kungl. vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en ......kungl. vetenskapsakademien, stiftad år...

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

THE ROYAL SWEDISH ACADEMY OF SCIENCES, founded in 1739, is an independent organisation whose overall objective is to promote the sciences and strengthen their influence in society. The Academy takes special responsibility for the natural sciences and mathematics, but endeavours to promote the exchange of ideas between various disciplines.

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENBOX 50005 (LILLA FRESCATIVÄGEN 4 A), SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, [email protected], WWW.KVA.SE

ÅRSBERÄTTELSE 2019

KU

NG

L. V

ET

EN

SK

AP

SA

KA

DE

MIE

N Å

RS

BE

RÄ

TT

EL

SE

2019

é

The Royal Swedish Academy of Sciences’ annual report, including a presentation in English of the Academy’s activities in 2019 by the Secretary General, Göran K. Hansson.

RYGG 9 MM

DOCUMENTA NO 93KUNGL. VETENSK APSAK ADEMIEN © 2020

REDAKTION: Sara Gustafsson

TE X TER: De gav oss ny syn på vår plats i universum, Joanna Rose

De skapade en laddningsbar värld, Ann Fernholm

En minimal organism med enorm betydelse, Anders Nilsson

GR AFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax, Fräulein Design

TRYCK: Åtta45, Järfälla 2020

ISSN: 0347-5719

ISBN: 978-91-7190-198-9

OMSLAGSBILDER: Under 2019 hölls uppskattade Akademiföreläsningar med några av Akademiens ledamöter. Ulf Ellervik – Den svåra konsten att leva, Åsa Wikforss – Det ogrundade tvivlet. Vetenskapsmotstånd i post-sanningens tid, Svante Pääbo – Om neandertalare och hur de lever vidare i dag, Görel Cavalli-Björkman – Falskt eller Äkta inom konsten, Ulf Danielsson – Att förklara det oförklarliga, Pernilla Wittung-Stafshede – Kvinnliga professorer – varför så få och vem bryr sig? Samtliga föreläsningar finns att se på www.kva.se/video. Foto: KVA.

Berättelse över Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet 2019, framlagd av ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

2 | K U N G L . V E T E N S K A P S A K A D E M I E N S Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 9

éXXXXXXX

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN stiftades år 1739 och

är en oberoende organisation, vars övergripande mål

är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i

samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och

matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan

olika discipliner. Vetenskapsakademiens verksamhet är

i huvudsak inriktad mot:

é att föra vetenskapens talan i samhället och påverka forskningspolitiken

é att förmedla vetenskapligt underlag för samhällsdebatt och beslutsfattande

é att belöna framstående forskningsinsatser

é att vara en mötesplats för vetenskap, både över och inom ämnesgränser

é att säkra återväxten av unga forskare

éatt stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan

éatt förmedla vetenskap till allmänheten

é att förmedla internationella vetenskapliga kontakter

éatt vårda det vetenskapliga kulturarvet

AKADEMIEN har cirka 460 svenska och 175 utländska ledamöter som är verksamma inom klasser, kommittéer och utskott. De tar initiativ till utredningar, remissvar, konferenser och seminarier. Åtta gånger om året har akademien allmän sammankomst. I anslutning till dessa hålls öppna föreläsningar (läs mer på www.kva.se/kalendarium). De finns även att se på www.kva.se/video.

PÅ AKADEMIENS egna institut erbjuds unika forskningsmiljöer inom ekologisk ekonomi, botanik, vetenskapshistoria och matematik.

AKADEMIEN delar årligen ut ett antal priser och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset). Andra stora priser är Crafoordpriset, Sjöbergpriset, Göran Gustafssonprisen, Söderbergska priset och Rolf Schockprisen. Göran Gustafssonprisen delas ut till yngre framstående forskare och utgör en kombination av ett personligt pris och ett forskningsanslag. Sedan 2012 är Vetenskapsakademien en av de drivande akademierna bakom karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows, som erbjuder långsiktigt stöd till de mest lovande unga forskarna. Förutom en omfattande stipendieverksamhet är Akademien också engagerad i tillsättningen av forskartjänster inom ett flertal program finansierade av externa stiftelser.

Genom sina utskott och kommittéer verkar också Akademien för en hållbar samhällsutveckling på vetenskaplig grund inom bland annat miljö- och energiområdet. Ett stort intresse ägnas åt utbildningsfrågor och lärarnas undervisnings-situation. Akademien organiserar Science Meetups, ferieskolor där nyanlända och svenska gymnasieelever fördjupar sig i naturvetenskap tillsammans. Akademien startade dessutom tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien på 1990-talet ett av Sveriges största skolutvecklingsprogram, NTA – Naturvetenskap och teknik för alla.

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

K A P I T E L | 3

é ÅRET SOM GÅTT 4

é THE YEAR IN REVIEW 13

é VETENSKAPSAKADEMIEN BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER

Nobelprisen 2019 22

Ekonomipriset 2019 25

Crafoordpriset 2019 26

Sjöbergpriset 2019 27

Priser och belöningar som delats ut 2019 28

é LEDAMÖTER

In memoriam 31

Nyinvalda ledamöter 40

é AKADEMISTYRELSEN 2019 45

é VERKSAMHETER I KORTHET

KOMMUNIKATION OCH UTÅTRIKTAD VERKSAMHET 46

Kommunikationsverksamhet 46

Programverksamhet 49

VETENSKAP OCH SAMHÄLLE 52

Forskningspolitiska frågor 52

Internationella frågor 53

Miljö- och energifrågor 54

Mänskliga rättigheter 54

Utbildningsfrågor 55

Nationalkommittéer 56

Remisser 58

INSTITUT 61

Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi 61

Bergianska stiftelsen 63

Centrum för vetenskapshistoria 64

Institut Mittag-Leffler 66

PROGRAM 66

Global Economic Dynamics and the Biosphere 66

The Swedish Institute for Global Health Transformation – SIGHT 68

VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER 69

é EKONOMISK INFORMATION

Större finansiärer av akademiverksamhet 71

Årsredovisning 2019 72

Revisionsberättelse 87

INNEHÅLL


i skuggan av en pandemiJag skriver denna rapport i skuggan av en pandemi. Coronaviruset med det apokryfiska namnet SARS-CoV-2 dök upp i Wuhan i Kina i december i fjol. Det spreds under januari 2020 över hela Kina; efter några veckor nådde det andra länder i Asien, och i februari kom det till Europa. Först drabbades Italien hårt, därefter Spanien. Sedan började sjuktalen stiga över hela Europa, och just nu ökar de mest i Nordamerika. Oroande rapporter kommer samtidigt från Sydamerika, Afrika och Sydasien, där sjukvårdsresurserna är begränsade och ännu fler riskerar att fara illa.

I skrivande stund, i april 2020, härjar viruset i Sverige. Över tvåtusen personer har hittills avlidit. Runtom i landet är både fabriker och kontor stängda, och vid universitet och gymnasier sker undervisningen per videolänk. Kungl. Vetenskapsakademien stängde för flera veckor sedan sin utåtriktade verksamhet, och i dag arbetar större delen av personalen hemifrån. Viktiga möten hålls per videolänk, och vi har fått lära oss att arbeta på ett nytt sätt, där face-to-face-kontakten ersatts av skärm-till-skärm. För att bidra med vår expertis håller vi kontakt med myndigheter och organisationer i Sverige och runtom i världen.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har uppmanat till social distansering och strikt hygien men avstått från de stränga karantänsregler som andra europeiska länder infört. Man debatterar nu om denna linje är framgångsrik eller om man bör lägga om strategi. Flera av våra ledamöter deltar aktivt i den debatten. När pandemin dragit över blir det oerhört viktigt att dra lärdomar. I Vetenskapsakademien planerar vi att genomföra seminarier och analyser för att stärka kunskapsläget och bidra till att förbättra situationen inför nästa stora epidemi. Vi kan vara säkra på att den kommer, förr eller senare.

stark ekonomisk utveckling under 2019 2019 var ett bra börsår, och avkastningen på Vetenskaps-akademiens värdepappersportfölj blev hela 23 procent. För att begränsa riskerna är den placerad både i aktiefonder, räntefonder och alternativa placeringar. Marknadsvärdet av våra finansiella tillgångar ökade till 741 miljoner kronor. Tillsammans med dem förvaltar vi ett hundratal stipendie-fonder som sammanlagt värderades till 2,1 miljarder kronor vid årsskiftet. Detta gjorde det möjligt för oss att dela ut 33 miljoner kronor i stipendier och bidrag. Från vårt eget kapital användes 12,4 miljoner kronor till Akademiens driftskostnader. Coronakrisen har lett till kraftiga fall på världens börser, och 2020 torde därför komma att visa en betydligt sämre ekonomisk utveckling. För mer information hänvisas till den ekonomiska årsredovisningen längre fram i denna årsberättelse.

ÅRET SOM GÅTT

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

CD

C A

LIS

SA

EC

KE

RT

, MS

; DA

N H

IGG

INS

, MA

MS

Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson.

Å R E T S O M G Å T T | 5

forskningsgenombrott i klimatkrisens 2019 Om 2020 hittills dominerats av coronaviruspandemin så var 2019 klimatkrisens år. Människor världen över demonstrerade för en hållbar utveckling som bevarar vår unika planet och dess mänskliga liv. Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg ledde protesterna, och när hon talade i FN, i Davos och annorstädes hade hon ett tydligt budskap till världens ledare: lyssna på forskarna!

Under året kom flera viktiga forskningsresultat som flyttade fram kunskapen om klimatet och hur människan påverkar det. En expedition från Stockholms universitet tillsammans med kollegor från New Hampshire gjorde en uppmärk-sammad resa till Grönland med isbrytaren Oden. Genom att kartlägga området kring Ryderglaciären i nordvästra delen av den gigantiska ön kunde forskarna hitta orsaker till historiska förändringar av glaciärens storlek. Deras fynd hjälper oss att förstå hur Arktis påverkas av klimatförändringar och hur grönlandsisen påverkar nivån i världshaven när klimatet förändras. Projektledaren Martin Jakobsson* berättade entusiastiskt om expeditionens rön vid en allmän sammankomst i Vetenskapsakademien i januari 20201.

En annan uppmärksammad svensk forskningsrapport handlade också om människans effekter på klimatet. Magnus Nyström, Carl Folke* och deras medarbetare vid Vetenskapsakademiens Beijerinstitut och Stockholm Resilience Centre analyserade produktionen av livsmedel, bränsle och fibrer i ett globalt perspektiv2. De arealer

som används för jordbruk och skogsbruk utgör drygt 75 procent av landmassan på vår jord. Dessutom utnyttjas bortåt 90 procent av de fiskepopulationer som går att konsumera. Produktionen från dessa resurser har drivits hårt, och man har ökat avkastningen till priset av betydande klimatpåverkan. Forskarna konkluderade att både tekniska, ekonomiska och sociala insatser krävs för att uppnå en hållbar användning av jordens biologiska resurser. De svenska forskarna har gått i spetsen för detta, bland annat genom att försöka få världens ledande fiskeriföretag att satsa på hållbart fiske.

Effektivt utnyttjande av förnyelsebara energikällor lär bli nödvändigt om vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. Kasper Moth-Poulsen och hans kollegor vid Chalmers tekniska högskola rapporterade i fjol att de lyckats lagra solenergi över lång tid3. Deras teknik baseras på en energi- lagrande molekyl som förändras när solljuset lyser på den. Den lagrar då energi, är stabil över lång tid i energirik form, och avger den lagrade energin när den aktiveras av en katalysator. Man hoppas att dessa avancerade solfångare ska ge solenergin en helt annan betydelse för vår energiförsörjning. Det vore ett stort steg mot en hållbar värld.

Studier av Ryderglaciärens istunga ger oss nya kunskaper om hur Grönlandsisen påverkar havsnivåerna.

FO

TO: M

AR

TIN

JAK

OB

SS

ON

1 https://www.kva.se/sv/kalendarium/kampen-mellan-havet-och- gronlandsisen-i-ett-varmare-klimat

2 Nyström M et al., Nature 2019; 575:98-108, https://www.nature.com/articles/s41586-019-1712-3

3 Schuschke C et al., Nat Commun 2019; 10: 2384. Doi: 10.1038/s41467-019- 10263-4, https://www.nature.com/articles/s41467-019-10263-4

*ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien

från svarta hål till cellens inreVetenskapsåret 2019 handlade emellertid inte bara om miljö- och energifrågor. Årets allra mest uppmärksammade upptäckt var utan tvekan det svarta hålet i den fjärran galaxen Messier 87 4. För första gången någonsin fick vi en bild av ett svart hål i universum, eller snarare av ljusringen runt hålet. Det var som att skåda helvetets portar, tyckte en astronom som intervjuades. Själv fick jag associationer till Saurons öga i Tolkiens Sagan om ringen. Sådana liknelser är nog inte helt felaktiga; det svarta hålet har ju en massa så stor att inget någonsin kan lämna det. Vid dess händelsehorisont finns ingen återvändo.

Forskare har spekulerat om svarta hål sedan 1800-talet, men ingen har någonsin förut lyckats fånga dem på bild. För att kunna avbilda det svarta hålet etablerade man ett nätverk av radioteleskop över hela jorden, och genom att kombinera data från dem kunde man rekonstruera bilden av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. I forskarlaget ingick John Conway* och Michael Lindqvist från Chalmers tekniska högskola och Onsala rymdobservatorium.

Oändligt mycket mindre i storlek, men inte i betydelse för oss, är den nya celltyp i huden som upptäcktes av Hind Abdo, Patrik Ernfors* och deras kollegor vid Karolinska Institutet5. Man lyckades finna de specialiserade celler som signalerar smärta. Smärtförnimmelser är en slags varningssignaler, och man har tidigare trott att de fångas upp direkt av tunna nervfibrer. Det var märkligt, eftersom specialiserade sinnesorgan krävs för att fånga upp andra signaler, som beröring, värme, ljus och ljud. Och när forskarna undersökte hud ingående fann man att de tunna nervfibrerna kopplar till rikt förgrenade celler som i själva

verket är de som fångar upp smärtsignalerna. Med hjälp av genetiska markörer kunde man klargöra att dessa celler är besläktade med de gliaceller som utgör stödjeceller i hjärnan, och genom att mäta spänning över cellerna kunde man visa att de omvandlar mekaniska stimuli till elektriska signaler. Med forskarnas upptäckt har smärtförnimmelsen fått sitt eget sinnesorgan.

En annan uppmärksammad artikel publicerades i januari 2019 av Valentina Sukonina, Sven Enerbäck* och deras medarbetare vid Göteborgs universitet6. De undersökte hur celler ställer om sin energiproduktion vid svält och fann att cellerna slår på ett maskineri som möjliggör glykolys, alltså nedbrytning av glukos (druvsocker) till mjölksyra. Kärnan i maskineriet är två proteiner som kan aktivera gener som kodar för några viktiga enzymer. När dessa enzymer börjar bildas slår ämnesomsättningen om, och glukos kan förbrännas till laktat. Man har tidigare vetat att syrebrist leder till glykolys och mjölksyrabildning, men hur glykolys kan ske när det finns gott om syre har varit oklart fram till nu. Mekanismen som Enerbäcks grupp upptäckt har förmodligen stor betydelse inte bara vid svält utan även när celler delar sig snabbt, till exempel när immunförsvaret aktiveras eller när tumörer växer. Det är därför möjligt att den här grundforskningen kan få stor medicinsk betydelse i framtiden.


4 The Event Horizon Telescope Collaboration (2019). The Astrophysical Journal. 875(1): L4. arXiv:1906.1124, https://iopscience.iop.org/ journal/2041-8205/page/Focus_on_EHT

5 Abdo H et al, Science 2019; 365:695–699. DOI: 10.1126/science.aax6452, https://science.sciencemag.org/content/365/6454/695

6 Sukonina V et al, Nature 2019; 566:279–283, https://www.nature.com/articles/s41586-019-0900-5

FO

TO: E

HT

CO

LL

AB

OR

AT

ION

För första gången någonsin har forskare lyckats skapa en bild av ett svart hål. Hålet ligger i den avlägsna galaxen Messier 87.



forskningens organisation och utmaningarDet här axplocket visar på styrkan i svensk forskning. Svenska forskare gör viktiga genombrott, både inom grund-forskning och tillämpad forskning. Gränsen mellan dem är för övrigt inte så knivskarp som den kanske en gång var. Det är också uppenbart att svenska naturvetare, teknikforskare och medicinare verkar i en helt internationaliserad forskar- värld. I ökande grad är detta även fallet inom samhälls- vetenskap och stora delar av humaniora. Den här utvecklingen har skett naturligt, eftersom samarbetspartners ofta finns på annat håll i världen och unga forskare flyttar omkring för att få delta i den mest spännande forskningen inom sina områden, var den än görs. Det gäller alltså att forskningsorganisationen vid våra lärosäten är anpassad till forskningens dynamiska värld.

Styr- och resursutredningen7, gemenligen kallad Strut, behandlade högskoleväsendets finansiering och föreslog att regeringen ska styra sektorn genom att sluta avtal med varje enskilt lärosäte. Vetenskapsakademien avvisade en sådan lösning, eftersom den skulle ge instrument för politisk detaljstyrning av högre utbildning och forskning och därmed innebära ett hot mot den akademiska friheten. Vi avvisade också utredningens förslag om överföring av resurser från forskningsråden till högskoleledningarna. Det är sunt att forskare kan konkurrera om projektmedel på lika villkor var man än befinner sig i landet, menade Akademien.

Ett större grepp på svensk forskning tas i den forsknings-politiska proposition som regeringen avser att lägga fram hösten 2020. Vetenskapsakademien har i ett inspel till utbildningsdepartementet inför propositionsarbetet slagit fast att den offentliga sektorn har huvudansvaret för den fria forskningen8. Sådan forskning hjälper oss att förstå världen vi lever i, och den gör det möjligt att ta fram verktyg för att förbättra livsvillkoren på jorden. Starka och fria forskningsmiljöer attraherar dessutom investeringar i tillämpad forskning, innovation och produktutveckling. Flera studier visar att investeringar i forskning lönar sig, både för näringslivet och för samhället i stort. Vi bejakar därför samarbetsformer där staten finansierar den fria akademiska forskningen och näringslivet den fortsatta utvecklingen mot produkter och tjänster. En aktiv forskningspolitik bör alltså kombineras med en näringspolitik som gynnar investeringar i innovations- sektorn.

För att hitta lösningar på specifika samhällsutmaningar kan det ibland vara frestande att försöka styra forskningsmedlen. Men om forskningen blir alltför detaljstyrd riskerar vi att söka på fel ställe och missa avgörande upptäckter. Långsiktig fri

forskning identifierar olösta problem, och är en förutsättning för vår beredskap inför både förutsedda och ännu inte upp-täckta samhällsutmaningar. När forskningen tillåts vara fri, minskar risken för kortsiktighet, anpassning och styrning utifrån. Därför är det av yttersta vikt att regeringen fortsätter att prioritera fri forskning som bedrivs långsiktigt utan förutfattade krav på exakt hur den ska tillämpas.

För att främja den fria forskningen rekommenderar Vetenskapsakademien att ett långsiktigt mål införs i forskningspropositionen om att de statliga anslagen till forskning ska uppgå till 1,0 procent av BNP jämfört med dagens 0,75 procent, och att ökningen ska tillfalla fri forskning.

En högklassig forskning inom högskolesektorn spelar också en viktig roll för kompetensförsörjningen i landet. Näringslivet behöver forskarutbildade specialister för att kunna utveckla nya produkter och högteknologiska företag, och experter behövs också till den offentliga sektorns centrala funktioner som sjukvård och utbildning. Det är därför nödvändigt att prioritera så att statliga forskningsmedel används till forskning av hög kvalitet som verkligen för vetenskapen framåt och ger spridningseffekter till näringsliv och samhälle.

För att säkra kvaliteten och den långsiktiga hållbarheten i svensk forskning förordar Vetenskapsakademien att en ökande andel forskningsmedel fördelas i fri konkurrens enligt Vetenskapsrådets metodik. Vetenskapsakademien rekommenderar därför att regeringen successivt ökar anslagen till Vetenskapsrådet från dagens 6 miljarder till 12 miljarder om fyra år.

Forskningsinfrastrukturer är viktiga hjälpmedel och utgör stora investeringar. När de tillskapas bör man även beakta driftskostnaderna, så att infrastruktursatsningarna kommer till optimal användning. Man bör vidare bejaka en tydligare rollfördelning inom det svenska högskolelandskapet, så att det finns plats både för högklassig utbildning och världs-ledande forskning.

För en gynnsam forskningsutveckling krävs också bra arbetsvillkor för forskarna. Behovet av bra och tydliga karriärvägar för yngre forskare är stort och kommer att kräva resursförstärkningar. Även dessa medel bör fördelas i

7 SOU 2019:68 https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/satsa-en-procent-

av-bnp-pa-forskning; https://www.dn.se/debatt/infor-ett-enprocentsmal-for-statens-

forskningsanslag/

>>


konkurrens så att de starkaste kandidaterna erhåller tjänster och resurser. För att uppnå jämställdhet och tillgodose behovet av externa rekryteringar kan särskilda satsningar krävas.

Företrädare för Vetenskapsakademien har fört fram dessa synpunkter vid en rad möten med forskningsministern och andra företrädare för regeringen, inför utbildningsutskottet och med de politiska partiernas forskningspolitiska tales- personer. Vi har också haft samråd med företrädare för systerakademier, lärosäten, näringsliv, fack och opinions-bildare, och vi har presenterat våra synpunkter i flera debattartiklar i dagspressen. Till vår glädje har vi erfarit att våra krav på ökat stöd till den fria forskningen delas av många. Nu hoppas vi att de ska avspeglas också i forskningspropositionen och riksdagen.

vetenskapliga aspekter på viktiga samhällsfrågorEn rad viktiga frågor bevakas av Vetenskapsakademiens kommittéer och utskott. För att bevaka den högre utbildningen med alla dess utmaningar har vår skolkommitté ombildats till en utbildningskommitté med både grundskola, gymnasium och högskoleväsendet på sitt program. På liknande sätt har miljökommittén ombildats till en kommitté för miljö- och energifrågor. Därigenom kan energiförsörjningens utmaningar bevakas även när energiutskottet nu avvecklas efter många års viktigt arbete.

Hälso- och sjukvårdsfrågor står ofta på Vetenskapsakademiens agenda. Därför beslöt vi under 2019 att inrätta en kommitté för hälsofrågor, där både medicinska, biologiska och samhälls-

vetenskapliga aspekter kan belysas. Med covid-19-pandemin har kommittén snabbt fått en viktig fråga på sitt bord.Vi har avgett remissvar på flera viktiga utredningar och rapporter inom hälsoområdet. Läkemedelsutredningen9 blev en besvikelse och det gav vi uttryck för i vårt remissvar. Utredningen förmådde inte beakta hur de senare årens stora framsteg med biologiska läkemedel förbättrat sjukvården, och man öppnade för att ekonomiska krav systematiskt skulle kunna undandra svårt sjuka patienter effektiv behandling. Vi framhöll att etiska och medicinska aspekter måste få komplettera de hälsoekonomiska när läkemedels-förmånen revideras.

Vi ställde oss mer positiva till betänkandena om komplemen-tär och alternativ medicin10. Utredningens förslag om ut-bildning inom området är välmotiverat, liksom förslagen om begränsningar vad gäller behandling av barn och unga samt personer med allvarliga sjukdomar och behovet av förstärkt tillsyn av området.

På europeiskt plan arbetar vi med en rad så kallade science for policy-frågor inom European Academies’ Science Advisory Council, EASAC. Bland aktuella frågor som behandlats här finns hälsoeffekter av klimatförändringar, minskningen av pollinerande insekter och användning av så kallad traditionell kinesisk medicin. 2019 valdes Vetenskapsaka-demiens tidigare preses, Christina Moberg*, till ordförande för EASAC.

9 SOU 2018:8910 SOU 2019:15 och 2019:28

Den 14 juni besökte ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans Akademien. Här tillsammans med ständige sekreteraren Göran K. Hansson (t.v.) och 2:e vice preses Hans Ellegren (t.h.).

FO

TO: K

VA



Vi deltar också i All European Academies, ALLEA, där bland annat forskningspolitiska och forskningsetiska frågor behandlas, och vi ingår i de två internationella organisa- tionerna International Academy Panel och International Science Council. Vetenskapsakademiens 18 nationalkommittéer är svenska kontaktorgan för de internationella forskarunioner som ingår i International Science Council. Här behandlas ämnesspecifika frågor inom en rad olika vetenskapliga discipliner.

att berätta om vetenskapAkademiens programverksamhet fick ett riktigt uppsving när vi lade om de öppna föreläsningarna. Akademileda-möter ställde upp och berättade om intressanta ämnen som engagerar en bred publik, och Beijersalen fylldes av kunskapstörstande åhörare. Förutom akademiföre- läsningarna arrangerade vi också en rad populärvetenskapliga seminarier, de flesta i samarbete med Fri Tanke Förlag och Kulturhuset i Stockholm. Bland ämnen märktes till exempel mångkultur, Aristoteles, kolesterol, tänkandet, och relativitetsteorin. Tillsammans med fysikinstitutionen på Stockholms universitet anordnade vi en uppskattad teaterföreställning, där en teatergrupp från Österrike spelade en pjäs om de ikoniska kvinnliga forskarna Marie Curie*, Lise Meitner* och Heddy Lamarr.

Vetenskapsakademien deltog för tredje året i Almedals-veckan, och denna gång helt i egen regi. Vi anordnade två välbesökta seminarier, ett om kvaliteten på populär-vetenskap och ett om grundforskningens nytta. Dessutom deltog akademiföreträdare i en rad andra seminarier och diskussioner under dagarna i Visby.

Akademidagarna har på några år etablerats som samman-fattande rubrik på de aktiviteter vi ordnar i samband med Vetenskapsakademiens högtidssammankomst den 31 mars. 2019 ingick seminarier, symposier och föreläsningar om framtiden (med Fri Tanke Förlag), om forskningens nytta (med Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo), om högre utbildning i hållbarhetens tecken (med Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola) och om framgångar inom miljöområdet (av Crafoordpristagaren Susan Solomon). Dessutom hölls prisföreläsningar för Sjöbergpriset och Ingvar Lindqvistdagen för lärarpristagare. Susan Solomon höll, liksom Ulf Ellervik*, uppskattade föreläsningar även vid högtidssammankomsten den 31 mars, som ägde rum i närvaro av kungaparet. Då upp- togs nya ledamöter och utdelades stora priser, inramat av vacker musik. Tyvärr tvingade covid-19-pandemin oss att ställa in högtidssammankomsten och Akademidagarna 2020.

prisade forskareVetenskapsakademien fördelar åtskilliga miljoner varje år i priser, stipendier och bidrag till stöd för vetenskaplig verk-samhet. Från våra egna stipendiefonder kunde vi år 2019 dela ut 33 miljoner kronor. Vi delade ut priser för 72 miljoner med stöd från flera olika stiftelser, av vilka de största är Nobel-, Crafoord-, Sjöberg- och Göran Gustafssonstiftelserna. Slutligen utvärderade vi forskningsansökningar som ledde till att forskningsfinansiärer kunde dela ut över 350 miljoner kronor till forskartjänster och forskningsbidrag för svenska forskare.

De internationella priserna, med Nobelprisen i spetsen, föräras dem som gjort stora genombrott inom vetenskapens område. Några av de nationella priserna hyllar ledande svenska forskare medan andra går till särskilt lovande yngre forskare. Akademien är världens mest ansedda utdelare av vetenskapliga priser, och våra ledamöter lägger ner ett oerhört gediget arbete på att identifiera dem som gjort sig förtjänta av dessa belöningar.

2019 års Nobelpris i fysik hedrade upptäckter inom astronomins område. Ena hälften gick till James Peebles för hans insatser i utforskningen av universums utveckling. Den andra hälften gick till Michel Mayor och Didier Queloz, de två astronomer som upptäckte den första exoplaneten i ett annat solsystem liknande vårt.

Nobelpriset i kemi handlade om det uppladdningsbara litiumjonbatteriet, som möjliggjort mobiltelefoner, bärbara datorer och elbilar, och som också gör det möjligt att lagra energi från sol- och vindkraft. John Goodenough blev vid 97 års ålder den äldste Nobelpristagaren någonsin; han delade priset med Stanley Whittingham och Akira Yoshino.

Sveriges Riksbanks Pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne utdelades för forskningsinsatser inom ut- vecklingsekonomi, som syftar till att förbättra livs-villkoren för världens fattiga. De tre pristagarna Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer etablerade fältexperiment för att på plats klargöra hur man bäst kan stödja en positiv utveckling.

Crafoordpriset har under de snart 40 år som det utdelats, etablerats som ett av världens mest ansedda vetenskapliga priser. 2019 års Crafoordpris utdelades i biovetenskap, och pristagare blev Sallie Chisholm, som upptäckt jordens vanligaste fotosyntetiserande organism, Prochlorococcus, en viktig syreproducent i världshaven. Hon hedrades under Crafoorddagarna, som 2019 ägde rum i Lund.


>>


Sjöbergpriset går till insatser inom cancerforskningen, och gick år 2019 till Dennis Slamon och Brian Druker, två forskande läkare som tagit fram målinriktade cancer-läkemedel och därmed gjort det möjligt att rädda livet på tusentals patienter.

Gregori Aminoffs pris i kristallografi för år 2019 gick till Omar Yaghi och Michael O’Keeffe för utvecklingen av retikulär kemi.

De största svenska priser vi hjälper till att fördela har karaktären av forskningsstöd. De ger särskilt lovande yngre forskare möjligheter att kraftsatsa på att förverkliga sina idéer och bygga upp nya forskningslinjer. Wallenberg Academy Fellows, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, är den största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forsk-ning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön. Tillsammans med fyra systerakademier bidrar vi med expertkunskap för att ut-värdera kandidater och erbjuda mentorskap.

Göran Gustafssonprisen innebär fleråriga stora anslag till forskare i Sverige, som på detta sätt ges stora möjligheter att göra goda insatser inom matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin.

Akademien har glädjen att dessutom dela ut en rad personliga priser som uppmärksammar insatser av svenska forskare, unga såväl som gamla. Här finns det Arnbergska priset, Edlundska priset, Flormanska belöningen, Hilda och Alfred Erikssons pris, de Letterstedtska priserna, Lindbomska belöningen, Sparreska priset, Strömer-Ferrnerska belöningen, Sture Centerwalls pris, Tage Erlanders pris samt Wallmarkska priset.

Ett pris som ligger oss varmt om hjärtat är Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne. Det ger erkännande åt lärare som gör exceptionella insatser inom grundskolor och gymnasier. I samband med prisutdelningen delar pristagarna med sig av sina erfarenheter vid ett symposium dit andra lärare och skolledare inbjuds.

våra institutVetenskapsakademien är huvudman för fem institut som bedriver forskning, samordnar forskning och erbjuder mötesplatser för forskare. Institut Mittag-Leffler är ett centrum för avancerade studier dit världens matematiker söker sig för att under några dagar, veckor eller månader diskutera de stora olösta problemen inom sina områden. Institutet utgör en viktig infrastruktur för svensk mate-matik och stöds av Vetenskapsrådet. Det ligger vackert i Gösta Mittag-Lefflers egendom i Djursholm, och under

Upptäckten av Cyanobakterien Prochlorococcus, världens minsta och vanligaste syreproducerande organism, belönades med Crafoordpriset 2019.

FO

TO: L

UK

E T

HO

MP

SO

N, C

HIS

HO

LM

LA

B, N

IKK

I WA

TS

ON

WH

ITE

HE

AD

, MIT i

• "}.' -,~

~ ' 't.-. .. ~ ".>t ' ~tt" ,.., !)-


2019 startades en renovering av några av byggnaderna, med värdefullt stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi är ett internationellt, delvis nätverksbaserat institut för forskning som kombinerar ekologi, ekonomi och hållbar utveckling. Navet är institutets lokaler i KVA-huset i Frescati. Institutet bedriver ett tvär-vetenskapligt arbete som engagerar allt från ekonomer och ekologer till arkitekter och beteendevetare. Arbetet innefattar internationella forskningsprogram samt seminarier, workshops, undervisning, kapacitetsbyggande och sprid-ning av forskningsresultat. Ett grundstöd uppbärs från Kjell och Märta Beijers Stiftelse, och därjämte har man en rad nationella och internationella finansiärer. Tillsammans med Beijerinstitutet verkar forskningsprogrammet Global Economic Dynamics and the Biosphere, som studerar för- valtningen av jordens resurser ur biologiska och ekonomiska perspektiv; det finansieras av Familjen Erling-Perssons Stiftelse.

