uppföljning av träbyggnadsprojekt inom växjö kommun818469/fulltext01.pdf(växjö kommun 2013)....

Examensarbete i Byggteknik

Uppföljning av träbyggnadsprojekt inom Växjö kommun – Monitoring of Wooden Construction Projects in the City of Växjö

Författare: Ellinor Johnsson, Annie Malmqvist Handledare LNU: Anders Olsson Handledare företag: Hans Andrén, Växjö Kommunfastigheter AB Examinator LNU: Åsa Bolmsvik Datum: 2015-06-08 Kurskod: 2BY03E, 15hp Ämne: Byggteknik Nivå: Högskoleingenjör Linnéuniversitetet, Fakulteten för Teknik

III

Sammanfattning

Ett antal omfattande stadsbränder i slutet av 1800-talet ledde till ett förbud mot att bygga hus i trä högre än två våningar. Förbudet upphörde inte att gälla förrän ett drygt sekel senare. Under denna tid har värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorade samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.

Nationellt och internationellt sett är antalet stora träbyggnadsprojekt fortfarande relativt litet och produktionstekniken är under utveckling. Det finns alltså anledning att följa, dokumentera och analysera aktuella träbyggnadsprojekt. Inför framtiden behöver erfarenheter tillvaratas och delas mellan aktörer så att inte misstag upprepas. Detta för att ta tillvara goda koncept och föra utvecklingen vidare.

För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Det kanske mest kända bygget, Limnologen, var när det byggdes i slutet på 00-talet Sveriges högsta moderna bostadshus i trä.

Målet med studien är att ta fram viktiga faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, ekonomi samt kvalitet när det gäller flervåningshus i trä. För att hitta dessa har olika aktörer inom byggbranschen intervjuats. Dessutom har två pågående byggnationer besökts och tidigare forskning på ämnet har analyserats. Ett annat mål är att undersöka i vilken grad och på vilket sätt kunskaper från tidigare projekt har omsatts i senare projekt. Författarna vill skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.

Resultatet har blivit ett antal olika punkter som är viktiga att ta ställning till vid byggnation av flervåningshus i trä. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Vad det gäller utvecklingens riktning så är den starkt beroende av en viss kontinuitet och om fler byggnader skulle uppföras i trä skulle en högre kvalitet uppnås. Det skulle också bli billigare och gå fortare att bygga med trä än vad det gör idag.

Med detta arbete vill författarna uppmärksamma träbyggandet samt ge ett underlag för aktörer i byggbranschen. Underlaget skall kunna användas vid projektering av träbyggnadsprojekt i framtiden.

IV

Summery

A number of extensive urban fires in the late 19th century led to a ban on building wooden houses higher than two floors. The ban did not cease to exist until over a century later. During this time, valuable knowledge of timber construction has been lost, while other materials established themselves in the market.

Nationally and internationally, the number of large timber construction projects is still relatively small and production technologies are under development. That is why there is reason to monitor, document and analyze current wooden building projects. For the future experiences must be shared between the different players on the market, in order to spread knowledge and reduce the risk of repeating already made mistakes. This is to take advantage of the good concept and bring the development forward.

For the development of multi-storey wood-frame buildings Växjö has become a model for other cities in Sweden and the rest of the world. Maybe the most famous building, Limnologen, was at the time of construction in the late 10's, Sweden's tallest modern residential building in wood.

The goal of this study is to find important factors in the production process that influence time, economy and quality of multi-storey wood-frame buildnings. To find these, various operators in the construction industry have been interviewed. Also, two ongoing constructions were visited and previous research on the subject has been analyzed. Another goal is to examine to what extent and in what way the experience from previous projects have been implemented in recent projects. The authors wish to create an idea of where we are in the development today and capitalize the experience of four representative projects.

The result has become a number of items that are important to consider in a multi-storey wood-frame construction production. These items concern among others what needs to be considered regarding a high degree of prefabrication, why and how weather protection should be used and how deformations affects a wooden building. In terms of the developments direction, it is highly dependent on a certain continuity and if more buildings would be built in wood a higher quality would be achieved. It would be cheaper and faster to build with wood than it is today.

With this work, the authors wish to draw attention to the wood construction, as well as provide a basis for stakeholders in the construction industry. The substrate can be used in the planning of timber construction projects in the future.

V

Abstract

Ett sekellångt förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar har gjort att värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorat samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.

För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.

Målet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervåningshus i trä. Dessutom har det undersökts i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare projekt omsatts i senare projekt.

Arbetet resulterar i ett antal punkter som är viktiga att ta ställning till vid en byggnation av flervåningshus med en träbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Utvecklingen är starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs. Detta skapar förutsättningar för att det skall gå snabbare och bli mindre kostsamt att bygga med trä.

Nyckelord: träbyggnad, flervåningshus, byggsystem, industriellt byggande, multi-storey, timber construction, timber frame, wood buildings

VI

Förord

Denna studie är ett examensarbete som utgör det sista steget i vår treåriga utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö, inom inriktningen Byggteknik. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och har utförts i samarbete med Växjö Kommunföretag AB.

Bakgrunden till arbetet grundas i frågan om utvecklingen av flervåningshus har utvecklats, avstannat eller kanske t o m tagit ett steg tillbaka under den senaste tioårsperioden. Vilka viktiga erfarenheter måste vi ta vara på för att se till att utvecklingen inte avstannar? Ökade krav på byggnader samt tillfällig osäkerhet hos aktörer i byggbranschen har dessutom gett upphov till att det finns ett ökat behov av riktlinjer för flervåningshus i trä.

Tillsammans har författarna delat på ansvaret för att lägga upp och fördela arbetet och sedan genomföra det. För att kunna utföra studien har även engagemang från en rad olika personer krävts och dessa vill vi tacka.

Vi vill rikta ett Stort tack till alla de representanter från olika företag som har ställt upp på intervjuer; Andreas Finnström och Mattias Karlsson samt Jesse Halme och Johan Olsson på Värends Entreprenad AB, Lars Molander på Dynacon AB, Sara Carlsson på Växjöbostäder AB samt Thord Ljunggren, Byggkonsult AB. Ett stort tack för att ni tagit Er tid för oss, dels för intervju men även för uppföljning efteråt. Utan er kunskap och erfarenhet hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra.

Tack Anders Olsson som har funnits med oss som handledare under hela arbetet.

Till sist, tack Hans Andrén, Växjö Kommunföretag AB för din hjälp med förmedling av de kontakter som kommit att delta i undersökningen. Tack för alla dina tankar samt intressanta och givande diskussioner.

Ellinor Johnsson & Annie Malmqvist

Växjö, 8 juni 2015

VII

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ......................................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ............................................................................................... 1 1.2 MÅL OCH SYFTE .................................................................................................................................... 2 1.3 AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................................................. 2

2. TEORI ............................................................................................................................. 4

2.1 HISTORIK ............................................................................................................................................... 4 2.2 BYGGREGLER OCH FUNKTIONSKRAV ..................................................................................................... 5 2.3 TYPER AV BYGGSYSTEM ........................................................................................................................ 9

2.3.1 Lättbyggnadsteknik ....................................................................................................................... 9 2.3.2 Massivträteknik ........................................................................................................................... 10 2.3.3 Pelarbalksystem .......................................................................................................................... 11

2.4 TYPER AV BYGGMETODER ................................................................................................................... 12 2.4.1 Platsbyggt ................................................................................................................................... 12 2.4.2 Planelement ................................................................................................................................ 12 2.4.3 Volymelement .............................................................................................................................. 13

2.5 TID OCH EKONOMI ............................................................................................................................... 14 2.6 KVALITET ............................................................................................................................................ 15

2.6.1 Väderskydd ................................................................................................................................. 15 2.6.2 Sättningar ................................................................................................................................... 18

2.7 STUDERADE PROJEKT .......................................................................................................................... 20 2.7.1 Limnologen ................................................................................................................................. 20 2.7.2 Portvakten ................................................................................................................................... 21 2.7.3 Vallen .......................................................................................................................................... 22 2.7.4 Teleborgsskogen ......................................................................................................................... 23

3. METOD OCH GENOMFÖRANDE .......................................................................... 24

3.1 LITTERATURSTUDIE ............................................................................................................................. 24 3.2 INTERVJUER......................................................................................................................................... 24 3.3 METODDISKUSSION ............................................................................................................................. 25

3.3.1 Vald metod .................................................................................................................................. 25 3.3.2 Validitet och reliabilitet .............................................................................................................. 25 3.3.3 Urval ........................................................................................................................................... 26

4. INTERVJUER.............................................................................................................. 27

4.1 INTERVJU MED LARS MOLANDER ........................................................................................................ 27 4.2 INTERVJU MED THORD LJUNGGREN..................................................................................................... 29 4.3 INTERVJU MED ANDREAS FINNSTRÖM OCH MATTIAS KARLSSON ........................................................ 32 4.4 INTERVJU MED JESSE HALME .............................................................................................................. 33 4.5 INTERVJU MED JOHAN OLSSON............................................................................................................ 35 4.6 INTERVJU MED SARA CARLSSON ......................................................................................................... 37 4.7 INTERVJU MED HANS ANDRÉN ............................................................................................................ 39 4.8 MAILKONVERSATION MED JOHAN ÅHLÉN ........................................................................................... 41 4.9 KORTARE MAILKONVERSATION MED THOMAS STAFLUND .................................................................. 43

5. RESULTAT OCH ANALYS ...................................................................................... 44

5.1 VÄDERSKYDD ...................................................................................................................................... 44 5.2 PREFABRICERING ................................................................................................................................. 45 5.3 ENERGI ................................................................................................................................................ 45 5.4 BRAND OCH AKUSTIK .......................................................................................................................... 46 5.5 SÄTTNINGAR ....................................................................................................................................... 47 5.6 UTVECKLING ....................................................................................................................................... 48 5.7 RESULTATDISKUSSION ........................................................................................................................ 48

VIII

8. SLUTSATSER.............................................................................................................. 51

REFERENSER ................................................................................................................. 53

BILAGOR ......................................................................................................................... 57

1 Johnsson & Malmqvist

1. Introduktion

För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Detta tog sin start 1990 då det kommunägda fastighetsbolaget Värendshus AB, där Hans Andrén1 då arbetade, sökte tillstånd för att bygga flervåningshus i trä i Tävelsås. På initiativ av Södra Timber AB byggs sedan tre femvåningshus 1995 på Wälludden i Växjö (Persson 1998, s 1-2). Dessa blev några av de första höga husen i Sverige med bärande trästomme sedan slutet av 1800-talet. Projekten har sedan inspirerat till en fortsatt utveckling av trähus.

Växjö kommun, som tilldelats flera utmärkelser för framgångsrikt miljöarbete och ofta benämns "Europas grönaste stad", har visat särskilt stort intresse för träbyggnader. Trä är ett material som är naturligt och förnyelsebart och passar alltså väl in i kommunens miljöarbete. I Kronobergs län arbetar dessutom ca 5000 personer inom skogsindustrin (Växjö kommun 2013). De arbetar då med skogsbruk, sågverk och träförädling men även med tillverkning av t ex skogsmaskiner. Kommunen vill gynna denna bransch genom att öka byggandet med materialet trä.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

De stora stadsbränderna i Sverige under 1800-talet ledde till ett förbud mot att bygga bostadshus med trästomme högre än två våningar. Inte förrän 120 år senare, vid årsskiftet 1993/94, hävdes denna byggnadsstadga. Regelverket skrevs om till att nu utgå ifrån stommens funktion istället för som tidigare dess material. På grund av detta långa förbud har kunskapsutvecklingen av flervåningshus i trä hållits tillbaka och marknaden har istället låtits domineras av stål och betong (Mahapatra och Gustavsson 2009, s 3). Enligt Ströbele (2013) har även ökade krav på byggnader samt tillfällig osäkerhet hos aktörer i byggbranschen gett upphov till att det finns ett ökat behov av riktlinjer för flervåningshus i trä.

År 2004 föreslog regeringen att produktiviteten i byggsektorn skulle kunna förbättras genom ökad användning av trä i bostadsbyggandet, särskilt i flervåningshus (Mahapatra och Gustavsson 2008). Detta för att produktionen av en timmerbyggnad är mindre komplicerad och går därmed snabbare att bygga än exempelvis en betongbyggnad. Året därpå antog Växjö kommun vad man kallar en träbyggnadsstrategi för att öka användningen av trä (Rydell 2013). I samverkan mellan kommunen, Södra Timber AB, Linnéuniversitetet och aktörer inom byggbranschen prövas och utvecklas trä som byggmaterial i större byggnader. Sedan strategin antogs har denna beaktats när detaljplaner upprättats och anvisningsavtal tecknats med intressanta byggare och förvaltare. I avtalen regleras de villkor som är

1 Andrén, Hans. Växjö Kommunföretag AB. 2015. Personlig intervju 28 april.


kopplade till utvecklingen av träbyggandet. Enligt Rydell har erfarenheterna från projekten övertygat Växjö kommun om att trä är ett av framtidens byggnadsmaterial.

Nationellt och internationellt sett är antalet stora träbyggnadsprojekt fortfarande relativt litet och produktionstekniken är under utveckling. Det finns alltså anledning att följa, dokumentera och analysera aktuella träbyggnadsprojekt. Inför framtiden behöver erfarenheter tillvaratas och delas mellan aktörer så att inte misstag upprepas. Detta för att ta tillvara på goda koncept och föra utvecklingen vidare.

1.2 Mål och syfte

Målet är att ta fram viktiga faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, ekonomi samt byggnadens kvalitet när det gäller flervåningshus i trä.

Dessutom skall det undersökas i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare träbyggnadsprojekt har omsatts i högre kvalitet och/eller högre effektivitet i senare projekt. Det skall undersökas om erfarenhetsöverföringen/utvecklingen är svag och vad detta i så fall beror på.

Syftet är att studien skall ge ett underlag för aktörer i byggbranschen. Underlaget skall kunna användas vid projektering av träbyggnadsprojekt i framtiden.

1.3 Avgränsningar

Jämförelser kommer enbart göras av relativt nyproducerade flervåningshus med trästomme.

Fyra projekt i Växjö kommer att studeras:

det avslutade projektet Limnologen,

det avslutade projektet Portvakten,

det pågående projektet Vallen, och

det pågående projektet Teleborgsskogen.

Limnologen har valts eftersom det är ett väl dokumenterat projekt som nu har stått färdigt sedan ca sex år. Erfarenheter från Limnologen har tagits till vara vid byggnationen av Portvakten. Därför har också Portvakten studerats. Vallen och Teleborgsskogen är två pågående pilotprojekt som utförs bl a för att uppmärksamma olika sätt att bygga i trä. Dessutom är det intressant att


undersöka om utvärderingar från Limnologen och Portvakten har påverkat senare projekt.

De aspekter som jämförs är tid, ekonomi och kvalitet. Ur ekonomisk synvinkel identifieras för- och nackdelar med olika produktionssätt i kvalitativ mening, men några direkta kalkyler presenteras inte.

Andra hänseenden som t ex miljö, konstruktionslösningar, transport och entreprenadform kommer inte att diskuteras.


2. Teori

Avsnittet teori innehåller de bakgrundsfakta som behövs för att sätta sig in i ämnet. Här introduceras läsaren till de byggnadstekniska krav som påverkar byggandet av flervåningshus samt vilka olika sätt som det idag går att bygga sådana trähus på. Dessutom ges en introduktion till de studerade projekten. Avsnittet inleds med en kortare historisk bakgrund.

2.1 Historik

Ett antal omfattande stadsbränder i slutet av 1800-talet ledde till ett förbud mot att bygga hus i trä högre än två våningar. Förbudet upphörde inte att gälla förrän ett drygt sekel senare. År 1994 ersattes förbudet istället med ett krav på brandtålighet som byggnaderna måste uppfylla. Det blev alltså ett s k funktionskrav istället för en reglering av materialet. Under denna tid har värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorade samtidigt som andra material som betong och stål istället etablerat sig på marknaden.

Enligt Hans Andrén, träentusiast i Växjö, har utvecklingen av träbyggnader gått framåt med en rasande fart. På bara tio år, från det att förbudet upphörde att gälla, gick vi från att bygga enligt det amerikanska systemet two-by-four, som i praktiken innebär att man bygger på plats med lösvirke, till ett mer industriellt byggande där färdiga element kommer till byggarbetsplatsen. Detta till skillnad från i USA där de fortfarande bygger flervåningshus i trä med metoden two-by-four. Hans Andrén ser att anledningen till att utvecklingen gått snabbare i Sverige beror på att det här har funnits en lång tradition av småhusbyggande i trä. De kunskaper som har anskaffats där har kunnat användas för att sedan bygga på höjden.

