Tessinska palatset – Berninis barock i Stockholm

Bild 1 Tessinska palatset, huvudfasad mot Slottsbacken, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello

Konstvetenskap C

Hösttermin 2015

Författare: Urszula Mieszkiello

Handledare: Jakob Lindblad

Abstract

University of Uppsala

Department of Art History

Thundbergsvägen 3H

Post address: Box 630, 752 26 Uppsala

Phone: 018 - 471 28 87

Titel: Tessinska palatset-Berninis barock i Stockholm

Title: Tessinska palace- Berninis baroque in Stockholm

Författare: Urszula Mieszkiełło

e- mail: u.mieszkiello@gmail.com

Handledare: Jakob Lindblad

Examinerande seminarieledare: Marie Granath-Lagercranz

C-uppsats

Ventileringstermin: Hösttermin 2015

The aim of this study is to show how much Nicodemus Tessin the younger was inspired by

the architecture of Gianlorenzo Bernini, while building the Tessinska palace in Stockholm.

The investigation is based on comparative analysis of Tessinska palace with various

architectural works by Bernini. The author also investigates the influence Bernini had on

Tessin t.y. by studying the personal relation between the architects.

The investigation shows that every external surface of the Tessinska palace contain many

architectural details and elements that share similarities or look equal to the ones used by

Bernini in a variety of his roman buildings, to name a few: Palazzo Barberini, Palazzo

Ludovisi, Collegio di Propaganda Fide, Palazzo Chigi and more. The analysis of the

biographical background and relationship between the architects shows that Nicodemus

Tessin t.y. was very influenced by Bernini and his work, which he writes about in several

occasions in his works and notes. Investigation shows that Tessin t.y was using Berninis

architectural details consciously and with full awareness.

Key words: Tessinska palace, Nicodemus Tessin t.y., Gianlorenzo Bernini, architecture,

baroque, inspiration

Innehållsförteckning

Inledning……………………………………………………………………………….......1

Syfte och frågeställningar…………………………………………………………………...1

Teori och Metod………………………………………………………………………….......2

Material…………………………………………………………………………………........2

Forskningsöversikt……………………………………………………………………….…..2

Tessin – Bernini…………………………………………………………………….…….4

Nicodemus Tessin d.y. ………………………………………………………………………4

Gianlorenzo Bernini……………………………………………………………..…………..5

Tessin d.y:s italienska studier………………………………………………….…………….7

Tessin d.y. möter Bernini…………………………………………………….………………8

Tessinska palatset i jämförelse med Berninis arkitektur………….….………..9

Tomten och husets disposition……………………………………………………………..10

Fasad mot Slottsbacken………………………………………………………………….....12

Trädgårdsfasad…………………………………………………………………….…….....18

Flyglarna…………………………………………………………………………….......….19

Fondbyggnad……………………………………………………………………….…....…21

Interiören……………………………………………………………………………...……29

Slutsatser……………………………………………………………………………....…31

Sammanfattning………………………………………………………………………...33

Källor……………………………………………………………………………………...34

Litteraturförteckning………………………………………………………………….35

Bildförteckning………………………………………………………………………….36

1

Inledning

Nicodemus Tessin d.y. (1654-1728) var Sveriges främsta arkitekt under barockepoken. Hans

far Nicodemus Tessin d.ä. bestämde tidigt sonens karriär. Tack vare sin fars position som

kunglig arkitekt och hans betydelsefulla kontakter, fick Tessin d.y. den bästa möjliga

arkitektutbildning som fanns. Han studerade arkitektur i Rom – en källa av obegränsad

konstnärlig kreativitet och platsen att vara på för alla unga blivande konstnärer. Där träffade

han Gianlorenzo Bernini som blev en av hans största konstnärliga inspirationskälla. När

Tessin d.y. köpte en tomt 1692 i hörnet av Slottsbacken och Köpmangatan i Stockholm, var

han 38 år gammal och på höjden av sin lysande karriär. Där byggde han sin egen bostad,

Tessinska palatset, enligt sina egna behov och sin konstsmak. Obunden till av någon annan

byggherres önskan, kan man känna Tessins d.y. stil tydligare. Vid analys av byggnaden kan

man uppfatta arkitektens inspirationer, och spåra dem till hans utländska studier flera

decennier tidigare. Flera publikationer finns om Tessinska palatset, där kan man läsa om både

italiensk och fransk arkitekturs inflytande på byggnadens arkitektur.

Denna uppsats fokuserar på de arkitektoniska elementen och de dekorativa detaljerna

inspirerade av Gianlorenzo Berninis arkitektur.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur mycket Nicodemus Tessin d.y.

inspirerades av Gianlorenzo Berninis arkitektur när det gällde byggnationen av Tessinska

palatset. Frågeställningarna är:

Vilka spår av Berninis arkitektur går att se i Tessinska palatset?

Vilka av Berninis byggnader inspirerade Tessin d.y. under byggnationen av Tessinska

palatset?

Var Tessin d.y. endast allmänt inspirerad av Berninis arkitektur? Eller var han fullt

medveten om att han använde Berninis arkitekturdetaljer?

Hur kommer det sig att Tessin d.y. var så influerad av Berninis arkitektur? Hur såg

hans relation till Bernini ut?

Teori och Metod

Teorin som ligger bakom denna studie är att Nicodemus Tessin d.y. inspirerades mycket av

italiensk arkitektur oh Gianlorenzo Berninis arkitektur under byggnationen av Tessinska

2

palatset i Stockholm.1 Man uppfattar många likheter mellan arkitektoniska detaljer använda

av Tessin d.y. i denna byggnad och arkitektoniska verk av Bernini i Rom.

För att kunna komma fram till en bekräftelse av teorin och svara på frågeställningar om

Tessinska palatsens arkitektur, så är metoden som används framförallt jämförande

arkitekturanalys av Tessinska palatset med Gianlorenzo Berninis arkitektur. Denna studie

kommer att hänvisa till Berninis byggnader som bär samma eller nästan lika arkitektoniska

element och detaljer som används av Tessin d.y. i sitt eget hem. För att få svar på frågor om

Tessin d.y. relation till Bernini och Bernini som inspirationskälla, hämtades och analyserades

biografiska fakta ur båda arkitekters liv.

Material

Materialet är avgränsat till arkitekturen i Tessinska palatset, särskilt exteriören av byggnaden,

som bär Bernini-inspirerade arkitekturdetaljer. Jag använde otryckta källor såsom Nicodemus

Tessin d.y. egna ritningar och teckningar från Rom, teckningar och gravyrer ur hans egen

samling och även Berninis egna ritningar från Nationalmuseet i Stockholm. Tyvärr var

Nationalmuseet i Stockholm stängt för renovering under uppsatsskrivandet, vilket tvingade

författaren att använda enbart den digitaliserade samlingen online och inte arbeta med

originalen.

För att fördjupa analysen används tre av Nicodemus Tessin d.y. dokument: hans memorial

Observationer så wähl Publique som Private hu[us] bÿggnaders Starkheet, beqwämligheet, in

rättade, efter wår Swänska Climat och economie från 1714, Tessin d.y.:s resedagböcker och

brevväxling publicerat av Nationalmuseum 2002 och inventariet över hans konstsamling från

1712, också publicerat av Nationalmuseum år 2000. Jag har också analyserat båda

arkitekternas biografier för att fördjupa kunskapen om deras relation. När det gäller Berninis

arkitektur använde jag foton av vissa byggnader och T.A. Marders publikation Bernini and

the art of architecture från 1998 som huvudsaklig informationskällan om hans verksamhet.

Forskningsöversikt

Genom projektet Nicodemus Tessin The Younger. Sources, Works, Collections lett av

Nationalmuseum i Stockholm sedan 1999 är forskning om arkitekten mycket aktuellt.2

Projektets syfte är att systematisera och publicera Nicodemus Tessins d.y.:s skrifter och

1 Snickare Mårten, Martin Olin, Överintendent och samlare., i Tessin. Nicodemus Tessin d.y. Kunglig arkitekt

och visionär. En Konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.), Värnamo, 2002, s. 75-77. 2 http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-samlingarna1/Forskning/Forskningsprojekt/Nicodemus-Tessin-the-

Younger--Sources-Works-Collections-/, 2015-10-11

3

samlingar. Hittills har projektet forskarna publicerat fyra av sex planerade volymer och i

denna uppsats användes av två av dem, publicerad 2000 Catalogue du cabinet des beaux-arts

1712 och Travel notes 1673–77 and 1687–1688 från 2002. Första verket, kommenterat och

redigerat av Per Bjurström och Mårten Snickare, innehåller inventariet av Tessinska palatset

från 1712. I inventariet hittar man många dokument som är kopplade till Gianlorenzo Bernini.

Den andra verk redigerad av Merit Laine och Börje Magnusson är en fullständig utgåva av

Tessin d.y.:s resedagböcker och bevarade brevväxling. Detta tryckta arkivmaterial ger

förstahands-information om händelser under arkitektens utländska studier där man kan spåra

hans italienska inspirationer som är av stor vikt för denna uppsats. År 2002 publicerade

Nationalmuseum också en årsbok Tessin, Nicodemus Tessin d.y., Kunglig arkitekt och

visionär, fullständigt tillägnad rollen han har spelat för svensk arkitektur och samhälle. Denna

publikation är en antologi av texter skriven av forskare engagerade i Tessinska projektet och

kan användas den som förhandsvisning till detta. Artiklarna ger ett tvärsnitt genom arkitektens

liv och belyser de viktigaste händelserna. Här skriver Börje Magnusson om Tessin d.y.:s

studier i Europa, bland annat om hans möte med Gianlorenzo Bernini. Mårten Snickare och

Martin Olin lyfter fram en period där arkitekten var på höjden av sin karriär och skriver även

om Tessinska palatset. Denna publikation ger inte en fördjupande insikt i Tessin d.y.:s liv men

hänvisar till många andra verk och arkivmaterial som hjälper till att svara på uppsatsens

frågeställningar. Två stora volymer, Nicodemus Tessin d.y.: tiden, mannen, verket av Ragnar

Josephson ger mycket omfattande kunskap om arkitektens liv, hans verk och gör det möjligt

att förstå realiteter i tiden han levde i. Publikationen är illustrerad med stora mängder av

Tessins d.y.:s ritningar och arkivmaterial. Även om detta verk utgavs 1930 är det fortfarande

mycket aktuellt för dagens läsare. Josephsons kapitel om arkitektens italienska studier och

senare om tillkomsten av Tessinska palatset är mycket relevant för denna uppsats. Josephson

lyfter fram arkitektens relation till Gianlorenzo Bernini, någonting som bara är skissartat i

andra publikationer.

