stocliholms enslrilda banks. n~tariata~fdelning~gen deponerad in teckning genoln ill~derlite~i fijrn...

F br kapitalister, siirskildt fmntimmer; 11nr det liinge varit ett onsknings~nkl a t t knnna ofverliimna vbrden af sina vardepapper

ocll skotseln. af sirla aff#rer At nhgon person eller institution; son1 ined absoli~t sMlterliet forenade,.punktligliet ocll 11oggrann11et i ntfornndet af det anfortrodda uppdraget Bfvensoin prisbilligliet. En sadan institution ar

Stocliholms Enslrilda Banks. N~tariata~fdelning (EilZn, BTygn,t an 2 7, expeditionstid 10-4),

son1 under garanti af Stockhollns EnskiIda Bauk itager sig vkrd och fijrvaltning af enskilda personers ocll kassors viirdepapper.

Exenlpel 1; Om en persoil 110s N.otariatafdelni~igeil deponerar obliga.tioner, inkassel-ar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupon- ger ocli tillliaudalliller deponenten infliltna medel. Tidare efterser Notariatafdel1iingei1 utlottningar af obligationer och nnderrattar depo- neilteri i god tid, ifall en denne tillllorig obligation blifvit ntlottad, saint lan~nc'lr forslag till ny plnccrhg af det lecligblifrla kapitalet.

Exenlpel 2. Om inteclmingar deponeras 110s Notariatafdelningen, underriittar Notariatafdelningen galdeniiren dli1.0111 at t rHi1torna h in- teclrningarna skola till :~fdelningen inbetalas, hvarefter de nledel, sol11 inflgtw, till deponenten redovisas. \lidare tillser Notnri:ltafdelrlingen att inteckni!lg:~rne Llifva i vederborlig tid fornyarie. 0111 en 110s afdel- n i ~ ~ g e n deponerad in teckning genoln ill~derlite~i fijrn yelse skulle forf alla, ersiitter Stockhol~ns El~skildu Bank cliirigeno~~i upplmnl~~en skada.

Fiirvaril~gs~fgift: 50 ore for i r pr 1,000 kro~lor af ileposi- ionen s viirde. dock ej under t v i kronoi*.

Fredrika-Bremer-Fiirbundets

Jurist lamnar %t kvinnor r%d och upplysningar i

och ekonomiska angelagenheter. juridiska Y ' ~r'affas & forbundets byr&

54 Drottninggatan, 1 tr, OwerZnncfir Id. ' 1 2 f l-13 f. mn.

Annonser . fir D AG'N Y upptagas af

fm*b'kems Imge&org Bemystviinm,, 31 ~sfermalms~atan 31..

Aug. Magnusson STOCKHOLM.

(Etablerad 1860.)

Storsta lager i Norden

ror ii egen fabrik eonfeetionerade artiklar, in- rattad efter - utlandskt miinster, erbjuder ett

storastadt urval a% f&rdig

1 6 0 Riks-~ele~~06, Profver p i begaran N,kv~e\eton6 % T&?fron a 28 59

kostnadsfritt: N~~'~'~~~'

Den s. k. hvita slafliandeln. Skildring af den internationella Irongressen i London

den 21-23 juni lS99.

Det torde vara belrant, at t ett slillskap i L o d o n under .namn nf the National Vigilance association^) sedan flere Br tillbaka i saminanhang med sin ofriga verlrsamhet for framjande af sedlighet sarskildt solct motarbeta den sk8ndliga hanclel med unga flichor, som nf Btskilliga samvetslosa ngenter' bedrifves for att forse otulctshusen

, med nya ofler. Sallskapet har genom anstallande af siil.slcilda detektiv-poliser vid de brittiska hamnarna . och genoin ett noggrannt ~fvervakande af de resande - vid jiirnvagsstationer m. m. lyckats till en viss grad forebygga, att anga fliclcor lockas i fordtirf genom falska f6resieglingar nf liinande anstallningar i frtiinmande land. H v i l k ~ svdrighete? arbetet darvid- erbjuder, framgbr af en berattelse, soru sallskapets sekreterare, Mr. Coote, meddelat. Han hade genom ett anonymt bref f i t t underriittelse, att tre unge flickor skulle p i vlppgifven dag afresn frdn en station i London, Idckade af en bland de namnda agenterna. Haa vande sig med anledning haraf till polisen, men fick fif inspelctoren det besked, att frbn dess sida jntet lcunde ktgoras, dB bevisadt brott iske foreliige. Men det utlofvades honom, att tvA detektiv-konstaplar slrulle f H AtfBlju. honom till jiirn- '

viigsstationen, om hnn ville sii1.a. genom ofvertalande fo r+ i flickorna att aFst8 frdn resan. Mr. Coote och lzonstaplarna begifvo sig af och triiffucle ganslis rilrtigt fliclcornn och agenten, hvilken forholl sig alldeles passiv. Men, sade Mr. Goote, resultetet af samtalet blef, * att flickorna trodde, att det var jag och Ironstaplema, som ville l o c h dem i fordiirf, och daremot agenten, son1 var deras baste och tillforlitliguste viin, hvillren de utan tvekan foljde med.

Siillsliapet vann alltmer den Bfvertygelsen, att for motverknndet . a£ denna handel erfordras internationella !tgiirder, genom hvilka alla Europas lander 'gemensamt soks belzampa densamma. Dit hor nastan i framsta rurnmet, att loclzandet till osedlighet i alla landers lagar beltigges med nilgorlunda liliartade straff, hvarigenom .det mojlig-

gores att, hvarhelst; en sldan diir agent antrgffus, fd honom gripen och utliimnad. For btadkommande haraf onskade ))The Yigilance association^ siinda sin sekreterare, Air. Coote, pb en rundresa till de europeiska regeringarna, men den dryga utgift detta skulle for- orsaka 11011 s~l lskapet tillbaka. Dii en skrifrelse till en af siillslra- pets g p n a r e med begiiran om ett auslag af .E 200 blef utan war , ansag ~tyrelsen d e t h som ett teeken att planen b o d e upygifvas, men lzort darefter rnottog Ur. Coote ett bref frHn en dam af foljrtnde korta, men viiltaliga inneh811: %Jag niirsluter en nnvisning pd C 200 for er Bdla rerlrsamhet*. T'id efterhijrandet hos denna dam meddelade hon att, db hon en dag tankte efter, hvwt hon Iiiznplignst skulle siindi den gdfva hon rille g i f ~ a , hade lion tiimligen ofbrnlo- dadt kiint sig 'manad att s5inda den till The ITigilnnce ~lssociation::. Hiirmed vsr nu snken afgjord, och Xr. Coote foretog cn resa genolu Holland, Belgien, Frankrike, Tyskland. Rysslancl och dr sknndina- riska liinderna.

0fverallt viinde sig 3Ir. Coote direkt till regeringnrnn, jhnte det hnn i hvnrje land sokte livagabringa en nationalkomiti~ for frBgans behsndling, siirskildt i syfte att diirigenom vinna ett organ, s o u id eventuellt beslut om bildandet af ett internationellt forbuud sknlle kuuna ingH sbsom en lBnk diiri. FrLn alla hlll mijttes 3Tr. Coote id det storsta deltagande for sitt riirf, och ilB vissa regeringar forIda- rade sig villigs att sanda officiellt ackrediterade ombud, sattes det. till och med i fr&a att gifva kongressen en fullt officicll karakter. Detta afbojdes likvisst af Lord Salisbury, som pA tillfrkgan svarade, ntt 2 kongressens syfte har Hennes Xajestats regerings fulltl, sympati, men att han iclre trodde, att det sknlle bsst befordrss genoln ut- namnande af delegerade f r ln regeringarna, utan att det yore att fore- draga, det ofvedaggningen agde rum oberoende a£ niigot officiellt in- gripande, samt att diirefter det sarnla.de besismateridet och de slut- satser, till hoilka man kommit, bragtes till regeringarnas kiinnedom:%.

@ Enskildt hade Lord Salisbury ldtit forstd, att han fruktnde. (let en sb tidig officiell behandling skulle leda frlgan in i den diploluatiska notva.xlingens irrgdngar och snarare forsrira losningen an gagna den.

Sil samlades ernellertid i London delegerade frdn Oaterrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Sederlanderna, Xorge, R ~ s s - land, Sverige, Schweitz, England och Forenta Staterua i Arnerika till ett antal af 134, hvarjamte frdn olika siillsknp inom England anmalde sig icke mindre an 124 represenianter, s& att hela autalet af de hos ))The f igilance Association D formligen anniiilda deltagama

utgjorde 258. Nen diirutijfver deltogo i . kongressen 4tslrilliga in- tresserade personer, s& att salnlingen vid kongressens allmanna mo- ten torde uppgBtt till mellan tre- och fyrahundra personer. For be- .

redande a£ forhandlingarna, affslttnnde a£ forslsg till resolutioner m: in. utsdgs en komitl: a£ 15 personer, representerande de o l i k ~ national- foreningarna, hvilken holl sitt forsta sammantrade under ordforande- slrap nf brnkspatron Tct~n~n den 19 jnni och sedan under kongressens lopp upprepade gBnger samlades, till sist efter kongressens slut den 23:e p& eftermiddagen.

