stadsnära norrskensturism1462428/fulltext01.pdfpostadress: besöksadress: telefon: box 1026...
TRANSCRIPT
Stadsnära norrskensturism
Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge
Northern light tourism in an urban environment
Important aspects of the artificial lighting regarding the development of northern light tourism in an urban environment.
HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign
FÖRFATTARE: Rasmus Petersson & Rex Tigerstrand
HANDLEDARE: Annika K Jägerbrand
EXAMINATOR: Mathias R Adamsson
JÖNKÖPING 2020 maj
Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping
Förord Under studiens arbete har vi haft stor hjälp och stöd från vår handledare Annika Jägerbrand.
Vi vill tacka henne för bra och trevligt samarbete, med bra diskussioner och återkopplingar. Vi
vill även utfärda ett tack till konsultföretaget Lighting Bureau för idéen till denna studie, samt
den rådgivning vi fått från dem. Även Janice Wilson på Town of Southampton ska ha ett stort
tack för tillåtelsen att använda deras bilder i detta arbete. Slutligen vill vi skicka ett stort tack
till studiens intervjudeltagare för mycket trevliga och intressanta intervjuer.
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet
Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter,
slutsatser och resultat.
Examinator: Mathias R Adamsson
Handledare: Annika K Jägerbrand
Omfattning: 15 hp
Datum: 2020-05-19
i
Abstract According to The Swedish Agency for Economic and Regional Growth (2019) the total
consumption of tourism in Sweden has grown with 124% between the years 2000-2018. This
trend that also applies for the Swedish nature-tourism where a study from Mid Sweden
University (2014) shows that nature-based tourism each year has approximately 3.6 billion
SEK in turnover, and that 40% of concerned businesses is in a phase of growth (Fredman &
Margaryan, 2014). Northern light-tourism is a form of nature-tourism that has grown quickly
in northern Sweden in recent years (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman,
2010). In Kiruna alone it is estimated that the northern light tourism alone has a revenue of 100
million SEK each year (Swedish Nature and Ecotourism Association, 2019). This form of
tourism often has a high traveling costs and is concentrated to the countryside with far traveling
distances between each site. In the same time, a lot of tourists on the countryside has a negative
impact on the nature and wildlife (Björnsdóttir, 2015).
The purpose of this study is therefore to point out and discuss around different aspects
concerning the artificial lighting with an impact on how we can develop a northern light-
tourism in a more urban environment. The study shall also give general suggestions for how
these aspects can be adapted into a light installation.
The method that is use in this research is a literature study, interviews and an analyse of four
cities’ lighting masterplans. The literature study was used to specify the foundation and aim of
the study. Where the interviews clarified the important aspect for an urban development of
northern light-tourism from a lighting designers’ point of view. In the last phase of the study,
four lighting masterplans with a clear focus on how to prevent light pollution where analysed.
These analyses then gave some action proposals that can be compared to the answers from the
interview participants.
The results from the study show that shielded luminaires, light distributions, luminaire
installation height and lighting controls are considered to have the largest impact on the
lighting installation regarding the visibility of the northern light. Also, laws and regulations
were a common answer, with some reasoning about the regulations of max and min
requirements from an installation. Regarding the general proposals some suggestions
concerning luminaire colour temperature and light distribution can quite easy be applied to an
installation, in comparison to a more complicated lighting control.
To everyone that would like to develop a project of this kind it is recommended that in an early
stage get in contact with any stakeholders and listen to their opinions. In that way any mistakes
are minimised even though the topic of this study is relatively unexplored.
The study is limited to only show and discuss the answers that came up under the interviews,
and that these answers is only reproduced from a lighting designers’ point of view.
Keywords: Northern light, nature-based tourism, artificial light, light pollution, urban tourism,
Aurora borealis, Aurora australis, urban design
ii
Sammanfattning Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med
124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen
där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6
miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan,
2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är
norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart
Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019).
Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och
höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur
och natur (Björnsdóttir, 2015).
Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en
belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och
tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella
anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen.
Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av
befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet
samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra
ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa
en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga
belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens
ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med
intervjudeltagarnas resonemang.
Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och
belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar,
standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med
resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå.
Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors
färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men
att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning
kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning.
Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede
blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är
relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att
minimera eventuella misstag.
Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som
uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners
perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet.
