att redovisa humankapital i konsultföretags...
TRANSCRIPT
![Page 1: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/1.jpg)
Erik Jensen & Kajsa Mattila Markus
Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningar
Är det möjligt?
To account for the human capital in consulting firms annual reports
Is it possible?
Företagsekonomi
D-uppsats
Termin: HT-16
Handledare: Dan Nordin
![Page 2: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/2.jpg)
![Page 3: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/3.jpg)
Förord
Tack till vår handledare och mentor, Dan Nordin, som genom sina synpunkter
hjälpt oss i vårt arbete.
Tack även till de representanter vi intervjuat från konsultföretagen, som lagt ner
tid och kraft på att hjälpa oss med vårt empiriska underlag. Utan den hjälpen
hade inte arbetet varit möjligt.
Härmed intygas att vi står för innehållet i studien samt att arbetsfördelningen
varit jämnt fördelad.
Karlstad Business School, HT-16.
__________________________ __________________________
Erik Jensen Kajsa Mattila Markus
![Page 4: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/4.jpg)
Sammanfattning
Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i
årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien
behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital
samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke
obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag.
Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar
redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till
kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande.
I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare
forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste
förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en
kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt
dokumentinsamling.
Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med
humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det
redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter
angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns.
Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med
absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från
konsultföretag att komplettera årsredovisningar med
humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen
läggs som komplement är att det är svårt att införa
humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke
på rådande värderingsprinciper för tillgångar.
Nyckelord; Konsultföretag, humankapital, humankapitalsredovisning,
redovisning, årsredovisning.
![Page 5: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/5.jpg)
Abstract
That companies is supposed to show the most true and fair view possible in
their annual report has become socially accepted. This study will reflect on and
examine how and if consulting firms present their human capital, and whether
or not it is possible to add a human capital valuation model as a non-compulsory
addition to the annual report.
The purpose of the study is to explain how consulting firms present their
human capital, and based on that give suggestions on human capital valuation
models as additions that might increase the level of true and fair view in the
annual report.
The theoretical framework presents different definitions and previous
research about accounting, presentation of human capital in accounting and the
most common suggestions on human capital valuation models. In the study we
have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-
mail interview and documentary secondary data.
The analysis focuses on what kind of work is being made in the consulting
firms today regarding human valuation, and what might be added to that already
existing work. In the analysis the consulting firms views on existing human
capital valuation models is also being treated.
Examples of important conclusions are that there seems to be possible to add
a human capital valuation model as a complement to the annual report, as long
as it isn’t compulsory. It is regarded as difficult to add a human capital valuation
model as a part of the annual report, which makes putting it as a complement
to the annual report the reasonable suggestion.
Keywords; Consulting firms, human capital, presentation of human capital in
accounting, accounting, annual report.
![Page 6: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/6.jpg)
Innehållsförteckning
1. Inledning .......................................................................................................................... 8
1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 9
1.2 Problemformulering ................................................................................................ 12
1.3 Syfte ......................................................................................................................... 12
1.4 Avgränsning ............................................................................................................. 13
2. Referensram & teori ...................................................................................................... 14
2.1 Kunskapsföretag ...................................................................................................... 14
2.2 Konsultföretag ......................................................................................................... 14
2.3 Redovisningens syfte ............................................................................................... 15
2.3.1 Relevans ............................................................................................................ 16
2.3.2 Tillförlitlighet..................................................................................................... 16
2.3.3 Jämförbarhet .................................................................................................... 16
2.3.4 Begriplighet ....................................................................................................... 17
2.3.5 Väsentlighet ...................................................................................................... 17
2.4 Grundläggande principer för redovisning ............................................................... 17
2.4.1 Fortlevnadsprincipen ........................................................................................ 18
2.4.2 Försiktighetsprincipen ...................................................................................... 18
2.4.3 Realisationsprincipen........................................................................................ 18
2.4.4 Matchningsprincipen ........................................................................................ 19
2.5 Intressentmodell ...................................................................................................... 19
2.6 Rättvisande bild ....................................................................................................... 20
2.7 Tillgångar.................................................................................................................. 21
2.8 Värdering av tillgångar ............................................................................................. 23
2.8.1 Värdering till anskaffningsvärde ....................................................................... 23
2.8.2 Värdering till verkligt värde .............................................................................. 24
2.9 Komplettera årsredovisningen ................................................................................ 26
2.10 Allmänna argument för och emot värdering av humankapital ............................. 27
2.11 Konradmodellen .................................................................................................... 29
2.12 Skandianavigatorn ................................................................................................. 31
2.12.1 Skandianavigatorns uppgifter ......................................................................... 33
2.13 The intangible asset monitor ................................................................................. 34
2.13.1 Interna strukturer ........................................................................................... 34
2.13.2 Externa strukturer .......................................................................................... 34
![Page 7: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/7.jpg)
2.13.3 Individuell kompetens .................................................................................... 35
2.14 Sammanställning av teoretiska huvudpunkter...................................................... 36
3. Metod ............................................................................................................................ 37
3.1 Vetenskapligt synsätt ............................................................................................... 37
3.2 Kvalitativ metod ....................................................................................................... 38
3.3 Urval ......................................................................................................................... 39
3.4 Datainsamling .......................................................................................................... 40
3.5 Mejlintervju ............................................................................................................. 40
3.6 Personlig intervju ..................................................................................................... 42
3.7 Dokumentinsamling ................................................................................................. 44
3.8 Bortfall ..................................................................................................................... 45
3.9 Dataanalys/-bearbetning ......................................................................................... 45
3.10 Etiska överväganden .............................................................................................. 46
3.11 Trovärdighet .......................................................................................................... 48
4. Presentation av den empiriska studien ......................................................................... 50
4.1 Respondenternas åsikt om humankapital i konsultföretag .................................... 50
4.2 Respondenternas åsikt om årsredovisningens rättvisande bild ............................. 52
4.3 Respondenternas åsikt om de presenterade värderingsmodellerna ...................... 53
5. Analys ............................................................................................................................. 56
5.1 Rättvisande bild ....................................................................................................... 56
5.2 Humankapital........................................................................................................... 57
5.3 Värderingsmodellerna ............................................................................................. 58
5.4 Föreslagen modell ................................................................................................... 59
6. Slutsats ........................................................................................................................... 62
6.1 Slutsatser ................................................................................................................. 62
6.2 Reflektioner ............................................................................................................. 63
6.3 Vidare forskning ....................................................................................................... 63
7. Referenslista .................................................................................................................. 65
8. Bilagor ............................................................................................................................ 71
8.1 Bilaga 1 ..................................................................................................................... 71
8.2 Bilaga 2 ..................................................................................................................... 72
8.3 Bilaga 3 ..................................................................................................................... 72
8.4 Bilaga 4 ..................................................................................................................... 73
8.5 Bilaga 5 ..................................................................................................................... 76
![Page 8: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/8.jpg)
8
1. Inledning
_____________________________________________________________
I kapitlet introduceras ämnesvalet samt en beskrivning av bakgrunden som formuleras med
avseende på humankapitalsvärdering. Det syfte som presenteras rör förutom
humankapitalsvärdering även förslag till kompletteringar av årsredovisningar för ett
inkluderande av en värdering av det humana kapitalet i företag. Vidare beskriver vi studiens
avgränsningar och redogör för hur innehållet i uppsatsen disponerats.
I dagens samhälle är det viktigt för företag att värdera tillgångar och skulder på
ett rättvisande sätt för att i så stor utsträckning som möjligt genom bokföring
återspegla företagets situation. I dessa räkenskaper tas inte det humana kapitalet
upp som en tillgång, vilket kan innebära att det som i allmänhetens ögon ses
som en rättvisande bild av ett företag i själva verket återspeglar företagets
situation relativt dåligt. Humankapitalet är ett företags anställda och den
kunskap som de besitter. En missvisande bild av företag kan få konsekvenser
för samhället i stort, eftersom bilden av ett företag påverkas av
årsredovisningens innehåll och utformning. Alla företag har således
humankapital och är beroende av det för att verksamheten ska fungera, men
investeringar i och utgifter för humankapitalet tas inte upp som tillgångar. När
misskommunikationen mellan företag och samhället inträffar kan det leda till
felvärderingar av företag, samt en situation där samhällets förväntningar på
företaget inte grundas i en rättvisande bild. Konsultföretag är ett bra exempel
på när redovisningen eventuellt återspeglar situationen felaktigt, eftersom
konsultfirmors tillgångar till stor del är uppbyggt enbart på humankapital.
Konsultföretag är särskilt beroende av humankapitalet eftersom att de är en typ
av kunskapsföretag, vilket innebär att de säljer problemlösande kunskap till
kunder (Annell et al. 1990). Vi ser en svårighet för konsultfirmor att genom
bokföring visa en rättvisande bild av företaget, vilket då bryter mot
bokföringens grundläggande syfte. Vi ser här en möjlighet att genom
![Page 9: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/9.jpg)
9
kompletteringar till årsredovisningen med avseende på värdering av företagets
humankapital skapa en än mer rättvisande bild än vad som är fallet i dagsläget.
1.1 Bakgrund
I Sverige är samtliga vinstdrivande företag bokföringsskyldiga enligt
Skatteverket (2015). Detta innebär bland annat att företagen löpande måste
bokföra samtliga affärshändelser som inträffar i bolaget, upprätta årsbokslut
eller årsredovisning samt se till så att det finns verifikationer för alla
bokföringsposter (Skatteverket, 2015). Alla händelser som är av ekonomisk art
måste bokföras och redovisas i företaget som en tillgång, skuld, intäkt eller
kostnad (Skatteverket, 2015). Företag ska upprätta balansräkning,
resultaträkning, förvaltningsberättelse samt tilläggsuppgifter i sin redovisning
med syftet att publicera en rättvisande bild av företagets ställning och resultat
(Årsredovisningslagen 2 kap, 3 §).
En del i detta arbete är att värdera och redovisa företagets tillgångar. Enligt
Rhode et al (1976) definieras tillgångar som “förväntade framtida ekonomiska
fördelar, rättigheter som har varit förvärvade av företaget som ett resultat av någon nuvarande
eller tidigare transaktion”. Tillgångar är grupperade som antingen
anläggningstillgångar, exempelvis byggnader, eller omsättningstillgångar,
exempelvis lager. Anläggningstillgångar kan ytterligare delas in i två
underkategorier, immateriella- och materiella anläggningstillgångar.
Immateriella anläggningstillgångar är exempelvis goodwill och materiella
anläggningstillgångar är exempelvis byggnader. Kraven för att ett föremål ska få
klassas som en tillgång är att den ska ha förvärvats för att tjäna företaget en
längre tid, i de flesta fall minst ett år, samt att företaget ska ha kontroll över
tillgången (Vidrascu 2015; Weiss 1973).
Under de senaste decennierna har det skett en global övergång från
industribaserade till mer tjänsteinriktade företag (Sirisetti & Mallesu 2012). De
![Page 10: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/10.jpg)
10
tjänsteinriktade företagen har bidragit med mer än 75% till BNP i världens
stornationer (Bounfour 2003). Resultat från studier visar en tendens där den
mänskliga faktorn eventuellt kan ha blivit en viktigare resurs att ha inom företag,
i och med övergången från industribaserade till tjänsteinriktade företag.
Tjänsteinriktade företag är mer beroende av humankapital än industribaserade
företag. Humankapitalet bidrar med kunskap, kompetens och kreativitet
(Vidrascu 2015). Svårigheten med humankapital är att medarbetarna kan säga
upp sig när som helst och lämna företaget. Följaktligen kan inte företaget
tillgodoräkna sig värdet av personalen eftersom företaget inte har kontroll över
dem vilket leder till att de inte kan klassas som tillgångar (Weiss 1973; Sirisetti
& Mallesu 2012). Detta leder till att företag inte får aktivera humankapital som
en tillgång i balansräkningen, utan istället tas det upp som kostnader i
resultaträkningen. Vi ifrågasätter om konsultföretag i sin årsredovisning
verkligen ger en rättvisande bild då de inte redovisar sin viktigaste tillgång och
inkomstkälla (Fulmer & Ployhart 2014; Baker 1974). Med anledning av detta är
det en stor utmaning för företagsledningen att hitta och utveckla förutsättningar
för hur de ska visa värdet av humankapitalet i sin årsredovisning (Vidrascu
2015).
Vi anser att redovisning av humankapital är intressant med anledningen av att
kritiken mot redovisning av humankapital i dagsläget är stor, eller snarare
avsaknaden av den. Avsaknaden av humankapitalsredovisning kan enligt Baker
(1974) inte bara leda till att det skapas en misstro gentemot bokföring, utan
också att det skapas en misstro gentemot hela ekonomyrket. Avsaknaden av
humankapitalsredovisning kan även enligt Pryor (2015) leda till att företag
världen över ständigt är undervärderade, vilket då gör att köpeskillingen vid
försäljning av företag kan riskera att bli för låg. När företag värderas inkluderat
personaltillgångar används idag nästan uteslutande så kallade replacement costs.
Replacements costs innebär att företag värderar personalen baserat på hur
mycket det skulle kosta att anställa nytt på den positionen. Enligt Pryor finns
det tre problem med det. Det första problemet Pryor finner med replacement
![Page 11: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/11.jpg)
11
costs är att det saknar relevans när det kommer till att bedöma varje persons
unika förmågor. Här syftas det på egenskaper såsom kunskap, livserfarenhet och
så vidare. Pryor anser dock att det absolut kan avspegla det rättvisande värdet
gällande en maskin eller en anställningstitel. Det andra problemet Pryor finner
är användandet av begreppet replacement cost gällande humankapital, vilket
enligt Pryor implicerar att det finns ett lager av sådant att använda vid behov,
vilket inte är realistiskt. Slutligen anser Pryor att replacement costs inte tar
hänsyn till eventuella ledarskapsegenskaper som individer på högre positioner
kan besitta.
Ovan nämnda åsikter skapar en diskussion som vi anser vara högst relevant idag,
där vi vill bidra med erhållen kunskap från vår studie. Vi anser att det har
forskats en del om redovisning och värdering av tillgångar, men vi anser att det
fattas forskning kring värdering av tillgångar när företaget till stor del består av
immateriella tillgångar.
För att kunna undersöka detta har vi valt att studera hur konsultföretag i Sverige
arbetar med rättvisande värde gällande personalen, samt om någon
komplettering till deras årsredovisning ges med fokus på personalvärdering. Vi
har valt att studera konsultföretag då humankapitalet kan anses vara den största
tillgången i den branschen, vilket gör att värderingen av humankapitalet blir
viktig och således intressant för vår studie.
Vi uppfattar den här situationen som extra intressant i Sverige idag, eftersom
tillverkningsindustrin alltmer flyttar utomlands och svenska företag i allt större
omfattning behåller till exempel det administrativa- och ingenjörsarbetet i
Sverige (Lennartsson & Lindgren 2013). Vi tror att den utvecklingen kan leda
till att svenska företag i framtiden till största delen kan bestå av humankapital,
vilket gör att hanteringen av humankapital i redovisningen blir än mer
betydelsefull.