Institutet för global hälsa, SIGHT, bildades i januari 2017 med uppdraget att stärka tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningssamarbete, genom att främst stödja studenter och unga forskare verksamma vid svenska universitet, samt att tillföra evidensbaserad kunskap för policy-arbete inom global hälsa, allt inom ramen för FN:s Agenda 2030. Finansieringen kommer bland annat från Bill & Melinda Gates Foundation. The Lancet-SIGHT Commission on Peaceful Societies through health and gender equality startade under året och arbetar under ledning av Finlands förra president Tarja Halonen.

Centrum för vetenskapshistoria har till uppgift att aktivera, bedriva och biträda forskning inom det vetenskapshistoriska området, särskilt utifrån Akademiens egna samlingar, samt att föra ut kunskap om Akademiens och vetenskapernas historia. Man är en viktig infrastruktur för vetenskaps-historisk forskning, bland annat med Nobelarkivet, och besöks årligen av flera hundra forskare. Centrat firade sitt 30-årsjubileum 2019 med ett internationellt seminarium om det vetenskapliga arvet.

Bergianska institutet bedriver forskning inom botanik, med finansiering från Bergianska stiftelsen och i samarbete med Stockholms universitet. Huvudinriktningen är i dag på landväxters evolution över långa tidsrymder.

grundreglerna uppdaterasVetenskapsakademiens första ”Grund-reglor” skrevs 1739 och de har sedan dess reviderats och förnyats många gånger, för att svara mot nya tiders krav. En omfattande revision av grundreglerna tog sin början 2013 och avslutades med att regeringen fastställde de nya grundreglerna den 14 november 2019. En huvuduppgift i revisionen var att få ett mer adekvat regelverk för jävs- och sekretessfrågor, som bland annat är av stor betydelse i Nobelprisarbetet. En annan viktig uppgift var att tydliggöra beslutsprocesser, mandat och arbets-uppgifter för Akademiens organ och funktionärer. Alla dessa uppgifter kunde lösas på ett bra sätt och Akademien står nu väl rustad i stadgehänseende. Nu vidtar arbete med tillämpningsföreskrifter och utveckling av praxis.

Grundregler för Kungl. Vetenskapsakademien

grundregler_SV.indd 1grundregler_SV.indd 1 2019-12-20 15:57:562019-12-20 15:57:56

Sedan Vetenskapsakademiens första ”Grund-reglor” skrevs 1739 har många revideringar genomförts. Den senaste fastställdes av regeringen den 14 november.

>►


en mötesplats för vetenskapenVetenskapsakademien är en mötesplats för forskare inom och mellan disciplinerna. En rad viktiga symposier hölls under året, de flesta av dem i Akademiens lokaler. Bland dem märktes forskningssymposier om syrefattiga havsbottnar och om plasten i världshaven, om molekylärbiologisk växt- forskning, om kolhydrater och hälsa, och om extrema väderhändelser. Till detta kommer prisföreläsningar och symposier i samband med utdelning av de stora vetenskapliga priserna.

2019 övertog Vetenskapsakademien det organisatoriska ansvaret för Nobelsymposierna från Nobelstiftelsen. I samband därmed beviljade Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Familjen Erling-Perssons Stiftelse drygt 28 miljoner kronor för anordnande av Nobelsymposier; detta medger att ett symposium inom vardera av de vetenskapliga prisområdena kan anordnas varje år.

Vetenskapsakademien inbjuder regelmässigt forskare att sända in ansökningar om att få anordna Nobelsymposier. Ansökningarna bedöms av arbetsgrupper knutna till Nobelkommittéerna och Ekonomipriskommittén vid Vetenskapsakademien, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet samt Svenska Akademien. Därefter beslutas i samråd med Nobelstiftelsens programkommitté vilka symposier som får anordnas, och Vetenskapsakademiens kansli bistår arrangörerna i det fortsatta symposiearbetet. De första Nobelsymposierna enligt den nya ordningen skulle ha gått av stapeln våren och försommaren 2020 men har tyvärr fått skjutas framåt i tiden på grund av pandemin.

kva-huset renoverasFör drygt 100 år sedan, 1915, stod det nya KVA-huset i Frescati färdigt för inflyttning. Den ståtliga byggnaden i nybarock var toppmodern för sin tid, med golvbeläggning i det nya materialet linoleum. Kring 1980 byggdes Beijerflygeln, med plats för Beijerinstitutet och en ny föreläsningssal, Beijersalen, och på 1990-talet förnyades inredningen i stora delar av huset. Men 30 år senare var inredningen sliten och tekniken föråldrad. Det var dags att ge KVA-husets publika delar ett rejält lyft.

Med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kjell och Märta Beijers Stiftelse kan vi nu renovera hela entréplanet med dess konferenslokaler. Det blir nya ytskikt, ny toppmodern teknik, bättre mingelytor, nya möblemang och en ny föreläsningssal. Planeringsarbetet gjordes under 2019 tillsammans med arkitekt Åsa Machado, och på hösten var det dags för byggnadsarbetarna att inta huset. I februari 2020 kunde vi öppna entréplanets västra del, med nyrenoverad Linnésal, Nobelrum, foajé och reception och ett nytt ledamotsrum där det finns möjlighet till arbete eller avkoppling mellan möten och seminarier i huset.

Just nu pågår arbetet med den östra delen, där vi får renoverade ytskikt och ny teknik i den anrika Sessionssalen, en nybyggd Beijersal med auditorium i solfjäderform, och en helt ny foajédel där seminariedeltagare kan mötas. Service- funktionerna flyttas till källaren och en ny hiss installeras. Vi hoppas kunna inviga allt detta hösten 2020. Då kommer vi att kunna erbjuda en utomordentligt fin miljö för vetenskapliga möten och konferenser. Efter en tid av reducerad verksamhet, både på grund av ombyggnaden och corona-pandemin, blir det dags att återigen säga: Välkommen till Vetenskapsakademien!

Göran K. HanssonStändig sekreterare

in the shadow of a pandemicI am writing this report in the shadow of a pandemic. The coronavirus with the apocryphal name SARS-CoV-2 appeared in Wuhan, China, last December. During January 2020 it spread throughout China; after a few weeks it reached other countries in Asia and, in February, it arrived in Europe. First Italy was badly affected, then Spain. Then the number of infections started to rise across Europe, and are currently increasing fastest in North America. Meanwhile, worrying reports are coming in from South America, Africa and South Asia, where healthcare resources are limited and even more people are at risk.

At the time of writing, April 2020, the virus is spreading through Sweden. So far, more than two thousand people have died. Around the country, factories and offices are closed and teaching at universities and upper secondary schools is conducted via video links. Several weeks ago, the Royal Swedish Academy of Sciences closed its outreach activities and the majority of staff are now working from home. Important meetings are held using video links, and we have learned to work in a new way, with face-to-face contacts replaced by screen-to-screen. To contribute our expertise, we are maintaining contact with public agencies and organisations in Sweden and around the world.

The Swedish Government and the Public Health Agency of Sweden have encouraged social distancing and strict hygiene rules, but not introduced the strict quarantine regulations used in other European countries. There is currently debate about whether this is a successful policy or whether the strategy should be reconsidered. Some of our members are active participants in this debate. Learning from the pandemic, once it is over, will be vital. At the Academy of Sciences, we are planning to conduct seminars and analyses to build up a knowledge base and contribute to improving the situation ahead of the next major epidemic. We can be certain that one will come, sooner or later.

strong financial trend in 20192019 was a good year on the markets, and returns on the Academy of Sciences’ securities portfolio reached up to 23 per cent. To limit risk, our investments are in equity funds, interest funds and alternative investments. The market value of our financial assets increased to SEK 741 million. Along with these, we manage around a hundred scholarship funds that had a total value of SEK 2.1 billion at the end of the year. This made it possible for us to distribute SEK 33 million in scholarships and grants. From our equity, SEK 12.4 million was used for the Academy’s operating costs. The coronavirus crisis has caused dramatic falls on global markets, so 2020 will probably show a much poorer financial trend. For more information, please refer to the financial statement further on in the annual report.

T H E Y E A R I N R E V I E W | 13

THE YEAR IN REVIEW

PH

OTO

: MA

RK

US

MA

RC

ET

IC

The Royal Swedish Academy of Sciences’ Secretary General Göran K. Hansson.

CD

C A

LIS

SA

EC

KE

RT

, MS

; DA

N H

IGG

INS

, MA

MS


reseatch breakthroughs in the climate emergency 2019If 2020 has so far been dominated by the coronavirus pandemic, 2019 was the year of the climate emergency. People around the world demonstrated for sustainable development to help preserve our unique planet and human life. Swedish climate activist Greta Thunberg led the protests and when she spoke at the UN, in Davos and in other places, she had a clear message for the world’s leaders: listen to scientists!

The year brought numerous important research results that furthered knowledge about the climate and the impact of human activity. An expedition from Stockholm University and colleagues from New Hampshire made a widely publicised journey to Greenland, on the Oden icebreaker. Using surveys of the area around Ryder Glacier in the northwest of this gigantic island, researchers were able to find the causes of historical change in the size of the glacier. Their finds help us understand how the Arctic is being affected by climate change and how the Greenland ice sheet influences sea levels as the climate changes. Project leader Martin Jakobsson* talked enthusiastically about the expedition’s findings at a general meeting of the Academy of Sciences in January 20201.

Another notable Swedish research report also covered humanity’s impact on the climate. Magnus Nyström, Carl Folke* and their colleagues at the Academy of Sciences’ Beijer Institute and Stockholm Resilience Center analysed the production of food, fuel and fibre from a global

perspective2. The area used for agriculture and forestry comprises more than 75 per cent of the Earth’s land mass. In addition, over 90 per cent of fish populations that can be consumed are utilised. Production from these resources is hard pressed, with yields being increased at the cost of considerable climate impact. The researchers concluded that technical, economic and societal measures are necessary to achieve the sustainable use of the world’s bioresources. Swedish researchers have taken the lead, including attempts to get the world’s leading fishery businesses to invest in sustainable fishing.

Efficient use of renewable energy sources will probably be necessary if we are to achieve sustainable development. Last year, Kasper Moth-Poulsen and his colleagues at Chalmers University of Technology reported that they had successfully stored solar energy for a long period3. Their technology is based on a molecule that stores energy and which changes when the sun shines on it; then it stores energy, is stable for a long period in an energy-rich form, and emits the stored energy when it is activated by a catalyst. The hope is that these advanced solar collectors will increase the status of solar energy in our power provision. This would be a giant step towards a sustainable world.

Studies of the Ryder Glacier’s ice tongue provide new knowledge about how the Greenland ice sheet affects sea levels.

PH

OTO

: MA

RT

IN JA

KO

BS

SO

N

1 https://www.kva.se/sv/kalendarium/kampen-mellan-havet-och- gronlandsisen-i-ett-varmare-klimat

2 Nyström M et al., Nature 2019; 575:98-108, https://www.nature.com/articles/s41586-019-1712-3

3 Schuschke C et al., Nat Commun 2019; 10: 2384. Doi: 10.1038/s41467-019- 10263-4, https://www.nature.com/articles/s41467-019-10263-4

*member of the Royal Swedish Academy of Sciences


from black holes to cell interiorsHowever, the scientific year of 2019 not only focused on environmental and energy issues. The year’s most discussed discovery was undoubtedly the black hole in the distant galaxy called Messier 87 4. For the first time ever, we saw an image of a black hole in the universe – or rather the ring of light around the hole. It was like looking at the gates of hell, according to one astronomer who was interviewed. Personally, I associated it with the Eye of Sauron in Tolkien’s Lord of the Rings. These comparisons are probably not entirely erroneous – after all, a black hole’s mass is so great that nothing can ever escape from it. There is no return from its event horizon.

Researchers have speculated about black holes since the 1800s, but no one had previously succeeded in capturing an image. In order to create one, a global network of radio telescopes was established; combining the resulting data produced an image of the supermassive black hole called Messier 87. The research team included John Conway* and Michael Lindqvist from Chalmers University of Technology and Onsala Space Observatory.

Infinitely smaller in size, but not insignificant to us, is the new type of skin cell that was discovered by Hind Abdo, Patrik Ernfors* and their colleagues at Karolinska Institutet 5. They succeeded in finding the specialised cells that signal pain. The sensation of pain is a kind of warning signal, and it was previously thought this was immediately captured by thin nerve fibres. This was strange, because specialised sensory organs are necessary to detect other

signals, such as touch, heat, light and sound. When the researchers investigated skin in detail, they found that the thin nerve fibres connect to richly branched cells that, in actual fact, are the ones that capture the pain signals. Using genetic markers, they could establish that these cells are related to glial cells, supporting cells, in the brain and, by measuring the voltage across the cells, they demonstrated that they transform mechanical stimuli into electric signals. The researchers’ discovery has given the sense of pain its own sensory organ.

Another article that received a great deal of attention was published in January 2019 by Valentina Sukonina, Sven Enerbäck* and their colleagues at the University of Gothenburg 6. They investigated how cells reset their energy production during periods of starvation, and discovered that the cells activate a machinery that allows glycolysis, i.e. the breakdown of glucose to produce lactic acid. At the heart of this machinery are two proteins that can activate genes which code for some important enzymes. Once these enzymes start to form, the metabolism is switched on and glucose can be converted to lactate. It was previously known that a lack of oxygen leads to glycolysis and the formation of

PH

OTO

: EH

T C

OL

LA

BO

RA

TIO

N

For the first time ever, researchers have succeeded in creating an image of a black hole. It is located in a distant galaxy called Messier 87.

4 The Event Horizon Telescope Collaboration (2019). The Astrophysical Journal. 875(1): L4. arXiv:1906.1124

5 Abdo H et al, Science 2019; 365:695–699. DOI: 10.1126/science.aax6452, https://science.sciencemag.org/content/365/6454/695

6 Sukonina V et al, Nature 2019; 566:279–283, https://www.nature.com/articles/s41586-019-0900-5


»


lactic acid, but until now it has been unclear how glycolysis occurs when there is plenty of oxygen. The mechanism discovered by Enerbäck’s group is probably of great importance, not only in starvation, but also during rapid cell division, for example when the immune system is activated or when tumours grow. It is therefore possible that this basic research may be of great medical value in the future.

research organisation and challenges This above selection shows the strength of Swedish research. Swedish researchers make important breakthroughs in both basic and applied research. The boundary between these is not as clearly defined as it once was, and it is also clear that Swedish scientists, engineering and medical researchers are working in an internationalised world of research. This is increasingly the case in the social sciences and many areas of the humanities. This development has happened naturally, because partners are often based in other places around the world and young researchers move around to participate in the most exciting research in their fields, wherever it is done. Our universities must adapt the organisation of research to this dynamic world.

The Commission of Inquiry on Governance and Resources 7 investigated the financing of higher education and proposed that the Swedish Government should govern the sector by drawing up agreements with each higher education institution. The Academy of Sciences rejected such a solution because it would provide an instrument for political management in detail for higher education and research, and thus pose a threat to academic freedom. We also rejected the inquiry’s proposal for the transfer of resources from the research councils to university management. The Academy’s opinion is that it is good for researchers to compete for project funding on equal terms, regardless of where they are located.

The research policy bill that the Government intends to present in the autumn of 2020 takes a broader approach to Swedish research. In a submission to the Ministry of Education and Research about the bill, the Academy of Sciences has stated that the public sector has the primary responsibility for curiosity-driven research 8. This research helps us understand the world we live in, and enables the development of tools for improving the quality of life on Earth. Strong, curiosity-driven research environments also attract investment in applied research, innovation and product development. Studies have shown that investments in research bring rewards, both for business and for society as a whole. We therefore favour forms of cooperation in which the state finances curiosity-driven academic research

and business finances its continued development into products and services. An active research policy should thus be combined with a business policy that benefits investment in the innovation sector.

It can sometimes be tempting to try to control research funding in order to find solutions to specific societal challenges. However, if the details of research become too controlled, there is a risk of us looking in the wrong place and missing vital discoveries. Long-term curiosity-driven research identifies unsolved problems, and is essential to our preparedness for both predicted and as yet undiscovered societal challenges. When research is permitted to be curiosity-driven, there is less risk of short-term thinking, conformity and external governance. It is therefore extremely important that the Government continues to prioritise curiosity-driven research that is conducted on a long-term basis, with no presumptive requirements for how exactly is should be applied.

To promote curiosity-driven research, the Academy of Sciences recommends the introduction of a long-term target in the research bill; state funding for research should amount to 1.0 per cent of GNP rather than the current 0.75 per cent, and that this increase should go to curiosity-driven research.

Top-quality research in the higher education sector has a vital role in Sweden’s skills provision. Business needs specialists with research training for the development of new products and hi-tech companies, and experts are also needed in the public sector’s central functions, such as healthcare and education. It is therefore essential to prioritise the use of state funding for high-quality research that really advances science and has knock-on effects for business and society.

The guarantee the quality and long-term sustainability of Swedish research, the Academy of Sciences endorses the allocation of an increased share of funding in free competition according to the Academy of Sciences’ methodology. The Academy of Sciences therefore recommends that the Government progressively increases funding to the Swedish Research Council, from the current SEK 6 billion to SEK 12 billion over four years.

Research infrastructures are important tools and major investments. Operating costs should also be considered when they are created, so that infrastructure investments are used in

7 SOU 2019:68 https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/satsa-en-procent-

av-bnp-pa-forskning; https://www.dn.se/debatt/infor-ett-enprocentsmal-for-statens-

forskningsanslag/


an optimal manner. A clearer allocation of roles in Sweden’s higher education sector is also desirable, so there is space for both high class education and world-leading research.

Good working conditions for researchers are also necessary for research to develop well. There is a significant need for good, clear career paths for younger researchers, which will require increased resources. This funding should also be allocated in competition, so the strongest candidates receive the jobs and resources. Targeted investment may be necessary to achieve equality and satisfy the need for external recruitment.

Representatives from the Academy of Sciences have presented these opinions at a number of meetings with the minister for higher education and research, as well as other government representatives, to the Committee on Education and with the political parties’ spokespersons for research policy. We have also had consultations with representatives of our sister academies, higher education institutions, business, trades’ unions and opinion-makers, and presented our views in debate articles in the press. We have been delighted to see that our demands for increased funding for curiosity-driven research are shared by many others. Our hope is that this will also be reflected in the research bill and the Swedish Riksdag.

scientific aspects of important societal issues Numerous important issues are monitored by the Academy of Sciences’ committees. To cover higher education and all its challenges, our school committee has been reformed and is now an education committee that includes compulsory

schools, upper secondary schools and higher education in its remit. The environment committee has been similarly reformed and is now a committee for environment and energy issues, allowing the challenges of energy provision to be monitored even though the energy committee has now been disbanded after many years of important work.Issues relating to healthcare and medicine are often on the Academy of Sciences’ agenda, so in 2019 we decided to establish a committee for health issues, which can examine aspects relating to medicine, biology and social science. The Covid-19 pandemic has given the committee an important issue to consider.

We have provided consultation responses for several important inquiries and reports in the field of health. The Pharmaceutical Inquiry 9 was a disappointment, which we expressed in our response. The inquiry did not consider how the recent significant progress in the field of biological pharmaceuticals has improved healthcare, and it opened the door for financial requirements being able to systematically deprive severely ill patients of effective treatment. Our position is that ethical and medical aspects must supplement those of health economics in amendments to the pharmaceutical benefit scheme.

We were more positive to the reports on complementary and alternative medicine10. The inquiries’ proposal for education in the area is well motivated, as well as the proposal for limitations in the treatment of children, young people and people with serious illnesses, and the need for more supervision of the area.

On 14 June, Matilda Ernkrans, minister for higher education and research, visited the Academy. She is pictured here with secretary general Göran K. Hansson (left) and second vice president Hans Ellegren (right).

PH

OTO

: KVA

9 SOU 2018:8910 SOU 2019:15 och 2019:28

>►


At a European level, we are working with a number of science for policy issues as part of the European Academies’ Science Advisory Council, EASAC. These issues include the health effects of climate change, losses of pollinating insects and the use of traditional Chinese medicine. In 2019, the former president of the Academy of Sciences, Christina Moberg*, was elected chair of EASAC.

We also participate in All European Academies, ALLEA, where issues of research policy and ethics are examined, and we are also a member of the International Academy Panel and International Science Council. The Academy of Sciences’ 18 national committees are the Swedish contact bodies for the international research unions that are part of the International Science Council. They deal with subject-specific issues in various scientific disciplines.

talking about scienceThe Academy’s programme of activities received a real boost when we adopted a new approach to our open lectures. Academy members did their bit and talked on interesting topics that enthused a wide audience, filling the Beijer Hall with people eager to learn. In addition to the lectures, we also organised several popular science seminars, most in partnership with Fri Tanke Förlag and Kulturhuset in Stockholm. Subjects included multiculturality, Aristotle, cholesterol, thought, and the theory of relativity. We also organised a popular theatre performance in partnership with the Department of Physics at Stockholm University, in which a theatre group from Austria performed a play about the iconic female researchers Marie Curie*, Lise Meitner* and Hedy Lamarr.

The Academy of Sciences participated in Almedalen Week for the third year, this time entirely independently. We hosted two popular seminars, one on the quality of popular science and one on the benefits of basic research. Academy representatives also participated in other seminars and discussions during their time in Visby.

Over just a few years, the Academy Days have become established as a succinct header for all the activities we organise in association with the Academy of Sciences’ Annual General Meeting on 31 March. In 2019, they included seminars, symposia and lectures on the future (with Fri Tanke Förlag), on the benefits of research (with Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo), on sustainable higher education (with Karolinska Institutet, the University of Gothenburg and Chalmers University of Technology) and on successes in the environmental field (by Crafoord Prize Laureate Susan Solomon). There were also prize lectures

for the Sjöberg Prize and the Ingvar Lindqvist Day for winners of the teaching prize. Susan Solomon, as well as Ulf Ellervik*, also held popular lectures at the Annual General Meeting on 31 March, which was held in the presence of the king and queen. New members were recognised and major prizes awarded, all framed by beautiful music. Unfortunately, the Covid-19 pandemic forced us to cancel 2020’s Annual General Meeting and Academy Days.

rewardning researchEvery year, the Academy of Sciences distributes millions of kronor as prizes, scholarships and rewards, providing support for scientific activities. We distributed SEK 33 million from our own scholarship funds in 2019. We awarded prizes to a value of SEK 72 million with the support of a range of foundations, of which the largest are the Nobel, Crafoord, Sjöberg and Göran Gustafsson foundations. Finally, we evaluated the research applications that led to research financiers being able to award SEK 400 million to research positions and research grants for Swedish researchers.

The international prizes, with the Nobel Prize at the forefront, honour the people who have made major breakthroughs in the scientific field. Some of the national prizes celebrate leading Swedish researchers, while others go to particularly promising young researchers. The Academy is the world’s most prestigious awarding body for science prizes, and our members put robust work into identifying the people who have earned these rewards.

2019’s Nobel Prize in Physics honoured discoveries in astronomy. One half went to James Peebles for his contributions to the understanding of the evolution of the universe. The other half went to Michel Mayor and Didier Queloz, the two astronomers who discovered the first exoplanet in another solar system similar to ours.

The Nobel Prize in Chemistry focused on the rechargeable lithium-ion battery, which has made possible mobile phones, laptop computers and electric cars, and which also allows the storage of energy from solar and wind power. At the age of 97, John Goodenough was the oldest ever Nobel Laureate; he shared the prize with Stanley Whittingham and Akira Yoshino.

The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel was awarded for research in development economics, which aims to improve the lives of the world’s poor. The three laureates, Abhijit Banerjee, Esther Duflo and Michael Kremer, established field experiments to clarify, on site, the best way to support positive development.



Over the almost 40 years it has been awarded, the Crafoord Prize has become renowned as one of the world’s most highly regarded scientific prizes. 2019’s Crafoord Prize was awarded in bioscience, and the laureate was Sallie Chisholm, who discovered the most common photosynthesising organism on the planet, Prochlorococcus, an important oxygen producer in the world’s oceans. She was honoured at the Crafoord Days, which were held in Lund in 2019.

The Sjöberg Prize is for contributions to cancer research. In 2019 it was awarded to Dennis Slamon and Brian Druker, two research physicians who have produced targeted therapy for cancer, making it possible to save the lives of thousands of patients.

In 2019, the Gregori Aminoff Prize for crystallography was awarded to Omar Yaghi and Michael O’Keeffe for the development of reticular chemistry.

The biggest Swedish prizes that we help to award have the character of research funding. They provide promising young researchers with the opportunity to invest in realising their ideas and building new lines of research. Wallenberg Academy Fellows, which is funded by the Knut and Alice Wallenberg Foundation, is the biggest private investment in young researchers in Sweden. In addition to providing long-term funding for young researchers, allowing them to concentrate on their research, the programme contributes to the increased internationalisation of the Swedish research environment.

Along with our four sister academies, we provide expertise for evaluating candidates and offering mentors.

The Göran Gustafsson Prize gives Swedish researchers major long-term funding, so they have good opportunities to make weighty contributions in the fields of mathematics, physics, chemistry, molecular biology and medicine.

The Academy is also delighted to award numerous personal prizes that reward the contributions of Swedish researchers, both young and old. These include the Arnberg Prize, Edlund Prize, Florman Award, Hilda and Alfred Eriksson Prize, the Letterstedt Prizes, Lindbom Award, Sparre Prize, Strömer-Ferrner Award, Sture Centerwall Prize, Tage Erlander Prize and the Wallmark Prize.

One prize that we feel particularly warmly for is the Beijer Foundation’s Teaching Prize in Memory of Ingvar Lindqvist. This recognises teachers who make exceptional contributions in primary and secondary schools. At the prize ceremony, the laureates share their experiences at a symposium to which other teachers and school leaders are invited.

our institutes The Academy of Sciences is the principal for five institutes that conduct research, coordinate research and offer meeting places for researchers. Institut Mittag-Leffler is a centre for advanced studies, to which the world’s mathematicians come to spend a few days, weeks or months discussing the great unsolved

The discovery of the Prochlorococcus cyanobacteria, the world’s smallest and most common oxygen-producing organism, was rewarded with the Crafoord Prize in 2019.

PH

OTO

: LU

KE

TH

OM

PS

ON

, CH

ISH

OL

M L

AB

, NIK

KI W

AT

SO

N W

HIT

EH

EA

D, M

IT


problems in their fields. The institute is an important piece of infrastructure for Swedish mathematics and is funded by the Swedish Research Council. It is beautifully located on the Gösta Mittag-Leffler estate in Djursholm, and renovations started on some of the buildings in 2019, with valuable support from the Knut and Alice Wallenberg Foundation.

The Beijer Institute of Ecological Economics is an international, partially network-based institute for research that combines ecology, economics and sustainable development. Its hub is the institute’s premises in the Academy Building in Frescati. The institute conducts multidisciplinary work that involves everyone from economists and ecologists to architects and behavioural scientists. Their activities include international research programmes and seminars, workshops, teaching, capacity building and the dissemination of research results. Basic funding comes from the Kjell and Märta Beijer Foundation, and there are additional national and international financiers. The Global Economic Dynamics and the Biosphere research programme works with the Beijer Institute and studies the management of the Earth’s resources from biological and economic perspectives; it is funded by the Erling-Persson Family Foundation.

The Swedish Institute for Global Health Transformation, SIGHT, was founded in January 2017 with the task of strengthening interdisciplinary cooperation in research and education, primarily by supporting students and young researchers at Swedish universities, and the provision of evidence-based knowledge for policy work in global health within the framework of the UN’s 2030 Agenda. Funding comes from the Bill & Melinda Gates Foundation, among others. The Lancet-SIGHT Commission on Peaceful

Societies through Health and Gender Equality started during the year and is headed by former president of Finland Tarja Halonen.

The Centre for the History of Science is tasked with activating, conducting and representing research in the field of the history of science, particularly based on the Academy’s collections, and with disseminating knowledge about the history of the Academy and of science. It is an important infrastructure for research into the history of science, including the Nobel Archive, and is visited by hundreds of researchers every year. The centre celebrated its 30th anniversary in 2019 with an international seminar on the scientific heritage.

The Bergius Botanic Garden conducts research in botany with funding from the Bergius Foundation and in partnership with Stockholm University. Its main specialisation is now the evolution of terrestrial plants over long time periods.

updated rulesThe first rules of the Academy of Sciences were written in 1739. Since then they have been revised and renewed many times to reflect contemporary demands. Far-reaching work to revise the rules began in 2013 and ended with the Swedish Government validating the new rules on 14 November 2019. One primary intention for this revision was to provide a better framework for issues relating to bias and confidentiality, which are of great importance in work on the Nobel Prize, for example. Another significant task was to clarify decision-making processes, mandates and duties for Academy bodies and officials. Good solutions were found

Grundregler för Kungl. Vetenskapsakademien

grundregler_SV.indd 1grundregler_SV.indd 1 2019-12-20 15:57:562019-12-20 15:57:56

The rules of the Academy of Sciences have been revised many times since they were first written in 1739. The most recent ones were validated by the Swedish Government on 14 November.


for all of these things and the Academy is now well-equipped in terms of its charter. Work will now begin on application regulations and the development of best practice.

a meeting place for science The Academy of Sciences is a meeting place for researchers within and between disciplines. A number of important symposia are held throughout the year, most on the Academy’s premises. These included research symposia on seafloor dead zones and plastic in the oceans, on molecular biological research into plants, on carbohydrates and health, and on extreme weather events. In addition, there are prize lectures and symposia associated with the award of the major science prizes.

In 2019, the Academy of Sciences took over the organisational responsibility for the Nobel Symposia from the Nobel Foundation. In association with this, the Knut and Alice Wallenberg Foundation and the Erling-Persson Family Foundation granted more than SEK 28 million for the organisation of the Nobel Symposia; this allows one symposium in each of the science prizes to be held every year.

The Academy of Sciences regularly invites researchers to submit applications for organising Nobel Symposia. These applications are assessed by working groups tied to the Nobel committees and the committee for the Prize in Economics at the Academy of Sciences, the Nobel Assembly at the Karolinska Institutet and the Swedish Academy. Which symposia will be held is then decided in consultation with the Nobel Foundation’s programme committee, and the secretariat at the Academy of Sciences assists the organisers with their work on the symposium. The first Nobel Symposia under the new procedures were due to be held in the spring and early summer of 2020, but have unfortunately had to be postponed due to the pandemic.

renovations to the academy buildingJust over a century ago, in 1915, the new Academy Building in Frescati was ready to be occupied. This majestic new baroque building was state of the art in its time, with flooring in the new material called linoleum. The Beijer wing was built ca. 1980, with space for the Beijer Institute and a new lecture hall, the Beijer Hall. The décor of much of the building was renewed in the 1990s. However, 30 years later, this décor is worn and the technology has aged. It was time to give the public areas of the Academy Building a proper refurbishment.

With the support of the Knut and Alice Wallenberg Foundation and the Kjell and Märta Beijer Foundation, we are now able to renovate the entire entry level and its conference facilities. There will be new surfaces, modern technology, better areas for socialising, new furnishings and a new lecture hall. Planning took place in 2019 with architect Åsa Machado, and in the autumn it was time for the builders to start work. We were able to open the western area of the entry level in February 2020, with a newly renovated Linnaeus Hall, Nobel Room, foyer and reception area, and a new members room that allows work or relaxation between the meetings and seminars in the building.

Work is now underway in the east area, where we will have renovated surfaces and new technology in the historic Session Hall, a newly built Beijer Hall with a fan-shaped auditorium, and a completely new foyer where seminar participants can meet. Service functions have been moved to the cellar and a new lift installed. We hope to be able to inaugurate all of this in the autumn of 2020, when we will be able to offer a superb setting for scientific meetings and conferences. After a period of reduced activities, due to both the renovations and the coronavirus pandemic, it will once again be time to say: Welcome to the Royal Swedish Academy of Sciences!

Göran K. HanssonSecretary General


ILL

US

TR

AT

ION

: JOH

AN

JAR

NE

STA

D

éVETENSKAPSAKADEMIEN BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER

NOBELPRISET I FYSIK

De gav oss ny syn på vår plats i universumÅrets Nobelpris i fysik belönar ny förståelse av univer-sums uppbyggnad och historia, samt den första upp-täckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.

JAMES PEEBLES idéer om fysikalisk kosmologi befruktade hela forskningsfältet och lade grunden till det senaste halvseklets omvandling av kosmologin från spekulationer om världsalltet till vetenskap. Hans teoretiska ramverk, som han utvecklat sedan mitten av 1960-talet, ligger till grund för vår tids bild av universum.

Den rådande bigbangmodellen beskriver universum från dess allra första ögonblick för nästan 14 miljarder år sedan då det var extremt hett och tätt. Sedan dess har det expanderat och blivit allt större och allt kallare. Knappt 400 000 år efter big bang blev universum genomskinligt och ljusstrålar kunde flöda fritt. Än i dag finns den urgamla strålningen kvar överallt runtom oss, och inkodade i den döljer sig många av universums hemligheter. Med sina teoretiska verktyg och beräkningar kunde James Peebles tolka dessa avtryck från universums tidigaste barndom och upptäcka nya fysikaliska processer.