Nyckelord: Norrsken, naturturism, artificiell belysning, ljusföroreningar, stadsnära turism,
Aurora borealis, Aurora australis, stadsgestaltning
iii
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................. 2
Abstract ........................................................................................................... i
Sammanfattning ............................................................................................. ii
Innehållsförteckning ..................................................................................... iii
1 Introduktion .............................................................................................. 5
1.1 BAKGRUND .....................................................................................................................5
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...................................................................................................6
1.3 BEGREPPSLISTA .............................................................................................................7
1.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING..........................................................................................9
1.5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................9
1.6 DISPOSITION ..................................................................................................................9
2 Teoretiskt ramverk ................................................................................. 10
2.1 LJUSFÖRORENINGAR ................................................................................................... 10
2.2 STADSNÄRA TURISM OCH SMARTA STÄDER .................................................................... 10
2.3 ARMATURUTFORMNING ................................................................................................ 11
2.4 LAGAR OCH REGLER KOPPLAT TILL LJUSFÖRORENINGAR ................................................ 12
2.5 POLARSKEN ................................................................................................................ 13
3 Metod och genomförande ..................................................................... 14
3.1 METODUTFORMNING .................................................................................................... 14
3.1.1 Litteraturstudie ..................................................................................................... 14
3.1.2 Intervjuer .............................................................................................................. 14
3.1.3 Analys av belysningsprogram .............................................................................. 16
3.2 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGEN ........................................................... 18
3.3 ARBETSGÅNG .............................................................................................................. 19
3.4 INTERVJUDELTAGARE ................................................................................................... 19
3.5 GENOMFÖRANDE ......................................................................................................... 19
3.5.1 Intervjuer .............................................................................................................. 19
3.5.2 Analys av belysningsprogram .............................................................................. 20
3.6 METOD VID DATAANALYS .............................................................................................. 20
3.7 TROVÄRDIGHET ........................................................................................................... 20
iv
4 Resultat ................................................................................................... 22
4.1 INTERVJUER – VIKTIGA ASPEKTER AV DEN ARTIFICIELLA BELYSNINGEN UTIFRÅN ETT
LJUSDESIGNERPERSPEKTIV .................................................................................................... 22
4.1.1 Gestaltning ........................................................................................................... 22
4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning ...................................................................... 23
4.1.3 Lagar och regler ................................................................................................... 23
4.1.4 Belysningsstyrning ............................................................................................... 24
4.1.5 Befintlig anläggning ............................................................................................. 25
4.1.6 Tillvägagångssätt ................................................................................................. 25
4.2 ANALYS AV BELYSNINGSPROGRAM – ANPASSNINGAR FÖR ATT UNDVIKA LJUSFÖRORENINGAR
25
4.2.1 Kravspecifikation från IDA ................................................................................... 26
4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation ............................................................................ 26
5 Diskussion och slutsatser ..................................................................... 27
5.1 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 27
5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön ............................................................. 27
5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen. ...................................................... 28
5.2 METODDISKUSSION...................................................................................................... 29
5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ....................................................................... 30
5.4 VIDARE FORSKNING ..................................................................................................... 31
6 Referenser .............................................................................................. 32
7 Bilagor .................................................................................................... 37
5
1 Introduktion Detta arbete är utfört som ett examensarbete inom kandidatutbildningen ljusdesign på
Tekniska Högskolan i Jönköping, och är utfört i samarbete med konsultföretaget Lighting
Bureau, ett dotterbolag till AFRY AB. Arbetet behandlar ämnet norrskensturism och hur man
kan främja dess utveckling genom anpassningar av den artificiella belysningen.
1.1 Bakgrund Sveriges avlånga utformning och placering på världskartan, ger upphov till flera naturliga
ljusfenomen så som polarsken, midnattssol och polarnätter. Dessa fenomen är inte begränsade
till men vanligare i närheten av jordens två polcirklar. Jordens södra polcirkel omfattar
landområdet Antarktis vilket saknar permanenta invånare (Australian Antarctic Division,
2003). Den norra polcirkeln omfattar landområden inom länderna USA, Kanada, Danmark
(Grönland) Norge, Sverige, Finland Ryssland samt Island och har drygt 4 miljoner invånare år
2014 (Nymand Larsen, Fondahl, 2014). Det representerar ca 0,5 promille av jordens befolkning
vid samma tidpunkt. Då en stor del av världens befolkning saknar möjligheten att uppleva dessa
ljusfenomen i sin hemmiljö har efterfrågan på dessa naturupplevelser ökat vilket har lett till
investeringar från företag, till exempel norrskenssafari på ishotellet i Jukkasjärvi, byggandet av
Aurora Sky Station i Abisko 2007 och midnattssolsvandringar på Kebnekaise (Swedish
Lapland, u.å.).