I Skellefteåtidningen Norran (2014) förklarar ordförande, Magdalena Andersson, för den nationella organisationen Trästad att vi nu befinner oss i ett brytningsskede. Gamla byggmetoder från 1900-talet, kraftig prisutveckling och ökande urbanisering kräver nya utvecklingssteg:

Klimatfrågorna måste föras in i allt byggande.

Byggmetoderna måste rationaliseras och effektiviseras.

Sättet att bygga på måste ses över.

Det är viktigt att etablera all ny typ av byggteknik och definiera dem som byggfrågor (Norran 2015). Det är metoder och system som utvecklar byggandet - inte valet av material. För att systemet skall utvecklas mer krävs det att beställarna i större utsträckning ställer krav på att bygga i trä. Det är oftast stat, kommun, myndigheter, bostads- och fastighetsbolag m fl som uppför demonstrationsprojekt och dessa har alltså ett stort ansvar för utvecklingen av byggmetoder.


2.2 Byggregler och funktionskrav

I Boverkets byggregler (BBR) 1994 finns det generella funktionskrav för:

Utformning

Bärförmåga, stadga och beständighet

Brandskydd

Hygien, hälsa och miljö

Bullerskydd

Säkerhet vid användning

Energihushållning och värmeisolering

Utöver BBR finns även andra regler som måste följas, t ex Plan- och bygglagen, Bostadsrättslagen och Miljöbalken (Boverket 2015). Det är således många krav som måste uppfyllas vid en byggnation och här beskrivs några av de mest relevanta i Sverige och Växjö kommun.

Energi I Tabell 1 beskrivs de energikrav som Boverkets byggregler (BBR) ställer på en nybyggnation av flerfamiljshus idag. Kraven gäller i klimatzon III, då Växjö ligger i denna zon. Tre av de projekt som denna studie inriktar sig på värms upp av fjärrvärme och därför redovisas endast krav för detta. Det fjärde, Portvakten, är ett passivenergihus och är därmed självförsörjande ur energisynpunkt.

Tabell 1: Krav på specifik energianvändning för ej eluppvärmda bostäder i Zon III (t ex fjärrvärme, pellets, olja och ved) Värden inom parentes anger högsta tillåtna U-medelvärde. (Boverkets byggregler 2015).

Bostadstyp kWh/m2/år

Flerbostadshus > 50 m2 80 (0,4)

Flerbostadshus < 50 m2 90 (0,4)

Växjö Kommun har hårdare krav på den specifika energianvändningen än Boverkets byggregler. I Växjö kommun gäller 75 kWh/m2/år för bostäder som inte är eluppvärmda (Växjö Energiplan s 25).

Brand Att bygga trähus högre än två våningar i Sverige har under ca 120 år varit förbjudet. Detta då det ur brandsynpunkt ansågs farligt att bygga de bärande delarna i trä. Spridningsrisken ansågs också vara stor då fasaderna byggdes i


trä och flamrisken var hög. Lagen ändrades för drygt 20 år sedan till att gälla stommens funktion istället för dess material. Utvecklingen av flervåningshus i trä har sedan dess gått långsamt framåt.

Träkonstruktioner kan ha mycket bra brandtekniska egenskaper (Östman 2012, s 57-58). Detta eftersom det skapas ett kolskikt som minskar värmeöverföringen och skyddar det underliggande träet. Hur bra egenskaperna är beror på träets dimensioner, där större dimensioner medför att brandmotståndet blir högre. Enligt Boverkets Byggregler (2013, s 6) klassificeras dock trä som brännbart material men det brinner på ett sätt som är förutsägbart och kontrollerat vilket medför att brandmotståndet kan beräknas (Giang och Moroz 2013, s 4). Trots detta ses brandrisken än idag som en av de viktigaste orsakerna till varför det inte byggs mer i trä (Chen et al. 2014).

I byggnader skall utrymmen, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk) (Frantzhich et al. 2014, s 35). Indelningen beror på:

i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsvägar,

om personerna kan utrymma på egen hand,

om personerna kan förväntas vara vakna, samt

om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller om en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.

Samma byggnad kan delas in i flera olika verksamhetsklasser och det finns sex olika huvudgrupper; Vk1, Vk2, Vk3, Vk4, Vk5 och Vk6. Studerade projekt berörs främst av Vk3 som omfattar kategorin bostäder.

Byggnader skall också delas in i olika brandtekniska klasser beroende av antal våningar, byggnadsarea samt dess användningsområde. De klasser som används i Sverige idag är Br0, Br1, Br2, och Br3 (BBR 2012, s 123). För klasserna gäller olika krav på t ex bär-, isolerings- och täthetsförmåga. För byggnader med tre eller fler våningsplan (upp t o m 16 våningar), i likhet med studerade projekt, gäller Br1.

Brandklass Br1 innefattar byggnader med stort skyddsbehov. Exempel på detta är byggnader med tre eller fler våningsplan (upp t o m 16 våningar) eller byggnader med två våningar som inrymmer hotell, samlingslokal på andra våningen eller vårdanläggningar. När en byggnad klassas som BR1 bör den enligt BBR utformas lägst i den brandtekniska klassen EI 60.

Om en automatisk vattensprinkleranläggning installeras i byggnaden är det tillåtet att frångå enstaka brandskyddskrav (Björkman et al. 2014, s 78-79). Sådana avsteg kallas för tekniska byten. Max två tekniska byten accepteras,


önskas fler måste detta verifieras med en analytisk metod. Exempel på avsteg som kan göras vid installation av automatisk sprinkler i Br1-byggnader är följande:

Längre tillåtna gångavstånd till utrymningsväg.

Krav på utrymningsplats utgår.

Lägre brandteknisk klass på brandcellsgränser och dörrar i brandcellsgräns.

Brännbar fasadbeklädnad godtas i byggnad lägre än nio våningar.

Lägre krav på bärverk.

Alltså går det, om t ex trästommen någonstans skall vara synlig, att uppfylla BBRs ytskiktskrav genom att byta ut gips mot en sprinklerinstallation.

Det finns dessutom parametrar att ta hänsyn till vid olika höga byggnader. När en byggnad når över fyra våningar ökar kravet på de bärande delarna från R60 till R90 och måste därmed dimensioneras för ytterligare 30 min påverkan, d v s totalt 90 min (Persson 1998, s 2). Vid byggnader över åtta våningar uppstår en problematik i att räddningstjänsten inte når högre än 24 meter (ca 8 våningar) med sina maskinstegar. Därmed kan inte fönster och balkonger användas som alternativa utrymningsvägar men rent brandteknisk finns det inga hinder för att bygga högre än åtta våningar i trä. Limträ är ett utmärkt stomval med avseende på de brandtekniska egenskaperna, t o m bättre än stål enligt Håkan Sanglén2 på Brand och riskanalys.

Akustik Ljud kan sprida sig i byggnader på en mängd olika sätt, t ex genom luftljud, stegljud och flanktransmissioner (Gyproc s 459-460). Luftljud är ljud som sprider sig genom luften, t ex genom en högtalare. Luftljudet kan lätt ta sig fram genom otätheter, öppna ytor, ventilationskanaler och liknande. Stegljud är ljud som direkt påverkar bjälklaget, som t ex att vi människor går eller om vi tappar något på bjälklaget. Flanktransmissioner är ljud som sprider sig igenom konstruktionen till andra delar av byggnaden.

I Sverige används olika ljudklasser för att reglera akustiken i byggnader. De klasser som används är enligt svensk standard A, B, C och D (SS 25267-3:2004). För att uppfylla Boverkets föreskrifter ska minst ljudklass C användas. Ljudklass D används bl a på äldre byggnader och klasserna A och B används då särskilt goda ljudförhållanden önskas. På t ex Vallen ställs krav i förfrågningsunderlaget på att byggnaden skall uppfylla ljudklass B.

2 Sanglén, Håkan. Brandingenjör på Brand & Riskanalys i Växjö. 2015. Mailkonversation 19 maj.


Träbyggnader räknas som lättviktskonstruktioner i jämförelse med t ex betongbyggnader (SP Trätek 2008, s 11-12). Då materialet är lätt sätts det enklare i svängning och kan på så sätt lättare sprida vibrationer i luften vidare. För att undvika detta måste extra hänsyn tas till akustik vid både projektering och produktion av träbyggnader. Dessutom måste BBRs krav på byggnadens akustik uppfyllas (BBR 2013, kap 7). Ljud som kommer från installationer, hissar och utifrån ska dämpas så mycket att de boende i byggnaden inte störs av ljudet.

De åtgärder som görs leder ofta även till att skyddet mot brand ökar. T ex genom användning av luftspalter m m.

Fukt Boverkets byggregler säger följande om fukt: ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa”. För att undvika problem är det därför viktigt att ha kunskap om hur trä påverkas av fukt.

Materialet trä innehåller alltid en viss mängd vatten. Vatteninnehållet kallas för träets fuktkvot och anges i procent vatten i förhållande till materialets torra vikt. Fuktkvoten påverkar de flesta virkesegenskaperna, inte minst hållfastheten (Berggren och Nilsson 2005).

Trä sväller då fuktkvoten ökar och krymper då den minskar. De största deformationerna sker tangentiellt och radiellt (Enockson & Jordow 1996, s 9). Materialet strävar efter att uppnå fuktjämvikt med omgivningen, vilket innebär variationer i fuktkvoten över året (Enockson & Jordow 1996, s 9). En stor variationen sker från då materialet byggts in till dess att det ställt in sig efter omgivande klimat. Ur deformationssynpunkt är det därför viktigt att låta trä torka ut ordentligt innan det byggs in. Ytterligare ett skäl till att låta virket torka ut är den positiva effekt som erhålls p g a hysteres i sorptionsisotermen. Detta innebär att materialet är stabilare mot uppfuktning när det väl har fått torka ut. Fuktkvoten ändras inte på samma sätt och träet ändrar därmed inte sina dimensioner.

Enligt en studie utförd av SP framkom att en försämrad styvhet innebär att rörelser kan uppstå i konstruktionen vilket även kan förändra lastfördelningen (Norén och Serrano 2001, s 10-59). Ojämnheter i bjälklaget leder i sin tur till problem med svikt, knarr, sprickor i tätskikt och ytskikt samt glipor mellan golv och sockellister.

Överstiger fuktkvoten i trä ca 15-16 % finns det risk att materialet angrips av mikrobiell tillväxt (TräGuiden 2015). Blir fuktkvoten högre än 20 % kan träet också angripas av röta. Rötsvamparna i sin tur bryter ner träet inifrån och försämrar dess hållfasthet (Berggren och Nilsson, 2005). Det är framför allt röta som förkortar livslängden hos träkonstruktioner. Konsekvenserna av en mögelpåväxt beror på var och i vilken omfattning den förekommer. På synliga delar, som t ex på fasader, vindskivor och på fönsterkarmar, utgörs


problemen främst av missfärgande svampar som endast ger en estetisk förändring. Inne i en konstruktion finns det dock risk att möglet har en negativ inverkan på inomhusmiljön.

2.3 Typer av byggsystem

Med trähus avses en byggnad som har en stomme i trä (Aronsson och Boström 2002). Även fasaden kan vara i trä men den kan också vara i annat material som t ex tegel, puts, betong, glas eller plåt. Vanligast är att stommen är en träregelstomme eller i massivträ. Den bärande stommen i en konstruktion har som uppgift att stå emot lasterna och föra dessa vidare till grundkonstruktionen (Isaksson et al. 2010, s 99-161). Konstruktionen skall dessutom klara olika former av miljöpåverkan som t ex slitage och korrosion. En konstruktion består av horisontella och vertikala bärverk. Till det horisontella bärverket hör plattor och balkar tillsammans med andra konstruktionselement som fördelar lasten horisontellt. Väggar, skivor och pelare ingår istället i det vertikala bärverket.

Flerbostadshus i trä t o m fyra våningar går att tillverka ungefär som en vanlig villa (Gustavsson och Löfgren 2008, s 12). För högre byggnader blir kraven på bl a stabilisering högre och detta innebär att någon typ av byggsystem bör användas. De två vanligaste trästomsystemen i flervåningshus är idag massivträteknik och lättbyggnadsteknik (TräGuiden 2015). I massivträtekniken kombineras massivträstommens fördelar vad det gäller styvhet och bärförmåga med en relativt låg vikt. Konstruktionerna är i allmänhet rejäla vilket är en fördel vid både transport och montage. Lättbyggnadstekniken kan användas vid platsbygge, öppna eller slutna planelement och för volymelementhus. Ett tredje alternativ är pelarbalksystemet. Detta system är konkurrenskraftigt i byggnader som kräver stor spännvidd och blir allt vanligare.

2.3.1 Lättbyggnadsteknik

Regelsystem, eller s k lättbyggnadsteknik, är uppbyggt av reglar och bjälklag av massivt virke eller sammansatta profiler som t ex fackverk, I-balkar och limträ. Dessa profiler kompletteras sedan med skivmaterial, mineralull och membran som fungerar som fuktskydd och lufttätning. Figur 1 nedan visar hur regelstommen är uppbyggd. Lättbyggnadstekniken är den dominerande i både Sverige och i andra länder (Sardén 2005, s 27). I princip ser tekniken likadan ut för enfamiljshus som för flervåningshus, men det finns några skillnader. T ex är det högre krav på ljudisolering, brandsäkerhet och horisontell stabilisering.


Figur 1: Lättbyggnadsteknikens beståndsdelar (TräGuiden 2015)

2.3.2 Massivträteknik

Idag används sällan hela timmerstockar i massivträhus (Adolfi et al. 2005, s 31). Det skulle vara både dyrt och resursslöseri att bygga på ett sådant vis. Istället är det en ny typ av massiv träskiva, utveckla i Mellaneuropa under 1990-talet, som numera har tagit över marknaden. En sådan träskiva består av trästycken som limmats ihop i tre alt fler skikt och brukar kallas för korslimmad skiva, s k KL-skiva, se Figur 2 (TräGuiden 2015). KL-träet är ett material som blir allt mer populärt mycket p g a att styvheten hos skivorna bidrar till stark stabilitet i den bärande trästommen (Alsmarker et al. 2009).

Figur 2: KL-skivans uppbyggnad (Martinsons 2015)

I ett stomsystem av massivträ utgörs stommen av väggar och/eller bjälklag av just sådana skivor som sedan förankras till varandra. Byggsystem med massivträ är lämpliga till byggnader där höga krav ställs på bärförmåga,


brandskydd och ljudisolering. Karaktäristiskt för ett sådant system är att det bl a:

klarar stora spännvidder,

har hög bärförmåga,

är lämplig för stabilisering av byggnaden,

kan utföras med hög prefabriceringsgrad, samt

har relativt låg vikt.

2.3.3 Pelarbalksystem

Pelarbalkstommen används vanligen i byggnader med stora fria utrymmen som kräver en stor spännvidd, t ex kommersiella byggnader och idrottsarenor (Sardén 2005, s 27). I typiska bostadshus är istället bärande väggar ofta ett vanligt alternativ. Enkelt förklaras pelarbalksystemet som ett skelett av pelare och balkar som sedan kompletteras med bjälklag och utfackningsväggar, se Figur 3. I pelarbalksystemet utgörs det vertikala bärverket av pelare (Giang och Moroz 2013, s 10). De horisontella lasterna överförs m h a fackverk eller väggskivor ner till grunden. Byggnaden stabiliseras vanligen av trapphus i massivträ eller av styva skivor i fasaden. Det finns dock byggnader där de nedersta planen samt trapphus görs i betong.


Figur 3: Pelarbalksystem med kassetter på Kv Vallen (Växjöhem 2014)

2.4 Typer av byggmetoder

Ovan nämnda system kan kombineras i tre olika byggmetoder: platsbyggt, prefabricerade volymer och prefabricerade planelement (Stehn et al. 2008, s 11).

2.4.1 Platsbyggt

Platsbyggda hus, eller s k lösvirkeshus, innebär att hela byggnaden byggs där den skall stå (Nationalencyklopedin 2015). Allt byggmaterial levereras till byggarbetsplatsen där kapnings- och tillpassningsarbetet sker.

2.4.2 Planelement

Ett planelement är t ex ett bjälklag eller en vägg som tillverkas på fabrik eller i ett provisoriskt tält på arbetsplatsen. På detta vis kan elementen skyddas från fukt. Elementen sätts sedan samman på byggarbetsplatsen och förankras med långa skruvar. Planelementen kan sättas samman med system från olika leverantörer (Anghem och Engstrand 2014, s 13). Väggar har ofta samma uppbyggnad som vanliga regelväggar men kan även vara i massivträ,


eller s k KL-trä. De är vanligen färdigisolerade och klara för invändig ytbeklädnad. I vissa fall kan ytterväggselementen levereras med färdig fasadbeklädnad, se Figur 4, och som regel är även fönstersnickerier monterade (Bergkvist och Fröbel 2013, s 80). Innerväggar tillverkas av ljudskäl i två halvor som monteras intill varandra utan materialkontakt. Bjälklagen består av två skikt - ett bärande skikt och ett ljud- och brandavskiljande skikt.