Resultatet visade ett universum där bara fem procent av dess innehåll är materia som vi känner till, den som bygger upp stjärnor, planeter, blommor och oss. Resten, 95 procent,är okänd mörk materia och mörk energi. Detta är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.

I oktober 1995 tillkännagav MICHEL MAYOR och DIDIER

QUELOZ sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i vår hemgalax Vintergatan. Med hjälp av specialbyggda instrument kunde de vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike observera planeten 51 Pegasi b, ett gasklot jämförbart med solsystemets största gasjätte, Jupiter.

Upptäckten startade en revolution inom astronomin, och sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan. Ständigt uppdagas nya märkliga världar, med en häpnadsväckande rikedom av former, storlekar och omloppsbanor. De utmanar våra föreställningar om hur ett planetsystem kan se ut och tvingar forskarna att revidera sina teorier om de fysikaliska processer som ligger bakom planeternas tillblivelse. Flera nya projekt för att hitta exoplaneter är nu på gång och så småningom får vi kanske svar på den allt överskuggande frågan – finns det liv någonstans därute?

Årets Nobelpristagare har skakat om vår bild av världsalltet. Medan James Peebles teoretiska upptäckter bidrog till att vi nu förstår hur universum utvecklades efter big bang, undersökte Michel Mayor och Didier Queloz rymden nästgårds på jakt efter främmande planeter. Sedan dess blir våra föreställningar om den värld vi lever i aldrig desamma.

NOBELPRISEN 2019

Årets Nobelpris i fysik belönar ny förståelse av univer-sums uppbyggnad och historia, samt den första upp-täckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.

• · ·• • . . . •

Il

• • • •• . ; ~

• • • .. •• • • • .

• • •

V E T E N S K A P S A K A D E M I E N B E L Ö N A R F R A M S T Å E N D E I N S A T S E R – N O B E L P R I S E N 2 0 1 9 | 23

NOBELPRISET I KEMI

De skapade en laddningsbar värld2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjon-batteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Litiumjonbatterier används i världens alla länder för att driva den bärbara elektronik som vi använder för att kommuni-cera, arbeta, forska, lyssna på musik och ta del av kunskap. Litiumjonbatterier har också möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft.

Grunden till litiumjonbatteriet lades under oljekrisen på 1970-talet. Stanley Whittingham arbetade med att utveckla metoder som kunde leda till fossilfri energiteknik. Han började forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Den bestod av titandisulfid som på molekylnivå formar hålrum som kan härbärgera – interkalera – litiumjoner.

Batteriets anod bestod delvis av metalliskt litium, som har en enormt stark drivkraft att lämna ifrån sig elektroner. Resul-tatet blev ett batteri som bokstavligen bar på stor potential, strax över två volt. Men metalliskt litium är reaktivt och bat-teriet blev för explosivt för att vara användbart.

John Goodenough förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stäl-let för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleum-koks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.

Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Förde-len med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjo-ner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro. De har lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten.

ILL

US

TR

AT

ION

: JOH

AN

JAR

NE

STA

D

Årets nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjon-batteriet, världens bästa laddningsbara batteri. Det har lagt grunden för trådlös elektronik och möjliggör en fossilfri värld.

e


éNobelpriset i kemi 2019 tilldelades

JOHN B. GOODENOUGH, The University of Texas at Austin, USA, M. STANLEY WHITTINGHAM, Binghamton University, State University of New York, USA och AKIRA YOSHINO, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan, ”för utveckling av

litiumjonbatterier”.

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

FO

TO:C

OC

KR

EL

L S

CH

OO

L O

F E

NG

INE

ER

ING

, TH

E U

NIV

ER

SIT

Y OF

TE

XA

S A

T A

US

TIN

.

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

Didier Queloz, Michel Mayor och James Peebles.

John B. Goodenough. M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino.

éNobelpriset i fysik 2019 tilldelades,

”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och

jordens plats i universum”, med ena hälften till JAMES

PEEBLES, Princeton University, USA ”för teoretiska upptäckter

inom fysikalisk kosmologi” och med andra hälften gemensamt tillMICHEL MAYOR, Université de Genève, Schweiz och DIDIER

QUELOZ, Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien ”för upptäckten av en exoplanet i

bana kring en solliknande stjärna”.

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

Deras forskning hjälper oss att bekämpa fattigdomenDen forskning som årets ekonomipristagare står bakom har avsevärt förbättrat vår förmåga att bekämpa global fattigdom. På bara två årtionden har deras nya experi-mentella tillvägagångssätt förvandlat utvecklingsekono-min till ett blomstrande forskningsfält.

Trots dramatiska förändringar på senare år är en av mänsklighetens mest akuta frågor hur vi ska minska den globala fattigdomen i dess olika former. Drygt 700 miljoner människor i världen har fortfarande extremt små inkomster. Varje år dör runt fem miljoner barn under fem år av sjukdomar som man ofta skulle ha kunnat förebygga eller bota med billiga behandlingar. Hälften av världens barn lämnar skolan utan att ha fått grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna.

Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara, frågor – till exempel vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra elevers skolresultat eller barns hälsotillstånd. De har visat att man vanligen kan besvara sådana mindre, mer väldefinierade, frågor med hjälp av noggrant utformade experiment bland direkt berörda människor.

I mitten av 90-talet visade MICHAEL KREMER och hans kollegor hur kraftfullt detta tillvägagångssätt kan vara genom

en rad fältexperiment som testade olika åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya.

ABHIJIT BANERJEE och ESTHER DUFLO, ofta tillsammans med Michael Kremer, fortsatte att arbeta på liknande sätt i andra länder och med andra frågor. Deras experimentella forskningsmetoder har i dag blivit helt dominerande bland utvecklingsekonomer.

Forskningsrönen från pristagarna – och de forskare som följde i deras fotspår – har dramatiskt förbättrat vår förmåga att bekämpa fattigdom i praktiken. Som ett direkt resultat av en av deras studier har mer än fem miljoner indiska barn fått ta del av effektiva program med stödundervisning i skolan. Ett annat exempel är de kraftiga subventioner till förebyggande hälsovård som flera länder infört.

Det här är bara ett par exempel på hur den nya forskningen redan hjälpt till att minska fattigdomen runt om i världen. Den har också stor potential att ytterligare förbättra livet i framtiden för de människor som har det allra sämst.

EKONOMIPRISET 2019

éEkonomipriset 2019 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019 tilldelades

ABHIJIT BANERJEE, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, ESTHER DUFLO, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och MICHAEL KREMER, Harvard University, Cambridge, USA, ”för deras experimentella ansats för

att mildra global fattigdom”.

Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer.

V E T E N S K A P S A K A D E M I E N B E L Ö N A R F R A M S T Å E N D E I N S A T S E R – N O B E L P R I S E N 2 0 1 9 | 25

ILL

US

TR

AT

ION

: JOH

AN

JAR

NE

STA

D


En minimal organism av enorm betydelseCyanobakterien Prochlorococcus är världens minsta och vanligaste syreproducerande organism. Den dominerar stora delar av världshaven och står för en betydande andel av jordens samlade fotosyntes. Ändå var den helt okänd fram till 1980-talet. SALLIE CHISHOLM tilldelas Crafoordpriset 2019 för sin upptäckt av och forskning om denna märkliga organism.

Världshavens mikroorganismer utför en stor del av all fotosyntes på jorden. I detta myller av tusentals olika arter finns en med en märklig särställning: cyanobakterien Prochlorococcus. Den är jordens minsta och vanligaste fotosyntetiserande organism. Den är runt en halv mikrometer i diameter och det kan finnas 100 miljoner av den i en enda liter vatten.

Sallie (Penny) Chisholm och hennes forskarkollegor upptäckte Prochlorococcus vid expeditioner i Atlanten och Stilla havet under 1980-talets andra hälft. Gruppen hade fått idén att använda en flödescytometer – ett instrument som dittills mestadels använts inom medicinsk forskning – för att studera mikroorganismer i havsvatten. I resultaten från instrumentet återkom en svag signal som först tolkades som brus. Vidare efterforskningar visade dock att signalen kom från något levande – en extremt liten fotosyntetiserande bakterie. Upptäckten publicerades 1988, men det dröjde till 1992 innan Prochlorococcus fick sitt namn.

Sallie Chisholm har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att studera Prochlorococcus. Bakterien finns i alla hav och är den dominerande fotosyntetiserande organismen i alla näringsfattiga, relativt varma vatten. Dessa utgör en stor del av jordens yta, vilket gör att den globala förekomsten av bakterien blir uppskattningsvis 3*1027 (3 000 000 000 000 000 000 000 000 000) individer.

Genetiska studier visar att Prochlorococcus har ovanligt få gener – och samtidigt väldigt många. En individ kan ha ned till 1 700 gener, vilket är den minsta arvsmassan bland alla kända fotosyntetiserande organismer. Olika populationer skiljer sig dock mycket åt, och totalt beräknas runt 80 000 olika gener förekomma inom arten – runt fyra gånger fler än vad människan har. Något tusental av generna återfinns hos alla individer.

Prochlorococcus är intressant i sig men kan också ge oss en bättre bild av de verkligt stora skeendena i livets utveckling på jorden. Som släkting till de organismer som började förse atmosfären med syre för ett par miljarder år sedan kan den hjälpa oss att förstå detta avgörande skede. Prochlorococcus är också ytterst relevant för vår förståelse av hur haven kommer att förändras i framtiden på grund av pågående klimatförändringar.

FO

TO: K

EN

NE

T RU

ON

A

ILL

US

TR

AT

ION

: ©J

OH

AN

JA

RN

ES

TA

D, K

VA

CRAFOORDPRISET 2019

éCrafoordpriset i biovetenskaper 2019 tilldelades

SALLIE W. CHISHOLM, Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, USA, ”för upptäckten och banbrytande studier av jordens

vanligaste fotosyntetiserande organism, Prochlorococcus”.

Sallie W. Chisholm

Phytoplankton

Zooplankton

O

Organic carbon

COCO

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Mikroorganismer som Prochlorococcus spelar en central roll i kolets globala kretslopp.

V E T E N S K A P S A K A D E M I E N B E L Ö N A R F R A M S T Å E N D E I N S A T S E R – S J Ö B E R G P R I S E T 2 0 1 9 | 27

Målinriktad behandling av cancerDENNIS SLAMON och BRIAN DRUKER är kliniska cancer-forskare vars arbete har revolutionerat behandlingen av patienter med bröstcancer respektive kronisk myeloisk leukemi. De har byggt vidare på grundläggande upptäck-ter och haft en avgörande betydelse för att dessa inte stannat vid laboratoriebänken utan kommit till praktisk nytta för patienterna.

Det handlar om en helt ny målinriktad behandling på gennivå som fokuserar på specifika förändringar som finns enbart i tumörcellerna. Behandlingen har mindre negativ inverkan på friska celler och oftast färre biverkningar än traditionell behandling med cytostatika (cellgifter) och strålning.

Spridningen av cancern stoppasAv de kvinnor som får bröstcancer har ungefär 15 procent den aggressiva HER2-positiva formen med hög risk för återfall. HER2-genen styr uppbyggnaden av ett protein som i alltför stora mängder leder till att cellen delar sig okontrollerat. Dennis Slamon upptäckte att det var möjligt att använda en antikropp, trastuzumab, som fäste på proteinet. På så sätt blockeras den okontrolllerade celldelningen och spridningen av cancern kan stoppas, speciellt om behandlingen kombineras med cytostatika.

Brian Druker har istället intresserat sig för kronisk myeloisk leukemi, en blodcancer som utvecklas i benmärgen och dess stamceller. I detta fall gör ett sjukligt protein så att cellerna i benmärgen delar sig för fort och bildar för många vita blodkroppar. Brian Druker visade att en molekyl, imatinib, som blockerar det defekta proteinet också kan förhindra den överdrivna produktionen av vita blodkroppar. En cancer som tidigare haft mycket hög dödlighet blev nu möjlig att behandla och kontrollera effektivt.

Allt effektivare läkemedelFör både Dennis Slamon och Brian Druker var det till en början inte helt lätt att övertyga läkemedelsindustrin att satsa på den här formen av målinriktad behandling. Men i dag ingår trastuzumab i den etablerade arsenalen av allt effektivare bröstcancerläkemedel världen över. Och för patienter med kronisk myeloisk leukemi har imatinib lett till en dramatisk förändring av möjligheterna till ett långt liv.

SJÖBERGPRISET 2019

FO

TO: K

RIS

TYN

A W

EN

TZ

-GR

AF

F, O

HS

U

FO

TO: M

ILO

MITC

HE

LL

, UC

LA

éSjöbergpriset 2019 tilldelades

DENNIS J. SLAMON, University of California, Los Angeles, USA och BRIAN J. DRUKER, Oregon Health & Science University, Portland, USA, ”för avgörande insatser vid den kliniska

utvecklingen av målstyrd behandling, riktad mot

cancercellers genetiska förändringar”.

Dennis J. Slamon och Brian J. Druker.


Gregori Aminoffs pris**på 120 000 kronor tilldelades MICHAEL O’KEEFFE, Arizona State University, USA och OMAR M. YAGHI, University of California, USA ”för deras grundläggande bidrag till utvecklingen av retikulär kemi”.

Arnbergska priset

på 100 000 kronor tilldelades KASPER MOTH-POULSEN, Chal-mers tekniska högskola ”för sin innovativa forskning kring molekylär elektronik och nanomaterial med inriktning mot framtidens energisystem”.

Svante Arrheniusmedaljen

tilldelades SARA SNOGERUP LINSE, Lunds universitet ”för hen-nes framstående bidrag till förståelsen av molekylära mekanis-mer för proteinaggregering vid Alzheimers och andra neurod-egenerativa sjukdomar”.

Edlundska priset

på 90 000 kronor tilldelades MICHAEL BJÖRKLUND, Chalmers tekniska högskola ”för hans framstående matematiska tillämp-ningar av ergodteori och analys av gitterstrukturer”.

Hilda och Alfred Erikssons pris

på 100 000 kronor tilldelades KLAS KÄRRE, Karolinska Institutet ”för viktiga bidrag till basal och tillämpad immunologi med inriktning mot tumör-, transplantations- och infektionsimmunologi”.

Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik

på 275 000 kronor tilldelades DAN PETERSEN, Stockholms universitet ”för en rad viktiga arbeten inom algebraisk geometri och speciellt för sina resultat om kohomologin för modulirum av kurvor”.

ÖVRIGA PRISER OCH BELÖNINGAR SOM DELATS UT UNDER 2019

FO

TO M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

Michael O’Keeffe och Omar M. Yaghi tar emot Gregori Aminoffs pris i kristallografi från H.M. Konungen vid Akademiens högtidssammankomst 31 mars 2019.

V E T E N S K A P S A K A D E M I E N B E L Ö N A R F R A M S T Å E N D E I N S A T S E R – P R I S E R O C H B E L Ö N I N G A R 2 0 1 9 | 29

Strömer-Ferrnerska belöningen

på 10 000 kronor tilldelades PAUL BARKLEM, Uppsala universitet ”för stringent och nyskapande arbete inom atomär astrofysik”.

Flormanska belöningen

på 20 000 kronor tilldelades NELSON GEKARA , Umeå universitet ”för sina banbrytande studier av den fysiologiska regleringen av mekanismer för det medfödda immunförsvaret”.

Göran Gustafssonprisen**på 5,35 miljoner kronor per pris tilldelades i

MATEMATIK

PETTER BRÄNDÉN, KTH ”för sitt banbrytande arbete med att ska-pa en teori för positivitet hos polynom i flera variabler, med viktiga tillämpningar inom algebra, kombinatorik och sannolikhetskalkyl”.

F YSIK

ANDERS JOHANSEN, Lunds universitet, ”för sin banbrytande forskning om planeters bildande och utveckling i närheten av unga stjärnor”.

KEMI

BJÖRN HÖGBERG, Karolinska Institutet ”för utveckling av nya metoder och tillämpningar inom DNA-origami”.

MOLEK YL ÄR BIOLOGI

YAOWEN WU, Umeå universitet ”för sina innovativa molekylära studier av intracellulär transport och autofagi”.

MEDICIN

KRISTIAN PIETRAS, Lunds universitet ”för sin genombrytande analys av den cancerassocierade mikromiljön och dess roll i tumörutveckling”.

Letterstedska författarpriset

På 50 000 kronor tilldelades JENS LILJESTRAND för hans bok Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg.

Letterstedska översättarpriset

på 40 000 kronor tilldelades ROSE-MARIE NIELSEN för hennes framstående översättning av Alice Munro, Kvinnors liv.

Lindbomska belöningen

på 10 000 kronor tilldelades BERIT OLOFSSON, Stockholms universitet, ”för hennes forskning rörande utveckling av selek-tiva organiska reaktioner med användning av hypervalenta jodreagens”.

Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne**på 70 000 kronor per pris tilldelades i

MATEMATIK

LLIGO MATSON, Renforsskolan, Vindeln ”för framgångsrik användning av formativ bedömning i matematikundervisningen och för att han med tilltro till elevernas kapacitet utmanar och stöttar alla i sitt mångkulturella klassrum”.

>>

Lligo Matson tar emot lärarpriset i matematik från H.M. Konungen vid Akademiens högtidssammankomst 31 mars 2019.

FO

TO:M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC


F YSIK

ERIK WALTERSSON, Europaskolan, Strängnäs ”för sitt pedago-giskt trygga sätt att med erfarenhet, kontakter och djupa äm-neskunskaper i fysikundervisningen inspirera alla sina studenter till individuellt extraordinära resultat”.

KEMI

CAMILLA CHRISTENSSON, Katedralskolan, Lund ”för sin kontextbaserade kemiundervisning med stark anknytning i vardagsfenomen. Camilla Christensson är en lärare med lång erfarenhet, djup kunskap och i ständig utveckling genom sina forskningssamarbeten”.

NO

ANNA-LENA EKSTRÖM, Vänge skola, Uppsala ”för sitt sätt att in-spirera till glädje och lärande för alla elever genom att använda aktuella projekt och kooperativt lärande i NO-undervisningen”.

Kungl. Patriotiska Sällskapets hedersbevis

tilldelades ANNA SCHRÖDER, Bergianska trädgården”för långvarig och uppskattad arbetsinsats”.

Wallmarkska priset

på 110 000 kronor tilldelades YAROSLAV KVASHNIN, Uppsala universitet ”för hans nyskapande materialmodellering med inriktning mot magnetism och stark elektronkorrelation”.

Akademien delar också varje år ut medel för forskning och utbildning inom ett flertal vetenskapliga ämnesområden samt sociala ändamål i form av stipendier, anslag, forskarutbyten, forskartjänster och professorsanslag.

**utdelades vid akademiens högtidsdag 31 mars 2019

Dennis Slamon och Brian Druker tar emot Sjöbergpriset från H.M. Konungen vid Akademiens högtidssammankomst 31 mars 2019.

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC

LEDAMÖTERé

IN MEMORIAM

SVENSKA LEDAMÖTER

Rolf BoströmRolf Boström, invald i Akademins klass för astronomi och rymd-vetenskap 1988 som svensk ledamot nummer 1306, avled den 21 november 2019 vid en ålder av 83 år.

Rolf Boström var en mycket aktiv ledamot i klassen för astronomi och rymdvetenskap. Han

föddes 1936, disputerade 1971 vid KTH i Stockholm och kom till Uppsala 1976 som professor och chef för Uppsala Jonosfärobservatorium, som vid det tillfället överfördes från FOA till Kiruna Geofysiska Institut – en statlig myndighet sedan 1973. Myndigheten ändrade namn 1987 till Institutet för Rymdfysik (IRF). Boström utövade ett forskningsledarskap över rymdfysikgruppen i Uppsala tills han lämnade sin chefspost och gick i pension år 2000 som professor emeritus.

Rolf Boström bidrog till många fält inom rymdfysiken. Elektrodynamik, konduktiviteter i jonosfärer, hur strömmar kopplar mellan magnetosfären och jonosfären, hur elektro-statiska fält uppstår i rymden och deras acceleration av laddade partiklar, etc. Han spelade också en avgörande roll för etablering i Uppsala av planetutforskning. Han bidrog dessutom med stora insatser till utveckling av instrumentering (Langmuir-sonder) för plasmamätningar vid Saturnus (rymdsonden Cassini) och kometen 67P. Rymdfarkosten Rosetta kommer att ligga på kometytan under många tusen år som minnesmärke över Rolf Boström. Han var en mycket pragmatisk och nytänkande person som älskade naturen och gärna samtalade om fysikaliska problemställningar närhelst tid gavs.

Generationen som byggde IRF börjar lämna oss, men IRF fortsätter att utvecklas stående på den grund som Rolf Boström och andra så aktivt bidrog till.

Sammandrag av parentation av Jan-Erik Wahlund*

Aina Elvius Aina Elvius, invald in i Aka-demiens klass för astronomi och rymdvetenskap 1975 som svensk ledamot 1154, avled den 23 maj 2019 vid en ålder av 101 år.

Aina Elvius inledde sina akademiska studier vid Stockholms högskola. Mellan 1958 och 1968 var hon verksam vid Uppsala

universitet och 1968 blev hon observator vid Stockholms observatorium i Saltsjöbaden, en av Kungl. Vetenskapsaka-demiens dåvarande institutioner. 1979 blev hon professor vid Stockholms universitet.

Aina Elvius var en pionjär inom studiet av polariserat ljus från stjärnor, nebulosor och galaxer. 1948 inledde hon sina polarimetriska studier, som ledde till en internationellt upp-märksammad licentiatavhandling. Elvius åkte på flera forsk-ningsvistelser till Lowell Observatory i Arizona, dit hon blev inbjuden av föreståndare John Hall. Hall hade tidigare publi-cerat observationer (tillsammans med Hiltner) som påvisade att ljuset från stjärnor i Vintergatan var polariserat, vilket 1951 fick sin teoretiska förklaring (av Davies och Greenstein) i form av icke-sfäriska stoftkorn i det interstellära mediet. Aina Elvius föreslog att den polarisation som hon uppmätt i spiralgalaxen NGC 7331 kunde förklaras av denna teori och genomförde, tillsammans med Hall, uppmärksammade studier av polarisationen från galaxerna M82 och Centaurus A. Med tiden skiftades hennes uppmärksamhet mot studiet av polarisation i kvasarer och aktiva galaxkärnor.

Aina Elvius var Sveriges första yrkesverksamma kvinnliga astronom, första kvinnliga professor i astronomi och första kvinnliga astronom i Vetenskapsakademien, där hon 1985–1990 var ordförande i klassen för astronomi och rymdvetenskap.

Sammandrag av parentation av Göran Östlin*


L E D A M Ö T E R – I N M E M O R I A M | 31


Erik ErikssonErik Eriksson, invald i Akademiens klass för geo-vetenskaper som svensk ledamot nummer 1190 avled den 7 december 2019, två dagar innan han skulle fyllt 102 år.

Eriksson växte upp på ett enkelt hemman i norra Jämtland där han efter en sexårig skolgång

tillbringade 10 år med arbete på gården under somrarna och i skogen under vintrarna. Via en skånsk jordbruksskola knöts han till Lantbrukshögskolan i Uppsala där han avlade agronomexamen 1949 och blev fil.lic. i markvetenskap 1952.

År 1954 anställdes han av professor Carl-Gustaf Rossby vid den meteorologiska institutionen, Stockholms högskola med främsta uppgift att bygga upp ett Europeiskt nätverk för mätningar av luftens och nederbördens kemiska samman- sättning. Data från detta mätprogram kom att utgöra basen för kollegan Svante Odéns epokgörande beskrivning av nederbördens försurning.

Eriksson disputerade 1959 med den banbrytande avhandlingen Atmospheric transports of oceanic constituents in their circulation in nature. År 1970 blev han inbjuden till en nyinrättad professur i hydrologi vid Uppsala universitet en tjänst som han innehade till sin pensionering 1982. Långt efter sin pensionering fortsatte han att utveckla och inspirera den hydrologiska forskningen där. Erikssons forskning uppvisar en osedvanlig bredd omfattande markfysik, atmosfärkemi, kemisk oceanografi, meteorologi, hydrologi och hydrokemi. Hans viktigaste forskningsbidrag gäller studier av biogeokemiska kretslopp och isotoper som spårämnen för vattenflöden i naturen.

Sammandrag av parentation av Henning Rodhe*

Gunnar HambraeusGunnar Hambraeus, invald i Akademiens klass för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap 1980 som svensk ledamot nummer 1200, avled den 5 juni 2019 vid en ålder av 100 år.

Gunnar Hambraeus föddes i Orsa 1919. Efter civilingenjörsexamen i

elektroteknik vid KTH blev han bland annat sekreterare vid Statens tekniska forskningsråd och senare teknisk vetenskaplig attaché vid ambassaden i Washington.

Gunnar Hambraeus var en skicklig informatör och steget till chefredaktör vid Teknisk Tidskrift föll sig säkert naturligt. Efter femton år vid tidningen grundade han tidskriften Ny Teknik, en nyhetsförmedlande tidning i tidens anda.

År 1971 utsågs Gunnar Hambraeus till verkställande direktör med professors titel vid Kungl. Ingenjörs-vetenskapsakademien (IVA), en befattning han innehade under tolv år. Han fortsatte att tjäna akademien under ytterligare tre år som dess preses.

Under Gunnar Hambraeus tid vid IVA omdanades akademien till att bli ett forum för diskussioner, analys av och rekommendationer om teknikens landvinningar och möjligheter. IVA blev en central mötesplats för offentlig sektor, näringsliv och akademi i en tid av genomgripande teknisk utveckling.

Gunnar Hambraeus var en outtröttlig informatör – han kunde beskriva och sammanfatta teknikens framsteg så att alla lyssnade och förstod. Han personifierade IVA:s portalparagraf: ”…att till gagn för samhället verka för tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling.”

För allmänheten blev Gunnar Hambraeus mest känd som expertkommentator i radio och TV i olika sammanhang, inte minst vid den första månlandningen.

Sammandrag av parentation av Arne Wittlöv*

FO

TO: R

AG

HA

M1960, W

IKIM

ED

IA



Bengt HultqvistBengt Hultqvist, invald i Akademiens klass för astro-nomi och rymdvetenskap1987 som svensk ledamot nummer 1297, avled den 24 februari 2019 vid en ålder av 91 år.

Professor emeritus Bengt Hultqvist disputerade i fysik 1956 vid Stockholms universitet. När Kungl.

Vetenskapsakademien planerade ett nytt geofysiskt observa-torium i Kiruna utsågs Bengt Hultqvist som föreståndare. Kiruna geofysiska observatorium, KGO, invigdes 1957, samma år som Sputnik 1, den första artificiella satelliten. Med småländsk envishet började han sitt arbete för att stärka forskningsfinansieringen av KGO och att etablera nya rymdverksamheter i Kiruna. Det är till stor del Bengt Hultqvists förtjänst att Kiruna i dag blivit en internationell rymd-nod med forskning (Institutet för rymdfysik, IRF), rymdutbildningar (Luleå tekniska universitet) samt etablering av Esrange och EISCAT.

Som fysiker var han medveten om att förståelsen av fysi-kaliska processer kräver en ”Sputnik”, det vill säga direkta mätningar på plats i rymden. Första möjligheten kom 1968 med den första europeiska forskningssatelliten ESRO-I. På kort tid kunde Kiruna-forskare och ingenjörer, tillsammans med SAAB, utveckla det partikelexperiment som gav unika vetenskapliga data. ESRO-1 markerade början på IRF:s framgångar. Fram till i dag har IRF utvecklat forsknings-instrument till 39 satelliter som kretsat runt jorden, månen, Mars, Venus, Saturnus och kometen 67P.

Förutom en framgångsrik forskare och ledare inom interna-tionell rymdforskning, var Bengt Hultqvist en älskvärd person. Han visade glädje och stolthet över sina medarbetares prestationer och Gurli och Bengts hem stod alltid öppet för trevlig samvaro.

Med facit i hand, Bengt Hultqvist blev en legendar, en pionjär inom svensk rymdforskning.

Sammandrag av parentation av Rickard Lundin*

Göran MalmqvistGöran Malmqvist, invald

i Akademiens klass för

humaniora och för fram-

stående förtjänst om

vetenskap 1987 som svensk

ledamot nummer 1297, avled

den 17 oktober 2019 vid en

ålder av 89 år.

Efter att ha påbörjat studier

i klassiska språk i Uppsala

övergick Malmqvist 1946

till att studera kinesiska vid Stockholms högskola för den

världskände sinologen Bernhard Karlgren. I Karlgrens efter-

följd bedrev han sedan forskning om dialekter i den kinesiska

provinsen Sichuan. Efter det kommunistiska maktöver-

tagandet lämnade han Kina och avslutade 1951 sina

licentiatstudier i Stockholm. Åren 1956–58 var han svensk

kulturattaché i Peking. Under perioden 1958–65 var han

först lektor i kinesiska vid School of Oriental and African

Studies i London och sedan docent och professor vid

Australian National University i Canberra. 1965 utnämndes

han till professor i sinologi, särskilt nykinesiska språket vid

Stockholms universitet. Denna tjänst innehade han till sin

pension 1990.

Göran Malmqvists vetenskapliga produktion spänner över ett

vitt fält inom Kinas språk, litteratur och kultur omfattande

både äldre perioder och det moderna Kina. Han skrev också

läroböcker i kinesiska. För en vidare allmänhet är han mest

känd som översättare av klassisk och modern kinesisk litteratur

till svenska och engelska och som förmedlare av kunskap om

Kina och kinesisk kultur i allmänhet. Han översatte också

svensk poesi till kinesiska och skrev egna dikter på detta språk.

Förutom i Vetenskapsakademien var Malmqvist ledamot

av Kungl. Vitterhetsakademien, Svenska Akademien och

Academia Europaea.

Sammandrag av parentation av Östen Dahl *


FO

TO: F

RA

NK

IE F

OU

GA

NT

HIN


Jaak PeetreJaak Peetre, invald i akademiens klass för matematik år 1983 som svensk ledamot 1241,avled den 1 april 2019 i en ålder av 83 år.

Jaak Peetre föddes 1935 i Estland, och kom som nioåring till Sverige hösten 1944 i flyktingbåt över Östersjön. Hans familj

bosatte sig i Lund, där han efter studenten fortsatte på universitetet och redan 1959 (24 år gammal) disputerade i matematik.

Drygt tre år senare, 27 år gammal, blev han 1963 professor i matematik vid den då nystartade tekniska högskolan i Lund. Peetre var sedan verksam i Lund till sin pensionering, med undantag för några år vid Stockholms universitet 1988–1992.

Jaak Peetre var en produktiv matematiker med breda intressen inom olika grenar av matematisk analys, med tyngdpunkt i funktionalanalys och operatorteori. Hans främsta matematiska bidrag är som en av skaparna av den allmänna teorin för interpolation av Banachrum, där speciellt hans banbrytande konstruktion av K-funktionalen har varit avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Jaak Peetre hade ett stort internationellt kontaktnät med många samarbetspartner och medförfattare, och likaså skapade han omkring sig i Lund en stor grupp doktorander och före detta doktorander.

Sammandrag av parentation av Svante Janson*

Tore SchersténTore Scherstén, invald i Akademiens klass för medicinska vetenskaper 1989 som svensk ledamot nummer 1317, avled den 13 januari 2019 vid en ålder av 88 år. Tore Scherstén utbildade sig i Göteborg och blev specialist både i thoraxkirurgi och allmänkirurgi på Sahlgrenska

sjukhuset. Parallellt med kirurgin ägnade han sig åt forskning och disputerade 1967 med en avhandling om gallsyra-metabolism.

Scherstén fortsatte med forskning inom metabolism, bland annat hur vävnader och celler ställer om vid syrebrist. Han var tidigt ute med det som i dag brukar kallas translationell medicinsk forskning, alltså forskning som spänner från laboratoriet till patienten. Bland projekten kan nämnas metabola effekter av fysisk träning vid förträngningar i artärerna och nyttan av fetmakirurgi. Han ifrågasatte etablerade dogmer inom kirurgin och gjorde kontrollerade studier som tvingade fram förändrad sjukvård.

1981 blev Tore Scherstén professor i kirurgi vid Göteborgs universitet och 1984 dekanus för medicinska fakulteten i Göteborg. Parallellt med dekanatet var han klinikchef på Sahlgrenska sjukhuset, och 1985 startade han ett levertrans- plantationsprogram. Ungefär samtidigt blev han huvud-sekreterare för Medicinska Forskningsrådet.

På ålderns höst återvände Tore Scherstén till rollen som ifrågasättare och kritisk debattör. I ungdomen var det den konventionella kirurgin han ifrågasatte, nu blev det läkemedelsindustrin.

Sammandrag av parentation av Göran K. Hansson*



Nils ÅslundNils Åslund, invald i Akademiens klass för tekniska vetenskaper år 1990 som svensk ledamot nummer 1338, avled den 8 september 2019 vid en ålder av 88 år.