Kongressen inleddes genoln en mottagning tisdagen den 20 jnni pd aftonen. Denna var anordnad nf Mr. och Mrs. Thornasson frln Boston och hells i .The Royal Society of British Artists')) lokal, dar man fr&n ett forrum kom in i en mindre sal, hvarest motes- rniirliet (tre sm& sillresbollar i hvitt och bl&tt, hopfastade vid ett snlalt band) af va~lig!~. hiinder fiistes pd de delegerades brost. Dar- jamte vidtogs for undoikande af presentationer och ltittare stiftande af belrantskaper den praktiska itgarden att vid sidan af motesmarket fastes ett kort med den resp. personens titel och namn tydligt ut- skrifnn. Detta giilde naturligtvis endast vid denna mottagning. Sjalfva rnottagningen 11011s i den stora utstallningssalen, dar en mnsik-k%r under aftonens lopp spelade. Innanfor denna sal ldgo t v l mindre rum, dar allahanda forfriskningsr serverades. Slsorn van- ligt vid dessa internationella kongresser var snart den babelslca for- bistringen i g h g , och bngelska, franska, tyska, svenska surrade om

- hvartannat, till dess man slutligen knappast visste hvad man talade fijr sprPk. Det iir vid sddana tillfallen man mer an nhgonsin onskar sig ett geinensarnt varldssprblq hiilst dH, s&sorn har, fttslcilliga a£ fransmiiupen med senatorn &I:r Bhrenge~ i spetsen ihlrdigt viigrade att forst& niigontiug annat iin franska och darfor under hela kongressen fordrade, att allting sknlle 6fversattas till detta sprdk. Det slrnlle varit intressant att bors hvad M:r BQenger skulle sagt, om ryssarna fralnstiillt samma ansprHk med afseende & rysban. .

Onsdagen' den 21 juni samlades de delegerade till det forsta allm&nna motet i Westminster Palace Hotel. Den stora sal, i hvilken rnotena hollos, var prydd med de olika landeraas flaggor, och bland dessa svajade i niirheten af de stolar, som voro afsedda for oss svenskar, de kiira bl& och gula fiirgerna. I detta sammanhang mb niimnas, ott pB den tredje motesdagen, db rapporterna frdn .

Sverige delgifvos, hade genom v&ra iilskvarda svenska darners for- sorg alla de svenska delegerade blifvit forsedda med sm& knapphlls-

buketter af blA och gnla blommor. Vid hrarje allmant mote foljdes den ordning, att fiirhandlingarna inleddes med en s. h. opening ceremony, vid hvilken for hvarje g ing fyra herrar och darner af mera bemiirkt samhi=illsstdlning halsade deltagarna med hra r sitt kortn tal (det var pB forhand bestamdt, att denna ceremoni icka-ficli npp- taga mer an en half timme, hrilket - sisom ocks% en af talarne, Rer. Canon Scoti; Holland anmarkte - begransade livarje tnl inom en tidrymd af sju och en half minut). Detta uppdrag hade sH fijr- delets, at t tribunen intogs forsta dagen af hertigen af T\7estminste~. (i parentes en af Englands rikaste m8n, som gger en stor del af den mark, pb hvilken London iir bygdt, och hvars inkomster sagas uppgil till omkring 20,000 kronor om dagen eller ofver sju millioner kronor pr fir), biskopen af London, Prebendary Webb-Peploe ocll Niss Ellice Hopkins, hvilken sistnamnda dock af sjukdom hindr~des att infinna sig; nndra dagen af knrdinal-iirkebiskopen af JTestmicste~., grefvinnan af Aberdeen, parlamentsledamoten Xr. Henry Wilson och Rev. Canon Scott Holland; tredje dagen af earlen af Aberdeen, lady Battersen, ofver-rabbiuen d:r Adler och lord Kinnaird. Hvad soin harvid genast torde falla i ogonen iir, att det direkt religiosa ele- mentet representerades forsta dagen af en af den engelska lryrkans biskopar, andra dagen af den katolske arkebiskopen och tredje dngen af den israelitiske iifver-rabbinen. Man bade harmed relat gifvii ett uttryck i t den grundsats, att i (let verk, soin fiirehafres, alla lrnnna sluta sig tillsammans utan h a n s ~ n till religiiis bekiinnelse, och man hade dessutorn en siirskild nnledning tltt visa tacksamhet mot den mosaiska fijrsamlingen i London, emedan den sB riisentligen bidragit till bestridande af kostnaderna for kongressen. Dessa npp- gingo niimligen - oafsedt den storartade gastfrihet, som utveck- lades - f6r lokal, tryckningskostnader, byrH m. m. till den efter viira forhHllanden betydliga summan af .I' 600 = 10,800 kronor, af hvillca den inosaiska forsamlingen Iiimnade ,$ 200 eller tredjedelen.

Efter afslutningen af >the opening ceremony a ridtogo d e egent- lignu ]congress-forhandlingarna, under ordforandeskap forsta dagen af Mr. Percy Bunting, bekant for oss alle friin federations-konferensen i Stockholm 1890, andra dagen af 3I:r Georges Picot, medlem af franskn Institutet, och tredje dagen af grefve Berustorff, kammai- herre hos kejsaren af Tyskland. 65 hade afven i detta afseende de tre stora nationerna blifvit i tur och ordning representerade.

Forhandlingnrna pigingo f r i n kloclrran tio till tolf, hrarefter en timmes uppeliill gjordes for luncheon, och f r h klockan ett till

fyra eller half fein; de slrulle s& ordnas, att under formiddagstim- mama hnfvudsalrligen forekomme afgifvandet af rapporterna fr&n de olika ,la.nderna och nnder eftermiddagstinmarna diskussion. HZirifrAn - gjordes dock flere efvikel-ser, sB att bbde diskussion, foretogs under

- de forsta timmarna och foredrag i f rapporter nnder de senare.

Att folja forhandlingarna i detalj skulleV blifva alltfor .vidlgftigt. N% det vara nog att betriiffande rapporterna saga, det forekonlsten

. af den ))hvita slafhandeln~ till fullo konstaterades och i vissa delar blottadas i hela sin fasaviickande gestalt. Et t egendomli'gt intryck .

gjorde det, dB Mrs. Sheldon Amos (valbekant for alla medlenmar af Federationen) meddelade; att f r ln vissn hbll rappbrten imeholl, att ingen slTlda11 llandel funnes, nnder det att >The Vigilance Association, kmde genoln upplysningar f r h annat hdll Ironstatera, att den forekomme gfven i dessa binder. Ron drog daraf den slutsatsen, att diir iutet blifvit gjordt for att motarbeta slafhandeln eller ens vinna tillforlitliga uppljmiugar om densamma. . En liten tvist ngpstod nlellan de franska och de schweitzislca delegerade med anledning af den framstiillning Madame de Tscharner frdn Schweitz gjorde af den behandling en ung flicka rorit i Paris, hvaremot fransmannen pro- testerade, under pistiende a£ professor Joly frBn Paris, att Frank- rilre vore endast ett genomfartsland for unga kvinnor, som drogos till andra lander. Tristen af slots, dh M:me Tscharner forlrlarade, att saintligcz hand1inga.r i Brendet Blifvit ofverliimnade till den fran-

ska polisen och funnes d8r till pbseende. E n tamligen obehaglig diskussion uppstod, efter det baronessan Iron Langenau nfgifvit sin rapport f r in ~ s t e r r i k e , i det en ung dam, som sjalf haft anstiillning sdsonl guvernant diirstiides, lifligt grotesterade mot den mijrlca skildring baronessan von Lnngenau gjort a£ de unge utl~ndskornas stallning oc11 siirskildt betonade det forbiseende, hvartill hon gjort sig skyldig, dfi 11011 icke omniimnt den verksamhet i detta hiinseende, son1 utofvas af det kstolslra presterskapet. Protesten framfordes ined en viss h&ftighet och syntes vilja urarta till en tvist om prote- stantisin och katolicism, hvillret foranledde ordforanden a t t afbrgta

. det heln., under forklaring ntt han icke kande tillBta indragandet i diskussionen af denna fr&ga, hiilst som intet angrepp vore tankbart, d l baronessan ron Langenau sjalf iir katolik. I detta sam~nanh~ng mB namnas, att inom expert-komitkn uttalades tiirnligei~ oforbehU1- samt af de franska delegerade, att de vgntade det starkaste stodet af protestantismen och msigd striden mot slafhnndeln lnycket l i i t t~re ford till seger i de yrotestantislra an i de katolska landerna.

PA tal om de meningsskiljaktigheter, som forekommo, och hrilka pd intet satt storde den enighet, som i ofrigt utmkkte kongressen, kan jag icke unclerldta att piipeka den grundtritskillnad i uppfatt- ningen af den foreliggande fr%gan. som gick genom hela diskussionen sdsom en understrom. Jag menar framhgllandet % ena sidan af den reglementerade prostitutionen sdsom den vasentliga grundorsaken till den hvita slaf handeln, tillbakaskjutandet & andra sidan af denna fr%ga. n e t ar nog sannolikt, att X:' Uinod (se Bulletin Continental n:o 7 d. 8.) har ratt i sin Bsikt, ntt, om Mgan stkllts till votering, en sofantlig majoritets af de delegerade skulle rostat mot den regle- menternde prostitutionen. Talan fi denna sida fordes ratt frmn af professor Stuart (vi minnas honom ju sgsom ordforande i Stockholms- konferensen lS90), JIr. 'LVilson och d:r Bonmariage friln Briissel samt framgick mera forsiktigt af en stor del bland de gjorda ut- talandena. OcksB var det egendomligt att gifva akt nppi, huru hvarje yttrande i denna riktning halsndes med lifliga och ihillande appldder. Den motsatta sidans talan fordes hufrudsakligen af X:r B6renger och N:r iUoncharville och gick egentligen ut p% att icke nu upptaga . frbgan om undertryckande af otuktshusen, dd man knnde befara, att regeringarna darigenom skulle blifva mindre villiga iltt lyssna till framsthhingarna om motverkande a£ den hvita slafban- deln. Huruvicla &got tyst aftal i denna riktning, s8som X:r Xinod (anf. st.) pdstir, forelbg mellan Nr. Coote och de franska delegerade. kanner jag icke, men hdller det icke for osannolikt. Inom expert- komitkn gjorde sig den iisikten gallande, ate det framfor allt rore af vikt, att ko~gressen komme till ett eitkiilligt beslut, och att darfor denna frdga finge skjutas A t sidan tills vidare, och samma h i k t var utan tvifvel kongressens, d% resolutionerna utan minsta splittring fattades. Vi kunna for ofrigt till fullo instiimma med 31:r Minod, att ))kongressen betradt en vag, som med nodviindighet, med eller mot dess vilja, skall fiira fram till mdlet)) (niimligen upphiifvandet af den reglementerade prostitutionen).

