world english bible · 2020-05-23 · contents. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ....

405

Upload: others

Post on 06-Jul-2020

6 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • iiYusugât Pat Âlep Den

    The New Testament in the Timbe Language of Papua New GuineaNupela Testamen long tokples Timbe long Niugini

    copyright © 1987 Wycliffe Bible Translators, Inc.Language: TimbeTranslation by: Wycliffe Bible TranslatorsThis translation is made available to you under the terms of the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivativeslicense 4.0.You may share and redistribute this Bible translation or extracts from it in any format, provided that:

    You include the above copyright and source information.You do not sell this work for a profit.You do not change any of the words or punctuation of the Scriptures.

    Pictures included with Scriptures and other documents on this site are licensed just for use with those Scriptures and documents.For other uses, please contact the respective copyright owners.2012-10-23PDF generated using Haiola and XeLaTeX on 28 Jul 2020 from source files dated 30 Jan 202003f82704-6ad1-5094-a78e-e240d9f2d4f8

    http://www.wycliffe.orghttp://www.ethnologue.org/language/timhttp://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/

  • Contents

    . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Mataio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Mareko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Luka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131Aposolo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167Roma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2181 Korinti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2392 Korinti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262Galatia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277Epeso . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285Pilipi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293Kolosai . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2991 Tesalonike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3052 Tesalonike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3101 Timoteo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3132 Timoteo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319Tito . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323Pilemoŋ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326Hebraio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328Yakobo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3451 Petoro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3512 Petoro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3581 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3622 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3683 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369Yuda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370Den hulaŋ agep . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 372Bible reading . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 397

    iii

  • 1

    Yesugât Pat Âlep DenThe New Testament in theTimbe language of Papua New

    GuineaNupela Testamen long tokples

    Timbe long Niugini

    Yesugât Pat Âlep DenThe New Testament in the Timbelanguage of Papua New Guinea

    [tim]Translation, © 1987, Wycliffe Bible

    Translators, Inc.Print publication, 1987 by Bible League

    InternationalWeb version

    © 2014, Wycliffe Bible Translators, Inc.http://www.Wycliffe.orghttp://pngscriptures.org

    http://www.ScriptureEarth.orgThis translation is made available to youunder the terms of the Creative Commonslicense (Attribution-Noncommercial-NoDerivative Works).http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0

    Your are free to share — to copy, dis-tribute and transmit the text underthe following conditions:

    • Attribution. You must attribute thework to Wycliffe Bible Translators (butnot in anyway that suggests that theyendorse you or your use of the work).

    • Noncommercial. You may not use thiswork for commercial purposes.

    • No Derivative Works. You may notalter, transform, or build upon thiswork.

    • In addition, you have permission toport the text to different file formats,as long as you don’t change any of thetext or punctuation of the Bible.

    Notice — For any reuse or distribution,you must make clear to others the licenseterms of this work.Tok OraitDispela Buk Baibel i kam wantaim tokorait na lo bilong Creative CommonsAttribution-Noncommercial-No Deriva-tive Works license. Em i tok olsem yu kengivim kopi long narepela manmeri. Yu kenwokim kopi na givim long husat i laikim.Tasol, yu mas tok klia dispela samting ikam long http://tokplesbaibel.org. Yu no kenkisim mani na salim dispela. Yu mas givimnating. Na tu, yu no ken senisim Tok.Ol piksa i kamwantimol Baibel na narapelabuk i stap long dispela sait i gat tok oraitlong usim wantaim dispela samting tasol.Sapos yu laik narapela tok orait, yu masaskim husat i papa bilong copyright longdispela ol piksa.Sapos yu laik stretim samting i no oraitlong dispela tok orait, stretim tok, salimBuk Baibel, o tainim Tok bilong God longnupela tok ples, yu ken askim mipela.Olgeta tok orait na lo long tok ples En-glish i stap long http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/legalcode.Sapos yu gat askim long dispela, plis askimmipela.

    Esenŋe ire ekŋetesenŋe

  • Mataio 1:1 2 Mataio 1:18

    MataioYesugât hakulupŋe yâk yeŋgât kot.

    1Yuda luâk âmbâle areyeŋgât hakuyeŋekotŋe Abraham yâkgât bâgiŋe siâ kotŋeDawidi aregât bâgiŋe siâ kotŋe YesuAnutuŋe huŋgunaŋdo giep amâ yâkgâthakulupŋe are kotyeŋe hin. 2Ulik ulik luâkkotŋe Abrahamŋe nanŋe kotŋe Isaka miep.Isakaŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Yakobo miep. Yakoboŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Yudamiep. Akto nanaŋlupŋe siânba meyegep.3 Akto Yudaŋe humo akmâ âmbâle kotŋeTama erânŋe mendo nanlogâtŋe lâuwâmeyelegep, kotyetŋe Perese akto Sera.Akto Pereseŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Hesoroŋ miep. Hesoroŋŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeRam miep. 4 Ramŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Aminadaba miep.Aminadabaŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Nasoŋ miep. Nasoŋŋe humoakmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Salamoŋmiep. 5 Salamoŋŋe humo akmâ âmbâlekotŋe Rahaba mendo nanŋe kotŋe Boasimiep. Boasiŋe humo akmâ âmbâle kotŋeRuti mendo nanŋe kotŋe Obede miep.Obedeŋe humo akmâ âmbâlemendonanŋekotŋe Yese miep.

    6 Yeseŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Dawidi miep. Dawidiŋe luâkkotdâ akmâ malep. Sop ain DawidiŋeUrigât âmbâle kambutmendo nanŋe kotŋeSalomo miep. 7 Salomoŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Rehabeammiep. Rehabeamŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Abia miep. Abiaŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeAsa miep. 8 Asaŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Yosapata miep. Yos-apataŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Yoram miep. Yoramŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Usia miep.9Usiaŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Yotam miep. Yotamŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Ahasi miep.Ahasiŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Hisikia miep. 10 Hisikiaŋe humo

    akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Man-ase miep. Manaseŋe humo akmâ âm-bâle mendo nanŋe kotŋe Amoŋ miep.Amoŋŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋekotŋe Yosia miep. 11 Yosiaŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Yekoniamiep. Akto emilupŋe meyegep. Aktosop ain kepia humo kotŋe Babiloŋ aregâtambolupŋande togom Yuda luâk hikommeyegi. Akto luâk âmbâle meyekmâ purikkatmâ kewuguyekbiâ Babiloŋ kepian arimhoŋ bawa akyeŋgim mali.

    12 Babiloŋ hânân mali aregât kakŋânYekoniaŋe âmbâle mendo nanaŋ kotŋeSalatie miep. Salatieŋe humo akmâ âm-bâle mendo nanŋe kotŋe Serubabe miep.13 Serubabeŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Abiudu miep. Abiuduŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeEliakim miep. Eliakimŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Aso miep.14Asoŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Sadoko miep. Sadokoŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Akim miep.Akimŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Eliudumiep. 15Eliuduŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Eleasa miep.Eleasaŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋekotŋe Mataŋ miep. Mataŋŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Yakobo miep.16 Yakoboŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Yosepemiep. Are humo akmâMariagât dâtâŋe dâmbiâmalep. AktoMari-aŋe Yesu miep yâk âmâ, “Anutuŋe huŋgunaŋdo giep.” hain dâmaen. 17 Akto hainmiawakmâ gayi, are Abraham yâkgâlânbamiawakmâ gam Dawidi miawagep are luâkkâmotŋe kâmotŋemiawakmâgambiâ gam-biâ luâk kâmotŋe 14 agep. Akto luâk kotŋeDawidi ainba gam Babiloŋ hânân mali areâmâ luâk kâmotŋe kâmotŋe miawakmâgambiâ gambiâ akai hainâk 14 agep. Aktoainba gam Anutuŋe nanŋe Kristo huŋgunaŋdo gem hânân miawagep are âmâ kâ-motŋe kâmotŋemiawakmâ gambiâ gambiâakai hainâk 14 agep.

    Yesu miawagep.18 Akto Anutuŋe Yesu Kristo huŋgu-

    naŋdo gem Mariagât tepŋân meawaktoMariaŋe miep aregât keiŋe amâ hin tatâp.Memeŋe Maria amâ Yosepegât dâtâŋe

  • Mataio 1:19 3 Mataio 2:13malep. Ikiŋeâk ikiŋeâk manbela âmâAnutugât Wâtŋande memeŋe agaŋdoluâkŋe olop bo peniaŋgim maliat. Yânpotalakmâ manbela âmâ tepŋe agep.19 Tepŋe agep aregât Yosepeŋe Anutugâtden lokom malepgât biwiŋande hinnâŋgâep, “Nâŋgât dâtâŋe luâk siâŋe miepgârâmâ luâk unduwâk dewunyeŋânwatereaŋun aŋgiwop dâm aregât yoŋâk watbe.”hain nâŋgâep. 20 Hain akmâ benŋe aregâtnâŋgâm mando asiŋân Humogât aŋelosiâŋe hin dâm magaŋep, “Yosepe gâDawidigât hakuŋe hin makgiŋdere nâŋgâ.Anutugât Wâtŋande meme agaŋdo Mariatepŋe aktâp aregât memberâm hanâkhan lâuwâ bo akben. Hanâk oloŋmâemetgân katmâ siân memben. 21 Dâ hinŋeâmâ bo mendâlân Anutugât Wâtŋandememe agaŋdo nanŋemembiap amâ yâkgâtkotŋe Yesu dâm konben. Akto kot aregâtkeiŋe hin. Yâkgât kâmot bâleŋe akmaiaregât dosa pulimbo aregât Anutuŋe yektohuraguwiap.” Aŋeloŋehain dâmmagaŋmâhepulep. 22-25 Hain dâm magaŋmâhepundo Yosepeŋe agatmâ den are lokomMaria gala agaŋmâ malep. Hain mandonanŋe mendo Yosepeŋe kotŋe Yesu dâmkolep. Akto ainba peniaŋgim maliat.Akto Anutuŋe aregât keiŋe miawagâkdâm ulikŋân makto Propete siâŋe hinkulemgoep, “Âmbâle sigan siâŋe nanŋesiâ membiap aregât kotŋe Imanue dâmkonbai.” dâm kulemgoep. Kot aregât keiŋeamâ hin, Anutuŋe nen olop manmap.

    2Luâk nâŋgâ nâŋgârâŋe Yesu nanaŋ togom

    egi.1 Luâk kotdâ siâ kotŋe Herote are malep

    sop ain Maria akto Yosepe Betelehemkepia Yudaia hânân talewân ain man-bela Mariaŋe Yesu miep. Mendo man-biâ luâk nâŋgâ nâŋgâyeŋe olop diâgâtkeiŋe nâŋgâyiŋe dewutâ gagaŋângenbatogom Yerusalem kepia Yesu miawageparegen togom ambolupŋe aiyeŋgum hindâyi, 2 “Nanaŋ siâ Yuda yeŋgât kembu mi-awagep aregât diâ kâmŋe dewutâ gagaŋân-gen ain miawakto ekten. Ekmâ kotŋemem agatne dâm diâ watmâ hân kâlewân-genba togoen aregât emet yâten miawak-tâp?” hain dâyi. 3 Hain dâmbiâ luâk

    kotdâ Herote arekŋe hamep akto kepia am-bolupŋande nâŋgâm sân sân meyi. 4 AktoHeroteŋe sumbe kat kat luâk areyeŋgât hu-momolupyeŋe akto Mosegât den kârikŋemakmâ kepigi are mem mendugu yekmâhin dâm aiyeŋguep, “Yeŋe Anutuŋe huŋ-gun aŋdo gewiap arekŋe kepia wânângenmiawakbiap dâmai?” hain dâm aiyeŋguep.5-6Hain dâm aiyeŋgumbo hin dâyi,

    “Anutuŋe makto propete siâŋe hinkulemgoep, “Luâk kembu siâ Betele-hem kepia bâlensiâ Yudaia hânântalewân ain miawakbiap. Miawakmâmanmâ nâŋgât kâmot Israe luâkâmbâle yeŋgât kautyeŋe manmâdamunyeŋe akbiap aregât Betelehemkepia bâlensiâ aregât nâŋgâmbiâagatbiap.” den hain kulemgoeparegât Anutuŋe huŋgun aŋdo gewiapyâkgât hinnâŋgâenBetelehemkepianYudaia hânân miawakbiap.” dâyi.

    7 Den hain dâmbiâ Heroteŋe nanaŋare hombaŋ amon agep aregât nâŋgâw-erâm luâk nâŋgâ nâŋgâyeŋe olop diâkeiŋe nâŋgâyi are yoŋâk mem oloŋyegep.Oloŋyekmâ diâ miawagep aregât sopgâtaiyeŋguep. Aiyeŋgumbo sop magaŋbiâ hinmakyeŋgiep, 8“Betelehemkepia ain ariŋet.Ain arim yeŋe kârikŋe akmâ nanaŋ areundâgâtmâ mem miawakmâ âmâ togomkepia yâgâten miawagep are makniŋbiânâkâ hainâk arim âmâ kotŋe mem agat-bian.” dâm heyeŋgiep.

    9 Hain dâm heyeŋgimbo ariyi. Dâwânarim dewutâ gagaŋângen hân yeŋângendiâ kâmŋe are miawakto egi are siâkâmiawakmâ pagaleŋe yeŋgimbo watmâarimbiâ nanaŋ talep aregât emet kakŋânkârigem talep. 10 Tato ekmâ aregâtkambiamyeŋe heroŋe humo nâŋgâyi.11 Akto emelan âgâm Mariaŋe nanŋetambogo akmâ tato yelekmâ nanŋe okotâlep agaŋmâ pâwutyeŋe ligim kotŋe memagali. Mem agatmâ ito lândem katmâtâwât dewunŋe siâ me siâyeŋemem togoyiare akto goli akto lâwin hâkŋe âlepŋeare akto lâwin hâkŋe siâ siâ are waŋi.12Waŋmâ tatmâ asiŋ yem hin egi. AnutuŋeHerotegâlân bo purik katŋet dâm asiŋânmiawakyeŋgimbo agatmâ dâp siângenbapurik katmâ kepiayeŋângen ariyi.

    13 Purik katmâ arimbiâ Yosepeŋe asiŋ

  • Mataio 2:14 4 Mataio 3:6

    yendo Kembugât aŋelo siâŋe miawagaŋmâhin dâm magaŋep, “Nâŋgât. HeroteŋeMariagât nanŋe moâk dâm komberâmaregât undâgâtmâ mandâp aregât agatmânanaŋ meŋâi meyelekmâ Aigita hânânarim nâŋgât dengât lâmgom manben.”dâep. 14 Hain dâmbo Yosepeŋe agatmânanaŋ meŋâi meyelekto hândâkŋânâkAigita hânângen agatmâ ariyi. 15 Aktoulikŋân Humoŋe den siâ propete siâgâtbiwiŋân kato kulemgoep are hin, “Nâŋenanne konmâ oloŋdere Aigita hân hep-unmâ purik katmâ togowiap.” den arebunŋe agep aregât Yosepeŋe Herotemombiawân âmâ purikatbian dâm Aigitahânân lâmgom malep.