Nils Åslund föddes den 9 januari 1931 i Kalmar. År 1965 disputerade han vid Stockholms universitet

i experimentell fysik med inriktning mot molekylfysik.

Nils Åslund inledde sin vetenskapliga bana inom grund-forskningen med molekylspektroskopi. Han blev professor i fysik vid KTH år 1969. En av hans främsta insatser är arbetet med tredimensionell avbildning av biologiska celler med konfokal mikroskopi, i samarbete med bland annat cellbiologer kombinerade Åslund avancerad databehandling med optisk kunskap. Han utvecklade programvara som användes vid störnings-beräkningar av molekylsystem och blev en av auktoriteterna inom området. Nils Åslund var starkt bidragande till utvecklingen av den så kallade termvärdesmetoden.

Nils Åslund tilldelades Wallmarkska priset 1988, år 1998 fick han Lennart Nilsson Award och år 2002 blev han medicine hedersdoktor på Karolinska Institutet.

Sammandrag av Akademien

UTLÄNDSKA LEDAMÖTER

Gustaf ArrheniusGustaf Arrhenius, invald i

Akademins klass för tekniska

vetenskaper 1988 som

utländsk ledamot nummer

1007, avled den 3 februari

2019 vid en ålder av 96 år.

Arrhenius började tidigt

intressera sig för oceanografi

och när han som ung fick

höra om en expedition

organiserad av Hans Petterson

så följde han med. Petterson hade hittat ett nytt sätt att hämta

sedimentkärnor från havsbotten på djup som inte tidigare

varit möjligt. Detta intresserade Arrhenius och han kom att

ägna en stor del av sin forskning åt att undersöka sediment

från havsbotten

Arrhenius deltog i både Skagerraksexpeditionen 1946 och i

Albatrossexpeditionen 1947–1948. Han åkte sedan till USA

och Scripps Institute of Oceanography vid University of

California, San Diego där han deltog i flera expeditioner.

Efter att ha skrivit klart sin doktorsavhandling i Sverige

återvände Arrhenius till Scripps 1953 där han blev professor

i oceanografi.

Arrhenius fortsatte sitt arbete med att undersöka jordens

historia genom sediment från havsbotten. Genom att titta

på över två meter långa kärnor kunde han dra slutsatser

om geologiska förändringar som skett över lång tid. En av

Arrhenius medarbetare på Scripps var kemisten Ed Goldberg.

De arbeten som de publicerade under 50-talet anses vara några

av de mest nyskapande inom forskningsområdet.

Arrhenius var en av de forskare som valdes ut för att

undersöka det material som Apolloexpeditionen tog med

sig från månen 1969.



FO

TO: JA

CO

B F

OR

SE

LL

FO

TO: U

C R

EG

EN

TS


FO

TO: IN

GB

ER

T G

RÜ

TT

NE

R , T

HE

RO

CK

EF

EL

LE

R U

NIV

ER

SIT

Y

Sir Michael AtiyahSir Michael Atiyah, invald i Akademiens klass för matematik 1972 som utländsk ledamot nummer 976, avled den 11 januari 2019 vid en ålder av 89 år.

Michael Atiyah föddes den 22 april 1929 i Hampstead, London, England. Han disputerade vid Trinity College, Cambridge,

England 1955. Från 1960-talet och framåt var han professor vid ett flertal universitet: Oxford, Cambridge, Institute for Advanced Study Princeton, Leicester och Edinburgh. Han hade en ledande roll i att skapa the Isaac Newton Institute for Mathematical Sciences i Cambridge och var institutets första föreståndare 1900–1996. Atiyah var också president of the Royal Society 1990–1995.

Atiyha var en av 1900-talets mest inflytelserika matematiker. Hans vetenskapliga resultat sträcker över flera av mate- matikens områden: algebraisk geometri, analys, differential-geometri, topologi och matematisk fysik, men hans utgångspunkt var alltid geometrin och hans metoder alltid geometriska. Atiyhas kanske mest kända resultat är Atiyha-Singers indexformel. Den ger en topologisk formel för antalet lösningar till elliptiska partiella differentialekvationer. Indexformeln knyter an till tidigare arbeten inom topologisk K-teori men är också utgångspunkt för flera andra klassiska resultat, exempelvis så kallade fixpunktsformler. Atiyah initierade och hade en framträdande roll i det banbrytande forskningsområde som startade med spektakulära resultat i låg-dimensionell topologi på 1980-talet, där metoder från fysikens kvantfältteori och strängteori kopplas ihop med geometri, och som alltjämt fortsätter att fördjupa vår förståelse för fysikens och geometrins grundläggande strukturer. Atiyah har tilldelats en lång rad priser och belöningar, däribland Fieldsmedaljen 1966 och Abelpriset (tillsammans med Singer) 2004.

Sammandrag av parentation av Tobias Ekholm*

Paul GreengardPaul Greengard, invald i Akademiens klass för medi-cinska vetenskaper 1987 som utländsk ledamot nummer 1084, avled den 13 april 2019 vid en ålder av 93 år.

Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet. Priset delade

han med Eric R. Kandel och Arvid Carlsson.

Paul Greengard upptäckte hur dopamin och en rad andra signalsubstanser utövar sina effekter i nervsystemet. Signal-substanserna påverkar först en receptor på cellens yta. Det utlöser en kaskad av reaktioner som påverkar vissa ”nyckel-proteiner” som i sin tur reglerar olika funktioner i cellen. Proteinernas form och funktion förändras genom att fosfat-grupper tillförs (fosforylering) eller tas bort (defosforylering). Genom denna mekanism kan signalsubstanser överföra sina budskap mellan nervceller.

Efter examen från The Johns Hopkins University 1953 åkte Paul Greengard till Europa för postdoktorala studier. I London arbetade han i Wilhelm Feldbergs laboratorium men den låga nivån av ekonomiskt stöd för vetenskaplig forskning i England, gjorde att han återvände till USA. Paul Greengard blev chef för institutionen för biokemi vid Geigy Research Laboratories och blev kvar till 1967. Därefter tog han en tjänst som professor vid institutionen för farmakologi vid Yale University där han fortsatte sitt arbete med signal-transduktion i nervsystemet. Efter 15 år vid Yale, blev han erbjuden en tjänst vid Rockefeller University och flyttade tillbaka till New York 1983. Det var här den största delen av hans arbete utfördes som senare gav honom Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000.


FO

TO: G

ER

T-M

AR

TIN

GR

EU

EL

SO

UR

CE

_AR

CH

IVE

S O

F T

HE

MA

TH

EM

AT

ISC

HE

S F

OR

SC

HU

NG

SIN

ST

ITU

T O

BE

RW

OL

FAC

H



FO

TO: S

IMO

N F

RA

SE

R U

NIV

ER

SIT

Y

Crawford Stanley ”Buzz” HollingCrawford Stanley ”Buzz” Holling, invald i Akademins klass för biologiska veten-skaper 1997 som utländsk ledamot nummer 1161, avled den 16 augusti 2019 vid en ålder av 88 år.

Holling växte upp i Kanada och inledde sina studier vid Univeristy of Toronto. 1957 doktorerade han vid

University of British Columbia med en avhandling om sam-spelet mellan rovdjur och bytesdjur. Han fortsatte arbetet på sin avhandling på Deparment of Forestry i Ontario. Holling återvände senare till University of British Columbia som professor och ledare för Institute of Animal Resource Ecology. Han var blev senare ledare för International Institute for Applied Systems Analysis i Wien, och flyttade därefter till USA och University of Florida som professor i Ecological Sciences. Där stannade han fram till pensione-ring år 2000, men han fortsatte att vara aktiv vid universite-tet även efter det.

Under 60- och 70-talen började Holling på olika sätt under-söka sambandet mellan människa och natur. Han inledde samarbeten utanför universitetsvärlden och intresserade sig för bland annat skogsutveckling, växtskydd och markplane-ring. Det var under den här tiden som Holling lade grunden till de teorier om resiliens som har haft stor betydelse för forskningsfältet. På senare år har Hollings teorier också haft stort inflytande på forskning om hållbarhet.

1999 tog Holling initiativet till att starta Resilience Alliance, ett internationellt interdisciplinärt forskarnätverk som fokuserar på att undersöka förändringar i natursystem och mänskliga system.


John Frederick NyeJohn Frederick Nye, invald i Akademins klass för geovetenskaper 1977 som utländsk ledamot nummer 1016, avled den 8 januari 2019 vid en ålder av 95 år.

Nye föddes 1923 i Sussex, England. Nye hade ett mycket aktivt forskarliv och fortsatte publicera och interagera med kollegor vid

Bristol University fram till sin hastiga bortgång.

Nye studerade fysik i Cambridge med Egon Orwan som handledare och blev tidigt intresserad av kristallernas plas-tiska deformation. Sin postdoktid tillbringade han vid Bell Laboratories i USA. 1953 flyttade han tillbaka till England och institutionen för fysik vid Bristol University och arbe-tade där under 66 år fram till pensioneringen.

Hans största forskningsbidrag var inom tre områden: kris-taller, is och ljus. Hans forskning om kristallernas defekter ledde honom till att studera inlandsisarnas och glaciärernas mekanik, dynamik och flöde utifrån ett matematisk-fysikaliskt angreppssätt. Nyes arbete ”The frequency response of glaciers” som publicerades 1965 är till stor del baserad på observa-tionsmaterial från Storglaciären vid Tarfala i Kebnekaise- området. Senare ägnade han sig – fram till sin död – åt elektromagnetiska vågor och optik, även dessa undersök-ningar var inspirerade av hans glaciologiska forskning.

Nye var en mycket framstående och framgångsrik forskare och enligt många av hans kollegor även en äkta gentleman; klok, engagerad, vänlig, generös, aldrig upprörd och en handledare som hade alltid hade tid för sina studenter.

1977 valdes John Nye in i Kungl. Vetenskapsakademien som utländsk ledamot med motiveringen att hans bidrag till glaciologin har varit avgörande för utvecklingen av denna vetenskap.

Sammandrag av parentation av Barbara Wohlfarth*


FO

TO: H

EL

GE

SK

OD

VIN

FO

TO: M

.MC

CA

UG

HR

EA

N (E

SA

)ES

O

Agnar SandmoAgnar Sandmo, invald i Akademiens klass för sam-hällsvetenskaper 1985 som utländsk ledamot nummer 1077, avled den 31 augusti 2019 vid en ålder av 81 år.

Han disputerade vid Norges Handelshøyskole i Bergen 1970 och utnämndes till professor i nationalekonomi där 1971. Redan i slutet

av 1960-talet hade han blivit internationellt uppmärksam-mad genom ett par artiklar om sparande och investering under osäkerhet, och frågor kring osäkerhet blev ett tema i hans framtida forskning. Under 1970-talet utvecklade han teorin för den offentliga sektorns ekonomi, bland annat frågan hur progressiv inkomstskatten bör vara. Svaret är naturligtvis att ”det beror på” – och han klargjorde i ett par numera klassiska artiklar exakt vad det beror på. Artiklarna om vilken diskonteringsränta staten bör använda vid beslut om offentliga investeringar, och om de teoretiska mekanis-merna bakom skattefusk, bidrog också till hans snabbt väx-ande berömmelse (den senare artikeln gav honom det något tvetydiga epitetet ”the father of tax evasion”).

Forskningen om skatter och osäkerhet ledde honom under 1990-talet in på miljö- och klimatfrågor, och han blev snabbt ett internationellt respekterat namn även på detta område. Under hela livet hade han dessutom intresserat sig för de ekonomiska idéernas historia, och 2011 publicerade han en stor lärobok i detta ämne på Princeton University Press.

För den bredare publiken i vårt land blev Agnar Sandmo mest känd som medlem av den så kallade Lindbeckkom-missionen 1991–92. Han var ledamot av ett flertal lärda akademier och samfund, och han mottog under årens lopp flera hedersdoktorat, priser och utmärkelser.

Sammandrag av parentation av Mats Persson*

Lodewijk (Lo) WoltjerLodewijk (Lo) Woltjer, invald in i Akademiens klass för astronomi och rymdve-tenskap 1988 som utländsk ledamot 1087, avled den 25 augusti 2019 vid en ålder av 89 år.

Woltjer studerade vid universitetet i Leiden och disputerade 1957 under Jan Oort på en avhandling om

Krabbnebulosan. Efter postdok-tjänster i USA blev han professor i teoretisk astrofysik vid universitetet i Leiden och 1964 professor vid Columbia University, New York. Från 1975 till 1987 var han generaldirektör för Europeiska sydobservatoriet (ESO). Där byggde han upp Very Large Telescope, världens kraftfullaste optiska teleskop bestående av fyra åttametersteleskop med avancerad instrumentation som kan kopplas samman till en gemensam enhet.

Woltjer utvecklade ESO genom att utvidga programmet till radioastronomi, på så sätt kom Swedish-ESO-submillimetre telescope, SEST, till i samarbete med Onsala-astronomerna och Chalmers. I ett fortsatt samarbete med Sverige utveck-lades APEX-teleskopet för submillimeter-astronomi på 5 kilometers höjd i Chile. Genom detta har ESO, i samar-bete med amerikanska och japanska konsortier, byggt upp världens mest kraftfulla teleskop för korta radiovågor. Lo Woltjer var en visionär astronom, som kunde förverkliga sina visioner tack vare en sällsynt analysförmåga och ett vinnande sätt. Han tog initiativ till bildandet av Europeiska astronomiska sällskapet och en europeisk revytidskrift. Han var också president i Internationella astronomiska unionen 1994–1997. Få, om någon, har betytt så mycket för europeisk astronomi under 1900-talets tre sista decen-nier. Inte minst svenska astronomer har skäl att känna stor tacksamhet för hans insatser.

Sammandrag av parentation av Bengt Gustafsson*



FO

TO: B

ILL

BR

AN

SO

N

James WyngaardenJames Wyngaarden, invald i Akademiens klass för medicin 1987 som utländsk ledamot nummer 1081, avled den 14 juni 2019 vid en ålder av 94 år.

Wyngaarden tog sin läkar- examen vid University of Michigan, utbildad i intern-medicin vid Massachusetts General Hospital, och

gjorde postdoktorala arbeten vid Public Health Research Institute i New York. Efter att ha tjänstgjort som forskar- assistent vid NIH från 1953 till 1956, började han på Duke University School of Medicine 1956 som docent och blev senare chef för det medicinska forskarutbildnings-programmet där.

Wyngaarden var en pionjär inom molekylär medicin, ett tillvägagångssätt som syftar till att fastställa den molekylära grunden för sjukdomar för att underlätta deras behandling och bota dem. Bland hans prestationer finns att klargöra orsaken till gikt, vilket ledde till en av hans bästa behand-lingar. Wyngaarden var medlem av ett antal yrkesorganisa-tioner, inklusive National Academies of Sciences, för vilka han tjänstgjorde som utrikesminister med ansvar för akademiens internationella verksamhet. Han var också medlem i American Society for Clinical Investigation, tidigare ordförande för Association of American Physicians och ledamot av Royal College of Physicians of London. Han var konsult vid presidentens kontor för vetenskap och teknik (1966–1972), ledamot av presidentens vetenskapliga rådgivande kommitté (1972–1973), och medlem av US Atomic Energy Commissions rådgivande kommitté för biologi och medicin.

Wyngaarden tilldelades John Phillips Memorial Award av American College of Physicians 1980 och Kober Medal of the Association of American Physicians 1991.



SVENSKA LEDAMÖTER

SUSANNE AALTO, född 1964, har valts in i Akademiens klass för astronomi och rymdvetenskap som svensk ledamot nummer 1724.

Aalto är professor i radioastronomi vid Institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hon forskar om stjärnbildning, massiva svarta hål och supervindar i både avlägsna och mer närbelägna galaxer.

Hon har särskilt intresserat sig för det som med en engelsk term kallas för starburstgalaxer. Det rör sig om extremt ljusstarka galaxer där nya stjärnor tänds i en takt som är mycket större än i vår egen galax. Genom att utnyttja långvågiga radiostrålar kan man studera den kalla gasen där stjärnor föds och som hjälper svarta hål att växa.

De senaste åren har Susanne Aalto bland annat varit en aktiv användare av ALMA-teleskopet i Chile som bidragit till stora framsteg inom området. Med sin högt belägna placering på en av världens torraste platser i Atacamaöknen ger teleskopet särskilt bra förutsättningar för att få en inblick i det kalla universum.

WILLIAM AGACE, född 1967, har valts in i Aka- demiens klass för medicinska vetenskaper som svensk ledamot nummer 1727.

Han är professor i immunologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och en världsledande forskare inom det som kallas mukosal immunologi, slemhinnor-nas immunsystem. Det handlar om det största immunsystemet i kroppen med en avgörande betydelse för vår hälsa.

William Agace har specialiserat sig på att studera tarmens immunförsvar, vilka mekanismer som styr detta och de förändringar som sker i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar (exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Tarmens immunförsvar är viktigt för att skydda oss från infektioner, men det kan också ”överreagera” och bidra till inflammatoriska tarmsjukdomar. För sin forskning har William bland annat belönats med Göran Gustafssonpriset i medicin 2010.

På senare år har Williams forskargrupp i flera nyskapande studier identifierat de nyckelroller som olika typer av dendritiska celler spelar i vårt immunförsvar. Hans nuvarande fokus är att fördjupa vår kunskap om den roll de dendritiska cellerna spelar vid inflammation och infektion. Men även hur denna process påverkas av så kallade mesenchymala stromaceller – en annan celltyp som bland annat bidrar till att bygga upp olika vävnaders struktur.

BO ALBINSSON, född 1963, har valts in i Akademiens klass för kemi som svensk ledamot nummer 1726. Albinsson

är professor i fysikalisk kemi vid institutionen Kemi och kemiteknik, avdelning Kemi och biokemi, Chalmers tekniska högskola. Hans forskning är i huvudsak nyfikenhetsdriven grundforskning och den rör sig inom fysikalisk kemi i hela dess bredd, från experimentell molekylspektroskopi till teoretisk modellering och kvantmekaniska beräkningar.

Albinsson har bidragit med viktig kunskap kring elektron- och energitransport i molekylära system, där han kombinerat teoretiska och experimentella studier. Dessa arbeten har haft stor betydelse för vidare forskning inom fotokatalys och molekylära solkonverteringssystem och har fått stor internationell spridning.

Ett aktuellt område där Albinsson lämnat viktiga bidrag är inom upp- och nedkonvertering av fotoner – viktig kunskap vid utveckling av fotonik och nya typer av solenergisystem. Hans forskargrupp arbetar just nu med fotonuppkonvertering där man kombinerar fotoner med låg energi för att skapa högenergifotoner. Detta kan användas för att öka verkningsgraden hos solceller och möjliggöra framtida produktion av solbränslen.

FO

TO: JO

HA

N B

OD

EL

L, C

HA

LM

ER

S

FO

TO: L

UN

DS

UN

IVE

RS

ITE

T

FO

TO: C

HA

LM

ER

S T

EK

NIS

KA

HÖ

GS

KO

LA

NYINVALDA LEDAMÖTER

L E D A M Ö T E R – N Y I N V A L D A L E D A M Ö T E R | 41

MARIE

CRONQVIST, född 1973, har valts in i Akademiens klass för humaniora och för framstående förtjänst om

vetenskap som svensk ledamot nummer 1728. Cronqvist är docent i historia och lektor i journalistik och mediehistoria vid Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet. Hennes forskning kretsar kring svensk och europeisk efterkrigshistoria, kalla krigets kultur, propaganda och civilt försvar, litterär journalistik och vetenskapsjournalistik, samt transnationell radio och television. Olika forskningsprojekt har bland annat behandlat 1950- och 1960-talens svenska civilförsvarsinformation och televisionssamarbetet mellan Sverige och DDR under 1970- och 1980-talen. Just nu har hon startat ett vetenskapshistoriskt projekt om hur kunskap om medier och medieeffekter formades i gränslandet mellan medie-industri, akademi och psykologiskt försvar under efterkrigstiden.

Cronqvist har varit gästforskare i Tyskland, Storbritannien, Italien och Australien och hon är koordinator för det europeiska forskarnätverket Entangled Media Histories (EMHIS). Hon har varit redaktör för ett antal forskarantologier samt årsboksredaktör vid Riksbankens Jubileumsfond, och har breda pedagogiska och tvärvetenskapliga intressen vid sidan om ett stort engagemang för samverkansfrågor. 2014 var hon med och startade upp Humtank, den nationella tankesmedjan för humaniora, och för närvarande är hon biträdande verksamhetsledare för nystartade LU Futura, en vetenskaplig tankesmedja för framtidsfrågor vid Lunds universitet.

TÜNDE FÜLÖP, född 1970, har valts in i Akademiens klass för fysik som svensk ledamot nummer 1722. Fülöp är

professor i fysik, vid Institutionen för Fysik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hennes forskning har rört sig inom området teoretisk plasmafysik med ett särskilt fokus på magnetisk fusion och laserdriven partikelacceleration. Hon har bland annat studerat plasmats stabilitet, inverkan av föroreningsjoner samt dynamiken hos snabba partiklar. Angreppssättet har varit att formulera teoretiska modeller av fysikaliska fenomen och jämföra med numeriska och experimentella resultat. Detta har lett till att hon och hennes forskargrupp vid Chalmers har ett mycket nära samarbete med både nationella och internationella forskningsgrupper inom en rad olika områden.

Tünde Fülöps forskning kan tillämpas inom bland annat energiforskning, rymdfysik och grundläggande fysik.

STEFAN KRÖLL, född 1956, har valts in i Akademiens klass för fysik som svensk ledamot nummer 1723. Kröll är professor

i atomfysik vid Fysiska institutionen på Lunds universitet. Hans primära forskningsfält avser kvantinformation och koherenta processer i kristaller dopade med sällsynta jordartsjoner. Från doktorandtiden har han bred erfarenhet av högupplösande laser-spektroskopi i fria atomer. Sedan dess har han även arbetat framgångsrikt med spektroskopiska tillämpningar. Det har bland annat handlat om att använda laserdiagnostik för att titta närmare på förbränningsprocesser. Han har även lett ett industriprojekt i samarbete med ABB med optisk diagnostik av högspänningsisolering.Han ligger bakom en ny teknik som gör det möjligt att konstruera extremt smalbandiga optiska transmissionsfilter i vilka ljushastig- heten sänks med flera storleksordningar. Sådana filter har potential att utnyttjas till förbättrade frekvensstandards. Med hjälp av dessa filter utvecklar också han metoder att detektera laserljus utan närvaro av det starkare elastiskt spridda ljuset från vävnad för att mäta syresättningen av blod i djupt liggande vävnad. Detta kan till exempel ha avgörande betydelse vid diagnostik av stroke eller hjärtinfarkt.

FO

TO: U

LR

IKA

OR

ED

SS

ON

FO

TO: P

ET

ER

WID

ING

FO

TO: K

EN

NE

T R

UO

NA


FOLKE TERSMAN, född 1964, har valts in i Akademiens klass för humaniora och för framstående förtjänst om

vetenskap som svensk ledamot nummer 1729. Tersman är professor och innehavare av lärostolen i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskning behandlar främst frågor om moraliska föreställningars status och funktion.

2006 kom boken Moral Disagreement där Tersman diskuterar vilken relevans förekomsten av värderingsskillnader, inom och mellan kulturer, har för frågor om moralens objektivitet. I likhet med en av sina företrädare i Uppsala, Axel Hägerström, försvarar han tanken att det inte finns objektiva värdefakta i kraft av vilka moraliska föreställningar kan vara sanna. Tersman utvecklar och fördjupar tankegångar från boken i flera senare publikationer, bland annat i A New Route from Moral Disagreement to Moral Skepticism (tillsammans med Olle Risberg) som publicerades i Journal of the American Philosophical Association våren 2019.

Förutom ett flertal fackfilosofiska arbeten på engelska har Tersman också skrivit en rad populärvetenskapliga böcker på svenska. Den senaste, Tillsammans. En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat, diskuterar bland annat vårt ansvar som individer för att möta klimathotet samt behovet av effektiva överstatliga politiska institutioner.

STEN EIRIK

WAELGAARD

JACOBSEN , född 1961, har valts in i Akademiens klass för medicinska vetenskaper som

svensk ledamot nummer 1730.Jacobsen är professor i stamcellsbiologi och regenerativ medicin vid Institutionen för medicin Huddinge och Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet samt Bass Professor of Developmental and Stem Cell Biology vid University of Oxford. Jacobsens forskning handlar om blodcellsnybildning, så kallad hematopoes, och framförallt om hur stamcellerna i benmärgen producerar blodceller.

Jacobsens labb har bland annat visat att den normala benmärgen innehåller olika typer av blodstamceller som producerar blodceller på olika sätt. De har även identifierat de cancerstamceller som ger upphov till myelodysplastiskt syndrom (MDS), en svårbehandlad blodcancersjukdom där risken för återfall är hög. Dessa cancerstamceller är ofta resistenta mot i övrigt effektiva terapier och förhoppningen är att hitta nya behandlingar som mer effektivt och specifikt biter på cancerstamceller. Det skulle innebära bättre och mer skonsamma behandlingar för en rad sjukdomar som beror på defekt blodbildning. Jacobsen har tagit emot Dr Eric K. Fernströms Svenska Pris till yngre forskare 2000, Göran Gustafssonpriset 2005 och Tobias Priset 2014 samt tilldelats Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2015. År 2019 blev han invald som medlem av EMBO.

XIAODONG ZOU, född 1964, har valts in i Akademiens klass för kemi som svensk ledamot nummer 1725. Zou är professor

i strukturkemi vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet. Hennes forskningsfokus ligger inom området kristallografi och porösa material. Hon utvecklar elektronkristallografiska metoder för att kartlägga atomstrukturer i ett material eller en molekyl.

Hon har kartlagt atomstrukturer hos ett antal komplexa porösa material, såsom zeoliter (mineralpartiklar med porös struktur) och metall-organiska nätverksstrukturer (MOF:s). Kart-läggningen gör det möjligt att studera materialens strukturer i detalj för att lära sig mer om dess egenskaper och med hjälp av denna kunskap skapa nya material med de egenskaper man önskar. Det senaste genombrottet var utvecklingen av rotationstekniker för att samla 3D-elektrondiffraktionsdata från mikrokristaller, som kallas 3DED eller MicroED.

Under 2019 blev Zou utsedd till Wallenberg Scholar och Vetenskapsrådets rådsprofessor. Hon ska utveckla teknik och metoder som gör 3DED/MicroED till en etablerad och tillgänglig metod för strukturbestämning. Med hjälp av 3DED/MicroED kan man bestämma atomernas placering i ett material eller en biologisk molekyl och samtidigt deras laddning. Målet med projektet är att göra 3DED/MicroED till en lika snabb och exakt teknik som röntgenkristallografi är i dag.

FO

TO: C

HR

ISTO

FF

ER

ED

LIN

G

FO

TO: G

US

TAV M

AR

TE

NS

SO

N, K

I

FO

TO: YI L

OU

, STO

CK

HO

LM

S U

NIV

ER

SIT

ET

L E D A M Ö T E R – N Y I N V A L D A L E D A M Ö T E R | 43

UTLÄNDSKA LEDAMÖTER

KLAUS BLAUM, född 1971, har valts in i Akademiens klass för fysik som utländsk ledamot nummer 1271. Blaum är chef för

avdelningen för lagrade och kylda joner vid Max Planck Institute for Nuclear Physics i Heidelberg och professor i fysik vid Heidelbergs universitet. Han började sitt vetenskapliga arbete med laserspektroskopi som han har utvecklat mot en större känslighet. Han utökade därefter sin forskarprofil mot masspektronomi, en metod för att bestämma enskilda atomkärnors massor, där han utvecklat helt nya metoder för mycket precisa mass-mätningar av stabila och radioaktiva joner. Jonerna fångas in i en så kallad Penning-fälla där mycket kontrollerade mätningar av jonernas rörelser kan utföras. Hans bestämningar av atom-massor, magnetiska moment, och funda- mentala konstanter med en extrem noggrannhet är unika i världen. Dessutom har han utvecklat en ny lagringsring i Heidelberg för att studera kemikaliskt aktiva molekylära system under så kontrollerade former som möjligt.

På det stora hela har Klaus Blaums insatser inneburit en allt större känslighet och precision vid mätningarna av grundläggande atomära och nukleära egenskaper, vilket har gjort det möjligt för honom att göra flera olika upptäckter och tillfört ny kunskap. En stor del av aktiviteterna har skett vid ISOLDE/CERN i Génève i Schweiz.

RICHARD

BRENNER, född 1963, har valts in i Akademiens klass för fysik som utländsk ledamot nummer 1272.

Brenner är professor vid Institutet för Fysik och Astronomi, Avdelningen för högenergifysik, på Uppsala universitet. Han är sedan många år engagerad i experimentell verksamhet vid CERN (den europeiska organisationen för kärnforskning) i Génève. Där har han bland annat varit med vid upp-byggnaden av ATLAS-experimentet vid proton-protonkollideraren Large Hadron Collider (LHC).Hans intresseområde spänner från utvecklingen av nya instrument till analys av fysikdata. Han är bland annat expert på utveckling och uppbyggnad av detektorsystem inklusive maskininlärda system för hantering av detektordata i realtid. Han har ett stort internationellt nätverk och erfarenhet av forskningens infrastrukturer. Bland annat har han varit aktiv när det gäller den strategiska planeringen av acceleratorer och deras forskningsfronter.

MARC

FONTECAVE, född 1956, har valts in i Akademiens klass för kemi som utländsk ledamot nummer

1273. Fontecave är professor vid Collège de France i Paris och ledare för Laboratoire de Chimie des Processus Biologiques. Fontecaves forskning rör sig i gränslandet mellan kemi och biologi och han samarbetar nära med cellbiologer och mikrobiologer. Fontacaves forskning fokuserar bland annat på komplexa enzymer som uppvisar ovanliga strukturer och kemiska reaktioner. Denna forskning kan bli till stor nytta för framtidens energiförsörjning. Ett av de pågående projekten i Fontecaves laboratorium handlar om naturliga och konstgjorda hydrogenasenzymer, enzymer som finns i vissa mikroorganismer och som både kan producera och förbränna vätgas. Genom att utveckla konstgjorda enzymer som är mer effektiva än de naturliga är tanken att de i framtiden ska kunna användas för att lagra energi från förnyelsebara energikällor som solljus, vindkraft eller vågkraft, i form av vätgas.

Fontecave forskar också på artificiell fotosyntes, det vill säga att på konst-gjord väg förvandla solljus, vatten och koldioxid till kolhydrater och syre. Att åstadkomma fotosyntes på artificiell väg skulle vara ett sätt att minska andelen koldioxid i atmosfären.

Fontecave är sedan 2005 medlem av den franska vetenskapsakademien, Académie des Sciences.

FO

TO: M

AX P

LA

NC

K IN

ST

ITU

TE

FO

TO: T

ED

DY T

HÖ

RN

LU

ND

FO

TO: C

OL

LÈ

GE

DE

FR

AN

CE


GERALD JOYCE, född 1956, har valts in i Akademiens klass för kemi som utländsk ledamot nummer 1274. Joyce är professor vid Jack H. Skirball

Center for Chemical Biology and Proteomics, Salk Institute of Biological Studies i Kalifornien. Gerald Joyce är en pionjär inom så kallad in vitro-evolution. Som namnet antyder innebär metoden att man försöker imitera den naturliga evolutionen i provrör. I Joyces laboratorium arbetar kemister och biologer tillsammans för att förstå hur evolution på molekylnivå har format världen.

Joyces forskning riktar bland annat in sig på ribonukleinsyra (RNA) och dess förmåga att fungera som katalysator och att kopiera sig själv. Joyces laboratorium var först i världen med att i ett provrör få RNA-molekyler att reproducera sig och anpassa sig efter det naturliga urvalets regler. Hans forskning kan hjälpa oss att förstå hur liv en gång kan ha uppstått på jorden, men hans arbete har också stor nytta inom bland annat läkemedelsindustrin. Joyce har till exempel skapat DNA-enzymer som just nu genomgår kliniska prövningar för behandling av bland annat cancer, astma och hudsjukdomar.

Joyce är sedan 2001 medlem i National Academy of Sciences, USA, och han har mottagit en rad priser och utmärkelser.

FO

TO: B

OB

RO

SS

L E D A M Ö T E R – A K A D E M I S T Y R E L S E N 2 0 1 9 | 45

AKADEMISTYRELSEN 2019

éAKADEMISTYRELSEN 2019

Från vänster: Kerstin Sahlin, Lars Bergström, Dan Larhammar, Göran K. Hansson och Hans Ellegren.

Akademistyrelsen utgörs av presidiet och tio ledamöter som representanter för klasserna. De ansvarar för verksamhetens utveckling och för effektiv användning av tillgängliga resurser.