Resultatet af kongressens forbandlingar foreligger i de iaf

expert-kornitkn formulerade och af kongressen enhhlligt antagna resolutionerna. Dessa dela sig i tvd stora hufvudgrupper. Den forsta, som hvilar pB det under forsta motesdagen fattade beslutet, att >>kan- gressen gillar grundsatsen att bilda en permanent internationell or-

'ganisation, son1 har att fullanda och verkstalla kongressens a rbe te~ , . innehdller foljande :

1. I hvarje land skall finnas en national-komiti! for bekgmpande

293

af den hvita slafhandeln. Samtliga national-1comitBer bilda kongressen.

De redan befintliga komitker, soin iiro representerade vid denna kongress, otgora kornitBerna i sins resp. hemland; de hafva ratt att Sindra sina egna konstitutioner, om de s& finna fijr godt. I alla liinder skola komitBer bildas, och det upp- drages At ByrBn att harutinnsn taga initiativ. Kongressen utser en internationell komitb, besttiende sf tvd representanter for hvarje nntional-komitb. Kongressens ByrR skall best& af de tv& engelska represen- tanterna i den internationella komititn ocH nf tre andra personer, -som utses af >The National Vigilance Association)). Hvarje nntional-komitk har ratt att, om den sfi finner lamp- ligt, namna en i London bosatt delegerad att narvara vid Byr%ns sammmtraden. Vid hvarje allmant sammantradande af kongressen bestam- rues tid och plats for nasta kongress; men den internationella komith k m andra tiden och platsen, i fall omstgndig- heterna gora det onskvardt. Den internationella komith sammantrader p& kallelse a£

Byrdn eller hnndlar genom brefvgxling. Hvar treclje m&nad skall sfidan brefv8sling, som tid efter annan meddelar no- diga underiiittelser, &ga rnm mellan B y r h och nationnl- komiteerna. Hvarje nutional-komitit utser en korrespondent.

Sedan s3unda sjiilfva organisationen af ett internationellt for- bund till bekgmpande af clen hvita slaf handeln blifvit Taststalld, Ater- stod att i den andrn gruppen af resolutioner ofverenskomma om vissn hnfvudpnnkter for verksamheten. Det syntes expert-komitkn, att denna till en borjan borde riktas hufvudsakligen diirp% att s& vidt som mojligt definiera sjalfva brottet och f R detta skdigen lik- formigt straffbart i alla landers lagstiftning (detta sarskildt med afseende pfi mojligheten af brottslingens utlamnande i frammande land) samt att ordna frlgan om ratta platsen for vackande af Atal (jurisdiktion). I foljd hSiraf fralnlade expert-komitbn foljande forslag till resolution, hvilket pd tredje och sista motesdagen af kongressen likaledes enhalligt nntogs:

Kongressen nttalar den onskan, A. att regeringarna mltte traffa ofverenskom~nelse om .

1. att straffa, sB vidt mojligt med straff af samma grad, - _ den . son1 . med vfild, list, missbruk af rnyndighet eller pfi

n&ot annat siitt af tvQng forleder kvimor eller unga flickor cltt ofverlanma sig Bt otukt; och i de full, CIA personer anklagas for detta brott,

2. vidtaga samtidiga undersokningar af brottet, nar de fakta, som konstituera det, falla inom olika liinder,

3. att forebygga hvarje tvist om jurisdiktion genom att bestamma ratta platsen for vackande af Atal,

4. a t t ingl internationella fcrdrag om ntlamnande af den anklagade.

B. Att viilgoreuhets- och barmhertighetsforeninga1~1~. i de sgr- skilda liinderna m i ingd en fast och stsdigraraade ofverens- hommelse att meddela hrarandra underriittelse om krinnors utdlyttning (emigration) under misstankta omstandigheter och att Btaga sig att beskydda emigranterna rid deras anlcomst.

C. Att en noggrann och fallstandig forteckning mi uppgaras ofver alla foreningar i de olika lfinderna, som iiro i st tnd t,ill ocfi rilliga att Ataga sig denna fiirpliktelse.

D. Att d e n i fSrteclming mQ tillstlllas alla regeringar och fiir- eningar.

Vid punkten A mom. 1 gjordes under diskussionen det tillagg, att straffet mitte galla icke blott forledaniiet att hangifva sig A t otuktslif, utan %fven tvingandet att fortsiitta ett sddant lif, hrilket tillagg ofverlamnades Qt expert-komitbn for behandling och rid dess sammantrade efter kongressens slut ocksti af komitkn godkiindes.

Slutligen gjordes pQ hemstallan af de engelska delegerade till protokollet det uttalande,

att kongressen forklarar de forestfiende resolutionerna innefatta endast det minimum af kongressens onskningar, huilket kan genast rinnas.

I ofverensstammelse med foreskriften i den forsta hufvudgrup- pens mom. 4 bestamde kongressen, att nasta kongress skall hillas h IS91 i Schweitz B plats, sorn bestammes af den schweitziska nationalkomit6n.

Sedan de skilda landernas represent anter framburit sina tack- .

sa.gelser till dem, som foranstaltat denna kongress, och siirskildt till >The Vigilance Associations ocli dess sekreterare Xr. Coote, samt sedan ett uttalande af tacksamhet till ordforanden skett, afslijts kongressen.

Det sknlle emellertid rara bHde ofullstandigt i redogorelsen och otacksamt att icke namna ndgot om den storartade gastfrihet,

295

som bevisades alln de frammande deltagarna i lrongressen. Redan forut hade ju lrommit oss till handa inbjndningar att, under hela den tid kongressen va rde , bo och vistas inom enskilda familjer i sjalfva London och dess omedelhara niirhet. 0111 den gastfrihet och 'syn- nerlign' viilvilja, som diir visades oss, torde de enslrilda deltagarna, hvar for sig, hafva mycket att fortiilja. Men dessutom inbjodos vi till inottagningar, af hvilka den forsta, pd tisdags afton, redsn blifvit omna~nnd. Den andra 11011s pB torsdags sfton lrl. 10-12, dB vi voro inbjudna af hertiginnan af Westminster i det hertigliga pa- lntset. Om denna nlottagning skall jag namla- nBgot lgngre frain. Den tredje och sista mottagningen agde rum pL fredags nfton hos Mr. och Mrs. Bunting i deras hem.

Hvad som dtiremot var en fullstandig ofverraskning, 17ar det., att vi hvarje dag nnder lrongressen inbjodos att nnder ugpehBllet i forhandlingarns kl. 12-1 intaga luncheon i hotellet, d&r kongressen sainlades. Denna inbjudning var &fardad f6rsta dagen af lrornith . for ngphiifvande af den reglementerade prostitutionen, andra dagen nf parlamentsledanloten Mr. Samuel Smith och tredje dagen af ))The Yigilance Association)). Hvad som gaf Bt dessa mLltidssamlinga~r en egendomlig lraralrter, 17ar det, att vid sllntet af hvarje hollos Bt- skilliga ))speeches)) .ofver slrilda timnen, sB att de ntgjorde liksoin en liten serie if s%rslrilda forhandlingar lnellan kongressens 6fver- liigguingar, ett slags kongress inom lzongressen. Den f orsta dagen Made professor Stnnrt, Mrs. Archibald Little och M:me IClerck f r in Holland, hvilka alla frnmhollo nodviindigheten . af den reglementerade prostitutionens upphtifvande, om man slrall lrunna motarbeta den hvita slafhn.ncleln. Deli tredje dagen iuslrriinkte sig talen hufvudsakligen till uthlanden af cle delegerades tnclrsanlhet for Mr. Coote, hvarvid siiralrildt britkspntron Ta.nun forde vtir talan i ett lljiirte- vnrmt f oredrng, som ha11 afslot iued en lrrnftig ))l~andslrakning)) m.ed Mr. Coote.