    Heroteŋe makto nanaŋ gurukŋe yeŋguyi.16 Akto luâk diâgât keiŋe nâŋgâyiŋe

    Herote are bo miawagaŋmâ arimbiânâŋgâm biwiŋe bâlimbo kuk agep. Aktoluâk diâ keiŋe nâŋgâyiŋe Kotdâ Nanŋemiawagep aregât sop dâm miawakmâmagaŋi aregât nâŋgâm tembe luâklupŋeare huŋgun yeŋgimbo Betelehem kepia ainariyi. Arim are ewumâk ewumâk kepiabâleŋ maleŋ tali ain nanaŋ miawagi arehombaŋ lâuwâ bo akyeŋgiep are hârogâkyeŋgumbiâ moyi. 17 Akto emelâk propeteYeremiaŋe den hin kulemgoep are bunŋeagep,

    18 “Siân âmbâle siâ kotŋe Rahe yâkgâthakulupŋe Rama kepian manbai aresiânbaŋe nanaŋlupyeŋe yeŋgumbiâmombai aregât nâŋgâm inde humoindewai. Aregât luâk âmbâlebikŋande kambiamyeŋe sândugeâkdâm okot âlep akyeŋgimbiâ kambi-amyeŋe bo sândugewiap.” hain dâmkulemgoep.

    Den are bunŋe akto Heroteŋe maktonanlupyeŋe yeŋgumbiâ memelupyeŋeRama kepian Betelehem ginŋân talep ainindeyi.

    Herote mondo purik katmâ togoyi.19 Akto Herote mondo, Yosepe Aigita

    hânân manmâ giwet ekto Humogâtaŋelo siâŋe miawakmâ den hin magaŋep,20 “Emelâk gasa akyeŋgim Mariagât nanŋekone dâm agi are hârok moyigât agatmânanaŋ meŋâi meyelekmenâ Yudaia hânânpurik katmâ ariŋet.” dâep. 21 Hain

    dâm hepundo Yosepeŋe nanaŋ meŋâi aremeyelekto Yudaia hânân purik katmâtogoyi. 22 Purik katmâ togombiâ den hindâmbiâ Yosepeŋe nâŋgâep, “Herote aremondo nanŋe kotŋe Akelao are eweŋaetgewâkŋân kinmâ Yudaia yeŋgât luâkkotdâ mandâp.” dâmbiâ nâŋgâep. Denare nâŋgâm hamewakmâ Yudaia hân ainmanberâm han lâuwâ agep. Hain aktogiwelân Anutuŋe miawagaŋmâ magaŋdoYudaia hân hepunmâ Galilaia hânânariyi. 23 Galilaia hânân arim kepia siâkotŋe Nasarete ain arim mali. Ainarim manbiâ aregât umbuŋân Anutugâtpropetelupŋande den kulemgoyi aregâtbikŋe hin tatâp, “Yâk âmâ Nasarete kepiaain gâtŋe.” hain tatâp. Den are bunŋe aktoYesuŋe Nasarete kepian malep.

    3Yohaneŋe âi keiŋe katmâ den dâm

    makyeŋgiep.1 Aregât hamiŋân Yohane tu puli puli

    luâk yâkŋe âi keiŋe katmâ Yudaia hânkamitŋângen arim mando luâk âmbâleekberâm arimbiâ hin dâm makyeŋgiep,2 “Anutuŋe damunyeŋe akberâm aktâparegât agak memeyeŋe bâleŋe makmâmiawakmâ panmâ han biwiyeŋe purikkatŋet.” hain dâm makyeŋgiep. 3 Aktoain manmâ den dâm makyeŋgimbo aregâtemelâk propete kotŋe Yesaiaŋe hin kulem-goep den are bunŋe agep.

    Hân kamitŋângen luâk siâ hin dâm tat-biap, “Ye kotdâgât dâp are megatŋet.Akto gimbâŋe ukuleŋe me kundetkokoŋe hâgâm kigilikmâ ârândâŋ ke-tugumbiâ dâp huraguâk.”

    Den magep are bunŋe miawakto Yohanemiawagep.

    4 Akto Yohaneŋe âmâ hâk pekeŋesiâ soŋgo kamele aregât dumutŋandemendugum paruli are mem luguakmâmalep. Akto himbân tâkŋe siâ lalep.Akto sotŋe âmâ mumak koaŋe aktoduki kotŋe kendemuŋ are nem malep.5 Hân kamitŋângen are mando Yudaiahân ambolupŋe akto Yerusalem aregâtambolupŋe akto Yodaŋ tu biken bikentatmâ ariyi aregât ambolupŋande kepiaainba denŋe nâŋgâne dâm yâkgâlân togommenduguyi. 6 Mendugu akmâ tatmâ

  • Mataio 3:7 5 Mataio 4:9yeŋaet agak memeyeŋe bâleŋe are makmâmiawakmâ panbiâ meyekmâ Yodaŋ tuânmeyekmâ gem tu puliyekminep.

    7Akto Parisaio akto Sadukaio are yeŋgâtkâmolân gâtŋe luâk âmbâle dondâŋetu pulinenegâk dâm yâkgâlân togombiâyekmâ hin dâm makyeŋgiep, “Ye âmâniambigât kâmot. Bundâk biwiyeŋepurikato togoâi me? 8 Agak memeyeŋebâleŋe are panbiâ âmâ han biwiyeŋeAnutugâlânâk kindo aregât bunŋe hainareâlepŋeâk akmâ biwiyeŋe irakŋeâk manŋet.9 Akto biwiyeŋande hin bo nâŋgâŋet,“Nen Abrahamgât kâmot manden.” hainbo nâŋgâŋet. Aregât maktere nâŋgâŋet.Anutuŋe dâwiap, “Kât irekŋe Abrahamgâtkâmot miawakŋet.” dâmbo âmâ âlepŋemiawakbai. 10 Akto hâuŋe ye yeŋgiwiap,aregât den ginŋe siâ maktere nâŋgâŋet.Luâk siâŋe unam are emelâk dâtŋe hâwimlâwin keiŋân kalep are lâwin siâ bunŋe boyendo kârâm pando gembo kâlâwân ombiâombiap.

    11 Akto agak memeyeŋe bâleŋe makmâmiawakmâ hepunbiâ âmâ biwiyeŋe Anutuikiŋaelân ari kindo aregât nâŋe tuânkatyekberân. Hain katyekmâ mandânare âmâ luâk siâ haminângen togommandâp aregât kârikŋe humo talaŋdâp.Yâk âmâ luâk Kotdâ. Dâ nâmâ luâk yânŋearegât nâŋe yâkgât ito are mem gâunmâgoliaŋbeangât dopŋe bo. Yâkŋe âmâAnutugât Heak akto kâlâp puliyekbiap.12 Yâk gagap urutbiapgât mem togomsot koko welamŋe ain gagap urutmâheŋgemgom âmâ sot bunŋeâk kepilâmemelan kato tatbiap. Dâ gagapŋe âmâurutmâ ondo kâlâwân ombiap.” hain dâep.

    Yohaneŋe Yesu tu puliep.13 Sop ain Yesuŋe Galilaia hân hep-

    unmâ arim Yodaŋ tuângen ariep. ArimYohaneŋe tu puli negâk dâm ariep. 14ArimYohane magaŋdo Yohaneŋe nâŋgâmboumatŋe akto Yesugât den are mem gekatbe dâm hin dâep, “Gâŋe nâ tu pulinek-berâm nâŋgâlân togoât are ârândâŋ boaktâp. Gâŋe âmâ nâ tu pulinekmenâ dâineârândâŋ akbop.” 15 Hain dâmbo dâep,“Uŋak Anutuŋe nâŋgâp aregât nâŋgâmenâumatŋe bo agâk. Akto netŋe Anutugâtden lokoetŋe aregât Anutuŋe nâŋgâmbo

    ârândâŋ akberâp.” hain dâep. Haindâmbo Yohaneŋe nâŋgaŋep. 16Nâŋgaŋmâtu pulimbo agatmâ âgâmbo ainâk him-bim dâpŋe pâroŋ âgâmbo Anutugât Heakarekŋe lâut kotŋe kembâ hain are akmâYesugât kakŋân gembo egep. 17 Gemboainâk himbimânba Anutuŋe den siâ hindâep, “Ekŋet. Imâ nâŋgât nanne. Kam-biamne are yâkgâlâk nâŋgâm manmanaregât ekmâ ukenŋe nâŋgân.” dâep.

    4Hiaŋgi Amboŋande Yesu dop kombo âmâ

    Yesuŋe kârikŋe agep.1 Akto sinduk baniara bâleŋe yeŋgât

    humoyeŋe Hiaŋgi Amboŋe arekŋe Yesubiwiŋe dop kowerâm agep aregât Anu-tugât Heakŋe Yesu oloŋdo hân kamitŋân-gen ariep. 2 Ain arim sot bâlâk mandohilâm hândâk 40 bo akto mopŋe dondâaguep. 3 Mopŋe agumbo âmâ Hiaŋgi Am-boŋe arekŋe yâkgâlân arim hin magaŋep,“Gâ bunŋe Anutugât nanŋe mandât aktomopge aguâpgât makmenâ kât irekŋe sotakto ne.” hain dâm magaŋep. 4 MagaŋdoYesuŋe hin dâep, “Bo. Anutuŋe den hinmakto kulemgoyi are yendâp, “Luâkŋe sot-gâlâk dâm mando âmâ manmanŋe bo mi-awakbiap. Anutugât denŋe mem lokomâkmando manmanŋe ârândâŋ akbiap.” hainkulemgoyi.” dâep. 5 Hain dâmbo Yesumem Yerusalem kepia humoân sumbe katkat emetŋe talep aregât bokŋân oloŋdoâgâep. 6Âgâ kato kindo hin dâm magaŋep,“Anutuŋe makto siâ hin kulemgoyi tatâp,“Anutuŋe kâlân gugum keige hârewopgâtaŋelolupŋe huŋgun yeŋgimbo meŋgekbiâbo guguwerâp.” den hain tatâp aregât gâAnutugât nanŋe mandân dâmat amâ inbasopanmenâ aŋeloŋe meŋgekŋet.” dâep.7Dâmbo Yesuŋe dâep, “Bâe. Hain bo. Anu-tuŋe makto siâŋe hin kulemgoep, “AnutuHumoge bo dopkowen.” Den hain tatâparegât lauge bo lokowerân.” dâep. 8 Haindâmbo mem gimbâŋe kâlep siân oloŋdoâgâep. Âgâm kindo ain hânŋe hânŋe luâkkâmotŋe kâmotŋe kotdâlupyeŋe manmâariyi are yeŋgât kotŋe egâliaŋ siâ siâ keiŋekeiŋe are hekalaŋmâ hin dâep, 9 “Nâŋeire hârok damunyeŋe akman. Aregâtgâ ga okotnân kinmâ ulit niŋmâ nâŋgâtnâŋgâmenâ agato damunyeŋe kat gektere

  • Mataio 4:10 6 Mataio 5:5damunyeŋe akbiat.” dâep. 10 Hain dâmmagaŋdo Yesuŋe hin dâep, “Bâe. Hain bo.Anutuŋe den siâ hin dâep are tatâp, AnutuHumoge konok gala agaŋmâ hoŋ agaŋmâakto ikiŋe den lokoaŋmâ kotŋe mem agat-ben. Den hain tatâp aregât ya maktâtare bo lokowerân. Hiaŋgi Amboŋe, gâmâhepun nekmâ ari.” dâep. 11 Dâmbo hep-unmâ ariep. Arimbo Yesu hân kamitŋân-gen tato aŋelolupŋe togom hoŋ agaŋmâtângoyi.

    Yesuŋe Galilaia hânân ari manmâ Anu-tugât den dâm makyeŋgim malep.

    12 Akto aregât kakŋân hân aregât luâkkotdâ Heroteŋe dâmbo Yohane mem lopekâlegen katbiâ talep aregât pat Yesuŋenâŋgâm Galilaia hânângen ariep. 13 Ainarim âmâ Nasarete kepia are hepunmâKapanaum kepian ain arim tatmâ malep.Akto Kapanaum kepian ain deŋgân humosiâ kotŋe Galilaia deŋgân aregât dâtŋântatmap. Akto deŋgân are hân lâuwâ ko-tyetŋe Sebuloŋ akto Naptali are yetgâtginŋân tatmandat. 14 Akto Yesuŋe kepiaain ariep aregât emelâk Anutuŋe dâmbopropete Yesaiaŋe den hin kulemgoep arebunŋe agep,

    15 “Sebuloŋ akto Naptali hân are Galilaialuâk âmbâleŋe Anutu bo nâŋgaŋ-mai yâk yeŋgâlai deŋgân akto Yo-daŋ tu biken tatmandat. 16 Areyetgâtambolupŋande Anutugât bonâŋgâmmanmai. Hain manbiâ biwiyeŋe gisapagum hândâgân yendo pagaleŋandesiliŋ siliŋ dâm ewuyekto biwiyeŋepâroŋ âgâwiap. Akto ain hilip aguwaiaregât pat katyeŋgiep yâk yeŋgâlânpagaleŋe humo miawakto biwiyeŋepâroŋ âgâwiap.”

    den are hain tatâp. Den are bunŋe mi-awakto Yesuŋe ain malep. 17 Ain manmâkeiŋe katmâ hin dâm makyeŋgiep, “Anu-tuŋe damunyeŋe akberâm aktâpgât agakmemeyeŋe bâleŋe makmâ miawakmâ hep-unŋet.” hain dâm makyeŋgiep.

    18 Akto sop ain arim Galilaia bâtgumginŋân arim luâk lâuwâ emi teu iŋanoloŋmâ manbela yelegep. Siâ âmâ kotŋeSimoŋ kotŋe siâ Petoro akto emiŋe âmâAnderea yâkŋe waŋgan kinmâ ŋalu ŋaluare bâtgumân iŋangât panmâkiliat. 19Akto

    Yesuŋe yelekmâ hin dâm makyetkiep,“Yetŋe nâŋgâlân gambela arine. Hinŋeâmâ iŋangât âi mendat. Dâ nâŋe âmâtânyetkure luâk nâŋgât kâmot akbaigâtâi membiandat.” dâep. 20 Hain dâmboainâk dowâk wan me wan hârok hepunmâYesu olop arimbela mali. 21 Akto arimâmâ emiteu lâuwâ mem miawakyelegepkotyetŋe Yakobo akto Yohane yâk Yebe-daiogât nanlogâtŋe. Eweyetŋe olowâkwaŋgan tatmâ ŋalu ŋalu iŋangât are memparutmâ heŋgemgomkili. 22Kinbiâ Yesuŋeyetkondo dowâk waŋganba gem eweyetŋehepunbela Yesu olop ariyi.

    23 Akto Yesu Galilaia hân are hâlâŋmâkepia bâleŋ bâleŋ den emetŋe talewânain âgâm Anutuŋe damunyeŋe akberâmagep den pat âlepŋe aregât keiŋe dâmmakyeŋgiep. Akto luâk âmbâle kundatkeiŋe keiŋe agi are hârok heŋgemyeŋguep.24 Hain akto den pat arekŋe Siria hânân-gen sambelem arimbo nâŋgâm âmâ luâkkundat agi akto hâk hilâlâm olop maliare kâmotŋe kâmotŋe mem yâkgâlân oloŋyekmâ togoyi. Akto sinduk baniaraŋemem bâliyegi are akto dewun biri akmâmali akto luâk kei bâtyeŋe bâli bâliŋeare meyekmâ yâkgâlân togombiâ hârokheŋgem yeŋguep. 25 Akto Galilaia hânakto kepia bât bip bip hârok ain tali ko-tyeŋe humo siâ Dekapoli dâm koli are aktoYerusalem akto Yudaia hân akto Yodaŋ tubiken ain luâk âmbâle kâmotŋe kâmotŋemindugu akmâ Yesugâlân togoyi.

    5Yesuŋe gimbâŋân miti makyeŋgiep.