Tessinska palatset under 300 år, Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingeresidens från 2002 är en mycket omfattande studie om Tessinska palatset

i Stockholm, skriven av arkitekten Birgitta von Haslingen, som var ansvarig för husets

restaurering under 1990-talet. Publikationen ger detaljerad kunskap om byggnadens historia

och tillhandahåller rikt bildmaterial av Tessin d.y.:s arkivalisk planer och ritningar. I sin

arkitekturanalys hänvisar Haslingen till några italienska byggnader som inspiration till

Tessinska palatset och man kan behandla detta som en utgångspunkt för att hitta svar på några

av uppsatsens frågeställningar. År 1988 tryckte Byggnadsstyrelsen ett häfte, Tessinska

4

Palatset. Det är en mycket kortfattad studie om palatsets historia samt en kort biografisk

presentation av Nicodemus Tessin d.y. År 1978 organiserade Nationalmuseet i Stockholm en

utställning, Nicodemus Tessin d.y. 1654-1728, som hölls i Tessinska palatset. I samband med

utställningen publicerade Nationalmuseet en katalog, där man kan läsa om palatsets historia.

Båda publikationerna, häftet och katalogen, bjuder på bra bildmaterial. Invention och

imitation, Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska palatstetparadvåningar är en

doktorsavhandling skriven av Agneta Laine vid Stockholms Universitet år 1972. I sitt arbete

har författaren fokuserat mest på husets interiörer, men hon skriver även om själva

byggnaden, samt om arkitektens sociala och konstnärliga bakgrund som är adekvat data till

uppsatsen.

För att förstå Nicodemus Tessins d.y. stora inspiration, Gianlorenzo Bernini och hans

arkitektur, använder jag den senaste biografin om mästaren, Bernini, His life and his Rome,

publicerad av Franco Mormando 2011. Författaren skriver om arkitektens liv och hans verk

på ett kritiskt sätt och ger mycket intressant insikt i Berninis förhållande till drottning Kristina

och Tessin d.y. År 2010 publicerade Patricia Waddy en artikel Tessin’s Rome i Journal of Art

History, som handlar om platser arkitekten besökte under tiden han tillbringade i Rom. I

denna publikation lyfter hon även fram Berninis villor och palats som kunde varit inspiration

när han ritade sitt eget boende i Stockholm. År 1998 publicerade Tod A. Marder en stor

volym, Bernini and the art of architecture, där han samlade alla kända och tillskrivna av

Berninis arkitektoniska verk. Författaren beskriver byggnader, fontäner och även

restaureringar av befintliga verk utförda av Bernini. Denna publikation ger mycket

omfattande information om byggnaders tillkomsthistoria, möjliga inspirationskällor, politiska

och sociala faktorer som låg bakom kommissioner, samt rikt bildmaterial. Allt detta var av

stor hjälp för denna uppsats.

Tessin – Bernini

Nicodemus Tessin d.y.

Nicodemus Tessin d.y. (Bild 2) föddes 23 maj 1654 i Nyköping, som son till Nicodemus

Tessin d.ä. och Maria Svan. Familjen tillhörde den nya växande samhällsklassen, kungliga

arbetsmän. Här fanns ett starkt karriärmedvetande, och även om man började från botten hade

man en chans att ta sig upp, steg för steg. Tessin d.ä. var en framgångsrik kunglig arkitekt,

men avled i mitten av det största projektet i sin karriär- återbyggnaden av Tre Kronor slott i

Stockholm. Nicodemus Tessin d.y. tog snart över både position och uppdrag efter sin far, att

5

slutföra slottet. Hans framgång föregicks av många års studier

som bestod först av ledarskap under hans fars tillsyn, följt av

studier hos Olof Rudbeck vid Uppsala akademi under åren

1670-1672, och avslutat med utländska studieresor. Arkitekten

hade alltid stöd av hela kungliga familjen, även efter hans

äktenskap med Hedvig Stenbock 1690, som sågs som

mesallians. Under hans resor till Italien kunde han alltid lita på

ex-drottningen Kristina och hemma i Sverige på

riksänkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI och Karl XII.

Nicodemus Tessin d.y. blev kunglig arkitekt 1697 och var

ansvarig för Sveriges hela byggnadsverksamhet såväl som

hovets bostadsrum, ceremonier och fester. Bland hans främsta

skapelser tar Stockholms slott första plats, dock dog han innan det blev färdigt 1754. Han

jobbade mycket med representativ arkitektur (t.ex. inredning till Drottningholm slott, Steninge

och Sturefors slott), kyrkor (t.ex. Trefaldighetskyrkan och Fredrikskyrkan i Karlskrona, Kung

Karls kyrka i Kungsör) och officiella byggnader (t.ex. Södra Stadshuset i Stockholm). Han

var även duktig på att planera trädgårdar, som i Drottningholm. Tessin d.y.:s hängivenhet och

hårda arbete för den kungliga familjen resulterade i utnämningar till kungligt råd,

övermarskalk och högste ordningsman. Under sin karriär fick han friherreskap 1699, och

femton år senare blev han även greve.3 Efter Karl XII:s död förändrades det politiska klimatet

i Sverige. Nicodemus Tessins d.y. samarbete med den nya kungen, Fredrik I gick inte smidigt

och han tvingades avgå från sin politiska post. Han övervakade fortfarande framsteg på

Stockholms slott dock, såväl som hans andra projekt. Den åldrande arkitekten började få

allvarliga hälsoproblem, men detta hindrade inte honom från att vara yrkesverksam till sina

sista dagar. 1726, när gipsskulpturerna installerades på plats i Karl XI:s galleri, fick han bäras

för att se dem. Två år senare, 10 april 1728 avled Nicodemus Tessin d.y.4

Gianlorenzo Bernini

Gianlorenzo Bernini (Bild 3) anses vara den främste konstnären under romersk barock. Han

föddes 7 december 1598 i Neapel som son till en toskansk skulptör, Pietro Bernini och

Angelica di Giovanni Galante. Några år senare flyttade hans familj till Rom, där Pietro

3 von Haslingen Birgitta, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002, s. 16-37. 4 von Haslingen, 2002, s. 171.

Bild 2 Nicodemus Tessin d.y. av Georg

Desmarées, utf. 1728, olja på duk, 146

x 110 cm, Nationalmuseum,

Stockholm

6

Bernini arbetade med Capella Paolina i Santa Maria

Maggiore, på uppdrag av Paulus V Borghese. Tack vare sin

far växte Bernini upp i en konstnärlig miljö och kände till de

högsta konstnärskretsarna sedan han var en pojke. Han

praktiserade skulptur i sin fars verkstad och visade tidig sin

begåvning för konst. Hans byster var beundrade som ett slags

mirakel gjord av en 10-åring.5 Som underbarn fick Bernini

stöd av familjen Borghese som var ledande familj på den tiden

i Rom och även påven Paulus V tillät honom obegränsat

tillgång till samlingarna i Vatikanen, som en del av hans

studier.6 Bernini uppvisade sin talang inom många

konstområden, såsom skulptur, måleri och arkitektur. Tack vare öppen och karismatisk

personlighet hade han inga problem att hitta inflytelserika mecenater, som kardinalerna

Scipione Borghese eller Maffeo Barberini. Borghese samlingen

i Rom omfattar några av Berninis mästerverk som skulpturgrupperna Pluto och Proserpina

(1622), Apollo och Daphne (1622-1625) och hans framställning av David (1623-24).7 Hans

arkitektoniska karriär inkluderar många privata (t.ex. Palazzo Bernini, Palazzo Chigi-

Odeschalchi) respektive kyrkliga byggnader (t.ex. Santa Bibiana, ombyggnationen av Piazza

San Pietro, Sant’ Andrea al Quirinale).8 1629 blev Bernini utnämnd av påve Urban VIII

(Maffeo Barberini) till Impressario Supreme av Rom, som betydde att han var den viktigaste

konstnär som övervakade och bestämde om alla byggnadsverk och urbanistisk planering

av staden. 1630 blev han principe (rektor) av Accademia di San Luca, en förening för

konstnärer i Rom och även handledare i Accademia del Disegno, en ritningsskola för unga

konstnärer.9 Bernini var verksam arkitekt till sin död 10 december 1679. Även om hans

formspråk idag ses som klassiskt barock, är det som Ragnar Josephson säger inte lätt att tolka,

eftersom det är byggt på motsägelser. I arkitektur och skulptur använde han många element

från teaterkonst och måleri, där blandning av färg, ljus och skugga bygger dramatik och detta

är ju ej klassiska element.10 Han var en stor visionär, som tack vare sin gunst hos påvarna

5 Marder T.A., Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York, London, Paris, 1998,

s.12-14. 6 Mormando Franco, Bernini. His life and his Rome, University of Chicago Press, Chicago, London, 2011, s.30. 7 Marder, 1998, s. 16. 8 Marder, 1998, s. 20-25. 9 Mormando, 2011, s. 78-79. 10 Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, senare delen, Stockholm 1930, s.

16.

Bild 3 Självporträtt, Gianlorenzo

Bernini, utf. 1623, olja på duk, 28 x 30

cm, Museo e Galleria Borghese, Rom

7

kunde utföra sina stora projekt. Bernini påverkade hela barockens konst och många

europeiska konstnärer under hans inflytande, inte minst Nicodemus Tessin d.y.

Tessin d.y.:s italienska studier

Nicodemus Tessin d.y. hade möjligheten att besöka Italien två gånger, under 1670 och 1680-

talet. Målet för den första resan var Rom, den andra resan omfattade också Frankrike och

norra Italien. Enligt Ragnar Josepshson var Tessin d.y. ”dogmatisk Italiainriktad” redan före

hans första studieresa till Rom.11 Många år tidigare studerade han italiensk arkitektur under

hans fars ledning. Nicodemus Tessin d.ä. besökte Rom på 1650-talet och förde med sig

tillbaka många ritningar och graveringar som hans son sedan kunde kopiera. Det formade

Tessins d.y.:s smak redan innan han själv åkte till Italien och det märks i hans anteckningar

från resedagböcker han har skrivit under resan.12 Under hans första resa som påbörjades i

januari 1673 reste han söderut genom Danmark, Tyskland och Österrike men var föga

imponerad av arkitekturen. I sina anteckningar skriver han ofta om att arkitekturen är dålig

(”architectur gar schlecht”), eller att det är ingenting att se (”ist dar nichtes zu sehen”).13 Han

tycker även inte om den tyska barocken, som han kritiserar hårt i Dresden (lustslott som ”har

många ornamenten, så man kan se, att det kostar mycket pengar att så fördärva det”) eller

Berlin där nybyggda tyghus är ”dåliga både i teckning och ordinering”.14 Stämningen i hans

anteckningar förändras direkt när han anländer i Italien. Han skriver mycket om vad han såg i

Bolzano, Trento och Verona. I Bologna beundrar han kardinalens palats och Neptuns fontän

och skriver att den är vacker (”Welch hübsch anzusehen ist”).15 Vid ankomsten till Rom

slutade Tessin d.y. att föra dagbok och mesta delen av händelserna från denna period vet man

från brevväxling mellan arkitekten och hans familj. I Rom besökte han först ex-drottning

Kristina med rekommendationsbrev från kung Karl XI och hans moder, Hedvig Eleonora.