Det fir egentligen vid tden den andra dagen efter luncheon jag skulle vilja droja, enledan de voro af stort intresse och indirekt Bterfora mjg till hertiginnaas sf Westminster inottagning pH nftonen samma dag. Inbjndaren Mr. Smith v8.nde sig namligen till de n8r- varende med det meddelande, att han och 1SI:r Bhenger, den forre i London, den senare i Paris; stodo i spetsen for en forening till nndertryclrande af osedlig litteratur rn. in. Ran piilcallade lrougressens sympati och medverlran for detta syftemL1 och niimnde dtirvid siir- slrildt tre kallor for oseiUighet$ som borde tillstoppas. Den rent

osedliga litteratnren, affischeringen, bilderna ko~nme tydligtvis i forsta rnmmet. N:r BBrenger berattade i ett fiiljande tal, att han egent ligen borjat verka for underrryckande af dessa ting, d& han en dag vid sin hernkomst fann p i ett plank rnidt emot sin bostad upp- klistrad en affisch i skrikande fiirger, framstallande en fullstiindigt naken kvinna ined uppgift om aclressec, dar hon forevisades. Men sisom bidragande orsaker namnde Mr. Smith teatrarna och slutligen for det tredje damernas drakt. Det iir detta sista, som leder mig tillbaka till den forut orntalade mottagningen hos hertiginnan nf Westminster, ty dar gafs illustrationen till foredraget. Forhillandet var nBmligen, att hertiginnan stallt vbr mottagning i sauhand rned en storre ,reception> af hennes urngangeslrrets jnom den engelska aristokraiien, och vi hade siledes nojet icke nllenast att fii se de hertigliga praktrummen med sin beromdn tafvelsamling (Izufvudsak- ligen milningar nf Reinbrandt), utan oclz. att fb en tydlig forestal- ning om de hogaristolrratiska engelska damernas kliiiledriikt. Jag kan - afven med fara att stota for hufvndet genom min grofhet - icke finna nigot annat nttryck att betecknw den med an - onn- s t M i g . J a g laste tillfalligtvis harom dagen - jag tror i en foljetong - att en &Ida man sade till sin hustru, att han tyckte, det sijmmer- skan for alla cle penningar kladningen kostat vd kunnat best& litet mera tyg ofver aslarne. Det ar just precis den tanke, som jag tror foll oss alla in vid Aspen af de engelska damerna. Jag nienar mig icke beg& nAgon indiskretion, dA jag omtalar, att jag handelsevis kom att hora ett samtsl mellan tr i a£ vdra arbart kladda svenska darner, son1 skiimtade med hvarandra ofver deras sii betydligt afvikande kladedrakt. Den ena af dew utbrast diirvid rned mycken indignation : ~ D e t f i r jag saga, att om jag icke fiir vara med i societeten pb andra villkor, i n att jag skall vara naken, dB afstdr jag hellre:>. Jag skulle garne ela at ofversatta detta till engelska och ropa ut det, sB att det dirinat i salen, men for att icke stalla till skandal, sii - gick jag min vag.

&mu hlott ett slutord! - Jag triiffude alldeles handelseris i en omnibus den gamle, iirevordige manniskoviinnen d:r Paton och blef presenterad for honom (han gjorde mig i forbigtiende sagdt en stor tjanst vid mina bemodanden att fb liannedorn om de s. k. skolkare-skolorna). Han var alldeles entusiasmerail ofver vbr kongress, hvilken han p& grund af sin Blder (han B r nQgre och Qttio Ar) icke sjalf vbgade bevista. I sin hanforelse sade han bland annat: ~ D e n n a kongress skrifver ett nytt blad i mansklighetens

historia)). Jag skulle vilja nigot modifiera detta hans yttrande. J a g hoppas, ntt denna kongress slwifvit de forstn mc7emn af ett nytt blad i iniinslrlighetens historin; hnrudan fortsiittningen sliall- blifva, det berm af dig, iirade Iasarinna och Iiisnre:

E. 0-S.

Hem fijr arbetande bildade livinnor. Under den nyligen afslutade internationella kvinnokongressen

i London forekom ti11 behandling bland annat f r ~ g n i om nnskaffnnde af biittre bostacler for- cle bildade kvinnor, soin genoin olika slags sysselsiittniug fortjiina sitt uppehdle. Denna frdga har sarskildt i London I h g e rari t br&nnende och det vackte darfor ett inycket lifligt intresse, niir af nzr Gilbert Pal-ker framlades ett, sQsoin det sgnes, fullt tillfredsstallnnde forslag att lass densni&~a. SAviil cle niirva-

' rande lcongressmedlemi11arna soin storre delen af Londonpresseil ulot- tog mr Parlrers foralag pB, det inest sympatiskn s&tt; endast pti grnnd haraf torde detsamlua fortjiina ett oinniimnande i Dagny, inen hartill kornmer, att forslnget i ltskilhga delnr torde aga sin tiiliimp- ning for stockholrnsl~e forhdllenden och siilrert torde Tmrn, att de s v k a missftil.htillanden i bostadsvilg, som 'f . n. esistera i Stockholm for alle samhallsl~lnsser och ej lninst for de person&, hvaroin hiir iir fr&ga, lrriifvn en slr~7ndsam a d r i n g . ~ e t torde aiirfBr vase af intresse att lned n.;i.gra fti ord referera det omnalnnda forslaget.

ISh Parker larnnade forst en ganska dyster slrildring af de i London arbetande bildsde lrvinnornas lone- och bostadsforhBllanden.

.

Antalet bildade'kvinnor som i London fo r t jha sitt uppehiille .syncs uppg8 till en half million. Deras Brliga fortj&nst vaxlar, rnellan 50 och 140 13. st. och veckoaflo~ingen uppglr i allmgnhet till 25 B 30

. shilling. '"A iltskilliga hil l iir likval afloningen betydligt liigre, sBsorn B Krigsdepartementet, dar 15 A 16 sh. betslas pr vecka med en Brlig forhojning af 1 A 11/2 sh. i veckan..

Ar nu dennn afloning af 26 B 30 shilling pr vecka tillriicklig for en person lned smti ansprhk? Mr Parker svarar med att visa, att ett fruntimmer som bnskar ha ett-eget, ehuru ansprdkslost hem, som vill ha n%gorlnnda kraftig foda, men som i ofrigt iakttager stor -

+ 1 pund sterling = IS fir.; 1 shilling = 0,no kr.; 1 d. (penny) = 79 ore.

sparsamhet, ej han nedbringa en veckas utgifter mder 27 h 2s sh. Dessn utgifter specificeras sblunda: hyra for ett rum i ntgou central del a£ staden (lagat) 9 sh., mat 10 sh., lunch nara arbetsplatsen 2 sh., ljns, kol 1 sh. 6 d., bad 1 sh.,. 6 d., spiirvagns-'eller omnibus- biljetter 6 d. och diverse utgifter 2 sh. 6 d. Dessa utgiftsposter kunna ej reduceras, utau att obehag, otrefnad eller w i l t uppstfir. T'isserligen k a i ~ ett rum erhibllas billigare i forstaderna, men dB mA- ste man dagligen anlita jarnviigen, hvilket ispnnerliet lrv~llstiden iir obehngligt, och att anvanda velociped ar vanligen ogorligt i Londom centrala delar. Hela veckolonen fitgar sblnnda till bostads- och lef- nadsomkostnaderna. Intet &terst&r for anskaffning a£ kliider m. m., ej heller kan under vanliga forhilllandeu ntgon del af inkomsten auvandas till ett aldrig s6 obetydligt underhill af nigon anhorig eller till nbgra som helst nijjen, hvilba dock iiro behofliga fiir hrarje miinniska.

Xfir mr Parker siilunda efter en noggrann utredning, hvars resultat vi hgr endast kunnat bterge, kornmit till den slntsataen, att nbgot ovillkorligen nzdste goras for att minska bostads- och lef- nadsomkostnaderna (d& nBgon loneforhiijning val ej iir att v h t a under den niirmaste hmtiden), framstiiller han den helt naturliga frigan: Hrad bor goras? Som svar harp& liilnnade linn ctt forslag, son1 i, korthet skall hiir atergifvas:

I ndgon af Londons centrala delar, sisom IT'estminster eller Bloomsbury, uppfores ett hus med lagenheter for 400 personer. Et t dylikt foretag bor ej fib en verklig eller skenbar krtrakter af va1- gorenhet; bolaget - ty ett shdant skulle realisera planen - borde

. herhkna 5 % ranta B sina pengar; att en dylik ranta biir kunna erhbllas, har forslagsstSillaren visat med siffror, som granskats och jBmforts af sakkunniga personer. Huset skulle naturligt~is 113 ett prydligt yttre, d n de nyaste sanitiira mordningarna borde tilliim- pas och hufvndvikten laggas vid att istadkomma trefnad och be- lcvamlighet for hyresgasterna. Elelrtriskt ljas skulle inforas iifverallt och i hvarje v%ning. borde finnas 8-10 badrum. Sofrnmmen skulle vara af 3 olika slag: 280 st. mindre dylika med en veclrobyra af 5 shilling, 70 st. storre for 7 sh. 6 d. pr veclra samt 50 d~lbletter, afsedda for systrar eller vanner, rned en hyra uppgbende till S sh. pr vecka. Hvarje rum skall forses riled ett skiip i en utskarning i viiggen, en soffa och stolar, tvittstiill samt en byrl, soru an~iindes till toilettbord. Utoin dessa sofrum skola finnas fiiljande siillskraps rum: 1 matsal, 2-3 formak, 1 lasrum, hvilka alla fritt fii dispo-

neras af hyresgasternn, samt dessutom ett hnlft dussin mottagnings- rum, som mot en nfgift af mnkring 1 sh. h I/(; pr Icv5i.11 nthyras till hyresgasterna, niir dessa onslca se viinner eller slaktingar.

I matsalen serveras mat till billiga priser. Afgiften for dennn erlagges pr vecka. I svenskt rnynt fordela sig utgifterna s8lunda:

7 frnkostar A 25 ore ................. kr. 1: 75 6 middagar A 60 D. ................. )) 3: 60 1 d:o (sondag) .............. .;. )) . 0: 75 1 lunch (sondag) ..................... )) 0: 45 .

... bad, ljns, tvatt, stiidning m. m. D 2: 45

Kr. 9: - Under berakning att inkunsterna, aro 25 sh. pr vecka och ett

nf de mindre rummen nnviindes (5 sh.), skulle sAlunda, sedan hyra och lefnadsoinkostnader fr&nriiknats, Aterst% omlrring 10 shillings for

\

lcliider, nojen o. s. v. Mr Parker redogjorde harefter for n&gra praktiska anordningar

soln borde iakttagas; s&som att en sommerska sklxlle vara boende inom hnset i och for lsgning af lcliider, att likasB en skoterska borde finnas till hands vid sjnkdomsfall o. s. v. Inga besvarliga regler borde f . o. vara giillande. Ej andra an arbetande bildade kvinnor finge mottagas; ansokan om plats i hemmet borde profvas af forest&nderslcan, p& hvilkens duglighet och tsllrt foretagets fram- g%ng till en stor del nlsste bera. .