    1 Akto Yesuŋe luâk âmbâle kâmot humoare yekmâ âmâ gimbâŋe siân âgâep. Âgâtato âmâ âi luâklupŋe ginŋân gambiâ2den hin dâmmakyeŋgiep, 3 “Biwiyeŋandeyeŋaet nâŋgâmbiâ gembo nen luâk yânŋemanden hain nâŋgâmai amâ Anutuŋe areyeŋgât nâŋgâm himbimgât pat emelâkyeŋgiepgât aregât biwiyeŋe heroŋe agâk.4 Akto bâleŋaet nâŋgâmbiâ biwiyeŋebâlimbo indem manmai are Anutuŋehâmbâimem sândukŋân katyekbiap aregâtkambiamyeŋe heroŋe akto manbei. 5 Luâklumbeŋe manmai yâk yeŋgât nâŋgâreâlepŋe akmap. Yâkŋe hân hârokgât amboakbai aregât biwiyeŋe hinŋe heroŋe agâk.

  • Mataio 5:6 7 Mataio 5:236 Akto bikŋande sotgât tugât umburukakmâ âmâ tu sot aregâlâk nâŋgâmbiâhumo akmap dop hainâk âlepŋe aknegâtnâŋgâmbiâ humo akmap yâk âmâ tepyeŋepikto sândugewiap aregât biwiyeŋe hinŋeheroŋe agâk. 7 Akto luâk âmbâleŋeyeŋgumbiâ hâuŋe bo memai amâ akbiââlepŋe akmap amâ Anutuŋe hainâk âlepŋeakyeŋgiwiap aregât biwiyeŋe heroŋe agâk.8 Akto biwiyeŋe Anutu gâlânâk kinmâ kaukau akto ikiŋe denŋe lokom biwi lâuwâbo akmâ manmai are âmâ Anutu dewun-yeŋande ekbai aregât biwiyeŋe heroŋeagâk. 9 Akto biwiyeŋande gala konokmanne dâmai are Anutuŋe meyekmâ,“Nune nanne baratne.” dâmap aregât bi-wiyeŋe heroŋe agâk. 10Akto Anutugât denlokom manbaen dâmbiâ gasalupyeŋandekuk akyeŋgimai aregât hanâk denŋe lokommanmai are yeŋgât Anutuŋe damun nenŋeakmap aregât biwiyeŋe heroŋe agâk.11 Akto nâŋgât akmâ manmai are hâkhilâlâm yeŋgim den bâleŋe makyeŋgimhâkyeŋe tunmai. 12Hain akyeŋgimbiâ âmâainâk hin nâŋgâwai, “Ulikŋân Anutugâtpropetelupŋe are siânbaŋe hanâk bâleŋeakyeŋgiyi dop hainâk hinŋe hainâk bâleŋeaknengimai aregât siân hâuŋe âlepŋemanmâ himbimân membaen.” dâmaiaregât biwiyeŋe heroŋe agâk.

    Kâtembe aregât dop.13 Akto aregât den ginŋe makyeŋgire

    nâŋgâŋet. Nen âmâ kâtembe mem sotkakŋân katenŋe ukenŋe akmap aregâtdopŋe hainâk akmâ yeâmâ luâk âmbâle hutyeŋân manmai. Akto kâtembe are ukenŋe.Gârâmâ bo damunŋe akbiâ âmâ pâlâmŋeakto âmâ gain gain lâuwâŋe ketugumbiâukenŋe lâuwâŋe akbiap? Are bo agakŋe.Arekŋe hin me hain agakŋe bo tatâp amâyân kâim panmâ keinenŋande tâlimaen.

    Kemdâ pagaleŋe aregât dop.14 Akto ye luâk âmbâle hânŋe hânŋe

    manmai are yeŋgât ululunŋe mandâi.Kepia humo siâ gimbâŋe tek tekŋân tatmapare heambukbiapgât dop bo tatâp. 15 Aktokemdâ are gauŋmâ katmâ âmâ bo memheambukmaen are tek tekŋân katenŋe ompagalembo emet ambolupŋande pagaleŋeyeŋgimbo tatmâ manmai. 16Aregât kemdâpagaleŋe omap dop hainâk yeŋe Anutugât

    den lokom agak memeyeŋe âlepŋeâk akmâmanbiâ luâk âmbâle yânŋande yekbiâârândâŋ akto Eweyeŋe himbimânmanmaparegât kotŋe nâŋgâmbiâ humo akbiap.

    Yesuŋe Mosegât akto propete yâk yeŋgâtden bo komberâm giep.

    17 Akto siâ makbe. Yeŋe âmâ nâŋgâyâkgât hin dâmai me bo? “Moseŋe denkârikŋe kulemgoep are akto propete yâkŋeden kulemgoyi are komberâm aktâp.”Nâŋgât hain nâŋgâmai me? Nâŋe âmâpropete yeŋgât den are komberâm bogeân. Bo kârikŋe. Nâŋe are yeŋgât denlokore bunŋe agâkgât geân. 18 Nâ bundâkmakyeŋgiwe. Hân himbim yembiandatdopŋânâk den kârikŋe yem âgâwiap.Ulikŋe siâ yem tik panbiapgât dopŋebo. Are hârok bunŋe olowâk miawakmâmetewiap. 19 Aregât luâk siâŋe denkârikŋe konok pâŋe siâ are loŋgaim âmâbikŋande hainâk akŋet dâm yâk yeŋgâlânarim hain dâm hâwât yekbiap yâkŋe âmâhimbimgât kâmolân dewatim luâk gegeŋemanbiap dâwaen. Hain gârâmâ luâk siâŋeden kârikŋe are lokom manmâ bikŋandehainâk akŋet dâm yâk yeŋgâlân arim haindâm hâwât yekbiap yâkŋe âmâ himbimgâtkâmolân dewatim âmâ luâk humomanbiapdâwaen. 20 Aregât makyeŋgire nâŋgâŋet.Yeŋe âmâ Anutugât den lokom manmâMosegât den kârikŋe makmâ kepikmai areakto Parisaioŋe wan me wan âlepŋe akmaiare bo ewangim âmâ himbimgât kâmot boakbai.

    Kuk bo akbaen.21 Bâgilupnenŋande den hin dâm kali,

    “Gâŋe luâk siâ bo komenâ mombiap. Dâhain akbiat âmâ Anutuŋe denân katgektodosa membiat.” hain dâm kali. 22 Haingârâmâ nâŋe âmâmaktere nâŋgâŋet. Luâkme âmbâle siâŋe galaŋaet kuk nâŋgaŋbiapare Anutuŋe denân katbiap. Akto luâksiâŋe galaŋaet nâŋgâmbo gemap arehumomolupyeŋande menduguyekmâ dâmmakmâ hâreyeŋgiwai. Akto luâk meâmbâle siâŋe galaŋaet nâŋgâmbo gembobiwi bâle akmâ heŋgân nâŋgaŋmap areâmâ kâlâpgât pat akmâ dosa umatŋemembiap. 23 Aregât hin dâre nâŋgâŋet.Yeŋgâlân gâtŋe siâ me siâŋe Anutugâtsumbe omberâm akmâ âmâ biwiŋe kepik

  • Mataio 5:24 8 Mataio 5:44akto hin nâŋgâwiap. Nâŋe galane umatŋeagaŋân aregât kuk akniŋdâp. 24 Haindâm sumbe are hepundo tato galaŋaelânariwiap. Arim den yetŋe are makmâârândâŋ ketugumbela bo akto ainâkpurik katmâ arim sumbe are Anutugâtpat ketugum onmenâ âlepŋe ombiap.25 Akto gasagande meŋgekmâ kiapgâlânarim denân kat gekmâ dâm hâregiŋdotembe lokolupŋande meŋgekmâ kalabusiân katgekbâi aregât dâwân arimgalage makmâ miawagaŋmenâ yetŋeaknâŋgâm gala agaŋgiwiandat. 26 Borâmhâre aŋgiwiandat akto âmâ kala busiânkatgekbiâ tatmâ âmâ yân bo gewiat. Hâuhârok puligom kutigitbialân âlepŋe aingewiat.

    Gala siâgât âmbâle ekmâ bo egâliaŋbaen.27 Akto siâ makbe. Moseŋe den kârikŋe

    kulemgoep are hin dâmbiâ nâŋgâmai.Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe galaŋaet âmbenŋeekmâ kakŋe kombomembiap. Hain dâmai.28 Aregât nâŋe âmâ hin dâre nâŋgâŋet.Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe âmbâle siâ ekmâmemberâm nâŋgâm âmâ ikiŋe biwiŋandeemelâk miep aregât dosa talaŋdâp. Aregâtden memeŋe hin dâwe. 29 Gâ hememgâtpat akbâtgât dewunge bungenŋe bâleŋemembom dâm nâŋgâm âmâ dewunge areewum limbâpkowen. Hain akmâ dewungebikŋe siâ are âlepŋe akto manmenâârândâŋ akbiap. 30 Akto hememgât patakbâtgât hainâk bâtge bungenŋe bâleŋeakberâm akto âmâ hârem panben. Hainakmenâ bâtge bikŋe are âlepŋe aktomanmenâ ârândâŋ akbiap.

    Âmbenlupnenŋe hanâk hepun yekbaengâtdop bo tatâp.

    31 Bikŋande amâ hin dâmai, “Luâk siâŋeâmbenŋaet hâkâŋ akmâ hepunbe dâmaregât kulem esenŋe siâmemâmbâi hepunhepungât kulemgom waŋmâ huŋgun aŋdoyân ariwiap.” hain dâmai. 32 Aregât nâŋeâmâ hin dâm makyeŋgiwe. Luâk siâŋeâmbenŋe kondarâ bo akbiap are yân hâkâŋakmâ hepundo âmâ âmbâle arekŋe luâksiâ mendo âmâ luâk âmbâle lâuwâ lâuwâdosa membiandat. Akto luâk aŋgâŋe âm-bâle hepunhepunŋememâmâyâkâhainâkdosa membiap.” hain dâep.

    33 Akto Yesuŋe den siâ hin dâm de-watiep, “Bâgi hakulupyeŋande hin dâmmakyeŋgiyi, “Anutugât meteŋân hin mehain dâm makbai amâ hainâk akbei.” haindâyi. 34Dânâmâhinmakyeŋgire nâŋgâŋet.Hinŋe âmâ Anutugât meteŋân dâm bomakbei. Akto areâk bo. Himbimân âmâAnutuŋe ain tatmap aregât himbimân bohoratmâ makbei. 35 Akto hângâlân hor-atmâ bo makbei. Amâ wangât? Hingât.Anutuŋe keiŋande tâlim tatmap aregât.AktoYerusalemgâtmeteŋânbomakmâho-ratbei. Amâ wangât? Hingât. Yerusalemamâ Anutu Humoyeŋe yâkgât kepia kautŋearegât. 36 Aregât ire maktere nâŋgâŋet.Dumutyeŋe bândup are makbiâ heleŋ boakbiap. Akto heleŋ are makbiâ bândupbo akbiap. Aregât kautyeŋân horatmâ bomakbei. 37 Akto siân me siân bo ewummakbai. Are bo agakŋe. Aregât denyeŋeare bunŋe akto âmâ are dâmbiâ bunŋeakbiap. Akto bo dâmbiâ bo hainâk akbiap.Aregât kakŋân makmâ dewatiwai amâ Hi-aŋgi Amboŋande hâwâtyekto miawakbai.

    38 Akto den siâ hin kulemgoyi are mak-biâ nâŋgâmai, “Gasagande dewunge ewumhogombo bokto âmâ gâkâ hainâk dewunŋeewumhogomenâ bokbiap. Akto gasagandedâtge kombererek kombo âmâ gâkâ hainâkdâtŋe are kom bererek kowen.” haindâyi. 39 Aregât âmâ hin dâre nâŋgâŋet.Luâk bâleŋe gala agaŋben. Ondopge bikenhogombo âmâ ondopge bikŋe waŋben.40 Akto luâk siâŋe gâ olop ewangiak ewan-giak bâleŋe dâm kiapgâlân meŋgekmâ aridenân katgekmâ gâŋgât hâk pekege timo-ŋân oloŋmâmeŋgiŋdo âmâ kakŋân olowâkare hainâk mem waŋmenâ lâuwâ lâuwâmembiap. 41 Akto luâk siâŋe, “Nâŋgâtwan me wan dewunŋe siâ siâ lokom kepiaindâgen ari.” dâm makgiŋdo âmâ gâŋekepia magep ain lokom tângom ewangimindâŋân ari katben. 42 Akto luâk siâŋewan me wan siâ siâgât ulit giŋdo âmâ arewaŋben. Akto wan me wan are yân yoganmem manbe dâm makgiŋdo âmâ âlepŋenâŋgaŋben. Ye hârok hain akmâ manbei.

    Gasa me gala are gala konok agaŋgiwaen.43 Akto ye bikŋande den siâ hin dâmbiâ

    are nâŋgâmai, “Gâŋe galage âlepŋe biwiheroŋe agaŋben. Dâ gasage are âmâ gasaagaŋben.” Hain dâmai. 44 Dâ nâmâ aregât

  • Mataio 5:45 9 Mataio 6:14hin dâre nâŋgâŋet. Yeŋe gasalupyeŋeyekmâ âmâ gala akyeŋgiwai. Akto yeyeŋgum watyekmâ manmai yâk yeŋgâttânyeŋgum Anutu ulilaŋmâ heroŋe nâŋgâyeŋgiwai. 45Hain akmâ himbim Eweyeŋaetnanŋe baratŋe bunŋe akmâmanbai. Yâkŋeâmâmakto yanep pagaleŋande luâk âlepŋeme bâleŋe hârok pagaleyekmap. Aktotânâkgât makto luâk âlepŋe me bâleŋehanâk hologoyeŋgimap. 46 Akto luâksiâŋe ye olop gala konok manne dâmaregât akyeŋgimai yâk konok yeŋe galaakyeŋgimbiâ âmâ Anutuŋe wan hâuŋeyeŋgiwiap? Luâk bikŋande gawamangâtpuli meyeŋgimaiŋe hain akmai aregâtyeŋe luâk bikŋe gasa akyeŋgim aregala bo akyeŋgimbiâ âmâ aregât hâuŋehâmbâi Anutuŋe ye yeŋgiwiap. 47 Aktogalalupyeŋe yâk konok yekmâ gala katyek-mai arekŋe ârândâŋ bo akmap. Luâkâmbâle Anutu bo nâŋgaŋmaiŋe hainakmai. Aregât yâkâ hainâk akbai aregâthâuŋe âlepŋe Anutuŋe bo yeŋgiwiap.48 Aregât himbimân Eweyeŋande wan mewan akmâ mendo huragumap yekâ hainâkakmâ manbei.” dâep.

    6Anutugât âiân manmâ kotnenŋe bo mem

    agatbaen.1 Akto Yesuŋe den siâ hin makyeŋgiep,

    “Gâŋe Anutu heroŋe agaŋdere ârândâŋakbiapgât mene dâm âmâ luâk âmbâleŋenekbiâ huraguâkgât bo nâŋgâm manben.Hâkmemagat agat akmenâ âmâ himbimânEwegande gekmâ aregât ukenŋe bo nâŋgâgiŋmâ hâuŋe âlep bo giŋbiap. 2 Aregâtgâŋe luâk umburuk manmai are hankalem akyeŋgim âmâ luâk âmbâleŋenekbiâ huraguâk dâm aregât bo nâŋgâmmanben. Wangât? Hingât. Luâk bikŋandenen bâleŋe bo akmaen dâmai arekŋeakdewunyeŋânâk den emetŋân akto kâmotkepian ain hâkyeŋe mem agatmai. Luâkhain arekŋe kâmot humoân kinmâ kalemakyeŋgimai. Aregât maktere nâŋgâŋet.Hain dâmat are Anutuŋe hâuŋe âlepŋe bogiŋbiap. Emelâk hâuyeŋe yendâp. 3Aregâtluâk umburuk manmai yâk han kalemakyeŋgiwe dâm bâtge bungenŋe wanakbiat aregât kanegenŋe bo nâŋgâwiap.4 Yoŋâk akmenâ âmâ galalupgande bo

    gekmâ aregât keiŋe bo nâŋgâmbiâ âmâEwege Anutuŋe yoŋâk yekmâ nâŋgâmapŋeikiŋak gekmâ nâŋgâmbo ârândâŋ akbiap.Akto kalem akyeŋgimatgât hâuŋe giŋbiap.