Kristinas hus och hov i Palazzo Riario (senare Corsini), där hon bodde var en plantskola för

unga svenska konstnärer, som hon tog hand om. Hon samlade antika romerska och moderna

italienska skulpturer samt måleri och kände till de främsta italienska konstnärerna. Tack vare

henne hade Tessin d.y. möjlighet att träffa Gianlorenzo Bernini och Carlo Fontana. Han

kunde också använda ex-drottningens bibliotek där han studerade och kopierade

11 Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, förra delen, Stockholm, 1930, s. 44. 12Magnusson Börje, Studier i Europa. Överintendent och samlare. I Tessin. Nicodemus Tessin d.y. Kunglig

arkitekt och visionär. En konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.), Värnamo, 2002, s. 38. 13 Tessin a: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works, Collections, Travel Notes

1673-77 and 1687-88, Merit Laine, Börje Magnusson (red.), Nationalmuseum, Stockholm, 2002, s. 41-49. 14 Josephson, förra delen, 1930, s. 45. 15 Tessin a, 2002, s. 61.

8

arkitektoniska traktat av bland annat Vitruvius, Palladio eller Longhi. Han även fick tillfälle

att studera fester och processioner som ordnades till henne av påven Clemens IX.16 Tessin d.y.

studerade och ritade av de flesta av de mest kända arkitektoniska verken i Rom, som trappan

Scala Regia i Vatikanen, romerska stadsvillor och kyrkor. Han assisterade även Carlo Fontana

i två veckor och kopierade hans planer till ex-drottningens Kristina teater. Vid tidpunkten

Tessin d.y. kom till Rom, började arkitektonisk undervisning ta form och 1677 ägde den

första av konstakademins arkitektoniska tävlingar rum. Det är inte klart om Tessin d.y. tog del

i den, men hans arbetsprover motsvarar de tre klasser som konstakademi prisbelönade.17 Från

denna resa förde Tessin med sig hem en hel del egna ritningar och huvudet fylld med

inspiration. Under sin andra vistelse i Italien under 1680-talet var Tessin d.y. mer förberedd.

Han visste precis vad det var han ville se och studera. Hans anteckningar omfattar nästan alla

viktiga sevärdheter följt av många ritningar av allt möjligt från olika sorter av marmor till

ingenjörsbyggda maskiner. I brev hem skriver han att han hela dagarna far runt och noterar

allt av intresse, och på kvällarna redigerade han sina anteckningar. De byggnaderna som han

skriver mest om är Palazzo Barberini, Palazzo Farnese, Villa Borghese, Piazza San Pietro och

St. Peters basilika. Hans detaljerade anteckningar visar även vad som var i varje rum av

byggnaderna, inklusive möbler, tapeter och konstverk. Han köpte in många böcker och

gravyrer som han hänvisar till i sina anteckningar. Han anställde även några tecknare för att

avbilda de senaste arkitektoniska nyheterna från Rom åt honom. Hos ex-drottning Kristina

träffade han hennes bibliotekarie Giovanni Pietro Bellori, som var den tidens ledande

konsthistoriker och assisterade Tessin d.y. på besök hos konstnärer och samlare.18

Anteckningar och bildmaterial från denna resa blev av högt lärande kvalitet som används inte

bara av Tessin d.y. själv men även av flera generationer av arkitekter efter honom.

Tessin möter Bernini

Som Ragnar Josephson skriver, det första av Berninis arkitektoniska verk som Tessin d.y. såg

var Porta del Popolo vid stadsingången.19 Det var byggt till ex-drottning Kristinas ära, tack

vare henne kunde arkitekten träffa Bernini själv. Bernini beundrade Kristina för hennes

konstsmak och förståelse för hans konst. Kristina ansåg att den som inte uppskattar Bernini

förtjänar inte respekt.20 Bernini var en av de första konstnärerna som hon träffade efter sin

16 Josephson, förra delen, 1930, s. 46. 17 Magnusson, 2002, s. 39-48. 18 Magnusson, 2002, s. 55. 19 Josephson, förra delen, 1930, s. 49. 20 Mormando, 2011, s. 221.

9

ankomst till Rom 1655 och den första som hon deklarerade stöd för livet. Hon höll löftet och

Bernini använde hennes kungliga hjälp när det behövdes. Efter konstnärens död 1679 var det

Kristina som beställde den första av Berninis biografier, skriven av Filipo Baldinucci.21

Kristinas förhållande till Bernini påverkade utan tvekan Tessin d.y.:s uppfattning av

konstnären. När de först träffades var Tessin d.y. 19 och Bernini en 75-årig gammal man.

Hans mest kända, jättelika livsverk låg bakom honom och den unga arkitekten måste vara

förvånad över att Bernini var i sin fulla kraft och fortfarande på toppen av sin karriär. Tessin

d.y. hade möjlighet att observera hur Berninis ateljé fungerade och lärde sig en hel del om

arkitektoniska ritningar från tiden han assisterade Carlo Fontana- Berninis medarbetare. Han

studerade de mesta av Berninis verk, som trappan Scala Regia i Vatikanen, S:t Peters Basilika

och Piazza San Pietro, Palazzo Barberini, Palazzo Chigi, Berninis fontäner, kyrkor, skulpturer

och gravmonument. Han studerade även festliga vagnar Bernini utformade vid några tillfällen,

såsom för drottning Kristinas ankomst till Rom eller för den spanska kungen. Han fick även

arkitektens egna ritningar som gåva, som Berninis projekt till Louvren i Paris, eller projekt till

fontäner eller epitafier. 22 Deras relation var den av mentor och student. Bernini såg till att

innan Tessin d.y. reste tillbaka till Sverige var han väl förberedd för sin nya funktion som

hovarkitekt. Han genomgick en examination av Bernini själv och en rapport skriven av Tessin

d.y. visar att mästaren var i stort sätt nöjd med alla kompositionerna den unga arkitekten

ritade.23 Tessin glömde aldrig vad han lärde sig från Bernini och efterverkan av denna

undervisning syns tydligt i Tessin d.y.:s arkitektur. Dessutom beundrar han i sina

anteckningar från hans nästa resa till Rom under 1680-talet alla Berninis byggverk igen och

allt nytt som han inte såg förut (t.ex. färdigbyggd Palazzo Barberini). I sina publikationer

Observationer från 1714 och Traicte dela decoration interieure från 1717. är Gianlorenzo

Bernini den konstnär som Tessin d.y. oftast hänvisar till.

Tessinska palatset i jämförelse med Berninis arkitektur

The good architect knows how to combine the beautiful with the necessary; and the highest

praise goes to those who turn necessities and apparent defects into beautiful and useful

things. The basis for all architecture should be antiquity – Gianlorenzo Bernini24

Dessa ord av Bernini (i Marders engelska översättning) sammanfattar hans uppfattning om

arkitektur. Enlig honom kan en bra arkitekt alltid kombinera det vackra med det nödvändiga

21 Mormando, 2011, s. 323. 22 jfr Josephson, förra delen, 1930, s. 50-51 23Magnusson, 2002, s. 48. 24 Marder, 1998, s. 19.

10

och kan även utnyttja defekter för att skapa någonting vackert och nyttigt, och alltid baserat

på den antika byggnadskonsten. Berninis arkitekturkarriär omfattade oftast mycket svåra

kommissioner, mest ombyggnader av befintliga byggnader (Palazzo Barberini) eller

urbanistisk planering (Piazza San Pietro, Piazza del Popolo). I Tessinska palatsets går det att

se många spår som leder till Berninis arkitektur. Nicodemus Tessin d.y. använde

arkitektoniska detaljer och element som var inspirerade eller lånade från Berninis byggnader.

Under sin tid i Rom kunde han beundra och studera verk av Bernini som Scala Regia i

Vatikanen eller Palazzo Chigi som precis blev färdigbyggt av arkitekten. Hans många

ritningar av Palazzo Barberini alle Quattro Fontane visar hans stora intresse för denna

byggnad och att han inspirerades av den när han byggde Tessinska palatset samt även andra

av Berninis verk.25

Tomten och husets disposition

11 september 1692 köpte Nicodemus Tessin d.y. tomt nr 156 placerad på Slottsbacken i

Stockholm. Tomten var oregelbunden och i formen av en förlängd trapets. På Brigitta von

Haslingen rekonstruktion (Bild 4) ser man hur tomten såg ut samt dess läge i Slottsbacken

mellan Kv. Pegasus och Bollhusbacken.26 Tomten var inte lätt att bygga på. Oregelbunden

form och nivåskillnader var utan tvekan defekter, men Tessin d.y. använde dem i förmån för

palatsets byggnad, som visar att han följde Berninis uppfattning av arkitektur som nämnts

ovan. Enligt bevarade dokument byggdes palatset mellan 1693-1697, då familjen Tessin

betalade sista räkningen för huset i Bollhusgränden där de bott under byggnadstiden. Dock

25 Waddy Patricia, Tessin’s Rome, i Konshistorisk tidskrift/ Journal of Art History, 2010, s. 113. 26 von Haslingen, 2002, s. 44.

Bild 4 Rekonstruktion av Slottsbacken

utseende i Tessins d.y.:s tid.

Bild 5 Tessinska palatset,

planritning, Nicodemus Tessin d.y.

11

var byggnaden långt ifrån färdig och arbetet med inredningen pågick ytterligare några år.27

Bild 5 visar att grundplanen av Tessinska palatset följer formen av tomten, samt man kan se

hur många olika delar bygganden består av. Huvudbyggnaden ligger mot Slottsbacken och i

Tessin d.y.:s tid fanns två murar framför på sidorna som avgränsade förgården. Murarna revs

1793, men på gravyr från Suecia Antiqua et Hodierna (Bild 7) får man se hur de såg ut. Inre

gården är flankerad med flyglar, två våningar höga, där nedre delen består av arkader.

Emellan ligger främre trädgården som är avgränsad i södra delen av fågelburarna och bakom

det ligger bakre gården, som är omgiven av tre våningar höga flyglar och fondbyggnad med

inbyggt perspektiv (Bild 6).

27 von Haslingen, 2002, s. 62-64.

Bild 6 Tessinska palatsets innegård, fondbyggnad med inbyggt perspektiv, foto: Åke E:son Lindman

12

Fasad mot Slottsbacken

På gravyren av Johan van den Aveelen ur Suecia Antiqua et Hodierna (Bild 7) får man se hur

Tessinska palatset såg ut under arkitektens tid. Huvudbyggnaden mot Slottsbacken är

uppdelad i tre våningar. Framför nedersta våningen fanns två stycken murar på sidorna i höjd

av våningens gesims. Längst ner på murarna och första våningen ser man en sockel. Varje

mur är dekorerad med tre rundbågiga nischer med konsoler, där tre blyurnor med växter stod.