Polarsken uppstår när partiklar från solvinden träffar jordens atmosfär och de atomer som
finns där. När partiklarna krockar frigörs energi och ger ifrån sig ett svagt ljus. Då solvindens
partiklar påverkas av jordens magnetfält är polarsken vanligare i polartrakterna. Det finns
således både sydsken (Aurora australis) på södra halvklotet och norrsken (Aurora borealis) på
det norra halvklotet. Norrsken har på senare år blivit en starkt växande turismnäring för flera
länder inom den norra polcirkeln (Heimtun, Jóhannesson, Tuulentie, 2014; Mathisen, 2017)
Naturturism definieras enligt naturturismföretagen som: “Naturturism är förflyttad
konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva
naturupplevelsen är i centrum” (Naturturismföretagen, Svensk Turism AB, Visita, 2018). Det
är en av de snabbast växande trenderna i den globala besöksnäringen (Balmford, Beresford,
Green, Naidoo, Walpole, Manica, 2009). I Svensk Turism AB halvtidsanalys utav strategin för
hållbar besöksnäring 2020, framhålls att ”Sveriges natur utgör inte sällan själva
reseanledningen för både nationella och internationella besökare” (Svensk Turism AB, 2016).
Denna strategi har i sin tur legat till grund för den nationellt antagna strategin för naturturism,
som är framtagen av Naturturismföretagen, Svensk Turism AB och Visita. Naturturismen i
Sverige har som mål att vara topp tre i världen inom hållbar natur- och ekoturism år 2025
(Naturturismföretagen et al., 2018). Det finns tyvärr ingen tillväxtstatistik på enbart
naturturism men enligt Tillväxtsverkets rapport om Svensk Turism har den totala
konsumtionen av turism ökat med 124% mellan 2000–2018 och omsatte över 337 miljarder
(Tillväxtverket, 2019).
Ser man till olika företag inom naturturismsektorn ökade som exempel antalet
jordbruksföretag som bedriver någon form av turismnäring med drygt 160% mellan 2000–
2017 (Naturturismföretagen et al., 2018). En studie från Mittuniversitetet (2014) visade att 3,6
miljarder kronor omsätts i naturturism och att nästan 40% av företagen upplevde att de var i
en tillväxtfas (Fredman & Margaryan, 2014). Även inom norrskensturismen ser man en stor
tillväxt där Kiruna kommun uppger att norrskensturismen idag omsätter runt 100 miljoner
kronor (Naturturismföretagen, 2019). Trots att det saknas officiell statistik gällande
6
naturturism finns det därför mycket som tyder på att denna sektor följer samma trend som
övrig turismnäring i Sverige.
Denna typ av turism är framförallt koncentrerad till landsbygden då städernas ljusföroreningar
minskar möjligheten att beskåda natthimlen där (Miller, 2006). Samtidigt kan man i rapporten
Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU
2017:95) utläsa att det finns stor potential och efterfrågan för att utveckla den stadsnära
naturturismen i Sverige. Det finns således flera anledningar till att undersöka ämnet för denna
studie.
1.2 Problembeskrivning Det finns idag ett fåtal studier med fokus på norrskensturism och dess attraktiva och expansiva
bransch (Jóhannesson, Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010). Oss veterligen täcker
dessa in norrskensturismen som helhet, och hur detta naturliga ljusfenomen används som en
identitet och unicitet. Norrsken är ett okontrollerbart ljusfenomen som påverkas av solvindar.
Heimtun et al., (2014) påvisar i sin studie att turister kan söka efter norrsken under flera dagar
utan att resultat. Osäkerheten kring om man får se norrsken eller inte kan lätt leda till en stor
besvikelse och ekonomisk förlust för besökare.
Norrskensturismen i Sverige är idag framförallt koncentrerad till platser på landsbygden där
avsaknaden av artificiellt ljus är stor. Detta medför ofta långa avstånd och dyra resekostnader,
samtidigt som turisternas negativa påverkan på naturliv, infrastruktur och miljö ökar
(Björnsdóttir, 2015) I strategin för naturturism påtalar att tätortsnära naturupplevelser är ett
område med stor utvecklingspotential som förhöjer stadens attraktionskraft
(Naturturismföretagen et al., 2018). Yildiz, Akbulut, Tolga, (2013) konstaterar i sin studie om
trender inom den urbana turismen att samarbetet mellan arkitekter och turistnäringen blir allt
viktigare för att den stadsnära turismen ska utvecklas i symbios med staden. Förutom de
turistföretag som livnär sig på norrskensturism finns det även en drivkraft att utveckla
norrskensturismen inom ljusdesignbranschen. Som exempel finns Kirunas stadflytt där man
enligt konsultföretaget Afry (2019) anpassat stadens belysningsanläggning för norrsken och
snö.
För att kunna anpassa en belysningsanläggning för norrskensturism behövs det således både
förståelse och kunskap för vad som är viktigt och hur man ska anpassa anläggningen för att
beskåda norrskenet samt vilka faktorer beträffande den artificiella belysningen som bör beaktas
när en ny anläggning ska projekteras.