![Page 12: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/12.jpg)
12
1.2 Problemformulering
Med stöd av ovanstående bakgrundsdiskussion vill vi därför utforska hur
konsultfirmor i Sverige arbetar med värdering av humankapital. Vi anser att det
finns en brist på forskning inom området. Bristen på forskning ser vi som ett
problem eftersom det trots åratal av utveckling inom redovisningen har
värdering av humankapital förblivit oförändrat.
När vi granskar problematiken kring humankapitalsvärdering i konsultfirmor
finner vi egentligen två problembilder. Det ena problemet är ett formellt
problem, där vi anser att själva avsaknaden av korrekt spegling av ett företags
finansiella situation avslöjar brister i utformningen av dagens redovisning. Det
andra problemet som vi finner är ett informationsproblem, som bygger på det
första problemet, som innebär att intressenter utanför företaget inte ges rätt
information för att kunna ta välgrundade ekonomiska beslut angående
konsultfirmor.
Som har framkommit i vår bakgrundsdiskussion består konsultföretagens
tillgångar till stor del av humankapital, vilket då kan tänkas innebära att deras
balansräkningar inte återspeglar verkligheten på ett riktigt sätt. Vi vill med
ovanstående diskussion granska hur konsultföretag arbetar med det idag, samt
ge förslag till möjliga kompletteringar till årsredovisningen som gör den mer
rättvisande. Vi vill med andra ord undersöka om det är möjligt med en ny
informations-linje mellan konsultföretagen och dess intressenter för att
överbrygga det formella- samt informationsproblemet.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att (analysera hur konsultföretag hanterar redovisning
av humankapital och att baserat på den kunskapen) producera förslag till
kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande
för konsultföretag.
![Page 13: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/13.jpg)
13
1.4 Avgränsning
Vi har valt att göra en geografisk avgränsning som innebär att vi koncentrerat
oss på konsultföretag i Sverige. Vi har valt att enbart fokusera på konsultföretag
med anledning av att vi anser att den utgör en av företagstyperna i Sverige där
medarbetarna är den viktigaste tillgången.
![Page 14: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/14.jpg)
14
2. Referensram & teori
_____________________________________________________________
Inledningsvis i kapitlet definierar vi kunskaps- och konsultföretag, samt deras
kännetecknande egenskaper. Därefter följer en redogörelse för redovisningens syften och
grundläggande principer för redovisning, samt centrala begrepp för vår studie. Sedan följer en
presentation av olika forskares förslag till värderingsmodeller av humankapital och argument
för och emot värdering av humankapital. Kapitlet avslutas med en sammanställning av våra
teoretiska huvudpunkter.
2.1 Kunskapsföretag
Ett kunskapsföretag definieras som ett företag som lever på att sälja den
kunskap som humankapitalet i ett företag besitter. Humankapitalet är
personalen (Annell et al. 1990; Sveiby 1986).
Ett kunskapsföretag liknar ett tjänsteföretag eftersom de till stor del utgörs av
humankapital som utför kundanpassade tjänster med hjälp av sin kompetens
och kunskap (Annell et al. 1990, sid 9; NE 2016). Medarbetare som utför dessa
tjänster ses som företagets viktigaste tillgång (NE 2016). I ett kunskapsföretag
är därför personalen oftast högutbildad, deras produktion är icke standardiserad,
de är starkt individberoende samt kreativa (Sveiby 1986). Det mest typiska
kunskapsföretaget är konsultföretag (Annell et al. 1990 sid 10).
2.2 Konsultföretag
Enligt Svenska Akademins ordlista (2016) beskrivs en konsult som en sakkunnig
person som åtar sig specialuppdrag. En konsult kan både vara ett företag eller
en enskild person som ingår avtal där de erbjuder att producera tjänster, eller i
vissa fall, produkter till kunder (Kunskapsbörsen 2016; Statskontoret 2001).
Konsulter anlitas och hyrs av företag i de fall då företagen har tidsbrist att utföra
en uppgift eller för att de inte besitter den kunskap som krävs (Statskontoret
![Page 15: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/15.jpg)
15
2001). Som nämnts ovan är konsultföretag ett typiskt kunskapsföretag som i
första hand säljer sin kompetens och kunskap till andra som är intresserade av
den problemlösningsförmåga som de besitter (Annell et al. 1990).
Enligt Muns et al (1991) anlitas konsulter då de besitter värdefull information
och kunskap som kan hjälpa företag att finna och definiera problem, lösningar
och möjligheter inom verksamheten.
Men precis som alla andra typer av verksamheter ska konsultföretag
tillhandahålla redovisning.
2.3 Redovisningens syfte
Redovisning kan delas in i intern- och externredovisning. Företag använder
internredovisning som underlag för styrning och kontroll, medan
externredovisning är företagets offentliga redovisning riktat till diverse
intressenter. Syftet med den externa redovisningen är att förmedla information
om företagets ekonomiska ställning och resultat till intressenter (Skatteverket
2016). För att underlätta en bedömning av företag vid ett investeringstillfälle är
det viktigt att informationen som förmedlas ger en rättvisande bild av företagets
ekonomiska ställning (Alexander & Jermakowicz 2006). De menar att ett
företags redovisning ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska
ställning och resultat. Skatteverket (2016) har bestämt att resultaträkningen,
balansräkningen samt tilläggsupplysningarna ska innehålla den information som
är tillräcklig i både kvantitet och kvalitet för att tillfredsställa en läsares önskan
att få en så riktig bild av företagets ekonomiska situation som möjligt. För att
tillfredsställa samtliga intressenters behov ska företag upprätta finansiella
rapporter baserat på ett antal kvalitativa egenskaper, samt ett antal
grundläggande principer (SRF 2016). Enligt Bescos et al. (2007) och SRF (2016)
är de kvalitativa egenskaperna som de finansiella rapporterna ska grunda sig på
följande;
![Page 16: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/16.jpg)
16
Relevans
Tillförlitlighet
Jämförbarhet
Begriplighet
Väsentlighet
2.3.1 Relevans
Att den finansiella informationen ska ha relevans innebär att information som
lämnas av företag ska vara till nytta och av värde för intressenterna i deras
beslutsfattande (Bescos et al. 2007). När informationen är relevant underlättar
den användarens bedömning av både inträffade och aktuella händelser som
framtida (SRF 2016).
2.3.2 Tillförlitlighet
Att den finansiella informationen ska ha tillförlitlighet innebär enligt Bescos et
al. (2007) att informationen som lämnas av företag ska vara tillförlitlig och sann.
Informationen ska vara fri från fel samt att den troget ska representera det den
utger sig för att representera (Bescos et al. 2007; SRF 2016). Användaren av
information ska enligt SRF (2016) kunna förlita sig på att informationen som
ges ut är korrekt.
2.3.3 Jämförbarhet
Att den finansiella informationen ska vara jämförbar innebär enligt Bescos et al.
(2007) att företag ska kunna jämföras sinsemellan samt över tid. För att ett
företags finansiella information ska kunna jämföras över tid är det viktigt att
formatet för rapportering är likartad, samt att samma värderingsprinciper
använts.
![Page 17: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/17.jpg)
17
2.3.4 Begriplighet
Att den finansiella informationen ska vara begriplig innebär att ett företags
finansiella rapport ska presenteras i sådan form att en användare lätt ska kunna
ta till sig den. Det förutsätter dock att användaren av den finansiella rapporten
ska ha rimliga kunskaper inom ekonomi, samt att de ska vara beredda att studera
den finansiella informationen med viss noggrannhet (SRF 2016).
2.3.5 Väsentlighet
Finansiell information som lämnas av företag ska även vara av väsentlig art. När
information är av väsentlig art innebär det att företag inte bör utelämna
information som kan vara till nytta för användaren (SRF 2016).
Enligt Pryor (2015) kan utelämnandet av investeringar i humankapitalet ur
balansräkningen få till följd att vissa av de kvalitativa egenskaperna för
redovisningen inte uppfylls. Det kan påverka relevansen negativt, eftersom
relevant information inte syns i företagets balansräkning. Det utelämnandet kan
enligt Pryor påverka beslutsfattare i deras beslut angående företaget.
Utelämnandet kan även påverka tillförlitligheten negativt, eftersom
balansräkningen inte visar företagets korrekta ställning på balansdagen. Det gör
att balansräkningen kan anses innehålla fel.
Vid framtagning av årsredovisning (balansräkning, resultaträkning och
tilläggsupplysningar) finns det ett antal grundläggande principer.
2.4 Grundläggande principer för redovisning
De grundläggande principerna som ett företag ska ta hänsyn till när de upprättar
sin finansiella information är enligt Årsredovisningslagen (2 kap 4 § första
stycket) följande;
![Page 18: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/18.jpg)
18
Fortlevnadsprincipen
Försiktighetsprincipen
Realisationsprincipen
Matchningsprincipen
2.4.1 Fortlevnadsprincipen
Enligt Skatteverket (2016) innebär fortlevnadsprincipen att ett företag antas
fortsätta att driva sin verksamhet under en längre period. Som en följd av detta
ska företag upprätta årsredovisningar med tillämpning av de vanliga
värderingsreglerna när det gäller tillgångar och skulder (Årsredovisningslagen, 2
kap 4§ 1p; Skatteverket 2016). Dock är det svårt att förutse hur länge ett företag
kommer att fortgå och därför är antagandet om fortlevnadsprincipen osäker
(Tsay & Chen 2015).
2.4.2 Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen innebär enligt Skatteverket (2016) att företag varken får
överskatta värdet på tillgångar och intäkter eller underskatta värdet av skulder
och kostnader.
2.4.3 Realisationsprincipen
Realisationsprincipen innebär att företag enbart får redovisa realiserade intäkter
i sin årsredovisning (Norberg 2009; Skatteverket 2016). För att en intäkt ska vara
konstaterad måste följande tre kriterier vara uppfyllda enligt Skatteverket (2016);
”När risker och rättigheter som rör varan har övergått till kunden”
”När det är sannolikt att en betalning kommer att erhållas”
”När inkomster och utgifter kan beräknas tillförlitligt”
![Page 19: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/19.jpg)
19
2.4.4 Matchningsprincipen
Enligt Skatteverket innebär matchningsprincipen att intäkter och kostnader har
en
gemensam koppling från en specifik post och att det därför kallas matchning.
Intäkterna och kostnaderna har uppkommit till följd av samma transaktion eller
annan affärshändelse och därför redovisas de samtidigt. Den kostnad som är
direkt hänförlig till en specifik orealiserad intäkt aktiveras i samband med att
intäkten realiseras. Matchningsprincipen innebär även att om en redovisad
tillgång inte längre bedöms kunna medföra några framtida ekonomiska fördelar
till ett företag så ska den kostnadsföras (Skatteverket 2016).
Dessa principer ska ett företag följa när de upprättar sin finansiella information.
Den finansiella informationen publiceras sedan och görs tillgänglig för de
intressenter som företag har.
2.5 Intressentmodell
Som tidigare nämnts är definitionen av den externa redovisningens syfte att visa
en rättvisande bild av företaget för dess intressenter. Det som hittills inte är
definierat är vilka dessa intressenter är. Enligt Smith (2000) är de viktigaste
intressenterna ägare, långivare, leverantörer, kunder, konkurrenter, anställda,
stat och landsting.
Ägare anses vara intressenter eftersom de är intresserade av hur det går för
företaget, vilket redovisningen upplyser dem om. I balansräkningen,
resultaträkningen och tilläggsupplysningarna framgår det hur väl styrelsen och
ledningen sköter ett företag. Även investerare är intressenter av redovisningen
eftersom de innan investering vill undersöka hur företaget mår och fungerar,
innan de bestämmer sig för om investeringen kan bli lönsam. De förlitar sig på
att informationen de får är trovärdig och relevant. Långivare är intresserade av
ett företagets redovisning eftersom den till stor del speglar kreditvärdigheten
![Page 20: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/20.jpg)
20
hos företaget. Vad som står i balansräkningen blir således avgörande för hur
troligt det är att företaget får skuldsätta sig. Kunder och leverantörer sluter
genom beställning av vara eller tjänst och mottagande av order ett avtal med
företag. Den finansiella informationen från ett företag är i den situationen
betydelsefull att kunna ta del av, eftersom den kan avslöja om företaget är
kapabelt att kunna leverera varan eller tjänsten, samt fullgöra
betalningsskyldighet. Ytterligare en intressent av ett företags redovisning är
konkurrerande företag inom samma bransch, som har ett stort intresse av hur
det går för deras konkurrenter. Information som kan vara av betydelse för
konkurrenter är till exempel vad försäljningsintäkterna uppgår till eller
bruttovinsten. De anställda i ett företag har ett stort intresse av att granska
företagets räkenskaper, eftersom det är därifrån de får sin lön. Stat och landsting
har ett behov att granska räkenskaperna för att kunna beräkna och ge
skattebesked för företaget, vilket är det som hela samhället sedan byggs på.
Det är således många ögon som vill granska ett företags räkenskaper från olika
synvinklar och som räknar med att det som står där återspeglar företagets
situation (Smith 2000).
2.6 Rättvisande bild
För att kunna påstå att en årsredovisning inte speglar en rättvisande bild av
företaget behöver således begreppet rättvisande bild definieras. Enligt
Alexander och Eberhartinger (2009) innebär en rättvisande bild ett antal konton
som tillsammans ger en giltig och inte missvisande bild av ett företags
ekonomiska ställning.
Men för vem ska det vara en rättvisande bild och för vad? Enligt paragraf 12 i
IASBs Framework är svaret följande:
![Page 21: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/21.jpg)
21
“To provide information about the financial position, performance and changes in financial
position of an entity that is useful to a wide range of users in making economic decisions.”
(Refererad i Alexander & Eberhartinger 2009)
Det vill säga, det ska vara en rättvisande bild för en stor grupp människor och
det ska vara en rättvisande bild som ska kunna ligga som grund för ekonomiska
beslut. Information som kan anses vara rättvisande och intressant för
investerare anses då vara information som ger en rättvisande bild (Alexander &
Eberhartinger 2009).
En del av den rättvisande bilden är således att ett företags tillgångar ska
definieras rätt och till rätt värde.
2.7 Tillgångar
Definitionen av en tillgång i ett företag är inte nödvändigtvis densamma som
den traditionella definitionen av en tillgång. Den traditionella definitionen av en
tillgång enligt NE (2016) är möjligheten att skaffa eller utnyttja någonting. I
ekonomiska sammanhang skiljer sig definitionen något, där NE definierar en
tillgång av ekonomisk art som en värdefull resurs med avseende på person,
föremål eller omständighet som kan användas på ett fördelaktigt sätt.
Definitionen av en tillgång i ekonomiska sammanhang är således mer specifik.