PresidietDAN LARHAMMAR, PresesLARS BERGSTRÖM, 1:e vice preses (fr.o.m. 12 september, 2019)

MARTIN JAKOBSSON, 1:e vice preses (t.o.m. 11 september, 2019)

HANS ELLEGREN, 2:e vice preses KERSTIN SAHLIN, 3:e vice presesGÖRAN K. HANSSON, Ständig sekreterare

LedamöterJOHAN HÅSTAD, klassen för matematikBENGT GUSTAFSSON, klassen för astronomi och rymdvetenskapBARBRO ÅSMAN, klassen för fysikTORLEIF HÄRD, klassen för kemiBARBARA WOHLFARTH, klassen för geovetenskaper (fr.o.m. 1 juli, 2019)

STEN-ÅKE ELMING, klassen för geovetenskaper (t.o.m. 30 juni, 2019)

YLVA ENGSTRÖM, klassen för biologiska vetenskaperSVEN ENERBÄCK, klassen för medicinska vetenskaperMAGNUS BERGGREN, klassen för tekniska vetenskaperPER STRÖMBERG, klassen för samhällsvetenskaper (fr.o.m. 1 juli, 2019)

TORE ELLINGSEN, klassen för samhällsvetenskaper (t.o.m. 30

juni, 2019)

ARNE JARRICK, klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap (fr.o.m. 1 juli, 2019)

KERSTIN LIDÉN, klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap (t.o.m. 30 juni, 2019)

Adjungerade

PER HEDENQVIST, akademirådLISBETH WALLIN, akademikamrerTHÉRÈSE TIETJENS, akademisekreterare

FO

TO: M

AR

KU

S M

AR

CE

TIC


é Kommunikation och utåtriktad verksamhet

KOMMUNIKATIONSVERKSAMHETUnder året har Akademien bedrivit opinionsbildningsarbete med anledning av forskningspolitiska propositionen 2020. Aktiviteterna omfattade bland annat ett antal debattartiklar (se Massmedier), möten med politiker och högre tjänstemän (se Kommittén för forskningspolitiska frågor) och Almedals-seminariet Vilken nytta gör grundforskningen?. Akademien deltog för första gången som egen arrangör under Almedalsveckan, och både ovanstående seminarium och Vad är bra eller dålig

populärvetenskap? drog stor publik. Seminarierna finns att se på www.kva.se/almedalen2019.

Ett nytt Facebook-konto har öppnats (se Sociala medier), som i första hand riktar sig till lärare, studenter och intresserad allmänhet. Det har gett ökade möjligheter till digital annonsering, spridning av populärvetenskapligt material och reklam för Akademiens populärvetenskapliga aktiviteter. En särskild satsning gjordes på lärarprisen, med ny grafisk profil och mer offensiv annonsering.

I övrigt har en stor del av kommunikationsinsatserna som vanligt lagts på Akademiens priser, forskartjänster, rapporter och evenemang. Den ojämförligt största uppmärksamheten i såväl traditionella som sociala medier får Nobel- och Ekonomipriset, men även Crafoordpriset och Sjöbergpriset har tydligt internationellt genomslag.

MassmedierUnder 2019 har ett 30-tal pressinbjudningar och pressmed-delanden skickats ut totalt, på svenska och engelska. Det anordnades tre presskonferenser vid offentliggörandena av Nobelprisen och Ekonomipriset samt en med alla pristagarna i december. En pressfrukost genomfördes i Lund i samband med Crafoorddagarna. Enskilda journalister har även bjudits in till många av årets evenemang och symposier.

I opinionsbildningsarbetet med anledning av forskningspolitiska propositionen 2020 publicerades ett flertal debattartiklar.

Under augusti och september publicerades artikeln Politikerna

måste ta större ansvar för debatten i 72 landsortstidningar med sammanlagt ca två miljoner möjliga läsare. Här skriver Vetenskapsakademien genom Göran K. Hansson* och Hans Ellegren* att politiker måste ta ett större ansvar för att samhällsdebatten i högre utsträckning bygger på kunskap. Detta med bakgrund i att falska nyheter och faktaresistens har blivit återkommande inslag i samhällsdebatten.

éVERKSAMHETER I KORTHET

VERKSAMHETER I KORTHET

Under 2019 deltog Akademien för första gången som egen arrangör under Almedalsveckan med två seminarier Vad är bra eller dålig populärvetenskap? och Vilken nytta gör grundforskningen?

FO

TO: F

RE

DR

IK A

LL

■

I Göteborgs-Posten den 3 mars publicerades Fantastiska

innovationer kommer inte på beställning, där Göran K. Hansson* och Hans Ellegren* argumenterade för att förslagen i den då aktuella Styr- och resursutredningen inte bidrar till att förbättra universitets och högskolors förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.

I en artikel på DN debatt Inför ett enprocentsmål för statens

forskningsanslag den 27 september ger Göran K. Hansson* och Hans Ellegren* tre rekommendationer till regeringen inför arbetet med forskningspropositionen. Att höja de statliga anslagen till svensk forskning till 1,0 procent av BNP framhölls som en viktig politisk grund för att Sverige ska kunna fortsätta att vara en ledande forskningsnation. Akademien rekommenderade också att statliga forskningsmedel i så hög utsträckning som möjligt bör användas till forskning av hög kvalitet som verkligen för vetenskapen framåt. Den tredje rekommendationen var att arbeta för en tydligare rollfördelning inom det svenska högskolelandskapet för att kunna tillgodose det stora behovet av högre utbildning.

Den 4 december blev det även en publicering i Vetenskapsrådets tidning Curie under rubriken Staten måste satsa mer på fri

forskning.

Synligheten i mediernaKommunikationsavdelningen bevakar dagligen Akademiens synlighet i svenska och utländska medier, och Akademiens namn

på svenska och de största språken fick under året ca 23 000 träffar på webben (24 000 år 2018). Omvärldsbevakningen omfattar alla artiklar på webben som publiceras som nyheter, alltså är artiklar från såväl traditionella medier som universitet och andra organisationer med i materialet. Som vanligt dominerar Nobel- och Ekonomipriset stort i omvärldsbevakningen, och under 2019 har vi registrerat ca 55 600 omnämnanden av pristagarna i fysik, kemi och ekonomi (45 900 år 2018).

WebbplatserAkademiens webbplatswww.kva.seBesöksantalet på Akademiens webbplats varierar stort under året med minst besök under sommarveckorna och en topp under veckan för offentliggörandena av Nobelprisen och Ekonomipriset. De mest besökta sidorna under året var pressrummet och pressmeddelandena om årets Nobelpris i fysik och kemi. De mest besökta sidorna på webbplatsen är förutom Nobelrelaterat material pressmeddelanden, kalendariesidor och sidorna om Akademien och kontakt. Även bland det nedladdade materialet från webbplatsen dominerar Nobel- och Ekonomipriset, men det allra mest nedladdade dokumentet under året var nominerings-blanketten för Lärarprisen. Den mest delade sidan i sociala medier under året var sidan för Nobelaffischerna och det mest populära evenemanget symposiet Kolhydrater och hälsa – myter och verklighet. Webbplatsens besökare kommer främst från Sverige (53 procent). Under året publicerades 63 nyheter inklusive pressmeddelanden (60 st. 2018) på svenska och 32 på engelska (29 st. 2018).

V E R K S A M H E T I K O R T H E T | 47

>>

Under augusti och september publicerades artikeln Politikerna måste ta större ansvar för debatten i 72 landsortstidningar med sammanlagt ca två miljoner möjliga läsare.

Polit il,ema i Örebro län m Politikerna måste ta et t st örre ansva r för de l ta större ansvar

--""·-• ---- för rlPh;ltrPn DPb.ilt/ lna.h'!d.a:r~

Faktare rlPrnokr :

l OPJNIO: •-11:1-ocl,-lwlMll---... 1-_,.,...... 1..-..a...,_v.,.•f'•o<lfl,)- c.,._--.·• ___ ,. __ ,..,.._lgoioJ., ..... .._..,_ <.tdo,1t_..i,,...,u,c,,,,.,111.~•-•v•....,

= l'olitiker. taellstörre Politikermaste ta mer $ :mSl'ar liird,·hattcn ansvar för debatten § .u~ p ::::';~ ,:=:::::: = = ~= - ... 4,....... -•·••- -E~~-- ~~~ f.---- .. --=~•.: •~-- ~=-===--=-===-