Blyurnorna var också dekorerade med någon slags ornament. På gravyren ser man att

blyurnor även står på främre delen av murarna, mot

Slottsbacken. En av blyurnorna som idag dekorerar

trädgården, påminner om dessa som stod i nischer.28 Under

varje nisch fanns ett rektangulärt blindfönster. Huvudentré

finns i mitten av bottenvåningen och består av tre stora

rundbågiga portar. De är upphöjda och har fem steg i

trappan framför som leder in. Huvudportalen (Bild 8)

består av två atlanter i hermform som flankerar mittdörren.

Atlanterna tittar mot varandra och binder ihop mittpartiet,

båda är nakna med synlig muskulatur och skyler sig med

en mantel. Västra atlanten har ett skägg och ses därför som

äldre än den högra. Atlanterna bär en fris på huvudet, som

28 jfr von Haslingen, 2002, s. 163.

Bild 7 Tessinska palatset, fasaden mot slottsbacken, gravyr av Johan van den Aveelen

ur Suecia Antiqua et Hodierna

Bild 8 Tessinska palatsets huvudportal mot

Slottsbacken, foto: Urszula Mieszkiello

13

är uppdelad med triglyfer och metoper fylld med en cirkulär relief. Ovanför, på frisens gesims

finns en putti grupp, där en putto tecknar med penna på en kartusch medan den andra svävar

ovan och med ena handen pekar uppåt och med andra drar undan ett draperi från tavlan med

kartuschen. Bakom tavlan får man se en bok, en lagerkvist och del av en spira. Gruppen är

flankerad med två postament som portalens avslutning. Skulpturgruppen som dekorerar

huvudentrén är huggen av Bernard Foucquet. På varje sida av huvudentrén finns ett par stora

rundbågiga fönster med rektangulära blindfönster nedanför, som följer mönstret i

sidomurarna. Varje fönsterbåge är uppdelad med åtta rutor. Hela

bottenvåningen samt murarna är rusticerad. Rusticering fortsätter även

över gesimsen till höjden av andra våningens fönsterbräden.

På andra våningen finns sju höga rektangulära fönster, vars bågar

är uppdelade med täcker rutor vardera. Fönsterna ramades med

profilerat foder och toppades med kornisch i form av litet tak (Bild 9).

Fönstren verkar vara extruderade eftersom de sticker ut ur väggen.

Tredje våningen är separerad med en enkel gördelgesims på höjden av

tredje våningens fönsterbräden. På tredje våningen finns också sju

fönster som är av samma storlek som på andra våningen. De är

inramade med profilerat foder, men inte lika rikt som på andra våningen

och verkar vara insätta istället (Bild 10).

På båda sidor av fasaden finns en pilaster som börjar i höjden av

sidomurarna och tar sig uppåt till kransgesims, som är uppbyggd av fris

med metoper och konsol-formades triglyfer som bär profilerad taklist.

Ovan finns loft/ attikavåning? med sju små rektangulära fönster

uppdelade i sex rutor och inramade med ett enkel profilerat foder.

Attikavåningens kanter är dekorerade med lisener, som förlängning av

pilastrarna från de nedre våningarna. Taket har form av lågt sadeltak.

Fasadens nuvarande färgsättning korresponderar i stort sätt med den

som var i Tessins d.y.:s tid. Under den senaste renoveringen på 90-talet

målades bottenytan ockragul och all dekor målades grå, oberoende om

den var av sten eller puts (Bild 11). 29

Det är lätt att notera huvudfasadens likhet med italienska

stadsvillor. Nicodemus Tessin d.y. skrev i sina Observationer att

29 von Haslingen, 2002, s. 374.

Bild 9 Tessinska palatset,

andra vånings fönster,

foto: Urszula Mieszkiello

Bild 10 Tessinska

palatset, tredje vånings

fönster, foto: Urszula

Mieszkiello

Bild 11 Tessinska palatset,

nuvarande färgsättning på

fasaden, foto: FriskoKry

14

Min tanka är att utj ÿttra Facciaterne böre lembnas Jtalienarne all Preferens.30

Där nämner han tre av Bernini verk som exempel: Palazzo Chigi (Bild 12), Palazzo Barberini

(Bild 13) och Berninis projekt av Louvren, som han fick av arkitekten (Bild 14). När man

jämför dessa byggnader med Tessinska palatset ser man varifrån Tessin d.y. fått inspiration.

Det är värt att nämna att Tessin d.y. skrev ett långt stycke om Palazzo Barberini i sina

anteckningar från Rom. Fastän är han imponerad av palatsets interiör och samlingar skrev han

Dass aller remarqvabelste in diesen gantzen palais von obgemelten dingen ist folgendes

nembl: die architectur vom Cav: Bernini31

vilket betyder att det bästa i hela byggnaden är Berninis arkitektur. Det stora intresset för

denna byggnad syns mycket vid analys av Tessinska palatset.

30 Tessin d.y. Nicodemus, Observationer så wähl Publique som Private hu[us] bÿggnaders Starkheet,

beqwämligheet, in rättade, efter wår Swänska Climat och economie, Byggforlaget, Stockholm, 2002, s. 73. 31 Tessin a, 2002, s. 306.

Bild 12 Palazzo Chigi- Odescalchi, Rom, Gianlorenzo Bernini, 1664-1666, gravyr av

Giovanni Battista Falda ur I Palazzi di Roma (Rom, 1655-1670)

Bild 13 Palazzo Barberini, Rom, olika arkitekter med Gianlorenzo Bernini, 1625-1633,

gravyr ur Nuovo teatro delle fabriche et edificii in perspectiva di Roma (Rom, 1699),

Princeton University Library

15

Här kan man också nämna Palazzo Ludovisi och Collegio di Propaganda Fide som exempel.32

Palazzo Ludovisi är attribuerad till Bernini med undantag för entré och tak-dekorationer som

tillverkades av Carlo Fontana (Bild 15). Collegio di Propaganda Fides fasad är attribuerad till

32 Beskrivning av Tessin d.y.:s besök i Palazzo Ludovisi finns i hans anteckningar från hans resa till Italien i år

1687-88. Jfr Tessin a, 2002, s. 326-327.

Bild 14 Teckning av Berninis modell för det fjärde Louvreförslaget. Halverad elevation

av den östra fasaden, Spår av grafit, penna och grått bläck, laverad i grått och svart, på

papper, 59,5 x 131,5 cm, konstnär: François Francart II, inventor: Giovanni Lorenzo

Bernini, ca 1695, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

Bild 15 Palazzo Ludovisi, av Mattia De’ Rossi, olja på duk, utf. 1653-55,

Collezzione Doria-Pamphili, Rom

Bild 16 Collegio di Propaganda Fide, Gianlorenzo

Bernini, 1644, Rom, foto: Joseph Martin/Abeville

Press

16

Bernini och bekräftad av dokument, guideböcker och populära gravyrer.33 Det finns inga

bevarade dokument som försäkrar att Tessin d.y. har besökt denna byggnad, men man kan

inte utesluta denna möjlighet. Tessinska palatsets fasad bär likheter med alla fem av Berninis

byggnader. Det mest tydliga är fasadens form och disposition, där alla fem byggnaderna är

uppdelade i tre våningar och har lågt tak. Tessin använde också denna disposition i Tessinska

palatset. När det gäller antal fönster, har Tessin också placerat sju per våning, som Bernini i

Palazzo Chigi, Barberini och Ludovisis risaliter. Man hittar också likheter i

fönsterutformning, särskilt mellan Tessinska palatsets andra våning och Collegio di

Propaganda Fides andra vånings fönster, där foder och kornischer ser nästan likadana ut.

Denna sort av fönster finns även i Palazzo Chigis bottenvåning. Rusticering av

bottenvåningen är ett arkitektoniskt element som Tessin lånade från italiensk arkitektur.

I Observationer skriver han att

Uppå ÿtterste Facciaterne tiäna Rustiqver mÿcket wähl, och enär de springa mÿcket wähl,

hafwa de så mÿcket mera anseende. Utj Florence seer man wackra arter af Rustiquer.34

Som Brigitta von Haslingen skriver om palatsen i Bologna, Florens och Mantua hittar man

rustik av stenblock i mycket kraftig relief. Tessin d.y. använder rustik i puts, som fanns i

några byggnader i Rom under hans vistelse, t.ex. i Palazzo Farnese (Bild 17), som han ganska

ofta relaterar till i sina skrivningar. Mårten Snickare och Martin Olin hänvisar även till en

romersk renässansvilla, Palazzo dei Silvestri som påminner mycket om Tessinska palatsets

bottenvåning, när det gäller både rustik och utformning av fönsteröppningar (Bild 18). Det

syns att rusticerad gördelgesims i Tessinska palatset kunde faktisk vara ett citat från just

33 Marder, 1998, s.66. 34 Tessin d.y., 2002, s.56.

Bild 17 Palazzo Farnese av: Antonio da

Sangallo, Michelangelo Buonarotti,

Giacomo da Vignola, Giacomo della

Porta, Rom, foto: Ingalill Snitt

Bild 18 Palazzo dei Silvestri, Rom, upf. 1520-

talet, gravyr av Giovanni Battista Falda, Foto:

Nationalmuseum, Stockholm

17

denna stadsvilla. Arkitekten av denna villa är inte känd, men i

sina skrivningar har Tessin d.y. förknippat den med Giacomo

Vignola.35 Men Bernini har använde också rustik i dekoration

av bottenvåningar, som man kan se i Palazzo Chigis flyglar,

hans projekt till Louvre (Bild 14) och även på Palazzo

Barberini, som visar Tessin d.y. egna teckning (Bild 19).

Tessinska palatsets huvudportal är markerad genom inramning

av atlanter som bär fris med en skulpturgrupp på. Liknande

lösningar hittar man även hos Bernini. Inramning av pilastrar

eller kolonner finns både i Palazzo Chigi och i Barberini.

Dessutom ser man en mycket liknande fris som Tessin d.y.

använde i Tessinska palatset i Palazzo Barberini. Skillnaden är

att Bernini placerade olika relief i metoper medan Tessin d.y.

använde sig av cirkulära ornament. Inspirationskällor till atlanterna i hermformen som bär

frisen är många. Det kunde vara Berninis Louvreprojekt som nämnts ovan, där skulpturer

placerades på var sida av den mittersta av tre portar (Bild 14). Bland Tessins ritningar från

Rom finns också en dekorationsdetalj av Berninis dekorationer i kyrkan San Andrea in Monte

Cavallo (Bild 19). Ovan fönstren syns två manliga skulpturer som i utförande påminner om

Tessin d.y.:s atlanter. Birgitta von Haslingen nämner också trädgårdsporten till Palazzo Spada

i Rom som inspiration till utformning av hermerna.36 Det är även möjlig möjligt att Tessin

d.y. var inspirerad av portalen i Palazzo Ludovisi (Bild 16) utformad av Carlo Fontana, som

var Berninis student och medarbetare.