En tillgång är även definierad som en resurs som ett företag har kontroll över
till följd av inträffade händelser som förväntas ge företaget ekonomiska fördelar
i framtiden (SRF 2016). Det är något som företaget kontrollerar över samt som
kan anses ha ett ekonomiskt värde.
Det finns således många olika definitioner av vad som utgör en tillgång, men
den gemensamma faktorn mellan dessa är att det på något vis är ett bestående
![Page 22: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/22.jpg)
22
värde som företaget har kontroll över och som kan tänkas skapa ekonomiska
fördelar för företaget i framtiden.
Tillgångar delas vidare upp i två olika typer av tillgångar; anläggningstillgångar
och omsättningstillgångar. Enligt Årsredovisningslagen definieras
anläggningstillgång och omsättningstillgång på följande sätt, 4 kap. 1§.
“1§ Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller
innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.”
Angående definitionen av omsättningstillgång kan den anses vara en så kallad
negativ definition, vilket innebär att alla tillgångar som inte är
anläggningstillgångar är omsättningstillgångar.
Anläggningstillgångar delas upp i tre olika underkategorier; Materiella
anläggningstillgångar, finansiella anläggningstillgångar och immateriella
anläggningstillgångar (Skatteverket 2016).
En materiell anläggningstillgång är enligt Bokföringsnämnden (2016) en fysisk
anläggningstillgång som är avsedd att stadigvarande brukas i verksamheten,
inklusive för uthyrning. Materiella anläggningstillgångar kan till exempel vara
maskiner eller olika inventarier som ett företag införskaffat.
En finansiell anläggningstillgång kan enligt IASB:s rekommendation, IAS 39 p
8, vara något av följande;
1. Spärrade likvida medel.
2. En kontraktsgiven rätt att ta emot likvida medel eller andra finansiella
tillgångar från ett annat företag.
3. En kontraktsgiven rätt att handla med finansiella dokument under
förmånliga villkor med ett annat företag.
![Page 23: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/23.jpg)
23
4. En aktieandel i ett annat företag.
En immateriell anläggningstillgång skiljer sig från den materiella eftersom att
den inte är av fysisk natur. Det är en icke-monetär tillgång utan fysisk form
(Skatteverket 2016). Även fast vi människor har en fysisk form anses
humankapitalet i ett företag av vissa vara en immateriell resurs på grund av den
intellektuella kompetensen vi besitter (Fulmer et al. 2014).
Humankapitalet anses av många vara den resurs i ett företag som värderas högst,
eftersom att den får övriga tillgångar att fungera. Utan humankapitalet i ett
företag skulle det exempelvis vara svårt att underhålla maskiner i
tillverkningsindustrin och problematiskt att konstruera nödvändig bokföring för
att följa lagar och regler. Det skulle bli allmänt svårt med företag för att uttrycka
det simpelt (Fulmer et al. 2014).
2.8 Värdering av tillgångar
Problematiken kring humankapitalet är att den till skillnad från andra typer av
tillgångar är komplicerad att värdera. När företag värderar andra typer av
tillgångar för ett årsbokslut baseras värderingsreglerna på två grundidéer,
värdering till anskaffningsvärde och värdering till verkligt värde.
Regelverken för hur tillgångar ska värderas är omfattande och återfinns i IAS
Standards, i Årsredovisningslagen och i rekommendationer från
Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering (Lönnqvist 2012).
2.8.1 Värdering till anskaffningsvärde
Reglerna kring värdering till anskaffningsvärde bygger på tanken att en tillgång
alltid är värd minst det som betalades för den, med avdrag för de avskrivningar
som gjorts på den. Anskaffningsvärdet innebär alla utgifter företaget haft för
![Page 24: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/24.jpg)
24
tillgången tills den är klar att tas i bruk. Den utgångspunkten gör att tillgångar
som värderas till anskaffningsvärde kan anses uppfylla kravet för tillförlitlighet,
då det alltid finns påtagliga underlag för värderingen som gjorts. Det innebär
också att tillgångar aldrig kan öka i värde i en balansräkning, vilket är den största
kritiken mot den här värderingsregeln då värderingen inte alltid är relevant
(Lönnqvist 2012).
2.8.2 Värdering till verkligt värde
Tillgångar som värderas enligt reglerna för verkligt värde anses istället uppfylla
kravet för relevans, till skillnad från värdering till anskaffningsvärde. Grundidén
för den här värderingstypen är att en tillgång bör värderas till det värde som den
skulle kunna avyttras för idag. Problemet med den grundtanken är att det kan
vara svårt att på ett tillförlitligt sätt göra en sådan värdering (Lönnqvist 2012).
Dessa två grundidéer har lett fram till att man i årsredovisningar av svenska
företag kan hitta fyra olika värderingsmetoder;
Värdering enligt anskaffningsvärde
1. Värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och återvinningsvärde
2. Värdering till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet
Värdering enligt verkligt värde
3. Värdering till marknadsvärde med värdeförändringarna till eget kapital
4. Värdering till marknadsvärde med värdeförändringarna till
resultaträkningen
Värderingsregel 1 används framförallt gällande anläggningstillgångar.
Återvinningsvärdet definieras enligt Lönnqvist (2012) till det högsta av;
Vad tillgången kan säljas för minus försäljningskostnaderna
![Page 25: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/25.jpg)
25
Nyttjandevärdet, vilket är det diskonterade nuvärdet av tillgångens
framtida kassaflöde
Värderingsregel 2 används framförallt vid värdering av omsättningstillgångar.
Skillnaden mellan den här och föregående värderingsregel är att
återvinningsvärde ersatts av nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är
inkomsten ett företag skulle mottaga vid försäljning av tillgången på en aktiv
marknad, exkluderat försäljningskostnaderna. Ersättningen av
återvinningsvärde till nettoförsäljningsvärde har gjorts eftersom regeln syftas till
att användas vid värdering av omsättningstillgångar, som införskaffas för att
säljas vidare, till skillnad från värdering av anläggningstillgångar, som
införskaffas för att stadigvarande brukas i ett företag.
Värderingsregel 3 används framförallt vid värdering av finansiella tillgångar,
eftersom en förutsättning enligt IASB för att få använda den här typen av
värdering är att det ska gå att fastställa ett marknadsvärde med rimlig grad av
säkerhet. Det anses enbart möjligt vid marknader där handel med finansiella
tillgångar sker. Vid en värdeförändring påverkas eget kapital hos ett företag.
Värderingsregel 4 innebär samma krav som värderingsregel 3, med den
skillnaden att värdeförändringar påverkar resultaträkningen istället för det egna
kapitalet (Lönnqvist 2012).
Som tidigare nämnts innebär dessa värderingsregler att det humana kapitalet inte
får tas upp i en årsredovisning som en tillgång, vilket enligt Lönnqvist (2012)
innebär att årsredovisningar inte speglar en rättvisande bild av ett företag.
Rådande värderingsregler innebär också att ett företags distributionskanaler,
deras kundstock med flera så kallade ”mjuka värden” inte får tas upp som
tillgångar vid en årsredovisning. Att det inte tas hänsyn till dessa variabler anses
ge en missvisande bild av företag för utomstående intressenter. Utav de tre
nämnda variablerna (humankapital, distributionskanaler och kundstock) anses
![Page 26: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/26.jpg)
26
det humana kapitalet vara den största felande länken från att ge redovisningen
en mer rättvisande bild av konsultfirmor, vilket gör att den bör prioriteras
(Lönnqvist 2012).
Annell et al. (1990) ger som förslag att företag kan komplettera sin
årsredovisning med nyckeltal gällande humankapital samt hur beräkning av
lönsamhet skett för att åtgärda detta gällande humankapitalet. Exempel på
nyckeltal som Annell et al. (1990) ger är utbildning och erfarenhet.
2.9 Komplettera årsredovisningen
Syftet med en årsredovisning är att rapportera företagets årliga resultat och
ekonomiska ställning (Bolagsverket 2016). Annell et al. (1990) anser dock att
informationen i årsredovisningarna inte är tillräcklig för konsultföretag och ger
därför som tidigare nämnts som förslag att de istället borde komplettera sina
årsredovisningar med ytterligare information för att kunna ge investerare en
rättvis bild av företaget. Annell et al. (1990) menar vidare att konsultföretagens
årsredovisningar oftast belyser att “personalen är vår viktigaste resurs” men att
det inte lämnas någon relevant information kring hur värderingar gjorts som
leder fram till denna slutsats.
Som tidigare nämnts får inte humankapitalet i ett företag aktiveras i
balansräkningen som en tillgång. Ett argument emot värdering av humankapital
är att företag inte kan anses “äga” människor samt att en anställds möjlighet att
säga upp sig gör att den inte kan klassas som en tillgång (Sirisetti & Mallesu
2012).
![Page 27: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/27.jpg)
27
2.10 Allmänna argument för och emot värdering av humankapital
Huruvida värdering av humankapital bör eller ska finnas i en balansräkning, eller
på vilket sätt personalen ska eller bör synas i ett företags räkenskaper är som vi
tidigare nämnt ett hett diskuterat ämne.
Flamholz (1999) anser att det mest grundläggande argumentet emot värdering
av humankapital är att det är svårt att klassificera en människa som en tillgång
på grund av definitionen av vad en tillgång är. För att någonting ska få klassas
som en tillgång ska företaget stadigvarande kunna nyttja den i framtiden, vilket
inte kan sägas om en anställd. En anställd kan avsluta sin anställning vid
företaget närhelst han/hon tycker det, eller avlida.
Pryor (2015) menar vidare att inkluderande av humankapitalet i
årsredovisningarna skulle göra den finansiella informationen mer relevant för
investerarna och samtidigt således bidra till att företag visar en mer rättvisande
bild av sin ekonomiska situation. Pryor anser således att ett inkluderande av ett
företags humankapital i en årsredovisning är en vital del av hur företag uppfattas
från utsidan.
Roslender et al. (2015) menar istället att ett sådant inkluderande är direkt farligt
för ett företags räkenskaper. De anser att forskare och ekonomer världen över
inte granskat effekterna av ett sådant agerande tillräckligt kritiskt, vilket har lett
fram till att en i deras tycke alldeles för skönmålad bild av
humankapitalsvärdering växt fram. Roslender et al. identifierar avsaknaden av
tradition kring inkluderande av humankapital i redovisning som den största
anledningen till att företag inte bör syssla med humankapitalsvärdering. Vidare
anser Roslender et al. att redovisningen av humankapital skulle bli alldeles för
osäker och icke jämförbar företag emellan, vilket då talar emot ett införande av
humankapitalsvärdering i årsredovisningen. Anledningen till att
humankapitalsvärdering blivit ett så populärt begrepp är enligt Roslender et al.
![Page 28: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/28.jpg)
28
att företag och företagsledningar anpassar sig till den allmänna åsikten.
Roslender et al. tolkar det som att företagen och företagsledningarna i och med
det är rädda för att sticka ut ur mängden. Roslender et al. tolkar detta som att
företag hellre rättar in sig i “fel” led, än vågar yttra sina åsikter.
Flamholz (1999) kombinerar sedan dessa två åsikter som uttryckts av Roslender
et al. (2015) och Pryor (2015). Flamholz (1999) anser att genom att redovisa ett
företags humankapital som en kostnad blir resultaträkningen missvisande på
grund av att kostnaderna som uttrycks blir överdrivna. Detta eftersom att
investeringar i personalens utbildning och utveckling ökar företagets kostnader.
Balansräkningen blir i och med detta också missvisande, eftersom tillgångarna
blir mindre än vad de borde varit och det resultatet som förs in i balansräkningen
blir för litet, då kostnaderna för personal och dess utbildning påverkat dem.
Enligt Flamholz (1999) finns det fyra sätt att hantera humankapitalsvärdering
och investering i humankapital så att det tillfredsställer intressenternas
informationsbehov.
Företag kan aktivera kostnader för humankapital som en tillgång och integrera
den i den officiella årsredovisningen. Det skulle tillfredsställa intressenternas
informationsbehov, men är enligt Flamholz omöjligt att klara av med rådande
lagstiftning.
Företag kan inkludera värderingen av personalen i förordet till årsredovisningen,
där den då uttrycks i text och inte i mätbara tal. Risken med den här metoden är
enligt Flamholz att det istället för bra information blir ett spel för gallerierna.
Företag kan särskilja sin värdering av humankapital och investeringar i
humankapitalet genom att informera om dessa med tilläggsupplysningar i
årsredovisningen. Intressenternas informationsbehov skulle således
![Page 29: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/29.jpg)
29
tillfredsställas. Den största bristen i denna metod enligt Flamholz är att resultat-
och balansräkningen fortsatt skulle vara missvisande.
Företag kan även ge ut informationen om humankapitalet som ett komplement
till årsredovisningen i form av en resultat- och balansräkning icke granskad av
revisor där personalkostnader tas upp som tillgångar. I och med att detta skulle
ske utanför den regelstyrda redovisningen anser Flamholz att det är av yttersta
vikt att bra standarder arbetas fram som dessa kan lyda under.
Flamholz anser således att ett inkluderande av en värdering av humankapital,
såsom en tillgång, skulle ge en mer rättvisande bild av ett företag till intressenter
än att det redovisas som en kostnad. Flamholz anser dock samtidigt att det
förmodligen inte är möjligt att få in det i en årsredovisning på grund av rådande
lagstiftning. Det gör att Flamholz istället förespråkar att en värdering av ett
företags humankapital bör ges som ett komplement till en årsredovisning, vilket
då skulle ges en egen standard. Följande tre värderingsmodeller är de tre
vanligaste förekommande förslagen till sådana komplement.
2.11 Konradmodellen
År 1988 presenterade Konradgruppen en modell som ett försök att visa företag
hur de kan använda praktiska metoder och tillvägagångssätt vid redovisning av
humankapitalet. De praktiska metoderna och tillvägagångssätten bestod av 35
nyckeltal. Detta tillvägagångssätt kom att kallas för Konradmodellen.
Modellen bygger på grundtanken att det finns två olika slags kapital i företag:
det traditionella finansiella kapitalet och kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet
delas in i två olika delar, det individbundna kunskapskapitalet och
strukturkapitalet (Annell et al. 1990).
Finanskapitalet i ett kunskapsföretag är enligt Annell et al. (1990) av
underordnad betydelse jämfört med individkapitalet och strukturkapitalet. Det
![Page 30: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/30.jpg)
30
resonemanget motiverar Annell et al. (1990) med att kunskapsföretagens
förädling brukar skötas utan större insatser från det finansiella kapitalet. Med
anledning av detta är förädlingsvärdet per anställd i ett kunskapsföretag högre i
genomsnitt jämfört med tillverkningsindustrin (Annell et al. 1990).