'' ·-----·---·---=

~~~----------.;;=z.,.~,:=.-::: .. o::::..."":a:."=---::· iiJr..,,i:iu===- ... -- - ... - ..,._-

Länspolitiskt debattcmsvar


Akademiens videoportalwww.kva.se/videoPå Akademiens videoportal publiceras allt videomaterial som filmas under året, främst föreläsningar från Akademiens evenemang men även prisfilmer inför offentliggöranden av större priser. En stor del av videoinspelningarna sänds också live på Akademiens webbplats (siffrorna för detta ingår dock inte i statistiken). Under året publicerades 93 filmer (71 stycken 2018), totalt hade alla videor 8 023 visningar (7 171 visningar 2018) och tittarna tog del av 950 timmar av Akademiens material.

Nytt för i år var omarbetningen av Akademiföreläsningarna – de föreläsningarna som hålls efter varje allmän sammankomst. Från februari 2019 är dessa föreläsningar populärvetenskapliga och hålls på svenska av någon av Akademiens ledamöter. Svante Pääbos föreläsning Om neandertalare och hur de lever

i dag var den mest visade videon på kva.se under året och alla akademiföreläsningar ligger i topp i visningsstatistiken. Utöver dessa var de korta videopresentationerna av årets Crafoordpris och Sjöbergpris samt material från presskonferenserna vid offentliggörandena av Nobelprisen mest populära.

Crafoordprisets webbplatswww.crafoordprize.seCrafoordprisets webbplats är engelskspråkig och samlar in-formation kring alla tidigare Crafoordpris och Crafoord Days. Förutom pressmeddelanden finns pressbilder och video samt populärvetenskapliga texter. Som förväntat har webbplatsen flest besök i januari och maj, de månader då priset offentliggörs och Crafoord Days äger rum. Till skillnad från Akademiens webbplats kommer besökarna främst från USA (ca 31 procent), följt av Sverige (ca 19 procent).

Sociala medierBloggsekreterarensblogg.wordpress.comPå ”Ständige sekreterarens blogg” skriver Göran K. Hansson personligt om frågor som berör både Akademiens verksamheter och vetenskap i allmänhet. Under 2019 publicerades 22 inlägg och bloggen hade 2 650 besökare.

LinkedInhttps://se.linkedin.com/company/the-royalswedishacademy-of-sciencesI Akademiens LinkedIn-kanal publiceras lediga tjänster och nyheter om ledamöter, priser, belöningar och evenemang. Våra följare och besökare är främst personer inom forskarvärlden och det är därför en bra kanal för att sprida information om evenemang inom specifika forskningsområden.

Twitter@vetenskapsakadAntalet följare på Twitter ökar stadigt och var vid årets slut cirka 3 200. Det är som störst aktivitet runt tillkännagivandena av Nobelprisen i oktober och under Nobelveckan i december. Twitter är en viktig kanal för att sprida information om Vetenskaps-akademiens forskningspolitiska arbete i form av remisser, debattartiklar, yttranden m.m.

Facebook www.facebook.com/VetenskapsakademienNytt för 2019 är att Vetenskapsakademien numera också finns på Facebook. Facebook är fortfarande den största sociala plattformen och här kan vi nå målgrupper som inte finns på LinkedIn eller Twitter. För två av Akademiens större priser, Sjöbergpriset och Crafoordpriset, har Akademien under året producerat kortare filmer om priset och pristagarna. Filmerna har spridits i alla sociala medier och där har Facebook varit en viktig del.

Youtubewww.youtube.com/Vetenskapsakademien2019 har allt videomaterial som producerats under året publicerats på Akademiens Youtubekanal, till skillnad från tidigare då endast ett urval återfanns på Youtube. Detta för att öka spridningen av Akademiens filmer och för att filmerna på Youtube i regel fortsätter att ha visningar under en längre tid. Under året publicerades 94 filmer (47 st. 2018) och kanalen har nu 297 publicerade videor. Dessa har under året haft 38 600 visningar (28 411 visningar 2018) och besökarna har tagit del av mer än 7 620 timmar av Akademiens material. Visningstiden och intresset för Akademiens filmer fortsätter att öka allteftersom mer material publiceras och det sker en stadig ökning av prenumeranter och engagemang från tittare.

Den mest visade videon under 2019 var samma som tidigare år; Sir Martin Rees Crafoord Academy Lecture The emergence

of our complex cosmos. Akademiledamot Ulf Danielsson fort- sätter också att vara populär på Youtube – efter Rees är de populäraste videorna under året offentliggörandet av Nobelpriset i fysik 2019 och Danielssons föreläsningar Einsteins misstag

– kvantmekanik, gravitationsvågor och mörk energi – i dagens

ljus (lärardagen i fysik 2015) och Att förklara det oförklarliga (Akademiföreläsning 2019).

NyhetsbrevAkademinyheterDet digitala nyhetsbrevet Akademinyheter skickas ut till anställda och ledamöter med syftet att sprida interna nyheter och angelägenheter. Här ges också alla anställda möjlighet att komma med förslag på nyheter.

Varje månad skickar Vetenskapsakademien ett nyhetsbrev med tips på evenemang ur Akademiens kalendarium. Alla som vill kan anmäla sig till nyhetsbrevet via vår webbplats. Vid slutet av 2018 var antalet prenumeranter cirka 2 900.

Tryckta medierwww.kva.se/publiceratAkademien producerar många olika typer av trycksaker, allt från enklare informationsfoldrar och inbjudningar till Akademiens i särklass mest spridda trycksak, Nobelaffischerna.

Nobelaffischerwww.kva.se/nobelaffischerNobelaffischerna tas fram under ett intensivt arbete efter offentliggörandena av Nobelprisen i fysik och kemi samt Ekonomipriset för att kunna skickas ut till Nobelveckan i december. Syftet är att på ett lättillgängligt sätt förklara årets priser.

2019 års upplaga trycktes på både svenska och engelska i strax över 56 000 exemplar och distribuerades till svenska skolor och institutioner och andra beställare över hela världen. Drygt 30 000 exemplar beställdes direkt av svenska skolor och den upplagan tog slut på under två veckor. Övriga exemplar har spridits över världen. Sedan 2016 görs också en upplaga på tyska genom stiftelsen Foundation Lindau Nobel Laureate Meetings. Nobelaffischprojektet finansieras av Volvo.

PROGRAMVERKSAMHETwww.kva.se/kalendarium

Sammanfattningsvis utgjordes programverksamheten under 2019 av totalt 49 programaktiviteter. De som är märkta med en filmkamera finns att se på www.kva.se/video

16/1 A K A DEMIFÖREL Ä SNING: What’s under a volcano…

and how do we know? A new paradigm provides new perspectives.

Föreläsare: Katharine Cashman, University of Bristol, Storbritannien. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

17/1 P OP UL Ä RV E TEN SK A PLIG T SEMIN A RIUM: Pi-samtal:

Kolesterolet - hjärtats främsta fiende? Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Kulturhuset i Stockholm.

1/ 2 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G T S E M I N A R I U M : The 7th

Sweden-Japan Academic Network Seminar. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien, Japanska ambassaden i Sverige, JSPS Alumni Club in Sweden och Japan Society for the Promotion of Science Stockholm Office (JSPS).

7/2 P O P U L Ä R V E T E N SK A P L I G T SE M I N A R I U M: Pi-samtal:

Mångkultur och medborgerlig identitet. Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Kulturhuset i Stockholm.


Aristoteles. Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

20/2 AK ADEMIFÖRELÄSNING: Det ogrundade tvivlet. Veten-

skapsmotstånd i post-sanningens tid. Föreläsare: Åsa Wikforss*, Stockholms universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

21/2 VETENSK APLIGT SYMPOSIUM: The Expansion of Low

Oxygen Zones in the Global Ocean and Coastal Waters. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien, Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, BalticSea2020 och Havs- och vattenmyndigheten.

7/3 P O P U L Ä R V E T E N SK A P L I G T SE M I N A R I U M: Pi-samtal:

Förnuftets gåta. Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Kulturhuset i Stockholm.

11/3 AK ADEMIFÖRELÄSNING: Om neandertalare och hur de

lever vidare i dag. Föreläsare: Svante Pääbo *, Max Planck Institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

14/3 POPULÄRVETENSK APLIGT SEMINARIUM: Pi-dagen: Vilka

frågor ställer vetenskapspersoner sig själva? Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

19/ 3 T E AT E R F Ö R E S TÄ L L N I N G : Curie_Meitner_Lamarr_

indivisible, av Portraittheater, Wien. Värd: Kungl. Vetenskaps-akademien i samarbete med Fysikum, Stockholms universitet.

26/3 POPUL ÄRVETENSK APLIGT SYMPOSIUM: Pi-symposium:

Om framtiden. Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskaps-akademien.

27/3 POPUL ÄRVETENSK APLIGT SEMINARIUM: Seminarium

om forskningens nytta. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien och Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo). Ett arrangemang under Akademidagarna.

29/3 PRISFÖREL Ä SNING: Prisföreläsningar Sjöbergpriset.

Föreläsare: Dennis J. Slamon, University of California, Los Angeles, USA, och Brian J. Druker, Oregon Health & Science University, USA. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien och Karolinska Institutet med stöd från Sjöbergstiftelsen. Ett arrangemang under Akademidagarna.

V E R K S A M H E T E R I K O R T H E T | 49

* Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien

>>


30/3 KONFERENS: Rethinking Higher Education Inspired by the

Sustainable Development Goals. Arrangör: Karolinska Institutet, i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungl. Vetenskapsakademien. Ett arrangemang under Akademidagarna.

1/4 V E T E N S K A P L I G T S Y M P O S I U M: Gregori Aminoff pris-

symposium 2019. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien. Akademidagarnas gästföreläsning.

1/4 POPUL ÄRVETENSK APLIG FÖREL Ä SNING: A Brief History

of Environmental Successes. Föreläsare: Susan Solomon, Massachusetts Institute of Technology, USA. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien. Ett arrangemang under Akademidagarna.

2 /4 L Ä R A RDAG: Ingvar Lindqvistdagen 2019. Arrangör: Kommittén för utbildning. Ett arrangemang under Akademi-dagarna.

8/5 AK ADEMIFÖREL Ä SNING: Att förklara det oförklarliga.

Föreläsare: Ulf Danielsson*, Uppsala universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

13/ 5 P R I SF Ö R E L Ä SN I N G: The Crafoord Prize Lecture

in Biosciences. Föreläsare: Sallie W. Chisholm, Massachusetts Institute of Technology, USA. Arrangör: Kungl. Vetenskaps-akademien.

14/5 V E TENSK APLIGT SY MPOSIUM: The Crafoord Prize

Symposium in Biosciences: How Microbes Rule the World. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

15/5 PRISUTDELNING: The Crafoord Prize Award Ceremony. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


Vad är liv? Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

23/5 V E TENSK A PLIGT SY MP OSIUM: How do we assess

scientific quality? Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges unga akademi, med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet.

10/6 LÄRARDAG: Lärardag i Fysik. Arrangör: Kungl. Vetenskaps-akademien och Chalmers tekniska högskola.

12/6 AK ADEMIFÖREL Ä SNING: Den svåra konsten att leva.

Föreläsare: Ulf Ellervik*, Lunds universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

13 –14 /6 V E T E N S K A P L I G T S Y M P O S I U M: Solutions to

Plastics in the Ocean – the Baltic and Beyond. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademiens kommitté för miljö och energi och International Union for Conservation of Nature (IUCN), med stöd av Svenska Postkodstiftelsen.

1/ 7 P OP UL Ä RV E T EN SK A PL IG T SEMIN A R IUM: Akademien

i Almedalen: Vad är bra eller dålig populärvetenskap? Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


Den mest välbesökta Akademiföreläsningarna under 2019 var Om neandertalare och hur de lever vidare i dag av Svante Pääbo.

FO

TO: E

VA N

EV

EL

IUS

.. ..

..

..

..


1/7 POPUL Ä RV E TENSK A PLIGT SEMIN A RIUM: Akademien i

Almedalen: Vilken nytta gör grundforskningen? Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

2 7/ 8 V E T E N S K A P L I G T S Y M P O S I U M : How can basic

plant science contribute to feeding the world? Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien i samarbete med Scandinavian Plant Physiology Society (SPPS) och Vetenskapsrådet.

11/9 A K A D E M I F Ö R E L Ä S N I N G : Kvinnliga professorer

– varför så få och vem bryr sig? Föreläsare: Pernilla Wittung-Stafshede*, Chalmers tekniska högskola. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


Relativitetsteorin och tidsresor. Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Kulturhuset i Stockholm.

3 /10 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G T S E M I N A R I U M : The

Gordon Goodman Memorial Lecture 2019. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholms universitet.


Tänkandets maskineri: När AI lär från hjärnan. Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

15 / 10 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G F Ö R E L Ä S N I N G : Årets

Ekonomipris. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien, Nationalekonomiska Föreningen och Stockholms universitet.

24/10 POPULÄRVETENSK APLIGT SYMPOSIUM: Pi-symposium:

Vem är du? Identitet, personlighet och populism. Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

5/11 VETENSK APLIGT SEMINARIUM: Kollokvium. Föreläsare: Christer Jonasson, Uppsala universitet. Arrangör: Svenska Nationalkommittén för geografi.

7/11 POPULÄRVETENSKAPLIGT SEMINARIUM: Pi-samtal: Ägnar

sig forskare åt meningslös vetenskap? Arrangör: Fri Tanke, Kungl. Vetenskapsakademien och Kulturhuset i Stockholm.

11/11 VETENSK APLIGT SYMPOSIUM: Kolhydrater och hälsa

– myter och verklighet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för nutrition och livsmedelsvetenskap, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Kommitté för livsmedelsproduktionens värdekedja och Hjärt-Lungfonden.

11/11 VETENSK APLIGT SEMINARIUM: Extreme weather

events in a warming world, open key note lectures. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien och Göteborgs universitet.

12/11 VETENSK APLIGT SYMPOSIUM: Next Challenge – Impact of

Glycosylation. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

19/11 POPULÄRVETENSK APLIGT SYMPOSIUM: Pi-symposium:

Jakten på förnuftet: Så skapar vi en bättre värld. Arrangör: Fri Tanke och Kungl. Vetenskapsakademien.

2 0 / 11 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G A F Ö R E L Ä S N I N G A R :

Populärvetenskapliga presentationer av Nobelprisen i fysik, kemi

och fysiologi eller medicin samt Ekonomipriset på Riksdagen.

Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien och Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo).

27/11 A K A DEMIFÖR EL Ä SNING: Falskt eller Äkta inom

konsten? Föreläsare: Görel Cavalli-Björkman*, Kungl. Veten-skapsakademien. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

3 /12 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G F Ö R E L Ä S N I N G : The

Crafoord Academy Lecture 2019: Climate Change, CO2, and Sea Level:

Past is Prologue. Föreläsare: Maureen Raymo, Lamont-Doherty Earth Observatory, Columbia University, USA. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

8 /12 P R I S F Ö R E L Ä S N I N G : The Nobel Lectures 2019:

Föreläsare: James Peebles, Princeton University, USA, Michel Mayor, Université de Genève, Schweiz, Didier Queloz, Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien, John B. Goodenough, The University of Texas at Austin, USA, i samarbete med Arumugam Manthiram, The University of Texas at Austin, USA, Stanley Whittingham, Binghamton University, State University of New York, USA, Akira Yoshino, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan, Abhijit Banerjee, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Esther Duflo, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och Michael Kremer, Harvard University, Cambridge, USA. Arrangör: Kungl. Veten-skapsakademien.

12/12 POPULÄRVETENSK APLIGT SEMINARIUM: Skolbesök på

Spånga gymnasium med årets Nobelpristagare i fysik. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


Huddinge gymnasium med årets Nobelpristagare i kemi. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


Tibble gymnasium med årets Ekonomipristagare. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.


--

-


é Vetenskap och samhälle

FORSKNINGSPOLITISKA FRÅGORwww.kva.se/forskningspolitikVetenskapsakademiens kommitté för forskningspolitiska frågor har som uppgift att utgöra informationsnod för Akademiens forskningspolitiska engagemang. I detta ingår att initiera, samordna och bereda Akademiens forskningspolitiska aktiviteter samt utgöra remissinstans för dessa frågor. Kommittén utgörs av en ordförande ur presidiet (2:e vice preses) och ytterligare åtta ledamöter. Hans Ellegren* har varit ordförande i kommittén under året. Ulf Danielsson*, Helena Edlund*, Johan Elf*, Ylva Engström*, Peter Hedström* (fr.o.m. 21 mars), Per Persson*, Sebastian Westenhoff (Sveriges Unga Akademi) (fr.o.m. 1 juli), Marie Wiberg (Sveriges Unga Akademi) (t.o.m. 30 juni) och Åsa Wikforss* har varit ledamöter under året.

DebattKommittén för forskningspolitiska frågor och presidiet argumenterade i en replik på DN debatt i maj för att forsknings-råden bör stärkas för Sveriges bästa. Bl.a. framfördes att svensk forskning visserligen har tappat i konkurrenskraft, men att förslaget att överföra pengar från forskningsråden till uni-versitetens basanslag inte lär förbättra situationen. Läs mer om Vetenskapsakademien i media under Kommunikation och utåtriktad verksamhet.

Inspel till kommande forskningspropositionUnder hela året arbetade Akademiens kommitté för forskningspolitiska frågor och akademiledningen med förberedelser inför Vetenskapsakademiens inspel till den kommande forskningspropositionen 2020. Under kommitténs möte i februari genomfördes en forskningspolitisk diskussion med särskilt inbjudna ledamöter där man fokuserade på grundforskning som lett till tillämpningar, eller är samhällsnära på något annat sätt. Vid ett seminarium arrangerat i samarbete med Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) i mars stod frågan om nyttan med forskning i fokus. Under Akademidagarna i början av april hölls en forskningspolitisk diskussion vid sammankomsten. Det blev en livlig diskussion som rörde allt från de föreslagna dialogerna i Styr- och resursutredningen, myndighetskapitalet i sektorn, Akademiska Hus vinst och forskningsrådens betydelse för forskningens kvalitet, till hur man når ut med sitt budskap till politiker.

Akademiledningen träffade under året ett antal nyckelpersoner för att tala forskningspolitik. Som exempel kan nämnas att forskningsminister Matilda Ernkrans besökte Akademien över en lunch i juni. Vetenskapsakademiens inspel presenterades i början av 2020 också i riksdagen och vid ett av utbildningsutskottets möten.

Kvalitetssäkring av forskningKommittén för forskningspolitiska frågor fortsatte under året sin bevakning av Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) regeringsuppdrag att utvärdera inte bara utbildningen vid våra universitet utan också forskningen. Detta gjordes bl.a. genom att Ylva Engström* deltog i ett dialogmöte om kvalitetssäkring av forskning vid UKÄ i april.

Styr- och resursutredningBetänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning

av högskolan av Styr- och resursutredningen presenterades i februari. Utredningen gick på remiss under våren och kommittén arbetade fram ett svar som skickades in i midsommarveckan. Akademien framförde i svaret att det är lätt att instämma i de målsättningar som uttalas i utredningen gällande ändamålsenlig styrning av universitet och högskolor, men också att de medel som angavs för att nå dessa mål var dåligt underbyggda och riskerade att få helt motsatt effekt. Tillsammans ansågs de olika förslagen peka i en riktning som Akademien menade hotar att minska svensk forsknings konkurrenskraft och möjligheten att möta samhällets behov av kompetensförsörjning. Förslaget ansågs innebära ökad styrning och byråkratisering av högskolan.

Arbetsgruppen mot forskningsfuskStändige sekreteraren inrättade 2015 en arbetsgrupp som arbetar med forskningsfuskfrågan. Ledamöter är Dan Larhammar* (sammankallande), Lena Claesson-Welsh* och Lena Marcusson*. Uppdraget var att utreda hur regelverket för hantering av misstänkt forskningsfusk bör förändras samt om Vetenskapsakademien bör ta på sig någon roll i sådana ärenden. Arbetsgruppen har utarbetat en manual för hantering av oredlighet som har delgivits den nyinrättade Nämnden för prövning av oredlighet i forskning med vilken arbetsgruppen kommer att ha ett möte under 2020.

Akademiens GM-gruppI Akademiens GM-grupp ingår Roland von Bothmer* (sammankallande), Torbjörn Fagerström* och Stefan Jansson*. GM-gruppens medlemmar har under året deltagit i ett flertal


■


möten och presentationer, samt genom krönikor, intervjuer och artiklar i olika sammanhang presenterat och diskuterat ämnesområdet. GM-frågan är fortsatt högaktuell, inte minst genom de nya teknikerna för geneditering, t.ex. CRISPR/Cas9, som är föremål för diskussioner inom EU. Behovet av ett sakligt, välgrundat men icke-polemiserande material, som kan informera om olika aspekter inom gentekniken är stort. GM-gruppens medlemmar kommer även fortsättningsvis att delta i diskussioner och presentationer såväl i Sverige som i andra länder. Under 2019 har GM-gruppen slutfört en bearbetning och uppdatering av boken Bortom GMO – Vetenskap och växtförädling för ett hållbart jordbruk

ett projekt som initierats av Vetenskapsakademien. Boken översätts nu till engelska och förväntas publiceras under 2020. Även en spansk version finns färdigbearbetad för publicering. Ett internationellt endagssymposium genomfördes i augusti 2019 med syfte att belysa hur grundforskning inom växtbiologi kan bidra till att lösa framtidens livsmedelsförsörjning.

INTERNATIONELLA FRÅGORwww.kva.se/internationelltAkademiens kommitté för internationella frågor utgör informa-tionsnod för Akademiens internationella engagemang; kommittén initierar, samordnar och bereder Akademiens internationella aktiviteter samt utgör remissinstans för ärenden med anknytning till dessa aktiviteter. Preses är ordförande för kommittén, som har ytterligare fem till tio ledamöter. Under 2019 var Dan Larhammar* ordförande. Övriga ledamöter var Ian Cameron*, Sofia Feltzing*, Olle Kämpe*, Staffan I. Lindberg (Sveriges Unga Akademi) (t.o.m. 30 juni), Eva Lindroth*, Aryo Makko (Sveriges Unga Akademi) (fr.o.m. 1 juli), Thomas Rosswall* och Barbara Wohlfarth.

Akademiens huvudsakliga internationella samarbetsorganisa-tioner är ALLEA (All European Academies), EASAC (European Academies’ Science Advisory Council), IAP (the Interacademy Partnership, som inkluderar de tre delarna Science, Health och Policy), samt ISC (International Science Council).

EASACEuropean Academies’ Science Advisory Council utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge och Schweiz. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende, evidensbaserat underlag i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor. Akademien har varit representerad i samtliga tre program som EASAC driver: Biosciences (genom Ulf Landegren*), Environment (genom Anders Wijkman*) och Energy (genom Göran Andersson*)

Akademien nominerar experter att delta i de projektarbetsgrupper där vi har expertis och granskar samtliga rapporter som ges ut av EASAC. Under året har akademiledamöterna Leif Anderson*, Göran Andersson*, Martin Jakobsson*, Dan Larhammar*, Olle Lindvall*, Birgitta Henriques Normark*, samt Ann-Christine Albertsson (KTH), Bethanie Carney Almroth (GU), Peter Friberg (SIGHT), Göran Hermerén (LU) och Maria Nilsson (UmU) bistått Akademien som experter i arbetet med, eller granskare av, EASAC-rapporter eller uttalanden.

Samtliga ingående akademier är representerade i EASAC Council, vår akademi av Christina Moberg* som också är utsedd till EASAC:s president med mandatperiod 2020–2022. Council-möten hölls i Helsingfors i juni och i Zagreb i november.

Under året har flera EASAC-rapporter publicerats och de har på olika sätt uppmärksammats i Sverige. I februari gjordes i ett uttalande en uppdatering av tidigare rapporter i Forest bioenergy,

carbon capture and storage, and carbon dioxide removal: an update.

Decarbonisation of transport: options and challenges publicerades i mars. The imperative of climate action to protect human health

in Europe publicerades i juni och fick stort genomslag i olika media efter en artikel i SvD med intervju av Maria Nilsson. I november släpptes ett uttalande om traditionell kinesisk medicin med anledning av World Health Organizations (WHO), en revision av en internationell klassificering av sjukdomar (ICD-11) Traditional Chinese Medicine: A Statement by EASAC and FEAM.

Den uppmärksammades bland annat av DN som publicerade en artikel om uttalandet där Dan Larhammar* intervjuades.

Övrig internationell representationThomas Rosswall* representerade Akademien vid ALLEA General Assembly i maj i Bern. Kerstin Sahlin* representerade Vetenskapsakademien i IAP General Assembly i Seoul i maj. Thomas Rosswall* deltog också i årsmöte med ISC:s europeiska medlemmar i Amsterdam i september.

Vetenskapsakademien representeras av Lena Kjellén* i arbetsgrupperna ALLEA Science Education samt IAP Science Education, och av Kerstin Sahlin* i arbetsgruppen ALLEA Framework Program 9.

Denny Vågerö* representerar Akademien i ett samarbete mellan ALLEA och FEAM (The Federation of European Academies of Medicine), Health inequalities in Europe och Arne Jarrick* representerar Akademien i en styrgrupp i IAP for Health som arbetar med projektet Respect and Dialogue.

Anna Wedell* representerar Akademien i International

Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome


>>


Editing som satts samman av U.S. National Academy of Medicine, U.S. National Academy of Sciences och Royal Society (UK).

Susanne Lundin* granskade ett kommande IAP-uttalande om falsk medicin för Akademiens räkning.

ÖvrigtKommittén diskuterade under året den problematiska situationen i Ungern där den ungerska vetenskapsakademien fick minskade resurser i samband med att ansvar för forskningsinstitut flyttades från akademien till staten. Vetenskapsakademiens klass för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap besökte i oktober Budapest och träffade bland annat representanter för den ungerska vetenskapsakademien. En reserapport från besöket finns på www.kva.se.

MILJÖ- OCH ENERGIFRÅGORwww.kva.se/miljo

Akademiens arbete med miljö- och energifrågor har tidigare bedrivits i Vetenskapsakademiens kommitté för miljöfrågor respektive Energiutskottet. Sedan halvårsskiftet 2019 ingår Akademiens arbete med energifrågor i den nya Kommittén för miljö och energi, en av Akademiens fyra permanenta kommittéer.

I kommitténs uppdrag ingår att hålla sig uppdaterad beträffande miljö- och energifrågor nationellt och internationellt. Kommittén vill förmedla den kunskap som i dag finns inom miljö- och energi-området för att ge samhället evidensbaserade underlag samt öka allmänhetens förståelse för dessa viktiga frågor. Science for

policy är därmed ett centralt område för kommitténs verksamhet.

Kommittén har under 2019 fått en ny ordförande i Lars Bergström* och förstärkts inom energiområdet av nya leda-möter. Under året har totalt elva ledamöter ur Akademiens klasser samt adjungerade representanter från följande organisationer relaterade till Vetenskapsakademien ingått i kommittén: tidskriften Ambio, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Future Earth samt Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT).

Medlemmar i kommittén har under året deltagit i EASAC:s tre program; Bioscience, Energy och Environment samt bland annat medverkat i framtagandet av EASAC:s rapport Decarbonisation of

Transport: options and challenges. Kommittén har utöver sina ordinarie sammanträden även deltagit i Akademiens remissarbete, varit beredande organ inom Akademien för Stockholm Water Prize, medverkat i möten och anordnat följande workshops/symposier.

The Expansion of Low Oxygen Zones in the Global Ocean and Coastal WatersKommittén har de senaste åren arbetat med frågor kopplade till den globala uppvärmningen och dess effekter på haven. I februari arrangerade kommittén ett internationellt symposium för att öka förståelsen för syrebrist i hav och kustvatten orsakad av t.ex. höjda temperaturer, CO2-nivåer och ökat tillskott av näringsämnen, dvs. som en följd av mänskliga aktiviteter. Sveriges havsambassadör, Helen Ågren, avslutade dagen med att sammanfatta symposiet och de utmaningar vi står inför. Symposiet finansierades med bidrag från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, BalticSea2020 samt Havs- och vattenmyndigheten.

Solutions to Plastics in the Ocean – the Baltic and BeyondKommittén fortsatte sin inriktning mot frågor som rör haven med det internationella symposiet Solutions to Plastics in the Ocean

– the Baltic and Beyond. Symposiet var ett samarrangemang mellan kommittén och International Union for Conservation of Nature (IUCN) och samlade forskare och andra experter för att utbyta kunskap om mikroplaster i marina miljöer och diskutera möjliga lösningar för att bryta ner plastföroreningar samt begränsning av spridning av plastprodukter. Kommittén kommer att publicera en sammanfattning av symposiet under våren 2020.

Gordon Goodman Memorial LectureKommittén anordnar årligen Gordon Goodman Memorial Lecture tillsammans med Stockholm Environmental Institute och Stockholms universitet. Årets föreläsning The ‘environment’

– Unearthing the past, present and future of one of the most

successful policy concepts of the twentieth century hölls av Sverker Sörlin, KTH.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERwww.kva.se/manskligarattigheter

Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Svenska Akademien och Sveriges Unga Akademi. De fyra akademierna tillhör genom denna gemensamma kommitté ett internationellt akademinätverk, The International Human Rights Network of Academies and Scholarly Societies (IHRN), som har sitt sekretariat vid The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine, D.C., USA.



Kommitténs uppgift är att följa situationen för forskare som utsätts för skilda former av rättsövergrepp världen över. Arbetet är baserat på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och andra internationella konventioner.

Kommittén har under 2019 letts av ordföranden Elisabeth Rachlew* och har bestått av fem ledamöter från de olika aka-demierna. Mohammad Fazlhashemi, Arne Jarrick*, Maarit Jänterä-Jareborg, Jonas Olofsson och Björn Wittrock*.

Under året har kommittén haft två protokollförda möten då bl.a. representanter för Scholars at Risk Sverige bjudits in. Kommitténs ordförande Elisabeth Rachlew har också deltagit i ett antal internationella konferenser i Europa.

Tillsammans med Sveriges Unga Akademi och V-Dem Institute vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, anordnade kommittén symposiet Academic Freedom in Troubled

Times vid Göteborgs universitet i november. Symposiet tog upp att det finns tydliga tecken på att den akademiska friheten krymper som en del av en trend där populism och politiskt förtryck ökar. Som en viktig del i en öppen demokrati måste universitetens möjligheter till fri forskning försvaras.

Kommittén har under året varit fortsatt aktiv i frågor som gäller fri forskning och akademisk frihet och bevakar den utveckling som sker i bland annat Turkiet, Ungern och Ryssland. IHRN upp-märksammar kommittén på aktuella fall där forskare, läkare, jurister med flera kränks vad gäller mänskliga rättigheter. Ofta rör det sig om fängslande på oklara grunder, att sjukvård nekas under fängelsevistelsen, att kontakt med advokat och familj försvåras och att politiska fångar hålls fängslade med vanliga

kriminella. Under året har kommittén bland annat agerat i fall som rör följande länder: Bahrain, Grekland, Iran, Kina, Turkiet och Vietnam. Kommittén fortsätter också att engagera sig i situationen för Ahmadreza Djalali, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Djalali är svensk medborgare och sitter fängslad och dömd till döden i Iran sedan i april 2016, och hans hälsotillstånd är kritiskt. Kommittén har också följt fallet med den i Kina fängslade svenske förläggaren Gui Minhai.

Kommittén har följt ett antal politiska fångar under flera år och har i flera fall haft glädjen att ta emot positiva nyheter om förbättrade fängelsebetingelser eller frisläppande. Genom sitt internationella nätverk verkar också kommittén indirekt via UNESCO, vilket säkerligen kan ha haft betydelse för den positiva utvecklingen i flera fall.

UTBILDNINGSFRÅGORwww.kva.se/utbildning

Kommittén för utbildning är Akademiens organ för handläggning av skolfrågor och frågor rörande högre utbildning. Uppdraget att handlägga högre utbildning lades till under 2019 och kommittén bytte då även namn till Kommittén för utbildning. Kommittén leds av Akademiens tredje vice preses. Kerstin Sahlin* och består utöver ordföranden av upp till sexton ledamöter av vilka minst sju ska vara från Akademiens klasser och övriga är experter på skolfrågor, pedagogik och didaktik. Sekreterare under 2019 har varit Sara Tyskeng. Fokus för kommitténs verksamhet har under året främst


Under året deltog Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheters ordförande Elisabeth Rachlew bland annat i en konferens på temat “forskning och mänskliga rättigheter” anordnad av den norska vetenskapsakademien.

FO

TO: G

RO

HA

VE

LIN

/DN

VA

►►


varit att främja den svenska skolundervisningen i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik, samt att stödja samverkan mellan skola och universitet/ högskola. En viktig uppgift är att verka för att samhällets beslut i skolfrågor bygger på bästa möjliga sakunderlag och kommittén har därför följt policy-utvecklingen noga. Kommittén följer även arbetet inom Natur-vetenskap och Teknik för Alla (NTA) genom ett nära samarbete och representerar Akademien i både ALLEA Working Group on Science Education samt IAP Science Education Programme, som fokuserar på att öka studenters kunskaper inom naturvetenskap och lärares professionella utveckling inom natur- vetenskapsämnenas didaktik. Knuten till kommittén finns också arbetsgruppen Framtidens skola, med Jan-Eric Gustafsson* som ordförande. Arbetsgruppen stöttar kommittén genom ett fokus på utbildningspolicy samt hur vetenskap ska ligga till grund för policybeslut. Kommittén för utbildning kan därigenom initiera och driva projekt och aktiviteter med direkt inriktning mot skolor samt främja vetenskapen i skolan med resultaten från Framtidens skolas aktiviteter som underlag. Under året har kommittén börjat att identifiera hur man ska arbeta med frågor rörande högre utbildning. Utöver detta har en kartläggning initierats av vilka aktiviteter som genomförs av bland annat nationalkommittéer samt av andra akademier och organisationer för att stödja skolor vetenskapligt och för att väcka elevers intresse för vetenskap.

Beijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minneBeijerstiftelsens Lärarpris till Ingvar Lindqvists minne delas årligen ut till lärare inom grund- eller gymnasieskolan ”för

entusiasm, engagemang och utvecklingsarbete som har lett

till att elevernas intresse för och kunskap inom matematik

och naturvetenskap har ökat”. Förutom prisutdelningen vid Akademiens högtidssammankomst bjuds pristagarna in till ett program med visning av Akademiens institutioner samt till seminariet Ingvar Lindqvistdagen där de presenterar sina undervisningsmetoder. Priset finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse.

Science MeetupAkademien har fortsatt sitt engagemang med så kallade Science Meetups för svenska och nyanlända ungdomar, med syfte att ge fler ungdomar möjlighet att bli intresserade av naturvetenskap och forskning, samtidigt som Akademien bidrar till att hjälpa nyanlända ungdomar in i samhället. Under en intensiv vecka får svenska och nyanlända gymnasieelever arbeta tillsammans med lärare och ledande forskare kring olika naturvetenskapliga frågeställningar med forskningsanknytning. Genom samarbete under laborationer och andra övningar får eleverna lära känna varandra och utveckla sina ämnes- och språkkunskaper.

NATIONALKOMMITTÉERwww.kva.se/Nationalkommitteer

Akademien är huvudman för 18 svenska Nationalkommittéer som representerar Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingår i International Science Council (ISC). Till Nationalkommittéernas uppgifter hör att främja forskning och utbildning inom sitt ämnesområde, verka för samarbete med besläktade vetenskapsgrenar, stärka ämnesområdets ställning i samhället samt fungera som rådgivande organ åt universitet och andra delar av utbildningssystemet.

Internationell representationNationalkommittéerna representerar Sverige vid de inter-nationella unionsmöten som vanligtvis äger rum vart fjärde år.

Nationalkommittén för biologi var representerad vid International Union of Biological Sciences (IUBS) möte i Oslo den 30 juli–2 augusti 2019.

International Union of Geodesy and Geophysics (IUGG) höll unionsmöte i Montreal mellan 8–18 juli 2019. Svensk delegat från Nationalkommittén för geofysik var Per Holmlund. IUGG firade även 100-årsjubileum under 2019 och Caroline Leck deltog i festligheterna vid UNESCO:s huvudkontor i Paris den 29 juli 2019.

Nationalkommittén för fysik är representerad i Europeiska fysikersamfundets styrande organ, European Physical Society (EPS), och deltog i deras möte i Split, Kroatien, den 5–6 april 2019. Även Scientific Advisory Committee (SAC) för European Physical Journal (EPJ) hade deltagare från Nationalkommittén för fysik vid årsmötet den 7 april 2019 i Dordrecht, Nederländerna.

International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) hade sin 50:e generalförsamling den 5–12 juli 2019 i Paris. Parallellt hölls den 47:e IUPAC World Chemistry Congress. Lars Öhrström och Agneta Sjögren deltog i generalförsamlingen. Under året firade även IUPAC att det var 100 år sedan unionen grundades, aktiviteterna samlades under The Celebration of IUPAC’s role in

creating the common language of chemistry.

The International Union for Quaternary Research (INQA) höll sin 20:e kongress i Dublin, Irland, den 25–31 juli 2019 och var representerad av Geoffrey Lemdahl och Stefan Wastegård.

The European Federation of Food Science and Technology (EFFoST) hade årlig konferens i Rotterdam i november 2019. Anne-Marie Hermansson* från Nationalkommittén för nutrition



och livsmedelsvetenskap deltog med ett plenarföredrag och en workshop kring Global Challenges and the Critical Needs for Food

Science and Technology. Vid konferensen förärades Anne-Marie Hermansson* EFFoST Lifetime Award.

Symposier och priserI november arrangerade Nationalkommittén för fysik och Svenska Fysikersamfundet Lise Meitner-dagarna för fysik-intresserade gymnasieelever på AlbaNova i Stockholm. Arrangörerna har även övergripande ansvar för tävlingen Wallenbergs fysikpris, som också är uttagningstävling till Fysikolympiaden. 2019 avgjordes Fysikolympiaden den 24–26 april 2019 i Tallinn, Estland, och Sverige erövrade både guld-, silver- och bronsmedalj. Nationalkommittén för fysik var även med och arrangerade Fysikdagarna 2019 som genomfördes i Linköping i oktober. Temat för mötet var ”material” och programmet bestod av föredrag inom fysikämnet, studiebesök, laborationer och företagsbesök.

Den 9 november 2019 höll Nationalkommittén för geografi sitt årliga kollokvium i Linköping med temat Vad händer när klimatet

förändras. Föredrag hölls med titlarna Hur påverkas vi av att

glaciärer smälter, permafrosten tinar och trädgränsen förändras,

och Ett sekel av aktuell forskning vid Abisko Naturvetenskapliga

Station. Under kollokviet delades även årets lärarpris ut till en speciellt förtjänt geografilärare. Priset delas ut i samarbete mellan Nationalkommittén för geografi, Geografilärarnas Riksförening och Svenska Sällskapet för Geografi och Antropologi.

Nationalkommittén för radiovetenskap arrangerade i Jönköping i maj 2019 ett heldagssymposium med temat Trådlös men inte

rådlös – Robust radioteknik för framtidens samhällskritiska

infrastruktur. Föredragshållarna representerade myndigheter, industri och akademi.

Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria har i samarbete med Luleå universitet arrangerat Teknik- och

vetenskapshistoriska dagar 2019. Konferensen ägde rum i Kiruna den 27–29 mars 2019 och temat för konferensen var Space and

Frontiers. En session på konferensen lyfte frågor av relevans för bevarande och tillgängliggörande av det vetenskapliga kulturarvet.

Nationalkommittén för astronomi var med och arrangerade Astronomidagarna 2019 som hölls i Stockholm den 24–26 oktober 2019.

Kleindagarna 2019 arrangerades av Nationalkommittén för matematik tillsammans med Svenska Kommittén för Matematikundervisning (SKM) och Institut Mittag-Leffler. Syftet med Kleindagarna är att utveckla och planera morgondagens matematiklektioner för gymnasiet och att överbrygga glappet

mellan gymnasiet och högskolan genom att skapa insikt om varandras matematiska synsätt. Den 8–9 november 2019 arrangerade kommittén Sonja Kovalevskydagarna, denna gång i Sundsvall. Syftet med Sonja Kovalevsky-dagarna är att öka intresset för matematikstudier bland ungdomar. Kommittén arrangerade även konferensen Math meets industri day den 10 december 2019 i Karlstad.

Tillsammans med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), anordnade Nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap den 11 november 2019 symposiet Kolhydrater

och hälsa – myter och verklighet. Symposiet finansierades av Hjärt-Lungfonden.

I samarbete med Sustainable Development Solutions Network (SDSN) arrangerade Nationalkommittén för globala miljöförändringar i augusti 2019 ett symposium i Göteborg om hållbara lösningar mot luftföroreningar.

Nationalkommittén för mekanik föreslår mottagare av industri-sponsrade priser som delas ut under Svenska Mekanikdagarna (SMD). Totalt tio nominerades, varav fyra erhöll pris.

ÖvrigtI samarbete med Göteborgs universitet har Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria tillgängliggjort tidskriften Polhem: Tidskrift för teknikhistoria via bibliotekets digitala plattform. Arbete pågår med att indexera tidskriften för att göra de enskilda artiklarna sökbara i Bibliography of the History of Science,

Technology and Medicine.

Nationalkommittén för radiovetenskap lämnade i sin roll som expertorgan inom radiovetenskap in ett remissvar över betänkandet Frekvenser i allmänhetens tjänst i juni månad.