Figur 1. Exempelbild på norrsken. Bilden är royaltyfri och hämtad från: http://pexels.com
7
1.3 Begreppslista Artificiell belysning – Med artificiell belysning menas all form av ljusenergi som ej framställts
på naturlig väg. Till det artificiella ljuset räknas all form av belysning oavsett om den är
installerad med konstnärlig eller funktionell anledning. Det kan exempelvis vara belysning av
vägar, parker, konstverk mm.
Färgtemperatur –Färgtemperatur är den fysikaliska definitionen av ljusets färg och mäts i den
absoluta temperaturskalan Kelvin med sin nollpunkt på -273,17 grader Celsius. Ett högre antal
Kelvin ger ett svalare ljus med en mer blåaktig ton. Med ett längre antal Kelvin får ljuset istället
en varmare och gulare ton.
Ljusets våglängd (nanometer) – Ljus är den elektromagnetisk strålning som en människa kan
se med blotta ögat och ligger inom frekvensen 380 – 740 nanometer (nm). Utanför dessa
frekvenser finns annan elektromagnetisk strålning så som radio-, gamma- och
röntgenstrålning. Av de våglängderna vi se har korta våglängderna runt 380nm en violett ton,
medans strålningen runt 740 nm upplevs istället som röd.
Ljusföroreningar – Med ljusföroreningar menas allt överflödigt ljus som inte utnyttjas för ett
områdes funktion. Det kan till exempel vara felriktade armaturer, onödigt höga ljusflöden ut
från armaturen eller fel upptändningstider.
DALI – Digital Adressable Lighting Interface är ett standardiserat protokoll för styrning av
belysning. Protokollet är framtaget av Europas ledande tillverkare av drivdon till ljuskällor och
bygger på en digital styrsignal som via en programvara kan anpassas efter varje plats specifika
behov.
International Dark Sky Association (IDA) – Är en USA baserad, icke vinstdrivande organisation
med syftet att bevara och skydda nattmiljön för framtiden genom en högkvalitativ
utomhusbelysning.
Dark Sky Community – En stad, kommun eller samhälle som aktivt arbetar för att bevara
natthimlen och samtidigt uppfyller en kravspecifikation som IDA tagit fram kan ansöka om att
bli en Dark Sky Community som ett bevis på deras ansvarstagande för deras ljusföroreningar.
Koffertarmaturer – Ett smeknamn på en äldre klassisk gatuarmatur. Ofta i en väderbeständig
plast eller metall med en funktionell fyrkantig form och en undersida med ett kupat glas som
ger ljuset en bredare spridning. De vanligaste ljuskällorna för dessa armaturer är kvicksilver
hög- eller lågtrycksnatrium i effekter från 100 watt och uppåt.
Bländning (Glare) – uppstår när kontrasten mellan ljusa och mörka material blir så stor att
obehag eller synnedsättning uppstår.
Himmelsströljus/Himlaglim (Skyglow) – innebär att artificiellt ljus riktas eller reflekteras upp
i atmosfären, detta är vanligt förekommande över städer.
Ljusintrång (Light Trespass) – Ljus som riktas eller träffar områden där det inte är önskvärt
eller avsett.
Ljusinflation (Clutter) – Överbelysta miljöer där onödigt många eller ljusstarka armaturer
används.
Fotopiskt seende – Synförhållandet för en människa vid dagsljus. För det fotopiska seendet
krävs en högre ljusnivå samtidigt som man på ett bättre sätt kan urskilja färger detaljer.
8
Skotopiskt seende - Synförhållandet för en människa vid mörker. Används vid lägre ljusnivåer
än för det fotopiska seendet. Under dessa förhållanden minskar möjligheten att urskilja färger
och små rörelser, dock krävs inte lika höga ljusnivåer under dessa förhållanden.
Belysningsstyrka – Mängden ljus som träffar en yta. Måttenheten för belysningsstyrka är lux.
Ljusstyrka – Den mängden ljus som sprids från en ljuskälla i en specifik riktning, återges i
enheten candela.
Luminans – Är ett mått på hur ljus en yta är och återges i ljusstyrka per ytenhet
(candela/kvadratmeter). En ytas luminans är beroende av betraktarens position då den återger
den mängden ljus som riktas mot betraktaren.
Avskärmning-/Bländningsklasser – Är ett sätt att ställa krav på mängden bländande ljus från
en anläggning. I denna studie återges avskärmningsklass G-klass vilket specificerar mängden
ljus som får spridas ut från en ljuskälla i ett antal angivna vinklar.