35 Snickare, Olin, 2002, s. 75-77. 36 von Haslingen, 2002, s. 72-74.

Bild 19 Palazzo Barberini, Rom,

elevation och plan av del av

huvudfasaden, av Nicodemus Tessin

d.y., pennteckning i brunt, laverad i

grått på papper, 95 x 67,

Nationalmuseum, Stockholm

18

Trädgårdsfasad

Tessinska palatsets huvudbyggnads fasad mot trädgården (Bild 21, 22) följer i stort sätt

disposition och färgsättning av fasaden mot Slottsbacken, men här är Tessin d.y.: justeringar

till den oregelbundna tomten synliga. Fasaden är ansluten till flyglarna från bottennivå till

höjden av gördelgesims mellan andra och tredje våningen. På bottenvåningen har portarna

glasdörrar och porten i mitten är som i huvudfasaden dekorerad med portal, dock enklare.

Frisen bärs av doriska

halvkolonner och är dekorerad

på toppen med putti grupp (Bild

23). Putto på vänstersidan sitter

vid ett ritbräde, som saknas

idag.37 Bakom finns två böcker

som ligger på varandra och en

drake, som tog passare och

vinkelhake från den andra putto som lutar ner mot honom. Gruppen är flankerad av två

postamenten, likadant som på huvudfasaden. Skulpturerna var också huggna av Bernard

Focquet.

Andra våningen innehåller sju fönsteröppningar, tillverkade i samma storlek och

dekorerade på samma sätt som på fasaden mot Slottsbacken. Antalet fönster på tredje nivån

respektive loft ökades från sju till nio för att hålla proportionerna efter anslutningen av flyglar

(Bild 21). Foder samt kransgesims tillverkades på samma sätt som i huvudfasaden.

37 jfr von Haslingen, 2002, s. 451.

Bild 21 Tessinska palatsets huvudbyggnads fasad

mot trädgården, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 23 Tessinska palatset, putti grupp ovanför entré till huvudbyggnad från

trädgården, foto: Birgitta von Haslingen

Bild 22 Tessinska palatset, perspektivisk vy mot palatsets

trädgårdsfasad, Spår av grafit, penna och grått bläck, grå

lavering på papper, 50 x 65 cm, utf. ca 1700,

Nationalmuseum, Stockholm

19

Eftersom fasaden mot trädgården följer utformningen och dispositionen av huvudfasaden

kan man även här spåra likadan inspiration av Berninis arkitektur. Rusticerad bottenvåning,

utformning av portalen, foder och kornischer som dekoration av fönster kan man hitta i

Berninis byggnader nämnda ovan.

Flyglarna

Östra och västra flygeln följer samma ritning (Bild 24). Flyglarna består av två våningar, där

nedre våningen var en öppen arkad och övre våningen var en bostadsdel. Byggnadens

centrala del är tryckt lite framåt och skapar en risalit. Nedre våningen är uppdelad i nio

sektioner med doriska kolonner. Till kolonnaden leder en trappa som placerades på hela

långsidan av bottenvåningen. Nedre delen av risaliten omfattar tre mittsektioner som

inramades i rusticerad arkad och skapar en huvudentré. Här byttes kolonner ut med

halvkolonner i mitten och pilastrar på kanterna. Ovan det finns ett fris dekorerad med triglyfer

och metoper med cirkulärt ornament och en rusticerad gördelgesims i höjd med övre

våningens fönsterbräda. Övre våningen är också uppdelad i nio sektioner som markerades

med stora rektangulära fönster. Sex av fönstren på båda sidor om risaliten inramades med

enkla profilerade foder medan de i mitten fått även kornisch i form av litet tak. På båda sidor

av risaliten finns pilastrar som bär kransgesims dekorerade med konsoler. Ovan finns låg

valmat tak som risalitens kulmen. Sidopartierna avslutas med enklare kransgesims och är

dekorerade med balustrad på toppen. Senare toppades balustradens postament med urnor. Idag

är flyglarnas arkader stängda (Bild 25).

Bild 24 Tessinska palatset, sektion genom gården och huvudbyggnaden (ofärdig) med fasad av östra flygeln,

pennteckning i svart och blyerts, laverad i grått på papper, 41,8 x 114,7 cm, utf. av Nicodemus Tessin d.y.,

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

20

I flyglarnas projekt syns spår av Berninis arkitektur. Den rusticerade arkadens mittparti

med halvkolonner emellan påminner mycket om arkaden i Palazzo Barberini (Bild 19, 26).

Även arkadens sidopartier kunde vara inspirerade av arkader i Berninis kyrka i Ariccia som

Tessin besökte och även gjorde en teckning av (Bild 27)38. Kyrkans sidopartier har också en

arkad byggd på kolonner som bär fris.

38 Denna teckning är bara publicerat hos Ragnar Josephson och jag har inte hittat den igen i Nationalmuseums

samling. Jfr Josephson, förra delen, 1930, s. 54.

Bild 25 Tessinska palatset, östra flygel idag, foto: Urszula

Mieszkiello Bild 26 Huvudfasad av Palazzo Barberini, foto: Urszula

Mieszkiello

Bild 27 Kyrkan i Ariccia av Nicodemus Tessin d.y., teckning,

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Ragnar Josephson

21

Fondbyggnad

Fondbyggnaden i Tessinska palatset ligger

längst bort i trädgården (Bild 28). Dess U-form

skapar en ram till hela innegården. Byggnad

ser ut som det består av tre två- och- halv

vånings höga delar – östra och västra bortre

flygel samt huvudbyggnaden i mitten. I

realiteten, i Tessin d.y.:s tid var bara östra

flygel och delar av huvudbyggnaden (tills slut

av perspektivet) användbara, och den västra

delen var en mur dekorerad med arkitektoniska

detaljer som skulle imitera en byggnad. Här

tog arkitektens tomt slut (Bild 5, 46, 47) och

han ville rädda palatsets geometri med en

optisk illusion. Slutligen köptes huset bakom

muren av Carl Tessin, arkitektens son och

ombyggdes av Carl Hårleman så det blev

också en del av Tessinska palatset. Dispositionen av flyglar och fondbyggnadens fasad

varieras.

Bortre flyglarna är tryckta lite inuti och man ser en del av södra fasaden där anslutningen

till flyglarna finns (Bild 22). Bottennivån av denna del är rusticerad och har en rundbågig

dörröppning flankerad med två pilastrar som bär fris (dekorerad på samma sätt som på

flyglarna) och gesims. På högra sidan om dörren finns en smal rusticerad vägg med en nisch,

som på högra sidan är avslutad med halvkolonn och toppad med balustrad. Denna vägg är en

del av fågelburarna som avgränsar främre från bakre gården. Ovanför gesimsen finns ett stort

rektangulärt fönster i profilerad ram. Ovanpå finns fönster kornisch i form av rundbåge

placerade i gördelgesimsens avbrytning. På kanterna av denna våning finns pilastrar. Ovanför

är mezzanin nivå–halvvåning. Här finns ett litet kvadratiskt fönster uppdelat i åtta rutor per

fönsterbåge. Det är inramat i fint profilerat foder och är toppad med kornisch. Pilastrarna på

denna vånings hörn bär upp kransgesims.

Flyglarnas och fondbyggnadens fasads bottennivå (synliga på bilderna 22, 28) är täckta

med grå spritputs och dekorerad med dekorativa nischer. Fasadens bottenvåning är även

dekorerad med nischer med skulpturer i, samt ovala fönster. I mitten av fasadens bottennivå

finns en rundbågig dörröppning som ledde till trädgårdsgrottan. Ovanför vingarnas

Bild 28 Tessinska palatset, fondbyggnadens fasad, foto:

Urszula Mieszkiello

22

bottenvåning finns en vitt rusticerad gördelgesims i höjden av första våningens fönsterbräda.

Denna gördelgesims används på samma nivå som på flyglarna och huvudbyggnadens fasad

mot gården som ger byggnaden en känsla av enhet. Vingarnas kanter är dekorerade med

pilastrar i höjd med krangesimsen. På östra och västra vingens andra våning finns fyra stora

rektangulära fönster. De är inramade i profilerat foder med kornisch ovanpå, såsom fönstren

på huvudbyggnadens södra och norra fasad. Mellan denna våning och mezzanin-våningen

finns inget gördelgesims och halvvånings-fönster är placerades strax ovanför nedre våningens

fönster. De är kvadratiska och uppdelade med åtta rutor per fönsterbåge, inramade i profilerat

foder med kornisch ovanpå. Vingarnas kanter är dekorerade med pilaster som bär profilerad

kransgesims. Ovan gesimsens finns attika som i Tessin d.y.:s tid var dekorerad med figurer

(Bild 22) som inte är bevarade idag.

Fondbyggnadens fasad har den mest

dekorativa ytan på hela byggnadens exteriör.

Fasadens bottennivå är dekorerad på samma

sätt som på vingarna, som nämnts ovan.

Högre nivåer är uppdelade i tre partier: två

väggar som i stor del följer dispositionen av

vingarna och ett massivt, rikt dekorerat

mittparti (Bild 6, 28). Väggarna som flankerar

mittpartiet är separerade från bottennivån med

rusticerad gördelgesims i höjd av

fönsterbrädan. Fönstren är stora, rektangulära

och är inramade i profilerat foder. I övre

delen, på fönstrens båda sidor finns konsoler

som bär kornisch med triangulärt kornisch på.

Ovanför finns mezzaninvåningens

kvadratiska fönster, inramade i profilerat

foder och uppdelat med åtta rutor per

fönsterbåge. Ovanpå placerades en kornisch

och högst upp finns en kransgesims med

attika på. På bild 29 ser man att attikan var dekorerad med ett cirkulärt ornament i mitten.

Detta väggfält har pilastrar på kanterna i höjd med kransgesimsen som fortsätter som lisener

på attika-nivå. Mittpartiet är flankerat av två smala väggfält. I deras nedre del finns den vida

gördelgesimsen, men slät och inte rusticerad som i andra delar av palatset. Ovanpå finns ett

Bild 29 Tessinska palatset, högra halvan av fasaden i

trädgårdsfonden, pennteckning i grått och blyerts på papper,

44 x 32 cm, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia

Heisser

23

rektangulärt fönster. Under fönstret

placerades rektangulär

fönsterbröstning. Strax över fönsterna

finns en rundbågig nisch inuti vilken

en byst på postament placerades. Ovan

finns enkel kransgesims med

rektangulärt fält med relief i.

Mittpartiet är uppdelat i två nivåer.