Planelementen ger större flexibilitet p g a lägre prefabriceringsgrad än volymelementen (Stehn et al. 2008, sid 56).

Figur 4: Ett planelement, färdigställt med hög precision i en fabrik, levereras till byggarbetsplatsen för att sättas på plats (Svenskt Trä 2013)

2.4.3 Volymelement

Ett vanligt sätt att bygga flerbostadshus med trästomme är volymelement byggda med lättbyggnadsteknik (TräGuiden 2015). Denna teknik lämpar sig såväl för små lägenheter som för större.

Elementen kan likt planelementen tillverkas på ett fabriksmässigt sätt och skyddas från väder och vind. Hela 80 % av allt arbete kan göras inomhus (Bergkvist och Fröbel 2013, s 80-81). Systemet går ut på att olika element (golv, väggar, tak) monteras ihop till volymmoduler i form av ett helt kök, WC och rum. Därefter transporteras modulerna till byggarbetsplatsen där de monteras till fullständiga lägenheter, se Figur 5. Elementen är i princip färdigställda redan i fabrik, med t ex handfat, tapeter samt dragna vatten- och elledningar (Svenskt trä 2014). Tekniken är väl lämpad för t ex flervåningshus, skolor, äldreboenden och studentlägenheter.

Till fördelarna med volymelement hör att de är självbärande färdiga volymer, installationer är vanligen monterade och att elementen snabbt sätts samman vilket förkortar tiden på byggarbetsplatsen.


Figur 5: Ett volymelement kommer till byggarbetsplatsen, redo att monteras (Svenskt Trä 2014)

2.5 Tid och ekonomi

Denna rapport fokuserar som tidigare har nämnts på de tre aspekterna ekonomi, kvalitet och tid. Alla dessa är mycket viktiga parametrar att ta hänsyn till vid projekteringen.

I Maria Riala och Lauri Ilolas (2014) studie intervjuades aktörer på den finska byggmarknaden. Här förklarar författarna att timmerkonstruktionen upplevs som kostsam eftersom produkterna och processerna för trä inte är lika utvecklade som de är för t ex betong. Dock har trä en fördel vad det gäller egentyngden. Lätthet möjliggör en högre grad av prefabricering eftersom det är lättare att transportera element som inte är så tunga.

Vid användning av prefabricerade element blir arbetstiden på bygget kortare, se Figur 6 (Stehn et al. 2008, s.57). Används planelement blir byggtiden längre än vid användning av volymelement fast fortfarande snabbare än att bygga på plats. Kortare byggtid medför ett minskat behov av arbetskraft och kostnaderna på bygget kan sänkas.

Figur 6: En uppskattad byggtidsjämförelse mellan volym- och elementbyggande (Byggandet av flervåningshus i trä 2008)

Vad som framförallt påverkar det ekonomiska utfallet är att räntekostnaderna blir lägre p g a den kortare byggtiden. Då det går snabbare att bygga kan byggnaden säljas tidigare och de lån som tagits vid


investeringen kan avbetalas. Ju större investeringen har varit desto mer pengar kan härmed sparas in.

Idag kan det anses vara dyrt att bygga flervåningshus i trä. Ju kontinuerligare dessa byggs desto mer ekonomiskt kommer det att bli. Det är därför viktigt att bland annat myndigheter, kommuner och organisationer i större utsträckningen väljer att bygga flervåningshus i trä (Mahapatra och Gustavsson 2008)

2.6 Kvalitet

Den största faktorn att ta hänsyn till vad det gäller kvaliteten är fukt. Enligt Olle Åberg, fuktexpert vid Boverket, så tål trä uteluftens fuktighet, men inte regnvatten (Eskilsson 2015). Förutom rena vattenskador uppstår fuktskador när fukt kommer i kontakt med organiskt material. Är fuktbelastningarna tillräckligt stora finns det risk för fuktskador i byggnadens konstruktion.

Enligt boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6, sid 104), skall byggnader utformas så att mikrobiell tillväxt, skador, dålig lukt och andra ohygieniska olägenheter inte uppkommer till följd av fukt. Trä är ett hygroskopiskt material och kan alltså både ta åt sig och avge fukt. Då materialet gör detta ändras dess struktur och egenskaper. Alltså är det extra viktigt att tänka på hur en träbyggnad uppförs för att inte fukt ska byggas in i konstruktionen. Om fukt byggs in finns stora risker för att olägenheter likt ovan kan uppkomma.

Montage av mindre villor kan oftast färdigställas med ett skyddande tak under samma dag. Problem uppkommer dock vid montage av högre byggnader i trä. Att få en tät stomme kan ta flera dagar och vädret kan komma att förändras. Det är då viktigt att skydda byggnaden för att minska risken för framtida fuktproblem. Ju högre prefabriceringsgrad byggnaden byggs i desto viktigare är det att skydda byggnaden. Framförallt för att även andra material kan skadas av fukt, så som isolering och gipsskivor.

2.6.1 Väderskydd

För att skydda byggnaden mot fukt används väderskydd. Med vissa typer av väderskydd kommer dessutom en rad andra positiva aspekter. Skyddet kan ge en säkrare arbetsplats, vilket resulterar i färre antal arbetsskador. Det kan också öka produktiviteten då arbetet blir oberoende av väder och dagsljus. I

Trots de positiva effekterna av väderskydd är detta alternativ inte en given del i produktionen. Metoden är kostsam och gör det i vissa fall svårare att förse bygget med material (Sandqvist 2008). Sommartid kan arbetsklimatet under tältduken bli väldigt varmt och under vintern kan snö och frost göra att tältets funktioner inte fungerar.


Idag finns ett flertal olika väderskydd på marknaden och de är utformade på en mängd olika sätt. Vilket väderskydd som bör användas beror till stor del av vilket byggsätt som har valts.

Fasadväderskydd på ställning En vädertålig duk fästs på den befintliga ställningen och skyddar på så sätt konstruktionen, se Figur 7. Många ställningsföretag erbjuder denna tjänst och kan enkelt användas både vid platsbyggda och prefabricerade stommar. För att få in material till byggarbetsplatsen används bygghiss eller öppningsbara luckor i duken.

Figur 7: Fasadväderskydd på ställning (JenX AB 2015)

Takväderskydd som lyfts på plats Byggnadens blivande tak byggs först och kan sedan användas som ¨lock¨ alternativt används en dukklädd standardhall. Detta läggs på med hjälp av byggkran då byggnationen står stilla, se Figur 8. Under dagarna står arbetsplatsen öppen och möjliggör obehindrad materialförsörjning.

Figur 8: Takväderskydd som lyftes över byggnaden (Hermanssons Byggställningar 2015)


Fasta takväderskydd Takväderskyddet monteras först då stommen är färdigställd och kombineras ofta med ett fasadväderskydd på ställning, se Figur 9. Materialförsörjningen sker då främst genom öppningar i taket och väggarna.

Figur 9: Väderskydd från Fiskarhedens visning i Upplands Väsby (Passivhus Granbäck 2015)

Mobila takväderskydd En bärande ramkonstruktion i stål eller aluminium klädd med duk som även kan gå ner framför fasaderna, se Figur 10. Rambenen i konstruktion monteras med hjul som går i räls. Detta gör att skyddet kan öppnas på valfritt ställe vid behov. Det mobila takväderskyddet bör användas i kombination med ett fasadväderskydd på ställning för att få arbetsplatsen helt täckt.

Figur 10: Mobilt takväderskydd (foto: Lars Söderlind)

Klättrande väderskydd Vid klättrande väderskydd används ett mobilt takväderskydd som monteras redan vid byggstart. Det mobila väderskyddet lyfts sedan upp med hjälp av


kran då fler våningar byggs på. När det mobila väderskyddet lyfts upp täcks fasaderna med väderskydd på ställning.

Fristående hallar Hallar med självstabiliserande stomme likt en lagerhall. I hallen finns möjligheter till integrerad travers för tunga lyft.

Traversen används både vid materialförsörjning från gavlarna samt vid montering av byggelementen (Sandqvist 2008). Det var denna typ av väderskydd som användes vid byggnationen av Kv Limnologen i Växjö, se Figur 11.

Figur 11: Väderskydd vid byggnation av Kv Limnologen i Växjö (Midroc Property Development 2015)

I Växjösamtalet 2014 där temat var "Träbyggandets roll på bostadsmarknaden" samlades människor som arbetar med bostäder, byggande och planering (Moelven 2015). Sonja Moder på tyska KLH som var där för diskussion är kritisk till att använda tält som väderskydd. Hon anser att tält inte behövs vid montering av rena trästommar, att det inte spelar någon roll om träet bli fuktigt, bara det får chansen att sedan torka ut. Det räcker att lokalt täcka över synliga ytor med presenningar och täckskivor efter att monteringsarbetet avslutats för dagen. Dagen efter kan dessa enkelt tas bort och återanvändas vilket blir billigare än att använda ett tält.

2.6.2 Sättningar

Träets benägenhet att deformeras är ett relativt outforskat problem (Enockson och Jordow 1996, s 3). Fuktkvot, belastningstid, uttorkningsförlopp och laststorlek spelar stor roll för vilka deformationer som kommer uppstå och hur stora de blir. Trä är starkast vid belastning


parallellt fiberriktningen och svagast vid belastning vinkelrätt mot fibrerna (General Technical Report 2010). För limträ är tryckhållfastheten parallellt fibrerna tio gånger större är vid tryck vinkelrätt mot fiberriktningen. Vid dragning är kapaciteten upp till 50 gånger så stor längs fiberriktningen än vinkelrätt mot den.

Problem med deformationer uppstår främst vid stela fasadbeklädnader som t ex puts (Enockson och Jordow 1996, s 3-4). Sättningarna kan då leda till sprickor, vilket gör att fukt kan ta sig in och påverka den bärande stommen.

Om en byggnad kommer att sätta sig och hur stora sättningarna blir beror alltså till stor del på hur träet belastas. Används byggnadshöga pelare med balkskor, se Figur 12 a, belastas balkarna endast av en våning. Detta gör att träets belastning vinkelrätt fibrerna inte är stor och deformationen kommer vara mycket liten. Byggs konstruktionen istället med våningshöga pelare där balkarna placeras mellan pelarna, se Figur 12 b, kommer balkarna att belastas av alla ovanliggande plan. Detta gör att en större deformation kommer uppstå. Enligt en studie genomförd på Limnologen i Växjö (Enquist et al. 2010) har de största deformationerna uppkommit under de första nio månaderna efter att stommen färdigställts. Därefter blir sättningarna mindre för att efter ca två år avstanna näst intill helt.

a) b)

Figur 12: a) Byggnadshög pelare med balk i balksko och b) Våningshög pelare med ovanpåliggande balk

Träbyggnader byggs ofta i kombination av andra material i stommen, så som betong. Det kan t ex användas betong i hisschakt och trapphus. Då våningshöga pelare används och balkarna dessutom hängs upp i trapphus/hisschakt av betong kan problem skapas eftersom inte betongen


sätter sig på samma sätt (Rudén, 1995, s.1). Bjälklag och tak kan bli sneda av deformationerna och detta kan t ex påverka fallet i badrum och takets lutning kan förändras.

2.7 Studerade projekt

I Tabell 2 presenteras en sammanfattning av information kring de studerade projekten.

Tabell 2: Kort sammanfattning av studerade projekt.

Limnologen Portvakten Vallen Teleborgsskogen

Användning Bostäder Bostäder Bostäder Bostäder

Antal byggnader 4st 2st 3st 5st

Antal våningar 8 våningar 8 våningar 4-8 våningar 6 våningar

Antal lägenheter 134 lägenheter 64 lägenheter 71 lägenheter 80 lägenheter

Upplåtelseform Bostadsrätter Hyreslägenheter Hyres- och

ägarlägenheter

Hyresrätter

Byggår 2007-2009 2008-2009 2013-2015 2014-2016

Byggtid Ca 17 månader/ hus

Ca 10 månader/ hus

Ca 12-17 månader/ hus

Ca 14 månader/ hus

Byggherre MidrocProperty Development

Hyresbostäder i Växjö AB

Växjöbostäder Växjöbostäder

Entreprenadform Delad entreprenad upphandlad med inhyrd konsult som projektledare. NCC Construction och JSB

Totalentreprenad,NCC Construction

Totalentreprenad, Värends Entreprenad AB

Totalentreprenad, Värends Entreprenad AB

Byggmetod Prefabricering, Martinsons byggsystem

Prefabricering, Martinsons byggsystem

Prefabricerat pelarbalksystem + bjälklag, Moelvens byggsystem, i övrigt platsbyggt

Platsbyggnation med prefabricerade EW-bjälklag

2.7.1 Limnologen

Bostadsområdet Limnologen i Växjö, Figur 13, är en del av Välle Broar som är Sveriges största enskilda område byggt i trä. Limnologen är placerat vid sjön Trummen i Växjö och stod färdigt 2009. Området består av fyra


åttavåningshus och var vid invigningen Sveriges högsta bostadshus med trästomme. Byggprocessen var ständigt övervakad och projektet har dokumenterats väl. Limnologen har vunnit flera utmärkelser, däribland Arkitekturpriset 2009 och Stora Samhällsbyggarpriset 2010 (Sveriges Trädbyggnadskansli 2015).

Första våningen utgörs av betong, bl a för att den därigenom ökade egentyngden underlättar förankringen av ovanpåliggande våningar som är i trä (Serrano 2009, s 2). Trästommen består av planelement som har levererats av Martinsons byggsystem. Massivträ används i både bjälklag och väggar (Stehn et al. 2008, sid 17). Konstruktionen har byggts upp våning för våning. För att skydda de prefabricerade elementen användes ett halliknande väderskydd, detta för att säkerhetsställa kvalitén och skapa en bra arbetsmiljö.

Figur 13: Kv Limnologen vid sjön Trummen i Växjö (Midroc 2010)

2.7.2 Portvakten

Kvarteret Portvakten var vid färdigställandet världens högsta bostadshus med trästomme som samtidigt är byggt med passivhusteknik (Passivhuscentrum 2015). Kvarteret ligger mellan sjöarna Trummen och Växjösjön och ingår i området Välle Broar.

De två husen på Portvakten, Figur 14, är åtta våningar höga varav den första våningen är byggd i betong och resterande med bärande trästomme. Byggnaderna är uppförda med Martinsons byggsystem och byggdes våning


för våning, likt Limnologen. Under byggnationen användes även här ett halliknande väderskydd. Då Portvakten uppfördes en kort tid efter Limnologen har många erfarenheter från detta projekt kunnat tas till vara.

Figur 14: Portvakten i Växjö (Martinsons 2015)

2.7.3 Vallen

Även kvarteret Vallen tillhör området Välle Broar där det är ett krav att byggnader uppförs med trästomme. Här, mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön, uppförs i skrivande stund två åttavåningsbyggnader och en fyravåningsbyggnad. Åttavåningsbyggnaderna innehåller tillsammans 60 hyresrätter och fyravåningsbyggnaden innehåller elva ägandelägenheter. Figur 15 visar en illustrationsbild över hur området kommer se ut vid färdigställandet.

Byggnadernas två nedersta plan och hisschakt uppförs i betong för att ge stommen stabilitet men från våning två och uppåt utgörs stommen främst av trä. Konstruktionen bygger på ett pelarbalksystem, ett s k Trä8-stystem som är prefabricerat i limträ och levereras utav Moelven. Systemet kompletteras sedan med utfackningsväggar som byggs på plats. På detta sätt täcks byggnaden förhållandevis snabbt med ett tätt tak innan väggarna påbörjas. Under byggnationen används dessutom ett väderskyddande nät som fästs på byggställningen.


Figur 15: 3D-illustration över höghusen på Vallen (Växjöbostäder 2015)

2.7.4 Teleborgsskogen

Kvarteret Teleborgsskogen, Figur 16, ligger väster om Teleborgs centrum i backen ovanför Furutåskolan. Här uppförs just nu fem byggnader om sex våningar i suterräng. Fyra av de fem byggnaderna är helt identiska, det femte är något smalare och mindre komplext. De första två våningarna av byggnaderna är i betong och resterande våningar har bärande trästomme. De bärande ytterväggselementen tillverkas på plats i en temporär fältfabrik. Dessa monteras sedan tillsammans med ett prefabricerat EW-bjälklag som är ett bjälklagselement uppbyggt av en betongskiva med samverkande träreglar. Alltså byggs här våning för våning och tak kan inte läggas förrän alla våningar är gjorda. Först när taket är lagt och ett tätt skal har uppnåtts kan insidan av byggnaden påbörjas.