Foretagets finansiella sida, soin hiir ej torde behofva i detalj gtergifvas, afhandlades utforligt a£ mr Parker. Samtliga utgifter for uppforandet af huset, mobler m. m., beralmas till omkr. 26,000 p. st. Skatter, loner, Ijus, viirme, reparation m. m. antagns uppgs. till niirmare 4,000 p. st. Hartill kommer 5 % riinta 8. byggnader, mobler m. m., tomthyra, ainortering, appg&ende till ej fnllt 2,000 p. st. Inkomsterna,' d. v. s. hyrorna for rummen, ofverskjuta samtliga iltgifterna med ornkring 300 p. st. Det torde'bora anmarkas, att dessa beriikningar ej aro rena fantasier, ntan tvartom grunda sig p& redm esisterande, med den angifna planen i det niirmaste ofverensstammande, ehuru betydligt inil~.lre toretag. Siffrorna aro dessatorn granskade af saklzunniga personer, hvarfor hela forslaget, enligt hvad en af de storre Londontidningarna betonat, iir sB va1 utredt och behofvet af ett dylikt hem sb trangande, att det enda t behofves litet foretagsarnhet for att planen skall kunna forverkligas. Utan tvifvel Irommer iifven ett dylikt hus till stlnd i London.

* ic

Kan ett fijretag i ofvan antyddn riktning ha nHgon betydelse for Stockholmsfijrhdllanden?' Det vore onskligt om de personer, hvilkas stallniug skulle battras genollz foretaget, meddelade sina Bsikter i denna friga. Skulle, sisom vi antaga. en modifierad form af dettn forslag visa sig vars behoflig och nodvaudig fiir de bildade kvinnor i Stockholm, som p i olika satt fiirtjana sitt uppehalle och som nu mer Bn nlgonsin plbgas af ofvermodiga hyresrlirdar, iir det att hoppas att ndgra 5-procentsfilantroper ej slrola tofva att komma till hjalp for att for~erkliga planen.

G. H. 1.. K.

))JIan gbr aldrig forgiifres pd gatam, aafortrodde mig en giiug en uuderlig manniska, och det I&g en betringande trorardighet i hans rost, dH han utredde hurusom han aldrig kunde gb ett par kvarter utan att upplefra ltskilligt och liuru hvarje hans randring skankte honom stoff till en tjock bok, solu han aldrig hann biirja, innan han miiste ge sig ut jgen. Ingen misstankte honom fiir att observera nlgot, ty han iigde denna nyckfnlla narsyntl~et, son be- rattigar en person att utan halsning snudda forbi sina bekanta men icke hindrar honom att vika om hornet, s& fort en flik af dem skymtar i fjarran . . . Nen friimlingen, som han miitte, sAg ban riitt jgenoru vid ett ogonkast, och han horde tydligt h a d tvb forhiglende hviskade till hvarann i sina hjartan, fastan en brandkftr mycket latt kunde passera honom olsemarkt och fastau han rojde stor svlrighet att uppfntta frbgor, som hans ranner skreko honom i orat.

Hnn var typen for en gatudrommare, men han ar dod nu och upplefver va1 ingenting mer.

Jag miudes honom en dng, en af sommarens hetaste ocll bliiaste dagar, d i jag gick liingsamt frarniit en tom, bred gata, en fullkomlig godtkopsgata, dar jntet hus var aldre iin tio Br och ingen bottenvining saknade sin kortraruhandel och sin cigarrbod. J a g trodde till en borjan, att jag ensam dominerade gatan, dock utan att kanna nbgon frojd ijfver detta ftlktum, men plotsligt varse- blef jag, att vi voro flere styclcen, och i detsatnma greps jag a£ ett starlrt intresse for situationen.

Forst och framst var diir, .p i skuggsidan a£ gatan, en lited hvitkladd fliclra, som jag i en hast taxerade till fen1 iir. Hennes rands ansikte glodde under babyhatten, ty hon var upptagen af en :

mycket anstrangande sysselsBttning, som tog bade Izroypsl~rafter och sjalsnarvaro starkt i anspriik. Hon lrastade namligen en stor gr8 gummiboll mot en stor brun port och f h g a d e den i sina smA rijda hiinder, n8r den koln tillbaka.

Ty bollen konl ideligen tillbaka! Hade den inte det gjort, sii .skulle det inte h5indt sB myclcet den dngen . . .

PB trottoaren midt emot, ratt i solgasset, stod ett blitt for- kliide orbrligt och grubblande, i fard med att genom en knagglig och vidlyftig tankeoperation soka utfundera hvad det var for en clold krnft, som kom den forli~xade bollen att alltjiimt Bterviinda till hdndernn, som slungade bort den.

Det blBa forkladet nfslut,ades nertill ,a£ ett par sm8 svart- bruna fotter och rundade sig upptill i ett solbrandt hufvud med trubbiga drag och hvitgult h8r. Allt detta tillsamnlans bildade en liten man, som siig ut att upplefva siu tredje so~nmar. -

J a . som sag*, det blBa forkladet laborerade med en giita. En sten, som det nyss liitit falla ur en af sina slappt utefter sidorna

. hiingnnde hiinder, tydde p& att det understodt sitt intellektuella arbete med praktiska experimenter, som emellertid snarare krhnglat till problemet.

Den lilla hvitkliidda kastade dA och d & en trinmferande blick iifver axeln. Hon insAg .det blia forkladets bryderi och gladde sig &t det. Men forkladet vred sig icke a£ blygsel infor dessa imper- tinenta bliclrar, som jag skulle ha gjort, det foriixdrade iclre en min, det grubblade lugnt vidare, icke i resignerad fortviflnn utan i energisk hoppfullhet. Det visste annu icke, att det finns salrer, . som icke 1Bta utgrunda sig!

Men under det bollen metodiskt flog upp och ner mellan den stora bruna porten och de smB roda hiinderna och under det de blPtn ogoaen, som horde till det bl&a forklgdet, flogo med, sii IAngt de lzunde komma utan att satta det runda hnfvudet i rorelse, nnl-. kades 0det.

Det Irom pii soltrottonren och gick med llnga steg, som dinade mot asfalten. Det var en ung herre i ljusa somlnarlrlader och med. en resv8ska i handen. Han skulle till iingb8ten och -bade naturligtvis kolnlnit Bstad i sista minuten. Det var emellertid inte precis dCirfor han klef SB raskt pii och lyfte sulorna sH hogt. Han hade

for vana att g l s l dar, for iifrigt kunde han m~cke t viil far& med ndgon azlnan bat, som gick nlgon annanstans - dut bara made

- honom att se om han skulle hinna fram i tid, fastiin han gick langsta v8gen.

Han horde inte till det affiirsmiissiga och maskinklipyta slaget, han hade en Ijuslockig peruk, sorn biiljade fram under halmhstten, och han *sjg godmodigt lefnadsglacl ut som den sorgliist vaudrande hjiilten i eh tysk novell. Man tiinker sig ddrig odat i den gestalten.

Jag sdg det komma, men hvad sknlle jag gora? .Jag v:tr fiir h g t borta, och fiir ijfrigt knnde dct ju hiinda, att katastrofen

uteblef.

Nej, det hiinde inte. Det gick fortare Sin jag made. Jag sdg ett blttt bglte skjuta npp i luften och sedan falla p1at.t ned p i trottoaren.

I niista sekund f6rstod jag, att den nnge Iierrnx fot lmde fattaii tag i det blia forkliidet och fijrt ilet med p i sin lnftresn. Det var ungeftir sfi jag hade tankt mig det pB forhand.

Det blda folkliidet 1Ag ett iigonbliclz alldeles stilla, sedan re& det sig hastigt upp och blef stdende i tankar; men denna giingen giilde de icke den rniirkv8rdiga bollen, ej heller rijrde de sig kring den unge herrn, som redan hade hunnit ett godt stycke bort och som pysen i fiirkladet aldrig hade fiitt syn pa.

Det lbg hges t i hans uttryck nu. Lifvet gaf honom fiir minga gtitor. Dstta var hans forsta spark. Hvar kom den ifrdn? Hvarfor fick han den? Skulle det komma fler?

Ylotsligt forvredos hms drag till en min a€ deciderad smiirta, han lade handen pi% sitt hijgrn knii och biirjade linkn' framdt, p i - dande sig liings det bl&a forkliidet och ijmlsligt grdtmde.

Hans ~ a t t att gr8ta 'frapperade mig och spred ljus ofver hans fall1iljeforhi11anden. Han snyftade inte, ban vnr alldeles tyst och tHrarna sarnla.de sig i ogonen och stannade dar med nndantag af tv8 stora droppar, som langsamt Akte ned ocll plojde ett par ljnsa strimmor pfi kinderna. Det blef klart fiir mig, att hau into .bade nfigra syskon och inga lekkamrater, att hans mor inte hat'ie tid att sysselsiitta sig med honom och att han siclledes inte pliignde ha nagon att grgta fiir.

Den unge herrn var emellertid ickc alldelcs omed~etcn om att han forofvat nigot slags irerkan, fastiin han i fijrsta Ggonblicket icke gitte undersoka det lilla skynke, som hans fot hadt! trasslat in sig i. .