9
1.4 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ta fram och exemplifiera olika sätt att anpassa en
belysningsanläggning och främja möjligheten att se norrsken i ett stadnära läge. På längre sikt
kommer förhoppningsvis studien att bidra till att göra norrskensturismen mer lättillgänglig för
fler människor, både i Sverige och internationellt. I arbetet med studien kommer åsikter från
en ljusdesigners perspektiv preciseras och jämföras mot konkreta exempel på hur man kan
minska belysningsanläggningens ljusföroreningar. Studiens första frågeställning ska återge
olika ljusdesigners resonemang kring ämnet och blir följaktligen:
1. Vilka aspekter i den artificiella belysningen anses viktiga utifrån en ljusdesigners perspektiv
för att göra norrskensturismen mer stadsnära?
Resultatet från den första frågeställningen skall sedan jämföras mot redan vedertagna exempel
för att minska ljusföroreningar och skapa en diskussion kring hur dessa generellt kan tillämpas
i en belysningsanläggning. Studiens andra frågeställning blir därmed:
2. Hur kan artificiell belysning anpassas för att möjliggöra upplevelsen av norrsken i
stadsmiljön?
1.5 Omfattning och avgränsningar Studien avgränsar till att enbart återge aspekter och anpassningar inom den artificiella
belysningen sett ur en ljusdesigners perspektiv. Således kommer resultatet ge en subjektiv bild
där åsikter från övriga ämnesintressenter så som turistnäringen och stadsplanerare inte
återges.
Intervjuerna avgränsas till att enbart ta upp de ämneskategorier som identifierats av författarna
som intressanta för studiens syfte. Eventuella diskussionsämnen som inte direkt påverkar
artificiell belysning eller belysningsplanering kommer inte omfattas i studien mer än ett
omnämnande i studiens resultat- eller diskussionsavsnitt. Exempel på ämnen som författarna
tror skulle kunna uppkomma skulle kunna vara infrastruktur, finansiering stadsplanering
marknadsföring osv.
Analysen av belysningsprogrammen kommer enbart fungera som ett underlag till diskussion
kring hur redan vedertagna exempel för att minska ljusföroreningar kan användas i en
belysningsanläggning anpassad till norrskenet. Resultatet i litteraturstudien hänvisar därför
enbart till specificerade krav ur International Dark Sky Association (IDA) guidelines för att bli
en certifierad Dark-Sky Community. Dokumenten som granskas i denna studie har avgränsats
till att enbart omfatta IDA godkända städer i Europa då dessa anses ha liknande lagstiftningar
och styrdokument som Sverige.
1.6 Disposition Efter att studiens bakgrund, problembeskrivning och syfte preciseras fortsätter rapporten med
ett teoretiskt ramverk med för ämnet tidigare relevant forskning. Vidare tydliggörs arbetets
metodutformning, genomförande och trovärdighet. I rapportens avslutande delar återfinns
resultatet, resultat- och metoddiskussioner samt vilka slutsatser som kan dra av studien.
10
2 Teoretiskt ramverk I det teoretiska ramverket redovisas relevant tidigare forskning som ligger till grund för denna
studies syfte och frågeställningar.
2.1 Ljusföroreningar Enligt IDA kan ljusföroreningar grupperas i följande kategorierna bländning, himmelsströljus,
ljusintrång och ljusinflation. Dessa föroreningar i städer ses idag som ett stort problem då de
påverkar dygnsrytm och levnadssätt hos både människor och djur negativt (Schulte-Römer,
Meier, Dannemann, Söding, 2019). Ljusföroreningarna begränsar även astronomers möjlighet
att beskåda stjärnhimlen (Miller, 2006) samt ger samhällen stora kostnader i outnyttjad
energiåtgång (Antonio & Sędziwy, 2020).
Enligt en studie av Fouquet och Pearson (2006) använde människan cirka 100 gånger mer ljus
vid millenniumskiftet år 2000 än vid sekelskiftet 1800–1900, och fortsätter att öka med ca 6%
varje år (Kyba et al., 2017; Hökner et al., 2010). Det artificiella ljuset som reflekteras upp i
atmosfären begränsar även möjligheten för människor att betrakta natthimlen i ett stadsnära
läge (Pierantonio, Falchi, Elvidge, Baugh, 2000). Ljusföroreningar innebär att energi går åt i
onödan för belysningsanläggningen och ur ett miljöperspektiv har dessa föroreningar en stor
påverkan på klimatet. Bara i USA uppskattas att 72.9 TWh varje år försvinner via
ljusföroreningar till en kostnad av 6.9 miljarder dollar (Gallaway, Olsen, Mitchell, 2010).
Befolkningsmängden i Sveriges städer förväntas öka fram till 2040 (Boverket, 2012) vilket
antyder att även mängden ljusföroreningar och dess potentiella inverkan på hälsa och miljö
kommer att öka.