    Anutu ulilaŋbaengât keiŋe.5 Gâŋe âmâ heambukmâ kinmâ Anutu

    âlepŋe dâm ulilaŋben. Dâ luâk bikŋeâmâ hiaŋgi luâk manmaiŋe hain bo ak-mai. Yâkŋe âmâ Yuda luâk mendugum tat-maiânme kâmolân ari kinmâ âmâ luâk âm-bâleŋe nenekmâ egâliaŋŋet aregât nâŋgâmhâkyeŋe mem agatmâ Anutu ulilaŋmai.Aregât âmâ hin dâre nâŋgâŋet. Yeŋehain akbiâ âmâ aregât hâuŋe emelâkmem-biâ bo aktâp. Anutuŋe hain dâm hâuŋesiâ bo dewatim yeŋgiwiap. 6 Gâ âmâAnutu âlepŋe dâm ulilaŋberâm âmâ emet-gân âgâmheambukmâhâŋgi gugumEwegetikŋânmanbiap yâk ulilaŋben. Akto Ewegetikŋân siâme siâ ekmâ nâŋgâmapŋe bunŋemem peniaŋmâ giŋbiap.

    Anutu hin ulilaŋmâ manbaen.7 Akto aregât hin dâre nâŋgâŋet. Luâk

    bikŋande Anutugât keiŋe bo nâŋgâmaiŋeâmâ hin nâŋgâm hilipkomai, “Nengât denkâlep hanâk hanâk ulilaŋdenŋe dowâknâŋgâm bunŋe nengiwerâp.” hain dâmhilipkomai. Aregât gâŋe luâk hain are boakmâ âmâ den kâlep bo makmâ ulilaŋben.8 Akto gâ amâ Ewege Anutu irawot boulilaŋmenân yâkŋe soŋ nâŋgâ giŋmap.Aregât hanâk hanâk bo makmâ ulilaŋben.9 Aregât gâŋe hin dâm âlepŋe dâmulilaŋben, “Himbimân Ewenenŋe gâŋgâtkotge âlepŋe akto kotge are kârikŋe tatonâŋgâenŋe bunŋe akto manbaen. 10 Aktohân ârândâŋ Kembu aknengi. Himbimângâtŋande lauge lokomai hainâgâk hânângâtŋe nenŋe lauge lokoenŋe ârândâŋagâk. 11 Akto uŋak ire gâŋe sotnenŋe aredopnenŋânâk nengimenâ nene. 12 Aktoluâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâ siâ ak-nengimbiâ âmâ are yeŋgât dosayeŋe hanâkhepun yeŋgim manmaen dop hainâk gâŋedosanenŋe are hepun nengiwen. 13Nen bodop nenguwen. Akto bâleŋânba kotgâmmenenekben. A bundâk.” Yeŋe hain dâmAnutu ulilaŋbei. 14 Aregât luâk âmbâlebikŋande bâleŋe siâ siâ akyeŋgimai areyeŋgât dosa hepun yeŋgimbiâ âmâ âlepŋe.Aregât himbimân Eweyeŋande yeŋgât

  • Mataio 6:15 10 Mataio 6:33dosa hainâk hepun yeŋgiwiap. 15 Areâmâ luâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâsiâ akyeŋgimai are yâk yeŋgât nâŋgâmâmâ benŋe himbimân Eweyeŋande yeŋgâtdosa hainâk bo hepun yeŋgiwiap. Dâhepun yeŋgimbiâ âmâ benŋe dosayeŋehepunyeŋgiwiap.

    16 Akto hiaŋgi luâkŋe hin dâmai,“Luâk âmbâle bikŋande nen hâk hilâlâmnâŋgâm Anutu ulilaŋmaen are nâŋgâmnen nenekmâ egâliaŋŋet.” dâm aregâtsot hepunmâ hâmeyeŋe oloŋbiâ gembohewugewai are Anutuŋe yekmâ hâuŋeâlepŋe bo yeŋgiwiap. 17 Aregât ye hainbo akbei. Yeŋe âmâ sot hepunmâ âmâ tupuliakmâ dumutyeŋe kelu ketugu akmâmanbei. 18 Hain akbiâ yekmâ âmâ sothepunmâmandâigât keiyeŋe bo nâŋgâwai.Eweyeŋe Anutuŋe bo egekŋe ekmapŋekeiyeŋe yoŋâk memai are nâŋgâm aregâthâuŋe âlepŋe yeŋgiwiap.

    Puli siâ siâ tat nengiâp aregâlâk bo nâŋgâmmanbaen.

    19 Hângât tâwât dewunŋe siâ siâ tiŋenemai akto dek saŋ saŋŋe hâreyeŋgimaiakto motmot akmap akto kâmbu meyeŋgi-mai aregât yeŋe dondâ tat nengiâkgât boundâgâtbei. 20 Are âmâ himbimân tiŋebo neyeŋgimap akto dek saŋ saŋŋe boigimhâreyeŋgimap aktomotmot bo akmapakto kâmbu bo meyeŋgiwai aregât wan mewan bunŋe kârikŋe tat yeŋgiwiap. AregâtAnutuŋe pat katyeŋgiep are himbimântatâp ain dewatimbiâ bo gulip akyeŋgi-wiap. 21 Tâwât dewunŋe siâ siâyeŋe kat-biâ tat yeŋgimap ainâk biwiyeŋe kinmaparegât himbimgât nâŋgâmbiâ âgâwiap.

    Biwinenŋande pâlâmŋe akbopgât biwigolâk manbaen.

    22 Akto dewunyeŋe âmâ pagaleŋe dophainare aktâp. Dewunyeŋe âlepŋe tato ainâmâ âlepŋe ekmâ bamgutbai. 23Dâ dewun-yeŋe bâlimbo âmâ biwiyeŋe hândâk humodâgâwiap aregât biwiyeŋân pagaleŋe tatâpare bokbiap âmâ biwi nâŋgâ nâŋgâyeŋepâlâmŋe akbiap.

    Anutu konok hoŋ agaŋbaen.24 Nanaŋ konokŋe luâk kotdâ lâuwâ yâk

    yetgât den lokom âmâ âlepŋe hoŋ bomanyetkiwiap. Siâ gala agaŋmâ siâ âmâ

    hâkâŋ agaŋbiap. Akto siâgâlângen dewa-tim siâ âmâ hamiaŋbiap. Puli siâ siâgâtukenŋe nâŋgâmai yâkŋe âmâ gain gainAnutugât den lokom manbai?

    Anutuŋe damun nenŋe akmapgât bo nelâmnengiwiap.

    25 Ye manman yeŋaet nâŋgâmâk akmâhin bo dâwei, “Wan arekŋaet mem nemmanbaen? Akto hâknenŋaet nâŋgâm wanmemmanmâ luguakbaen.” dâmnâŋgâmâkbo akbei. Amâ hingât. Bâin dâŋet.Manmanyeŋande bunŋe me sotŋe bunŋe?Akto hâkgande bunŋe me hâk pekegandebunŋe? 26 Aregât siâ maktere nâŋgâŋet.Lâut are ekŋet. Arekŋe âmâ âi bo ke-tugumai. Akto kalamŋânba sot wan bomem katmai. Akto sot hapatet bo ketugumâmâ alekŋe bo mem katmai. Hain bo ak-mai amâ himbimân Eweyeŋande hanâk sotmem miawak yeŋgimap. Ye lâut bo. Yeluâk aregât Anutuŋe dowâk tânyeŋgumap.27 Akto yeŋgâlân gâtŋe siâŋe nâŋgâmhanoko akmâ âmâmanman sopŋaet âlepŋekâlep mem dewatim manbiapgât dopŋebo tatâp. 28 Akto sâŋgum lâuwâ lâuwâaregât nâŋgâm han lâuwâ akbiâ bâliwiap.Aregât hin dâre nâŋgâŋet. Lâwin buluŋeare ekŋet. Arekŋe âmâ sâŋgum lâuwâlâuwâgât âi bo ketugumap. 29 Buluŋeare âlep âlep aregât luâk siâ kotŋe Sa-lomo ulikŋân malep yâkŋe sâŋgum lâuwâlâuwâŋe kulem melem âlep âlep hain aremem malep arekŋe buluŋe are bo ewang-iep. 30 Pâloŋângen siâ me siâ buluŋeuŋak miawakmap akto hole bererek âgâmgembo ombiâ bo akmap aregât Anutuŋedâmbo hanâk kulemŋe âlepŋe miawakmaparegât Anutu bo nâŋgaŋmâ ketelaŋmâmanmaiŋe yâk yeŋaet gai hainâk dâmbowan me wan miawakyeŋgiwiap. 31 Arenâŋgâm heŋgemgowei. Are ekmâ nâŋgâmâmâ bo hanokoakmâ âmâ hin bo dâwei,“Wan nemberen me wan lalakberen?”32 Are âmâ luâk bikŋe Anutu bo nâŋgaŋ-mai arekŋe âmâ puli me sâŋgum me siâsiâ aregât nâŋgâmbiâ humo akmap. Hainakbiâ bâlimap aregât hain bo akmâmanbei.Are âmâ benŋe himbimân Eweyeŋandenâŋgâ yeŋgimap aregât hâk peke bâlâk bomanmai. 33 Yeŋe âmâ Anutuŋe damunnenŋe akbiapgât akto yâkgât agak memeârândâŋ dâp ain han nâŋgâ nâŋgâyeŋe

  • Mataio 6:34 11 Mataio 7:22ulikŋân katbiâ yembiâp. Akto aregâtkakŋân Anutuŋe siâ me siâ bikŋe are hârokyeŋgiwiap. 34 Aregât yeŋe agatmâ umatŋegain hin arekŋe miawak nengiwiap haindâm aregât nâŋgâmbiâ humo bo akbiap.Agatmâ miawakbiap are âmâ agatmâgâtpat. Uŋak iregât hain are miawak nengiâpare ârândâŋ agâk dâm aregât kakŋân hanlâuwâ bo akŋet.” Yesuŋe hain dâep.

    7Gala siâgât den bo makmâ hâreaŋbaen.

    1 Yesuŋe den siâ hin dewatimmakyeŋgiep, “Anutuŋe den âiân katyek-bopgât yeŋe luâk bikŋe den âiân bokatyekbei. 2 Dâ yeŋe yâk yeŋgât dendâm hâre yeŋgiwai dop hainâk Anutuŋeye dâm hâre yeŋgiwiap. Akto yeŋe siâsiâ akyeŋgiwai dop hainâk Anutuŋe mempurik katmâ akyeŋgiwiap aregât siâgâtbo dâm hâreyeŋgiwei. 3 Aregât dendopŋe hin dâre nâŋgâŋet. Gâŋe galagaetdewunŋân gagap bâlensiâ tatâp are ekmââmâ guge dewungân gagap humo dondâtatâp are bo ektât are ârândâŋ bo aktâp.4Gagap humo guge dewungân tatâp are boekmâ galagaet dewunŋân tatâp aregât hindâmenâ ârândâŋ bo akbiap, “Galane kin.Gagap mem pan giŋbe.” dâwiat. 5 Hiaŋgiluâk gâ. Guge dewungân gagap humo tatâpa soŋ mem panakmâ âmâ ekmâ dewungehulaŋ akto âmâ ekmâ heŋgemgom âmâgalagaet dewunŋân gagap bâlensiâ tatâpare memenâ ârândâŋ akbiap.

    6 Yeŋe Anutugât sot are dua bo yeŋgi-wai. Hain akbiâ âmâ yeŋguwai. Akto puliumatŋe are mem bau kâit bo yeŋgiwai.Hain yeŋgimbiâ âmâ igimhârempurik dâmâmâ yeŋgiwai.” Yesuŋe hain dâep.

    Anutu ulilaŋmâ âmâ bunŋe membaen.7 Akto Yesuŋe den siâ hin dâm

    makyeŋgiep, “Yeŋe hin aregât undâgâtmâAnutu magaŋbiâ âmâ tân yeŋguwiap.Akto emet ginŋân kinmâ woa dâmbiâhâŋgi amboŋande meyeŋgimap. 8 AregâtAnutu aikomapŋe den hâuŋe nâŋgâmap.Undâgâtmapŋe mem miawakmap. Woadâmap are âmâ hâŋgi mem kalaŋmap.9 Aregât hin dâwe. Yeŋgâlân gâtŋe siâŋenanŋande sotgât ulilaŋdo âmâ kât bowaŋmap. 10 Akto iŋangât ulilaŋdo âmâ

    gipmaŋ bo waŋmap. Bo. 11 Akto ye luâkbâleŋande nanaŋ lepatlupyeŋe damunakyeŋgim hin are yeŋgimai aregât dopŋeare ewangim Anutu himbimân manmapŋeluâk siânbaŋe ulilaŋmai are yeŋgâtokot nâŋgâm dowâk wan ulilaŋmai areyeŋgimap. 12 Akto den dâm makyeŋgiânaregât keiŋe hin. Yeŋe bikŋande âlepŋeaknengiŋetdâm hârok âlepŋe tân yeŋgummanmâ âgâwei. Aregât âmâ Moseŋe aktopropete luâkŋe Anutugât den kârikŋekulemgoyi aregât keiŋe hainâk tatâp.

    Himbimgât dâp aregât den.13 Hilip agu hilip agugât kepia aregât

    dâp are humo akto pempemâk aregâtdâp humo ain âlepŋe ari ari aregât luâkdondâŋe arimai. Yeŋe âmâ ain bo ariwei.Ye dâp gâwikŋânba ariwei. 14 Are âmâmanman kârikŋe aregât dâp amâ gâwikgâwikŋe, heambuk heambukŋe akto yoŋâkyemap. Dâp are watmâ luâk âmbâle undupakmâ bo arimai. Dâ konok konokŋe ainarimai. Ye âmâ dâp are watmâ ariwei.

    Hiaŋgi luâk yâk yeŋgât keiyeŋe.15 Propete luâk hiaŋgi arekŋe âmâ

    hâkyeŋe lama hâk yeukŋe hainare dâhanyeŋe âmâ dua metŋe han hainarearegât yâk yeŋgât damun agaŋgimmanbei.16 Siâ siâ Bunŋe bo aregât nâŋgâmkepilâyekbei. Giat ain kewu bunŋememaen mon? Me kândenân ham bunŋemiawakto memaen mon? 17 Lâwin âlepŋânbunŋe âlepŋe miawakmap. Lâwin bâleŋânbunŋe bâleŋeâk. 18Aregât lâwin âlepŋânbabunŋe bâleŋe bo miawakmap akto lâwinbâleŋânba bunŋe âlepŋe bo miawakmap.19 Aregât ire maktere nâŋgâŋet. Lâwinsiâ bunŋe âlepŋe bo kindo âmâ kârâmondenŋe ombiaphain. 20Yeŋe luâk keiyeŋeekmâ gain gain akmâ iare akmai aregâtnâŋgâwai.