Det individbundna kapitalet i Konradmodellen är medarbetarnas personliga och
sociala förmågor, deras erfarenheter, formella utbildning samt övriga
kompetenser och färdigheter. Dessa faktorer är det som utgör en medarbetares
yrkeskompetens och kunskap, vilket är det som bygger problemlösningar för
olika kunders problem. Dessa medarbetare utgör basen i konsultföretagens
förmåga att generera intäkter (Annell et al. 1990).
Strukturkapitalet är den andra delen i kunskapskapitalet och består av den
kunskap som finns inom företag. Det är all annan kompetens som finns inom
företaget utöver individkapitalet. Det kan exempelvis vara
kommunikationskanaler, handböcker, dataprogram, kundnätverk, image och
administrativa rutiner. Strukturkapitalet kan även sägas vara den kunskap som
“sitter i väggarna” enligt Annell et al (1990).
Då personalen i ett kunskapsföretag är den viktigaste resursen är det viktigt att
de förmår att visa upp dessa individer i årsredovisningen, eller som ett
komplement till årsredovisningen enligt Annell et al. (1990). Individkapitalet
påverkas enligt Konradgruppen av medarbetarnas utbildningsnivå och därför är
det extra viktigt enligt Annell et al (1990) att detta tydligt framgår i
årsredovisningen. Då det inte är möjligt i dagsläget, ger Annell et al. (1990)
därför som förslag att beskriva medarbetarna och det individkapital som
företaget besitter, samt vilka intäkter de genererar åt företaget, i
årsredovisningen eller som ett komplement. Exempelvis bör det framgå hur
intäktspersonernas individkapital har förändrats från år till år. De
redovisningsprinciper som idag råder innebär att företag ska redovisa kostnader
för utbildning, rekrytering samt personalutveckling i resultaträkningen istället
![Page 31: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/31.jpg)
31
för som en tillgång i balansräkningen (Annell et al. 1990). Det gör att det inte
framgår i årsredovisningen hur ett företags humankapital ser ut.
I Konradgruppens bok “Den osynliga balansräkningen” finns 35 nyckeltal
definierade (se bilaga 5)( Annell et al. 1990). Dessa nyckeltal ska hjälpa läsaren
att få en uppfattning om vad humankapitalet i ett företag är värt, samt hur
utvecklingen av det har sett ut under tidsperioden det omfattar. För att denna
modell ska fungera är det därför av yttersta vikt att nyckeltalen som används
kontinuerligt uppdateras och blir jämförbara mellan företag.
2.12 Skandianavigatorn
År 1995 presenterades en rapport av tjänsteföretaget Skandia om det
intellektuella kapitalet för första gången (Bradley 1997). Sedan 1980-talet hade
Skandias ledning varit frustrerade över att det saknades tillvägagångssätt för att
kunna redovisa ett tjänsteföretags verkliga värde. Med anledning av detta
inrättade Skandia AFS år 1991 en ny verksamhet som hade till uppgift att
utveckla företagets intellektuella kapital så att det kompletterade den befintliga
balansräkningen och blev synlig för utomstående parter (Edvinsson & Malone
1997).
Skandia påbörjade år 1992 sitt arbete med att precisera det intellektuella kapitalet
och dess grundläggande egenskaper. Enligt Edvinsson och Malone uppstod tre
grundläggande insikter av detta:
Det intellektuella kapitalet ger ett stöd till traditionell
redovisningsinformation.
Det intellektuella kapitalet representerar skillnaden mellan bokfört värde
och marknadsvärdet.
Det intellektuella kapitalet är en skuld till ägarna och inte en tillgång.
![Page 32: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/32.jpg)
32
Den första insikten grundar sig i de tankar vi tidigare nämnt, vilket innebär att
den finansiella informationen inte ger en rättvisande bild av ett företag. Den
andra insikten innebär att skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde
är det intellektuella kapitalet. Detta eftersom den första insikten bygger på att
det bokförda värdet i företag inte avspeglar marknadsvärdet, vilket då gör att
det intellektuella kapitalet blir skillnaden mellan bokfört värde och
marknadsvärde. Den tredje insikten innebär att det intellektuella kapitalet
betraktas som en skuld på samma sätt som det egna kapitalet. Edvinsson och
Malone syftar till att det intellektuella kapitalet lånas av intressenterna till ett
företag, där motvikten blir goodwill.
Dessa insikter bygger på att definitionen av det intellektuella kapitalet är
strukturkapitalet i ett företag adderat med humankapitalet i ett företag. Syftet
med Skandianavigatorn blev således att synliggöra dessa två storheter i en
rapportform på ett korrekt och användbart sätt.
Resultatet av dessa insikter och syften blev en modell som bygger på fem
fokuseringspunkter. De fem fokuseringspunkterna är finansfokus, kundfokus,
processfokus, fokus för förnyelse och utveckling samt humanfokus.
Finansfokus innebär den traditionella redovisningen med balans- och
resultaträkning och de värderingsprinciper som ligger till grund för dessa.
Kundfokus och processfokus innebär det strukturella kapitalet som finns i
företaget idag, där kundfokus innebär organisationens kunskap, erfarenhet,
teknik samt yrkeskompetens. Processfokus inriktar sig på de strukturella
tillgångar som är unika för företaget och har utvecklats genom humankapitalet,
exempelvis kundrelationer. Fokus för förnyelse och utveckling innebär den
andra delen av strukturkapitalet och inriktar sig på framtiden, vilket är
personalutbildning, produktutveckling och liknande, men även hur bra företaget
är på att överge det föråldrade genom produktomsättning, övergivandet av
krympande marknader och andra strategiska handlingar.
![Page 33: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/33.jpg)
33
Kärnan i den här modellen är humanfokuset. Humanfokuset består av
personalens kompetens och förmåga, samt företagets engagemang för att hålla
dessa färdigheter samstämmiga och aktuella, vilket då inkluderar personalens
erfarenheter och innovation.
Skandianavigatorn kan liknas vid en bild på ett hus, där de olika fokusen i
modellen utgör diverse byggstenar för huset.
Figur 1. Skandianavigatorn. Källa: Edvinsson och Malone (1997, s. 91)
Som kan utläsas ur bilden anses humanfokuset vara det centrala i företaget och
det som binder ihop de andra byggstenarna.
2.12.1 Skandianavigatorns uppgifter
Skandianavigatorn har tre uppgifter, där den första uppgiften är att se inåt och
granska måtten. Det innebär att verksamheten sammanställer måtten från
respektive fokus från Skandianavigatorn. Tanken med detta är att visa företagets
position, riktning och hastighet. Den andra uppgiften är att se uppåt mot
![Page 34: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/34.jpg)
34
metamått, vilket är en chans för företagen att sammanställa alla mått så de blir
jämförbara mellan åren och företagen sinsemellan. Här erhålls en bild av
företagets styrka gällande det intellektuella kapitalet. Den tredje uppgiften är att
se utåt mot användaren, vilket innebär att företaget redovisar de två tidigare
uppgifterna på ett begripligt sätt för användaren.
2.13 The intangible asset monitor
Ett annat försök till hur värdering av humankapital kan göras är genom The
Intangible Asset Monitor som konstruerades av Karl-Erik Sveiby (1997).
Modellen gör det möjligt att mäta humankapitalet genom att titta på hur olika
indikatorer påverkar de interna- och externa strukturerna samt personalens
kompetens.
2.13.1 Interna strukturer
Med interna strukturer syftar Sveiby på exempelvis patent, datasystem, koncept
företaget innehar samt vilka administrativa system företaget innehar. Beslut om
att utveckla och investera i dessa kan anses vara relativt säkra, eftersom de utförs
eller köps in av egen personal.
2.13.2 Externa strukturer
De externa strukturernas bindning till företaget är inte lika stark som de interna
strukturernas. Exempel på externa strukturer är relationer företaget har till
kunder och leverantörer samt varumärken företaget innehar. I och med att
investeringar i dessa inte kan göras med samma tillförlitlighet som med
materiella ting kan det anses vara svårt att visa sambandet mellan tillgången och
företagets ägande (Sveiby 1997).
![Page 35: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/35.jpg)
35
2.13.3 Individuell kompetens
Med denna grupp syftar Sveiby på den individuella kompetens företagets
anställda har när de handlar i olika situationer för företagets räkning. Det
inkluderar utbildning, erfarenhet, värderingar samt praktiska och sociala
färdigheter. De ovan nämnda strukturerna är båda två beroende av den
inneboende individuella kompetensen som finns i ett företag och skulle inte
fungera utan den.
Indikatorer som företag väljer för att mäta sitt intangible asset value kan skilja
sig från företag till företag, men enligt Sveiby är de viktigaste områdena att täcka
in: tillväxt, förnyelse, effektivitet och stabilitet. Genom att studera hur dessa
variabler ger upphov till förändring och kunskapsflöde försöker modellen visa
för de olika intressenterna hur humankapitalet utvecklas och således hur det bör
värderas.
För att få en bild av hur denna modell fungerar brukar den summeras med hjälp
av en tabell. I tabellen avspeglar sig företagets totala värde genom att de olika
staplarna summeras ihop. Genom att ställa upp modellen på det sättet fås en
uppskattning av företagets humankapitalvärde gentemot dess totala värde och
de andra komponenterna.
Marknadsvärde
Synliga tillgångar Osynliga tillgångar
Internstruktur Externstruktur Kompetens
Tillväxt
Förnyelse
Effektivitet
Stabilitet
Figur. 2 Modell över Intangible Asset Monitor
![Page 36: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/36.jpg)
36
2.14 Sammanställning av teoretiska huvudpunkter
Våra teoretiska huvudpunkter, humankapital och olika värderingsmetoder,
bygger på studier av Alexander och Eberhartinger (2009), Edvinsson och
Malone (1997), Annell et al. (1990), Sveiby (1997), och tar också hänsyn till den
kritik som framförts av Flamholz (1999). Det är framförallt dessa forskares
resonemang vi kommer att ta stöd av i vår analys för att ge förslag till
komplement till årsredovisningen med fokus på humankapitalsvärdering.
![Page 37: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/37.jpg)
37
3. Metod
_____________________________________________________________
I kapitlet presenteras den kvalitativa metoden som ansats till studien samt olika arbetssätt
som används inom kvalitativ metod. Här kommer även vårt urval av företag att presenteras
samt tillvägagångssättet för vår dokumentinsamling samt mejlintervju-förfarandet. Kapitlet
avslutas med en redovisning över studiens trovärdighet samt våra etiska överväganden.
3.1 Vetenskapligt synsätt
Vår studies syfte är att analysera hur konsultföretag hanterar redovisning av
humankapital och att baserat på den kunskapen producera förslag till
kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande
för konsultföretag. Beroende på vad som ska studeras finns det två olika
vetenskapliga synsätt, positivism och hermeneutik, som kan användas för att
tolka en studies resultat (Lundahl & Skärvad 1999; Thurén 2007). Enligt Thurén
(2007) är ett positivistiskt synsätt att föredra när egna tolkningar inte ska påverka
studiens resultat. Då vi i vår studie gör egna tolkningar av företagens
information antas istället ett hermeneutiskt synsätt. Att anta ett hermeneutiskt
synsätt innebär att forskare har en förmåga att tolka och förstå den ursprungliga
innebörden av vad som har sagts, gjorts eller skrivits. Ett positivistisk synsätt är
mer inriktat på att förklara exempelvis ett mänskligt beteende, medan ett
hermeneutiskt synsätt är mer inriktat på att förstå det mänskliga beteendet
(Bryman & Bell 2013).
Genom att tillämpa ett hermeneutiskt synsätt kan vi tolka och få en förståelse
för bakomliggande faktorer och motiv till varför konsultföretag redovisar sitt
humankapital som de gör samt hur humankapital skulle kunna redovisas.
Synsättet skapar även möjlighet till att förstå och identifiera underliggande
motiv. Eftersom det är konsultföretagen själva som ger ut informationen är det
även deras tolkningar som påverkar vår studies utformning (Thurén 2007).
![Page 38: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/38.jpg)
38
Enligt Bryman och Bell (2013) finns det dock problem som studier med
hermeneutiskt synsätt kan stöta på när tolkning av det empiriska materialet ska
ske. De menar att tolkningen av det empiriska materialet inte blir helt objektivt
då förförståelse och värderingar kan komma att påverka vår tolkning av
intervjusvaren. Med anledning av detta ska vi vara så opartiska som möjligt för
att på så vis få ett så rättvist och korrekt resultat som möjligt.
Efter att ha tillämpat ett vetenskapligt synsätt på studien krävs sedan att
forskaren väljer vilken typ av metod han eller hon vill använda vid insamlandet
av data för att kunna komma vidare med sin studie.
3.2 Kvalitativ metod
Inom ramen för vetenskapliga studier finns det enligt Jacobsen (2002) två
ansatser att välja bland vid insamlingssätt av empirin. Endera en kvalitativ ansats
eller en kvantitativ ansats. Jacobsen anser att den kvalitativa och kvantitativa
ansatsen inte principiellt skiljer sig från varandra. Det som skiljer sig mellan dem
är enligt Jacobsen att de är olika väl lämpade för olika situationer. Den
kvantitativa metoden ger enligt Jacobsen en mer översiktlig bild av situationer,
vilket vi inte är intresserade av. Jacobsen anser vidare att den kvalitativa metoden
är mer öppen och mottaglig för ny information och för svar och information
som forskaren inte förväntat sig. Det gör att vi anser att den kvalitativa metoden
passar bättre till vår situation än vad den kvantitativa gör, eftersom vi förväntar
oss svar från respondenterna som vi inte räknat med.
Den kvalitativa metoden är ofta nära sammankopplad till ett deduktivt
arbetssätt. Ett deduktivt arbetssätt innebär enligt Jacobsen att det finns en eller
flera grundteorier och att forskaren utgår från dessa i sin empiriska studie och
analys. Forskaren gör detta för att undersöka om teorierna är användbara för att
förklara och förstå den situation som studeras. Då vi utgår från tre teorier för
![Page 39: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/39.jpg)
39
att se hur väl dessa passar var för sig eller som en kombination i verkligheten
anser vi att ett deduktivt arbetssätt är väl anpassat till vår situation.
3.3 Urval
När ett urval till en kvalitativ studie sker ska intervjuaren tänka på att välja ut
deltagare (respondenter) som är lämpliga för ämnet och som kan hjälpa till med
att bidra till att studiens syfte uppnås. Urvalet beror mycket på undersökningens
syfte, men också dess teoretiska, kunskapsteoretiska och metodologiska
ståndpunkter. Med det menar King (2004) att alla aspekter inom
undersökningen spelar in vid urvalet. Det är även viktigt att tänka på faktorer
som tidsbegränsning och tillgängliga resurser så att samtliga intervjuer som
planerats in genomförs.
När ett urval sker är det även viktigt att hitta respondenter som har olika
förutsättningar och erfarenheter för att på så vis erhålla omfångsrik empiri (King
2004). Enligt Polkinghorne (2005) ska respondenter väljas ut efter deras
kunskap, kompetens samt erfarenheter för att på så vis tillföra studien
betydelsefull och relevant information. I vår studie har vi valt att tillfråga
respondenter från olika konsultföretag, oberoende av dess storlek, med olika
geografiska spridningar för att på så sätt få en nyanserad bild av vår studie (King
2004).
