philip pullman

Den godhjärtade Jesusoch

Kristus bedragaren

Översättning Ia Lind

leopard förlagstockholm 2010

den godhjärtade jesus och

kristus bedragaren

Leopard förlag

S:t Paulsgatan 11, 118 46 Stockholm

www.leopardforlag.se

© Philip Pullman, 2010

Originalets titel: The Good Man Jesus and the Scoundrel Christ

Published by arrangement with Canongate Books Ltd,

14 High Street, Edinburgh EH1 1TE

Översättning: Ia Lind

Omslag: Andrea Kellerman

Författarfoto: © K.T. Bruce

Sättning: Rasmus Kellerman

Tryckt hos ScandBook, Falun 2010

ISBN 978-91-7343-283-2

innehåll

Maria och Josef 9Johannes födelse 12Jesu avlelse 13Jesu födelse och herdarnas besök 15Stjärntydarna 18Sakarias död 20Jesu barndom 21Besöket i Jerusalem 25Johannes uppträder 29Jesu dop 32Jesus frestas i öknen 33Josef hälsar sin son 40Jesus börjar förkunna 42Främlingen 47Jesus och vinet 49

Jesus väcker anstöt bland de skriftlärda 51Jesus predikar på berget 54Kristus blir räddad av främlingen 57Jesus fortsätter sin predikan på berget 59Johannes död 66Mat åt en stor skara 67Sagesmannen och den kanaaneiska kvinnan 69Kvinnan med balsamen 71Främlingen talar om sanning och historia 73”Vem säger ni att jag är?” 77Fariseer och saddukeer 80Jesus och familjen 84Svåra liknelser 87Främlingen förvandlas; Avgörandet nalkas 91Jesus disputerar med en laglärd; Den barmhärtige samariern 96Maria och Marta 99Kristus och skökan 100De kloka och de oförståndiga flickorna 106Främlingen talar om Abraham och Isak 108Jesus rider in i Jerusalem 112Prästerna sätter Jesus på prov 114Jesus far ut mot fariseerna 118Jesus och växlarna i templet 120Prästerna diskuterar vad de ska göra med Jesus 122

Kristus och hans sagesman 124Främlingen talar om för Kristus vilken roll han ska spela 126Kristus vid badet i Betesda 134Kajafas 142Jesus i Getsemane trädgård 145Jesus fängslas 154Jesus inför rådet 156Petrus 159Jesus och Pilatus 160Korsfästelsen 164Gravläggningen 166Främlingen i trädgården 167Maria från Magdala vid graven 172På vägen till Emmaus 176Nätbindaren 181

9

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

maria och josef

Det här är berättelsen om Jesus och hans bror Kris-tus, om deras födelse, deras liv och den enes död. Hur den andre dog framgår inte här.

Som alla människor vet hette deras mor Maria. Hon var dotter till Joakim och Anna, ett fromt och rikt gammalt par som trots enträgna böner inte fick några barn. Att Joakim aldrig blev far ansågs vara en skam, och skammen pinade honom. Anna var lika bedrövad. En dag när hon såg ett sparvbo i ett lagerbärsträd grät hon för att fåglarna och djuren födde ungar, men inte hon.

Till sist blev emellertid Anna havande, möjli-gen tack vare deras brinnande böner, och i sinom tid födde hon en flicka. Joakim och Anna lovade att viga henne åt Herren Gud, och de tog henne med till templet där de bar fram henne till överste-prästen Sakarias, som kysste henne och välsignade henne och tog henne under sitt beskydd.

Sakarias vårdade flickan som en duva. Hon dan-sade för Herren, och alla höll av henne för hennes skönhet och renhet.

Men som alla flickor växte hon, och när hon blev tolv år förstod templets präster att det inte skulle dröja länge förrän hon började blöda varje månad. Det skulle naturligtvis orena den heliga platsen. Vad göra? De hade tagit sig an henne och kunde inte bara kasta ut henne.

10

philip pullman

Då bad Sakarias, och en ängel talade om för honom vad de skulle göra. De skulle hitta en make åt Maria, men en som var betydligt äldre än hon, en pålitlig och erfaren man. En änkling vore idealisk. Ängeln gav utförliga anvisningar och lovade att genom ett tecken bekräfta att de valde rätt man.