E u . v h d e han sig aningsfullt om och uppf~dtade genast saker- nas stalluing. Med nQgra valdiga spr4ng n%dde han det b14a forkladet, klxppade det pA bofvudet och borjade tala en mSingd vanliga ord med salnrna faderligt oinina rost, som jag tinker att han Brukar anvanda mot sin egen minsta syster.

))Slog do dig? Slog du dig rnycket? Stackars liten! SH j a & lilla pysen, sb ja . . . D

Pysen grat inte Eingre och kande ingen sm5irta. Hans drag Bade jBinnats nt igen, och hnn borjnde r0signerad.t. f a d e r a pb nytt. Hvar kom den fine herrn ifriin och hvarfbr talade 1ia;n till honorn?

. DA tog den nnge herm en tjugofernoring ur viistfickan och, tryckte den i pysons hand, hvarpii him rnarscherar &tad igen, dubbelt sB lefnadsglsd soin forut.

Pysen sbg ett ogonblick pb slanten, och vid det han sgg, v e l ~ eftertankens moln frBn hans anlete och eftei.traddes af en frejdig beslutsaluhet, soin icke var fri frhn. en nyaus af ofversitteri.

Han kastar en nonchalant blick ofver gatau till den hvit- Irladda, soln has tappat bollen och afundsanlt iakttager handelserna ' pi5 sclsidan, krarnar inyntet hArdt i bogra handen, placerar sina Irorta an1la.r. pB ryggen och borjar nlarschera ined hogbuyet hufvnd fram&i, sin trottoar. Det var pengas vardt att se honorn gb. Han lyfte benen sb fiogt llan inojligtvis k l d e och satte ned fiilterna, s& att det sade klnpp! i asfelten.

Intet dromllzcbnde an liingre, intet grnbbel ofver lifvets irri- terande och bittra gdtor! 12ibedoinen hade. tystat hans andes kraf och lagt bdsam p8 hans kropps pl8gor. Filosofen hade fiirvandlats Bill kagitalist och det bl&a fBrlrladet skalle forsvinna genom dorren till boden med kart~mellBurkarna . . .

Xlal-a Jolznlzso~z.'

Litteratur.

Fillingens kiirlekssaga. Berettelse af Prinsessan Kaqaadja. Titeln pi% foreliggande bergttelse iir iclre lyckligt vald. Bara

namnet ))Fulingeus k8rlelissaga~ ger foresttillningen om nagot gro- teskt och underklassigt soin pi% forlinnd prevenerar en mot arbetet. Wen ofvervinner man sin motvilja och tar itu med den lilla eld- roda boken med den osyppatiska titeln, sknll man finna sig hijgst angenamt ofverrask~d. Atminstone var detta fallet med mig. .))Fu-

lingens karlekssaga~ iir helt enkelt en bit miinniskohistoria lika varmt lrand soul fint berattad, och nar man last den till slut, hvil- k t t man gor med oblandadt noje, iir man forsonud afven med titeln, som af sammanhanget fb en vacker och fullt tillfredsstiillande motivering.

Den lilla Bsagans, som fiir ofrigt lir s l gripen ur verkligheten, att sgkert hvem som helst a£ oss sett den milugen g h g utspelas infor sina ogon pB lifvets scen, skildrar konflikten mellan en skon och en lumpen s j d och hur den forra, iifven i sitt nederlag. blir den segrande. Det iir blott ett steg mellan det sublima och det lojliga, ar det sagdt. Att vota att hdlla balansen mellan dessa ytter- heter och aldrig ett ogonblick lAta det v8ga ofver Gt oriitt sida, ar en stor .konst, som, d l det iir friiga om ett litterart verlr, blott den Iran, som i sig har iimne till en psykolog. Att forf. till den lilla berattelse, jag has anmaler, sitter inne med stora f o ~ utsattuingar till en sldan, diirom Iamnar ~Fulingens karlekssaga~ det basta vittnesbord. L. I).

5 * 5

Foten och den riktiga formen pii skodon af A)ztotz N ~ s t r ~ n , medicine doktor. Andra omarbetade uppl. D l %r IS67 forstrr npplagan af detta arbete utkom, inottogs

det med mycken valvilja af blde liikarna och allmiinheten. KQon egentlig gensaga mot de foxordade reforlloerna forekom knappast annat an frin skomakarnas sida, men var dar ganska skarp och tog sig uttryck icke endast i muntliga nttalanden till kunderna utaxi afven i ledsnde artiklar i tidningspressen. Dock drijjde det icke sb lange forran Sifven flera a£ dessa yrkesidkare sokte att i praktiken tillampa den revolutionara lii.ran, att skodouen bijra gorlrs efter fotens form. I det stora hela torde man kunna s lga att under de fo1- jande irtiondena en riktigare princip rorande fotbekladnaden Liir- jade att gora sig gallande.

Olyckligtvis var allmiinhetens begrepp om miinniskokroppens skonhet aUt for snedvridet for s t t tilllta fotens naturliga form f H anses for nlgot vackert, och snart voro trots alla fornuftsskiil, och trots alla ansatser till det biittre, de spetsiga skodonen lika modcrna som dgonsin forut. Liksom det allsmiiktiga modet krafde ocli lrrafver att kvinnans midja skall goras smalare an hvad den af ua- taren ar skapad, s% skulle afven miinniskofotens form iindrus for att tillfredsstiilla en forfinad smak. wStortHn skall peka i midten af skon)) Hr den vanliga regel, efter hvilken iinnu den dag som iir skodonen fabriceras och fotterna nforbattras~. Lagger man ett par sidana skodon bredrid bvarandra, fianer man att stortkspetsarna vanligen aro p% ett afstHnd a£ 3-4 turn frHn hvarandra. PA ett par ))fysiologiska)) skodon i samma lage skola diiremot snlorna vidrora hvarandra p% insidorna, och stortlspetsarne ligga bredvid hvwandra.

.

E n ny upplaga af doktor Nystroms bok om ~Fotenn hade verk- ligen blifvit af behofvet pikallad.

DIfingen, som villigt erkanner de icke blott synbara utan framfor allt kannbara ol'genheter, sou den vanliga skoformen medfor, fruktar dock de sfysiologiska)) skodonen, darfor ~ a t t de aro s5 lrlumpiga och fulas. 8Bdana Iruuna de visserligen vara, men det behofva de alls icke, ty en slromakare .med smak och forlndga kan mycket val Bstadkomma bAde vackra och eleganta fysiologiska skodon. Till och med bland de maslsingjorda skodonen torde man numera, om man vjll gora sig nggot besviir, finna siidana, som 3ro s i pass mycket ~gjorda Bt hvar sin f o t ~ , att fotens och sarskildt stortiins stallning icke allt for mycket, forryckes. .

Viktigast ar dock fotbekladnadens form for det uppvaxande slaktet. I barnets fot aro annu ben och senor s i veka och tanj- bara, att afven ett mindre, men ofta upprepadt trycls, till och med nf en for liten och for hbrdt tilldragen strumpa, kan verka skadligt

a och missbildande. HBr 6r det ovillkorligen foraldqars och upp- . fostrares plikt att tillse, det icke oforstiindig slentrian och simpel fiifiinga fii fork~ympa och vanskapa ett af manniskans nyttigaste och, om det riitt skotes, Bfven vackraste organ.

&!iitte den lilla boken bli spridd till riitt m%nga hem, ty vi are ofvertygade om att hvar ocli en, som vill gora sig besvaret att liisn igenoln de for ofrigt liittfattligt och ledigt skrifna 39 sidorna., skall finna det klokt och ratt att i praktiken tillampa de rbd och anvis-

' ningar, 80x1 dar liimnas. Bgll. Y. * *

Les livres d'or de la science. En serie popul&rvetenskapliga miniatyrbocker, so~n erbjucla den

sdlsynta sammnnstallningen af en elegant utstyrs'el och ett synner- ligen ltigt pris, utkommer sedan i fjor hos forliggarefirman Schlei- cher frhres i Paris och ar val vard att blifva kand af den svenska publiken, sorn troligen icke har utsikt att erhUla niigot motsvarande pA sitt sprak. Desda smii n8tta volymer Bro skrifna af mycket kom- petenta forfattare med auktoritet inom' sina' respektive faclr och sakna den paragrafindelade torrhet, sorn ofta karakteriserar franska kompendier. Det fortraffliga papperet och de intressdtnta och val- gjords illustrationerna, son1 till stor del reproducera forstlrlassiga Ironstverk, gor den futtiga utgift af 1 franc, som man mdste under- kasta sig for att lromma i besittning af en ,livre d ' o r~ , till en positiv inlromst.

Af de nummer, som koinmit oss tillhanda, ligga somliga till sitt innehHll alltfor fjiirrnn frHn min sf&r for att jng skulle kunna tilli$ta mig annat ail en ytterst generellt 1lUlen beundran. SBdana aro POW devenir mddecifi, som nog har sitt specialintresse for medi- cinare, Les microbes et la mort, La nter, les marins et Ies ssau.veteurs samt Lcs f e w et 2es eazcx, en med Guido Renis Aurora, och, citat fr.iin Victor Hugo smyckad historik ofver tv8 af de fyra elementer, SO^ enligt Schillers Iranda punschvisa bilda viirldea.

,

Professor Charles Richets passionerade fredsbok L r s grcerres et ia paix, sorn i a h a hogsta grad iir eu bok ftir dagen och en bok for alla, prutar ned viirdet p i cienna varldens hjaltecl5d och hjaltar och firar en lysande rad af krigets bekampare.