Figur 16: Illustration över innergård på Teleborgsskogen (Växjöbostäder 2015)


3. Metod och genomförande

Träbyggnader är ett aktuellt ämne och som det finns mycket forskning kring. Som inledning till denna studie gjordes en tidplan. Tidplanen har varit ett gott hjälpmedel för att säkra att rapportens alla delar hinns med. Författarna har sedan fått samla in och läsa många artiklar, rapporter och vetenskapliga texter. Dessutom har information från leverantörer och andra aktörer inom byggbranschen studerats. Källorna har jämförts och analyserats för att sedan kunna skapa en uppfattning om vad som är mest relevant för denna studie. Utöver detta har intervjuer och platsbesök gjorts med aktuella personer på respektive projekt. Även förfrågningsunderlag och till viss del bygghandlingar har studerats.

3.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien gjordes för att författarna skulle sätta sig in i ämnet. De har satt sig in i varför en uppföljningsstudie liknande denna är relevant att göra. Genom dokumentation har de förstått att ett mångårigt förbud mot träbyggnader högre än två våningar gjort att utvecklingen av träbyggnader ligger efter utvecklingen av att bygga med vedertagna material som betong eller stål. Det har blivit mera tydligt vilka för- och nackdelar det finns med att bygga i trä samt varför träbyggandet passar så väl in i Växjös byggnadsstrategi. Dessutom har det studerats vilka byggsystem och byggmetoder som idag tillämpas samt vilka olika krav som ställs på dagens byggnader.

3.2 Intervjuer

Till var och en av intervjuerna skrevs individuella frågor anpassade till projekt och person. På Kvarteret Vallen hölls t ex en intervju med den ledande arbetsledaren och en med lagbasen där de fick besvara olika frågor. Dessutom intervjuades beställaren för att få ytterligare ett synsätt på ställda frågor. Intervjuerna har till stor del genomförts vid personliga möten (leverantörerna Moelven och Martinsons AB har fått besvara frågorna via mail) och behandlar främst hur de upplever att bygga med trä samt vilka erfarenheter från respektive projekt som de kan dela med sig av. Frågorna har ställts så att de fått svara utifrån egna erfarenheter och tankar. När författarna sedan sammanfattat intervjuerna har de skickats för godkännande av de intervjuade och därefter korrigerats.

De personer som har intervjuats presenteras nedan.

Lars Molander - Affärschef på Limnologen, Dynacon

Thord Ljunggren - Inhyrd projektledare på Limnologen, Thord Ljunggren Byggkonsult AB


Andreas Finnström och Mattias Karlsson - Arbetsledare på Teleborgsskogen, Värends Entreprenad AB

Jesse Halme - Ledande arbetsledare på Kv Vallen, Värends Entreprenad AB

Johan Olsson - Lagbas på Kv Vallen, Värends Entreprenad AB

Sara Carlsson - Projektledare/Beställare av Kv Vallen och Teleborgsskogen, Växjöbostäder AB

Hans Andrén - Växjö Kommunföretag AB

Johan Åhlén - Verkställande direktör på Moelven Töreboda AB

Thomas Staflund - Försäljningschef på Martinsons Byggsystem KB

3.3 Metoddiskussion

3.3.1 Vald metod

De metoder som har använts ses som kvalitativa. En kvalitativ metod kännetecknas av att den inte använder sig av tal eller siffror utan omfattar eller resulterar i verbala formuleringar (Bolmsvik 2015, s 12). Metoden lämpar sig för fallstudier där undersökningen är begränsad i rum och tid. Detta kan jämföras med en kvantitativ metod vilken innebär att resultat nås genom mätningar och/eller kvantifiering med hjälp av matematik och statistik.

3.3.2 Validitet och reliabilitet

Genom denna studie vill författarna komma fram till vilka faktorer under produktion av ett flervåningshus som påverkar framför allt byggtid, ekonomi och kvalitet. Utifrån detta har frågor ställts och besvarats. Ett likartat resultat antas kunna uppnås om undersökningen upprepas under liknande förhållanden. Dock förväntas utvecklingen gå framåt och att det i framtiden kommer att fokuseras på andra faktorer än de som framkommit i denna studie.

Byggnaderna som studerats är alla byggda eller byggs med nedre våning/-ar i betong för att sedan utföras med en stomme i trä. Studien skulle därför kunna få ett annat resultat om den genomförs på byggnader byggda med större andel trä.


Aktörerna kan tänkas hålla sitt sätt att bygga som det bästa. Detta då erfarenheter av träbyggande inte är stort, vilket gör det svårt för aktörerna att se fördelar och nackdelar med olika byggsystem och byggsätt. Detta kan komma att påverka intervjusvaren och senare även resultatet.

3.3.3 Urval

Denna studie har utförts på fyra valda projekt; Limnologen, Portvakten Vallen och Teleborgsskogen, där Limnologen och Vallen ingår i projektet Välle Broar i Växjö. Limnologen och Portvakten är två projekt som liknar varandra mycket. Det var samma byggherre som uppförde de båda projekten, de ligger nära varandra, både geografiskt och i tid, och de är båda uppförda med samma typ av byggsystem. Vallen och Teleborgsskogen uppförs något senare och är byggda med mera öppna system. På Vallen används ett pelarbalksystem och på Teleborgsskogen byggs huskropparna mer eller mindre på plats. Många studier görs på trä men författarna i denna studie har valt att lägga fokus vid byggtid, ekonomi och kvalitet. De behandlar t ex inte några miljöaspekter eller tar hänsyn till vilken typ av entreprenad arbetet utförs av.


4. Intervjuer

Nedan sammanställs genomförda intervjuer. Sammanställningarna har korrigerats vid ev missuppfattningar och sedan godkänts av de intervjuade.

4.1 Intervju med Lars Molander

Lars Molander, Figur 17, arbetade för NCC i nästan 30 år och har en stor erfarenhet av byggbranschen. På NCC arbetade han bl a som affärschef och det var med denna befattning han var med och byggde Limnologen. Lars har utöver byggnationen av Limnologen även varit med och byggt M-huset vid universitetet i Växjö, Portvakten och Södra Climate Arena som alla är träbyggnadsprojekt i Växjö. Sedan fem år tillbaka driver han byggföretaget Dynacon Construction tillsammans med fyra av sina kollegor från NCC. Dynacon är verksamt i Växjö, Karlskrona, Karlshamn och Älmhult med ett hundratal medarbetare.

Lars trivs med att arbeta i trä och tycker att det är en rolig utmaning. Han tycker att trä är ett miljömässigt bra byggnadsmaterial och som snickarna tycker om att arbeta med. Lars menar att om snickarna trivs med sitt arbete blir slutresultatet av bättre kvalitet. Trä är ett mjukt material som är lätt att bearbeta, något som ofta leder till bättre resultat. Dock är många aktörer vana att bygga i betong och att bygga höga hus i trä är något som ofta avskräcker dem. Idag är det dyrt att bygga höga hus i trä, dels eftersom det finns så få leverantörer på marknaden som konkurrerar, dels för att det är en outvecklad metod. Trä är ett fuktkänsligt material och vid hög prefabriceringsgrad krävs dessutom ett väderskydd som bidrar till ökade kostnader. När författarna träffar Lars är han mitt uppe i en upphandling av ett nytt träbyggnadsprojekt som skall ligga i området Välle broar. Där hade han precis fått reda på att väderskyddet skulle kosta 1000 kronor extra per Bruttototalarea (BTA), alltså en väldigt hög summa. Men om träbyggnader skulle byggas oftare skulle en kontinuitet skapas. Något som effektiviserar byggandet och bidrar till utvecklingen. Skulle det bli så tror Lars att byggandet i trä skulle vara ett billigare alternativ än andra vedertagna material.

Limnologen byggdes med Martinssons system som Lars tycker ligger längst fram i utvecklingen. Detta är dock det byggsystem som är dyrast på marknaden. Vad som gör Martinssons så dyrt är enligt Lars deras dubbla bjälklag. Idag erbjuder Martinssons dock att halva bjälklaget kan

Figur 17. Lars Molander (Dynacon Construction 2015)


prefabriceras och att resten får byggas på plats. Om det blir billigare i slutändan är dock Lars inte säker på.

Prefabriceringsgraden är hög i Martinssons system. Installationerna är redan monterade i bjälklagen och i ytterväggselementen. Det återstår därför bara att koppla ihop dem ute på byggarbetsplatsen. Att bygga med Martinssons system kräver välordnad organisation då systemet går ut på att bygga en våning i taget. Detta betyder att det kommer vara mycket folk på en begränsad yta och för att alla ska vara sysselsatta måste tidplanen följas noggrant

Från byggnationen av Limnologen kunde Lars ta med sig en rad erfarenheter till Portvakten, ett projekt som genomfördes direkt efter Limnologen. Ett exempel är alla rörledningar som markerades med tejp i varierande färger för att elektriker och VVS lättare skall hålla isär dessa. Till Portvakten bytte Martinson tillverkare av ytterväggselementen eftersom det förekommit sena leveranser av dessa på Limnologen. En av de stora förändringarna var att en ny typ av tält användes. På Limnologen hade det tagit en helg för fem till sex personer att höja tältet inför bygget av nästkommande våning. Med det nya tältet på Portvakten räckte det med ett knapptryck för att höja tältet, något som alltså sparade både tid och pengar.

Eftersom Limnologen var det första åttavåningshuset som byggdes i Sverige kontrollerades detta extra noga. Från Linnéuniversitets sida fanns ett stort engagemang. Universitet, som ligger strax intill området, utförde forskningsarbete om bland annat fukt, akustik och sättningar i byggnaden. De fanns på plats för att mäta fuktvandring i väggarna, stegljud i byggnaden samt hur mycket huset sätter sig. Enligt teorin skulle byggnaderna sätta sig 40-45 mm men som tur är har det visat sig att de endast satt sig mellan 20-25 mm. Denna sättning har trots allt påverkat byggnaderna. Ett exempel på detta är att avloppsrören har gått sönder på ett flertal ställen. Problemet var i kopplingen mellan de horisontella ledningarna från lägenheterna och de vertikala ledningarna i huvudschaktet. När huset satte sig knäcktes kopplingen. För att inte göra om samma misstag på Portvakten installerades teleskopsanslutningar vid kopplingarna vilket har gett ett bra resultat. På Limnologen fanns det också risk att sättningarna skulle innebära sprickor i den putsade fasaden. Något som förmodligen undvikts tack vare att sättningarna inte blev så stora som förväntats.

På både Limnologen och Portvakten har nedersta våningen byggts i betong. Något som Lars menar att de valt att göra p g a de sämre markförhållandena i området. Dock valdes det att även uppföra en våning i betong på Portvakten. Lars menar att detta gjordes av ekonomiska skäl och att hela stommen på Portvakten hade varit möjlig att bygga helt i trä.

Från Limnologen kan Lars dela med sig av erfarenheten att prefabricerade trähus inte bör förses med golvvärme. Uppvärmningen bör istället ske med radiatorer eftersom montaget av golvvärmeslingorna var tidsödande och


arbetet var tungt. Lars säger att Martinsons tagit med sig detta och kommer inte att använda golvvärmesystemet igen. Från projektet tar Lars med sig att noggrannheten måste vara stor vid träbyggnationer. Görs ett par millimeter fel på första plan orsakar detta stora fel på de högsta våningarna. Något som inte går att åtgärda i efterhand utan leder till att det totala yttermåttet blir större. När betongbyggnader byggs behöver inte noggrannheten vara lika stor eftersom gjutningen regleras av gjuthöjden. Alltså är det extra viktigt att vara noggrann vid byggnationer i trä. Dessutom är det viktigt att tänka på att de prefabricerade elementen måste göras ca fem mm mindre för att kunna passas ihop. På Limnologen hade de räknat plus minus noll vilket lede till att elementen inte gick ihop. Då elementen inte passade fick lösningar göras på plats som både tog tid och gav ett sämre resultat. På Portvakten gjordes elementen mindre, vilket fungerade bättre. Lars talar även om hur valet av fasad påverkade byggnationen och byggtiden. På Limnologen gjordes tre sidor reveterade och en sida med träfasad. På Portvakten användes istället ett skrivmaterial. Skillnaden är att putsningen på Limnologen gjordes då byggnaden nått full höjd vilket leder till att ställningar måste monteras runt byggnaderna. På Portvakten kom elementen med färdig fasad från fabriken. Det enda som återstod var att täcka skarvarna mellan elementen, något som kunde göras med en hängställning. På Limnologen tog det tid, kraft och pengar att montera en ställning och dessutom är risken för fukt större eftersom elementen endast är plastade under byggtiden. På Portvakten blev det lägre kostnad och mindre arbete eftersom ställningar inte behövde monterades. Risken att material, så som isolering och gips, i elementen skulle bli fuktpåverkade är dessutom mindre.

Lars tycker att träbyggnader bör ha hög prefabriceringsgrad. Det är ett bra alternativ på platser som är tätbebyggda där plats för materialupplag och liknande inte finns. Dessutom blir det billigare att bygga i fabrik där arbetet går på löpande band och alla maskiner redan finns på plats. På Limnologen tog det endast 4 h/m2 att uppföra byggnaden.

Till sist tycker Lars det är tråkigt att träet inte syns då byggnaden är färdig. Det som stoppar detta är kostnaderna som underhållet som trä för med sig samt de brandtekniska krav som ställs.

4.2 Intervju med Thord Ljunggren

Thord började arbeta som snickarlärling när han var 14 år gammal. Efter tolv år som snickare fick han arbete som bitr. arbetsledare/platschef och sektionschef på Svenska Väg AB/JCC (nuvarande NCC). Efter 13 år på Svenska Väg fick han arbete som arbetschef på BPA i Kronobergs Län. Där arbetade han sig sedan uppåt genom olika befattningar på flera rikstäckande byggföretag. År 2006 startade han sitt eget projektledningsföretag, Thord Ljunggren Byggkonsult AB, och var med och byggde fyra åttavåningshus i massivträ på Limnologen i Växjö. På Limnologen var han inhyrd som


projektledare och hade inköpsansvaret för alla 16 entreprenader i projektet samt alla övriga inköp.

Att bygga i trä tycker Thord är intressant och han ser positivt på materialet. Trä är en råvara vi har gott om i Sverige och den bör användas mer än vad som görs idag. Han tycker att ljuddämpningen i träbyggnader blir bra, vilket gör att lokalen känns mjuk, till skillnad från betongbyggnader där ljudet studsar. Mellan plan ett i Limnologen, betongvåningen, och resterande våningar är skillnaden på ljuddämpningen enorm, säger han. Dessutom anser Thord att trä är ett lättarbetat och organiskt material, vilket är positivt. Dock tycker han att det finns för få aktörer i Sverige vilket innebär att konkurrensen inte är så bra. Något som leder till att det är dyrt att bygga i trä.

Limnologen var det första åttavåningshuset som byggdes av trä i Sverige. Innan byggnationen var Thord på studiebesök vid en byggnation som Martinssons byggt upp i Sundsvall. Denna var dock fyra, fem våningar och byggdes inte med samma byggsystem som sedan användes på Limnologen.

När en träbyggnad byggs på det sättet Limnologen gjordes anser Thord att ett väderskydd måste användas. Detta eftersom prefabriceringsgraden är hög och det finns flera fuktkänsliga material. På Limnologen användes ett hallinspirerat tält med integrerad travers. Detta var något helt nytt och utvecklades speciellt inför bygget av Limnologen. Tältet täckte hela byggnaden under byggnationen och gick dessutom ut mellan sju och åtta meter för att kunna förse arbetsplatsen med material. Det virke som kom till platsen hade en fuktkvot på 12 %. Tältet skyddade så bra att denna fuktkvot kunde hållas och orsakade aldrig några problem.

På Limnologen gick Martinsons system ut på att en våning i taget byggdes. Detta möjliggjorde t ex att de kunde ha visningslägenheter på de första planen medan byggnationen var i full gång på de övre. Detta ansågs vara effektivt. Thord anser att Martinsons byggsystem är det som ligger längst fram i utvecklingen. Dock menar han att det finns delar som kan förbättras. En förbättring som han tror på och skulle föredra är en färdig fasad på de prefabricerade elementen. Detta skulle säkerställa kvalitén, korta byggtiden och minska kostnaderna.

