urininkontinens men varför vill patienten inte ha hjälp ?

Örebro university

hospital Sweden

Urininkontinens

Men varför vill patienten inte ha hjälp ?

Gunnel Andersson

Uroterapeut/ssk, med.drUrologkliniken

Universitetssjukhuset, Örebro

Urinary incontinencePrevalence, treatment seeking behaviour,

experiences and perceptions among persons with and without urinary leakage

Prevalens UI

Kvinnor

> 18 år, 25-49 % (Hannestad 2000, Hunskaar 2004, Minassian 2008)

Män

> 40 år, 4-16 % (Boyle 2003, McGrother 2004,

Perry 2000)

Prevalens UI, Äldre

> 80 år, 32-56 % ( Hannestad 2000,

Stenzelius 2004, Perry 2000)

Äldre på institution, 99 % ( Watson 2003)

Livskvalitet och urininkontinens

Samband mellan depression och UI (Fultz 2005 och Mellvill 2005)

Mental frustration (Kinn och Zaar 1998)

Restriktioner i det dagliga livet (Vinsness 1991)

Lägre hälsostatus (Roe 2000)

Behov av vård?

Majoriteten av personerna med UI söker inte vård

(Hannestad 2000, Perry 2000,

Cetinel 2007, Hägglund 2003)

Slutsatser från SBU-rapport 143

Ett stort folkhälsoproblem som till stor del är dolt för sjukvården.

Problemets verkliga omfattning bör klargöras. Behov av att studera allmänhetens kunskap

om behandlingsmetoder och möjligheten att

få hjälp.

SBU-rapport 143

Syfte

Att studera prevalensen UI, huruvida

personer söker hjälp och beskriva

erfarenheter av att leva med UI.

Dessutom var syftet att studera UI bland

andra kulturella grupper, vilket i denna

avhandling utgörs av syrianska kvinnor.

Liv & Hälsa, år 200015 360 invånare i Örebro län

Inkontinensenkät (12 frågor)

Läckage: frekvens och typ

Duration

Besvärsgrad

Användande av inkontinensskydd

Kännedom om var man kan söka hjälp

Tidigare behandling för UI

Önskan om behandling

Anledning till att inte önska behandling

Påverkan på det dagliga livet

Prevalens UI

19 % angav urininkontinens ”någon gång”

7 % angav UI ”minst en gång i veckan”

27 % av kvinnorna och 10 % av männen.

Fördelningen UI bland män och kvinnor i respektive åldersklass

0

10

20

30

40

50

18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 34-49 50-64 65-79

Men Women

%

Enfärgad markering = UI minst en gång i veckan, 7 %Diagonal markering = UI någon gång i månaden eller mer sällan

“Om du var tvungen att leva med urinläckagebesvären som de är idag hur

skulle det kännas?”

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1 A bigproblem

2 3 4 5 6 7 No problemat all

Besvärsgrad

17 % angav svåra problem

14 % svarade att läckagen påverkade

deras liv

Vårdbehov

18 % önskade behandling för urininkontinens 35 % som angav UI < 1 gång/ vecka

önskade behandling 58 % som angav stora UI besvär önskade

behandling

Att undersöka varför personer med UI, avstår från att söka hjälp

Statistisk bearbetning av svaren från

1724 personer vilka hade svarat på både:

Liv & Hälsa enkät, 87 frågor

Inkontinensenkäten, 12 frågor

Att inte söka vård

Huvudsaklig anledning var:• Att urinläckagen inträffade relativt sällan• Att urinläckagen inte upplevdes speciellt

besvärande• Inte påverkade det dagliga livets olika

aktiviteter

Dessutom framkom:

Att personer med trängningsinkontinens var mer benägna att önska behandling

Att män som använde skydd var mindre benägna att önska behandling än män som inte använde skydd

Att beskriva erfarenheter av att leva med UI bland personer som inte önskade

medicinsk hjälp

Intervju med 11 äldre kvinnor som erhållit

förskrivning med inkontinenshjälpmedel

men som vid den tidpunkten inte önskade

vidare utredning.

Att lära sig leva med trots svårigheter

Normal och förväntad del av livet Önskan att klara sig själv Strategier att minimera läckagen Delar erfarenheter med andra

Annan sjuklighet är viktigare

Ett besvär bland många andra För gammal för behandling UI på grund av annan sjukdom

Motstånd mot att söka hjälp

Svårigheter att få tid till vården Nya doktorer vid varje besök Rädsla för att inte tas på allvar Rädsla för undersökning och behandling

Äldre kvinnors erfarenheter av att leva med UI

”En situation att acceptera och anpassa sig till”.

Att beskriva föreställningen av UI bland syrianska kvinnor

Fjorton syrianska kvinnor intervjuades i tre

fokusgrupper

4 kvinnor

ålder 30–60 år

svenskspråkiga

6 kvinnor

ålder 50-70 år

5 ej svenskspråkiga

4 kvinnor,

ålder 70-80+

ej svenskspråkiga

Andersson G, Johansson JE, Nilsson K, Sahlberg-Blom E.J Transcult Nurs. 2009 Jul;20(3):296-303. E.pub 2009 Apr 16.

Tankar om urininkontinens.

- Ett normalt och förväntat besvär som resultat av ålder, barnafödslar och tungt arbete

- Känslor av skam och genans, ett problem som inte diskuteras med manliga familjemedlemmar

Att hantera UI

- Visste att det fanns behandling och hjälp- Lärt sig att hantera läckagen

- Andra nära kvinnor viktiga som

samtalspartner men också som hjälp i

kommunikationen med sjukvården.

Att kommunicera med sjukvården

- Språksvårigheter ett stort och begränsande problem. Såväl att söka vård som att förstå information och behandling

- Behov av tolk

Vad är då anledningen till att inte personer med UI inte söker vård?

Trots en hög prevalens har majoriteten läckagebesvär, som de trots allt lärt sig att hantera.

Andra faktorer:

Lärt sig leva med UI Andra viktigare sjukdomar Vården är otillgänglig kommunikationssvårigheter

Behandlingar finns

UI kan effektivt behandlas i öppenvården (Andersen 1996, Seim 1996)

Effektiva sköterskemottagningar (Williams 2005, Du Moulin 2007)

Bra operationer även för äldre (Kinn 2001, Shah 2003)

Effektiva beteendetränings metoder (Mc Dowell 1999, Tadic 2007, Wyman

1998)

Men studier har också visat …

Endast 36 % nöjda ( Sandvik 1993)

Äldre erbjuds mer bevarande än botande åtgärder (Sandvik 1990)

99 % använde skydd men få har erbjudits åtgärd (Watson 2003)

Personalen har låg förväntan att kunna bota UI (Teunissen 2006)

Tidsbrist och patientens sjuklighet medför utebliven hjälp (Teunissen 2006)

Personalen medverkar till UI (Resnick 2006)

Konklusion

UI är vanligt förekommande i samhället och ävenom en stor del av de som anger läckage har relativtsmå besvär så måste vården optimeras för att identifiera och möta patienterna med UI

Vi måste erbjuda hjälp till de mest sårbara i samhället; de äldre, multipelsjuka och invandrande från andra länder som inte känner till hur vårdenfungerar och vilka dessutom är begränsade avspråket.

” Om någon hade frågat mig så hade det varit annorlunda”