Därför kallade Sakarias samman så många änk-lingar han kunde hitta. Var och en av dem skulle ha en käpp med sig. Minst ett dussin män hörsam-made kallelsen, några var unga, några medelålders och några gamla. Bland dem fanns en snickare som hette Josef.

Sakarias följde anvisningarna, samlade ihop alla käpparna och bad en bön innan han gav dem till-baka. Den som fick sin käpp sist var Josef, och med ens han tog den i sin hand slog den ut i blom.

”Du är den utvalde!” sade Sakarias. ”Herren har befallt att du ska gifta dig med flickan Maria.”

”Men jag är en gammal man!” sade Josef. ”Och jag har söner som är äldre än flickan. Jag blir till allmänt åtlöje.”

”Gör så som Herren har befallt”, sade Sakarias, ”annars ska hans vrede drabba dig. Kom ihåg hur det gick för Korach.”

Korach var en levit som utmanade Mose. Som straff öppnade jorden sitt gap och slukade honom och alla hans anhöriga.

Josef blev rädd, men gick motvilligt med på att ta flickan till äkta. Och han tog med henne hem.

11

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

”Du måste stanna här medan jag ger mig ut på arbete”, sade han. ”Jag kommer tillbaka vad det lider. Herren ska bevara dig.”

I Josefs hus arbetade Maria så flitigt och upp-trädde så anständigt att ingen hade ett ont ord att säga om henne. Hon spann ull, hon bakade bröd, hon hämtade vatten från brunnen och medan hon växte upp och blev en ung kvinna var det många som undrade över det säregna äktenskapet och Josefs bortovaro. Och andra, i synnerhet unga män, försökte samtala med henne och log intagande, men hon svarade fåordigt och höll blicken fäst i marken. Det var lätt att se att hon var blygsam och god.

Och tiden gick.

12

philip pullman

johannes födelse

Översteprästen Sakarias var, liksom Josef, en gam-mal man och hans hustru Elisabet var också hon till åren. Och liksom Joakim och Anna fick de inga barn, hur gärna de än ville.

En dag såg Sakarias en ängel som sade: ”Din hustru ska föda en son och du ska ge honom nam-net Johannes.”

Sakarias blev utom sig av häpnad och sade: ”Hur är det möjligt? Jag är gammal och min hustru är ofruktsam.”

”Det ska ske”, sade ängeln. ”Men till dess ska du vara stum, eftersom du inte trodde på mig.”

Och se, det blev så. Sakarias kunde inte längre tala. Men strax därefter blev Elisabet havande och hon jublade av glädje, för hennes ofruktsamhet hade varit en skam och svår att utstå.

När tiden var inne födde hon en son. Då släk-tingarna kom för att omskära pojken frågade de vad han skulle heta och Sakarias tog en skrivtavla och skrev ”Johannes”.

De förvånade sig eftersom ingen i släkten hette det. Men så snart Sakarias hade skrivit namnet åter-fick han talförmågan och genom detta tecken be-kräftades valet av namn. Pojken fick heta Johannes.

13

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

jesu avlelse

Vid den här tiden var Maria ungefär sexton år och Josef hade aldrig rört henne.

En natt hörde hon en röst viska utanför sovrum-mets fönster.

”Maria, vet du om att du är vacker? Du är den skönaste av alla kvinnor. Herren måste ha visat dig särskilt stor nåd, eftersom du är så ljuv och så älsk-lig, har sådana ögon och sådana läppar … ”

Hon blev förskräckt och sade: ”Vem är du?””Jag är en ängel”, sade rösten. ”Släpp in mig, så

ska jag berätta en hemlighet som bara du får veta.” Hon öppnade fönstret och släppte in honom.

För att inte skrämma henne hade han antagit en ung mans skepnad. Han liknade en av de unga män som brukade samtala med henne vid brunnen.

”Vad är det för hemlighet?” sade hon.”Du ska bli havande”, sade ängeln. Maria förstod inte.”Men min make är inte hemma”, sade hon.”Herren har sagt att det ska ske genast. Och

han har skickat mig för att det ska gå i uppfyllelse. Maria, välsignad bland kvinnor är du som får vara med om detta! Du måste tacka Herren.”