För att täta byggnader används ofta plastfolie. På Limnologen finns dock inte någon plastfolie utan byggnaden byggs upp av KL-skivor som gör byggnaden tät direkt. Med detta byggsätt kommer det alltid ske en fuktvandring i elementen, något som trä ska klara av. Enligt Thord är detta ett bra byggsätt då han anser att plastfolien isolerar fukten och förhindrar materialen att torka ut.

När Limnologen byggdes var kraven på specifik energianvändning från BBR 110 kWh/m2/år. Då bygget av Limnologen var med i ett samarbetsprojekt med Sesac ställdes dock ett krav på 95 kWh/m2/år.


Uppfylldes detta gavs ett bidrag till byggnationen. Detta har med god marginal uppfyllts och två år senare gjordes mätningar som visade mellan 55-65 kWh/m2/år. Jämförs detta med det teoretiska värdet 95 kWh/m2/år har alltså byggnaden blivit mycket bättre ur energisynpunkt.

Thord upplevde att byggtiden var för kort på etapp 1 med tanke på att detta var ett helt nytt byggsystem som ingen annan tidigare hade byggt med. Detta påverkade i vissa delar kvaliteten på det önskade slutresultatet. Den korta byggtiden resulterade även i att egenkontroller i vissa fall hamnade efter. Byggtiden förlängdes till etapp 2 och en del arbetsmoment ändrades p g a erfarenheter från etapp 1. Dessutom medförde erfarenheterna från etapp 1 en högre effektivitet.

Thord var till stor del ansvarig för leveranserna som tidigare nämnts. Han tyckte leveranserna flöt på bra och det var endast vid något enstaka tillfälle som byggnationen påverkades av leveransförseningar.

Då Limnologen var det första i sitt slag i Sverige var det viktigt att byggnationen blev bra. Det gjordes flera åtgärder som Thord anser var onödiga och kostsamma. En del lösningar gjordes även dubbelt för att vara säkra på att resultatet skulle bli bra, T ex så har alla bärande delar ytskikt som ska skydda mot brand och trots detta installerades sprinkler i alla rum.

Efter byggnationen av Limnologen gick Thord i pension och har därför inte varit med på något mer träbyggnadsprojekt. Han har dock varit involverad i upphandlingen av Vallen Södra. Men om han skulle leda ett träbyggnadsprojekt idag skulle han framförallt ta med sig:

att prefabricerade trähus inte bör förses med golvvärme då montaget av golvvärmeslingorna krävde otroligt lång tid och arbetskraft. Istället bör radiatorer användas.

att ytskikten bör förstärkas så att sprinkler inte behöver användas. Detta skulle spara både tid och pengar.

att tänka extra på att trä sätter sig och vad detta får för konsekvenser på t ex VA-ledningar och fasader.

att fundera extra över vilken sorts fasad som bör användas.

De träbyggnadsprojekt som studeras i denna rapport har alla en eller ett par våningar i betong. Då Thord tillfrågades varför de valde att bygga så på Limnologen svarade han att detta gjordes för att skapa en bättre stabilitet i byggnaden, framförallt då detta var det första åttavåningshuset i trä. Det kändes då viktigt att ha en bra grund att stå på. Det var även av ekonomiska skäl eftersom det var mindre kostsamt att bygga i betong.


Till sist tycker Thord att det är viktigt att få kontinuitet av träbyggnationer. Detta skulle effektivisera byggandet och erfarenheter skulle tas till vara och inte glömmas bort.

4.3 Intervju med Andreas Finnström och Mattias Karlsson

Värends Entreprenad AB grundades 1992 i Växjö med sex anställda och har idag vuxit till ett medelstort byggföretag med 55 anställda och omsatte 2014 ca 170 Mkr (Värends 2015). Två av de projekt som de för närvarande driver är Vallen och Teleborgsskogen som båda skall uppföras med träbaserade stommar. På Teleborgsskogen arbetar Andreas Finnström och Mattias Karlsson som arbetsledare. Andreas har tidigare varit med på ett flertal projekt medan Mattias är relativt ny efter att ha tagit examen som färdig byggnadsingenjör för två år sedan.

Både Andreas och Mattias har tidigare bara byggt höga hus i betong. Att bygga i trä innebär en del extra jobb. Hos en betongbyggnad är huset i stort sett färdigt när stommen är uppe medan en träbyggnad kräver fler moment. Den största nackdelen är fukten och kanske tar det längre tid att bygga i trä. Ytterväggarna som på Teleborgsskogen tillverkas på plats går relativt fort att göra men det blir fler moment på var och en av väggarna vid montaget. På Teleborgsskogen anser de att de kunnat bygga väggarna snabbare men att bjälklag och kompletteringar sätter stopp för detta. Bara svetsningen utav EW-bjälklaget tar ca en dag för smeden att utföra och de vill inte ha väggelement lagrade på arbetsplatsen.

På Teleborgsskogen byggs allt i den bärande trästommen på plats. Endast bjälklagen levereras till byggarbetsplatsen till viss del klara. Andreas och Mattias föreställer sig att dessa EW-bjälklag är ett billigare alternativ i jämförelse med en limträstomme eller med Martinsons system. Dessutom tror de att de klarar sig med färre moment här än på Vallen där ett skelett först byggs för att sedan föra ner kassetter och montera dessa. Sådana moment slipper de ifrån här på Teleborgsskogen. De använder heller inga byggnadsställningar och slipper därmed kostnaden för dessa. Istället använder de sig av en saxlift vid vissa fasadarbeten. Känslan är att det blir billigare att använda sig av liften än att bygga upp och plocka ned en ställning, ett moment som kan vara mycket tidskrävande.

Då huskropparna på Teleborgsskogen byggs upp våning för våning skulle det vara möjlig att använda ett väderskydd liknande det som användes på Limnologen. Här väljer de att bygga utan väderskydd. Ytterväggselementen tillverkas i en provisorisk fältfabrik på byggarbetsplatsen och förvaras sedan under en presenning. Det är viktigt att informera arbetarna vikten av att hålla materialet torrt och de har nu som rutin att vattendammsuga bjälklagen efter att det har regnat men det är mycket jobb med detta. Att de inte använder sig av något väderskydd på Teleborgsskogen är troligen en kostnadsfråga. Det finns både för- och nackdelar med ett väderskydd. Det hade varit


besvärligare att lyfta dit väggelementen med en tältduk i vägen, det måste alltså finnas möjlighet att öppna och stänga tältet. Samtidigt är det bekvämt att slippa ta hänsyn till vad det är för väder, det hade troligen gått snabbare och arbetsmiljön hade varit mera trivsam. Det är säkert så att fördelarna med ett väderskydd väger tyngre än nackdelarna i slutändan men det är också en fråga om vad det kostar.

Då flera utav byggnaderna på Teleborgsskogen är helt identiska har det varit smidigt att beställa material. De kan köpa på sig ordentligt med material från början eftersom det lär gå åt och sedan får Andreas komplettera med det som saknas. Upprepning över lag underlättar då det mot slutet av byggnationen byggs i ren vana.

På Teleborgsskogen har de till viss del använt sig av ett pelarbalksystem i stål vilket är ett exempel på en sådan detalj som Andreas och Mattias helst hade sluppit. Både byggtid och ekonomi hade påverkats positivt om vi inte använt oss av detta. I Hus 1 kommer inte stålsystemet att behövas eftersom spännvidderna där inte är lika stora som i övriga byggnader. Där antas de kunna undvika en hel del moment som gör att det kommer gå både snabbare och bli billigare.

Om Andreas och Mattias skulle planera ett träbyggnadsprojekt i framtiden skulle de välja bort just stålet, bl a för att slippa en part att ta hänsyn till i planeringen. Eventuellt skulle de välja att köpa in färdiga väggar beroende på kostnaden. Dessutom hade de kanske valt en annan fasad än den de har på Teleborgsskogen. Där är en träpanel som kommer att kräva mycket underhåll. Samtidigt är det trevligt med en träpanel då det blir mera tydligt att huset är byggt i trä.

Bilder från platsbesöket på Kv Teleborgsskogen kan ses i Bilaga 2.

4.4 Intervju med Jesse Halme

Då Jesse, Figur 18, hade arbetat som snickare i fyra år tog han beslutet att studera till byggnadsingenjör. Efter att sedan ha skrivit sitt examensarbete för Värends Entreprenad AB blev han anställd på företaget. Till en början jobbade han som arbetsledare men redan efter att ha varit anställd i sju månader kunde han titulera sig som platschef vid ett bygge i Grimslöv. Idag är han med och driver arbetet vid Vallen.

Det är första gången han är med vid en byggnation av ett flervåningshus med trästomme. Jesse ser det som en stor fördel att vara med och bygga i trä från början och att de

Figur 18: Jesse Halme (Värends Entreprenad 2015)


på Värends då skaffar sig erfarenheter de kommer ha nytta av i framtiden. Detta tillsammans med miljöaspekten ser han som de största fördelarna med att bygga i trä. Till nackdelarna hör att byggtiden blir längre samt att materialet är känsligt för fukt. Att det tar längre tid grundar Jesse bl a på att alla väggar måste kläs in i gips för att klara brandkraven. Ett moment som helt besparas då väggarna istället utgörs av betong. Dessutom upplever han konceptet att arbeta med trästomme som outvecklat och detta för med sig att diskussioner ofta uppstår om hur problem skall lösas. Detta påverkar byggtiden men samtidigt bidrar det också till utvecklingen. Fukten som en negativ aspekt är svår att frånse. Mycket tid och arbetskraft går åt för att fuktsäkra byggnaden vilket kostar pengar.

På Vallen använder sig Värends utav ett stomsystem, s k Trä8, som Moelven levererar. Detta är ett pelarbalksystem bestående av pelare och balkar i limträ. Stomsystemet kompletteras sedan med prefabricerade bjälklagskassetter samt utfackningsväggar som byggs på plats. Jesse upplever att det är ett system med snabbt montage. Att stommen här reses snabbare än en stomme i betong som kräver lång torktid.

Den monterade trästommen skyddas i den mån det går av den transportplast som pelarna och balkarna levereras i. Plasten skyddar framför allt mot smuts och den fukt som träet ev skulle exponeras för vid montaget hinner torka ut när utvändig beklädnad och tak är på plats. Jesse menar dock att limträet inte tar någon skada av att det blir fuktigt under en kort period utan det är bättre att låta träet andas. Skulle det t ex bli ett litet hål i en inplastad balk och vatten tar sig in där har det mycket svårt att ta sig ut igen. Även bjälklagen klarar kortare exponering i regn men här bör det finnas en plan för hur kassetterna skyddas om de förväntas stå exponerade en längre tid. För att hålla koll på fukten görs fuktkvotskontroller av arbetsledarna.

För att uppnå goda energivärden krävs det att en byggnad görs tät. En provtryckning görs därför i slutskedet för att se så att kraven uppnås. Enligt Jesse är det lite utav egen yrkesstolthet att se till att allt blir rätt gjort.

På frågan om Jesse sett något som påverkat byggtid eller kvalitet kan han ge några exempel. Gipsningen är en sådan sak som tagit mycket längre tid än väntat. Däremot gick det snabbare att resa stommen. Jesse tror att den tid de vinner på stommen äts upp av den tid de förlorar på gipsningen och att detta alltså går jämnt upp. Han anser däremot inte att de har påverkats utav några sena leveranser eftersom de har haft fler byggnader igång samtidigt. Byggnadsarbetarna har på detta sätt hela tiden kunnat sysselsätta sig om leveranser blivit sena.

Inför uppstartandet av arbetet på Vallen fick Jesse tillsammans med sina kollegor en internutbildning. Under utbildningen fick de kunskap om vad som är viktigt att tänka på vid en byggnation i trä. Det handlade främst om vikten av att hålla materialet torrt samt hur viktigt det är med tätheten. Han


berättar vidare att de på kontoret gjort studiebesök hos Moelven för att skaffa sig den kunskap som var relevant för projektet.

Inför ett eventuellt framtida projekt liknande detta skulle Jesse framförallt ta med sig erfarenheten om vikten av att alla delar hamnar på rätt plats. Det är viktigt att göra ett noggrant jobb redan från början och det går inte att tumma på några marginaler. Värends har kontinuerligt haft möten med stomleverantören för att de tillsammans skall kunna utveckla systemet till framtida projekt.

4.5 Intervju med Johan Olsson

Johan gick byggprogrammet på gymnasiet och har sedan dess arbetat som snickare. Efter att ha jobbat på Peab i fem år började han på Värends Entreprenad AB och är nu lagbas på Vallen. Vallen är det största projekt som han har varit med och byggt hittills i sitt arbetsliv.

Johan har inte varit med och byggt ett högt trähus tidigare men han var med då Hus N vid Linnéuniversitetet i Växjö byggdes. Hus N är en trevåningsbyggnad som precis som Vallen byggdes med Moelvens Trä8-system. Dock var Johan inte med vid stomarbetet utan arbetade mest invändigt. De erfarenheter han kan ta med sig från detta projekt är de högt ställda kraven på fukt och täthet. På Vallen kontrollerar Johan fuktkvoten på varje våning innan de plastas igen och extra noggranna tester görs där någon del har blivit mera utsatt för fukt. På varje våningsplan står dessutom två avfuktare som gör att ev fukt inte går över gränsen för vad som är acceptabelt.

Johan tycker det är otroligt roligt att bygga i trä. Trä är ett material som är lätt att arbeta med, både ur arbetsmiljösynpunkt och att det är enkelt att rätta till om någonting inte skulle stämma till 100 %. Det blir många problemlösningar vilket Johan ser som både en för- och en nackdel. Det gör att de tar längre tid men samtidigt leder det till att vi utvecklas som snickare. Byggtiden blir längre vi träbyggnationer eftersom det för med sig fler moment. Till skillnad från en betongstomme, som i stort sett är klar då den monterats, så måste trästommen t ex kläs in i gips för att klara alla brandkrav.

Inför uppstarten av projektet har Johan deltagit i ett möte med Moelvens montageledare som gått igenom montaget teoretiskt. När sedan pelarbalksystemet kom till bygget så var montageledarna där för att hjälpa Värends byggnadsarbetare under två veckor. De fick en utbildning på plats med andra ord och denna har uppskattats då det är svårt att på förhand förutse vilka problem som kommer att uppstå.

På Vallen bygger de sina utfackningsväggar på plats. Johan tror inte att det hade fungerat med prefabricerade utfackningsväggar här eftersom de


behöver gå emot en betongstomme. I övrigt är upplevelsen av Trä8-systemet god. Stommen går snabbt att resa och det är smidigt att få dit de prefabricerade bjälklagskassetterna. Systemet kräver mycket skruv men den största nackdelen måste vara att systemet upplevs som så fuktkänsligt. Stommen reses i ett svep, från botten till färdigt tak, så stora delar av byggnaden står oskyddad från regn i horisontalled. Detta kan jämföras med hur de på Limnologen byggde en våning i taget och skyddade denna med ett höj- och sänkbart tält.

Johan väljer att sätta platsbyggt framför prefabricerat/volymbyggande. Prefabriceringar stämmer inte alltid och det blir många lösningar på plats. Vid platsbyggen blir allt tätt och det sitter rakt, t ex hamnar fönstren vertikalt i linje med varandra. Möjligen att det tar lite längre tid men det är inte vad Johan tror. Det mesta virket kommer färdigsågat och är bara att sätta på plats. Vid prefabricerat kan det bli många kompletteringar. Dessutom är det bra att ha så få parter inblandade som möjligt. Då Värends bygger allting själva finns det ingen annan part att skylla på om något fel skulle uppstå.

Det som Johan tycker har påverkat byggtiden mer än vad han förutspått är alla de detaljer som gäller brand, ljud, fukt och värme. Alla pelare och balkar måste p g a brandkraven kläs in i gips. Dessutom sätter ljudkraven stopp för att fästa gipsen med skruv i limträet så arbetarna har tvingats bygga "lådor" av gips runt pelare och balkar. Gipstaket får inte ansluta till bjälklaget utan där har de varit tvungna att använda sig av ljudskenor mellan kassett och gipsskiva. Det finns exempel på många sådana detaljer som har gjort att allting tar längre tid. Däremot har byggarna nu lärt sig hur de skall handskas med dessa problem så momenten görs nu något snabbare.

Vid diskussion med Johan om han hade föredragit att arbeta under ett väderskydd går meningarna isär. Självklart hade det varit trevligt att jobba under ett tält där bygget blir helt oberoende av vädret. Det skapar dessutom en trygghet då det inte finns någon risk för fuktskador. Dock hade det i praktiken inte fungerat vid den här byggnationen. Ett tält här hade inneburit att de varit tvungna att lägga en timma varje dag bara på att öppna och stänga duken i taket för att kunna komma in med material ovanifrån. På dagens byggnation får de vid nederbörd istället avbryta arbetet för att sedan täcka in med presenning och detta tar kanske en halvtimma. Johan menar då på att de redan där har tjänat in lite tid. På Hus G anser de sig ha kommit på den optimala lösningen. Där klär de in byggnaden i presenningar innan ställningen byggs och därmed säkrar att presenningen sitter på plats. Efter detta har de inte längre behövt tänka på att raka något vatten och Johan kan inte komma på något annat sätt att täcka in som blir lika fukttätt.