Nationalkommittén för fysik har engagerat sig i inrättandet av nya fysikhistoriska platser i Sverige. European Physical Society (EPS) har under året godkänt inrättandet av fysikhistoriska platser i Lund och Uppsala med anknytning till Rydberg och Ångström. Kommittén har även gett ut årsboken Kosmos med årets tema Fysikens mysterier, samt medlemstidningen Fysikaktuellt. Tidningen har under året rapporterat om bl.a. artificiell intelligens, svarta hål och årets Nobelpris i fysik.

Nationalkommittén för biologi har under året producerat fyra avsnitt av podcasten Detta är biologi: Så fungerar evolution,

Biologisk mångfald, Vad är liv? och Varför finns sex?


>>


Nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap har varit aktivt involverade i Food Science of Sweden, med syfte att stärka livsmedelsforskningen i Sverige där forskarskolan LIFT ingår. Kommittén inspirerade även under 2017 en arbetsgrupp Nästa generations forskare och ledare. Arbetsgruppen formerade Nätverket för Livsmedels- och Nutritionsforskare i Sverige (LiNuS), och erhöll anslag från Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden. Den 8–9 oktober 2019 höll nätverket ett andra nationellt möte i Uppsala där unga forskare bjöds in.

Den utåtriktade verksamheten för Nationalkommittén för kemi, präglades av att det var 150 år sedan Dmitrij Mendelejev satte ihop det första utkastet till det moderna periodiska systemet. FN hade utsett år 2019 till ett internationellt år, International Year

of the Periodic Table (IYPT2019), och det högtidliga öppnandet skedde i Paris den 29 januari och avslutades den 5 december i Tokyo. Kommittén har även under året anordnat flera utbildningstillfällen för NO-lärare, bl.a. kursen Experimentell

kemi i augusti 2019, fortbildningsdagar i kemi på tema Vatten den 22–23 november 2019, samt Kemins dag för elever i samverkan med Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM). Temat var Det periodiska systemet och arrangemanget genomfördes den 18–19 oktober 2019.

REMISSERwww.kva.se/publicerat

En viktig del av Akademiens verksamhet är att förmedla veten-skapligt underlag för beslutsfattande. Det görs bl.a. genom yttranden till departement och myndigheter beträffande remitterade beslutsunderlag.

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien svarade utbildningsdepartementet beträffande slutbetänkande från Forskningsdatautredningen Rätt att forska – Långsiktig

reglering av forskningsdatabaser. Akademien var positiv till att slutbetänkandet tydligt lyfte fram att all klinisk information bör kunna användas för forskning och att forskning är ett allmän-intresse. Akademien ansåg att det är bra att detta nu regleras med en ny lag som specifikt behandlar forskning. Utredningen lade fram förslag som inte riskerar att skada den framgångsrika svenska medicinska forskningen vilket ansågs lovvärt. Samtidigt hade andra vetenskapers behov hamnat i skymundan i utredningen. Akademien hade redan tidigare i ett yttrande beträffande lagrådsremissen Behandling av personuppgifter

för forskningsändamål påpekat att nuvarande process för etikprövningar passar dåligt för rättsvetenskap (samt för vissa delar av samhällsvetenskap och humaniora). Återigen framhöll Akademien behovet av en översyn av regelverket för prövningarna.

SKOGSSTYRELSEN: I ett yttrande beträffande rapporten Skogs-

skötsel med nya möjligheter framhöll Akademien att rapportens styrka låg i dess genomgång av olika produktionsbefrämjande åtgärder i det brukade skogslandskapet och deras förväntade positiva effekter på skogsproduktionen. Akademien lyfte också att rapportens svaghet låg i att den inte tillräckligt analyserade möjliga konsekvenser av föreslagna åtgärder för andra angeläg- na områden, som till exempel ekosystemtjänster och bevarande- frågor i skogslandskapet. Några viktiga punkter om produktions-främjande åtgärder och miljöaspekter kommenterades.

FINANSDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien lämnade ett yttrande beträffande förslaget Återinförd skattereduktion för

gåvor till ideell verksamhet. Akademien ställde sig positiv till en lagstiftning om skatteavdrag för donationer och gåvor riktat mot forskning, och anser att förslaget är ett steg i rätt riktning även om maxbeloppet ansågs lågt satt.

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien svarade på remiss av slutbetänkandet från utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor Ökad

attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige. Akademien ansåg att utredningen hade arbetat väl med problematiken och att den hade många goda förslag. Akademien välkomnade utredningens betoning på att en framgångsrik internationalisering framförallt måste bygga på att svenska forsknings- och utbildningsmiljöer har hög kvalitet och goda resurser samt att internationaliseringen ska utvecklas för att stärka kvaliteten i svensk högre utbildning och forskning.

Akademien såg särskilt positivt på de förslag i utredningen som gavs för att underlätta mobilitet, men framhöll också behovet av att undanröja hinder gällande rekrytering. Ett exempel som gavs är högskoleförordningen vars formuleringar utgör hinder för rekrytering av de bästa nationella och internationella unga forskarna till postdoktjänster. Här efterlystes en anpassning till internationella normer för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Med anledning av att utredningen hade lagt stor vikt vid etablering av en svensk administrativ plattform för samordning av internationaliseringsarbetet och att den också föreslog nya eller förstärkta svenska utlandskontor, varnade Akademien för risken för ökad byråkrati. Det ansågs viktigt att bevaka att en ökad samordning inte leder till att stora resurser läggs på administrativa system snarare än på själva internationaliseringsarbetet. Det ansågs inte heller tydligt vad som avses med plattform i utredningen och vad dess uppgifter skulle vara.

SOCIALDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien lämnade in ett yttrande beträffande slutbetänkandet Tydligare ansvar och

regler för läkemedel från Läkemedelsutredningen.


>>

Utredningen ansågs inte leva upp till Akademiens förväntningar. Akademien var bland annat kritisk till att utredningens förslag till tillvägagångssätt vid introduktion av nya läkemedel ökar komplexiteten och därmed också administrationskostnaderna. Ansvaret för läkemedelsförsörjningen bör enligt Akademien vila på en instans med tillräckliga stödfunktioner. Vetenskaps-akademien framförde att den svenska sjukvården, inklusive läke- medelsförmånen, även i framtiden bör baseras på solidaritets- principen, där de svårast sjuka får behandling även om den inte alltid kan motiveras med hälsoekonomiska analyser. Att undanhålla effektiv behandling, som kan rädda liv eller för- hindra svåra skador för att behandlingen är för dyr eller patienterna för få, anser Akademien vara oförsvarbart ur etisk synvinkel.

HAV- OCH VATTENMYNDIGHETEN: Vetenskapsakademien yttrande sig beträffande Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön

och Västerhavet. Akademien uttryckte en oro för att införandet av havsplaner inte kommer att förbättra situationen i våra svenska havsområden och pekade på möjliga åtgärder, baserade på vad forskningen visar skulle vara effektivt, som planen inte föreslog. Akademien uttryckte också en frustration över att förutsättningar för övervakning och undersökning av våra havsområden i dag inte finns då de basdata som krävs för forskning om havets tillstånd saknas. Detta angavs huvudsakligen bero på sekretess och avgifts- belagda data. Akademien påpekade också att det saknas syste-matiska inventeringar för att kunna skydda det marina kulturarvet.

FORMAS: Vetenskapsakademien svarade FORMAS beträffande en beställd rapport för att utvärdera Sveriges medlemskap i IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis. Akademien tog inte ställning till institutets nuvarande eller kommande betydelse för forskningen, men uttryckte kritik beträffande rapportens kvalitet och valet av tidpunkt för att utvärdera medlemskapet.

MILJÖ- OCH ENERGIDEPARTEMENTET: Vetenskapsaka-demien yttrade sig beträffande betänkandet Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet av Agenda 2030-delegationen. Akademien uttryckte stöd för den process som delegationen initierat och åstadkommit. Delegationen ansågs behandla de speciella utmaningar som Sverige som nation står inför vid implementeringen av Agenda 2030 med stor bredd och berörde alla väsentliga sektorer både vad gäller ansvar och förslag till åtgärder. Akademien pekade inledningsvis på ett antal frågor som behövde ges ökad uppmärksamhet vid fortsatt beredning, men fokuserade i sitt svar på den del som handlar om behovet av kunskap, forskning och innovation (kapitel 8). Vetenskapsakademien såg positivt på att delegationen föreslår att tvärvetenskaplig överblick och kompetens stimuleras och premieras eftersom det krävs för att hantera de tvärsektoriella problem och utmaningar vi står inför. Akademien ifrågasatte dock om det mest effektiva är att tillsätta en utredning och föreslog

som alternativ att statliga forskningsfinansiärer gemensamt skulle kunna få i uppdrag att dokumentera erfarenheter av att stödja tvärvetenskap. Universitet och högskolor skulle på samma sätt kunna beskriva goda exempel på hur man bygger upp tvärvetenskapliga miljöer från dagens forskningssystem.Akademien avvisade förslaget om att klassificera forsknings-ansökningar i relation till hållbarhetsmålen.

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien lämnade ett yttrande beträffande betänkandet En långsiktig,

samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan av Styr- och resursutredningen (även kallad STRUT). Akademien menade att både den akademiska friheten och svensk forsknings kon-kurrenskraft hotas om förslagen genomförs. Målsättningen för utredningen var att hitta en ändamålsenlig styrning av uni-versitet och högskolor som ska ”främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande”. Vetenskapsakademien menade att för-slagen tvärtom innebar en ökad byråkratisering av högskolan. Akademien vände sig särskilt mot förslaget om så kallad dialogbaserad styrning. Såsom det presenterades sågs det närmast som ett hot mot den akademiska friheten. Förslaget ansågs öppna upp för politisk detaljstyrning på ett sätt som kan få oförutsäg- bara konsekvenser, t.ex. i samband med nya politiska majoriteter.

Akademien ansåg också att förslaget om en omfördelning av medel till förmån för direktanslag till lärosätena på bekostnad av konkurrensutsatta medel från forskningsråden var oroande. I yttrandet skrevs: ”I dag svarar Vetenskapsrådet för en viktig del av de offentliga medlen och låter forskare konkurrera på lika villkor. Det är ett välfungerande system som staten ska vara rädd om.” Extern sakkunnighetsbedömning och konkurrens främjar gene-rellt sett vetenskaplig kvalitet och förnyelse enligt Akademiens företrädare. Att istället låta lärosätena fördela en större del av medlen är inte en fördel. ”Vetenskapsakademiens ledamöters erfarenheter är att svenska universitet ofta har svårt att prioritera och att göra nysatsningar. Det tenderar att finnas starkt konser-verande krafter inom universiteten där interna intressegrupper ofta väger tyngre än forskningens kvalitet”, skriver de.

Akademien sa sig inte heller tro att ett sådant system skulle gynna arbetet för ökad jämställdhet, något utredningen hoppades. Tvärtom hävdade Vetenskapsakademien att ”en stor risk om man ersätter objektiva kriterier, som publikationer och citering, med mer informella metoder är att större utrymme ges för godtycke”.

FORMAS: Vetenskapsakademien svarade Formas på remiss beträffande Strategisk agenda för det nationella forsknings-

programmet för livsmedel. Underlag för svaret togs fram av Nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap.

I svaret framfördes bland annat att eftersom hållbarhet är ett nyckelbegrepp i forskningsagendan så hade det varit värdefullt


med en konkretisering av begreppet. Det framhölls också att de båda likvärdiga krav som omställningen av livsmedels-produktionen drivs av, att stärka miljön och att förbättra folk-hälsan, behöver harmonieras. Akademien underströk också behovet av beteendevetenskaplig forskning för att förstå konsument- agerande. I ett av forskningsagendans teman lyfts konsumentens behov av spårbar och säker mat vilket också svarar mot ökade förväntningar från allmänheten. Här borde även behovet av att diskutera betydelsen av genteknik, växtförädling och genmodifiering, och dess innovativa potential för svensk livsmedelsindustri, ha lyfts fram.

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET: Inför regeringens arbete med forskningspropositionen 2020 rekommenderade Vetenskapsakademien:

é att ett nytt mål införs i forskningspropositionen om att de statliga anslagen till forskning ska uppgå till 1,0 procent av BNP jämfört med dagens 0,75 procent och att ökningen ska tillfalla fri forskning,

é att regeringen successivt ökar anslagen till Vetenskapsrådet från dagens sex miljarder till tolv miljarder om fyra år och att satsningen i första hand bör riktas till projektmedel för fri forskning,

é att tematiska satsningar görs inom breda områden och utlyses i konkurrens, för att garantera hög kvalitet även på dessa satsningar,

é att finansieringen av den viktiga forskningsinfrastrukturen balanseras med finansiering av drift, användarstöd och projektmedel, så att infrastruktursatsningarna kommer till optimal användning,

é att regeringens politik för forskning fastställs i den kom-mande forskningspropositionen, och att beslut rörande hög-skolans utbildningsverksamhet beslutas inom ramen för utbildningspolitiken, samt

é att regeringen tillsätter en utredning om en tydligare rollför-delning inom det svenska högskolesystemet.

SOCIALDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien svarade på remiss av del- och slutbetänkandet Komplementär och alternativ

medicin och vård från KAM-utredningen. Akademien välkomnade utredningen som ansågs vara en noggrann och balanserad genomgång av svensk lagstiftning, av regelverk i andra länder och av förekomst av olika system och metoder som appliceras inom komplementär och alternativ medicin (KAM) och komplementär och alternativ vård (KAV).

Förslaget att utvidga de begränsningar för icke-sjukvårds-personal som finns i patientsäkerhetslagen att behandla vissa sjukdomar ansågs klokt och tidsenligt, och det sades vara speciellt välkommet att även psykiska sjukdomar omfattas. Akademien ville särskilt framhålla vikten av att enligt utredningens förslag höja åldersgränsen för KAM och KAV för barn och att ett sådant beslut inte heller bör kunna överlåtas åt föräldrarna, då konsekvenserna för barnet kan bli synnerligen allvarliga. Utredningens förslag att sjukvårdens personal ska utbildas om KAM och KAV ansågs bra. Dock framhålls att det krävs en precisering av vilka kvalifikationer vad gäller evidensbaserad metodik dessa utbildare måste inneha samt hur sjukvården ska förses med dessa kvalificerade utbildare. Det är väsentligt att den brist på utbildare inom området som i dag finns inte leder till att undervisningen får ombesörjas av partsintressen.

Vetenskapsakademien anser att SBU, Statens beredning för medi-cinsk och social utvärdering, bör få huvudansvaret för att upprätta en plats för heltäckande information om KAM och KAV samt att huvud-ansvaret för tillsyn läggs på IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Vetenskapsakademien ställde sig tveksam till förslaget att symptomlindrande KAM ska vara tillåten vid allvarlig sjukdom och också till barn och gravida, då det finns svåra gräns-dragningsproblem.

FINANSDEPARTEMENTET: Vetenskapsakademien kom-menterade en promemoria rörande förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

Akademien uttalade stöd för ambitionen att ge incitament till ökade investeringar i forskning och utveckling, men påpekade också att det relativt nyinförda systemet med lägre arbets-givaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling borde utvärderas inför en utökning, för att ta tillvara erfarenheter av hur systemet hittills har fungerat.

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Vetenskapsakademien yttrade sig, efter remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten, över Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) rapport Fud-program 2019.

Akademien konstaterade att programmet är välstrukturerat och detaljerat. Avsnitten om pågående och planerade forsknings- och teknikutvecklingsinsatser ansågs ge en god nuläges-beskrivning som leder till logiska och välmotiverade program-förslag för framtiden. Akademien gav också i sitt svar ett antal detaljkommentarer.

é Institut

BEIJERINSTITUTET FÖR EKOLOGISK EKONOMIwww.beijer.kva.se

Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi är ett internationellt nätverksbaserat institut för forskning som kombinerar ekologi, ekonomi och hållbar utveckling.

Forskningen bedrivs utifrån insikten att människor och natur är så starkt sammankopplade att de bör betraktas som social-ekologiska system, och institutet bedriver ett tvärvetenskapligt arbete som engagerar allt från ekonomer och ekologer till arkitekter och beteendevetare. Förutom att bedriva forskning är målet att stimulera till samarbeten mellan forskare och forskningsinstitutioner för att främja en djupare förståelse för samspelet mellan ekologiska system och samhällets och ekonomins utveckling. Arbetet innefattar internationella forskningsprogram samt workshops, undervisning, kapacitetsbyggande och spridning av forskningsresultat. Via forsknings-programmen har Beijerinstitutet en central roll i flera interna-tionella samarbeten och nätverk. En internationell vetenskaplig styrelse ger råd om institutets forskningsinriktning och nätverket Beijer Fellows bestående av internationellt ledande forskare är aktivt engagerade i institutets verksamhet. Föreståndare är professor Carl Folke* och biträdande föreståndare docent Anne-Sophie Crépin.

ForskningsprogramBeijerinstitutets forskning är för närvarande organiserad i fyra forskningsprogram:

Aquaculture and sustainable seafood

Analyserar vattenbrukets konsekvenser i relation till fiske och jordbruk, samt dess möjligheter för hållbar och rättvis användning av globala resurser.

Behaviour, economics and nature

Studerar människans beteende i relation till naturens dynamik och hållbart nyttjande av ekosystemens varor och tjänster.

Governance, Technology and Complexity

Undersöker hur institutioner kan hantera möjligheter och risker kopplade till ny teknologi och andra utmaningar i dagens komplexa och sammankopplade värld.

Urban socia-lecological systems

Undersöker social-ekologiska faktorer som bygger resiliens

i urbana miljöer och främjar ekosystemtjänster och mänsklig välfärd i stadslandskap.

FinansieringGrundfinansiär är Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Anslag mottogs 2019 även från Stiftelsen Anna-Greta och Holger Crafoords fond, European Fisheries Inventory in the Central Arctic Ocean (EFICA), Stiftelsen Jacob och Marcus Wallenbergs Minne, forskningsrådet Formas, Ragnar Söderbergs stiftelse, Sida, Stockholms läns landsting, Vetenskapsrådet och Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA).

Konferenser, undervisning och seminarierNedan följer ett urval av institutets aktiviteter 2019.

11–12 /1 W O R K SH O P: Human-Machine-Ecology. Princeton University. En internationell workshop om vilken påverkan arti-ficiell intelligens kan ha på världens ekosystem. I samarbete med Stockholm Resilience Centre (SRC) och Princeton University.

17–29/1 KONST- OCH VETENSKAPSUTSTÄLLNING: In My Backyard. Elever från Beckmans designhögskola tolkade Beijerinstitutets forskning kring urbana ekosystemtjänster. Utställningen visades på och skapades i samarbete med designfirma Svenskt Tenn, Stockholm.

18/1 SYMPOSIUM: Our food in the Anthropocene. Kungl. Veten-skapsakademien. Svensk lansering av EAT-Lancet-rapporten EAT-Lancet Commission on Healthy Diets from Sustainable food

systems, i samarbete med Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB) och SRC.

27–30/1 WORK SHOP: Urbanisation in the Anthropocene – in

support of a liveable planet. Kungl. Vetenskapsakademien. I samarbete med SRC och Stanford University.

21/1–5/2 MA STERKURS: Challenges of environmental decision

making. Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

7/2 SYMPOSIUM: Frisk med fisk utan risk. Kungl. Vetenskaps-akademien. Heldagssymposium i samarbete med Vetenskaps-akademien, RISE, Landsbygdsnätverket/EU, SIGHT och SRC. Finansierat av Formas.


>>


■


FO

TO: A

GN

ETA

SU

ND

IN

13 –15 / 5 H Ö G N I VÅ M Ö T E : SeaBOS (Seafood Business for

Ocean Stewardship) 2nd working meeting, Bergen, Norge. Med nyckel-företag inom sjömatsnäringen, i närvaro av H.K.H. Kronprinsessan Victoria. I samarbete med Stockholm Resilience Centre och GEDB.

20/5–24/5 WORKSHOP: Beijer Young Scholars. Första workshop med tredje generationen unga forskare i ett internationellt nätverk, bildat av Beijerinstitutet. Syftet är att stimulera till utveckling av nya forskningsområden och tvärvetenskapliga samarbeten, för att bidra till lösningar på globala hållbarhetsutmaningar. Kungl. Vetenskapsakademien och Ekskäret, Stockholms skärgård.

26–28/5 WORK SHOP: Imaginaries and the Biosphere. Kungl. Vetenskapsakademien. En internationell workshop för att öka förståelsen av sociala och kulturella processer som främjar hållbarhet. Anordnad med stöd av Stiftelsen Jacob och Marcus Wallenbergs Minne.

5–7/6 WORKSHOP: Marine Mammals Health Index. Kungl. Veten-skapsakademien. Med syfte att utveckla ett globalt hälsoindex för marina däggdjur som kan ligga till grund för en bättre förvaltning av haven. I samarbete med Princeton University och finansierat av Anna-Greta och Holger Crafoords fond.

1–3/9 HÖGNI VÅ MÖTE: The Phuket Dialogue – Advancing the

Seafood Business for Ocean Stewardship (SeaBOS) Initiative. Phuket, Thailand. I samarbete med Stockholm Resilience Centre och GEDB. Läs mer på keystonedialogues.earth

14–16/9 WORK SHOP: 27:e Askömötet, Transformative actions

towards social-ecological stewardship in the Anthropocene. Askö marinlaboratorium och Kungl. Vetenskapsakademien.

1/10 SYMPOSIUM Acknowledging 10 years of Planetary Boundaries. Kungl. Vetenskapsakademien. I samarbete med SRC.

6/11 SEMINARIUM: Earth stewardship – a foundation for sustainability. Halvdagsseminarium på Naturhistoriska Riksmuseet. I samarbete med SRC och Volvo Environment Prize.

THE STOCKHOLM SEMINARS: En seminarieserie på Akademien med internationellt framstående forskare inom ett brett spektrum av ämnen som rör hållbar utveckling. Serien arrangeras av Beijerinstitutet, Albaeco, Stockholm Resilience Centre och Future Earth. 2019 hölls fem seminarier i serien inklusive det 200:e, Water

as the bloodstream of the Biosphere, som filmades och återfinns på www.stockholmresilience.su.se

Beijer Young Scholars workshop.


>>

PublikationerBeijerinstitutets forskare publicerades 2019 bland annat i Ambio; Annual Review of Ecology, Evolution and Systematics; Ecology and Society; European Review of Agricultural Economics; Global Environmental Change; Frontiers in Marine Science; Journal of Economic Theory; Journal of Environmental Psychology; Landscape and Urban Planning; The Lancet; Marine Policy; Nature; Nature Ecology & Evolution; Nature Sustainability; PLOS One; Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS); Reviews in Aquaculture; Scandinavian Journal of Economics; Science Advances; Water Security.

BERGIANSKA STIFTELSEN www.bergianska.se

Bergianska stiftelsen inrättades genom bröderna Bergius testamente som trädde i kraft 1791. Institutionen är sedan 1885 belägen i Bergianska trädgården i Frescati. Bergianska stiftelsen ansvarar för Edvard Andersons växthus, invigt 1995, och samverkar med universitetets del av Bergianska trädgården. Forskning inom ”naturalhistoria, särskilt botanik”, bedrivs också i nära samarbete med Stockholms universitet. Trädgårdens föreståndare, professor Catarina Rydin, ansvarar för både Akademiens och Stockholms universitets delar av den Bergianska verksamheten. Hon är även vice sektionsdekanus i biologi och ämnesföreträdare för systematisk botanik vid universitetet.

VerksamhetVerksamheten i Bergianska trädgården består av forskning och samlingsvård samt utåtriktad verksamhet och kunskaps-spridning. Forskare har möjlighet att förlägga experimentell verksamhet i trädgården, få råd av personalen och nyttja trädgårdens samlingar. De levande samlingarna är även av central betydelse för universitetets undervisning i botanik och andra ämnen. Edvard Andersons växthus har verksamhet för barnfamiljer, och undervisning för skolklasser sker i samarbete med Vetenskapens Hus. Trädgården har ett omfattande program riktat till allmänheten, med temadagar, utställningar, visningar och populärvetenskapliga föredrag.

Forskningsprojekt Makroevolutionära mönster och processerForskningen vid Bergianska stiftelsen bedrivs av föreståndarens forskargrupp. Forskningen, som stöds av Kungl. Vetenskaps-akademien, Stockholms universitet och Vetenskapsrådet, hör hemma i gränslandet mellan systematisk botanik, paleontologi och ekologi. Projekten kan studera såväl samtida som historiska mönster och processer, och baseras på undersökningar av både

nutida och utdöda växter. För närvarande pågår forskning på flera växtgrupper, bland annat Gnetales som är en liten grupp fröväxter som är välkänd eftersom den ansetts vara nyckeln till blomväxternas ursprung. Forskning pågår också på braxengräs som är en slags lummerväxter, samt på blomväxter. Flera pågående projekt använder ny sekvenseringsteknik där hela genomet från cellernas organeller, samt delar av kärnans dna, används för analyser av evolutionära och biogeografiska mönster och processer.

Edvard Andersons växthusVäxthuset har under året hållit öppet för publik 6–7 timmar dagligen. Antalet besökare har varit cirka 42 000, varav 10 300 barn. Under året har 256 skolgrupper deltagit i Vetenskapens Hus skolprogram, 25 student- och andra vuxengrupper har guidats av växthusets personal och ytterligare 91 klasser har besökt växthuset på egen hand. Förutom Stockholms universitet, som hyr delar av växthuset för sitt tropiska material, har flera högre utbildningslinjer i och utanför Stockholm använt växthuset i botanisk, hortikulturell, konstnärlig eller annan undervisning. Allmänheten har erbjudits temavisningar och andra aktiviteter inom trädgårdens gemensamma tema Evolution. På påsklovet anordnades Godisvandring–växterna i ditt påskägg i växthuset i samarbete med Vetenskapens Hus och under höstlovet familje-aktiviteter med kottar. Även vid Biologiska mångfaldens dag anordnades familjeaktiviteter. Utställningen Jul i växthuset genomfördes 20 november till 12 december och sågs av 3 100 enskilda besökare samt 79 skolgrupper. Naturskyddsföreningen och Utbildningsradion har lånat lokal för filminspelningar. Under hösten övergick uppvärmningen av växthuset från värmepannor till fjärrvärme i kombination med värmepumpar.

SamlingarnaBergianska stiftelsens historiska växtsamlingar är omfattande och unika och innehåller bland annat växter från Kapprovinsen, Västindien och Surinam, från herbarier vilka tillhört Linné, Bergius, Ekberg, Grubb, Löfling, Rolander, Swartz, Thunberg och Wänman. För närvarande är cirka 11 000 ark (drygt 60 procent) digitaliserat och tillgängligt för forskare via en portal på JSTOR:s webbplats. Bergiusdatabasen är sökbar via Global Biodiversity Information Facility (GBIF) och Bergiusherbariets hemsida (www.bergianska.se/samlingarna/herbarier/sök-i-samlingarna). I Bergianska stiftelsens samlingar ingår också Ikonoteket, professor Bergianus Veit Wittrocks porträttsamling av kända botanister, som i dag innehåller flera tusen porträtt. Stiftelsens del i Bergianska trädgårdens levande samlingar om-fattar cirka 1 800 accessioner, huvudsakligen i Edvard Andersons växthus. Bergianska stiftelsen får regelbundet förfrågningar från forskare och privatpersoner om material ur stiftelsens samlingar.



FinansieringBergianska stiftelsens verksamhet finansieras till största delen från egna fonder. Drift och verksamhet vid Edvard Andersons växthus finansieras från Edvard Andersons donationsfond, hyresintäkter från Stockholms universitet, samt intäkter från entré, kafé och museibutik. Externa anslag har erhållits från trädgårdens vänförening.

Publicering och forskningspresentationerInstitutionens forskare har under 2019 publicerat i tidskrifterna International Journal of Plant Sciences, Journal of Systematics and

Evolution, Molecular Phylogenetics and Evolution, Plant Systematics

and Evolution och Taxon. Medlemmar i forskargruppen har under året hållit vetenskapliga föredrag på Bolin Days Conference (Stockholm), MioMeet (Stockholm), MAGIC meeting (Potsdam), och på EGU Galileo Conference on mass extinctions, recovery and resilience (Utrecht), samt flera populärvetenskapliga föredrag i Bergianska trädgården.

CENTRUM FÖR VETENSKAPSHISTORIAwww.centrum.kva.se

Centrum för vetenskapshistoria har till uppgift att aktivera, bedriva och biträda forskning inom det vetenskapshistoriska området, särskilt utifrån Akademiens egna samlingar, samt att föra ut kunskap om Akademiens och vetenskapernas historia.

VerksamhetÅret inleddes med att fira Centrums första 30 år. Det gjordes med det internationella seminariet The conditions and possibilities

for the scientific heritage med deltagare från Danmark, Norge, Storbritannien, Italien och Tyskland Digitaliseringen av Swedenborgarkivet, som är upptaget på UNESCO:s Memory of the Worldlista, har gått i mål under året. På Centrum har över 900 volymer från drygt 100 olika arkiv under året tagits fram till över 300 besökare, till det kommer mer än 200 interna och externa förfrågningar och handläggningar. Man ska då notera att Centrum varit stängt för forskare under hösten på grund av störningar från ombyggnationen. De populäraste arkiven 2019 var: Svante Arrhenius, Svenska trädgårdsföreningen, Hierta-Retzius, Nobelarkivet, SSAG och Swedenborg. Likaså presenteras guldkorn ur samlingarna regelbundet via sociala medier.

Utställningen Jul i växthuset genomfördes 20 november till 12 december och sågs av 3 100 enskilda besökare samt 79 skolgrupper.

Under höstlovet anordnades familjeaktiviteter med kottar i Edvard Andersons växthus.

FO

TO: M

IA O

LVÅN

G


>>

UtställningsverksamhetCentrum har lånat ut arkivmaterial och föremål till följande utställningar under året: Medaljkonsten, Kungl. Myntkabinettet och Drömmen om det exakta, Gustavianum.

Föredrag och konferenserCentrums föreståndare, Karl Grandin, har varit särskilt inbjuden att hålla föredrag i Düsseldorf, Birr och Stockholm och har hållit föredrag på flera andra konferenser. Konservator Jonas Häggblom höll en presentation på Science Heritage Forum i Göteborg och övriga anknutna forskare har likaså hållit föredrag runt om i världen.

Personal från Centrum har deltagit i konferenser och möten i Stockholm, Split, Halle, Maastricht, London och Oxford. Ett antal studiebesök vid Centrum har genomförts från närbelägna institutioner, även från utlandet. Föreståndaren har under året intervjuats i Forskning och Framsteg, Vetandets Värld och Bildningspodden.

ForskningsprojektFöreståndaren har under året varit ordförande för EPS History of Physics Group och utsetts till ordförande för EPS Historic Sites Committee. Forskningsprogrammet Science and Modernization in

Sweden (SMS) har under året avslutats. I detta program arbetade

även: Jenny Beckman, Staffan Bergwik, Henrik Björck, Gustav Holmberg, Solveig Jülich, Thomas Kaiserfeld, Johan Kärnfelt, Katarina Larsen, Christer Nordlund*, Sverker Sörlin, Anna Tunlid, Sven Widmalm* och Nina Wormbs. Erling Norrby* har utkommit med sin fjärde bok om Nobelprisen och Bengt Jangfeldt har, i samarbete med Centrum för näringslivshistoria avslutat sitt projekt om släkten Nobel som kommer i tryck nästa år.

Ett antal svenska och utländska forskare har under kortare och längre tid forskat vid Centrum. Professor Climério Silva Neto från det federala universitetet i västra Bahia kunde beredas möjlighet att i ett par veckor arbeta i Nobelarkivet med hjälp av stöd från Stiftelsen Jacob och Marcus Wallenbergs Minne.

FinansieringCentrum finansieras för sin basverksamhet av egna fonder och av Akademien, medan forskningen och utställningar finansieras av externa anslag. Forskningsanslag har kommit från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för forskningsprogrammet Science and Modernization in Sweden. Swedenborgskanningen har finansierats av privata medel från USA.


Firandet av Centrums första 30-år ägde rum i januari med föredrag och efterföljande middag i Klubbvillan.

FO

TO: JO

AK

IM H

AM

MA

RS

TE

N


PublikationerFysikaktuellt, nr 2 (2019), 6–7; Fysikaktuellt, nr 4 (2019), 20–23, Grandin, K.Knowledge in Motion: The Royal Swedish Academy of Sciences and

the Making of Modern Society, (Stockholm, 2019) eds. Kärnfelt, J. Grandin, K. & Jülich, S.Nobel Prizes: Cancer, vision, and the genetic code, (World Scientific, 2019), Norrby, E.

INSTITUT MITTAG-LEFFLERwww.mittag-leffler.se

Institut Mittag-Leffler är ett internationellt centrum för mate-matisk forskning. Den 16 mars 1916 grundade professor Gösta Mittag-Leffler och hans fru Signe en stiftelse under överinseende av Kungl. Vetenskapsakademien och donerade sin magnifika villa med det förstklassiga matematiska biblioteket till Aka-demien. Därmed skapades världens första matematiska forskningsinstitut. I sin nuvarande form går institutet tillbaka till 1969 då Lennart Carleson* initierade en aktiv internationell forskningsverksamhet som kommit att bli välrenommerad.

Institutets uppdrag är att främja matematisk forskning på högsta internationella nivå, särskilt i Sverige och Norden. Den huvudsakliga verksamheten under ett år innefattar två termins-långa forskningsprogram, ett tiotal sommarkonferenser och sommarskolor samt tre helger med matematik för gymnasie-lärare, de så kallade Kleindagarna.

Under 2019 har institutet varit värd för två längre forsknings-program, ett inom spektralteori och ett inom allmän relativitets-teori och geometri, samt nio veckolånga konferenser inom centrala och aktuella matematiska forskningsområden. Forskningsprogram och konferenser har finansierats med bidrag från Vetenskapsrådet och Vergstiftelsen. Utöver detta har några särskilt inbjudna gästforskare finansierats av G S Magnusons fond, Anna-Greta och Holger Crafoords fond och Stiftelsen Jacob och Marcus Wallenbergs Minne.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar ett omfattande renoveringsarbete av två av institutets byggnader, Grindstugan och Gula Villan. Arbetet har påbörjats under 2019 och beräknas vara klart under 2020. Renoveringen kommer att utöka antalet forskarbostäder och generellt förbättra kvalitet på institutets faciliteter.

Institutet deltar i olika nordiska och internationella samarbeten. Årligen organiseras ett möte för prefekter vid de nordiska matematikinstitutionerna. Institutet är därtill aktiv medlem i

ERCOM, samarbetsorganisationen för de europeiska forsknings instituten i matematik.

Institut Mittag-Leffler publicerar två matematiska tidskrifter, Acta Mathematica och Arkiv för Matematik, med ekonomiskt stöd från Stiftelsen H.M. Konungens Acta Mathematica Fond.

é Program

GLOBAL ECONOMIC DYNAMICS AND THE BIOSPHERE – Familjen Erling-Perssons akademiprogram

www.gedb.se

Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB) är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inriktat på kopplingar mellan globala miljö- och samhällsförändringar, och mänsklighetens utveckling och välbefinnande. Inom programmet kombineras ekonomi med en rad andra samhälls- och natur-vetenskaper. GEDB finansieras av Familjen Erling-Perssons Stiftelse och har ett nära samarbete med Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Programmet leds av professor Carl Folke* och docent Beatrice Crona.

Sedan 2019, då programmet fick förnyade anslag från Familjen Erling-Perssons Stiftelse bedrivs forskningen inom två huvudteman:

Biosphere Finance Inom detta tema ryms forskning om kopplingen mellan finans-sektorn och för planeten viktiga upprätthållande system, så som de tropiska och boreala, och processer som kolinlagring och vattentransport. Syftet är utforska hur kapitalmarknader på olika sätt kan bidra till att främja hållbar social utveckling i enlighet med biosfärens dynamik. Under 2019 publicerades bland annat en artikel i Science Advances (Jouffray et al. 2019) som utvidgar denna forskning till havsmiljöer, genom att belysa hur introduktion av hållbarhetskriterier inom olika nyckleområden i finanssektorn skulle kunna få stor påverkan på havs- och fiskresurser.


■


Aktiviteter i urvalUnder året hölls ytterligare två välbesökta dialoger med finansmarknadsrepresentanter, i samarbete med Future Earth. Den första i Tokyo i mars, och den andra i juni i Singapore, i an-slutning till en årlig stor investeringskonferens organiserad av Temasek, som även sponsrade sessionen. Läs mer: sleepinggiants.earth

Verkställande föreståndare Beatrice Crona inbjöds av Norsif (en samarbetsplatform för de nordiska ländernas SIF-organisationer (Social Investment Forums) att den 7 november leda en workshop om ägarstyrning för att undvika avskogning i Amazonas vilket skulle kunna eskalera klimatförändringar.

Global Health and Biosphere StewardshipDetta tema är nytt för 2019 och har fått en strålande start, med många olika aktiviteter och publicerade arbeten. Målet med forskningen är att stödja innovation inom förvaltning av landskap, hav och av biosfären som helhet, men framför allt att utforska hittills relativt outforskade kopplingar mellan biosfärens förändring och mänsklig hälsa och välfärd. Detta gör vi genom att bl.a. undersöka effekten av globala produktionsmönster på hälsorisker långt borta från själva produktionen. Ett tydligt exempel i detta sammanhang är jordbrukets roll för ökningen av antibiotikaresistens. Under året har ytterligare alster lagts till detta växande akademiska fält, där flera av GEDB:s forskare leder vägen. Läs mer: https://amr-resilience.gtglab.net/

Aktiviteter i urvalÅret inleddes med en svensk lansering på Akademien av den mycket uppmärksammade rapporten: EAT-Lancet Commission

on Healthy Diets from Sustainable food systems, i samarbete med Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre. Flera GEDB-forskare var med och presenterade resultat. Under detta symposium presenterades även en första översiktsrapport om den akvatiska matens roll för ett hållbart framtida matsystem, författad av forskare på GEDB och Beijerinstitutet. Rapporten låg till grund för ett uppstartsmöte på Stockholm Resilience Centre i juni för ett 18 månaders forskningsinitiativ, Blue Food

Assessment (BFA) – Putting aquatic production at the heart of global

food systems, med syfte att koppla samman världens främsta experter inom akvatisk produktion, handel och konsumption och leverera insikter kring detta till beslutsfattare under FN:s nyligen utannonserade Food Summit, beräknad till september 2021.

I samarbete med Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet anordnades ytterligare en högnivådialog 1–3 september inom ramen för SeaBOS – Advancing the Seafood Business for Ocean

Stewardship (SeaBOS) Initiative, i Phuket, Thailand. SeaBOS är ett initiativ där tio världens största fisk- och skaldjursföretag förbundit sig till ett tiopunkters forskningsbaserat handlings-

program för hållbar förvaltning av världshaven. Initiativet stöds aktivt av Kronprinsessan Victoria i hennes egenskap av ambassadör för FN:s Globala hållbarhetsmål och Kronprinsessan deltog också i ett arbetsmöte i Bergen i maj. Läs mer på keystonedialogues.earth

Inom det GEDB-ledda projektet AMResilience har det anordnats två workshops med syfte att skapa en digital lärandeplattform för interventioner för att minska antibiotikaresistens. Deltagare var exporter från intressegrupper inom olika fält såsom hälsa, djurhälsa, djurhållning, matsäkerhet, fiskodling, lagstiftning och miljöförvaltning. Den första fokuserade på höginkomstländer och hölls 17–20 september i Stockholm i samarbete med University of Waterloo, Kanada. Den andra ägde rum i Penang, Malaysia 7–10 oktober, i samarbete med University of Waterloo och WorldFish, och fokuserade på förhållanden i låg- och medelinkomstländer.Läs mer: https://amr-resilience.gtglab.net/

PublikationerInom programmet har ett trettiotal artiklar publicerats 2019 i vetenskapliga tidskrifter och böcker, däribland Naturem, Nature

Ecology and Evolution, Nature Sustainability, Science Advances,

AMBIO, Ecological Economics, Global Environmental Change,

Global Health Action, the Lancet, Marine Policy, PLOS ONE för att nämna ett urval.

Deltagarna vid SeaBOS möte i Bergen, som stöds av Kronprinsessan Victoria. Från GEDB och Beijerinstitutet deltog Beatrice Crona, Carl Folke, Patrik Henriksson och Max Troell.

FO

TO: IN

GR

ID JÆ

GE

R/M

OW

I


THE SWEDISH INSTITUTE FOR GLOBAL HEALTH TRANSFORMATION – SIGHThttp://sight.kva.se

VerksamhetGlobal hälsoinstitutet SIGHT bildades i januari 2017 med uppdraget att stärka tvärvetenskapligt forsknings- och utbild-ningssamarbete, genom att främst stödja studenter och unga forskare verksamma vid svenska universitet, samt att tillföra evidensbaserad kunskap för policy-arbete inom global hälsa, allt inom ramen för FN:s Agenda 2030.

Den första kohorten av SIGHT Fellows hade sin sista termin under våren, med avslutningsceremoni i juni. SIGHT har därefter internt utvärderat erfarenheterna från programmet, och planerat och sökt medel för en ny kohort.

På uppdrag från Utrikesdepartementet stödde SIGHT Världs-hälsoorganisationen med deras första partnerforum, som gick av stapeln under april månad i Stockholm. Förutom lokal koordi- nering tog SIGHT tillfället i akt och använda sig av det faktum att många ledare inom global hälsa var på plats. SIGHT Fellow Maria Nilsson från Umeå universitet modererade ett frukost- möte på ämnet klimatförändringar och hälsa, kopplat till ett forskningsbidrag från Formas. SIGHT:s studentkoordinatorer och SIGHT:s studentnätverk anordnade ett större studentevenemang, med inbjudna högsta ledningen på de tre stora global hälsoorganisa-tionerna i Genève: Världs-hälsoorganisationen, Globala fonden och Gavi.

The Lancet-SIGHT Commission on Peaceful Societies through

health and gender equality hade ett tvådagars startmöte i maj, med kommissionerna närvarande, inklusive Finlands tidigare president Tarja Halonen. Arbetet med att ta fram en slutrapport på området kommer att fortgå under 2020 och 2021.

SIGHT:s barnhälsonätverk lanserade efter två års arbete en rapport där barnet är placerat i centrum av Agenda 2030, Placing Children at the Centre of the Sustainable Development

Goals: A SIGHT-Swedish Society of Medicine Road Map on Global

Child Health. Rapporten lanserades i augusti på Svenska Läkaresällskapsällskapet med ett stort antal deltagare. Som en följd publicerade SIGHT en forskningsartikel i Global Health