Fr. Solibes Tableau de Ishistoire l i t t imire d ~ c moade hehandlar, sorn titeln utvisar, ett ofantligt iimne, hvilket forf. giir sitt basta att ofverakida och skaffa 1Bsaren en vy iifver. Det iir en smula betgnkligt att kliimma in en dylik kolossalframst~lluing inoin den t r h g a ramen af en ljten popular handbok. Det allluiinfattliga uttryckssattet strider mot den veteuskapliga exaktheten, och man riskerar obestamdhet och tvetydighet, d& utrymmets begransning och radslan att bli trottande hindra en £ran vidlyftiga omskrifningar och utlaggning~r. SB t. ex. kunde man nastan tro, att forf. icke ,

har reda pb den stora skillnnden mellan de bgda Eddorna, sti ragt yttrar han sig om dem, sannolikt cndast p& grund af utrymniets knapphet och amnets ridstrackthet.

I Les gmndes ldgencles de l'kunzawitt! af L. JIichaud d'H~uuinc fortaljas spirituellt ocli med en starkt skonlitterar a~ist~rykning i sprsket nii.gra a£ de djupa sagner, sorn Llifvit miinsklighetens all- mangods och alltjiimt tolkas af poeter oclr konstniirer. FrBu In- diens Rama och Krischna samt afbildningar nf stora dumma gadar for han oss genom den fortjusande Psyke-sagen ocli den vandrande

. judens historia till den nyare tidens heroer, till den trollkunnige doktor Faust och den besjangne erotiske spanjoren.

Et t utomordentligt intressant och i sitt slag allenast5ende arbete ar den forunderligt innehiillsrjka och lifligt skrifna boken om L a vie dsu?a titdiitre af Odbon-tenterna direktor, Paul Ginisty. I den f%r man yeta ungefar dlting om verkramhcten och stiiket pA en parisisk teater och folja ett dramas ijde frdn det ogonblick d& fiir- fattaren satter punkt efter sista akten och tills vid fijrsta repre- sentationens slut protagoaisten triider fram till rampen och enligt gamma1 trpdition underrattar publiken om namnet p l dct ~11)pforda styckets anktor. Man hapnar 6fver det kolossala arhete och den valdiga personal, sorn kriifvas for att ett teaterstycke aka11 kunnrt g i ofver tiljorna, och har man nihilistiska tendenser gent cluot fiiird och fifanglighet, suckar man: ~ T a n t de bruit! - - - - --3 Emellertid finner man, att fortjansten, om lycknn ar god, kan hli ganska ansenlig for skribenten, och man fnttar diirfor till fullo hvarfor diktarten i frAga <alltjamt ofortrutet idkas.

Just sorn jag sitter och skrifver ciessa rader, kominer en ny sandning frdn de ii1skvSirda forliiggarna. Det iir Les Pg i - i~ l i e s fiaw guises af CTltsa Da.rsueg, ofverdddigt illustrerad och, sQ vidt jag kan finna vid en flyktig genombladdring, afhancilande sitt iimnc frQn alla tiinkbara synpunkter, geografisk, botanisk, eoologiak, etnologiak o. s. v. Det ar frdn dessa trakter Pierre Loti har skiinkt oss harliga skildringar, det iir d5i.r han har g&tt omkring och iakttagit de muntra baskerna, sorn Voltaire dcfinierade sfilunda: ett litet folk, som dansar p i dsen af Pyreneerna. K. J.

307

FrAn skilda hAll.

~Kvinden og Samfundet*, den danska kvinnosakstidskriften, kommer frhn och med oktober att forvandla~' f r h m%nadsskrift till veckoblad 'och fBr sH1uncla tillfiille ntt mera verksamt ingripa i de frAgor, som ligga inom dess gebit. Priset blir 50 ore i kvartalet minus ~ P o s t p e n g e ~ .

~ k e r i triidgkdssliijtsel pB statens bekostnad och afsedda fi5r folkskolliirare ha sedan nBgra .8r varit ordnade i Danmarlr. Dessa fyra veckors feriekurser besokas p& det flitigaste och ha visat sig vara af stor nytta fijr landet. .Men p% landsbygden~, sager ' 'Kvindernes blad', . ur hvilket vi hamtat denna notis, DgRr det giirna s l , att vinna mannen ett steg :EramAt, mHste kvinnorna folja med, och sA har nppstltt en onslrnn att f& undervisningen utstrackt &Even till l5irarehustruima. Mannen .kom visserligen hem och berllttede att man'knnde sylta pH det eller det sattet och l a p likijr aE fallfrukt och mycket annat godt, men att f H honoin nt i Ii6ket fiir att st& ofver grytorna och ~ i s a h!~r det skulle g& till, det foll icke 'Ear' pB lgppen, och 'mor' inte heller, for rasten. Kunskapsbegiixet var emellertid vackt och k~znde icke nedtystas, ansokningar skickades in till ministeriet med beg5il.m om understod Bt hustrurna ocksB. Ministeriet var viilvilligt stiimdt for sake11 och r&ckte u t ett finger, visserligen bara sex dagai-s undervisning, men liixarehustrurna skyndade att gripa anbndet lned b&da hiinder och t for &r vaxer deltagarinnornas antal. I Br ha 24 Polkskole- och follrhogskolel&rarehustrur samt 1Lrarinnor frQn landets olika clelar besolrt statens 6-dagars-kurs i tr&dg&rdsskijtsel vid Vilvorde. - 0nskan att fG knrsen utstriickt till en mhnads tid &r dock allman hos eleverna, en bnskan som man har all anledning hoppns snart skall g& i fullbordan.

7.-

Allgemeiner Deutscher Frauenverein's generalforsa~nling (den 20:de i ordningen) och d5irmed forbundna ~ B r a u e n t a p sammantr#der 1-4 okL i Konigsberg. Hvartannat %r &ger ett sBdant tyskt kvinnomote rum, alter.nera~lde i nlgon nf de stecler, cl&r deb stora allmanna kvinnoforbnndet iir ~:epresenteradt. Utonl far forbundsverksamheten komma redog6relser

. att liimnas for kvinnororelsens framsteg under de g h g n a Bren iifvens% 'foredrag att hHllas ijfver olika sociala frlgor. Sista mijte af detta slag iigcle ruin i Stuttgart 1897. Frmenverein's ordforande 5ir FrBulein Auwste Schnlidt, Leipxig. Bland de fBredragande miirlcas Lfven ntom Tyslrland belinnts personligheter s&som: Frau Marie Stritt: Dresden; Fran Henriette Goldschmidt, Leipaig; Fran Bieber-BGhm, ~ e r l i n ' m . fl.

... AngHende universitetsstudiet i Tyskland skrifver ~ N e u e Bah-

nenu: For 10 k. sedan riktade Allmanna tyska kvinnoforeningen (Allge- meiner Deutscher Frauenvereinj sin forsta petition om tilltriidet f8r lrvinnor till. ~nedicinskn studiet vid Tyskl mds universitet ti1 1 alla regeringar, under hvilbas Ieching lydde ett eller flera universi.tet, iifvensk till. de I-espektive 1andtdaga1-nn. De svar som ingingo ntgj6rde en verkl:ig pxofkarta pi% alla 'upp tilnkliga former af afsl ag. En del. regeringar svaracle alls ick e, andra h&nvisade 'till landtciagarna. Blott tv& regeringar togo saken allvarsamt

och upptogo ansokningen valvilligt: Storhertigdomet Bnden och Elsass- Lothringen. Det forstnamda landet har redan fiir lliilge sedan nppfyllt sinn IijEten. I Karlsruhe har stadens gymnasinm fijr flickor inregis trerats bland landets hijgre bildningsanstalter. Heidelberg var det fiirsta tyska miv t~r - sitetet, dlit kvinliga doktorer erhhllit riitt ntt pronloveras. S n sclr Inan El; sass-Lothringen folja esemplet. Redan i novelnber fiirlidet iir utfirdade den kejserlige st&thiYlaren Ban fijrordning om vetenskaplig priifning nf liirarinnor~, hvilken inneb& att med kompetensen att siikn niifvdiirnrini7e. befattningen vid hiigre kvinliga liiroverlis fiiljer skyldighet att h f v a u n d t ~ g i t t en vetenskaplig profning. Som en fiiljil af denna fiirordning har nu universitetet i Strassburg beviljst icke blott lararinnor utan afwn alla kvin- nor, som kunna uppvisa prof pb gedigna fiirkunskaper. riitten att bevjwtn forelilsiiingarna och kollegierna, dock med det fijrbehhll att respektive do- center dlirtill ge till8telse.

Siividt oss 8r bekant, yttrar sKene Bahnens uidarr, kunna n n m t ~ a kvinnor studera vid alla tyska universitet under rner och mindre gnnstiga forhhllanden. Att den storsta strgnghet iakttages betriiffande kvinlipn stn- denters tilltriide till fiireliis~lingssalai~~n anser tidskriften vara till kvillnor- nas egen stora nytta, ~ t y okunniga ooh ytliga kvinnor hafra ingenting lned universiteten att skaffas.

X

1900 Qrs kv inaokong re s se r . h n u medan i s h a l tal som skrift. fornimmes Qterklang f r h den stora internationella kvinnokongressen i London, rustar man sig till nya shdana. Det Br nu faststilldt att under vitrldsutstallninges~ i Paris 1900 tv8 officiella internationella kvinnokon- gresser skola iiga rum diirstiides. Den ena, Congr+.q Oeuwes et Ittstit~~tic~ns fknzinines (moderats partiet), skall ledas af m:lle Sarah Monoci och liar till generalsekreterare utsett m:me PBgard. Den andra kongressen, C'onp-ks de In condition et des droits de la femme (radikala partiet) ledes af m:me Pognon med m:lle de Sainte Croix sorn generalsekreterare. Den fiirsta kongressen iiger rum forsta veckan i juni, den andra forsta veckan i september. *

Kvinuo t i dn ingen sLa F r o u d e s ho11 sig under Dreyfus-processen med tre reporters, kvinliga naturligtvis, enkom for denna. Tidningens spalter innehollo nestan ingenting annat an Dreyfus under denna tid. Utom det stenografiska referatet ofver forhandlingarna meddelades dagligen ledare af Marie Durand, betraktelser af SQvArine och en kort ijfversikt af Jeanne Brdmontier.