Från Vallen kommer Johan att ta med sig att han har utvecklats som person, som snickare och som lagbas. Han är numera duktigare på att leda och fördela arbete och har bättre koll på hur logistiken fungerar samt hur lång tid olika detaljarbeten tar. Han kommer i större utsträckning att göra kontroller


på material som kommer till byggarbetsplatsen. Till sist tar han med sig alla erfarenheter vad det gäller fukt, ljud och brand.

Bilder från platsbesöket på Kv Vallen kan ses i Bilaga 1.

4.6 Intervju med Sara Carlsson

Sara, Figur 19, har sedan fyra år tillbaka arbetat som projektledare på Växjöbostäder. Hon driver därigenom både Vallen och Teleborgsskogen. Tidigare har hon arbetat på entreprenadsidan hos både Skanska och MG Bygg. Sara har också arbetat som lärare på Skanskagymnasiet under ett år innan hon började arbeta på Växjöbostäder. Hon har aldrig varit med och byggt höga trähus tidigare. Detta är alltså nytt för henne och det tycker hon är roligt.

Både Vallen och Teleborgsskogen är upphandlade som totalentreprenader där Värends Entreprenad AB är byggare. Då en totalentreprenad upphandlas kan inte beställaren ställa några krav på val av leverantörer eller specifika material. Detta eftersom LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) gäller och inga specifika företag får favoriseras. Växjöbostäder kan däremot ställa krav på produktionssätt och funktionen av byggnaden. Utifrån de krav Växjöbostäder ställde har Värends Entreprenad sedan tagit in anbud och valt ett byggsystem. På Vallen har de valt att bygga med Moelvens byggsystem som är ett pelarbalksystem. På Teleborgsskogen har de istället valt att bygga det mesta på plats. Väggelementen i trä görs då i en tillfällig fabrik på byggarbetsplatsen. Dock är bjälklagen prefabricerade av företaget Heda.

Upphandlingen för Vallen har varit en lång process som påbörjades redan 1999. I detta projekt har det ställts höga fuktkrav från byggherrens sida, t ex skall det finnas en fuktsakkunnig med i projektet. Under upphandling ändrades också de allmänna kraven från BBR och nu gäller detta krav för alla nyproducerade byggnader.

Författarna undrade om de på Växjöbostäder ställt några krav på användning av väderskydd. Detta hade de inte gjort även om möjligheten fanns. De gjorde inte detta då entreprenören måste uppfylla BBRs krav om fukt. Är det då ett tält eller något liknande som behövs för att uppfylla kraven ska entreprenören använda sig och kalkylera för detta. Värends Entreprenad hade tänkt använda sig av ett väderskydd som sedan inte kunde användas. Detta eftersom vindlasterna mellan sjöarna blev för höga. Det har istället använts ett nät som tar emot den värsta nederbörden och som inte påverkas av vindlasterna på samma sätt. Sara tycker att Moelvens byggsystem har

Figur 19: Sara Carlsson (Växjöhem 2014)


varit bra och om de skall bygga liknande hus igen kan de tänka sig att använda samma system.

Teleborgsskogens upphandling var annorlunda och liknade mer en arkitekttävling. Växjöbostäder ställde då krav på bl a att byggnaderna skulle vara träbaserade (gärna industriellt byggda), de skulle vara i minst tre våningar och området skulle innehålla minst 40 lägenheter. Utifrån de förslag som kom in jämfördes aspekter som projektekonomi, planlösningar, antal lägenheter och det arkitektoniska uttrycket. De som vann tävlingen var sedan Värends Entreprenad AB och det är deras förslag som idag uppförs.

Sara tycker att leverantören har fungerat bra och de har hållit leveranstiderna. En fördel med det prefabricerade bjälklaget är att installationer kan dras i det. Dock upplever Sara att bjälklaget är jobbigt att arbeta på eftersom det bildas fack av de bärande träbalkarna som gör det blir besvärligt att gå. I facken kan dessutom vatten samlas som är tidskrävande att få bort. Därför tycker Sara att någon sorts väderskydd bör användas vid montaget av de prefabricerade bjälklagen. Efter erfarenheter hon har fått på Teleborgsskogen kan hon konstatera att Växjöbostäder hellre vill använda sig av andra produktionsätt. Hon anser att byggnationen står öppen för länge och att riskerna blir för stora. Dessutom tycker Sara att det är för mycket andra material i de bärande delarna för att de ska vara nöjda. Ur ekonomisk synvinkel har ändå Teleborgsskogen varit ett lyckat projekt.

På Teleborgsskogen har en fasad i trä valts för att Växjöbostäder tycker att detta är en fin fasad. Dessutom är en träfasad relativt kostnadseffektiv i jämförelse med andra fasadmaterial. Dock medför en träfasad ökade underhållskostnader.

Båda projekten går enligt tidplanen och från Växjöbostäder har det inte varit någon stress. Det är viktigare för dem att arbetet blir ordentligt gjort än att inflyttningen kan bli av en eller två månader tidigare. Detta är en av fördelarna med att bygga just hyresrätter. Då bostadsrätter byggs vill köparen ha klart inflyttningsdatum redan vid köp av lägenheten, vilket kan stressa på arbetet. Vid hyresrätter behöver inte inflyttningsdatum fastställas med samma framförhållning. Skulle byggnationen ta någon månad längre kan alltså exakt datum för inflyttning bestämmas senare.

Energikraven som har satts till 55 kWh/m2/år nås genom att allt noggrant väljs ut med tanke på energi, så som fönster, dörrar, tak, ytterväggar m m. Det är även viktigt att byggsystemet, konstruktionen och tätheten produceras och monteras på ett sådant sätt att energikraven uppnås. Då kraven sätts så lågt gäller det att inte något missas.

Något Sara tycker byggare bör vara extra noggranna med vid byggnationer i trä är vatten- och avloppsledningar. Att tänka på fukten är viktigt under byggnationen men det är lika viktigt under förvaltningen. Får byggnaden en fuktskada av t ex ett droppande rör kan detta få enorma konsekvenser.


Konsekvenserna blir också större i en träbyggnad än i en betongbyggnad eftersom det i en betongbyggnad främst är ytskikten som skadas och inte de bärande delarna. I en träbyggnad kan hela stommen skadas och problemen kan bli svåra att åtgärda. Sara ger som förslag att någon sorts fuktindikator bör användas i trästommen. På detta sätt finns möjligheten att hitta och stoppa läckan tidigare och minska dess konsekvenser.

Eftersom trä sätter sig undrade författarna om någon extra tanke lagts vid detta. Sara säger att Moelven reserverar sig mot sättningarna i Limträstommen 0,2 mm/hus, alltså näst intill ingenting. Därför har ingen extra hänsyn behövt tas till sättningar på Vallen. På Teleborgsskogen kommer viss sättning eventuellt ske i vissa linjer där det är bärande trästomme. Detta kommer dock inte att påverka installationer som förlagts på ett säkert sätt.

4.7 Intervju med Hans Andrén

Hans, Figur 20, föddes i Växjö och efter att ha bott i både Stockholm och Malmö återvänder han tillbaka till Växjö som 22-åring. När han där gått igenom hela Skanskas departement, från kalkyl, till produktion, till arkitektur och konstruktion så slutar han efter fem år och öppnar istället ett arkitektkontor med inriktning på gamla kyrkor. På 70-talet när energikrisen kom började Hans istället arbeta med solenergiforskning och startar även ett bolag kring solenergi. År 1987 blir han erbjuden en tjänst som chef på det kommunala fastighetsföretaget Värendshus AB och där blir han kvar i tio år. Hans som bor på landsbygden och har nära till skogen grips av skogen och träets möjligheter. Det är nu, 1988-89, som intresset för träbyggande verkligen tar tag i honom. 1990 fick han begära ett speciellt tillstånd hos kungen, p g a det drygt 100-åriga förbudet, för att få bygga det första trähuset i fler än två våningar – ett trevåningshus i Tävelsås. Efter detta kom frågan om att bygga ut de kommunägda industrifastigheterna tillhörande Volvo Construction Equipment i Braås. Sedan dess har Hans fallit tillbaka in i den kommunala koncernen och jobbar idag på Växjö Kommunföretag AB, VKAB.

Hans ser många fördelar med att bygga i trä. Det är ett förnyelsebart material med en livscykel på flera hundra år och som under lång tid binder koldioxid genom fotosyntesen. Trä är också ett flexibelt material som samtidigt är väldigt beständigt. Med en ökande konkurrens skulle på sikt dessutom byggkostnaderna och därmed även boendekostnaderna bli lägre.

Figur 20: Hans Andrén (Bra Bostäder 2015)


Eftersom tidigare personer som intervjuats upplever att det tar längre tid att bygga med trä ställdes frågan till Hans varför han säger att det inte är så. Han kom med förklaringen att det beror på vilken prefabriceringsgrad som väljs. Torktiden på betong är lång men vid byggande i trä behövs det inte tas någon hänsyn till detta. Det är oklart om det går snabbare att bygga med slutna system (volymelement) än med öppna (planelement) eftersom sådant som t ex logistik på arbetsplatsen måste vägas in i tidplanen. Lars-Olof Rask, forskare vid Linnéuniversitetet, har gjort en undersökning på hur detta fungerade på Limnologen och denna studie finns dokumenterad i rapporten Byggandet av flervåningshus i trä (Stehn et al. 2008).

Eftersom Hans är synnerligen insatt i träbyggandet i Växjö tillfrågades han hur han ser på Limnologen, Portvakten, Teleborgsskogen och Vallen som projekt. Vad det gäller Limnologen och Portvakten så tycker han att det är synd att det inte gjorts mer omfattande utvärderingar än vad som har gjorts. När Limnologen är ett så lyckat projekt undrar han varför det inte satsades mer pengar på att fortsätta studera akustik, vibrationer, sättningar m m. Ett projekt har per definition en viss varaktighet med en start och ett slut. Enligt Hans hade det varit bättre att tänka mera processinriktat med en viss kontinuitet. Limnologens utvärdering var enligt Hans perfekt, men den borde ha fortsatt.

Vad det gäller Vallen och Teleborgsskogen så är det ena projektet mera öppet och det andra lite mera halvslutet. Hans undrar vad det är som gör att projektörerna väljer det ena eller det andra. Om det är tid eller ekonomi eller vad det beror på att de väljer att bygga som de gör idag. Hans upplever att utvecklingen har tagit ett eller två steg tillbaka. Det är en lägre industriell process, sämre logistik, inget skyddstält m m. Han menar att industriella processer i byggandet innebär en säker produktion i fabrik, säker transport samt säker produktion på byggarbetsplatsen och att detta medför t ex lägre sjukskrivningstal och effektivare timmar. Han gör jämförelsen att dagens byggen är som om Samsung skulle tillverka mobiltelefonen hemma vid köksbordet eller som om Volvo skulle sätta samman bilen hemma på garageuppfarten. Det väsentliga är ändå att försöka hitta hur erfarenhetsutbytet har fungerat mellan Limnologen och Portvakten och de två pågående projekten, menar Hans.

Då författarna av tidigare intervjuer att döma inte har upplevt att det förekommit någon introduktion eller utbildning inför uppstarten av ett nytt träbyggnadsprojekt tillfrågades Hans uppfattning om detta. Han anser att på Limnologen fanns det en god kontakt mellan leverantören Martinsons, entreprenören NCC och byggherren Midroc. Det var en fantastisk arbetsplats, en ren arbetsplats med en suverän logistik. På Portvakten, som tillhör generation nr 2, hölls en introduktion där specialister gick igenom ansvaret av tätningen mellan elementen. Var fjortonde dag hölls det utbildningar där alla inblandade deltog. T ex fick de elektriker som skar hål i elementen lära sig hur de skulle arbeta för att det sedan skulle bli helt tätt


igen. När byggnaden sedan provtrycktes visade den sig ha en mycket god täthet. Hans tror att detta beror på att de hade en introduktion och en utbildning under byggets gång. Det faktum att projektet blir en skolning tycker han är mycket positivt och viktigt. Hade det byggts en tredje generation i detta system med samma typ av skolning hade detta säkert gett resultat i hela värdekedjan.

På frågan om hur han ser på sådant som att företagen ibland kan vilja hålla sina kunskaper inom trähusbyggandet för sig själva, att de är lite utav en affärshemlighet. Svarar Hans att han tycker att det är det är negativt när det blir så men samtidigt att han till viss mån kan förstå det. Om något i ett paradigm skall skiftas så måste det finnas en viss transparens. Välle Broar skall bebyggas med byggnader i trä eller inte bebyggas alls. Det måste då finnas en öppenhet och kunskaperna måste spridas. Skall utvecklingen dra iväg går det inte att vara sluten utan alla måste hjälpas åt. Sedan är det klart att vi kan komma till ett stadie där transparensen övergår till någon slags affärshemlighet och de inblandade väljer då att sluta sig.

Småhusbyggande i trä har varit dominerande i många år. Dessa erfarenheter bör gå att överföra på flervåningshus. Hans tycker att detta är en intressant tanke. Tobias Schauerte, forskare på Linnéuniversitetet har studerat detta närmare och brukar enligt Hans tala om ett 30-procentigt utnyttjande av småhusindustrin i fabrikerna. Detta skulle kunna accelereras upp och utnyttjas bättre för att t ex bygga flerfamiljshus.

4.8 Mailkonversation med Johan Åhlén

Moelven Töreboda AB har konstruerat och levererat bärande träkonstruktioner sedan 1919 vilket gör dem till världens äldsta limträproducent (Moelven 2015). Idag har de en egen konstruktionsavdelning med spetskompetens att kunna dimensionera allt från enklare byggnader till broar och flervåningshus i trä. Efter tre år som projekt- och utvecklingschef på Moelven i Töreboda utses Johan Åhlén, Figur 21, 2011 till VD för företaget. Med en bakgrund som högskoleingenjör kombinerat med en examen inom industriell ledning och organisation ses han som mycket lämplig för befattningen.

Då författarna pratat med arbetsledaren på Vallen om olika sätt att utveckla Moelvens byggsystem Trä 8 har det bl a handlat om att pelarna i systemet står oskyddade mot regn. Johan påstår att detta generellt inte är ett problem eftersom limträet i pelarna kan tillåtas toka ut innan det byggs in. De problem som kan uppstå

Figur 21: Johan Åhlén (Moelven 2015)


är om stommen skall vara synlig eftersom vatten kan orsaka missfärgningar från framför allt smidesdetaljer. Detta skadar inte stommen men ser inte trevligt ut om stommen skall vara en del av interiören. Ofta levererar Moelven stommen lackad vilket löser detta problem men den bästa metoden är ett snabbt montage och att taket kommer på så fort som möjligt. Företaget har under åren testat flera olika metoder för att utveckla ett väderskydd anpassat till systemet. De har kommit fram till att den bästa lösningen ur flera aspekter är ett snabbt montage i kombination med antimögelbehandlade bjälklagskassetter. I de fall det är omöjligt att få på taket snabbt har de med fördel använt olika metoder för att täcka in och skydda horisontella ytor med hjälp av presenningar och våtdammsugare. Det finns en generellt obefogat stor rädsla för trä och fukt menar han och hänvisar till Sonja Moders (KLH Österrike) uttalande under Växjösamtalet i november 2014. ”Jag anser att det inte behövs tält då vi pratar om att montera rena trästommar. Det spelar egentligen ingen roll om det blir fuktigt om det bara får chansen att torka längre fram. I ett europeiskt perspektiv är det typiskt skandinaviskt att väderskydda med tält och särskilt vanligt är det i Sverige” (Moelven 2015).

På Vallen där Värends Entreprenad AB har valt att bygga sina utfackningsväggar själva har inte Moelven något ansvar för att byggnaden blir tät. Johan tycker dock att det är en väldigt bra lösning att bygga dessa väggar på plats. Hade Värends istället valt att få även väggar levererade så hade de fått följa Moelvens instruktioner för att få byggnaden helt tät. Som det är idag bygger de istället efter beprövade erfarenheter.

För att följa med i utvecklingen och vara en intressant aktör på byggmarknaden gäller det att vara på hugget och visa engagemang. På Moelven utvecklas produkterna i samband med de projekt som de levererar. Varje projekt är så pass unikt att det är i det närmaste omöjligt att tänka på allt när systemet utvecklas på fabriken. Detta innebär att Moelven jobbar med att utveckla komponenter, processer och erbjudanden kontinuerligt med varje projekt som de levererar. Viss primärutveckling görs också. Det handlar framför allt om ljudtester samt svikt och vibrationer.