    21 Akto aregât hin makbe. Luâkâmbâle nogonmâ âmâ kotdâ nenŋe kotdânenŋe hain dâm nogonmai yâk hârokŋehimbim kepian bo ariwai. HimbimânEwenaet denŋe lokom manmaiŋe âmâariwai. 22 Luâk dondâŋe sop humoânhin dâm makniŋbai, “Kotdâ ire nâŋgâ.Nenŋe gâŋgât kotgaet akmâ denge makmâmiawakmâ makyeŋgiyion. Akto gâŋgâtkolân konmâ sinduk baniara bâleŋe

  • Mataio 7:23 12 Mataio 8:13watyeŋgienŋe luâk hepun yekmâ ariyi.Akto gâ gogonmâ kulem keiŋe keiŋe areketuguyion.” 23 hain dâmbiâ âmâ nâŋehin dâm makyeŋgiwian, “Nâ ye bo nâŋgâyeŋgiân. Nâŋgâlân bunŋe bo dewatiyigâthepun nekmâ ariŋet. Ye amâ bâleŋe memeluâk.” hain dâwian.

    Luâk lâuwâ emetyetŋe ketuguyiat aregâtden.

    24 Aregât den ginŋe ire makterenâŋgâŋet. Luâk siâŋe denne ire nâŋgâmlokomapŋe âmâ dop hinare aktâp. Luâknâŋgâ nâŋgâŋe olop yâkŋe emet aregimbâŋe kârikŋân ketugumbo kilep.25 Emet kât kakŋân mâŋgiep aregât tutânâk humo gembo âmâ ugurup humo gamlokowerâmbo âmâ kârikŋe akmâ ŋâŋâkkilep. Dop hain. 26 Dâ luâk siâŋe denneire nâŋgâm laune bo lokomapŋe âmâ dophin are aktâp. Luâk nâŋgâ nâŋgâŋe bosiâŋe emet nupiânâk ketuguep dop hainare. 27 Ketugumbo kindo tu seru humopando ugurup humoŋe togombo emet aregagai akmâ kom bâliep.” Yesuŋe hain dâmmakyeŋgiep.

    28-29 Yesuŋe Anutugât den keiŋânbaknâŋgâm makyeŋgiep. Akto biwiyeŋânkalepgât denŋe nâŋgâmbiâ dâtŋe akto hindâyi, “Mosegât den kepikmâ maknengi-mai are hârok ewangi yektâp.” hain dâmyâkgât nâŋgâmbiâ humo agep.

    8Luâk siâ diwi kârikŋe akmâ malep are

    Yesuŋe mem howaimbo âlepŋe agep.1 Akto Yesuŋe den makmâ metem gim-

    bâŋânba gembo luâk âmbâle biwirâŋe wat-biâ olop ariyi. 2 Akto luâk siâ diwi kârikŋeakmâ malep arekŋe Yesu ekmâ enemŋântogom pâwutŋe ligim hin dâm magaŋep,“Humo, kârikŋege tatgiŋdâpgât makmenâdiwine bo akniŋâk mon?” dâep. 3 Haindâmbo Yesuŋe hâkŋe mem howaim kinmâhin dâep, “Âlepŋe, nâŋgâ giŋdângât diwigeare pandak giŋâk.” dâmbo ainâk diwibo agaŋdo hâkŋe âlepŋe agep. 4 Âlepŋeakto ainâk Yesuŋe magaŋmâ hin dâep, “Gâiregât den pat luâk bo makyeŋgim âmâyânâk arim sumbe kat kat luâk damunyâkgâlân konok ari. Arimenâ keige gekmânâŋgâmbo âmâbenŋeMoseŋewanmewaniregât den kârikŋe kulemgoep are lokom

    Anutugât sumbe omben. Sumbe omenâare ekmâ nâŋgâm heŋgemgowei.” dâmhuŋgun aŋep.

    Yesuŋe hoŋ bawa siâ mem heŋgemgoep.5 Akto arewa arim kepia siâ kotŋe Ka-

    panaum ain arim âgâmbo Roma yeŋgâttembe loko are yeŋgât humoyeŋe siâŋeyâkgâlân arim den hin dâm ulilaŋep,6 “Humo, nâŋgât hoŋ bawane siâ kun-dat akmâ hâk hilâlâm bâleŋe umatŋemiawagaŋdo kei bâtŋe kâregembo yemtatâp.” dâmbo 7 dâep, “Âlepŋe, arimmem heŋgemgowerân.” dâep. Hain dâmmagaŋdo 8 hin dâep, “Humo, nâ luâkâlepŋe bo mandân aregât nâŋgât emelanbo âgâwerât. Inâk kinmâ denâk mak-menâ âmâ nâŋgât hoŋ bawane are âlepŋeagâk. 9 Akto nâ gai luâk kotdâ yâk yeŋgâtden lokom manman akto nâ luâk humo-nande nâŋgâ niŋmâ damunyeŋeak dâmkatnegep. Aregât nâŋe tembe lokolupnedenmakyeŋgire lokomai akto yâk yeŋgâlânsiâgât, “Gâŋe siâ ari.” hain dâm maga-ŋdere âmâ âlepŋe arimap. Akto siâgât,“Gâ ga.” dâre âlepŋe gamap. Akto hoŋbawane siâ ekmâ, “Âi ire me.” dâre âmââi are hainâk memap. Aregât gâ Humoinâk kinmâ denâk makmenâ âlepŋe agâk.”hain dâep. 10 Hain dâmbo Yesuŋe den arenâŋgâmbo dâtŋe akto purik dâm hamiŋântogommali are hin dâmmakyeŋgiep, “Denbunŋe maktere nâŋgâŋet. Israe kâmot ireyeŋgât hutyeŋân luâk siâŋe nâŋgât keinenâŋgâm heŋgemgoep hainare siâ bo ek-man. Roma luâk irekŋe hârok ewangiyektâp. 11Hâmbâi hân tuŋguŋângen bikenbiken ainba luâk biwirâŋe togom âmâAbraham, Isaka, Yakopo yâk olop manmâAnutugât kepian âgâm menduguakmâ ainsot keiŋe keiŋe nem heroŋe akbai. 12 Dâemelâk Anutuŋe Yuda luâk damunyeŋe ak-minep are panyekto yâk âmâ kepia ginŋân-gen hândâgân gem manmâ indem kam-boŋmâ manbai.” 13 Hain dâm makyeŋgimpurik dâm tembe loko humoyeŋe areekmâ hin dâm magaŋep, “Gâŋe biwigenâŋgâlân katmâ hain nâŋgât aregât bunŋemiawakgiŋdâp. Gârâmâ bam ari.” haindâmbo bam arimbo sop ainâk hoŋ bawaŋeare âlepŋe akto egep.

  • Mataio 8:14 13 Mataio 8:34Yesuŋe makto Petorogât hewonŋe âlepŋe

    agep.14 Akto arewa arim Petorogât emelan

    âgâmbo Petorogât hewonŋe kundat akmâhâk kâlâp akmâ yem tato egep. 15 Bamekmâ bâtŋân mendo ainâk kundat are boagaŋep. Bo agaŋdo agatmâ sot om waŋep.16 Waŋdo nem tato emet dâgâwerâm aktoâmâ sinduk baniara bâleŋande luâk âm-bâle bikŋe kautyeŋânmeyegi aremeyekmâyâkgâlân togoyi. Meyekmâ togombiâYesuŋe lauŋande makmâ watyekto sindukbaniara bâleŋe arekŋe hepun yekmâ ariyi.Akto kundat agi arekâ hainâk lokoyekmâtogombiâ yekmâ mem heŋgem yeŋguep.17 Hain agep aregât emelâk propete Ye-saiaŋe den siâ hin kulemgoep are bunŋeagep amâ hin, “Nen kundat umatŋe mi-awak nengimbo me wan me wan pâpkomnâŋgâm hilipkomaen aregât yâkŋe bâleŋeare mendo bo agep.” dâm kulemgoep denare bunŋe akto Yesuŋe kundatdâ dondâheŋgem yeŋguep.

    Luâk hin arekŋe âmâ Yesugâlân dewatiwai.18 Yesuŋe hain akmâ tân yeŋgumbo

    ainâk luâk âmbâle biwirâŋe yâkgâlântogomândeaŋmâkinbiâYesuŋe are yekmâ,“Bâin, waŋga mem indâgen bam arine.”dâm aposololupŋe makyeŋgiep. Haindâmbo waŋga mem bâtgum humo arehâtikom ariwerâm agi. 19 Ariwerâm akbiâMosegât denmakmâmiawagi are yeŋgâlângâtŋe siâŋe bam hin dâm magaŋep,“Apo, gâ iregen me aregen ariwerâm âmâmakniŋmenâ olop ariwaet.” dâep. 20Haindâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep, “Yoâmâ lâwin timopŋân yemap. Dâ lâut âmâlâwin bât bâtŋân kelom tatmai. Dâ nâmâluâk akmâ geân aregât nâŋgât emet âmâbo tatniŋdâp.” dâep. 21 Akto luâklupŋeyeŋgâlân gâtŋe siâ arekŋe yâkgâlân togomhin dâmmagaŋep, “Humo, nâŋgâ niŋmenâarim ewene soŋ hangom âmâ benŋe purikkatmâ togore âmâ olowâk ariwaen.” dâep.22 Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep,“Hain bo. Luâk âmbâle momoŋandeakmomoŋelupyeŋe hangoyekŋet, Dâ gâmâhinŋe nâ wat nekmenâ olowâk arine.”dâep.

    Yesuŋe makto seru nâŋâgâep.

    23 Hain dâm waŋgan âgâmboaposololupŋe olop ariyi. 24 Arim manbiâseru humo sân sânâk pando haru arebâliep. Akto haruŋe waŋga kâlegengewerâm agep ain Yesu asiŋ yiep. 25 Aktoaposololupŋande goaŋmâ hin dâm mag-aŋi, “Humo, haruŋe kawut nenekberâmaktâp aregât agatmâ tân nengu.” dâyi.26 Hain dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, “Bonâŋgâniŋmâ kepilânekmai. Ye wangâthamewaktâi?” dâm agatmâ seru pandoharu bâliep are den makyetkimbo ainâknâŋâgâyiat. 27 Nâŋâgâmbela ekbiâ dâtŋeakto hin dâyi, “Ae, yâkŋe seru akto harumakyetkimbo yâkgât den lokom nâŋgataregât luâk ire gain hinare?” dâyi.

    Yesuŋe sinduk baniara bâleŋe watyektobau biwiŋân geyi.

    28 Akto bâtgum are hâtikom indâŋânbam Gadara hânângen ariyi. Arim manbiâluâk lâuwâ siâ sumângenba togom man-bela yelegi. Yâk yetgât keiyetŋe hin. Sin-duk baniara bâleŋande kaut yetŋânmendometŋe akmâ luâk âmbâle hârok mem bâliyekte dâm manminiat. Akto dâwân to-gombela âmâ luâk âmbâle hârokŋe hame-wakmâ ain bo arimini. Keiyetŋe hain.29Lâuwâ arekŋe togomYesu peniaŋmâ denhin dâmmagaŋiat, “Gâ Anutugât nanŋe, gâgain gain aknetkiwerâm togoât? Gâŋgâtsop bo tâlâgumbo hâk hilâlâm netkiwerâmtogoât me?” dâyiat. 30 Akto indâgen baukâmot humo siâ tâmut nem mali. 31 Aktosinduk baniara bâleŋe arekŋe Yesu maga-ŋmâ hin dâyi, “Gâŋe wat nenekberâm âmâhuŋgun nengimenâ bau biwiyeŋân gene.”dâyi. 32 Hain dâmbiâ Yesuŋe, “Âlepŋegeŋet.” dâep. Hain dâmbo luâk lâuwâ arehepun yelekmâ bau hârok biwiyeŋân geyi.Gembiâ bau arekŋe pârigim arim indâgenbâtgum siân sopanbiâ tuŋe lauyeŋân piktomoyi. 33 Mombiâ bau damunlupyeŋandearim kepia yeŋângen âgâm Yesuŋe sindukbaniara bâleŋe watyekto bau biwiyeŋângembiâ moyi aregât den pat are kepiaambolupŋe makyeŋgiyi. 34 Makyeŋgimbiâainâk luâk âmbâle hârokŋe Yesu are eknedâm kepiayeŋânba geyi. Gem kepia yeŋehepunmâ ariâkgât wârakmâ magaŋi.

  • Mataio 9:1 14 Mataio 9:189

    Yesuŋe luâk parâŋe siâ mem âlepŋe ke-tuguep.

    1 Magaŋbiâ Yesuŋe hepun yekmâ ariw-erâm waŋgan âgâm bâtgum biken hâtikomarim ikiŋe kepia ain ariep. 2 Arim kindoluâk bikŋande galayeŋe siâ bâtŋe keiŋemom kârikŋe akminep are temân katmâyâkgâlân lokom togombiâ Yesuŋe arebiwiyeŋe ekmâ nâŋgâm luâk kundatdâ arehin dâm magaŋep, “Bâleŋe akmâ manmâgaen aregât dosa puli giŋdân.” dâep.3Hain dâmboMosegât den kârikŋe makmâkepikmâ makmini are yeŋgâlân gâtŋebikŋande biwiyeŋân hin nâŋgâyi, “Anutuikiŋak âmâ dosayeŋe puli yeŋgimap inaluâk yânŋe irekŋe Anutu ewangiwerâmaktâp imâ bâliâp.” hain dâm nâŋgâmbiâbâliep. 4 Biwiyeŋânâk hain nâŋgâmbiâYesuŋe biwiyeŋe ekmâ nâŋgâm hin dâmmakyeŋgiep, “Hanyeŋande wangât denbâleŋaet nâŋgâi? 5 Gain gain arekŋeowâiŋe luâk bâtŋe keiŋe mom kârikŋeakmap ire hin dâm magaŋberân. Anutuŋedosage hepungiŋdâp hain dâm maga-ŋberân me hin dâm magaŋberân. Agatmâtemge are lokoakmâ ari? 6Aregât makterenâŋgâŋet. Nâ luâk akmâ geângât dosayeŋehepun yeŋgiwerâmgât Anutuŋe makmâniŋep aregât keiŋe ekmâ nâŋgâŋet.” dâmmakyeŋgiep. Luâk kundatdâ are hindâm magaŋep, “Agatmâ temge loko akmâemetgângen bam ari.” dâep. 7Hain dâmboagatmâ temŋe lokoakmâ emetŋângenbam ariep. 8 Arimbo luâk âmbâleŋe areekmâ otneyeŋe arimbo hin dâyi, “YesuŋeAnutugât kârikŋân kinmâ agak meme boagakŋe aktâp.” dâm Anutu kotŋe memagatmâ kinmâ maŋganli.

    Yesuŋe luâk kotŋe Mataio gawamangâtpuli meme are miep.

    9Akto Yesu ainba arim gawamangât pulimeme luâk kotŋeMataio puli emetŋân tatoekmâ hin dâm magaŋep, “Nâŋgâlân dewa-timenâ nâ olopmande.” dâep. Hain dâmboagato olop ariyiat.

    10 Arim sot nemberâm âmâ hoŋ bawaolop emetŋân âgâmbiâ Romagât pulimeme akto bâleŋe meme luâk biwirâŋeyâk yeŋgâlân arimbiâ Yesu akto luâklupŋeolowâk sot neyi. 11Nemtatbiâ Parisaio luâk

    bikŋande yekmâ Yesugât hoŋ bawalupŋehin dâm aiyeŋguyi, “Wangât eweyeŋandeRomagât puli meme akto bâleŋe memeluâk olop tatmâ sot nendâp?” dâyi.12 Hain dâm aiyeŋgumbiâ Yesuŋe denare nâŋgâm hin dâm makyeŋgiep, “Hinnâŋgâm heŋgemgowei. Âlepŋe mandâiyeŋgâlân are doktaŋe âi mene hain bodâm arimai. Kundat aktâi are yeŋgâlân âimene hain dâmarimai. 13UlikŋânAnutuŋemakto luâk siâŋe kulemgoep are hin, “Yeŋedosayeŋaet akmâ âmâ soŋgo wan gâimom nâŋgâlân katmai aregât bo nâŋgâmegâliaŋman. Gala konok akmâ manŋetgâtnâŋgâm egâliaŋman.” den hain tatâparegât keiŋe yeŋe nâŋgâmbiâ huraguâkgâtmendugum den âi mem magaŋgi goaŋgiakmâ manŋet. Aregât maktere nâŋgâŋet.Luâk bikŋande, “Nen luâk âlepŋe akmâ yântârârâgâk manmaen.” hain dâmai luâkhain are mem oloŋyekbe dâm bo geân.Bo kârikŋe. Nâmâ luâk bâleŋe meme oloŋyekbiangât togoân.” dâep.