I vår undersökning om humankapitalsvärdering är det viktigt att fastställa
kriterier som efterföljs i urvalet av företag och situationer. I första hand ska en
urvalsform fastställas för granskning. Där har vi valt att låta konsultföretag i
Sverige representera vår studie, eftersom deras primära tillgång är personalen
och att de i regel inte har andra stora tillgångar.
![Page 40: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/40.jpg)
40
Det andra kriteriet innebär att bestämma vilka företag som vi ska studera. Där
har vi två underkriterier. Det första kriteriet är att företaget ska verka inom
konsultyrket och det andra kriteriet är att företaget ska ha en ekonomiansvarig.
Vi valde att kontakta 41 konsultföretag, där en ansvarig person på varje företag
blev tillfrågad om att svara på våra intervjufrågor. I de fall det var möjligt
kontaktade vi ekonomiansvarig på företaget direkt, för att komma så nära
informationens källa som möjligt. Studiens urval avgränsades till 41
konsultföretag då vi antog att det skulle vara tillräckligt stort urval för att
uppfylla studiens syfte. Vi räknade även med att vi skulle få ett ganska stort
bortfall då vår empiriska undersökning utfördes under semestertider. Utfallet
föll sig så att vi fick kontakt med 13 konsultföretag som var belägna runt om i
Sverige och vi fick in svar från både stora som små konsultföretag.
3.4 Datainsamling
Vid användning av kvalitativ metod för datainsamling finns det olika tekniker
att använda sig av. Vi har valt att använda oss av mejlintervju, personlig intervju
och dokumentinsamling. Fortsättningsvis kommer vi att skilja på primär- och
sekundärdata. Primärdata är data som direkt samlas in och bygger på
förstahandskällor, genom exempelvis intervjuer. Sekundärdata bygger på
andrahandsinformation, vilket innebär att det är data som sammanställts av
någon annan (Saunders et al. 2009). När sekundärdata utnyttjas som datakälla är
det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till det som läses (Lundahl & Skärvad
1999). Detta är något vi har haft i beaktande vid den här studien.
3.5 Mejlintervju
Mejlintervjuer är ett kostnadseffektivt sätt att få fram primärdata till kvalitativa
studier. Det gör det lättare att intervjua respondenter på distans, vilket gör det
![Page 41: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/41.jpg)
41
till ett bra alternativ till personliga intervjuer (Morgan & Symon 2004; Meho
2006).
Då vår uppsatskurs löpte över vår- och hösttermin innebar det att vår
datainsamlingsperiod hamnade mitt i semesterperioden för konsultföretagen.
Följaktligen fanns de respondenter vi ville intervjua inte tillgängliga för en
personlig intervju vid önskad tidpunkt. Det gjorde att mejlintervjuer var ett
attraktivt alternativt för oss, då det erbjöd en lösning som tillgodosåg både vårt
informationsbehov samt respondenternas semesterbehov. Detta styrks med
Morgan och Symons (2004) resonemang där de beskriver mejlintervjuer som en
bra teknik eftersom det ger respondenterna frihet att svara när de har tid för det.
Mejlintervjuer underlättar för intervjuaren samt respondenten tidsmässigt
eftersom det möjliggör att intervjua flera respondenter samtidigt. Då även vi i
vår studie har begränsat med tid var det ytterligare en anledning till valet av
mejlintervju som intervjumetod. Tekniken mejlintervju hjälper även
respondenter som kan vara blyga att våga deltaga i studien (Meho 2006).
Vid användning av mejlintervjuer finns det två tekniker som kan användas. Den
första tekniken innebär att intervjuaren ställer några frågor i taget till
respondenten som i sin tur svarar, vilket leder till en löpande konversation. Vi
har inte använt oss av denna teknik i vår studie. Morgan och Symons (2004)
argumenterar för att denna teknik kan anses tidskrävande och osäker. Att den
är osäker baseras på osäkerheten kring hur god relation intervjuaren och
respondenten får, samt att svaren vid långdragna intervjuer kan bli bortglömda
från respondentens håll.
Den andra tekniken innebär att intervjuaren skickar samtliga frågor till
respondenten vid ett och samma tillfälle.
![Page 42: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/42.jpg)
42
För att vara säker som intervjuare rekommenderas den andra tekniken eftersom
intervjuaren får svar på samtliga frågor omgående (Morgan & Symons 2004). Vi
valde att utföra våra mejlintervjuer med hjälp av denna teknik.
Vid en första kontakt med våra respondenter skickades ett presentationsmejl ut.
I detta informationsmejl presenterade vi vår studie och dess syfte, samt
tillfrågade mottagaren om han/hon ville delta, se bilaga 1. Mejladresserna togs
fram med hjälp av de olika företagens webbsidor.
På detta svarade 13 av konsultföretagen att de ville delta, en svarade att den inte
ville delta och 27 svarade inte alls.
Vid vår andra kontakt med konsultföretagen presenterades
undersökningsformuläret, se bilaga 4. Vi valde att skicka detta till 13
konsultföretag som tidigare svarat att de ville vara med i vår studie, men även
till de som inte svarat alls på det första mejlet. Detta gjordes med anledning av
att vi hoppades få svar från dem som inte svarat tidigare.
Undersökningsformuläret innehöll val om anonymitet för de företag som
önskade detta.
Undersökningsformuläret var tillgängligt för respondenterna mellan den 28 maj
2016 och 28 juni 2016. Totalt fick vi in 13 svar från konsultföretag angående
deras värdering av humankapital via mejlintervjuer.
3.6 Personlig intervju
En personlig intervju är en form av primärdata som författaren själv tar fram.
Enligt King (2004) är detta den vanligaste tekniken när det kommer till
kvalitativa metoder. Genom personliga intervjuer kan intervjuaren gå in på
djupet hos respondenten samtidigt som de skapar en relation med varandra. En
god relation mellan intervjuaren och respondenten kan göra så att intervjuaren
![Page 43: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/43.jpg)
43
får tillgång till mer omfattande och ärlig information. När intervjun är utförd
transkriberas den, för att kunna användas i vetenskapliga sammanhang.
Vi kontaktade två stycken personer med erfarenhet från konsultbranschen för
att boka en personlig intervju med vardera. Båda accepterade vår förfrågan om
intervju och dessa ägde rum 28 maj respektive 3 juni.
Enligt King (2004) byggs en intervju på fyra steg, där det första steget innebär
att formulera vad syftet med undersökningen är. Detta gjordes tidigare i vår
studie (1. Inledning). Steg två innebär att skapa en intervjuguide, vilket vi gjorde
efter att vi fått bekräftat att intervjuerna skulle bli av (se bilaga 4) En
intervjuguide innebär att en lista med frågor skapas som ska besvaras av den
intervjuade. Steg tre innebär att göra ett urval och rekrytera participanter till
undersökningen. Detta gjordes i samband med att vi skickade ut våra
förfrågningar till personerna. Steg fyra innebär att genomföra de planerade
intervjuerna. I vårt fall gjordes detta den 28 maj respektive den 3 juni. Beroende
på om intervjun är öppen, halvöppen eller stängd kan intervjuns framfart ta
olika riktningar enligt King (2004).
I vår undersökning har vi använt oss av vår intervjuguide (se bilaga 4 ) som
utgångspunkt vid intervjuerna. Enligt King (2004) innebär detta att vi använder
oss utav en halvöppen intervju metod där själva intervjun blir lik ett samtal
mellan respondenten och intervjuaren. Genom att använda denna metod
besvaras samtliga frågor i intervjuguiden, men de kanske inte besvaras i “rätt
följd”.
När en öppen intervju används har intervjuaren och respondenten ett öppet
samtal där ingen, eller en ytterst förenklad, intervjuguide används. I en stängd
intervju är intervjuguiden av stor vikt och samtliga frågor ska ställas i rätt
ordningsföljd och besvaras en och en (Jacobsen 2002).
![Page 44: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/44.jpg)
44
Enligt King (2004) är det viktigt med flexibilitet när intervjuer utförs.
Intervjuaren bör bortse från den ordningsföljd som råder i intervjuguiden och
istället lyssna på respondenten och därefter ställa följdfrågor. Detta tog vi
hänsyn till och applicerade när vi utförde våra personliga intervjuer.
3.7 Dokumentinsamling
Dokumentinsamling är en form av sekundärdata, som någon annan
sammanställt (Saunders et al. 2009). Enligt Saunders et al. finns det tre olika
undergrupper till sekundärdata; Dokumenterad sekundärdata (Documentary
secondary data), Undersökningsbaserad sekundärdata (Survey-based secondary data)
och Multipel sekundärdata (Multiple source secondary data). Dokumenterad
sekundärdata innebär den data som nyttjas för att komplettera studier som
använder sig av en “primary collection model”. Exempel på sådan data är enligt
Saunders et al. information som finns i dagböcker, brev, tidningsartiklar samt
företags databaser. För att hitta information och historik om konsultföretagen
har vi använt oss av de olika företagens webbsidor. Denna information nyttjas
som komplement till den data vi samlar in via intervjuer.
Undersökningsbaserad sekundärdata är data som samlas in genom olika studier
och sedan analyseras i sitt ursprungliga syfte. Den här informationen tillämpas
sedan på en ny studie. Multipla sekundärdata är mer vagt. Den kan både bestå
av en blandning av dokumenterad sekundärdata och undersökningsbaserad
sekundärdata, eller enbart en av dessa. Vi har i vår studie inte arbetat med varken
undersökningsbaserad sekundärdata eller multipla sekundärdata.
Saunders et al. listar tre huvudsakliga fördelar med att använda sekundärdata.
De anser att sekundärdata är snabb och sparar på resurser eftersom studien
redan är utförd och informationen publicerad.
![Page 45: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/45.jpg)
45
Nackdelen med att använda sekundärdata är enligt Saunders et al. att
informationen inte från början är anpassad till studiens syfte, vilket kan leda till
att den inte passar studiens syfte. Ytterligare en nackdel med användning av
sekundärdata är att den kan vara tidskrävande och inte kostnadseffektivt. Med
anledning av vårt arbetssätt med de olika företagens webbsidor anser inte vi att
detta drabbat vår studie. En annan nackdel enligt Saunders et al. med att
använda sekundärdata är att konsumenten av sekundärdata inte kan kontrollera
dess kvalitet.
3.8 Bortfall
Vi har i denna studie kontaktat 41 konsultföretag och två personer med
erfarenhet av konsultarbete. Totalt fick vi in 13 svar, vilket innebär ett bortfall
på 28 svar. Förklaringen till bortfallet tror vi är att tiden för insamlandet av vårt
empiriska underlag sammanföll med semesterperioden för de tillfrågade. Vi
anser inte detta vara problematiskt för studiens trovärdighet eller reliabilitet,
eftersom kvantiteten på svar var underordnad kvaliteten på svar, och vi anser
att kvaliteten på de svar vi samlat in har haft hög kvalitet. Men ett större
empiriskt underlag hade förmodligen gett oss ännu bättre och ännu mer
trovärdiga resultat, då ökad kvantitet på svar minskar risken för att svaren man
erhållit innehåller onormala och icke representativa mönster från studerad
situation.
3.9 Dataanalys/-bearbetning
Databearbetningsprocessen innebär det arbete som forskare gör för att ta fram
underlag till sin studie och sedermera dra slutsatser från. Enligt Jacobsen (2002)
kan arbetet delas in i tre delar. Den första delen behandlar det arbete som görs
för att beskriva situationen som studien rör. Det innebär att forskaren behöver
få in så grundlig och detaljerad beskrivning som möjligt av erhållen information.
Denna del har behandlats tidigare i detta kapitel. Den andra delen av
![Page 46: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/46.jpg)
46
databearbetningsprocessen handlar enligt Jacobsen om att förbereda och
bearbeta data inför analysen. Den här delen innebär dock vissa komplikationer
för forskare. En av anledningarna till att forskare väljer att använda sig av en
kvalitativ studie är enligt Jacobsen för att få fram information ur en mängd olika
perspektiv, nyanser och ståndpunkter. Vid förberedelsen och bearbetningen av
oreducerad data ska komplexiteten i informationen reduceras, för att göra den
användbar för analys. Det innebär att perspektiven, nyanserna och
ståndpunkterna från den oreducerade datamängden blir mindre omfattande,
men enligt Jacobsen måste detta göras för att materialet ska bli hanterbart i
analysen.
Vi har reducerat och strukturerat vår obearbetade data genom att utgå från de
två huvudkategorier som vår studie behandlar, syn på humankapital och
värdering av densamma. Vi har sedermera granskat vår obearbetade data och
sökt efter information om dessa två huvudkategorier och sedan sammanställt
den, för att på så vis få fram strukturerad och reducerad data. Den strukturerade
och bearbetade informationen återfinns i presentationen av den empiriska
studien.
Den tredje och sista delen i Jacobsens beskrivna databearbetningsprocess
innebär den tolkningsprocess som forskaren gör av sin empiri. I vår teori
applicerar vi teori och begrepp från den teoretiska referensramen på den
kategoriserade datamängden, vilket behandlas i analyskapitlet.
3.10 Etiska överväganden
Etik och moral uppfattas ibland som synonymer, men moral handlar om
människors handlingar och åsikter i frågor om gott och ont, rätt och fel, medan
etik handlar om människors argument för deras moral. Moral kan exempelvis
vara att en individ har åsikter om att det är omoraliskt att vara otrogen mot sin
![Page 47: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/47.jpg)
47
partner. Etik i sin tur handlar om de argument vi för mot vår moral, exempelvis
varför det är omoralisk att vara otrogen mot sin partner (NE 2016).
I vår studie har vi tagit hänsyn till de allmänna regler som finns kring etik och
moral och som uppsatskursen kräver. Detta innebär bland annat moraliska
överväganden, referenshantering samt korrekt återgivande av data.
När intervjuer ska utföras är det viktigt att handla etiskt rätt. För att en intervju
ska ske etiskt rätt är det av stor vikt att informera respondenterna om deras rätt
att vara anonyma. Det är även viktigt att informera om forskarens sekretess, vad
studiens syfte är samt vad studiens mål är. Respondenten bör även få veta vilken
typ av återkoppling som han/hon kommer att få (King 2004).
När vi i vår studie utförde våra mejlintervjuer tog vi hänsyn till de
rekommendationer som King angav. Detta innebar bland annat att vi
informerade respondenterna om studiens syfte samt vilka vi var och varför
studien genomfördes. Vi informerade även samtliga respondenter om deras rätt
att få vara anonyma både gällande deras egna namn som företagets.