4.9 Kortare mailkonversation med Thomas Staflund

Martinsons Byggsystems historia börjar 1929 då Karl Martinson köpte ett ambulerande sågverk som sedan hans son, Sigurd Martinson, åkte runt med på bygden kring Bygdsiljum, en tätort i Västerbottens län (Martisons 2015). Tolv år senare uppför Sigurd ett permanent sågverk i Bygdsiljum på samma plats som anläggningen finns idag. År 2003 inleder Martinsons tillverkning av KL-trä och utvecklar sitt egna stomsystem kring detta. Ett system som sedan användes för att uppföra Limnologen i Växjö.

Thomas Staflund, Figur 22, är försäljningschef på Martinsons Byggsystem och har besvarat varför Martinsons system valdes bort, till förmån för Moelvens system, i upphandlingen på Vallen. Anledningen var att de ansågs dyrare och detta p g a att Martinsons alltid monterar med sin montagehall Extoler som innebär torrt byggande och garanterar en bra produkt. Martinsons monterar alltid med väderskydd och tackar nej till ett projekt om kunden inte vill bygga med väderskydd.

Figur 22: Thomas Staflund (MyNewsDesk 2015)


5. Resultat och analys

I kapitlet varvas resultat och analys för att beskriva vad som framkommit av denna studie. Resultaten grundas främst på genomförda intervjuer men även på tidigare studier och annan litteratur som har studerats. Avslutningsvis summeras kapitlet med en resultatdiskussion.

5.1 Väderskydd

Valet av väderskydd hänger nära samman med en byggnads utformning och vilken produktionsmetod som används. Det är därför viktigt att ta ställning till vilket väderskydd som krävs i det aktuella fallet. Kvaliteten säkerställs med ett väderskydd och ger dessutom en säkrare arbetsplats med bättre arbetsförhållanden. Arbetet blir även oberoende av väder och dagsljus. Dock kan det vara mycket kostsamt med ett väderskydd och därför måste vunna fördelar alltid ställas mot dess kostnad.

Något som framkommit i denna studie är att ett halliknande tält är fördelaktigt då en huskropp byggs våning för våning. Samtliga av de intervjuade föredrar att bygga under ett tält, så länge det är praktiskt genomförbart. De tror att fördelarna i slutändan kommer väga över både de extra arbeten som krävs samt kostnaderna för väderskyddet. Utveckling av tälten har gått mot att göra dem lättare att handskas med på arbetsplatsen och på så sätt kan de ses mer som ett hjälpmedel än som ett hinder. Det finns en tydlig utveckling mellan Limnologen och Portvakten vad det gäller detta. De tidsförluster och därmed kostnader som fanns i det förstnämnda projektet, för att t ex höja väderskyddet, kunde relativt enkelt undvikas i nästkommande projekt.

Vid byggnader liknande dem på Vallen, där de jobbar för att få på taket så tidigt som möjligt, menar de ansvariga på plats att en annan typ av väderskydd än det som använts idag är att föredra. Under byggnationen av den tredje byggnaden på Vallen har de provat att fästa presenningar mellan byggnaden och byggnadsställningarna. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och kanske går detta att vidareutveckla till ett etablerat väderskydd. Viktigt att nämna är dock att där detta har testas är byggnaden endast fyra våningar hög, vilket innebär att byggnaden inte utsätts för lika stora vindlaster som på högre byggnader. Ett annat förslag som uppkommit är möjligheten att behandla träet så att det klarar sig utan väderskydd men ett sådant alternativ vore kostsamt och eventuellt olämpligt ur miljösynpunkt. Det finns även de som anser att ett väderskydd vid byggnationer liknande pelarbalksystemet på Vallen är onödigt. Sonja Moder, chef på KLH i Österrike, anser inte att ett tält behövs alls om trästommen bara får chansen att torka ut efter eventuell uppfuktning.


5.2 Prefabricering

De fördelar med hög prefabriceringsgrad som har framkommit vid intervjuerna är att kvaliteten säkerställs och att det ses som mer ekonomiskt att bygga i fabrik. I en fabrik går arbetet på löpande band i en skyddad miljö och dessutom har snickarna i fabrik lägre medellön än snickare på byggarbetsplatsen. En annan fördel som framhölls med prefabricerade element är att de lättare kan användas i tätbebyggda områden där det är ont om plats för materialupplag och liknande. Ju mer som är prefabricerat vid en byggnation desto kortare anses byggtiden på arbetsplatsen bli. Om byggtiden blir kortare minskar kostnaderna bl a eftersom redskap, bodar, ställningar och liknande inte behöver hyras in under lika lång tid. En kortare byggtid leder till att arbetarna på byggarbetsplatsen snabbare kan användas på nya byggprojekt, vilket skulle möjliggöra ökad byggnation. Dessutom skulle byggnaden användas tidigare och på så sätt generera pengar. Detta leder till att räntekostnaderna inte blir lika stora då lånen kan avbetalas tidigare.

När prefabriceringsgraden är hög är det dock extra viktigt att fundera över hur huskroppen skyddas under byggnationen eftersom det i prefabricerade element finns flera fuktkänsliga material, förutom trä, som måste skyddas. Om det kommer in vatten i slutna byggnadsdelar så kan möjligheterna till uttorkning vara begränsade. Skyddas inte materialen kan detta få konsekvenser som mikrobiell tillväxt och dålig lukt mm.

Prefabricerade element kan med fördel levereras med färdigmonterad fasad. Detta säkerställer en god kvalité och gör att kostnader för ställningar kan sparas in då sådana inte behövs för att montera fasaden i ett senare skede. Det räcker med att liftar används under en kortare tid för att täcka skarvarna mellan elementen.

När frågan om prefabricering eller platsbygge är att föredra ställs till snickare så framkommer en annan inställning. Snickarna föredrar att bygga på plats och vill helst göra så mycket som möjligt själva. Det är så de utvecklas och det är detta som väcker engagemanget i dem. Detta kan vara en viktig aspekt att ta hänsyn till ur arbetsmiljösynpunkt och till viss del kvalitet. Det är rimligt att förvänta sig att kvaliteten blir bättre då engagemanget hos snickarna är stort.

5.3 Energi

På Limnologen mättes två år efter inflyttning den specifika energianvändningen till 55 kWh/m2/år, ett värde som var mycket lägre än det förväntade värdet på 95 kWh/m2/år. Slutresultatet blev alltså långt över förväntan. Detta beror sannolikt på att de genom det korslimmade träet, KL- skivorna, lyckades uppnå mycket hög lufttäthet vilket är viktigt bl a för att ventilationen ska fungera på bästa sätt. Enligt Thord Ljunggren besitter KL-


skivorna outforskade egenskaper som gör dem så täta att den specifika energianvändningen minskar.

På Vallen och Teleborgsskogen används plastfolie för att uppnå god lufttäthet men det finns ännu inga mätningar som visar hur de har lyckats med denna och heller ingen uppmätt energianvändning. Därför saknas underlag för att bedöma hur de olika konstruktionerna och prefabriceringsgraden påverkar möjligheterna att erhålla god lufttäthet och energiprestanda.

Portvakten är byggt som ett passivhus där det ställs högre krav på täthet (Olsson 2013 s 328). För att uppnå den höga lufttäthet som krävs har en plastfolie placerats på ett säkert sätt i konstruktionen. Energianvändningen där är 45 kWh/m2/år.

I intervjuerna på de pågående projekten trycks det på hur viktigt det är att vara noggrann med att alla skarvar, hål och kanter i tätskiktet (plastfolien) tejpas igen. Det är viktigt att se till att alla byggare på arbetsplatsen är medvetna om detta så att ställda krav på täthet och därmed energi uppnås. Att det vid en sådan detalj blir rätt från början är viktigt eftersom ett eventuellt fel skulle innebära omfattande efterarbeten och därmed kostnader.

5.4 Brand och akustik

Något som uppmärksammats i denna studie är att användningen av boendesprinkler skiljer sig åt. På Limnologen installerades detta i alla rum. På Vallen och Teleborgsskogen används det däremot inte alls. I Sverige får flervåningshus med bärande träkonstruktioner byggas utan användning av sprinkler (Östman 2012, s.19). Dock måste sprinkler användas i trähus högre än två våningar om fasaden är i trä eller om det finns invändiga ytor i trä. Att installera sprinkler är både tidskrävande och en stor kostnad, kan detta undvikas är det att föredra enligt samtliga av de intervjuade som har erfarenhet av detta.

Som ett resultat av detta arbete har det framkommit att det, vad det gäller brand och akustik, tidigare har byggts lite överdimensionerat. Detta för att vara på den säkra sidan så att alla funktionskrav uppfylls. Vid dagens byggnationer används fortfarande mycket gips för att uppfylla alla ljud- och brandkrav. Något som, enligt de intervjuade på Vallen och Teleborgsskogen, kräver mer tid än vad många tror. Det är alltså viktigt att ta detta i beaktning och avsätta mer tid till detta i tidplanen. Hade ett annat sätt funnits att skydda konstruktionen på hade detta kunnat spara in på både tid och ekonomi. Ett alternativ hade kunnat vara att brandskyddsmåla de bärande delarna i trä. Då detta inte gjorts på något av de projekten som studerats är det svårt att säga om det skulle fungera och om det skulle vara lönsamt. Däremot innebär ofta de åtgärder som görs för brandsäkring att även akustiken gynnas. Skulle inte gips användas behövs andra åtgärder för att


förhindra ljudspridning i träbyggnaderna. Många upplever dock att ett trähus är tystare än ett hus med t ex betongstomme där ljudet får möjlighet att studsa mot betongens hårda ytor.

5.5 Sättningar

På Limnologen räknades det med en sättning på 40-50 mm. Den faktiska sättningen uppmättes efter två år till endast 25 mm. Enligt tidigare studier har då sättningarna avstannat. Denna sättning har trots att den blev mindre än beräknat påverkat avloppsrören som spruckit på ett flertal ställen. Från detta kan erfarenheten dras att avloppsrören bör förses med t ex teleskopsanslutningar som gör anslutningarna mer flexibla. På detta sätt kan vattenskador förhindras. Installationer bör i allmänhet planeras och placeras på ett sådant sätt att de så lite som möjligt påverkas av deformationerna.

Det fanns på Limnologen en rädsla för att den putsade fasaden skulle få sprickor till följd av sättningarna, något som inte har skett då troligtvis isoleringen bakom putsen har förhindrat detta. På Portvakten valdes istället ett skivmaterial som fasad och en av anledningarna var just oron för sprickor till följd av deformationer. Här är alltså ett konkret exempel på hur erfarenheter har tillvaratagits från ett träbyggnadsprojekt till ett annat och lett till en viktig förändring. Detta då ett nytt trähus, med samma stomsystem, uppfördes inom relativt kort tid efter det första och samma personer fanns i ledningen för de båda projekten.

På Teleborgsskogen belastas stommen på ett sådant sätt att viss deformation kommer att ske. Projektörerna har varit medvetna om detta och därmed anpassat installationerna så att de placeras säkert. Då stora delar av stommen dessutom består av prefabricerade betongelement kommer sättningar i marken att uppkomma p g a betongens höga egentyngd. Något som i sig inte påverkar trästommen.

Vid byggnationer i trä är det alltså viktigt att tänka på hur träet belastas. Att bygga på ett sätt likt Vallen, med byggnadshöga träpelare, är bra ur perspektivet att stommen sätter sig minimalt. I detta fall behöver knappast någon hänsyn tas till sättningar i trästommen. Byggs däremot trähus med andra system bör extra hänsyn tas för att inte byggnaden i framtiden ska ta skada och påverkas av uppkomna sättningar. Utöver installationer är det viktigt att tänka på andra delar som kan påverkas av sättningar, så som t ex fallet i badrummen och taklutning. I ett badrum kan det t ex hända att fallet för vatten lutas bort från golvbrunnen och på yttertaket kan lutningen förändras. Påverkan av taklutningen är extra viktig att tänka på vid näst intill platta tak.


5.6 Utveckling

Enligt majoriteten av de intervjuade är det idag dyrt att bygga flervåningshus i trä och projektörerna gör allt för att få projekten att gå ihop. Den allmänna uppfattningen är att de blir dyra eftersom de fortfarande arbetar med relativt outvecklad teknik och för att det finns få leverantörer som konkurrerar på marknaden. Dessutom menar flera aktörer att den totala byggtiden blir längre när en byggnad byggs i trä. Värt att nämna då är att de jämför med prefabricerade betongelement eftersom en gjutning på plats skulle vara det alternativ som tar allra längst tid p g a den långa torktiden.

Utvecklingen av flervåningshus i trä bygger på viss kontinuitet mellan projekten. Två projekt får alltså inte ligga för långt ifrån varandra i tid. Det är viktigt att samma aktörer får jobba med flera liknande projekt, och med fördel liknande byggsystem, för att dra nytta av erfarenheterna projekten emellan. Istället för att rikta in sig på ett enskilt projekt skulle det behöva skapas en process bestående av flera projekt där erfarenheter kan föras vidare mellan de olika projekten. Skulle några företag dessutom börja arbeta med en större andel trä i sin produktion och bli riktigt bra på det bör det finnas mycket att vinna. Om fler byggnader uppfördes i trä skulle erfarenheter troligen tillvaratas på ett mer effektivt sätt vilket skulle leda till högre kvalitet och sparade kostnader.

Enligt Sandrén (2005, s 126-127) är det uppenbart att bristen på lärande och kommunikation mellan olika byggnadsprojekt är en orsak till att utvecklingen av flervåningshus i trä inte går fortare framåt. Detta har även uppmärksammats vid intervjuerna då det framkommit att vissa parter väljer att hålla sina erfarenheter för sig själva. Konkurrensen är idag hög och byggarna vill inte att konkurrenter skall dra fördel av framsteg de själva har gjort. Framsteg som det ligger mycket tid och resurser bakom. Skulle företagarna i högre grad dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter skulle utvecklingen gå fortare framåt. Det är viktigt att företag får ta del av varandras erfarenheter så att goda koncept kan tillvaratas och misstag inte upprepas. Om träbyggnader byggs oftare kommer troligen fler företag ta fram nya byggsystem, vilket innebär en ökning av konkurrensen. Ökar konkurrensen mellan aktörerna pressas priserna vilket kommer att leda till mindre kostsamma byggnationer.

5.7 Resultatdiskussion

I diskussionen om valet att använda ett väderskydd i form av ett tält eller inte så går meningarna isär. Det är lämpligt att använda ett tält då byggnaden skall uppföras våning för våning men inte lika nödvändigt då byggnaden uppförs som på Vallen, genom att nå tak så fort som möjligt. Det kan vara så att rädslan för fukt i träkonstruktioner är onödigt stor här i Sverige. Så uttrycker sig i alla fall Sonja Moder på österrikiska KLH. Däremot finns det


en rad fördelar, som inte har med fukt att göra, som t ex att det blir ett bättre arbetsklimat och att produktionseffektiviteten ökar.

Vad det gäller prefabricering kommer byggandet av flervåningshus i trä troligen att gå mot att bli en mer industriell process i framtiden, där färdiga element kommer till byggarbetsplatsen. Detta till snickarnas nackdel då de av intervjuerna att döma hellre vill bygga på plats. Dock är fördelarna med ett industriellt byggande så pass många att det inte går att blunda för de tids-, kvalitets- och ekonomiska vinster som kan göras. I en fabrik blir arbetet mer standardiserat, kontrollerat och oberoende av väder. Dessutom byggs det mest flervåningshus i städer där det är ont om plats för materialupplag och en lösning på detta är just färdiga element. Då krävs endast en eller ett par kranar samt några få byggnadsarbetare för att sätta ihop hela byggnaden. Detta medför även att det kan finnas möjlighet för mindre byggföretag att börja bygga flervåningshus i trä.

Upplevelsen är att de intervjuade föredrar det byggnadssätt som de själva har byggt med. Alltså tycker de som byggt med hög prefabriceringsgrad att detta är det bästa sättet att bygga på medan de som byggt på plats anser att deras byggnadssätt är bättre. De intervjuade har egentligen bara erfarenhet från ett av alternativen och favoriserar därför det sätt de själva varit med och byggt, detta kan alltså ha påverkat utfallet av resultatet något.

På Limnologen har det visat sig att KL-skivorna med hög täthet har bidragit till att den specifika energianvändningen blivit lägre än beräknat. Det kan vara intressant att i framtiden forska mera på detta för att studera om KL-skivorna kan minska den specifika energianvändningen ännu mer vid framtida träbyggnationer.