    Yesu Anutugât pat sot hepunmâ maligâtaikoyi.

    14 Hain dâmbo Yohane tu puli keiŋekalep are olop mali arekŋe Yesugâlân to-gomhin dâmaikoyi, “NenAnutugâlân okotâlep agakgât akto Parisaio luâk nenŋe âmâsot hepunmâmanmaen. Dâ luâklupge âmâwangât sot sapa bo akmai?” dâyi. 15 Haindâmbiâ hin dâep, “Aregât den ginŋe siâmakbe. Luâk kotdâŋe âmbâle siâ mendoâmâ kâmotlupŋe olop manmâ okot bâleakmâ sapa bo akmai. Hâmbâi bikŋandemenekbiâ bo aktere sop ain nâŋgâm indemtatmâ sot sapa akmâ manbai. 16 Niŋandesâŋgum tâmbâŋân irakŋande katmâ parut-bop? Bo. Irakŋande tâmbâŋe are oloŋdodondâ torokbopgât hain bo akmaen. 17Meniŋande waiŋ irakŋande hâpu tâmbâŋânkâimbo gewop? Bo. Waiŋ irakŋandehâpuŋe tâmbâŋe tâlim hogombowaiŋ aktohâpu bâliwopgât hain bo akmaen. Waiŋirakŋande hâpu irakŋân gembo âlepŋeakmap.” dâep.

    Yesuŋe makto Yairo baratŋe momoŋânbaagalep.

    18 Yesuŋe den hain dâm makyeŋgimkindo luâk damun siâŋe togom kâŋgomhânângemâmâhindâmulilaŋep, “Baratne

  • Mataio 9:19 15 Mataio 10:1hinŋe mondâp aregât nâ olop arimmomoŋânba goaŋmenâ agalâk.” dâep.19 Hain dâmbo Yesuŋe agatmâ arimboluâklupŋe olop ariyi. 20 Arim âmbâle siâhutyeŋân kilep aregât keiŋe hin. Âmbâiare dewutâyeŋe gam yeŋgumap dop hainbo geminep. Sop kâlep gembo mandohombaŋ bât bip bip hârok keiân lâuwâ boagep. 21 Yâkŋe Yesugât hamiŋân arim hinnâŋgâep, “Nâ sâŋgumŋeâk howaim âlepŋeakberân.” nâŋgâep. 22 Hain nâŋgâmyoŋâk watmâ sâŋgum kâlep are memhowaimbo Yesuŋe purik dâm ekmâ hindâep, “Woe, meŋ, gâŋe biwige nâŋgâlânkatâtgât Anutuŋe nâŋgâ giŋdo kundatare uŋak bo akgiŋdâp.” dâmbo ainâkâmbâle are âlepŋe agep. 23 Akto Yesuŋearim luâk damun yâkgât emetŋân âgâmâmâ uruwaku waitbiâ nâŋgâep. Uruwakuwaitmâ den magaŋgi goaŋgi akbiâ ekmânâŋgâm hin dâm makyeŋgiep, 24 “Âmbâisisik ire bo mondâp. Yân asiŋ yendâparegât gem ariŋet.” dâep. Hain dâmbonâŋgâm giriŋaŋi. 25 Giriŋaŋbiâ denmakyeŋgimbo gem sopali. Gem arimbiââmâ baratŋe yiep ain bam bâtŋân memagato âlepŋe akmâ agatmâ kilep. 26 Aktokulemmiep aregât den patmagaŋgi goaŋgiakbiâ kepiaŋe kepiaŋe arimbo hân humoare ambolupŋande nâŋgâyi.

    Yesuŋe luâk lâuwâ dewunyetŋe bokbokŋeheŋgemyetkuep.

    27 Akto Yesuŋe kepia are hepunmâarimbo luâk lâuwâ dewunyetŋe bokbokŋearekŋe hamiŋân arim den hin dâmmagaŋiat, “Woe Dawidigât kâmolân gâtŋegâ den makgiŋdetŋe netgât okot nâŋgânetki.” dâyiat. 28 Hain dâm watmâarimbela emetŋân âgâmbo watmâ âgâmenemŋân kinbela aiyetkum hin dâep,“Biwiyetŋande gain gain nâŋgat? Maktereâlepŋe dewunyetŋe hulaŋ akberâp mebo?” dâmbo dâyiat, “Humo, âo, kârikŋegetat giŋdâpgât nâŋgâgiŋdet.” dâyiat.29Hain dâmbela dewunyetŋememhowaimhin dâep, “Han biwiyetŋe nâŋgâlân katataregât dopŋân bunŋe miawak yetkiâk.”dâep. 30 Hain dâmbo dewunyetŋe hulaŋakto emet egiat. Akto Yesuŋe hin dâmmakmâ hâre yetkiep, “Yet bât kulem iregât

    den pat luâk siâ me siâ bo makyeŋgiwian-dat.” dâep. 31 Hain dâm makyetkimbohepunmâ arim den koaŋmâ aregât den pataremakyeŋgimbela sambelem arimbo luâkâmbâle biwirâŋe nâŋgâyi.

    Yesuŋe luâk kopa siâgât sinduk baniarabâleŋe walaŋep.

    32 Akto arimbiâ ainâk luâk siâ Yesug-âlân kewugum togoyi aregât keiŋe hin.Are sinduk baniara bâleŋande mâŋgimbokopa akmâ den bo makmâ yân manmâgaep. 33 Akto luâk are kewugum togom-biâ sinduk baniara bâleŋe are wato hep-unmâ arimbo nâŋgâ nâŋgâŋe miawaktoden agep. Hain akto aregât kâmot humoain kili arekŋe hin dâyi, “Israe nengât hut-nenŋânkulemhinareulikŋân siâmiawaktobo ekmâ malion.” hain dâm ekmâ nâŋgâmbâtyeŋe dâtyeŋân igim kili. 34 Dâ Parisaioyâkŋe âmâ Yesugât nâŋgâm bâliaŋmâ hindâyi, “Sinduk baniara bâleŋe are yeŋgâthumoyeŋande memeŋe agaŋdo aregât sin-duk baniara bâleŋe are watyekmap.” haindâyi.

    Yesuŋe luâk âmbâle damunlupyeŋe bomaliare yekmâ okotŋe nâŋgâ yeŋgiep.

    35 Akto Yesuŋe kepiaŋe are hepunmâarim den emetŋe ârândâŋ âgâm Anutuŋedamunyeŋe akberâm agep aregât pat âlepden makyeŋgim malep. Manmâ kun-dat keiŋe keiŋe agi are mem heŋgemyeŋguep. Hain akmâ malep. 36 Akto lamadamunlupyeŋe siâ bo manmai dop hainâkakmâ luâk âmbâle arekŋe biwi gulip akmâwâtyeŋe gembo mali Yesuŋe are yekmâokot nâŋgâ yeŋgiep. 37Okot nâŋgâ yeŋgimaregât luâklupŋe den ginŋe siâ hin dâmmakyeŋgiep, “Kalamân sot bunŋe dondâtatâp aregât âi luâk amon siâ manmaiyâkgât âi kalam are mem metewaigât dopbo tatâp 38 aregât kalamgât Amboŋe Humoare ulilaŋbiâ âmâ âi luâk siâkâ huŋgun-yeŋgiâk.” dâm makyeŋgiep.

    10Yesugât hoŋ bawalupŋe yâk yeŋgât ko-

    tyeŋe.1 Akto Yesuŋe luâklupŋe keiân lâuwâ

    yeŋgonmâ meyekto togoyi are hin dâm

  • Mataio 10:2 16 Mataio 10:21makyeŋgiep, “Yeŋe sinduk baniara bâleŋeare luâk âmbâle mâŋgiyekbiâ bâliyi arewatyekŋet. Akto kundat keiŋe keiŋe aktâiare mem heŋgem yeŋguŋet.” dâep. Haindâm aregât memeŋe akyeŋgiep. 2 AktoAposololupŋe yâk yeŋgât kotyeŋe hin.Luâk siâ kotŋe Simoŋ kotŋe siâ Petoroakto emiŋe Anderea. Akto Yebedaiogâtnanlogâtŋe kotyetŋe Yakopo akto Yohane.3 Akto siâ Pilipo, siâ Batolomaio, siâ Toma.Akto siâ kotŋe Mataio gawamangât pulimeme luâk manminep akto Yakopo amâAlipaiogât nanŋe are, akto Tadaio 4 aktoSimoŋ siâ Roma damunlupyeŋe yeŋgâthâkâŋ agi are yeŋgâlân gâtŋe. Akto siâ âmâYudasi Karioto kepian gâtŋe yâkŋe halophogom luâk oloŋ yekto Yesu meyi are.

    5 Akto Yesuŋe aposololupŋe are hindâm huŋgunyeŋgiep, “Yeŋe âmâ Yudaluâk âmbâle bo yâk yeŋgâlân me Samariagâtŋe kepia siâ me siâ yâk yeŋgâlân boariwei. 6 Dâ Lama are damunyeŋe bomanmâ ari hilip agumai dop hainâk Is-rae luâk âmbâle yâkŋe hilip agune dâmaktâigât yâk yeŋgâlânâk tâŋ tâŋâk ari-wei. 7 Israe yâk yeŋgâlân areâk arimhin dâm makyeŋgiwei, “Anutu himbimânmanmapŋe damunnenŋe akberâm aktâp.”8 Hain dâm amâ kundat aktâi yâk memheŋgem yeŋguwei. Akto luâk âmbâlemomoŋe areyeŋgât dâmbiâ momoŋânbaagatbai. Akto hâk bâle aktâi are memheŋgem yeŋguwei. Akto sinduk baniaraŋemeyegi are watyekbiâ ariwei. Nâmâ yânkârikŋe yeŋgim huŋgunyeŋgiân aregât yegai hainâk wan me wan yân yeŋgiwei.9 Akto hin akmâ ariwai. Tâwât dewunŋeâmâ bo mem ariwei. 10Akto ito siâ siâyeŋebo lugum goliakmâ ito bâlâk ariwei. Aktohâk pekeŋe konogâk lugu akmâ ariwei.Akto kei pekeŋe hainâk konogâk katmâariwei. Akto huwan hepunbiâ talâk. Yânarimbiâ âmâ kepia ambolupŋande yekmâluâk âirâ dâm tânyeŋgumbiâ ârândâŋ ak-biap. 11 Akto huŋgun yeŋgire arim ulikgulik kepia ambolupŋe yeŋgât keiyeŋaetmakmâ aikowei. Akto siâgât nâŋgâmbiâârândâŋ akto yâkgât emetŋân âgâm ainâktatmâ manbei. 12 Emetŋân âgâm Anu-tuŋe damunyeŋe agâkgât makmâ heroŋeakyeŋgiwai. 13 Heroŋe akyeŋgimbiâ emetamboŋande ye gala akyeŋgim denyeŋe

    nâŋgâmbiâ ârândâŋ akto aregât bunŋe mi-awakyeŋgiwiap. Gârâmâ denyeŋe nâŋgâmhâkâŋ akmâ gala bo akyeŋgimbiâ âmâhamiyeŋgimbiâ aregât bunŋe bo miawakyeŋgiwiap. 14 Akto yeŋe kepia siân arimmakyeŋgimbiâ hâkâŋ akbiâ aregât kepiaare hepunmâ Anutuŋe hâuŋe yeŋgiwiaparegât dop akmâ keiyeŋân hamaŋ siâtatbiap are paŋ paŋgom tâlim pulimbiâgewiap. 15 Aregât maktere nâŋgâŋet.Sop humoân Anutuŋe Sodom akto Gomorakepia ambolupŋande bâleŋe agi aregâthâuŋe yeŋgimbo meyi. Gârâmâ ye kepiayeŋân arimbiâ gala bo akyeŋgiwai âmâdosa yeŋaet hâuŋe umatŋe membai.

    Biwiyeŋande Anutugât nâŋgâm manbaiŋeAnutugât pat akbai.

    16 Lama pâlâmŋe are pugaiya yeŋgâthutyeŋân arimbiâ hilip yeŋgune dâmkinmai dop hain are akmâ huŋgun yeŋgireluâk bâleŋe hutyeŋân ari manmâ aregâtbo hamep akbei. Akto soŋgo kotŋe hewamare nâŋgâ nâŋgâŋe olop manmâ damunagaŋgimap dop hainâk ye biwi golâk man-bei. Akto lâut kotŋe kembâ arekŋe bo kârânenekmap kopakom tatmap dop hainâkyeŋe arim yeukŋân manmâ bo mem bâliyekbai. 17 Ye luâk bikŋe yeŋgât nâŋgâmâkmanbei. Yâkŋe yâk yeŋgât den emetŋânkatyekmâ luâk kembulupyeŋe yâk yeŋgâtdewunyeŋân bugâŋe yeŋguwai. 18 Aktoareâk bo. Ye nâŋgât akmâ mandâigât kiapme luâk kembu yâk yeŋgâlân meyekmâarimbiâ den âi membai. Aregât ye yâkyeŋgât meteyeŋân akto Anutu bonâŋ-gaŋmai yâk yeŋgât meteyeŋân kârikŋeâkkinmâ den bunŋe makmâ hulaŋbei.19 Den âiân katyekbiâ âmâ den gain gainhinare maktenŋe ârândâŋ akbiap aregâtnâŋgâm han lâuwâ bo akmâ hanoko boakbei. Anutuŋe biwiyeŋân Heakŋe katoyâkŋe makmâ miawakyeŋgimbo areâkmakbei. 20 Sop ain âmâ den makbai areEweyeŋaet Heakŋande biwiyeŋân denkato nâŋgât keine makyeŋgiwai. Areâmâ yeŋeâk bo makbai. Amâ Heakŋandemakmâ miawakyeŋgiwiap. 21 Akto sopain teulupyeŋande emilupyeŋe moŋetdâm oloŋ yekmâ togo kiap magaŋbiâyeŋgumbo mombai. Akto ewelupyeŋandenanlupyeŋe yeŋgum gasa akyeŋgim

  • Mataio 10:22 17 Mataio 10:40kewugu yekmâ humomolupyeŋaelânarimbiâ âmâ yeŋgumbiâ mombai. Aktonanaŋ lepatlupyeŋande ewememelupyeŋegasa akyeŋgim kiapgâlân arimbiâ tembelokolupyeŋande togom meyekmâ arimyeŋguwai. 22Akto ye kot patnaet akmâ luâkhârok yâkŋe yeŋgât nâŋgâmbiâ bâliwiap.Aregât yeŋgâlân gâtŋe siâ me siâŋe nâŋgâtakmâ bo hâkâŋ akbiap âmâ sop humoânhimbim kepia membiap. 23 Akto yemeyekmâ den âi mem bugâŋe yeŋgunedâm akbiâ ain hepun yekmâ kepia siânarim manbei. Aregât siâ hin makterenâŋgâŋet. Yeŋe âmâ Israe kepia ârândâŋtatmâ ariâp ain bo purik katmâ arim âiyeŋeketugummetembiâ âmânâ luâk akmâ geânaregât sopŋe ewumâk akbiap. 24 Nanaŋŋehumoyeŋe ewangiwaigât dop bo tatâp.Akto hainâk luâk humomolupyeŋe aktohoŋ bawalupyeŋe yâk dop konogâkmembai. 25 Akto nâŋe âmâ yeŋgât kautŋemandân. Akto yeŋe âmâ nâŋgât den lokomhoŋ akniŋmâ mandâi. Akto luâk bâleŋearekŋe âmâ hin dâm nogondâi, “Sindukbaniara bâleŋe yâk yeŋgât amboyeŋe kotŋeBesebulu.” dâm nogondâi hainâk hâmbâiye hoŋ bawalupne manmâ denne lokommanbiâ âmâ makmâ mem ge katyekmâmem bâliyekbai.