Vid utförandet av personliga intervjuer blev samtliga respondenter tillfrågade
huruvida inspelning av intervjun var tillåtet, för att kunna säkerställa korrekt
återgivande av data. För att ytterligare säkerställa korrekt återgivande av data har
vi informerat samtliga respondenter om att data som berör dem i arbetet
kommer att skickas ut innan publicering.
Vid frågan om anonymitet önskades svarade hela 79% av våra informanter att
de önskade vara anonyma. Eftersom ämnet vi valt att studera kan anses vara
kontroversiellt genom sin öppna kritik mot den rådande redovisningsstrukturen
anser vi inte detta vara problematiskt för vår studie.
![Page 48: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/48.jpg)
48
3.11 Trovärdighet
Eftersom syftet med vår studie är att analysera hur konsultföretag hanterar
redovisning av humankapital och att baserat på den kunskapen producera
förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer
rättvisande för konsultföretag, har en kvalitativ ansats valts. Då vi valt en
kvalitativ metod har vi kunnat skapa en djupare förståelse för ämnet, något som
inte hade varit lika sannolikt med en kvantitativ ansats (Jacobsen 2002). Vi anser
att trovärdigheten i vår studie med stöd av detta styrks.
Även den kvalitativa metoden behöver granskas och utsättas för prövningar om
giltighet. Eftersom en kvalitativ ansats valts, ersätts begreppen reliabilitet och
validitet med en diskussion om giltighet och tillförlitlighet (Jacobsen 2002).
Giltigheten kan delas upp i intern- eller extern giltighet. Den interna giltigheten
testas genom att undersökningen utförs på en annan respondentgruppgrupp
med liknande kvalitéer och i vilken utsträckning liknande resultat kan fås i den
miljön. Detta kan även åstadkommas genom kritiskt granskande av resultaten.
Den externa giltigheten kan även kallas för överförbarhet, vilket innebär i vilken
grad som forskningsresultaten kan generaliseras. Studier med en kvalitativ ansats
kan enligt Jacobsen (2002) stöta på svårigheter med den externa giltigheten. För
att i så stor mån som möjligt säkerställa den externa giltigheten i vår studie har
vi valt att kontakta konsultföretag på ett stort geografiskt område (hela Sverige),
med varierande storlek på företagen. Detta gjordes för att få så stor spridning
som möjligt på våra respondenter och deras åsikter.
Som nämnts tidigare har vi utfört både mejl- och personliga intervjuer, vilket är
något som möjligen kan försvaga vår interna giltighet eftersom de personliga
intervjuerna betraktas ha högre trovärdighet. Då frågeperioden som tidigare
nämnts inträffade under semesterperioden, gjordes val av intervjumetoder av
praktiska skäl.
![Page 49: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/49.jpg)
49
I vårt arbete har vi uteslutande använt oss av publicerade vetenskapliga artiklar
samt litteratur som anses vara trovärdig. Vi har återgivit data så som den
presenterats för oss. Vi anser att dessa ageranden är något som styrker vår
studies trovärdighet och tillförlitlighet.
Avslutningsvis anser vi att vår undersökning innehåller brister i den externa- och
interna giltigheten, men att dessa brister inte är av betydande art för vår
undersöknings tillförlitlighet. Vi anser att materialet är trovärdigt.
![Page 50: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/50.jpg)
50
4. Presentation av den empiriska studien
_____________________________________________________________
I detta kapitel presenteras vår empiriska data. Till en början redogörs respondenternas syn på
humankapital i kunskapsföretag. Sedan redogörs respondenternas syn på graden av
rättvisande bild i dessa företag. Slutligen följer sammanfattningar från våra personliga
intervjuer och mejlintervjuer.
_____________________________________________________________
Dagens samhälle kräver i allt större utsträckning mer och mer information av
företag. Vi vill veta hur deras miljöpåverkan ser ut, vi vill veta vilket samhälleligt
ansvar de tar och vi vill att den här informationen ska vara korrekt. Samma logik
finns för årsredovisningar i konsultföretag. Vi vill som samhälle se en så
rättvisande bild som möjligt. I och med att de anställda i ett konsultföretag inte
syns i balansräkningen kan det innebära att en icke-rättvisande bild presenteras.
För att ge en så rättvisande bild av ett företag som möjligt krävs det i vårt tycke
att en humankapitalsvärdering finns tillgänglig tillsammans med
årsredovisningen.
4.1 Respondenternas åsikt om humankapital i konsultföretag
Merparten av våra respondenter ansåg att humankapitalet utgör ett
konsultföretags största resurs. Att redovisa den som en tillgång i
balansräkningen anses av respondenterna problematiskt då det är svårt att påstå
att ett företag äger en anställd.
“Att redovisa personalen som en tillgång i balansräkningen ser jag ändå ganska stora
problem med. Med tanke på hur "flyktig" tillgång personalen trots allt är och att vi som
bolag inte bestämmer över denna tillgång så riskerar det ju att bli mycket stora svängningar i
värdet baserat på hur vår personal agerar. “
Respondent 5 (2016)
![Page 51: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/51.jpg)
51
“Det känns otroligt svårt att "värdera" individer och dessutom svårt med jämförelse år från
år p.g.a. avgångar/nyanställningar.”
Respondent 1 (2016)
Gällande utbildningskostnader som ett företag har för sin personal anser
merparten av de tillfrågade att någon form av aktivering eller dylikt för att
inkorporera kostnaden i balansräkningen vore önskvärt. Av de företag vi
intervjuat använder ingen av dem någon fullständig värderingsmodell för sin
personal. En förklaring vi fått angående detta är att det är svårt i dagsläget att
använda sig av någon värderingsmodell, på grund av rådande regler för
redovisning. En orsak till att det anses svårt är enligt en annan respondent att
det lätt kan leda till subjektiva och otydliga värden vilket reducerar
tillförlitligheten. Ytterligare en förklaring till att företag inte använde sig av
externa värderingsmodeller för humankapital var att informationen ansågs vara
känslig och ingenting som företag ville delge konkurrenter.
Ett tillfrågat företag använder roll- och ansvarsmatriser för att kunna koppla
individer till beläggningsgrad och marginal, detta för att kunna uppskatta vilket
värde varje individ tillför företaget.
Ett annat tillfrågat företag räknar ständigt på vad personalomsättning och
utbildning för personalen kostar dem. I korta drag beskriver de att modellen
förklarar för företaget hur mycket resultat företaget tappar när en medarbetare
slutar innan företaget ersatt denne med en ny och tränat upp denne. De anser
att det skulle kunna betraktas som en intern värderingsmodell för deras
personal.
“I korta drag bygger det på hur mycket resultat vi tappar när en medarbetare slutar och
innan vi har ersatt denna med ny medarbetare och fått denna att vara produktiv.”
Respondent 5 (2016)
![Page 52: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/52.jpg)
52
4.2 Respondenternas åsikt om årsredovisningens rättvisande bild
Mer än hälften av våra respondenter anser att dagens redovisning inte ger en
rättvisande bild av företaget, då de inte redovisar sitt humankapital trots att det
enligt dem själva är deras största tillgång. Fyra av respondenterna hävdade att
en ändring av tillvägagångssätt för värdering av humankapital borde innebära
att informationen om företagets humankapital blir transparent, tydlig och
jämförbar. För att ändra tillvägagångssätt anser en av respondenterna att det
krävs ett system som är väldigt tydligt och där alla företag redovisar likadant.
“Jag anser att redovisningen idag blir missvisande, och speciellt med avseende på investeringar
företag gör i utbildningar för personalen. Att redovisa personalen som en tillgång tror jag är
svårt, men att redovisa utbildningar som tillgångar borde vara möjligt. Det skulle innebära
en avsevärd förbättring för den rättvisande bilden av konsultföretag.”
Respondent 9 (2016)
Drygt en tredjedel av respondenterna hävdar att årsredovisningen är tillräcklig
för att ge en rättvisande bild av företag då information om bland annat antalet
anställda återfinns i redovisningen.
Merparten av de tillfrågade använder inte idag någon form av värderingsmodell
när det kommer till redovisning av humankapital. Flertalet av dem lämnar istället
enbart ut information i årsredovisningen om de anställda, som exempelvis antal
anställda, antal kvinnliga anställda, antal manliga anställda och så vidare.
Enbart en av respondenterna var negativt inställd till att komplettera
årsredovisningen med humankapitalsvärdering för att öka den rättvisande
bilden. En av respondenterna gav även som förslag att humankapital ska
redovisas på liknande sätt som miljöredovisning, det vill säga i en separat,
kompletterande del till årsredovisningen. En annan respondent hävdar också att
en komplettering av årsredovisningen vore en bra idé men enbart om
![Page 53: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/53.jpg)
53
informationen som ges ut är korrekt och tillförlitlig. Ytterligare en respondent
anser att det skulle vara fördelaktigt med en komplettering då det enligt
respondenten hjälper företagets externa intressenter att se hur företaget mår.
4.3 Respondenternas åsikt om de presenterade värderingsmodellerna
Åtta av tio tillfrågade företag kompletterar inte sina årsredovisningar med
information om personalvärdering. En av tio kompletterar årsredovisningen
med information om personalvärdering. En av tio visste inte hur deras företag
agerade gällande presentation av personalvärdering. Det som vi dessutom fick
fram med hjälp av våra mejlintervjuer var att hela 40% av de tillfrågade skulle
vilja komplettera årsredovisningen med information om personalvärdering om
en lättillgänglig modell för det fanns tillgänglig. Utöver det skulle hela 50% av
de tillfrågade överväga att tillämpa en sådan modell om den fanns lättillgänglig.
Vid diskussioner kring Konradmodellen var den allmänna åsikten bland våra
respondenter att modellen verkade för svår för att kunna användas praktiskt.
“Det är så otroligt komplext.”
Respondent 1 (2016)
En annan åsikt som kom fram vid diskussioner om Konradmodellen var att en
av våra respondenter ansåg att grundidén var bra, men att den behandlade
känslig information som företag inte vill delge sina konkurrenter. Respondenten
ansåg att den sammanlagda bilden av nyckeltalen förmodligen skulle bidra till
att resultat- och balansräkningen skulle bli mer rättvisande för konsultföretag,
men att det inte var praktiskt möjligt på grund av den känsliga information den
innehöll. Den åsikten delades av en annan av våra respondenter, som också
ansåg informationen vara för känslig för att publicera.
![Page 54: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/54.jpg)
54
Ytterligare en åsikt som kom fram vid diskussion om Konradmodellen var
problematiken kring jämförbarhet. Hur kan det garanteras att de företag som
använder modellen gör likadant? Angående den problematiken svarade en
respondent följande;
“För att kunna implementera ett komplement (ang. humankapitalsvärdering) till
årsredovisningen behövs jämförbarhet. Jag tror att den största problematiken kring att
uppnå jämförbarhet ligger i att företag i dagsläget inte har några direktiv att följa. Modellen
måste vara lättförståelig och fungera praktiskt. Då skulle jämförbarhets-problematiken
försvinna.”
Respondent 14 (2016)
Resonemanget ovan stöds även av en tillfrågad representant som också ville vara
anonym.
“Det är väl inte optimalt, då personalen i vår typ av företag ÄR råvaran. Dock ska det tas
fram ett sånt sätt att redovisa detta så det blir samma för varje företag. Det ska vara
mätbart och man ska inte kunna manipulera siffrorna.”
Respondent 11 (2016)
Vidare resonerade en respondent att det förmodligen är svårt att komma till den
punkten där ett lättillgängligt förslag till humankapitalsvärdering ligger på
bordet, men att så fort det händer kommer jämförbarheten “lösa sig själv”. Den
största problematiken som den respondenten fann med Intangible Asset
Monitor var avsnittet om Individuell Kompetens som respondenten ansåg “för
flummigt”. Respondenten ansåg att det behövdes tydligare ramar kring det
avsnittet.
Den sammanlagda bilden av hur våra respondenter och deras företag resonerade
kring Konradmodellen var att den skulle bidra till att visa en mer rättvisande
bild av företaget, men att det förmodligen är praktiskt svårt att genomföra.
![Page 55: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/55.jpg)
55
“Allt som kan göras för att förmedla en mer rättvisande bild av oss konsultföretag är av
godo.”
Respondent 10 (2016)
Enligt en annan respondent finns ytterligare en åtgärd som skulle kunna
användas för att förmedla en mer rättvisande bild av konsultföretag och det är
Internal Asset Monitor. Sju av tio av våra respondenter var överens om att
uppdelningen i intern struktur, extern struktur samt individuell kompetens var
bra. Samtliga av de respondenter som ansåg uppdelningen vara fördelaktig ansåg
även att fokus bör vara på tillväxt, förnyelse, effektivitet och stabilitet.
“Fördelen med att använda sig av den uppdelningen är att det simplifierar förståelsen av
modellen. Vid andra modeller krävs en någorlunda hög grad av förförståelse för redovisning,
men i och med uppdelningen och möjligheten att grafiskt presentera det gör att jag föredrar
den här modellen.”
Respondent 14 (2016)
Våra respondenter tillfrågades även om deras syn på personalen. Då med fokus
på om de såg personalen som en tillgång/resurs för företaget eller som en skuld
gentemot kunderna. Samtliga av våra tillfrågade ansåg att personalen var en
tillgång/resurs för företaget. Ingen av respondenterna uttryckte någon åsikt om
att det inte skulle vara möjligt att komplettera årsredovisningen med en
fungerande humankapitalsvärderingsmodell.
![Page 56: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/56.jpg)
56
5. Analys
_____________________________________________________________
Teorier och begrepp som finns beskrivna i teorikapitlet appliceras i detta kapitel på den
empiriska undersökningen. Analysarbetet har delats upp i två delar; en del där vi analyserar
empirisk data gällande respondenternas åsikt om rättvisande bild och humankapital i
konsultföretag, samt en del där vi analyserar empirisk data gällande de föreslagna
värderingsmodellerna.
_____________________________________________________________
5.1 Rättvisande bild
Med stöd av vår empiriska studie kan vi konstatera att våra respondenter ansåg
att årsredovisningen idag inte ger en tillräckligt rättvisande bild av
konsultföretag. De ansåg att det finns behov för förändring av värdering av
humankapital för att i så stor utsträckning som möjligt inkludera den i företagets
årsredovisning. Alexander och Eberhartingers (2009) definition av rättvisande
bild innebär att bilden som räkenskaperna förespeglar ska kunna ligga till grund
för ekonomiska beslut för en stor grupp människor. Utan information om ett
företags humankapital anser vi inte att bilden som räkenskaperna visar kan ligga
till grund för ekonomiska beslut. Vi och våra respondenter anser att
humankapitalet är ett konsultföretags viktigaste resurs, vilket innebär att det på
något sätt bör inkluderas i årsredovisningen för att den ska kunna sägas ge en
rättvisande bild.