Action under hösten.

SIGHT har under året utfört förstudier inom området klimat-förändringar och barnhälsa, finansierat av Formas. Det har varit en naturlig fortsättning av SIGHT:s arbete med barnhälsa, och resulterade i utformandet av ett konsortium för att ta fram ett projektförslag för åren framåt.

SIGHT har under året stärkt Sveriges närvaro ytterligare vid den årliga global hälsokonferensen PMAC i Bangkok. Regerings-kansliet var under året synligt som en av medarrangör till kon-ferensen, där SIGHT tillsammans med Folkhälsomyndigheten höll en workshop med simulering av de globala målen.

SIGHT:s studentkoordinatorer anordnade traditionsenligt ett studentevenemang i november i samband med prisceremoni för SIGHT Award. Årets evenemang integrerades i konferensen Act!Sustainable på Göteborgs universitet, med temat Towards

better health for refugee women and children.

Finansiärer under åretSIGHT har under året haft stöd från Bill & Melinda Gates Foundation, som ett första av tre år på ett fortsättningsbidrag. Utrikesdepartementet har vidare som del av uppdraget med Världshälsoorganisationens möte i Stockholm bidragit med medel. Ett startbidrag från Formas löpte under året, för SIGHT:s arbete med klimatförändringar och hälsa. Liksom tidigare år do-nerade Familjen Einhorns Stiftelse prissumman till SIGHT Award.

K A P I T E L | 69

é Vetenskapliga tidskrifter

ACTA MATHEMATICA

www.mittag-leffler.se/publications/acta-mathematica

Acta Mathematica grundades av Gösta Mittag-Leffler 1882 och publiceras sedan dess av Institut Mittag-Leffler. Det är en av de mest prestigefyllda matematiktidskrifterna i världen. Acta Mathematica innehåller originaldokument av högsta kvalitet inom alla matematikområden. Sedan 2017 är alla artiklar fritt tillgängliga online.

RedaktionCHEFREDAKTÖR: Tobias Ekholm*, Institut Mittag-Leffler och Uppsala universitetREDAKTÖRER: Michel Brion, CNRS, Institut Fourier, Grenoble; Tobias H. Colding, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge; Jesper Grodal, University of Copenhagen; Helge Holden, NTNU – Norwegian University of Science and Technology, Trondheim; Kurt Johansson, KTH, Stockholm; Eero Saksman, University of Helsinki, Helsingfors.

Upplaga2 volymer/år (4 häften, totalt 800 sidor).Samtliga artiklar som publicerats sedan starten 1882 finns fritt tillgängliga i elektronisk form.PUBLICERADE ARTIKLAR: 10

ACTA ZOOLOGICA

www.wileyonlinelibrary.com/journal/azo Publiceras gemensamt av de svenska och danska vetenskaps-akademierna.

RedaktionCHEFREDAKTÖR: : Lennart Olsson, Jena, TysklandÄMNESREDAKTÖRER: : Katrine Worsaae, Köpenhamn, Danmark (evertebrater utom leddjur); Roland Melcher, München, Tyskland (leddjur) och Lennart Olsson, Jena, Tyskland (vertebrater)

Upplaga100 ex., 1 volym/år (4 häften, totalt 458 sidor).Förlaget Wiley-Blackwell säljer tidskriftspaket (licensed sales) till universitet och andra institutionerMer än 5 000 institutioner har därigenom elektronisk tillgång till Acta Zoologica. Dessutom har mer än 1 000 institutioner elektronisk tillgång genom EBSCO. Samtliga artiklar från starten 1920 finns tillgängliga i elektronisk form.PUBLICERADE ARTIKLAR: 41

AMBIO – A JOURNAL OF THE HUMAN ENVIRONMENT

http://www.springer.com/environment/journal/13280Publiceras i samarbete med Springer Nature.

Ambio publicerar forskningsartiklar och översiktsartiklar inom samtliga miljöforskningsdiscipliner. Från och med 2019 ges tidskriften ut med ett nytt nummer varje månad. Genom samar-betet med 19 biträdande redaktörer med breda ämneskunskaper inom miljöforskning säkerställs en hög vetenskaplig kvalitet. Författarna kommer främst från USA, Sverige, Storbritannien, Brasilien, Kina och Australien. Antalet inskickade artiklar per år (500) har dubblerats sedan 2013. En fjärdedel av artiklarna accepterades efter granskningsförfarande. Fler än en miljon Ambio fulltext-artiklar laddas årligen ned. Tidskriftens impact factor har för första gången passerat 4, vilket är en dubblering sedan 2011.

RedaktionCHEFREDAKTÖR: Bo Söderström, StockholmREDAKTÖRER: Katarina Abrahamsson, Göteborg; Erik Andersson, Stockholm; Olof Andrén, Uppsala; Wiebren J. Boonstra, Stockholm; Linley Chiwona-Karltun, Uppsala; Daniel J. Conley*, Lund; Georgia Destouni*, Stockholm; Ulrik Ilstedt, Umeå; Arne Jernelöv, Lidköping; E. Carina H. Keskitalo, Umeå; Jeffrey A. McNeely, Bangkok, Thailand; Claudia Mohr, Stockholm; Madelene Ostwald, Göteborg; Graciela M. Rusch, Trondheim, Norge; Angelina Sanderson Bellamy, Cardiff, Wales; Jesper Stage, Luleå; Michael Tedengren, Stockholm; Lars Tranvik*, Uppsala; Angela Wulff, Göteborg.

ANSVARIG UTGIVARE: Ständige sekreteraren Göran K. Hansson* PUBLICERADE ARTIKLAR/SIDOR: 122/1552

SPECIALNUMMER:

MAJ – Urban transformative capacity: From concept to practice

SEPTEMBER – Lead in hunting ammunition: Persistent problems

and solutions

NOVEMBER – Sustainable ecosystem governance under changing

climate and land use

DECEMBER – Human adaptation to biodiversity change in the

Anthropocene

NEDLADDADE ARTIKLAR: Antalet nedladdade fulltextartiklar under 2019 (1 200 000) ökade med 15 procent jämfört med 2018. Artiklarna finns fritt tillgängliga via PubMed Central 12 månader efter publicering.

IMPACT FACTOR: 4,103 (2018).


>>

■


ARKIV FÖR MATEMATIK

www.mittag-leffler.se/arkiv-for-matematik

Arkiv för Matematik grundades 1903 av Kungliga Vetenskaps-akademin. Den publicerades som en del av Arkiv för matematik, astronomi och fysik fram till 1949. Sedan 1971 publiceras tidskriften av Institut Mittag-Leffler. Sedan 2017 är alla artiklar från 1949 till nutid fritt tillgänglig online.

RedaktionCHEFREDAKTÖR: Hans Ringström*, Institut Mittag-Leffler och Kungliga Tekniska Högskolan, StockholmREDAKTÖRER: Mats Andersson, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg; Carel Faber, KTH, Stockholm; Pär Kurlberg, KTH, Stockholm; Volodymyr Mazorchuk, Uppsala universitet; Erik Wahlén, Lunds universitet.

Upplaga1 volym/år (2 häften, totalt 400 sidor).Samtliga artiklar som publicerats sedan starten 1949 finns fritt tillgängliga i elektronisk form.PUBLICERADE ARTIKLAR: 23

ZOOLOGICA SCRIPTA

www.wileyonlinelibrary.com/journal/zsc Publiceras gemensamt av de svenska och norska vetenskaps-akademierna.

RedaktionCHEFREDAKTÖR: Per Sundberg, Göteborg VERKSTÄLLANDE REDAKTÖRER: Lutz Bachmann, Oslo och Per Ericson, Stockholm

UpplagaCa 50 ex., 1 volym/år (6 häften).Majoriteten av läsarna har tillgång till den elektroniskaversionen.PUBLICERADE ARTIKLAR: 50

STÖRRE FINANSIÄRER AV AKADEMIVERKSAMHET

é BILL & MELINDA GATES FOUNDATION

é CRAFOORDSKA STIFTELSEN

é FAMILJEN ERLING-PERSSONS STIFTELSE

é FORMAS

é KJELL OCH MÄRTA BEIJERS STIFTELSE

é KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE

é MARIANNE OCH MARCUS WALLENBERGS STIFTELSE

é RAGNAR SÖDERBERGS STIFTELSE

é STIFTELSEN MARCUS OCH AMALIA WALLENBERGS MINNESFOND

é TAGE SWAHNS STIFTELSE FÖR UNDERVISNING OCH FORSKNING

é TORSTEN SÖDERBERGS STIFTELSE

é UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

é UTRIKESDEPARTEMENTET

éEKONOMISK INFORMATION

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 71

ÅRSREDOVISNING 2019KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, ORG. NR 262000-1129

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEAllmänt om verksamhetenVetenskapsakademiens gällande grundregler fastställdes av Regeringen den 14 november 2019. Vetenskapsakademiens uppgift är enligt §1 i Grundreglerna att:

é sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskningé delta i samhällsdebatten på vetenskaplig grund,é verka för att utbildning och forskning ges goda villkor,é dela ut priser, belöningar, forskningsbidrag och stipendier

samté driva vetenskapliga institut och projekt av betydelse för

vetenskapen.

Den 8 november 2017 beslutade Vetenskapsakademien om en strategi för arbetet de närmast kommande åren. Akademiens uppgifter är:

é att föra vetenskapens talan i samhället och påverka forskningspolitiken (”policy for science”)

é att förmedla vetenskapligt underlag för samhällsdebatt och beslutsfattande (”science for policy”)

é att belöna framstående forskningsinsatseré att vara en mötesplats för vetenskap, både över och inom

ämnesgränseré att säkra återväxten av unga forskareé att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i

skolané att förmedla vetenskap till allmänhetené att förmedla internationella vetenskapliga kontakteré att vårda det vetenskapliga kulturarvet

Syftet med strategin är att vidareutveckla Vetenskapsakademien som en oberoende organisation med en unik vetenskaplig expertpanel, och som en oumbärlig röst i svensk forsknings-utveckling, samhällsdebatt och beslutsfattande.

Utveckling av Vetenskapsakademiens verksamhet, resultat och ställning

Förändring eget kapital (tkr) 2019 2018 2017 2016

Bundet kapital

Ingående kapital 208 874 208 874 208 874 208 874

Utgående kapital 208 874 208 874 208 874 208 874

Fritt eget kapital

Ingående kapital 289 482 302 844 175 687 189 080

Årets resultat 26 096 -13 362 127 157 -13 393

Utgående kapital 315 578 289 482 302 844 175 687

Totalt eget kapital 524 452 498 356 511 718 384 561

Årlig förändring i % 5,24 % -2,61 % 33,07 % -3,37 %

Portföljavkastning i jämförelse med valt index.

Avkastning 23,15 % -2,77 % 8,40 % 7,00 %

Jämförelseindex 24,07 % -1,50 % 6,30 % 8,60 %

Ovanstående portföljavkastning inkluderar inte Fischer förvaltning då dessa inte omfattas av placeringsreglementet.


Väsentliga händelser under räkenskapsåretUnder 2019 har en omfattande ombyggnation av fastigheten i Frescati inletts. Beijersalen byggs om från grunden och övriga konferenslokaler med foajéer och andra kringutrymmen rustas upp med ny teknik, nya ytskikt och möblemang. Beijerstiftel-sen bidrar med 28,2 Mkr för ombyggnationen av Beijersalen och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidrar med 50 Mkr för upprustningen av de övriga konferensutrymmena. Total kost-nad för ombyggnationen beräknas till ca 110 Mkr.

Utöver ovanstående har ett antal större stenarbeten genomförts på fastigheterna i Frescati bl.a. har murar renoverats. Dessutom har ett akut byte av huvudavloppsledingen genomförts.

Viktiga förhållandenInga förhållanden utöver vad som redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna och som bedöms vara viktiga för Vetenskapsakademiens verksamhet, ställning och resultat finns att redovisa.

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorerArbetet med att utreda lämplig tidpunkt för nedmontering och återställande av marken efter det 60 cm teleskop som Vetenskapsakademien äger på La Palma i Spanien, fortgår.

I enlighet med avtal är Vetenskapsakademien ålagt att nedmontera teleskopet men i dagsläget finns ingen fastställd tidsplan och inte heller någon kostnadskalkyl. Den reservering som gjorts om 3 Mkr kvarstår och redovisas som övrig avsättning i balansräkningen.

Pensionsskulden som finns upptagen i balansräkningen avser Vetenskapsakademiens åtagande för framtida pensioner. Fr.o.m. oktober 2004 har Vetenskapsakademien övergått till en premiebaserad pensionslösning vilket innebär att pensionsskulden kommer att trappas ned i takt med att de som omfattas av det gamla systemet går i pension. Skulden beräknas varje år av extern konsult och eventuella justeringar görs i skuldföringen. Förändringar för beräkningen av skulden är svåra att förutse och en ökning av skulden innebär en kostnad för Vetenskapsakademien som kan vara substantiell och därmed påverkas resultatet för verksamheten på ett svårförutsägbart sätt. Årets förändring av pensionsskulden har lett till en resultatförsämring om 5,0 Mkr inkl. skatteeffekter.

Användning av finansiella instrumentAkademistyrelsen har inrättat en särskild placeringskommitté till vilken vissa uppgifter delegeras. Placeringskommittén har att lämna rekommendationer till akademistyrelsen respektive självständigt besluta enligt en fördelning av ansvar och arbetsuppgifter för akademistyrelsen respektive

placeringskommittén som framgår av riktlinjer som fastställs av akademistyrelsen årligen.

Målet för kapitalförvaltningen är att uppnå en långsiktig mätbar real avkastning som säkrar kapitalet och ger god avkastning. Målet är 3 % realavkastning, mätt som rullande genomsnitt på fem år. Måluppfyllelsen blir styrande för Vetenskapsakademiens verksamhet och dess utveckling. Ett absolut mål kan emellertid leda kapitalförvaltningen och placeringskommittén att ta höga risker i en strävan att nå mål. Därför bör placeringsverksamheten utvärderas även utifrån den riskjusterade avkastningen, dvs. den avkastning som uppnås i förhållande till risk, uttryckt som standardavvikelsen i portföljen.

Placeringskommittén väljer portföljens sammansättning och följer upp portföljens avkastning med hänsyn till enskilda risker och den totala risknivån. Placeringskommittén tar kalkylerbara risker som dels främjar uppfyllelsen av avkastningsmålet och dels inte riskerar att orsaka för stora rörelser i portföljens utveckling. Portföljen ska vara diversifierad mellan tillgångsslag och aktieportföljen ska inte innehålla väsentliga risker i enskilda bolag. Även ränteportföljen ska vara diversifierad mellan löptider, enskilda kreditrisker, och räntemarknader. Risken i portföljen och delportföljen ska mätas med stöd av volatilitetsmått, t.ex.Value-at-Risk mått.

Kapitalet kan placeras i likvida, finansiella tillgångar. Allokeringen mellan dessa är ett strategiskt beslut för placeringskommittén inom ramen för av akademistyrelsen fastställda gränser. Nuvarande fastställd ram, som gäller fr.o.m. 1/1-2016, är aktier 60 % +/- 20 %, räntebärande 15 % +/-15 % samt mindre likvida investeringar (kreditvärdepapper, private equity, venture fonder, fastigheter, hedgefonder) 25 % +10/-15 %. Rebalansering till ramen bör påbörjas när aktieandelen når 50 % eller 70 % om inte särskilda skäl föreligger enligt placeringskommittén.

Vetenskapsakademiens innehav placerat hos Carnegie i särskild portfölj, omfattas inte av ovanstående riktlinjer och ingår inte i placeringskommitténs ansvar. Dessa förvaltas direkt av donatorn Thomas Fisher. Värderigen av finansiella anläggningstillgångar sker kollektivt enligt portföljmetoden och värderingen sker till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Marknadsvärdet per 2019-12-31 för de finansiella tillgångarna framgår av Not 13. Icke-finansiella upplysningarVetenskapsakademien följer ett kollektivavtal som upprättats mellan Vetenskapsakademien och Fackförbundet ST och Akademikerförbunden. Avtalet styr de allmänna anställnings-villkoren och omfattar samtliga anställda med följande undantag:

>>

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 73

RESULTATRÄKNING

Belopp i tkr NOT 2019-12-31 2018-12-31

Verksamhetsintäkter

Statsbidrag 19 650 19 650

Bidrag 2 114 378 69 575

Nettoomsättning 3 8 773 10 756

Övriga intäkter 4 25 625 26 321

Summa verksamhetsintäkter 168 426 126 302

Verksamhetskostnader

Förvaltningskostnader -373 -118

Övriga externa kostnader 5 -106 193 -64 383

Personalkostnader 6 -68 834 -68 301

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -5 459 -5 698

Summa verksamhetskostnader -180 859 -138 500

Verksamhetsresultat -12 433 -12 198

Resultat från finansiella poster

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 38 015 -1 283

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 526 134

Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -12 -15

Resultat efter finansiella poster 26 096 -13 362

Årets resultat 26 096 -13 362

é anställda i verksamhetsledande befattning (enligt avtalets supplement)

é anställda vars anställning är att betrakta som bisyssla, utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden enligt avtalets paragraf därom.

Vetenskapsakademien har en skyddskommitté och genomför skyddsronder enligt fastställd plan. Lönekartläggning genomförs årligen fr.o.m. 2016.

Lönekartläggningen är också en del i arbetet med att upprätta en jämställdhetsplan för Vetenskapsakademien.

Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 75

BALANSRÄKNING

Belopp i tkr NOT 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 10 72 339 62 108

Inventarier, verktyg och installationer 11 715 1 708

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 7 180 5 585

80 234 69 401

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 636 837 590 502

636 837 590 502

Summa anläggningstillgångar 717 071 659 903

OmsättningstillgångarVarulager med mera

Färdiga varor och handelsvaror 1 651 1 710

1 651 1 710

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 1 295 1 048

Fordringar förbrukade ej utbetalda bidrag 13 279 8 552

Övriga fordringar 5 393 7 067

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 2 421 3 237

22 388 19 904

Kassa och bank

Kassa och bank 22 915 42 348

22 915 42 348

Summa omsättningstillgångar 46 954 63 962

SUMMA TILLGÅNGAR 764 025 723 865

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Donationskapital 208 874 208 874

208 874 208 874

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 289 482 302 844

Årets resultat 26 096 -13 362

315 578 289 482

524 452 498 356

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 83 260 83 119

Övriga avsättningar 16 3 000 3 000

86 260 86 119

>>

forts. EGET KAPITAL OCH SKULDER NOT 2019-12-31 2018-12-31

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 20 565 10 562

Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 17 103 044 105 290

Övriga skulder 22 120 13 846

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 7 584 9 692

153 313 139 390

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 764 025 723 865

KASSAFLÖDESANALYSBelopp i tkr NOT 2019-12-31 2018-12-31

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 20 26 096 -13 362

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 22 -30 425 11 178

-4 329 -2 184

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -4 329 -2 184

Förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av varulager 59 132

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar -2 484 4 682

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 13 923 16 070

Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 169 18 700

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -16 292 -4 988

Avyttring av finansiella tillgångar -10 836 6 002

Kassaflöde från investeringsverksamheten -27 128 1 014

Årets kassaflöde -19 959 19 714

Likvida medel vid årets början 42 348 22 500

Kursdifferens i likvida medel 526 134

Likvida medel vid årets slut 21 22 915 42 348


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 77

NOTERBelopp i tkr om inget annat anges

NOT 1 – REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis-ningslagen och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaff-ningsvärden om inget annat anges nedan.

TillgångarMateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-värde minskat med ackumulerade avskrivningar och ned-skrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

Tillkommande utgifterTillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer.

AvskrivningarAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande-period eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. NyttjandeperiodByggnader 40 årInstallationer 20 årByggnadsinventarier 10 årInventarier, verktyg och installationer 3–5 år

Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjande-perioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar.

Utländsk valutaPoster i utländsk valutaMonetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället.

VarulagerVarulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick.

Finansiella tillgångar och skulderFinansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaff-ningsvärdet) i BFNAR 2012:1.

Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans-räkningen när Vetenskapsakademien blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från ba-lansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt vä-sentligt överförts till annan part och Vetenskapsakademien inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktel-sen fullgjorts eller upphört.

Värdering av finansiella tillgångarFinansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången.

Erhållna fondrabatter redovisas enligt skattemässiga principer. Fondrabatten erhålls i form av andelar i respektive fond och re-dovisas som intäkt och ökat anskaffningsvärde.

Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättnings-tillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.

Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovis-ningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.

Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet an-skaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vid värdering till lägsta värdets princip respektive vid bedöm-ning av nedskrivningsbehov anses akademiens finansiella instrument som innehas för riskspridning ingå i en värdepap-persportfölj och värderas därför som en post. Se även sid 73, stycke 11.

Värdering av finansiella skulderFinansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrige- rar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektiv-räntemetoden.

Ersättningar till anställdaErsättningar till anställda efter avslutad anställning Klassificering Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda.

>>

Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkringsföretag, och Vetenskaps- akademien har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalats och den kapitalavkastning som avgifterna ger.

Vid förmånsbestämda planer har Vetenskapsakademien en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nu-varande och tidigare anställda. Vetenskapsakademien bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk). In-vesteringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett annat företag.

Vetenskapsakademien övergick i oktober 2004 till en avgiftsbe-stämd pensionslösning vilket innebär att det finns en pensions-skuld i balansräkningen som omfattar Vetenskapsakademiens åtaganden för framtida personer för tiden t.o.m. 2004-09-30. Vetenskapsakademien har sålunda både avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer.

Avgiftsbestämda planerAvgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld.

Förmånsbestämda planerVetenskapsakademien har valt att tillämpa de förenklingsreg-ler som finns i BFNAR 2012:1.

Planer för vilka pensionspremier som betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen.

I de fall förmånsbestämda pensionsplaner finansieras i egen regi redovisas pensionsskulden till det belopp som erhålls från Söderberg & Partner.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när Vetenskapsaka-demien har en legal eller informell förpliktelse till följd av en in-träffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskatt-ning av beloppet kan göras.

Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna om-prövas varje balansdag.

Avsättningen redovisas till nuvärdet av de framtida betalning-ar som krävs för att reglera förpliktelsen.

EventualförpliktelserEn eventualförpliktelse redovisas i not när det finns:

é En möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade hän-delser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom Vetenskapsakademiens kontroll, inträffar eller uteblir, eller

é En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

IntäkterDet inflöde av ekonomiska fördelar som Vetenskapsakademien erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som er-hållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter.

Gåvor och bidragEn transaktion i vilken Vetenskapsakademien tar emot en till- gång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsva-rande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om till-gången eller tjänsten erhålls därför att Vetenskapsakademien uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om Veten-skapsakademien har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva.

BidragBidrag resovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.

Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar an-skaffningsvärdet.

Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som Vetenskapsakademien fått eller kommer att få.

NettoomsättningIntäkt vid försäljning av varor redovisas normalt vid försäljnings- tillfället. Prenumerationer redovisas som intäkt linjärt över pre-numerationstiden.

Försäljning av varorVid försäljning av varor redovisas intäkten vid leverans.

Ränta, royalty och utdelning Intäkt redovisas när de ekonomiska fördelarna som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla Vetenskapsaka-demien samt när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ränta redovisas som intäkt enligt effektivräntemetoden.

Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekono-miska innebörd.

Utdelning redovisas när behörigt organ har fattat beslut om att ut-delning ska lämnas.


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 79

NOT 2 – BIDRAG 2019-12-31 2018-12-31

Bidrag som redovisats som intäkt

Bidrag från privat sektor:

Stiftelser 105 627 56 937

Summa bidrag från privat sektor 105 627 56 937

Offentliga bidrag:

EU – 52

Statliga forskningsråd (VR, FORMAS, etc.) 8 751 12 586

Summa offentliga bidrag 8 751 12 638

SUMMA BIDRAG 114 378 69 575

Bidragen avser finansiering av Vetenskapsakademiens projekt och variationer mellan åren är normalt.Bidragen redovisas i den takt som de förbrukas och Fordringar förbrukade ej utbetalda bidrag redovisas som tillgång medan Erhållna ej utnyttjade bidrag redovisas som skuld i balansräkningen.

NOT 3 – NETTOOMSÄTTNING PER RÖRELSEGREN 2019-12-31 2018-12-31

Nettoomsättning per rörelsegren

Tidskrifter 2 331 3 877

Bergianska trädgården och Edvard Andersons växthus 6 148 5 635

Övrig nettoomsättning 294 1 244

8 773 10 756

NOT 4 – ÖVRIGA INTÄKTER 2019-12-31 2018-12-31

Ersättning från anknutna stiftelser 4 839 4 668

Hyresintäkter 7 972 8 560

OH från externa bidrag 1 106 1 567

Ersättning från Perssonprogrammet för indirekta kostnader 1 126 1 185

Ersättning från SIGHT 779 559

Ersättning från Sjöbergpriset 224 577

Ersättning från Crafoordska stiftelsen i Lund för indirekta kostnader 707 1 084

Ersättning från Nobelstiftelsen för indirekta kostnader 1 990 1 675

Övrigt, flertal mindre poster 6 882 6 446

25 625 26 321

NOT 5 – ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2019-12-31 2018-12-31

IT-kostnader -2 860 -3 236

Resor och konferenser -10 336 -9 939

Konsultarvoden -12 868 -9 094

Fastighetskostnader -50 236 -14 199

Akademiforskartjänster/professurer -7 000 -7 000

Övrigt, flertal mindre poster -22 893 -20 915

-106 193 -64 383I posten ingår projektverksamhetens kostnader som mellan åren kan variera.

NOT 6 – ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH ARVODEN TILL STYRELSE

Medelantalet anställda 2019-12-31 varav män

2018-12-31 varav män

Totalt 78 32 % 78 34 %

Redovisning av könsfördelning i akademiledningen2019-12-31

Andel kvinnor2018-12-31

Andel kvinnor

Styrelsen 27 % 27 %Övriga ledande befattningshavare 50 % 50 %

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inkl. pensionskostnader 2019-12-31 2018-12-31

Löner och ersättningar 38 096 40 087Sociala kostnader 24 273 23 767(varav pensionskostnad) 1) (10 924) (10 460)

1) Av Vetenskapsakademiens pensionskostnader avser 342 tkr (f.å. 342 tkr) Vetenskapsakademiens ledning avseende 1 (f.å. 1) person som arbetat 100 % (f.å. 100 %). 2018 ökade pensionsskulden med 3 915 tkr. Motsvarande siffra för 2019 är en ökning med 4 005 tkr.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse-ledamöter med flera och övriga anställda 2019-12-31 2018-12-31

Ständig sekreterare och

presidie

Övriga anställda

Ständig sekreterare och presidie

Övriga anställda

Löner och andra ersättningar 1 565 36 531 1 561 38 526

Fr.o.m. halvårsskiftet 2018 utgår ett årligt arvode till presidiet bestående av 4 personer.

AvgångsvederlagVetenskapsakademiens ständige sekreterare har ett tidsbegränsat anställningsavtal där alla förmåner upphör i samband med utgången av detsamma. Avtalet stipulerar en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.

NOT 7 – RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2019-12-31 2018-12-31

Utdelning 640 694Ränta 1 038 1 825Fondrabatt 1 380 1 755Realisationsvinst, värdepapper 9 413 11 409Realisationsvinst, Observatoriemuseet – 15 332Realisationsförlust -2 033 -4 735Återföring nedskrivning VP/Nedskrivning VP 28 119 -27 123Övrigt -542 -440

38 015 -1 283

Fondrabatter redovisas enligt skattemässiga principer. Fondrabatten erhålls i form av andelar irespektive fond och redovisas som intäkt och ökat anskaffningsvärde.

NOT 8 – RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2019-12-31 2018-12-31

Valutadifferenser 526 134

526 134


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 81

NOT 9 – RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2019-12-31 2018-12-31

Räntekostnader, övriga -12 -15

-12 -15

NOT 10 – BYGGNADER OCH MARK 2019-12-31 2018-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 100 777 104 244

Omklassificeringar till byggnader och mark 5 551 284

Nyanskaffningar 8 279 4 467

Avyttringar och utrangeringar – -8 218

Vid årets slut 114 607 100 777

Netto anskaffningsvärde 114 607 100 777

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början -38 669 -37 995

Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar – 2 566

Årets avskrivning -3 599 -3 240

Vid årets slut -42 268 -38 669

Redovisat värde vid årets slut 72 339 62 108

Varav mark 2019-12-31 2018-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden 6 041 6 041


NOT 11 – INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 2019-12-31 2018-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden


Nyanskaffningar 867 844



Ackumulerade bidrag


Årets bidrag – 703



Netto anskaffningsvärde 15 637 14 770

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början -13 062 -13 157

Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar – 1 812

Årets avskrivning på anskaffningsvärden -1 860 -1 717

Vid årets slut -14 922 -13 062

Redovisat värde vid årets slut 715 1 708

NOT 12 – PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2019-12-31 2018-12-31

Vid årets början 5 585 525

Omklassificeringar till byggnader och mark -5 551 -284

Kontor plan 3, Frescati – 4 216

Uppgradering fasadbelysning – 595

Fläktaggregat Centrum för vetenskapshistoria 54 –

Kontor plan 3, del 2 3 819 –

Mur mot järnväg 911 –

Omfogning murar 1 006 –

Ny elservice 975 –

Stenmur, infart Frescati – 426

Orangeriet, personalfaciliteter – 45

Utbyte av glas, Edvard Andersons växthus 381 33

Edvard Andersons växthus, personalfaciliteter – 29


NOT 13 – ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 2019-12-31 2018-12-31

Aktier och aktiefonderAckumulerade anskaffningsvärden


Tillkommande tillgångar 54 286 228 735

Avgående tillgångar -47 767 -215 776


Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början -28 119 -996

Under året återförda nedskrivningar 28 119 –

Årets nedskrivningar – -27 123– -28 119

Räntebärande placeringarAckumulerade anskaffningsvärden





Mindre likvida investeringarAckumulerade anskaffningsvärden





Totalt redovisat värde vid årets slut 636 837 590 502

Värderingen av finansiella anläggningstillgångar sker kollektivt enligt portföljmetoden och värderingen sker till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Marknadsvärdet för de finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 740 886 tkr (f.å. 590 502 tkr).


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 83

NOT 14 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2019-12-31 2018-12-31

Förutbetald elkostnad 250 226

Carnegie, fondrabatt Q4 369 339

Upplupen ränta – 250

Tage Erlander, pris 2019 312 –

ShBygg, faktura under utredning – 966

3D, ansökningssystem 98 79

Gibon Q1 113 92

Förutbetalda försäkringar 484 444

Förutbetalda pensionspremier 374 343

Övriga poster 421 498

2 421 3 237

NOT 15 – AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Skulden i balansräkningen motsvarar Vetenskapsakademiens åtagande för framtida pensioner. Skulden beräknas årligen av Söderberg & Partner och förändringen bokförs som en kostnad i resultaträkningen.

NOT 16 – ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 2019-12-31 2018-12-31

Nedmontering av 60 cm teleskop på La Palma 3 000 3 000

3 000 3 000

Nedmontering av 60 cm teleskop på La Palma

Redovisat värde vid årets början 3 000 3 000


Beloppet avser kostnader för nedmontering av ett 60 cm teleskop på La Palma samt återställande avmarken i enlighet med avtal. Se även kommentar i förvaltningsberättelsen.

NOT 17 – SKULD ERHÅLLNA EJ NYTTJADE BIDRAG

Vetenskapsakademien driver ett antal projekt och posten avser skuld till projektfinansiärer för ännu ej nyttjade bidrag. Projektverksamheten är en väsentlig del av akademiens verksamhet och det finns även en post på tillgångssidan i balans- räkningen, Fordringar förbrukade ej utbetalda bidrag som avser projektverksamheten.

NOT 18 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2019-12-31 2018-12-31

Upplupen arbetsgivaravgift 1 374 1 184

Upplupen semesterskuld 1 341 1 058

Upplupen övertidsskuld 143 96

ShBygg, avloppsledningen (sen faktura) 915 –

SU, drift och forskningsstöd Bergianska 750 750

SU, föreståndarlön Bergianska 568 534

SIGHT, upplupna kostander 815 –

Hyror Frescati 713 739

SU, överföring Solfysikens projekt – 1 634

SU, felaktig inbetalning från FORMAS – 2 464

Tage Erlanders pris, seminariedel 75 75

Tage Swahns stiftelse, skuld till NTA 500 500

Förutbetalt arrende Plantagen 272 268

Övriga poster 118 390

7 584 9 692

NOT 19 – EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Utöver vad som framgår av balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar har Vetenskapsakademien ett åtagande om framtida investeringar i befintliga kapitalplaceringar uppgående till 77,1 Mkr inom fem år.

NOT 20 – BETALDA RÄNTOR OCH ERHÅLLEN UTDELNING 2019-12-31 2018-12-31

Erhållen utdelning 640 694

Erhållen ränta 1 038 1 825

Erhållen fondrabatt 1 380 1 755

NOT 21 – LIKVIDA MEDEL 2019-12-31 2018-12-31

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassamedel 79 22

Banktillgodohavanden 22 836 42 326

22 915 42 348

Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att:- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.- De kan lätt omvandlas till kassamedel.- De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 85

NOT 22 – ÖVRIGA UPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 2019-12-31 2018-12-31

Avskrivningar 5 459 5 698

Nedskrivningar -28 119 27 123

Orealiserade kursdifferenser -526 -134

Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar -7 380 -22 006

Avsättningar avseende pensioner 141 497

-30 425 11 178

NOT 23 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Efter balansdagen har de finansiella marknaderna kraftigt fallit till följd av Covid-19 epidemin vilket har påverkat värdet av Vetenskapsakademiens finansiella anläggningstillgångar. Vetenskapsakademien har ett långsiktigt perspektiv och har inte några lån och avvaktar utvecklingen utan vidare åtgärder.

STOCKHOLM DEN 23 APRIL 2020

Dan Larhammar Lars Bergström Hans Ellegren

Preses Förste vice preses Andre vice preses

Kerstin Sahlin Johan Håstad Bengt Gustafsson

Tredje vice preses

Barbro Åsman Torleif Härd Barbara Wohlfarth

Ylva Engström Sven Enerbäck Magnus Berggren

Per Strömberg Arne Jarrick Göran K. Hansson

Ständig sekreterare

VÅR REVISIONSBERÄTTELSE HAR LÄMNATS DEN 4 JUNI 2020

Magnus Prööm Tina Abelin

Auktoriserad revisorUtsedd av KVA

Utsedd av regeringen

Bengt Söderström Bo Berndtsson

Utsedd av KVA Utsedd av KVA


Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 9 | 87

>>

Revisionsberätte se Till Kungl. Vetenskapsakademien , org . nr 262000-1129

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Kungl . Vetenskapsakademien för år 2019.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av akademiens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen .

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktor iserade revisorns ansvar samt Den förtroendevalda revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till akademien enligt god revisorssed i Sverige . Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden .

Styrelsen s ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter , vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel .

Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt lnternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruv ida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet , men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlighete r eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions bevis som är tillräckl iga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden . Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel , eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning , avsiktliga utelämnanden , felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

skaffar jag mig en förståelse av den del av akademiens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna , men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

Den förtroendevalda rev isorns ansvar

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av akademiens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt , om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta ver1<samheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera akademien , upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta .

utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprin ciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovis ningen . Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen , om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om akademiens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentl ig osäkerhetsfaktor , måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller , om sådana upplysningar är otillräckliga , modifiera uttalandet om årsredovisn ingen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen . Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en akademi inte längre kan fortsätta verksamheten .

utvärderar jag den övergripande presentationen , strukturen och innehållet i årsredovisningen , däribland upplysningarna , och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den . Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen , däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

Vi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enl igt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis ningslagen och om årsredov isningen ger en rättvisande bild av akademiens resultat och ställning .


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författn ingar

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisn ingen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Kungl. Vetenskapsakadem ien år 2019.

Enligt vår uppfattn ing har styrelseledamöterna inte handlat i strid med akademiens stadgar eller årsredovisningslagen .

Grund för uttalande

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till akademien enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkeset iska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck liga och ändamålsenliga som grund fö r vårt uttalande.

Styre lsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enl igt akadem iens stadgar.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen. och därmed vårt uttalande , är att inhämta revisionsbev is för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styre lseledamot i något väsentl igt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot akademien eller om det finns skäl för entledigande, eller

på något annat säll handlat i strid med akademiens stadgar eller årsredovisningslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föran leda ersättningssky ldighet mot akademien .

Stockholm den 1-j j U,1/4-\ , 't.J01v0

Magnus Prööm Tina Abelin

Auktoriserad revisor

KPMGAB

Utsedd av KVA

Bengt Söderström

Förtroendevald revisor

Utsedd av KVA

Förtroendeva ld revisor

Utsedd av regeringen

Bo Bemdtsson

Förtroendevald revisor

Utsedd av KVA

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktor iserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skept isk inställn ing under hela revisionen . Granskningen av förvaltn ingen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna . Vi lka tillkommande granskningsåtgärde r som utförs baseras på den auktoriserade revisorns profess ionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentl ighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särski ld betydelse för akademiens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut , beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande.

DOCUMENTA NO 93KUNGL. VETENSK APSAK ADEMIEN © 2020

REDAKTION: Sara Gustafsson

TE X TER: De gav oss ny syn på vår plats i universum, Joanna Rose

De skapade en laddningsbar värld, Ann Fernholm

En minimal organism med enorm betydelse, Anders Nilsson

GR AFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax, Fräulein Design

TRYCK: Åtta45, Järfälla 2020

ISSN: 0347-5719

ISBN: 978-91-7190-198-9

OMSLAGSBILDER: Under 2019 hölls uppskattade Akademiföreläsningar med några av Akademiens ledamöter. Ulf Ellervik – Den svåra konsten att leva, Åsa Wikforss – Det ogrundade tvivlet. Vetenskapsmotstånd i post-sanningens tid, Svante Pääbo – Om neandertalare och hur de lever vidare i dag, Görel Cavalli-Björkman – Falskt eller Äkta inom konsten, Ulf Danielsson – Att förklara det oförklarliga, Pernilla Wittung-Stafshede – Kvinnliga professorer – varför så få och vem bryr sig? Samtliga föreläsningar finns att se på www.kva.se/video. Foto: KVA.

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras infl ytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

THE ROYAL SWEDISH ACADEMY OF SCIENCES, founded in 1739, is an independent organisation whose overall objective is to promote the sciences and strengthen their infl uence in society. The Academy takes special responsibility for the natural sciences and mathematics, but endeavours to promote the exchange of ideas between various disciplines.

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENBOX 50005 (LILLA FRESCATIVÄGEN 4 A), SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, [email protected], WWW.KVA.SE

ÅRSBERÄTTELSE 2019

KU

NG

L. V

ET

EN

SK

AP

SA

KA

DE

MIE

N Å

RS

BE

RÄ

TT

EL

SE

2019

The Royal Swedish Academy of Sciences’ annual report, including a presentation in English of the Academy’s activities in 2019 by the Secretary General, Göran K. Hansson.

RYGG 9 MM

kungl. vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en ......kungl. vetenskapsakademien, stiftad år...

Documents