    26 Aregât yâk yeŋgât bo hamewakbei.Amâ wan me wan siâ yoŋâk kinmâ akmaiare hainâk bo yembiap. Are hâmbâimiawakto ekbai. Akto wan me wan siâakmâ heambukmai are hainâk bo yembiap.Are hainâk hâmbâi tek tekŋân miawaktoekbaen. 27 Aregât âmâ nâŋe ye olop yoŋâkyoŋâk tatmâ den makyeŋgim mandânire luâk âmbâle hârokŋe nâŋgâŋetgâtmakyeŋgiwei. Akto nâŋe den hilophalowân makyeŋgim mandân ire hâmbâikâmot humoân kinmâ makyeŋgiwei.28 Akto luâk bâleŋande yeŋgât wâtyeŋebo akyeŋgiâkgât dâm bugâŋe yeŋguwai.Gârâmâ yeŋgât otne biwiyeŋe hilip-kowaigât dopŋe bo tatyeŋgiâp are yeŋgâtbo hamewakbei amâ Anutu yâk konokŋeye yeŋgum aregât kakŋân otne biwiyeŋehilipkowiapgât kârikŋe talaŋdâp yâkgâtkonok hamewakbei. 29 Lâut sâmbâlilikare gagap amâ bunŋe bo. Are amâ tâwâtdewunŋande puligowaengât dopŋe botatâp. Hain gârâmâ sâmbâlilik siâ mom-

    biap momo aregât himbimân Eweyeŋandebo ewum pâpkowiap. 30Yâkŋe dumutyeŋearegât yalaŋe nâŋgâmmetemap. Aregât yemanbiâ bo nelâm yeŋgiwiap. 31 Dâ ye âmâsâmbâlilik bo. Ye luâk, aregât Anutuŋedamunyeŋe akmap. Akto yâkŋe keiyeŋehârok nâŋgâmap. Aregât luâk yeŋgât bohamewakbei. 32Akto yeŋgâlân gâtŋe siâŋeluâk âmbâle yeŋgât bo hamewakmâ yâkyeŋgât dewunyeŋân kinmâ, “Nâ biwineYesugâlân katere kinbiap.” dâmmakyeŋgi-wiap âmâ nâŋe hainâk hâmbâi himbimânEwenaet dewunŋân kinmâ, “Luâk ire âmânâŋgât kâmolân gâtŋe.” dâre Anutuŋeluâk hainare manman âlepŋân katbiap.33 Aregât luâk aŋgâŋe âmâ luâk âmbâleyeŋgât hamewakmâ dewunyeŋân kinmâ,“Nâ Yesu are bo nâŋgaŋman.” dâwiap âmânâkai hainâk Ewenaet dewunŋân kinmâ,“Bo nâŋgâ giŋdân.” dâwian.

    34 Akto yeŋe nâŋgâ yâkgât hin bodâwei, “Yesu âmâ nen gala konok man-baengât giep.” hain bo dâwei. Aregâtmaktere nâŋgâŋet. Nâŋe miawakmâgeân aregât bugâ miawakbiap. 35 Nâŋegeân aregât eweŋe nanŋe potalakmâ gasaagaŋgiwiandat. Akto memeŋe baratŋepotalakmâ gasa agaŋgiwiandat. Aktoerânŋe erânŋe potalakmâ ikiŋeâk ikiŋeâkgasa agaŋgim manbiandat. 36 Me yeŋgâtginbailupyeŋande gasa agaŋgiwai. 37 Aktosiâ ewe meme han kalem humo akyetkimnâ bâlensiâ akniŋbiap âmâ yâk nâŋgâtpat bo akbiap. Akto siâ nanŋe baratŋehan kalem humo akyeŋgim nâ bâlensiâakniŋbiap âmâ yâk hain âgâk nâŋgât pat boakmâ manbiap. 38Akto luâk siâŋe gasalup-nande mem hilip nuguwai dâm aregâthamep akmâ ikiŋe hâkŋaet hanokoakakmâ manbiap âmâ nâŋgât pat bo akbiap.39 Me luâk siâŋe manmanŋe are ikiŋaelâkmem hanokoak akmâ manbiap arekŋehâmbâi hilip aguwiap. Dâ luâk siâŋenâŋgât akmâ nâŋgâ niŋmâ manmanŋaetbo hanokoak akmâ manmâ denne lokommanmâ manbiap arekŋe âmâ manmankârikŋân manmâ âgâwiap.

    40Ye huŋgun yeŋgire arimbiâ gala konokakyeŋgimai yâkŋe nâ gala konok akniŋmaiaregât dop aktâp hainâk nâ gala konokakniŋmai yâkŋe âmâ Ewenande huŋgunniŋep yâk gala konok agaŋmai aregât

  • Mataio 10:41 18 Mataio 11:17dopŋe aktâp. 41 Akto Anutugât propetesiâ mandâp aregât luâk siâŋe nâŋgâmgala konok agaŋdo ain gâtŋande hâmbâiAnutuŋe ikiŋe propetegât hâuŋe waŋbiap.Akto luâk siâ agakmeme âlepŋememman-map aregât luâk siâŋe yâkgât keiŋe ekmânâŋgâm heŋgemgoep aregât gala konokagaŋmap yâk Anutuŋe luâk âlepŋe yâkgâthâuŋe waŋbiap. 42 Me luâk âmbâle siâŋebiwiyeŋe nâŋgât katbai yâk yeŋgâlân gâtŋegegeŋe are luâk siâŋe ekmânâŋgâmâmâ tuhâgâmwaŋbiap yâkŋe aregât hâuŋe âlepŋehâmbâi membiap.” dâep. Yesuŋe den haindâm aposololupŋe makyeŋgiep.

    11Yesuŋe Yohanegât magep.

    1Yesuŋe hoŋ bawalupŋe keiân lâuwâ arehain dâm makyeŋgiep. Hain makyeŋgimmetem kepia are hepunmâ kepiaŋe kepi-aŋe arimAnutugât den akto ikiŋe keiŋe aremakmâ miawakmâ makyeŋgim malep.

    2 Sop ain âmâ Yohane are kala busi kâle-gen katbiâ talep. Kala busi kâlegen katbiâtatmâ Kristoŋe kulem keiŋe keiŋe memmalep aregât pat nâŋgâep. Nâŋgâm tatmâgalalogâtŋe lâuwâ huŋgun yetkimbo arim3 hin dâm aikoyiat, “Damun netŋe Yohaneare ulikŋân yâk togom damun nenŋe ak-biapgât dâyi are gâ me niŋaet lâmgommanbaen? dâm maknetkimbo gutet.”dâyiat. 4 Hain dâmbela Yesuŋe hin dâmmakyetkiep, “Yet arim âmâ wan me wanekmâ nâŋgat iregât den pat are Yohanehin dâm magaŋbiandat. 5 Dewunyeŋe bokbokŋe yâk yeŋgât makto dewunyeŋe hulaŋakto emet ektâi. Akto luâk kei bâtyeŋe bâlibâliŋe yâk yeŋgât makto âlepŋe akmâ bamgutâi. Akto diwi kârikŋe akmâ manmaiyâk yeŋgât makto pandak yeŋgiâp aktoondopyeŋe bok bokŋe yâk yeŋgât maktoondopyeŋe kepik akto den nâŋgâi aktomakto momoŋânba agatmâ golâk mandâi.Akto umburuk mamburuk mandâiŋe denpat âlepŋe makyeŋgimbo nâŋgâi. 6 Aktoluâk siâŋe hâkâŋne bo akbiap âmâ yâkgâtnâŋgâre âlepŋe aktâp.” hain dâm huŋgunyetkimbo purik katmâ ariyiat.

    7 Huŋgun yetkimbo purik katmâ arim-bela Yesuŋe Yohanegât hin dâm luâk âm-bâle kili are makyeŋgiep, “Ye Yohane hânkamitŋângen malep yâk wan ekne dâm

    yâkgâlân ariyi? Seruŋe dakerâ waitobam gutmap are ekne dâm yâkgâlân ariyime? 8 Me luâk siâŋe hâk peke kulemmelem are mem luguagep. Luâk hainareekne dâm yâkgâlân ariyi me? Luâkhain arekŋe hâk pekeŋe kulem melemluguakmâ heŋgemgom luâk kotdâ yeŋgâtemelan tatmâ manmai. 9 Ye wan eknedâm hân kamitŋângen ariyi? Amâ propetesiâ ekberâm ariyi mon? Ye Yohane Anu-tugât den makmâ miawagep are eknedâm ariyi aregât Yohane egi arekŋe âmâluâkŋe luâkŋe Anutugât den makmâ mi-awakmâ manmâ gayi yâk yeŋgât dop bo.Yâk amâ siâ. Yâkŋe âmâ propete hârokewangi yekmâ kautŋe mandâp. 10 Yâkgâtâmâ ulikŋân Anutuŋe den hin dâep aretatâp, “Nune hoŋ bawane huŋgun aŋderelaune lokom gâŋgât ulikŋân akgiŋmâ dâpheŋgemgo giŋbiap.” den are amâ bunŋeakto Yohane miawagep. 11 Akto Yohaneyâkgât den siâ maktere nâŋgâŋet. Luâkyânŋande âmâ Yohane bo ewangimap.Dâ Anutu himbimân manmapŋe damun-yeŋe akto yeŋgâlân gâtŋe hârokŋe âmâYohane ewangimai. 12 Akto Yohaneŋeâi keiŋe katmâ den makyeŋgim malepsop arewa luâk âmbâle biwirâŋe Anu-tuŋe damunnenŋe akberâm aktâp aregâtden pat âlepŋe nâŋgâm biwiyeŋe heroŋemaroŋe akto aregât bunŋe mene dâm ak-tâi. Akto luâk âmbâle kârikŋe akmai yâkŋehimbimgât pat akbai. 13 Propete luâk aktoMosegât den kârikŋe yâk hârokŋe Anu-tugât keiŋe kulemgom manmâ gayi. AktoYohaneŋe aregât den bâiŋe makmâ mi-awagep. 14 Propete luâk siâ kotŋe Elia aremalep luâk hainare hutnenŋân miawak-biap, den are nâŋgâmbiâ ârândâŋ agâkgâttatyeŋgiâp mon? 15 Ire nâŋgâm biwiyeŋekepigâkgât den ire mem biwiyeŋân katmânâŋgâmâk manbei.

    16 Hinŋe mandâi yeŋgât den gain gainmaktere ârândâŋ akberâp? Dop hinare.Nanaŋ lepat hain are kâmot lâuwâ kepiasombeimân tatbai. Tatmâ kâmot siâŋekâmot siâ are hin dâm makyeŋgiwai,17 “Nenŋe han nenŋeâk kep konden hainkoŋet dâen. Hain dâm makyeŋgienŋeye bo kondâi. Umbi mem indiengâtyekâ han mem indeŋet dâen. Hain dâmmakyeŋgienŋe yekâ hainâk bo indeâi.”

  • Mataio 11:18 19 Mataio 12:7dâwai. Akto hainâk nâŋe bo indem okotbâle akmâ sot bâlâkmanman aregât nâŋgâthainâk hâkâŋ aktâi. Akto aregât makterenâŋgâŋet. 18 Yohaneŋe sot waiŋ tu bonem âmâ yân manmâ gambo aregât yehin dâyi, “Âi luâk ire âmâ sinduk baniarabâleŋande kautŋe mem gulip ketuguâp.”dâyi. 19 Akto nâ luâk akmâ gem sot soŋgonendere hin dâm magaŋgi niŋmai, “Luâkirekŋe sot humo nem mandâp amâ Romayeŋgât pat akmâ puli meme akto luâkbâleŋe yâk yeŋgât gala.” dâm magaŋgigoaŋgi akmai. Gârâmâ Anutugât nâŋgânâŋgâŋe nâŋgâm watmâ manbai âmâ siâme siâ bunŋeâk akto keiŋe yâk yeŋgâlânbunŋe miawakbiap.” dâep.

    Yesuŋe kepiaŋe kepiaŋe hârok makmâsârek yeŋguep.

    20 Akto emelâk Yesuŋe kepiaŋe kepiaŋemanmâ kulem keiŋe keiŋe mendo ekmâkinmâ agak memeyeŋe bâleŋe yeŋe bomakmâ miawakmâ han purikali aregâtnâŋgâm bâli yeŋgim sârek yeŋguep.21 “Bâe, Korasiŋ kepia ambolupŋe, bâe,Besaida kepia ambolupŋe yeŋgâlân kulemhamepŋe olowâkmemmanmâ gan hainareTiro akto Sidoŋ kepian ketugure dâine yâkemelâk agak memeyeŋe bâleŋe hepunmâkâŋgom kinmâ okot bâle nâŋgâ aŋgimkinmâ Anutugât den nâŋgâwâi. 22 Dâ yeâmâhain bo agi aregât hâmbâi sophumoânTiro akto Sidoŋ kepia ambolupŋandearegât umatŋe membai. Hain gârâmâ yeâmâ agak memeyeŋe bâleŋe bo hepuliaregât hâuŋe umatŋe bâleŋe membai.23AktoKapanaumkepia ambolupŋe ye âmâAnutuŋe meyekto himbimân âgâwai mon?Hain bo. Anutuŋe âmâ ye hepun yektohememân gewai. Yeŋgâlân kulem keiŋekeiŋe ketuguân are Sodomkepian ketuguredâine kepia aregât ambolupŋe hanyeŋepurik katbiâ Anutuŋe bo yeŋguwop.24 Aregât hin makyeŋgiwe. Sop umbuŋânSodom kepia ambolupŋande bâleŋe agiaregât umatŋe meyi. Dâ ye âmâ sophumoân umatŋe bâleŋe membai.” dâep.

    Yesuŋe biwi sânduk ketugu nenekto wât-nenŋe kârikŋe akmap.

    25 Sop ain Yesuŋe Eweŋe maŋganmâhin dâep, “Apo, hân himbim amboŋegâŋgât okot âlep akgiŋdân. Ewene gâ

    luâk bikŋande gâŋgât keige nâŋgâne dâmnâŋgâ nâŋgâ emetŋân âgâyi yâk yeŋgâtwan me wan ire nâŋgâwâi dâm dâp tigiyeŋgimat. Are nâŋgâre ârândâŋ aktâp.Dâ nanaŋ hinare yânŋande âmâ aregâtnâŋgâŋet dâm hekat yeŋgimenâ nâŋgâmaiaregât gâ mepaige mendân. 26Apo gâ hainmiawakmâ ariâkgât nâŋgâmenâ âlepŋeagep.” dâm magaŋep. 27 Akto den siâhin dâm makyeŋgiep, “Ewene yâkŋe nâmemeŋe akniŋdo aregât kotŋe siâ siâ ak-biangât dopŋe aktâp. Akto Ewenaet keiŋenâŋgângât luâk âmbâle potat yekmâ bikenbiken makyeŋgire arekŋe âmâ hainâkkeiŋe nâŋgâwai. 28-30 Akto nâŋe nunakyeukŋân manmâ damunyeŋe akberâmaktângât ye hâk hilâlâm kakŋân manmaime umatŋe miawak yeŋgimbo wâtyeŋesândugewerâm aktâp ye hârok nâŋgâlântogombiâ âmâ nâŋe welam yeukŋe âlepŋeare mem katyeŋgire âmâ nâŋgât keinenâŋgâm heŋgemgombiâ mem hâk sândukketugu yektere wâtyeŋe kârikŋe akbiap.Akto biwiyeŋe sândugembo sân sân bomembai.” hain dâm makyeŋgiep.