2.2 Stadsnära turism och smarta städer Urban turism har sedan 1980 setts som en egen del inom turismnäringen (Ashworth, Page,
2011). I takt med att fler människor väljer att turista i stadnära miljöer ökar påfrestningarna på
stadens sevärdheter. La Rocca (2014) ser stora utmaningar i att både marknadsföra och skydda
sevärdheter i stadnära miljöer samt att få turister och stadens invånare att samverka ihop. Den
ökande turismen har på senare år lett till att flera städer gjort lagförändringar för att komma
till stånd med turismens påverkan på städerna som exempelvis Rom, Venedig och Barcelona
(SVT Nyheter, 2019). I Yildiz, Akbulut, Tolga (2013) studie påvisar vikten av att
turistorganisationer och stadsarkitekter arbetar tillsammans för att utveckla stadsnära turism.
De tar upp flera exempel på hur stadsplaneringen kan främja den urbana turismen, till exempel
Barcelonas olympiska spel 1992, konstmuseet Tate Modern i London och Guggenheim museet
i Bilbao. En studie av Boyce (2019) påpekar att ljus kan användas för att marknadsföra och
skapa en attraktionskraft till en specifik plats eller objekt. Således kan en väl planerad belysning
öka en stads attraktionskraft och ha en positiv inverkan på turismen.
Smart Cities är en ny aspekt att ta hänsyn till i stadsplaneringen. Genom att digitalt
sammanlänka olika system kan stadens effektivitet gällande bland annat kollektivtrafik,
utryckningsfordon, och informationsspridning förbättras (Zanella, Bui, Castellani, Vangelista,
Zorzi, 2014). Det finns fler fördelar med uppkopplade städer och Internet of things (IoT) inom
turismnäringen. Buhalis och Amaranggana. (2014) framhäver till exempel möjligheterna att
snabbt nå ut med information och marknadsföring, göra analyser av rörelsemönster och
turistkonsumtion som två viktiga aspekter för turism och smarta städer och på så vis kunna
fokusera arbetsinsatser där det behövs. Det kan till exempel vara en marknadsföring, förbättrat
underhåll eller effektivisera kollektivtrafiken eller liknande.
11
2.3 Armaturutformning Armaturens utformning, bestyckning och placering påverkar hur mycket av natthimlen man
ser. En LED-ljuskälla genererar mer ljus i kortare våglängder än klassiska glöd- och
urladdningsljuskällor. I och med det ökande användandet av LED har kallare färgtemperaturer
på ljuset blivit vanligare vilket ökar armaturens energieffektivitet samtidigt som
färgåtergivningen och synbarheten upplevs bättre (International Dark-Sky Association, 2010).
Ljus med kortare våglängder har i flera studier påvisat negativa effekter. Det finns till exempel
ett flertal studier som påvisar att LED-ljuskällor i kallare färgtemperaturer ger ökade
ljusföroreningar jämfört med varmare färgtemperaturer (Schulte-Römer, Meier, Söding,
Dannemann, 2019; Baddiley, 2017; Bierman, 2012). Kinzey, Perrin, Miller, Kocifaj, Aube,
Lamphar (2017) påvisar dock att vissa färgtemperaturer per automatik inte minskar en
belysningsanläggnings ljusföroreningar. När mätningarna anpassades efter människans
mörkerseende visade det sig att mängden ljusföroreningar ifrån vissa LED-armaturer till och
med kan öka i jämförelse med en befintlig högtrycksnatrium ljuskälla trots att varmare
färgtemperaturer användes för den nya LED-belysningen.
IDA anger ett antal riktlinjer för att minimera den negativa effekten av utomhusbelysning (se
tabell 1) utan att göra avkall på funktionen i ljussättningen och ger exempel på bra och dålig
armaturutformning (se figur 2). Som goda armaturexempel anges helt avskärmade armaturer
där ingen del av ljuskällan är synlig över armaturens horisontalplan. Armaturen kan således
inte avge något direkt ljus uppåt, sett från ljuskällans underkant.
Tabell 1. IDAs riktlinjer för användande av utomhusbelysning (International Dark Sky Association
[IDA], u.å.).
Belysning ska användas där funktionen behövs.
Belys enbart området som kräver det.
Belys endast med de ljusnivåer som funktionen kräver.
Minimera användandet av blått ljus.
Använda helt avskärmade armaturer som inte sprider ljus över ljuskällans
horisontalplan.
Inte använda färgtemperaturer över 3000 Kelvin.
Överväga möjligheten att dimra ner eller släcka anläggningen under vissa tider.
12
Unacceptable luminares Acceptable luminares
Figur 2. Exempel på bra och dålig armaturutformning.
Illustration av Bob Crelin för staden Southampton, NY. Använd med tillåtelse.