X

En riistriittsseger. Den amsrikanske tidningen the Woman's Journals, som has till sin fornlimsta uppgift att verka fiir kvinnans poli- tiska rostratt, har for vana att slbtta en didzfra. med olivblad soin vignett ofver hvarje meddelande sorn forkunnar en seger fijr routr&ttssaken. Xg- ligen har tidningen haft tillfijslle att pryda sina spalter sned ett dylikt se- gertecken. Den glads nyheten sorn pzi s i satt tillkiinnagiEres, lyder: I tlag (den 18 at%. 1899) hsr West-Australias lagstiftantie forsal~~ling antagit en lag om pol jtisk rijstratt for kvinnor. Tidningen tilliiggrr : Detta fram- Atglende och blomstrande samhlille har siledes fiiljt sina granustaters Syii- Australiens och Nya Zeelands exempel genom att ntstriicka politisk rijstrtitt till alla medborgare, oberoende af kon.

FREJA-MAGASINET . 18 . ~ u m l e g & r d s g & t & n 18

18 C3;etgat-n 18 S9 Drottninggatan 29

-- -

F ~ o m s Velocipede~ - Bro af alla, SOM begag118 dein, erk8nda fijr s in stora 11t%llbarhet ocll s in 15th g h g .

Den enda Guldmedalj, som vid Stockholms-utst&llili~ige~l utdelades ;fat- Utmairkta Velocipedera, tilldelades dessa meslriner. .

OBS.! Rikt wrval af tiHb.ebor. Alla slays uelocipeder repareras. PER FROM, Stockholm, Alister-Sem~lelsgatan 26.

Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Darner och Barn, OBS. I Pi.isbelon t a af Driikt-Reformf iireningen.

Skodon tillverkas afven efter modern fason. Allt arboto ~~tfiiros aoggrn~mt oeh aP biistn ~natorirrl.

Reparationer verkstallas val och p i bestamd utlofvad tid. P. G UST. PETTE.RSSON, ' 52 Drottninggatan 52.

Siukskof erskor u riled goch betyg ijfver genomghgna larolxrser och ntofvad praktisk verli.sanihet finnas anmalda B Fredrilia-Bremer-Far- bundets Byrii, 64 Drottninggatan, 1 tr. - Allrn. Tel. 48 16. Riks Tel. 27 62.

A Fredrika-Bremer-Forbundets byrP , Stockholm, 5G Drottninggatan,

fiunas mm5lda kvinliga arbetssokande s:isonl: lektionsgifvare i olikn Kmneu, svenskn och utlkudsk:~ liirnrinnor for hem och skolor, kontors- och skrif- hitriiden, bonner, husforest~bndari~~nor, siillskap och hitriiden i hem, fore- liiserskor, gyn~nnster, sjakskoterskor n ~ . fl.

- . . -

sf& 0 c

Drcgny ~rtkol~mer I W b D med 20 haften, t l~1; ;rm~7e ;71tills[ 28 tryckark. a3 .- - 2 z -- . . I2riset , fii,' 71cl c"l );qr"rq :

? F 2 W ~ C I I U I W ~ uf Fr~dd+ Ihm~,~,t~~b-JXh*l,t f u t 7 d . . . Zr. 3 ..io. I 4

& * ~ 6 i ' k'kC 9 M ! ( ~ / ~ l / t l / t f O ' f ! f 3'i'tdt';kU- ~ ~ , ' f i j j ~ f : j ' - $ ~ ; j ' ~ , ! L i t ( / i ? ! :, ;i.O(,. u -65 F~I-~)~LII(~SJIIP(~~~~II~II~(~I- j ) ~ ~ t i ~ t o ~ t ~ ~ ~ ~ t ~ i - ( t ti .k w 2 dcfs h p d , 54 ~ / * o i f ~ z i ~ t ! / ~ j f / / ( o z ~ ]1tt~m7~,qfw d / ~ r 1iwdd4 ) ~ ~ L ~ / ( ~ I I Z ~ ~ S I ! ~ I ~ ! / , m d Icke J ' O ~ * ~ Z ~ I ~ ~ ~ . ~ I I I ~ ~ ~ ~ C I I I ~ I ~ ~ I ~ * 1c111mn p - w u l r ~ t m . n r7r,?.\* rid dlrr ~ m . v t t t ~ l -

5 stdter i j-iht? d d s p t f i i l~ zm7sh j i~ i i j . t7d.e i ! f rm It ,IS 1, ia1* f ~ n ~ I m u 7 7 ~ ~ ; ~ . . a e - ~ l r Z Losnurnrner kunna erha"1las 6 Fredrika-Bremer-F0~6undets 6yrn" a rQ tn I, 2 t i l l e f t pris a f 30 tire for enkelhafte. -= &

zs BARNUGENS antiseptiska Vademeeurn = W , = a fiir munnens, tandernas oral1 hudens vird m. 111.

m a : P;i bchgiiran at' Alit iebolagrt E n i m i i : ~ p ~ : s ?'+-h:I+';a 7::1l,rili I ~ ; I Y ;:I:

ilikijpt psofwr nf niigril i irsadrin fiin*ic~~lr::::!i~lie. i i o m . ~ ~ ~ t - ~ - r a ~ ! c ~ u ~ a i v t : - - ~ ~ :

w cn Yademecum. Dentolin. Stomatol, .(;all;: t~ii:. X~;\-nlol (I(.:: , l s r l~l t j l evil :tus:i: ;: L rr: j&inf"randc! nn&rsii~illinfrar i i f \ ,~ r t l l . :* ,~+ !';;lsi.? ap.s.I -, -" . L . . 1 1 i j 1 h ~ ~ ~ k t k ' l ' i ~ ~ ( . , t a l i a3 -- - g att Linclra b a k t ~ r i r r s utrctc!;lin~. Ihn-n. ::I. !el'.iijkuiug:i~ Irat't-n skett ~ulil+:.-

e~lsnrtnde fiirlllllanilt!n fiir de o?ikn 11l:iirvu' :nctl:. saviii Lrml ht.triifl'nr Irluil- = ' mttnpur n t r y i i ~ l u i n r or11 tt.nliwr.:tni. - t : i l ~ t a r t f ~ . i ~ n f0r ~ m ~ l e r r i i k ~ ~ i : ~ - - ; garnth ovh (IF? anriincla bakterie!iiilrnrt:run- :ilr~r;:!.~d~!ii.:~ft. 3 E Result aten af dea3a untfr*r.iiiki!i:.qr,r , , . s i l ~ ~ ~ : ~ f ;,w'lai thl b:*u+l+* tal,r::b-~*: E 2 =e I. 2 7; IOsning af' munvaltnen.

J'n&qllt~c.ul~\ ilijdtttlt. i regel TJ f'u..:wiii,.: 11:: ; !.:: ... 1 )if:: ri!l:ll*i!i,-!: 1&:1 1 1.1;. . lzz - * ; I)entuli~i - .; . * - 2 .:;

2 223 11. 1 qi; losning al' munvattnen. -5 \ - i l ~ ~ i ~ ~ l l t q q , l i ~ &i&tdt- i r~-~g:l J ~ I ~I~i ' t t I~: : : i t t*~: , I . ; , ; t ! is.!--., 1):ftt i.ilu!tt.;,it.-t: 1:;- 2 . 6 Ut.nt111in I . :;. - 4 .

'* 6 Cc 5 (;ulmllit L h 5 G & J ,

1 2 + C stclllllltcll ? :

:- . - a

- a - . . . . . - .$

2 , 5 a *~xy111c 11 . . . - . ia.; ; :. 2 :::I;.. 1 . J :I:! I l : ! i l a 6 h4

: :, . 1-,i j3:. 24 a 2 2 r. ~ I s ~ l ~ t o l I-.: !I:! 24 ti.,;. &:ss 2 Stockholm den 11 .Tru~i l?.c:~!l. p - z c K $ + g G'erDrrzrtacd Il'ir(/irr, d e-z + gz 5 Lt-g. Ti;?iar(!, Anxinn~u. V. KZ~*i~:. ? : I > , 1: ;:;!!:+ Lv:!. a + 1,. :I:.

Adresser: 2 2 E 4 d d 5 c

Fredrika-Bremer-Faundet : Drottnihggatan 54. ~5 $ Eikst&Iua 2 i k2. k.ijrlju~air:s byyit. iii-ji. ,:: 1 1 - 1. Xh. t !~ ! , 4 k It.. 2 2 % ~ . . .

3 "2- " H G = @

F. V. 0. Centra/byt*B: Stora Nygatan -36 Cdc- .G Bikstalcfoli 1.541; Ai;i,.. :t:;~.r!~r: 2; -.. 1; - Fl $ f C iir under riatcru iipprn a11n lrelxfsi;: ~ln.ro:m. :Iwm it~~~::..:ar. :.I. l u - i . * c c U Fiji* Ii i t7ip.~G/,c!1tw ki. . t , 3 j - 1 1 , p :g -. Fikeningen Hondarbetets fanner : Brun kebergs t o y 78. w ijlq1et 10 -.;-. - m m . ..

Stoeliholm, A:'tonblule:.- rr:.-2'ccrI. 1 ~ v .

stocliholms enslrilda banks. n~tariata~fdelning~gen deponerad in teckning genoln ill~derlite~i fijrn...

Documents