Och redan samma natt blev hon havande, så som ängeln hade sagt.

När Josef kom hem från arbetet som hållit honom borta och fann att hustrun väntade barn

14

philip pullman

blev han utom sig av förtvivlan. Han drog manteln över huvudet, kastade sig ner på marken, grät bit-tert och strödde aska över sig.

”Herre”, ropade han, ”förlåt mig! Förlåt mig! Jag har brustit i omsorg! När jag tog detta flickebarn från templet var hon jungfru, och se på henne nu! Jag borde ha vakat över henne, men lämnade henne ensam så som Adam lämnade Eva ensam, och se, ormen kom också till henne!”

Han kallade på henne och sade: ”Maria, arma barn, vad har du gjort? Att du, som var orörd och god, skulle fläcka din renhet! Vem är mannen som gjorde detta?”

Hon grät bittert och sade: ”Jag har inte gjort något ont, jag svär! Ingen man har rört mig! Det var en ängel som kom till mig, för att Gud ville att jag skulle bli havande!”

Josef blev skakad. Om det verkligen var Guds vilja, då måste det vara hans plikt att skydda henne och barnet. Inte desto mindre skulle det se illa ut. Ändå sade han inte ett ord till.

15

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

jesu födelse och herdarnas besök

Inte långt därefter utfärdade den romerske kejsaren en förordning om att var och en skulle gå till sin stad för att skattskriva sig. Josef bodde i Nasaret i Gali-leen, men hans släkt kom från Betlehem i Judeen, som låg några dagsresor söderut. Han tänkte: Hur ska jag låta anteckna Maria? Jag kan låta registrera mina söner, men hur ska jag göra med henne? Ska jag kalla henne min hustru? Då skäms jag. Ska jag kalla henne min dotter? Men alla vet att hon inte är min dotter, och för övrigt syns det tydligt att hon väntar barn. Vad ska jag göra?

Slutligen drog han åstad, och bakom honom red Maria på en åsna. Barnet skulle födas vilken dag som helst, och Josef visste fortfarande inte vad han skulle säga om sin hustru. När de närmade sig Bet-lehem vände han sig om för att se hur hon mådde, och såg att hon var sorgsen. Hon kanske har ont, tänkte han. Lite senare vände han sig om igen, och den här gången såg han att hon skrattade.

”Vad är det med dig?” frågade han. ”För en stund sedan var du sorgsen och nu skrattar du.”

”Jag såg två män”, sade hon, ”och den ene grät och klagade, och den andre skrattade och jublade.”

Inte en människa syntes till. Han tänkte: Hur är det möjligt?

16

philip pullman

Men han sade ingenting och snart var de fram-me i staden. Alla härbärgen var fulla, och Maria grät och darrade, för det var tid för henne att föda.

”Det finns inte plats härinne”, sade mannen på det sista härbärget där de frågade. ”Men ni kan sova i stallet – djuren håller er varma.”

Josef bredde ut deras täcken på halmen och ordnade en bädd åt Maria. Sedan sprang han ut för att hämta en hjälpkvinna. När han kom tillbaka var barnet redan fött, men hjälpkvinnan sade: ”Det kommer ett till. Hon får tvillingar.”

Och mycket riktigt, strax föddes ett barn till. Det var två pojkar, och den ene, han som föddes först, var stark och frisk, medan den andre var liten, ynklig och klen. Maria lindade den starka pojken och lade honom i en krubba, och lät han som var klen få bröstet först, eftersom hon tyckte synd om honom.

Den natten vaktade några herdar sin hjord på kullarna utanför staden. Då stod en ängel framför dem, och det lyste omkring den. De greps av stor förfäran, men ängeln sade: ”Var inte rädda. I natt har ett gossebarn fötts i staden, och han är Messias. Ni ska känna igen honom på detta tecken: han är lindad och ligger i en krubba.”