2.4 Lagar och regler kopplat till ljusföroreningar I Sverige saknas idag lagstiftning och krav gällande ljusföroreningar för utomhusbelysning. I
Trafikverkets publikation Vägar och gators utformning återfinns endast rekommendationer för
hur man kan minimera bländningen från armaturer genom att minska mängden ljus som sprids
ovanför armaturens horisontalplan (TRV 2020:029). Som tillägg till detta regelverk finns
Vägbelysningshandboken, vilket är ett rådgivande dokument för projektering av
utomhusbelysning (Trafikverket, 2014). Denna handbok redogör för vikten av att minimera
ljusföroreningar samt hänvisar till ljusföroreningsklasserna i standarden SS-EN 12464–2:2007
om ljus på arbetsplatser utomhus (Trafikverket, 2014). I standarden finns rekommendationer
gällande maxvärden av: belysningsstyrka på fastigheter, ljusstyrka från ljuskälla, mängden
uppåtriktat ljus, fasadluminans och skyltluminans samt i vilken miljözon belysningen är
installerad i (SS-EN 12464–2:2007). Dessa regelverk och rekommendationer är endast ett krav
för statliga vägar och därför frivilligt att använda för exempelvis kommuner.
Även i upphandlingsmyndighetens vägledning nummer 3, Upphandling av hållbar
utomhusbelysning hänvisar man till ljusföroreningars negativa påverkan på miljön. I
dokumentet saknas exempel för hur man kravställer ljusföroreningar men att detta är en viktig
aspekt att ställa krav på vid projektering (Upphandlingsmyndigheten, 2017).
13
Ljusföroreningar är just en förorening, vilket går under miljöbalken (SFS 1998:808) och då
närmare bestämt kapitel 2, paragraf 3. Där går följande text att utläsas:
”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de
skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs
för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller
olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet
användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller
åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”
Då ljusföroreningar har en bevisat negativ påverkan på både människor, djur och natur
(Jägerbrand, 2018) är det således ett lagbrott att inte vidta de möjliga åtgärderna för att
minimera dessa.
Frankrike har som jämförelse antagit en ny lag från och med 1 Jan 2019 gällande
ljusföroreningar. Där ställer man krav på färgtemperatur, tändcykler, lumen/kvm, andelen
uppåtriktat ljus samt mängden ljus som riktas över -75,5 grader från armaturens lodpunkt för
olika områden inom och utanför städerna. Den franska lagstiftningen ställer även krav på
åtgärder i befintlig belysningsanläggning för tidsperioden till och med 1 Jan 2025 (Martinsons.
2019).
2.5 Polarsken Polarsken uppstår när laddade partiklar från solen träffar atomer i jordens atmosfär.
Urladdningen mellan de elektriskt laddade partiklarna och atomerna avger det ljus som kallas
polarsken (Rymdstyrelsen 2018). De laddade partiklarna påverkas av jordens magnetfält vilket
gör polarsken vanligare vid någon av jordens två poler där magnetfälten är som starkast
(Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, 2018). Norrskenets styrka är beroende av
rymdvädret, vilket beskriver rådande förhållanden utanför jordens atmosfär. Rymdvädret i sin
tur påverkas av solens utbrott, solstormar, jordens magnetfält och jordens position i
solsystemet (Rymdstyrelsen, 2019). Förutom uppkomsten av norrsken kan energin i
rymdvädret påverka vårt liv på jorden. Enligt Kappenman (2004) kan rymdvädret slå ut hela
elnät och andra elektriska kommunikationssystem genom induktionsspänningar. På grund av
detta övervakas och förutspås kommande rymdväder från olika observatorium världen över.
Man kan således till viss del förutse när kraftfulla utbrott uppstår och norrsken lättare kan
beskådas (Pirjola, Kauristie, Lappalainen, Viljanen, 2005).
14
3 Metod och genomförande
Studien avses att genomföras med en kvalitativ utgångspunkt i tre steg. I det första steget
genomförs en grundlig litteraturstudie inom ämnet för att hitta befintlig och närliggande
forskning till området stadsnära norrskensturism. Denna studie ger även en utgångspunkt för
inriktningen på nästkommande moment där ett antal djupintervjuer kommer genomföras med
personer i nära anknytning till ljusplanering i nordiska och arktiska klimat samt deras syn på
en utveckling av en mer stadsnära norrskensturism. I ett sista steg av studien kommer en analys
av belysningsprogram för städer godkända av IDA som en International Dark Sky Community
genomföras.
3.1 Metodutformning
3.1.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie är ett bra sätt att skapa sig en grund och ett underlag inom ämnet som
studien ska behandla (Davidson & Patel, 2016). I vårt fall ger litteraturstudien en bredare
bakgrundskunskap om ämnet, sammanställning av tidigare forskning samt en utgångpunkt för
utformningen av frågeställningen. Genom att läsa sig till en grundkunskap blir det lättare att
precisera relevanta områden inom ämnet (Blomkvist & Hallin, 2015).