En ändring av tillvägagångssätt för värdering av humankapital skulle enligt fyra
respondenter innebära att informationen om företagets humankapital blir
transparent, tydlig och jämförbar. Hur detta tillvägagångssätt skulle utformas
gavs det inget förslag på, mer än att det krävs ett system som är väldigt tydligt
och där alla företag redovisar likadant. Vi anser att det är särskilt viktigt med
begreppen jämförbarhet och relevans i denna diskussion. Själva tanken med en
rättvisande bild är att ge investerare och andra intressenter korrekta
![Page 57: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/57.jpg)
57
beslutsunderlag, vilket gör det viktigt att kunna jämföra företag sinsemellan och
över tid.
För att kunna visa en rättvisande bild är det således av särskild vikt att diskutera
synen på humankapital.
5.2 Humankapital
Med stöd av vår empiriska studie kan vi konstatera att de tillfrågade
respondenterna ansåg att ett konsultföretags anställda är den största
tillgången/resursen som företaget har. Problematiken som framförs av
respondenterna gällande redovisning av humankapital är dock att det anses svårt
att påstå att företag äger de anställda och stadigvarande kan bruka dem
framöver, vilket är ett krav för att få aktivera tillgången i balansräkningen
(Sirisetti & Mallesu 2012). Vi håller med om problematiken runt aktivering av
humankapital. Vi anser det omöjligt att redovisa det humana kapitalet som en
materiell anläggningstillgång, då anställda kan lämna företaget när som helst,
vilket även våra respondenter ansåg. Det är även omöjligt att klassificera det
humana kapitalet som en finansiell anläggningstillgång, då det inte stämmer
överens med klassificeringskraven. Bloom et al. (2014) anser att humankapital
bör ses som en immateriell anläggningstillgång, med anledning av det
intellektuella kapitalet det besitter. Vi ser däremot problem med den
klassificeringen eftersom det bryter mot redovisningens regler, vilket även styrks
av Flamholz (1999) diskussion. Vi och våra respondenter ser det heller inte vara
en omsättningstillgång, med anledning av att företag inte kan äga en anställd.
Det gör att det humana kapitalet i ett företag inte kan ses som en tillgång, utan
bör klassificeras som en resurs.
Vi kan ytterligare konstatera med stöd av den empiriska studien att
respondenterna ansåg att det skulle uppstå problem med tillförlitligheten på
årsredovisningen vid ett införande av humankapitalsvärdering. De ansåg att det
förmodligen skulle bli subjektivt och innehålla otydliga värden.
![Page 58: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/58.jpg)
58
Med stöd av ovanstående fick vi även fram att merparten av våra respondenter
inte använde sig av några värderingsmodeller för sitt humana kapital. Däremot
ansåg de att behovet för en sådan modell fanns, och argumenterade vidare att
de skulle använda sig av en sådan modell om det fanns någon lättillgänglig. Vid
förslaget om en komplettering till årsredovisningen skulle tillfredsställa detta
behov var det enbart en respondent som var negativt inställd, vilket vi tolkar
som att en komplettering av årsredovisningen med humankapitalsvärdering är
önskad. Flamholz (1999) gav även kompletteringen av
humankapitalsvärderings-modellen till årsredovisningen som ett av sina förslag
till att lösa problematiken kring värdering av humankapital.
5.3 Värderingsmodellerna
När teorin bakom Skandianavigatorn presenterades för respondenterna ansåg
merparten av dem att modellen var för invecklad för att kunna användas
praktiskt. Enligt en respondent var det avsaknaden av tydliga instruktioner som
gjorde att Skandianavigatorn inte ansågs hålla måttet. Det som framförallt lades
fram som argument emot Skandianavigatorn var att jämförbarheten mellan
företag riskerades, med tanke på svårigheten att implementera och begripa
modellen. Den ansågs av både oss och respondenterna som alltför svårbegriplig.
För framtida referenser noterade vi att egenskapen jämförbarhet mellan företag
verkade vara viktiga för respondenterna vid bedömning av modeller för
humankapitalsvärdering.
Att merparten av respondenterna istället ansåg Intangible Asset Model vara
bättre lämpad för humankapitalsvärdering ansåg vi intressant, just med tanke på
jämförbarheten. Vid användning av Intangible Asset Model som ram för
humankapitalsvärdering uppnås ganska hög grad av jämförbarhet företag
emellan med tanke på den tydliga struktur som finns (interna- och externa
strukturer samt individuell kompetens). Det som vi anser vara negativt med
denna modell är valfriheten av indikatorer som kan användas, vilket eventuell
![Page 59: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/59.jpg)
59
kan påverka jämförbarheten negativt då företag kan välja olika indikatorer. Att
en respondent ansåg modellen fungerande bortsett från avsnittet Individuell
kompetens anser vi intressant, eftersom det i viss mån innebär att modellen har
potential för att kunna användas praktiskt. För att öka kvaliteten av modellen
anser vi således att det bör beslutas vilka indikatorer som ska användas, samt en
tydligare ram kring avsnittet Individuell kompetens.
Vi anser att en tydligare ram kring avsnittet Individuell kompetens skulle kunna
fås genom implementering av Konradmodellens idéer om individkapitalet. Att
implementera de nyckeltal som nämns i Konradmodellen i avsnittet Individuell
kompetens anser vi skulle bidra med en markant ökning av jämförbarheten och
tillförlitligheten hos modellen.
Det gör att vi föreslår följande som ett komplement till årsredovisningarna för
konsultföretag, för att bättre spegla en rättvisande bild av resultat och ställning.
5.4 Föreslagen modell
Mot bakgrund av vår empiriska analys anser vi att kravet på jämförbarhet är det
mest centrala för modeller av humankapitalsvärdering. Det gör att vi i vår
föreslagna modell utgår ifrån basen i Intangible Asset Monitor, vilket innebär
att kategoriseringen intern struktur, extern struktur och individuell kompetens
behålls. Förändringen vi anser nödvändig för att få en jämförbar och tillförlitlig
modell för humankapitalsvärdering görs under kategorin individuell kompetens.
Här hämtar vi inspiration från det som ansågs positivt med Konradmodellen
från våra respondenter, vilket var nyckeltalen gällande utbildning,
utbildningskostnader, löner och yrkeserfarenhet. Kategorin individuell
kompetens kommer att utgöras av dessa nyckeltal. Nyckeltalen kommer att
beräknas på det av Konradmodellen föreslagna sättet. För att öka
jämförbarheten mellan företag av olika storlekar kommer summan som uppstår
![Page 60: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/60.jpg)
60
när alla delsummor i kategorin individuell kompetens summeras, divideras med
antalet anställda i företaget.
Vi föreslår att den här modellen bifogas som ett frivilligt komplement till
företags årsredovisningar, i likhet med hur GRI behandlas idag. Vid
komplettering av modellen anser vi att de fyra principerna för redovisningens
syfte uppfylls till en högre grad än vad som varit fallet tidigare. Vi anser att
årsredovisningen blir mer relevant med det här som komplement, eftersom
information om personalen tidigare helt lämnats utanför. Kravet på
jämförbarhet blir som vi diskuterat tidigare därmed också uppfylld, eftersom
föreslagen modell förenklar jämförelsen företag emellan samt över tid. Kravet
på begriplighet anser vi också bli uppfylld. Det är lätt och läsaren kan intuitivt
förstå att ju högre värde som erhålls, desto mer är den genomsnittlige anställde
värd i ett företag. Vi anser att informationen som erhålls av vår modell är
väsentlig, då den höjer den rättvisande bilden av konsultföretag eftersom den
visar information om dess viktigaste tillgång som tidigare varit osynlig. Vi anser
att de intressenter som beskrivits i teorikapitlet alla bör vara intresserade av den
här informationen.
Det här upplägget av humankapitalsvärdering går i linje med Roslender et al.
(2015) tankar kring det hela. Roslender et al. ansåg att ett inkorporerande av
humankapitalsvärdering i räkenskaperna skulle vara direkt farligt, med tanke på
bristen av tradition. Att modellen istället bifogas som ett frivilligt komplement
till årsredovisningen och inte inkorporeras i räkenskaperna anser vi åtgärdar den
farhågan.
Genom att komplettera årsredovisningen med den här modellen uppfylls Pryors
(2015) önskemål om att inkludera investeringar i humankapitalet i
årsredovisningen. Att den läggs som ett komplement till årsredovisningen anser
vi vara det enda kvarvarande alternativet, då det som tidigare nämnts skulle bli
alltför problematiskt att införa den i den officiella årsredovisningen. Vi anser
![Page 61: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/61.jpg)
61
inte att konsultföretag genom att komplettera årsredovisningar med föreslagen
modellen undviker problematiken som Pryor åskådliggör i sin kritik mot
användandet av Replacement Costs vid värdering av humankapital. Vi anser att
vår modell kan kompletteras med sådan information när den finns tillgänglig på
ett tillfredsställande sätt.
Som åskådliggjorts ovan vore det alltför problematiskt att inkludera föreslagen
värderingsmodell i den officiella årsredovisningen. Den stora anledningen till
det anser vi vara regelverket kring värdering av tillgångar. Att värdera
humankapitalet enligt anskaffningsvärdet anser vi vara omöjligt, då det i de flesta
fall inte kostar någonting att anställa personal. Enligt reglerna kring värdering
till anskaffningsvärde ska alla kostnader ett företag har för tillgången fram till att
den kan tas i bruk tas upp som tillgångens värde. De kostnader som kan
uppkomma vid rekrytering av personal är exempelvis anställningsintervjuer,
kostnader för användning rekryteringsbolag samt utbildningskostnader. Den
sammanlagda bilden av dessa kostnader anser vi inte ger en rättvisande bild av
ett företags humankapital, eftersom det inte behöver vara anställande företag
som betalar för utbildning och dylikt, vilket skulle göra metoden inkonsekvent.
Detta gör att värdering enligt anskaffningsvärde avfärdas. Vi anser istället att
humankapitalet i ett konsultföretag bör värderas enligt modellen värdering till
verkligt värde, vilket blir fallet i vår föreslagna modell. Anledningen till att det
trots det inte kan tas upp som en tillgång är att ett företag inte kan anses äga sin
personal, eftersom det skulle strida mot grundläggande principer och lagar
världen runt. En människa kan inte ägas.
Med stöd av den empiriska analysen kan vi konstatera att det anses vara möjligt
med en ny informations-linje mellan mottagare och sändare. Vi anser att den
föreslagna modellen skulle fungera som en lösning till både det formella
problemet och informationsproblemet som beskrivits i problemdiskussionen.
Sammanfattningsvis anser vi att vår föreslagna modell är det närmsta som vi kan
komma till en humankapitalsredovisning idag.
![Page 62: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/62.jpg)
62
6. Slutsats
_____________________________________________________________
I detta kapitel har vi sammanfört våra resonemang från analyskapitlet med vårt syfte. Vidare
fortsätter vi med att presentera våra reflektioner samt förslag på vidare forskning inom ämnet.
_____________________________________________________________
Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur konsultföretag hanterar
redovisning av humankapital och att baserat på den kunskapen producera
förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer
rättvisande för konsultföretag.
6.1 Slutsatser
Vår analys visar att de konsultföretag vi intervjuat inte använder sig av
humankapitalsvärderingsmodeller, varken för internt eller externt bruk. Detta
trots att konsultföretagen anser att sådan information vore nyttig att
tillhandahålla. Analysen visar också att konsultföretagen är medvetna om att
humankapitalet är deras största tillgång.
Vår analys pekar på att den största orsaken till att sådan information inte
tillhandahålls är bristen på tillförlitlig värderingsmodell. Det anses dock inte vara
omöjligt med en komplettering av årsredovisningen med
humankapitalsvärdering, vilket stärker vår tilltro till den föreslagna modellen.
Angående de värderingsmodeller som finns tillgängliga idag ansågs
Skandianavigatorn vara för komplicerad och svårförståelig för att kunna
användas. Konradmodellen och Intangible Asset Monitor ansågs mer
lättbegripliga, vilket således gjorde dem preferabla. Slutsatsen vi drar av detta är
att simplicitet är viktigt gällande värderingsmodeller för humankapital.
Det vi föreslår är en blandning av två av de tre största förslagen till
värderingsmodeller för humankapital, nämligen Konradmodellen och
![Page 63: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/63.jpg)
63
Intangible Asset Monitor. Skandianavigatorn avfärdas då den anses vara för
komplicerad. Genom utformning av värderingsmodellen som beskrivits i
Analyskapitlet anser vi att modellen blir mer tillförlitlig än de båda modellerna
var för sig. Det gör också att vi anser att modellen visar en mer rättvisande bild
av konsultföretag än vad som vore fallet utan den, och kan kompletteras till
konsultföretags årsredovisningar.
Genom att komplettera konsultföretags årsredovisningar med föreslagen
modell anser vi att en del av problematiken kring humankapitalsvärdering är
överbryggad. Vi anser att informationsproblematiken minskar i och med denna
modell, då intressenter ges mer information om konsultföretagen i
årsredovisningarna. Det formella problemet kvarstår i och med att modellen
enbart läggs som komplement till årsredovisningen. Således är detta inte en
modell som löser problematiken kring humankapitalsvärdering i konsultföretag,
men vi anser att den är ett steg i rätt riktning från de modeller som finns
tillgängliga idag.
6.2 Reflektioner
Efter att ha genomfört denna studie inser vi att problematiken kring begreppet
rättvisande bild gällande redovisning och konsultföretag är större än vad vi först
anade, med tanke på bristen av hantering av humankapitalet i redovisningen. Vi
har också insett under denna studie att humankapitalsvärdering är en öm tå för
konsultföretagen, med tanke på bristen av hantering från deras sida. Detta
baseras även på att samtliga av våra respondenter ville vara anonyma samt att
de alla var mycket intresserade av vad vi kom fram till.
6.3 Vidare forskning
Eftersom vi enbart valt att studera konsultföretags hantering av
humankapitalsvärdering anser vi att det finns utrymme för vidare forskning
![Page 64: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/64.jpg)
64
inom en annan typ av företag, till exempel idrottsorganisationer. Vi anser att det
skulle vara intressant att jämföra de resultat vi fått av vår studie med
konsultföretag med resultat från en studie som granskat hur
idrottsorganisationer hanterar sin humankapitalsvärdering, eller bristen på
hantering för den delen. Finns det skillnader, eller finns det något hos
idrottsorganisationerna som konsultföretagen kan applicera i sin hantering av
humankapitalet?
![Page 65: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/65.jpg)
65
7. Referenslista
Annell, Elisabet, and Karl Erik Sveiby (1989) Den osynliga balansräkningen:
nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag. Affärsvärlden,
1989.
Arrighetti, Alessandro; Lasagni, Andrea; Landini, Fabio (2015) Intangible Asset
Dynamics and Firm Behaviour. Industry & Innovation. Jul2015, Vol. 22 Issue 5,
p402-422. 21p. DOI: 10.1080/13662716.2015.1064256.
Bescos, Pierre-Laurent; Cauvin, Eric; Decock-Good, Christel; Westlund,
Anders H (2007) Characteristics of Performance Measures for External Reporting. Total
Quality Management & Business Excellence. Dec2007, Vol. 18 Issue 10,
p1055-1074. 20p. 1 Diagram, 12 Charts. DOI: 10.1080/14783360701594451.
