussar i nära anslutning. Natur

Närliggande

• Gångvägar mellan flerbostadshus med träd och gräs. Närhet till insjöarna Drevviken och

Magelugnen.

Intilliggande

• Inget.

Anlagd på plats

• Anlagd bakgård med gräsmatta och marksten.


• Sittplatser, gångvägar, balansträningsutrustning

Service-ställen

Gångavstånd

• Mindre centrum med matvaruaffär samt annan service.

Intilliggande

• Större köpcentrum inom 2km avstånd. Nås enkelt med tunnelbana eller buss.

67

Fastighet

Fastighetens typ

• Flervåningshus på fyra våningar helt ovan mark. Byggt 2016

Fasad

• Beigeputsad med bruna inslag runt fönster. Trädetaljer i fasad.


• Stora fönster med fransk balkong.

Storlek

Entré

• Tydligt markerad med trädetaljer.

Intryck

• Modernt intryck och passar väl in i omgivningen.

68

Invändigt: Entré

• Lounge med mycket ljus från fönsterpartier. Moderna möbler i lantlig stil.

Gemensamma lokaler

• Kök, vardagsrum och matplats i öppen planlösning.

• Tillgång till balkong.

• Rum med fönster för personal

• Aktivitetsrum finns för matlagning och filmvisning


• Lägenheten ca 30 kvm stor. Larm/kontakt-dosa på vägg för kommunikation med personal.

• Badrum färgkoordinerade

• Förberett i tak för travers

• Internet och kabeltv finns

• Pentry med vitrinskåp för bättre översikt

• Utrymme under bänkyta för rullstol

Pentry/Matsal

• Storkök med fyra kyl/frys

• Avgränsad med halvdörr

• Stolar har hjul i framkant

Personalrum

• Avlångt rum i vinkel. Vilorum finns. Matplats, kök och soffgrupp.

69

Verksamheten:


• Hund som besöker boendet varje vardag

• PT som besöker boendet varje vecka

• Filmvisning

• Matlagning

• Fredagsdrink

• Tipsrunda


• Fyra skjuksköterskor

• 70 st vårdpersonal


• Över lag ansåg personalen att boendet fungerade bra. De mindre problem de hittills stött på

löses efter tidens gång.

Logistik:

• Leverans genom dörr intill entré. Leder rakt in till servicehiss.

Övrigt:

• Mat görs i restaurang och serveras med matvagnar.

• Restaurang med matsal finns tillgängligt.

• Bord i matsalen har höjts med att lägga plankor under bordsben för att göre det mer tillgänglig

för rullstolsburna.

• Administrativa underhåll utförs i samarbete med en lokal skola för förståndshandikappade.

Men de arbetar ej med de äldre utan enbart med skötsel av faciliteter och dylikt.

• Slöjd och konstrum var tillgängligt och nyttjades veckovis av boende, speciellt hantverkare och

sysalen. Lokaler för träslöjd fanns tidigare men hade lagts ned, skäl till nerläggning angavs ej.

• Personal rum, gym och aktivitetsrum var enligt personalen konstigt utformade i vinkel.

Svårmöblerade och lyhörda.

70


• Rum för sjuksköterskor var vid driftstart endast ett stort rum. Efteråt har rummet delats upp

för att skapa medicinrum. Efter uppdelningen anses rummet för litet.

• Tekniska problem vid driftstart. Dörröppnare fungerade inte korrekt och brandlarm krävde

manuell låsning av alla dörrar.

• Inga räcken i korridor. Boende klagade på långa sträckor. Räcken har nu beställts.

71

Fotografier:

74

13.5 RESULTAT ENKÄTUNDERSÖKNING

inventeringsanalys och förbättringsförslag för framtidens...

Documents