Herdarna var fromma judar och de visste vad Messias betydde. Profeterna hade sagt att Messias, den smorde, skulle rädda israeliterna ur förtrycket. Judarna hade haft många förtryckare genom ti-

17

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

derna, de senaste i raden var romarna som sedan några år höll Palestina besatt. Många väntade sig att Messias skulle leda det judiska folket i strid och befria dem från det mäktiga Rom.

Alltså gick de in till staden för att söka rätt på honom. När de hörde barnskrik från stallet vid härbärget gick de dit, och där såg de en äldre man vaka över en ung kvinna som ammade ett nyfött barn. Bredvid dem låg ett lindat barn i en krubba, och det var det barnet som skrek. Och det var den klena pojken, som Maria hade gett bröstet först och lät ligga i krubban medan hon ammade den andre.

”Vi har kommit för att se Messias”, sade her-darna och berättade om ängeln som hade talat om var barnet fanns.

”Han här?” sade Josef.”Det är vad som har sagts till oss. Det är så vi vet

att det är han. Vem skulle få för sig att leta efter ett barn i en krubba? Det måste vara han. Han måste vara den som är sänd av Gud.”

När Maria hörde det blev hon inte alls förvånad. Hade inte ängeln som kom till hennes sovrum sagt något liknande? Men hon var stolt och glad att hennes hjälplösa lilla son blev så hyllad och prisad. Den andre klarade sig bra utan sådant, han var som Josef, stark och tyst och lugn. En till Josef och en till mig, tänkte Maria. Men hon sade ingenting utan bevarade tanken i sitt hjärta.

18

philip pullman

stjärntydarna

Vid samma tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och sökte judarnas kung som, enligt vad de påstod, just var född. Det hade de kommit fram till då de studerade planeterna och ställde pojkens horoskop med alla uppgifter om ascendent och transiter och progressioner.

Naturligt nog gick de först till palatset, där de bad att få se det kungliga barnet. Kung Herodes anade oråd, och han kallade dem till sig och krävde en förklaring.

”Våra beräkningar visar att det, någonstans här i trakten, har fötts ett gossebarn som ska bli judarnas kung. Vi antog att han skulle föras till palatset, där-för kom vi hit först. Vi har med oss gåvor – ”

”Så märkvärdigt”, sade Herodes. ”Och var föd-des han, det här kungliga gossebarnet?”

”I Betlehem.””Kom närmare”, sade kungen och sänkte rösten.

”Ni förstår – ni som ju är världsvisa män och vet hur det är – det politiska läget gör att jag måste vara försiktig med vad jag säger. Det är krafter i rörelse som ni och jag vet mycket lite om, men som utan att tveka skulle döda ett sådant gossebarn om de hittade honom, så det mest angelägna just nu är att skydda honom. Bege er till Betlehem – hör er för – och så fort ni vet något kommer ni till mig och

19

den godhjärtade jesus och kristus bedragaren

berättar. Jag ska se till att det lilla barnet kommer i trygga händer.”

Alltså fortsatte stjärntydarna söderut och kom snart till Betlehem, där de började söka efter bar-net. De tittade på sina stjärnkartor, de slog i sina böcker, de gjorde omsorgsfulla beräkningar och till slut, efter att ha frågat i snart sagt vartenda hus i Betlehem, fann de familjen de sökte.

”Så det här är gossen som ska härska över ju-darna!” sade de. ”Eller är det han där?”

Maria höll stolt fram sin klena lilla son. Den andre sov gott strax intill. Stjärntydarna hyllade barnet som låg i sin mors armar, och de öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

”Ni har varit hos Herodes, säger ni?” sade Josef.”Ja. Och han vill att vi kommer tillbaka och be-

rättar var ni finns, så att han kan sätta gossebarnet i säkerhet.”

”Om jag vore er”, sade Josef, ”skulle jag resa raka vägen hem. Kungen är inte att lita på, ska ni veta. Han kan få för sig att han ska straffa er. Vi ska föra barnet till honom vad det lider, var så säkra.”

Stjärntydarna tyckte att det var ett klokt råd och gav sig i väg. Därefter packade Josef i all hast och begav sig redan samma natt av till Egypten med Maria och barnen, eftersom han kände till kung Herodes ombytliga humör och oroade sig för vad han skulle göra.