Nedre nivån uppdelades i tre sektioner

med fördubblade joniska

halvkolonner. I mitten av varje sektion finns ett rektangulärt fönster inramat i enkel profilerat

foder. Gördelgesimsen disponerades på samma sätt som på de smala väggarna innan.

Halvkolonnerna bär arkitrav med gördelgesims dekorerade med konsoler. Övre våningen är

också uppdelat i tre sektioner, men med korintiska halvkolonner. Detta visar att Nicodemus

Tessin d.y. följde den klassiska ordningen i palatsens arkitektur. I nedre delen, mellan

halvkolonnerna placerades en balustrad. I sidopartierna finns arkader med rektangulära

fönster på baksidan. Fönstren är inramade i ett enkel profilerat

foder. Ovanpå finns en cirkulär nisch med byst i. Sidopartiernas

halvkolonner bär arkitrav med kransgesims på. Ovan

placerades en balustrad. Mittpartiet består av en arkad

dekorerad med slutsten i mitten. Den är mycket högre än i

sidopartierna och är toppad med triangulär kornisch. Inuti

arkaden placerades perspektiv som består av nio korintiska

kolonner på postament placerade på var sida, i grupper om tre,

som bär ett tunnvalv. Kolonnerna skapar en optisk illusion av

djup genom gradvis reducering av höjden. Perspektivet

avslutades med en rak vägg med en kolonn i varje hörn. Senare

tillsatte man en byst av Gustav III i fonden (Bild 30).

Även i fondbyggnaden finns många detaljer som man hittar

i Berninis arkitektur. Det är värt att ta en närmare titt på fönster

både på mezzanin-våningen och de dekorerade med kornischer

i fondbyggnadens huvudfasad. De små kvadratiska fönstren

(Bild 31) placerade i mezzanin-våningen är inramade i foder

som påminner om liknande fönster i många av Berninis verk. Man kan här nämna

Bild 30 Perspektivets interiör idag, foto: Ingallil Snitt

Bild 31 Fönster i mezzanin-våning,

Tessinska palatset, Stockholm, foto:

Urszula Mieszkiello

Bild 32 Palazzo Barberini,

trädgårdsfasad, mezzanin-vånings

fönster, Rom, foto: Urszula

Mieszkiello

24

trädgårdsfasaden till Palazzo Barberini (Bild 32) eller kyrkorna Santa Maria in Montesanto

och Santa Maria dei Miracoli från Piazza del Popolo i Rom (Bild 33).

När det gäller fönster med triangulär kornisch (Bild 34) hittar man likadana hos Berninis

Palazzo Chigi (Bild 35) och även Louvre projektet (Bild 36). De inramades alla i rikt

profilerat foder och övre delen är flankerad med konsoler och toppad med kornisch. I

Observationer hänvisar Tessin även till fönster tillverkade av Michelangelo Buonarotti och

Bernini som han tycker är bättre än hos andra arkitekter.39

Den rikt dekorerade mittsektionen av Fondbyggnadens fasad har också sin källa i romersk

barock arkitektur och några element kunde varit påverkade av Berninis arkitektoniska stil.

39 Tessin d.y., 2002, s. 61.

Bild 33 Kyrkor Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei

Miracoli, Rom, foto: Urszula Mieszkiello

Bild 34 Fönster i Tessinska

palatsets trädgårdsfasad,

Stockholm, foto: Urszula

Mieszkiello

Bild 35 Fönster i Palazzo

Chigis fasad, Rom,

fragment av gravyr,

Giovanni Battista Falda

ur I Palazzi di Roma

Bild 36 Fönster i Berninis

fjärde Louvreprojektet,

fragment, Nationalmuseum,

Stockholm, foto: Cecilia

Heisser

25

Birgitta von Haslingen kopplar fasadens disposition till runda gården i Palazzo Farnese i

Caprarola ritat av Giacomo Vignola på 1500-talet (Bild 37) och det romerska Palazzo

Farneses fasad mot Tibern (Bild 38).40 Tessin besökte båda byggnaderna och var mycket

imponerad av deras arkitektur och interiör som bekräftat i anteckningar från hans

resedagbok.41 Här syns likheter mellan disposition av arkader och kolonner i Tessinska

palatset och de båda italienska villorna.

Även en annan av Berninis byggnader kan ha varit möjlig inspirationskälla till Tessin d.y.

Fasaden av kyrkan Santa Bibiana i Rom byggdes om av Bernini som en del av restaureringen

40 von Haslingen, 2002, s. 85. 41 jfr Tessin a, 2002, s. 280-284, s. 329-330.

Bild 37 Runda innegården i Palazzo Farnese, Caprarola, Giacomo Vignola,

1500-talet, foto: Adriano di Benedetto

Bild 38 Palazzo Farneses fasad mot Tibern, Rom, foto:

Birgitta von Haslingen

26

som utfördes av arkitekten under 1620-talet.42 Kyrkans nuvarande utseende skiljer sig från hur

det såg ut i Berninis tid men Giovanni Battista Faldas gravyr visar den ursprungliga fasaden

(Bild 39). Det mest betecknande är kyrkans andra vånings mittsektion som är större än

sidopartierna, upphöjd och avslutad med kornisch. Här finns också en nisch som har

rektangulär öppning men man ser att valvet inuti är rundbågigt, som hos Tessin. Mittpartiet

och även andra delar av kyrkans fasad som balustraden och arkader liknar Tessinska palatsets

fondbyggnadsfasadmittparti (Bild 40). Det som skiljer sig är att Santa Bibianas arkader

placerades nertill och de gesimsbärande pilastrarna är på övre våningen medan i Tessinska

palatset är det arrangerat tvärtom. I Tessin d.y.:s anteckningar finns ingenting som bevisar att

han besökte kyrkan, men i inventariet över hans konstsamling från 1712 är Berninis skulptur

av Santa Bibiana från denna kyrka nämnd, så det förefaller självklart at han kände till själva

byggnaden.43

42 Marder, 1998, s. 54. 43 Tessin b: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works, Collections, Catalogue des

livres, estampes &desseins du cabinet des beaux arts, &des sciences appartenant au Baron Tessin, Bjurström

Per, Snickare Mårten (red.), Stockholm 1712, Nationalmuseum, Stockholm 2000, s. 45.

Bild 39 Fasad av Santa Bibiana, Rom, Gianlorenzo Bernini, gravyr ur Nuovo teatro

delle fabriche et edificii in prospettiva di Roma moderna, 1655-99, Princeton

University Library

Bild 40 Tessinska palatsets fondbyggnads

fasad, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello

27

När det gäller inspirationskällan till perspektivet placerat i fondbyggnads nisch är det utan

tvekan perspektivet tillverkad av Francesco Borromini i Palazzo Spada i Rom i 1653.

Jämförelse av Borrominis perspektiv med den byggd av Tessin visar likheter i utformning av

rundvalv och disposition av kolonner. Tessin d.y.:s perspektiv är kortare och han placerade

bara en rad där Borromini ordnade två (Bild 41, 42). Ingen beskrivning eller teckning av

Tessin d.y. över Palazzo Spada är bevarade, men enligt Birgitta von Haslingen en tillräcklig

förlaga att bevisa Tessin d.y.:s intresse för detta, är ett dokument från Riksarkivet i Stockholm

som heter La pianta della veduta fabricata in Prospettiva nel Palazzo del card le Spada.44

44 von Haslingen, 2002, s. 163-167.

Bild 41 Perspektivet i Tessinska palatset, plan och sektion, Stockholm, foto: Birgitta von

Haslingen

Bild 42 Perspektivet i Palazzo Spada, plan och sektion, Rom, foto: Birgitta von Haslingen

28

Borrominis perspektiv var inte bara inspirationskälla för Tessin d.y. utan även för Bernini

själv. Marder skriver att Scala Regia trappan i Vatikanen som byggdes bara tio år senare, hade

sina rötter i Borrominis perspektiv. Scala Regia är ett byggnadsverk av mycket större format

än Borrominis perspektiv men är baserat på samma optiska illusion där kolonner varierar i

storlek för att förlänga trappans utrymme (Bild 43). Under sina vistelser i Rom studerade

Tessin d.y. Scala Regia noggrant. I brev till sin far från 1673 skriver han att han gör kopior av

projektet för trappan i Vatikanen, vilka är bevarade i Nationalmuseet (Bild 44, 45).45 Även i

sina anteckningar från 1687-88 skriver han om Scala Regia när han besökte Vatikanen igen

Hierauf seijndt wir die perspectivische treppe, so Cav: Bernini gebauet hat, hinaufgegangen,

undt so gekommen in der Scala Reggia.

som man översätter till: Senare gick vi upp för perspektivtrappan, som Cav: Bernini har byggt

och så kom vi till Scala Reggia.46 Man kan inte utesluta möjligheten att även trappan i

Vatikanen påverkade Tessin d.y. när han byggde perspektivet i Tessinska palatset.

45 Tessin a, 2002, s. 69. 46 Tessin a, 2002, s. 290.

Bild 43 Plan av Berninis Scala Regia i Vatikanen, reproduktion av Carlo Fontana,

gravyr ur Templum vaticanum et ipsius origo, Rom, 1694, Princeton University Library

Bild 44 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Plan, Nicodemus Tessin d,y, efter Gianlorenzo Bernini,

pennteckning, brunt bläck, svartkrita, laverad i rött, på papper, 24,3 x 83,2 cm, utf 1673,

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

29

Interiören

Dispositionen och ändamålet av olika rum i huset varierade under tidens gång, därför kommer

jag fokusera mig på hur det såg ut i Nicodemus Tessin d.y.:s tid. Huvudbyggnaden mot

Slottsbacken består av tre våningar som innehåller både privata och representativa utrymmen.

Huvudentrén på bottennivån (Bild 5) ledde med galleri genom entrésalen till ett stort

rum med fyra kolonner i mitten. Den så kallade sommarmatsalen hade stora glasdörrar som

öppnade sig mot trädgården och skapade ett rum som var både öppet och slutet. I rummet till

höger om matsalen fanns köket och en brunn samt en gång till västra flygels arkad och en

liten spiraltrappa som ledde till övre våningen. På vänster sidan om matsalen fanns två små

rum, där en av dem var ett uppvärmningskök. Härifrån kunde man också nå den östra

arkaden.47 På vänster sidan om entrésalen fanns en huvudtrappa som leder till första våningen.

Övre våningen (Bild 46) var reserverad för privata bostäder. Ingen ritning eller dokument

om disposition av denna våning bevarades från Tessin d.y.:s tid men analys av

inventarieförteckningen som gjordes sju år efter hans död antyder vilka rum fanns i huset.48

Enligt Birgitta von Haslingen fanns tre rum mot Slottsbacken, två större och ett mindre som

kunde vara betjäntrum. Mot trädgården fanns rumssvit (sal, förmak och sängkammare), samt

ett litet kabinett. I vänster flygel fanns ett galleri (enda rummet med nio fönster i huset) och

bibliotek som även kunde ha använts som arkitektens ritkontor. Längst bak fanns ett litet

kabinett som kunde fungera som barnkammare.49 Högra flygeln bestod av ett litet kabinett,

47 von Haslingen, 2002, s. 94-95. 48 Laine Agneta, Invention och imitation. Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska palatsets

paradvåning, Stockholm, 1972, s. 16. 49 von Haslingen, 2002, s. 102-115.