    12Âi bo meme sopŋaet den.

    1 Âi bo meme sopŋe Sarere ain Yesuakto hoŋ bawalupŋe âi kalam kâlegenbabam ariyi. Arim hoŋ bawalupŋe mopy-eŋe agumbo sot mem hâkŋe gagaim neyi.2Akto Parisaio luâkŋe yekmâ Yesu hin ma-gaŋi, “Hoŋ bawalupgande âi meme sopŋebo ain ina sot hâkŋe gagaim nendâi areyektenŋe ârândâŋ bo aktâp.” dâyi. 3 Haindâmbiâ Yesuŋe hin makyeŋgiep, “Ye Daw-idiŋe agep aregât den pat oyaŋmai are booyaŋmâ nâŋgâmai mon? Yâk akto tembelokolupŋe mop humo miawak yeŋgimbomali. 4 Hain akmâ Anutugât sumbe katkat emetŋân âgâyi. Âgâm âmâ Anutugâtsumbe dâm sot kâmbokŋe dâtâŋe are omkali are neyi. Are âmâ sumbe kat katluâkŋeak ne. 5Moseŋe den kulemgoep areoyaŋmai dâ amâ bo nâŋgâmai. Sumbe katkatgât âi luâkŋe âi mem Sarere âi bo memesopŋân sumbegât âi memai amâ dosa boakmai. 6 Nâŋe âmâ sumbe kat kat emetŋeare ewangiân. 7 Akto ye den ire Anutuŋemakto kulemgoep, “Sumbe ogogât âmâhâkâŋ aktân. Dâ okot âlep agakgât âmâ

  • Mataio 12:8 20 Mataio 12:29egâliaŋdân.” den are nâŋgâmai dâine agakmemeyeŋe bâleŋe bo akmai yâk yeŋân denâiân umatŋe bo katyekbâi. 8Nâ luâk akmâgeân âmâ âi bo meme sopŋe Sarere aregâtdamunŋe akman.” dâep.

    Yesuŋe luâk siâ mem âlepŋe ketuguep.9 Akto Yesuŋe arewa arim yâk yeŋgât

    den emetŋân âgâep. 10 Âgâm ain luâkbâtŋe bâleŋe siâ tato egep. Akto Pari-saio luâk arekŋe, “Gain gain akmâ Yesudenân katbaen.” dâm aregât hin dâm ma-gaŋi, “Sarere âi bo meme sopŋân âlepŋeluâk kundatdâ heŋgem yeŋguwerât mebo?” dâyi. 11 Dâmbiâ hin makyeŋgiep,“Hut yeŋân gâtŋe siâŋe lama siâ kinaŋbiap.Akto lama arekŋe Sarere âi bo memesopŋân lâmân gewiap. Akto luâk arekŋelâmânba bo hikom oloŋbiap me? 12Hanâkhikom oloŋbiap akto luâkŋe âmâ lamaewangimap. Aregât nen âlepŋe âi bomemesopŋe Sarere ain luâk heŋgem yeŋguenŋeârândâŋ akmap.” dâep. 13 Hain dâmkinmâ luâk bâtŋe bâleŋe are hin dâm ma-gaŋep, “Bâtge panmenâ agalâk.” dâmbobâtŋe pando âlepŋe akmâ bâtŋe bikenaregât dopŋe agep. 14 Akto Parisaioluâkŋe agatmâ arimmendugumYesu kom-biâ mombiapgât magaŋgi goaŋgi agi.

    Yesu miawakbiapgât magi a kârigiep.15 Hain akbiâ Yesuŋe den are nâŋgâm

    kepia are hepunmâ agatmâ ariep. Aktoluâk âmbâle dondâŋe olop arimbiâ luâkkundatdâ dondâ heŋgem yeŋguep. 16Hainakmâ aregât den pat bo makyeŋgi-wei dâm den kârikŋe makyeŋgiep.17 Makyeŋgiepgât Anutuŋe ikiŋe hoŋbawagât den siâ Yesaia magaŋdo hinkulemgoep,

    18 “Hâmbâi nâŋgât hoŋ bawane nâŋeemelâk makmâ hâreaŋân. Nâ yâkgâtukenŋe humo nâŋgân akto yâkgâtokot âlep nâŋgân. Akto nâŋe nuneHeakne are yâkgâlân katbian aktoyâkŋe agak meme âlepŋe aregât denpat are hânŋe hânŋe manmai aremakyeŋgiwiap. 19 Akto yâkŋe kukheŋgân denŋe bo makbiap. Akto dâphumowatmâ bo kamboŋdo nâŋgâwai.20 Akto hâlâm pelâkŋe kokoŋe arebo hârem kâlâwân panbiap. Aktokâlâp ululunŋe are bo limbâpkombo

    bokbiap. Nâŋgât hoŋ bawa hain akmââi humo mem ârândâŋ den memhulaŋ golaŋ mâŋgimbo nâŋgâmbiââlepŋe miawakbiap. 21 Akto hânŋehânŋe manmai arekŋe yâkgât kotŋenâŋgâmbiâ humo akto biwiyeŋesândugembo yâkgât lâmgom tatmâmâruŋe akmâ konmâ manbai.” Yesa-iaŋe hain kulemgoep.

    Yesuŋe sinduk baniara siâ walaŋep.22 Akto sop ain luâk siâ yâkgâlân

    kewugum togoyi. Akto luâk are âmâsinduk baniara bâleŋande kautŋân miep.Dewunŋe akto lauŋe hârok gisap aguep.Akto Yesuŋe luâk are mem âlepŋe ke-tugumbo denŋe bo arekŋe den hogomemet ekmâ agep. 23 Akto luâk âmbâlekâmot humo arekŋe ekmâ otneyeŋearimbo hin dâm magaŋgi goaŋgi agi,“Luâk ire Dawidigât hakuŋe me aŋgâ?”dâm han lâuwâ agi. 24 Akto Parisaioluâkŋe den are nâŋgâm hin dâyi, “Yâkgâtkeiŋe hingât akmâ kinmâ sinduk baniarabâleŋe watyekmâ kindâp. Sinduk baniarabâleŋe yeŋgât humoyeŋe kotŋe Besebuluyâkgât kârikŋân kinmâwatyekmâ kindâp.”dâyi. 25 Hain dâmbiâ Yesuŋe biwiyeŋânekmâ hin dâm makyeŋgiep, “Luâk kâmotsiâŋe potalakmâ yeŋeak agumbiâ dâinebo akbop. Me emet me kepia humosiâŋe potalakmâ agumbiâ dâine emetkepia are bo yembop. 26 Dâ hainâkHiaŋgi Amboŋande ikiŋak walakto dâinekâmotlupŋe emelâk potalakmâ bo akbâi.27 Hiaŋgi Amboŋaet kârikŋân kinmâ âimemmanman dâine bunŋe bomiawakbop.Dâ Anutugât kârikŋân kinman aregâtHiaŋgi Amboŋaet âi luâk watyekman. Aktoaregât lâuwâŋe makbe. Ye nâŋgâ yâkgâtBesebulugât kârikŋân kinmâ Besebulugâtkâmot watyekmap dâi aregât hin dâmmakyeŋgiwe. Yeŋgât luâklupyeŋandehainâk Besebulugât kârikŋân kinmâ sin-duk baniara bâleŋe watyekmai. Yâkŋe âmâhâkyeŋe tunmâ keiyeŋe mem miawakmai.28 Akto nâ Anutugât Heakŋande wâtŋeniŋdo sinduk baniara watyekman aregâtAnutuŋe wan me wan hârok damunyeŋeakbiapgât sopŋe tâlâwâk aktâp. 29 Aktonâŋgât keine aregât den dopŋe siâmakyeŋgire nâŋgâŋet. Luâk kârikŋe siâŋe

  • Mataio 12:30 21 Mataio 12:45mâron goliakmâ tembe bisârâŋ mem âgâmemet kepiaŋe damungom heŋgemgowiapâmâ yâkgât ito me wan me wan âlepŋetalaŋbiap. Dâ gasa kârikŋe dondâŋe togomemet damunŋe akmap are tâkŋe hikomboyeukŋe akto âlepŋe ito me bau me wan mewan are meakbiap.

    Heak bo hâkâŋŋe akbaen.30 Akto aregât siâ maktere nâŋgâŋet.

    Luâk âmbâle siâŋe gala bo akniŋmapŋeâmâgasa akniŋmap. Akto siâŋe âimenderebo tân nugumapŋe nugum pan nekbiapgâtdop aktâp. 31 Akto luâk âmbâle bikŋandenugum bâleŋe maleŋe hârok mâŋginek-mai dosa are Anutuŋe ikiŋak kutigit yeŋgi-wiapgât dopŋe aktâp. Dâ luâk siâŋe Anu-tugât Heakŋe are pilâkom mem ge katmââmâ dosa membiap are Anutuŋe hepunbi-apgât dopŋe bo tatâp. 32Akto nâ luâk akmâgeân nâŋgât siâŋemakmâ bâleniŋbiap âmâdosa are Anutuŋe ikiŋak kutigilaŋbiapgâtdopŋe aktâp. Dâ Heak âlepŋe yâkgâtmakmâ bâliaŋbiap yâkgât dosa âmâ Anu-tuŋe bo kutigilaŋbiap. Borondâ. Luâk aredosa olop manmâ âgâwiap.

    33 Lâwingât keiŋe bunŋande mem mia-panmap. Aregât ye lâwin siâgât nâŋgâmkepilâm imâ âlepŋe dâm benŋe bunŋeŋaethainâgâk âlepŋe dâmai. Akto lâwin siâgâtnâŋgâm kepilâm imâ bâleŋe dâm âmâbenŋe bunŋeŋaet hainâgâk bâleŋe dâmai.34 Wei, mulum nanaŋlupŋe, ye bâleŋeakmai aregât gain gain den âlepŋe siâmakbai. Amâ hanyeŋân wan me wansiâ yendâp hain âgâk lauyeŋânba gamap.35 Luâk âlepŋande han nâŋgâ nâŋgâŋeâlepŋânba siâ me siâ âlepŋe lândemap. Dâluâk bâleŋande âmâ han nâŋgâ nâŋgâŋebâleŋânba siâ me siâ bâleŋeâk lândemap.36 Aregât hin makyeŋgire nâŋgâŋet. Siânsop humoân luâk âmbâle hârokŋe denkeiŋe bo makmai are makmâ miawakbiâAnutuŋe den âiân katyekbiap. 37 Amâhingât. Den makmat arekŋe keige âlepŋemem miap pando Anutuŋe hâuŋe âlepŋeakgiŋbiap. Me den makmat arekŋe keigebâleŋe mem miap pando Anutuŋe hâuŋeumatŋe giŋdo umatŋân manmâ âgâwiat.”dâep.

    Yesuŋe kulem mendo eknegât magaŋi.

    38 Yesuŋe hain dâmbo sop ain Mosegâtden kârikŋe makmâ kepigi akto Parisaioluâk arekŋe Yesu magaŋmâ hin dâyi, “Apo,gâŋe kulem siâ memenâ ekne.” dâyi.39Hain dâmbiâ hin makyeŋgiep, “Hain bo.Luâk âmbâle bâleŋe yeŋe Anutugât kotŋemem bâlimai arekŋe kulemmiawakto eknedâmai. Dâ nâŋe âmâ kulem bo hekatyeŋgiwian. Konok amâhin. Yonagât kulemare nâŋgâm heŋgemgowei. 40 Ulikŋânpropete kotŋe Yona iŋan humo siâgâttepŋe kâlegen hilâm âlâwu yiep hainâkluâk akmâ geân nâ hilâm âlâwu hânkâlegen yembian. 41 Dâ Yona arekŋekepia bâleŋe dondâ kotŋe Niniwe aregâtambolupŋe den makyeŋgimbo hanyeŋepurik kali. Dâ nâ Yonagât Humoŋe nâŋemakyeŋgire hanyeŋe kârikŋe akmai aregâtNiniwe ambolupŋande yeŋgât dosa memmiawakyekmâ makbiâ agak memeyeŋebâleŋe are mem miawakbiap. 42 Aregâtden siâkâ makbe. Ulikŋân hakunenŋeDawidi yâkgât nanŋe Salomoŋe den nâŋgânâŋgâŋe makmâ miawagep. Den aresambelem arimbo âmbâle kembu siâ hânbâiŋângen Salomogât den are nâŋgâw-erâm togombo magaŋdo nâŋgâmbo dâtŋeagep. Dâ nâŋe âmâ Salomogât Humoŋearegât yu kindâi ire makyeŋgire nâŋgâm-biâ dâtŋe bo akto aregât âmbâle kembuarekŋe yeŋgât dosa mem miawakmâhâkyeŋe tun akto agak memeyeŋe bâleŋeare miawakbiap.

    Niambiŋe luâk hepunmâ arim manmâpurikamâ gewâkŋânâk togoep.

    43 Ye hain akmaigât hin makyeŋgirenâŋgâm heŋgemgoŋet. Sinduk baniaraheleŋ bâleŋe siâŋe luâk siâ hepunmâ hânkamitŋângen luâkmemberâmundâgâto boakbiap. 44 Undâgâto bo akto hin dâwiap,“Emelâk nâŋgât luâk are agaŋmâ hepulânaregâlân purik katmâ arimmanbian.” haindâm purik katmâ arim luâk aregât biwiŋânsiâ siâ bo kindo ekmâ ârândâŋ aktâpgât45 âmâ arim galalupŋe bât biken lâuwâbâleŋe dondâ akmai are âmâ mem mi-awakyekmâ kewuguyekto togom manbiâumatŋe bâleŋe dondân manmâ âgâwiap.Akto agak meme hain arekŋe luâk âm-bâle bâleŋe hinŋe mandâi are yeŋgâlânmiawakbiap.” dâep.

  • Mataio 12:46 22 Mataio 13:19Yesugât memeŋe emilupŋe.

    46 Den hain dâm makyeŋgimbo ainâkmemeŋe emilupŋe togom betgen kinmâ,“Teunenŋe gemenâ makgiŋne.” dâm koli.47Hain dâm konbiâ luâk siâŋe hin dâmma-gaŋep, “Memege emilupge betgen kinmâgogonmâ kindâigât gemenâ makgiŋberâi.”dâep. 48 Hain dâmbo Yesuŋe luâklupŋeare yekmâ hin dâm magaŋep, “Memeneniŋe? Akto emilupne niŋema? 49Memeneme emilupne amâ ire. 50 Ewene himbimânmanmap yâkgât lauŋe lokomai yâkŋe amânâŋgât memene akto emilupne garilupneaktâi.” dâep.

    13Luâkŋe sot koaŋe kâmelep.

    1 Akto sop ain Yesuŋe emet are hep-unmâ sopanmâ arim bâtgum ginŋân talep.2 Ain tato luâk âmbâle dondâŋe yâkgâlântogom gam ândeaŋi. Hain agi aregâtwaŋga siân âgâep. Akto luâk âmbâle togoyiare bâtgum dâtŋân kinbiâ makyeŋgiep.3 Waŋga kâl