Bloom. R and J. Kamm (2014) Human Resources: Assets that should be capitalized
Compensation & Benefits Review. Jul2014, Vol. 46 Issue 4, p219-222. 4p.
Bolagsverket (2016) Årsredovisningens delar - Aktiebolag. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/arsred-
1.3110 [2016-04-24]
Bor-Yi Tsay; Sean Chen (2015) The Going Concern Assumption: Critical Issues for
Auditors. CPA Journal. Dec2015, Vol. 85 Issue 12, p46-51. 6p.
Bounfour, A (2003)The Management of Intangibles: The Organisation's Most Valuable
Assets. [Elektronisk], New York, Routledge Tillgänglig: Google Scholar
![Page 66: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/66.jpg)
66
Bradley, Keith (1997) Intellectual capital and the new wealth of nations II. Business
Strategy Review. Winter97, Vol. 8 Issue 4, p33. 11p. 1 Black and White
Photograph, 1 Chart, 1 Graph.
Bryman, Alan & Bell, Emma (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2.,
[rev.] uppl. Stockholm: Liber
Chouchan, Vineet; Naghshbandi, Nader (2015) Measuring Employees Value: A
Critical Study on Human Reesources Accounting in India. International Journal of
Management, Accounting & Economics. Apr2015, Vol. 2 Issue 4, p277-292.
16p.
Edvinsson, L & Malone M. (1997). Det intellektuella kapitalet. Malmö: Liber
ekonomi.
Flamholtz, Eric G. Human resource accounting: Advances in concepts, methods and
applications. Springer Science & Business Media, 2012.
Frantzreb, Richard B, Landau, Linda, L.T. Lundberg, Donald P (1974) The
Valuation of Human Resources. Business Horizons. Jun74, Vol. 17 Issue 3, p73.
8p. 2 Charts, 3 Graphs.
Fulmer, Ingrid Smithey; Ployhart, Robert E (2014)“Our Most Important Asset”:
A Multidisciplinary/Multilevel Review of Human Capital Valuation for Research and
Practice. Journal of Management. Jan2014, Vol. 40 Issue 1, p161-192. 32p.
DOI: 10.1177/0149206313511271.
Geoffrey M.N. Baker (1974) The feasibility and utility of human resource accounting
California Management Review. Summer74, Vol. 16 Issue 4, p17-23. 7p.
![Page 67: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/67.jpg)
67
Graham, Stacy (1997) True and fair view: a UK auditor’s perspective. European
Accounting Review. Sep97, Vol. 6 Issue 4, p705-709. 5p.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför : om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Kaur, Surinder; Raman, A. Venkat; Singhania, Monica (2014) Human Resource
Accounting Disclosure Practices in Indian Companies. Vision (09722629). Sep2014,
Vol. 18 Issue 3, p217-235. 19p. DOI: 10.1177/0972262914540227.
Kunskapsbörsen (2016) Konsult (Definition av begreppet konsult) [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.kunskapsborsen.se/konsult.htm [2014-05-16]
Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och
ekonomer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Muns, Roger E; ROussey, Robert S; Whitmer, William E (1991)Practical
definitions of six consulting functions. Journal of Accountancy. Nov91, Vol. 172
Issue 5, p43-45. 3p.
NE (2016) Kunskapsföretag. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskapsf%C3
%B6retag [2014-03-05]
Norberg, Claes (2009) Hur skulle utvecklingen av redovisningen av finansiella
instrument kunna nyttiggöras vid beskattningen? Skattenytt, häfte, (3), 127-138.
Notisum (2016) Årsredovisningslagen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19951554.HTM [2016-04-15]
![Page 68: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/68.jpg)
68
Polkinghorne, Donald E. (2005). Language and meaning: Data collection in
qualitative research. [Elektronisk] Journal of Counseling Psychology, vol. 52, nr.
2, s. 137-145.
Pryor, Tom (2015) Finance and Accountings Glaring Omission. Journal of
Corporate Accounting & Finance (Wiley). Sep/Oct2015, Vol. 26 Issue 6, p61-
64. 4p. 1 Chart. DOI: 10.1002/jcaf.22081.
Rajib Kanti Das (2012) Human expenditures capitalization: A human asset valuation
model. Journal of Commerce (22206043). Jul2012, Vol. 4 Issue 3, p1-16. 16p.
Rhode, John Grant; Lawler III, Edward E; Sundem, Gary L (1976) Human
resource accounting: A critical assessment. Industrial Relations. Feb76, Vol. 15 Issue
1, p13-25. 13p.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business
students. 5 uppl. Harlow: Financial Times Prentice Hall
Savino, David. M., Kailee S. McGuire, and Kelly M. White, (2012). Human
Asset Measurement: A Comparison of the Artifact-Based Approach versus Input Methods.
Journal of Management Policy and Practice, 13(1), 39.
Skatteverket (2016) Bokföring - vad kräver lagen?. [Elektronisk].
Tillgänglig:http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/bokf
oringbokslut/bokforingvadkraverlagen.4.18e1b10334ebe8bc80005195.html
[2016-04-15]
Skatteverket (2016) Redovisningens syfte och uppgifter. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/3200.html#
h-Extern-redovisning [2016-04-17]
![Page 69: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/69.jpg)
69
Skatteverket (2016) Rättvisande bild. [Elektronisk]. Tillgänlig:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.3/3202.html
[2016-04-17]
Skatteverket, tillgång. Skatteverket (2016) Materiella och immateriella
anläggningstillgångar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2016.3/324712.html
[2016-04-20]
Skatteverket (2016) Redovisning. [Elektronisk].
http://www.skatteverket.se/download/18.deeebd105a602bfe3800085/kap03.
pdf [2016-04-21]
Sirisetti, Suresh; Mallesu, H (2012) Human Resource Accounting Model in Indian
Industries. Journal of Commerce (22206043). Apr2012, Vol. 4 Issue 2, p48-53.
6p.
Srf Redovisning (2016) Grundläggande principer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.srfredovisning.se/bokforingsnamnden-bfn/bfnar-20121-
arsredovisning-och-koncenredovisning/kapitel-2-begrepp-och-
principer/grundlaggande-principer/ [2014-03-05]
SRF, tillgång. Srf Redovisning (2016) Definitioner. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.srfredovisning.se/redovisningsradets-rekommendationer/rr-15-
immateriella-tillgangar/definitioner/ [2016-04-20]
Statskontoret (2001) Myndigheternas konsultanvändning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2001/200113.pdf [2016-
05-16]
![Page 70: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/70.jpg)
70
Sveiby, Karl Erik, and Anders Risling (1986). Kunskapsföretaget: seklets viktigaste
ledarutmaning?. LiberFörlag, 1986.
Svenska Akademien (2016) Konsult [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-
ordlista-saol/saol-13-pa-natet/sok-i-ordlistan [2016-05-16]
Sveriges Riksdag (2016) Års- och koncernredovisning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-
skrivelser/rs--och-koncernredovisning_GJ0310/?text=true [2016-04-17]
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. 3., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Vidrascu, Paula Angela (2015) Intangible assets - sustainabler economic factors and new
creators of value. Internal Auditing & Risk Management. mar2015, Vol. 10 Issue
1, p65-75. 11p.
Walton, Peter (1993) Introduction: the true and fair view in British accounting.
European Accounting Review. May93, Vol. 2 Issue 1, p49-58. 10p.
Weiss, Marvin (1973) Accounting for human resources. Management Review. Mar73,
Vol. 62 Issue 3, p58. 3p.
![Page 71: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/71.jpg)
71
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1
Hej,
Vi är två studenter vid Karlstads Universitet som nu ska göra vårt
examensarbete i företagsekonomi. Vi har valt att studera hur humankapital
värderas i företag, och då med inriktning mot konsultverksamhet. Så som vi
ser det är redovisningen missvisande i den mån att personalen enbart tas upp
som kostnader i en årsredovisning, och vi skulle väldigt gärna vilja höra dina
tankar kring detta ämne.
Med detta mejl vill vi fråga om Du är intresserad av att deltaga i den här
studien. Ett deltagande innebär att du svarar på en enkät som skickas ut inom
två veckor och som tar ungefär 3-5 minuter att svara på.
Resultaten kommer att publiceras i en D-uppsats vid Karlstads Universitet,
och du kan självklart välja att vara anonym om så önskas.
Tack på förhand,
Med Vänliga hälsningar
Erik Jensen & Kajsa Mattila Markus
Karlstads Universitet VT-16
![Page 72: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/72.jpg)
72
8.2 Bilaga 2
Hej!
Kul att du ville hjälpa oss med vår studie angående värdering av humankapital.
Om du klickar på länken nedan kommer du till vårt frågeformulär.
https://docs.google.com/forms/d/1d_fhn70HlZTlaqsBDymBmHut2f
CiM3-daYZbzZlVHwI/viewform?c=0&w=1&usp=mail_form_link
Tack på förhand,
Med vänliga hälsningar
Erik Jensen & Kajsa Markus, Karlstad Business School
8.3 Bilaga 3
Hej!
Nedan bifogas en länk till vårt frågeformulär angående
humankapitalsvärdering. Enkäten tar ungefär 5 minuter att genomföra.
Vi skulle vara oerhört tacksamma om du kunde hjälpa oss.
https://docs.google.com/forms/d/1d_fhn70HlZTlaqsBDymBmHut2f
CiM3-daYZbzZlVHwI/viewform?c=0&w=1&usp=mail_form_link
Tack på förhand,
Med vänliga hälsningar
Erik Jensen & Kajsa Markus, Karlstad Business School
![Page 73: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/73.jpg)
73
8.4 Bilaga 4
Frågeformulär:
1. Vad heter du och i vilket företag arbetar du?
Svarstext
2. Vad har du för position i företaget?
Svarstext
3. Får vi använda ditt namn i vår studie?
Ja Nej
4. Får vi använda ditt företags namn i vår studie?
Ja Nej
5. Hur länge har du jobbat i företaget?
1 år eller färre 2-4 år 5 år eller fler
6. Hur många är det som arbetar med ekonomi i ert företag?
1 st 2-4 st 5 st eller fler
7. Idag redovisas inte personalen i ett företag som en tillgång i
balansräkningen. Vad anser du om detta, med avseende på begreppet
"rättvisande bild"?
Svarstext
8. Med förra frågan i åtanke, anser du att den nuvarande informationen i
en årsredovisning ger en rättvisande bild av företag?
Svarstext
9. (Svara enbart på denna fråga om "Nej" vid föregående fråga) Anser du
att en komplettering med fokus på personalvärdering vid sidan av
årsredovisningen skulle ge en mer rättvis bild? Motivera ditt svar
Svarstext
10. Använder ni någon värderingsmodell för personalen i det företaget du
arbetar för (endera internt eller externt)?
Ja Nej Vet inte
![Page 74: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/74.jpg)
74
11. (Svara enbart på denna fråga om "ja" vid föregående fråga) Beskriv
kortfattat hur modellen fungerar.
Svarstext
12. Till vem eller vilka riktar sig sådan information om personalen anser
du?
Svarstext
13. Hur förmedlar ditt företag humankapitalets värde till era intressenter?
T.ex. genom förord till en årsredovisning eller genom värderingsmodell.
Beskriv kortfattat
Svarstext
14. Ser du personalen som en skuld gentemot kunderna, eller som en
resurs/tillgång för företaget?
Skuld gentemot kunderna Resurs/tillgång för företaget
15. Kompletterar ditt företag i dagsläget årsredovisningen med information
om personalvärdering?
Ja Nej Vet inte
16. Skulle du vilja komplettera årsredovisningen med information om
personalvärdering om det fanns en sådan värderingsmodell lättillgänglig?
Ja Nej Vet inte
17. Anser du att nyckeltal med fokus på något av följande skulle kunna ge
en rättvisande bild och värdering av ett företags humankapital. Motivera
kortfattat din åsikt. Förslag på
nyckeltal;
- Antalet anställda,
- Antalet anställningsår i genomsnitt per person,
- Antalet anställningsår för intäktspersoner,
- Antalet nyanställda,
- Avhoppskänslighet,
- Beläggning (Hur hårt de anställda belastas),
- Forsknings och utvecklingskostnader,
- Förädlingsvärde,
![Page 75: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/75.jpg)
75
- Förädlingsvärde per anställd,
- Förädlingsvärde per intäktsperson,
- Genomsnittsålder,
- Intäktspersoner,
- Intäktspersoner i förhållande till antalet anställda,
- Utbildning,
- Utbildningskostnader,
- Vinst per anställd
Svarstext
18. En värderingsmodell för personal som vi studerat bygger på idéen att
humankapitalet i ett företag är centralt för företaget. Vid en värdering av
personalen föreslås att faktorer som personalens kompetens och förmåga,
samt företagets engagemang för att hålla dessa färdigheter samstämmiga och
aktuella, ska inkluderas. Håller du med om det?
Svarstext
19. Anser du att en uppdelning av företag i delarna interna strukturer
(patent, datasystem), externa strukturer (kundrelationer, varumärke) samt
individuell kompetens (personalens utbildning, erfarenhet och sociala
färdigheter) skulle underlätta värdering av humankapital i konsultföretag? Tänk
dig att indikatorerna tillväxt, förnyelse, effektivitet och stabilitet används vid
varje område för att konkretisera värderingen.
Svarstext
5. Är det något du vill tillägga med avseende på din syn av
personalvärdering? Om inte, lämna denna ruta tom.
Svarstext
![Page 76: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/76.jpg)
76
8.5 Bilaga 5
Konradmodellens nyckeltal
Anställd
Antal anställningsår i genomsnitt
Antal anställningsår för intäktspersoner
Avkastning på totalt capital
Avhoppskänslighet
Beläggning
Extern kostnad
Forknings- och utvecklingskostnader
Försäljning
Förädlingsvärde
Förädlingsvärde per anställd
Förädlingsvärde per intäktsperson
Genomsnittsålder
Individkapital, antal år
Internkostnad
Intäktspersoner
Intäktspersoner, andel
Kundomsättning
Kundrelationernas varaktighet
Kundstruktur
Likviditet
Likviditetsreserv
Långvägare
Nyanställda
Organisk tillväxt
Personalomsättning
Räntetäckningsgrad
Soliditet
Storkunder
Utbildning
Utbildningskostnader
Utmanande uppdrag
Vinst
Vinstmarginal
Vinst per anställd
![Page 77: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/77.jpg)
77
Vinst per intäktsperson
Yrkeserfarenhet
Återköp
![Page 78: Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningarkau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049219/FULLTEXT01.pdf · Karlstad Business School, HT-16. ... redovisning av humankapital,](https://reader035.vdocuments.us/reader035/viewer/2022070916/5fb6635ddad46708476d2c20/html5/thumbnails/78.jpg)