Bild 45 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Längdsektion, Nicodemus Tessin d.y.

efter Gianlorenzo Bernini, brunt bläck, svartkrita, 48 x 73,7 cm, utf. 1673,

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Cecilia Heisser

30

två stycken förmak och ett stort kabinett i slutet. Under Tessin d.y.:s tid hade flygarna öppna

arkader på bottenvåningen, men med tidens lopp bestämde man att de måste stängas för att

hålla värmen under vintertid.50

Högsta våningen (Bild 47) reserverades till parad- och sällskapsrummen. Denna våning

har tre små rum mot Slottsbacken och tre större rum mot trädgården, samt ett litet kabinett

längst bak. De tre rummen i mitten fungerade som paradsvit och har förhöjt tak, för att ge

detta utrymme mer volym och proportioner. Alla delar av sviten- salen, förmak och

paradsängkammare är rikt utsmyckade med målningar på takar och väggar, tapeter och

intarsia dekorerade dörrar.

Fondbyggnad, så kallad eremitaget, fungerade som stall- och vagnhus. I mitten av

bottenvåningen fanns en öppning som var entré till trädgårsdgrottan. Övre våningen, med

perspektivet, använde man under sommarens trädgårdsfester som en plats för orkester.51

I Tessinska palatset interiörs disposition syns inte påverkan av Berninis arkitektur, dock

finns det några italienskinspirerade element. Birgitta von Haslingen skriver att

sommarmatsalens utformning kunde vara influerad av Palazzo Farnese entrépartier.52 Det är

också värt att nämna att Tessinska palatsets fasad är vilseledande när det gäller interiörens

disposition. Italienska stadsvillors paradvåning placerades alltid på andra våningen, som

indikerat av rikt dekorerade fönster och arkitekturdetaljer på fasaden. Den så kallade piano

nobile innehöll det mest dekorativa och representativa rummet i hela huset. Tessin placerade

sitt paradrum på tredje våningen, dock indikerar palatsets fasad tvärtom.

50 von Haslingen, 2002, s. 117. 51 Josephson, senare delen, 1930, s. 180. 52 von Haslingen, 2002, s. 90.

Bild 46 Rekonstruktion av

bostadsvåning enl. Brigitta

von Haslingen

Bild 47 Rekonstruktion

av paradvåning ental.

Birgitta von Haslingen

31

I paradsvåningssalens plafond, som målades efter ett projekt av René Chaveau träffar man

Bernini själv, bland de andra stora konstnärer som inspirerade Nicodemus Tessin d.y. (Bild

48).

Slutsatser

Syftet med denna uppsats var att komma fram till hur mycket Nicodemus Tessin d.y.

inspirerades av Gianlorenzo Berninis arkitektur när det gällde byggnationen av Tessinska

palatset.

Vilka spår av Gianlorenzo Berninis arkitektur går att se i Tessinska palatset efter utförd

analys? Vilka av Berninis byggnader inspirerade Tessin d.y. under byggnationen av Tessinska

palatset? I Tessinska palatset går det att se många spår av Berninis arkitektur. Arkitektoniska

detaljer och element såsom utformning av fönster, foder och kornischer i Tessinska palatsets

huvudfasad, flyglar och fondbyggnad påminner om byggnader av Bernini som t.ex Palazzo

Chigi, Palazzo Ludovisi, Collegio di Propaganda Fide, Palazzo Barberini, och även kyrkorna

Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei Miracoli från Piazza di Popolo i Rom.

Tessinska palatsets fasads disposition liknar de utformade av Bernini i Collegio di

Propaganda Fide, Palazzo Ludovisi och Palazzo Chigi. Även huvudportalen med atlanter i

hermform kan vara inspirerad av Berninis skulpturer för Louvreprojektet eller hans dekoration

i kyrkan San Andrea i Monte Cavallo. Arkaderna i flyglarnas bottenvåning påminner om

arkader utformade av Bernini i Palazzo Barberinis fasad och i hans kyrka i Ariccia. Tessinska

Bild 48, Gianlorenzo Bernini (till höger),

fragment av plafond i stora salen i Tessinska

palatsets, Stockholm, målad efter projekt av

René Chauveau, foto: Urszula Mieszkiello

32

palatsets fondbyggnads mittparti påminner i sin disposition om fasaden i Berninis kyrka,

Santa Bibiana i Rom. Även om det är klart att perspektivet placerat i fondbyggnadens nisch

var inspirerat av det byggt av Francesco Borromini i Palazzo Spada, kan man inte utesluta att

Berninis trappa Scala Regia, baserad på samma optiska illusions principer som ytterligare

inspirationskälla för detta.

När Tessin d.y. byggde sitt palats var han då endast allmänt inspirerad av eller fullt

medveten om att han använde Berninis arkitekturdetaljer? I arkitektens anteckningar avseende

Tessinska palatset finns inga direkta kopplingar eller hänvisningar till Berninis arkitektur.

Men hans fördjupade studier av mästarens byggnadsverk i Rom samt hans publikationer

Observationer från 1714 och Traicté dela decoration interieure från 1717 bevisar att han

använde Berninis arkitektoniska detaljer medvetet som man även kan observera i Tessinska

palatsets arkitektur. Tessin d.y. ägde många egna ritningar av Berninis arkitektur samt

gravyrer och även Berninis egna ritningar och planer som var i konstant användning av

arkitekten.

Hur kommer det sig att Tessin d.y. var så influerad av Berninis arkitektur? Hur såg hans

relation till den kända arkitekten ut? Den unga arkitekten kände till Berninis verk redan innan

han åkte till Italien första gången. Det var tack vare hans far, arkitekten Nicodemus Tessin

d.ä. som var ansvarig för sonens tidiga undervisning. Bernini var vid denna tid den mest

berömda arkitekten i Europa och den viktigaste konstnären i Rom, så kallad Impressario

Supreme. Tessin d.y. måste varit imponerad och hedrad när han träffade Bernini för första

gången, då var han 19 år gammal och Bernini 75. Tack vare ex-drottningen Kristina och

hennes nära förhållande till Bernini, fick Tessin d.y. möjlighet att lära sig direkt från mästaren

och hans medarbetare Carlo Fontana. Deras relation var den av mentor och student och

Bernini såg till att Tessin d.y. lärde sig det mesta för att vara en bra arkitekt. Han examinerade

även honom innan Tessin d.y. reste tillbaka till Sverige. Tessin d.y. glömde aldrig Berninis

undervisning och han placerade även en avbild av sin mentor i plafonden i det viktigaste

rummet i Tessinska palatset, i paradvåningens stora sal.

33

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att komma fram till hur mycket Nicodemus Tessin d.y.

inspirerades av Gianlorenzo Berninis arkitektur under byggnationen av Tessinska palatset i

Stockholm, samt svara på frågor om Tessin d,y.:s relation till Bernini. Metoden som används

är i princip komparativ analys av Tessinska palatset med Berninis arkitektur och

undersökning av biografiska fakta ur båda arkitekters liv.

I uppsatsen jämförs Tessinska palatset med några av Berninis verk som: Palazzo Chigi,

Palazzo Ludovisi, Collegio di Propaganda Fide, Palazzo Barberini, kyrkorna Santa Maria in

Montesanto och Santa Maria dei Miracoli från Piazza di Popolo, San Andrea i Montecavallo

och Santa Bibiana i Rom, samt kyrkan i Ariccia och Berninis projekt till Louvre. I alla av

dessa byggnader hittar man inspirationskällor till Tessinska palatset, som påpekades i

rubrikerna som beskriver varje del av Tessinska palatset. Dessutom uppvisades även

byggnader ej utförda av Bernini som möjliga inspirationskällor till Tessinska palatset, t.ex.

Palazzo Spada, Palazzo i Caprarola och Palazzo Farnese i Rom.

Undersökning av biografiska fakta ur arkitekternas liv visade att deras relation till varandra

var den av student och mentor, och att Tessin d.y. beundrade hans livsverk. Tessin d.y.

använde Berninis arkitektur som inspirationskälla medvetet vilken är bekräftat i hans skrivna

dokument såsom Observationer från 1714 och Traicte dela decoration interieure från 1717.

34

Källor

Otryckta källor

Nationalmuseum, Stockholm

Digitaliserade ritningar via http://collection.nationalmuseum.se/

Inventarienummer: NMH CC 268, 2262; NMH THC 1244, 1245, 1260, 1263, 1268, 2173

Internet

Nicodemus Tessin projekt: http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-

samlingarna1/Forskning/Forskningsprojekt/Nicodemus-Tessin-the-Younger--Sources-Works-

Collections-/, 2015-10-11

Självporträtt, Gianlorenzo Bernini, utf. 1623, olja på duk, 28 x 30 cm, Museo e Galleria

Borghese, Rom, foto hämtad från

http://www.getty.edu/art/exhibitions/bernini/slideshow.html, 2015-11-15

Tessinska palatsets innegård, fondbyggnad med inbyggt perspektiv, foto: Åke E:son Lindman,

hämtad från http://www.sfv.se/, 2015-10-15

Tessinska palatset, nuvarande färgsättning på fasaden, foto: FriskoKry, hämtad från

https://sv.wikipedia.or, 2015-10-15

Runda innegården i Palazzo Farnese, Caprarola, Giacomo Vignola, 1500-talet, foto: Adriano

di Benedetto, hämtad från http://notizie.comuni-italiani.it/, 2015-12-01

Tryckta källor

Tessin d.y. Nicodemus, Observationer så wähl Publique som Private hu[us] bÿggnaders

Starkheet, beqwämligheet, in rättade, efter wår Swänska Climat och economie, Byggforlaget,

Stockholm, 2002

Tessin a: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works,

Collections, Travel Notes 1673-77 and 1687-88, Merit Laine, Börje Magnusson (red.),

Nationalmuseum, Stockholm, 2002

Tessin b: Tessin d.y. Nicodemus, Nicodemus Tessin the Younger. Sources, Works,

Collections, Catalogue des livres, estampes &desseins du cabinet des beaux arts, &des

35

sciences appartenant au Baron Tessin, Bjurström Per, Snickare Mårten (red.), Stockholm

1712, Nationalmuseum, Stockholm 2000

Litteraturförteckning

von Haslingen Birgitta, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad,

Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, förra delen,

Stockholm, 1930

Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, senare delen,

Stockholm, 1930

Laine Agneta, Invention och imitation. Studier i den dekorativa utsmyckningen av Tessinska

palatsets paradvåning, Stockholm, 1972

Marder T.A., Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York,

London, Paris, 1998

Mormando Franco, Bernini. His life and his Rome, University of Chicago Press, Chicago,

London, 2011

Snickare Mårten, Olin Martin, Överintendent och samlare. I Tessin. Nicodemus Tessin d.y.