På Limnologen har det framkommit att det, vad det gäller brand och akustik, byggdes lite överdimensionerat. Det används fortfarande än idag mycket gips för att uppfylla ställda ljud- och brandkrav, ett moment som kräver mycket tid. Forskning på dessa områden, om det finns möjlighet att skydda stommen mot brand på ett annat sätt och om byggnaderna är så pass ljudkänslig som förutspås, skulle vara nödvändig för att skapa kostnads- och tidsvinster i träbyggandet.

En utav de frågor som har legat till grund för detta arbete är påståendet att "utvecklingen av träbyggnader har tagit ett eller två steg tillbaka". Det ligger något negativt i att gå ifrån en utvecklingskurva som pekar uppåt, i och med Martinsons system på Limnologen och Portvakten, för att istället välja helt andra system, som har gjorts på Vallen och Teleborgsskogen, i det senare fallet med relativt låg prefabriceringsgrad. I denna studie har det varit av intresse att ta reda på varför erfarenheter från tidigare träbyggnadsprojekt inte har tagits till vara i större utsträckning. Martinsons prefabricerade byggsystem utvecklades mycket mellan Limnologen och Portvakten. Dock kan ingen tydlig utveckling och inget påtagligt tillvaratagande av tidigare


erfarenheter ses mellan dessa två projekt och de projekt som pågår idag där de har valt att bygga med helt andra system.

Den främsta orsaken till ”tillbakagången” är enligt denna studie att det skiljer så många år mellan projekten, att det är en annan byggherre och en annan entreprenör. Det har därför inte funnits möjlighet att applicera erfarenheterna från de tidigare projekten. Dock anses det ha ett värde att inte låsa sig vid endast en byggmetod, även om just Martinsons för tillfället är den mest utvecklade. Det måste tillåtas att nya koncept prövas för att även dessa skall kunna utvecklas. Detta är viktigt dels för att skapa en konkurrens på byggmarknaden men även för att valmöjligheter skall finnas.


8. Slutsatser

Vilket sorts väderskydd som bör användas beror på det valda byggsystemet. Byggs våning för våning och med hög prefabriceringsgrad bör ett halliknande väderskydd användas som kan höjas under byggnationen. Byggs byggnaden istället med pelarbalksystem är ett väderskydd inte lika viktigt, så länge färdigt tak nås snabbt och trästommen får möjlighet att torka ut. Dock bör de träbaserade bjälklagen skyddas mot horisontell nederbörd. För att skydda dessa bjälklag bör nya sätt av väderskydd utvecklas. Utveckling av väderskydd i allmänhet skulle innebära att skydden blir lättare att använda och kommer på så sätt upplevas mer som ett hjälpmedel än, som i vissa fall, ett hinder.

I framtiden kommer troligen byggnader framställas med en högre prefabriceringsgrad eftersom fördelarna detta för med sig är så pass stora. Fördelarna med att bygga i fabrik är bl a:

att kvaliteten säkerställs då elementen är skyddade från fukt,

att en standardisering skapas som innebär att det kommer bli billigare och gå snabbare att framställa elementen, samt

att arbetet blir oberoende av väder.

Dessutom underlättar prefabriceringen att bygga höga hus inom tätbebyggda områden då mindre yta krävs för materialupplag m m.

Prefabricerade ytterväggselement kan med fördel levereras med färdig fasad. Ett alternativ som innebär stora tidsbesparingar på byggarbetsplatsen och som säkerställer kvaliteten på elementen. En sak som också kan spara mycket tid är valet av uppvärmningskälla. Att välja radiatorer istället för golvvärme har visat sig vara fördelaktigt.

Stora energikrav ställs på byggnader idag och för att uppnå dessa är det viktigt med ett helt tätt tätskikt. Det är av stor betydelse att alla på arbetsplatsen är medvetna om hur noga det är att alla skarvar och hål tätas från början så att inga onödiga efterarbeten behöver göras.

Vid dagens byggnationer används mycket gips för att uppfylla alla ljud- och brandkrav. Detta kräver mer tid än vad många tror och det är viktigt att projektörer tar hänsyn till detta vid såväl projektering som vid planering på arbetsplatsen. De åtgärder som görs för att brandsäkra byggnaderna gör att även ljudkraven uppnås och vice versa. Om sprinklersystem installeras kan gipsning med hänsyn till brand undvikas men då måste istället andra lösningar hittas för att uppnå ställda ljudkrav.

Beroende på vilket byggsystem som används, t ex pelarbalksystem eller volymelement, så påverkas trästommen olika. Används byggnadshöga


pelare påverkas dessa så lite att hänsyn till sättningar knappt behöver tas. Vid våningshöga element kommer träet att belastas vinkelrätt mot fiberriktningen och deformationer att uppstå. Kombineras dessutom trästommen med betong, som inte sätter sig på samma sätt, så kommer bygganden sätta sig olika mycket i olika delar. Viktigt att tänka på vad det gäller sättningar är alltså hur dessa påverkar byggnaden, t ex lutning i badrum samt byggnadens installationer.

Något som framkommit av denna studie är att kontinuitet mellan olika projekt bidrar till utvecklingen. Det är av betydelse att de olika projekten ligger nära varandra både geografiskt och i tid samt att samma personer är inblandade i de olika projekten. Detta för att kunna dra nytta av vunna erfarenheter och skapa ett mer processinriktat byggande.

Utvecklingen av flervåningshus i Växjö har idag avstannat något. I de två pågående projekten, Vallen och Teleborgsskogen, har ett system med framgång valts bort för att istället låta andra system ta plats. Detta upplevs olika utav aktörerna i byggbranschen. En del ser det som ett nederlag medan författarna istället vill se det som början på utvecklingen av nya konkurrenskraftiga system. Att öppna marknaden för olika byggsystem och olika leverantörer bidrar till utvecklingen. Dessutom är det viktigt att stora byggherrar som myndigheter, kommuner och organisationer bygger flervåningshus i trä i större utsträckning (Mahapatra och Gustavsson 2008). Detta innebär att vi i framtiden kommer att bygga både tidsmässigt, kvalitetsmässigt och ekonomiskt mera effektivt.


Referenser

Adolfi, Bengt. Hameury, Stéphane. Jegerfors, Kjell. Landström, Anders. Lingons, Lars-Olof. Ljunggren, Sten. Lundström, Stellan. Möller, Tore. Nordahl, Stefan. Norrby, Olle. Samuelsson, Sture. Södergren, David och Zetterholm, Gun-Britt. 2005. Trälyftet: ett byggsystem i massivträ för flervåningshus. Stockholm. Svensk byggtjänst.

Anghem, Henric och Engstrand, Linus. 2014. Trädetaljer i exteriör arkitektur. Byggteknik och design. KTH.

Aronsson, Kjell-Åke och Boström, Ingela. 2002. Tradition i trä: En resa genom Sverige. Stockholm. Byggförlaget.

BBR 2012. 2011. Regelsamling förbyggande, BBR 2012. Karlskrona. Boverket.

Bergkvist, Per och Fröbel, Johan. 2013. Att välja trä - En faktaskrift om trä. 9:e utgåvan. Stockholm. Föreningen Sveriges Skogsindustrier.

BFS 1993:57 - BBR 94. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Karlskrona. Boverket.

BFS 2011:6 -BBR 9. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Karlskrona. Boverket.

BFS 2011:6 - BBR18. Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Karlskrona. Boverket.

BFS 2013:11 – BBRBE 1. Boverkets författningssamling. Karlskrona. Boverket.

Björkman, Björn. Fallqvist, Kjell och Klippberg, Anders. 2014. Brandskydd i Boverkets byggregler: BBR 21. Stockholm. Brandskyddsföreningen.

Bolmsvik, Åsa. 2015. Rapportskrivning. Institutionen för teknik. Linnéuniversitetet Växjö.

Boverket. 2015. Lagar för planering, byggande och boende. http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/lagar-for-planering-byggande-och-boende/ (Hämtad 2015-05-06)

Chen, Qing. O’Neill, Tim. Skitmore, Martin. Xia, Bo och Zuo, Jian. 2014. Perceived obstacles to multi-storey timber-frame construction: an Australian study. Architectural Science Review. 57 (3):169-176.

Enockson, Per och Jordow, Niklas. 1996. Fuktrörelser och deformationer i stomsystem av trä. Avdelningen för Bärande Konstruktioner. Tekniska Högskolan i Lund.


Enquist, Bertil. Serrano, Erik och Vessby, Johan. 2010. Vertical relative displacements in a medium-rise CLT-building. I Proceeding Structures and Architecture. London. England.

Eskilsson, Marlén. 2015. Skydda bygget från oväder. https://www.byggahus.se/bygga/skydda-bygget-frn-ovder (Hämtad 2015-04-28)

Frantzich, Håkan. de Korostenski, Thomas & Marberg, Per-Anders. 2014. Brandskyddshandboken: En handbok för projektering av brandskydd i byggnader. Lunds tekniska högskola. Lunds Universitet.

General Technincal Report FPL-GTR-190. 2010. Wood Handbook: Wood as an Engineering Material. Forest Products Laboratory. Forest Service. United States Department of Agriculture.

Gustavsson, Göran och Löfgren, Göran. 2008. Höga trähus: Befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. Avdelningen skog och träteknik. Växjö Universitet.

Gyproc AB. 2010. Gyproc Handbok: System för lättbyggnadsteknik. Utgåva 8. Upplaga 1. Bålsta. Gyproc AB.

Hedareds Sand & Betong AB. 2014. EW Lägenhetsskiljande bjälklag.

Isaksson, Tord. Mårtensson, Annika och Thelandersson, Sven. 2010. Byggkonstruktion: baserad på Eurokod. 2:a uppl. Lund. Studentlitteratur.

Mahapatra, Krushna och Gustavsson, Leif. 2008. Multi-storey timer buildings: breaking industry path dependency. Building Research and Information. 36 (6):638-648

Mahapatra, Krushna och Gustavsson, Leif. 2009. General Conditions for Construction of Multi-storey Wooden Buildings in Western Europe. School of Techology and Design. Växjö University.

Martinsons. 2015. Viktiga årtal. http://www.martinsons.se/om-martinsons/koncernen/viktiga-artal (Hämtad 2015-05-08)

Moelven. 2015. Moelven Töreboda AB. http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Limtra-Massivtra-och-Kerto/Moelven-Toreboda-AB/ (Hämtad 2015-05-05)

Moelven. 2015. Tält som väderskydd är onödigt. http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Limtra-Massivtra-och-Kerto/Nyheter-fran-Toreboda/Talt-som-vaderskydd-ar-onodigt/ (Hämtad 2015-05-06)


Nationalencyklopedin. 2015. http://www.ne.se/ Sökord: lösvirkeshus 2015-03-27 elementbyggnad 2015-03-27 lösvirkeshus 2015-03-27 elementbyggnad 2015-03-27

Norén, Joakim och Serrano, Erik. 2011. Fuktrelaterade deformationer i träbaserade inrednings- och konstruktionsmaterial: Samspelet trä - inomhusmiljö. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Bygg och Mekanik.

Norran. 2015. Att bygga med trä hör morgondagen till. http://norran.se/asikter/debatt/att-bygga-med-tra-hor-morgondagen-till-198835 (Hämtad 2015-05-05)

Olsson, Stefan. 2013. Wood Framework Passive house in eight stories: Portvakten, Växjö. Passivhus Norden: The 6th passive house conference in the Nordic countries. Session 8, Passive houses in wood construction. 328-335.

Passivhuscentrum. 2015. Kvarteret Portvakten Söder - 64 lägenheter. http://www.passivhuscentrum.se/byggda-passivhus/gotaland/vaxjo/kvarteret-portvakten-soder-64-lagenheter (Hämtad 2015-05-13)

Persson, Stefan. 1998. Wälludden trähus i fem våningar. Avdelningen för bärande konstruktioner. Tekniska Högskolan i Lund.

Riala, Maria och Ilola, Lauri. 2014. Multi-storey timber construction and bioeconomy – barriers and opportunities. Scandinavian Journal of Forest Research. 29 (4):367-377

Rudén, Anneli. 1995. Deformationer hos trä under tryck vinkelrätt fiberriktningen i kombination med fuktvariationer. Avdelningen för bärande konstruktioner. Tekniska Högskolan i Lund.

Rydell, Peter. 2013. Växjö bygger modern trästad. Stadsbyggnad - Tidskrift för Svenska kommunaltekniska föreningen. (1):1

Sandqvist, Jonas. 2008. Väderskydd inom bygg- och anläggningsbranschen. Examensarbete i bygg och anläggning. Institutionen för samhällsbyggnad. Luleå tekniska universitet.

Sardén, Ylva. 2005. Complexity and learning in timber frame housing: the case of a solid wood pilot project. Diss. Department of Civil and Environmental Engineering. Luleå Unversity of Technology.


Serrano, Erik. 2009. Documentation of the Limnologen project: overview and summaries of sub project results. School of Technology and Design. Växjö University.

SFS 2007:1091. Lagen om offentlig upphandling. Finansdepartementet UR. Sveriges Riksdag.

SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. 2005. Fukt I trä för byggindustrin: Kom ihåg om fuktegenskaper, krav, hantering och mätning. Sp Sveriges provnings- och Forskningsinstitut. Bygg och Mekanik - SP Trätek.

SS 25267-3:2004 - SIS. Byggakustik- Ljudklassning av utrymmen i byggnader- Bostäder. Swedish Standards Institute.

Stehn, Lars. Rask, Lars-Olof. Nygren, Ingemar och Östman, Birgit. (2008). Byggandet av flervåningshus i trä: erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling: ett samverkansprojekt inom Nationella träbyggnadsstrategins fortbildningsprogram. School of Technology and Design, Växjö University.

Ströbele, Benjamin. 2013. Technincal Broschure “Construction with Cross-Laminated Timber in Multi-Storey Buildings: Focus on Building Physics” available. Bauphysik. 35 (5):345

Svenskt Trä. 2015. Byggsystem. TräGuiden. http://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/byggsystem/ (Hämtad 2015-04-08).

Svenskt Trä. 2015. Byggsystem. TräGuiden. http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper/bestandighet1/mikroorganismer1/ (Hämtad 2015-05-12).

Sveriges Träbyggnadskansli. 2015. Limnologen Växjö. http://www.trabyggnadskansliet.se/english/inspiration_1/multi-storey-buildings/limnologen-vaxjo (Hämtad 2015-03-28)

Värends Entreprenad AB. 2015. Om oss. http://www.varends.se/Tjaenster.html (Hämtad 2015-04-23)

Växjö kommuns träbyggnadsstrategi 2013. Växjö den moderna trästaden, Växjö. Växjö kommun.

Östman, Birgit. 2012. Brandsäkra trähus 3: nordisk - baltisk kunskapsöversikt och vägledning: handbok. Version 3. Stockholm. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.


Bilagor

Bilaga 1: Bilder från platsbesök på Kv Vallen

Bilaga 2: Bilder från platsbesök på Kv Teleborgsskogen

Bilaga 1: sid 1: (3) Johnsson & Malmqvist

BILAGA 1: Bilder från platsbesök på Kv Vallen

Hus G på Kv Vallen. Här syns hur stommen är uppbyggd och hur de har spänt upp en presenning mellan byggnad och ställning för att skydda bjälklaget mot nederbörd.

Hus G på Kv Vallen. Våningarna täcks in med presenningar vilket gör att bjälklagen skyddas från nederbörd. Ett koncept som har fungerat bra enligt arbetsledaren Jesse Halme.


Hus G på Kv Vallen. Presenningarna spänns fast mellan stommen och byggställningen vilket gör att den inte har någon möjlighet att lossna.

Hus G på Kv Vallen. På bilden syns hur ljudskenor i taket har satts upp för att gipsskivorna som sedan skall monteras inte skall komma i kontakt med bjälklaget.


Hus B på Kv Vallen. En lägenhet klar för inflyttning. Här syns inte den bärande trästommen.


BILAGA 2: Bilder från platsbesök på Kv Teleborgsskogen

Hus 1 på Kv Teleborgsskogen. Här syns endast de två nedersta våningarna i betong.


Tillfällig fältfabrik på Kv Teleborgsskogen. Här tillverkas de bärande ytterväggselementen.


Hus 2, 3 och 4 på Kv Teleborgsskogen. Närmaste byggnaden är i princip färdig, endast invändiga arbeten återstår.


Färdiga ytterväggselement klara att lyftas på plats.

Fakulteten för teknik 391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00 [email protected] Lnu.se/fakulteten-for-teknik

uppföljning av träbyggnadsprojekt inom växjö kommun818469/fulltext01.pdf(växjö kommun 2013)....

Documents