Kunglig arkitekt och visionär. En konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.),

Värnamo, 2002

Magnusson Börje, Studier i Europa. Överintendent och samlare. I Tessin. Nicodemus Tessin

d.y. Kunglig arkitekt och visionär. En konstbok från Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.),

Värnamo, 2002

Waddy Patricia, Tessin’s Rome, Konshistorisk tidskrift/ Journal of Art History, 72:1-2, s.

113-123, publicerat online 05-11-2010, DOI:10.1080/00233600310010371

36

Bildförteckning

Bild 1 Tessinska palatset, huvudfasad mot Slottsbacken, Stockholm, foto: Urszula

Mieszkiello, 2015

Bild 2 Nicodemus Tessin d.y. av Georg Desmarées, utf. 1728, olja på duk, 146 x 110 cm,

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Nationalmuseum, Stockholm

Bild 3 Självporträtt, Gianlorenzo Bernini, utf. 1623, olja på duk, 28 x 30 cm, Museo e

Galleria Borghese, Rom, foto hämtad från

http://www.getty.edu/art/exhibitions/bernini/slideshow.html, 2015-11-15

Bild 4 Rekonstruktion av Slottsbacken utseende i Tessins d.y.:s tid, foto: Birgitta von

Haslingen, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 5 Tessinska palatset, planritning, Nicodemus Tessin d.y., foto: Birgitta von Haslingen,

Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 6 Tessinska palatsets innegård, fondbyggnad med inbyggt perspektiv, foto: Åke E:son

Lindman, hämtad från http://www.sfv.se/, 2015-10-15

Bild 7 Tessinska palatset, fasaden mot slottsbacken, gravyr av Johan van den Aveelen

ur Suecia Antiqua et Hodierna, foto: foto: Birgitta von Haslingen, Tessinska palatset under

300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag,

Värnamo, 2002

Bild 8 Tessinska palatsets huvudportal mot Slottsbacken, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 9 Tessinska palatset, andra vånings fönster, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 10 Tessinska palatset, tredje vånings fönster, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 11 Tessinska palatset, nuvarande färgsättning på fasaden, foto: FriskoKry, hämtad från

https://sv.wikipedia.or, 2015-10-15

Bild 12 Palazzo Chigi- Odescalchi, Rom, Gianlorenzo Bernini, 1664-1666, gravyr av

Giovanni Battista Falda ur I Palazzi di Roma (Rom, 1655-1670), foto: T.A. Marder, Bernini

and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York, London, Paris, 1998

37

Bild 13 Palazzo Barberini, Rom, olika arkitekter med Gianlorenzo Bernini, 1625-1633, gravyr

ur Nuovo teatro delle fabriche et edificii in perspectiva di Roma (Rom, 1699), Princeton

University Library, foto: T.A. Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press

Publishers, New York, London, Paris, 1998

Bild 14 Teckning av Berninis modell för det fjärde Louvreförslaget. Halverad elevation av

den östra fasaden, Spår av grafit, penna och grått bläck, laverad i grått och svart, på papper,

59,5 x 131,5 cm, konstnär: François Francart II, inventor: Giovanni Lorenzo Bernini, ca 1695,

Nationalmuseum, Inventarienummer NMH THC 1244, Stockholm, foto: Cecilia Heisser,

hämtad från http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 15 Palazzo Ludovisi, av Mattia De’ Rossi, olja på duk, utf. 1653-55, Collezzione Doria-

Pamphili, Rom, foto: foto: T.A. Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press

Publishers, New York, London, Paris, 1998

Bild 16 Collegio di Propaganda Fide, Gianlorenzo Bernini, 1644, Rom, foto: Joseph

Martin/Abeville Press, Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers,

New York, London, Paris, 1998

Bild 17 Palazzo Farnese av: Antonio da Sangallo, Michelangelo Buonarotti, Giacomo da

Vignola, Giacomo della Porta, Rom, foto: Ingalill Snitt, Tessinska palatset under 300 år.

Privatbostad, Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo,

2002

Bild 18 Palazzo dei Silvestri, Rom, upf. 1520-talet, gravyr av Giovanni Battista Falda, Foto:

Nationalmuseum, Stockholm, foto: Mårten Snickare, Martin Olin, Överintendent och samlare.

I Tessin. Nicodemus Tessin d.y. Kunglig arkitekt och visionär. En konstbok från

Nationalmuseum, Mårten Snickare (red.), Värnamo, 2002

Bild 19 Palazzo Barberini, Rom, elevation och plan av del av huvudfasaden, av Nicodemus

Tessin d.y., pennteckning i brunt, laverad i grått på papper, 95 x 67, Nationalmuseum,

Stockholm, Inventarienummer NMH CC 2262, foto: Cecilia Heisser, hämtad från

http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 20 Nicodemus Tessin d.y., detaljer från Berninis dekoration i Kyrkan San Andrea in

Monte Cavallo, Nationalmuseum, Stockholm, foto: Josephson Ragnar, Tessin. Nicodemus

Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, förra delen, Stockholm, 1930

38

Bild 21 Tessinska palatsets huvudbyggnads fasad mot trädgården, foto: Urszula Mieszkiello,

2015

Bild 22 Tessinska palatset, perspektivisk vy mot palatsets trädgårdsfasad, Spår av grafit,

penna och grått bläck, grå lavering på papper, 50 x 65 cm, utf. ca 1700, Nationalmuseum,

Stockholm, foto: Cecilia Heisser, Inventarienummer NMH THC 1263, hämtad från

http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 23 Tessinska palatset, putti grupp ovanför entré till huvudbyggnad från trädgården, foto:

Birgitta von Haslingen, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad,

Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 24 Tessinska palatset, sektion genom gården och huvudbyggnaden (ofärdig) med fasad

av östra flygeln, pennteckning i svart och blyerts, laverad i grått på papper, 41,8 x 114,7 cm,

utf. av Nicodemus Tessin d.y., Nationalmuseum, Stockholm, Inventarienummer NMH THC

1268, foto: Cecilia Heisser, hämtad från http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 25 Tessinska palatset, östra flygel idag, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 26 Huvudfasad av Palazzo Barberini, foto: Urszula Mieszkiello, 2013

Bild 27 Kyrkan i Ariccia av Nicodemus Tessin d.y., teckning, Nationalmuseum, Stockholm,

foto: Ragnar Josephson, Tessin. Nicodemus Tessin d.y., Tiden, Mannen, Verket, förra delen,

Stockholm, 1930

Bild 28 Tessinska palatset, fondbyggnadens fasad, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 29 Tessinska palatset, högra halvan av fasaden i trädgårdsfonden, pennteckning i grått

och blyerts på papper, 44 x 32 cm, Nationalmuseum, Stockholm, Inventarienummer NMH

THC 1260, foto: Cecilia Heisser, hämtad från http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-

16

Bild 30 Perspektivets interiör idag, foto: Ingallil Snitt, Tessinska palatset under 300 år.

Privatbostad, Överståthållareboställe, Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo,

2002

Bild 31 Fönster i mezzanin-våning, Tessinska palatset, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello,

2015

39

Bild 32 Palazzo Barberini, trädgårdsfasad, mezzanin-vånings fönster, Rom, foto: Urszula

Mieszkiello, 2013

Bild 33 Kyrkor Santa Maria in Montesanto och Santa Maria dei Miracoli, Rom, foto: Urszula

Mieszkiello, 2013

Bild 34 Fönster i Tessinska palatsets trädgårdsfasad, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello,

2015

Bild 35 Fönster i Palazzo Chigis fasad, Rom, fragment av gravyr, Giovanni Battista Falda ur I

Palazzi di Roma, foto: T.A. Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press

Publishers, New York, London, Paris, 1998

Bild 36 Fönster i Berninis fjärde Louvreprojektet, fragment, Nationalmuseum, Stockholm,

Inventarienummer NMH THC 1245, foto: Cecilia Heisser, hämtad från

http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 37 Runda innegården i Palazzo Farnese, Caprarola, Giacomo Vignola, 1500-talet, foto:

Adriano di Benedetto, hämtad från http://notizie.comuni-italiani.it/, 2015-12-01

Bild 38 Palazzo Farneses fasad mot Tibern, Rom, foto: Birgitta von Haslingen, Tessinska

palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe, Landshövdingresidens,

Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 39 Fasad av Santa Bibiana, Rom, Gianlorenzo Bernini, gravyr ur Nuovo teatro delle

fabriche et edificii in prospettiva di Roma moderna, 1655-99, Princeton University Library,

foto: T.A. Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York,

London, Paris, 1998

Bild 40 Tessinska palatsets fondbyggnads fasad, Stockholm, foto: Urszula Mieszkiello, 2015

Bild 41 Perspektivet i Tessinska palatset, plan och sektion, Stockholm, foto: Birgitta von

Haslingen, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 42 Perspektivet i Palazzo Spada, plan och sektion, Rom, foto: Birgitta von Haslingen,

Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

40

Bild 43 Plan av Berninis Scala Regia i Vatikanen, reproduktion av Carlo Fontana, gravyr ur

Templum vaticanum et ipsius origo, Rom, 1694, Princeton University Library, foto: T.A.

Marder, Bernini and the art of architecture, Abeville Press Publishers, New York, London,

Paris, 1998

Bild 44 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Plan, Nicodemus Tessin d,y, efter Gianlorenzo Bernini,

pennteckning, brunt bläck, svartkrita, laverad i rött, på papper, 24,3 x 83,2 cm, utf 1673,

Nationalmuseum, Stockholm, Inventarienummer NMH CC 268, foto: Cecilia Heisser,

hämtad från http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 45 Scala Regia, Vatikanen, Rom. Längdsektion, Nicodemus Tessin d.y. efter

Gianlorenzo Bernini, brunt bläck, svartkrita, 48 x 73,7 cm, utf. 1673, Nationalmuseum,

Stockholm, Inventarienummer NMH THC 2173, foto: Cecilia Heisser, hämtad från

http://collection.nationalmuseum.se/, 2015-12-16

Bild 46 Rekonstruktion av bostadsvåning enl. Brigitta von Haslingen, foto: Birgitta von

Haslingen, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 47 Rekonstruktion av paradvåning ental. Birgitta von Haslingen, foto: Birgitta von

Haslingen, Tessinska palatset under 300 år. Privatbostad, Överståthållareboställe,

Landshövdingresidens, Stockholm förlag, Värnamo, 2002

Bild 48 Gianlorenzo Bernini (till höger), fragment av plafond i stora salen i Tessinska

palatsets, Stockholm, målad efter projekt av René Chauveau, foto: Urszula Mieszkiello, 2015