Vid genomförandet av litteraturstudien har det framkommit att stadsnära norrskensturism är
ett relativt outforskat område med få studier begränsade till detta. Litteratursökningen
utvidgades därför till att innefatta norrskensturismen som helhet och nuvarande trender inom
detta område. Som komplement genomfördes även litteratursökningar inom närliggande
ämnen som påverkar möjligheten att betrakta och uppleva norrsken, till exempel
ljusföroreningar, smarta städer, urban turism. etcetera. För att täcka in ett större antal studier
användes tekniken snöbollssökning, vilket betyder att artiklarnas referenslista används för att
hitta ny relevant forskning inom ämnet. Sökningarna genomfördes under januari och februari
månad 2020. Samtliga databaser samlar vetenskapliga publikationer från flera olika bibliotek
och möjliggör därför för en bredare träffbild samt en ökad andel relevanta artiklar för
sökningarna.
Sökorden vi använde oss av var ”Northern light”, ”Aurora”, ”Aurora borealis”, ”Aurora
australis”, ”Tourism”, ”Norrsken”, ”Norrskensturism”, ”Natur-based tourism” samt
”Naturturism”. Sökorden användes i olika kombinationer med både sökoperatorn AND och OR
för att ge en bredare träffbild. Sökningen är genomförd i databaserna Primo, Google Scholar,
Directory of Open Access Journals (DOAJ), Artificial Light at Night (ALAN) Research
Literature Database, Proquest samt Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Resultaten från litteraturstudien används som en grund för ämnet som avhandlas i rapporten
samt framtagningen av studiens teoretiska ramverk. I förlängningen har denna litteraturstudie
även legat till grund för de ämneskategorierna som författarna tagit fram till intervjuerna.
3.1.2 Intervjuer
Genom intervjuer med ett antal utvalda personer vill vi skapa en djupare förståelse för det
ämnesområde där intervjudeltagaren är aktiv, samtidigt som intervjun ska återge tankar och
synpunkter gällande frågeställningen ur respondentens perspektiv. Intervjuer är ett bra sätt att
samla information från olika aktörer gällande ett gemensamt problem (Wilson, 2012).
Intervjuerna har utförts med ett fyra ljusdesigners med erfarenheter inom belysningsplanering
inom ett nordiskt och arktiskt klimat. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad
15
intervjuteknik där ett antal ämneskategorier avhandlades. Dessa ämneskategorier har sin
utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk och har identifierats av författarna som viktiga för
att besvara studiens frågeställningar. Till varje ämneskategori togs ett antal exempelfrågor fram
som kunde användas för att driva intervjun framåt eller rikta in intervjudeltagaren mot ämnet
(Davidson & Patel, 2016). Dessa frågor var av öppen karaktär så att svaren skulle återge
intervjudeltagarens tankar och åsikter samt minska risken att frågeställningen påverkar
respondentens svar (Bryman, 2012). I varje intervju har samtliga ämneskategorier avhandlats,
vissa exempelfrågor ignorerades dock för att skapa en bättre struktur i intervjun och undvika
att ett ämne behandlas flera gånger.
Själva intervjun var sedan uppbyggd i fyra sektioner och startade med en kort bakgrunds- och
målbeskrivning av examensarbetet. Under denna del gjordes intervjudeltagaren dessutom
uppmärksam på intervjuns förutsättningar, att studien behandlar personuppgifter enligt
Vetenskapsrådets rapport om god forskningsed (VR 2017:08), att allt deltagande är frivilligt
och att resultaten kommer kunna publiceras i en öppen databas. När deltagaren godkänt detta
fick hen sedan börja med att berätta lite om sig själv, vad hen jobbar med och vilken
arbetsbeskrivning personen har. Efter detta genomfördes själva intervjun där de bestämda
ämneskategorierna avhandlas. De ämnen som berördes var av bred karaktär och framtagna
med kopplingar till hur man kan minimera en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Det
teoretiska ramverket är hämtat ur den litteraturstudie som utgjort arbetets grund. Genom att
sedan dela in dessa ämnen i olika grupper kunde relevanta ämneskategorier med tydliga
kopplingar till ljusdesign skapas. I tabell 2 redovisas valda ämneskategorier, frågeställningar
samt deras koppling till studiens teoretiska ramverk utläsas.
Tabell 2. Ämneskategorier och exempelfrågor samt deras koppling till det teoretiska ramverket.
Ämneskategorier Frågeställningar Teoretiskt
Ramverk
Gestaltning För ett belysningsprojekt i innerstadsmiljö,
finns det något specifikt du brukar tänka på?
Ser du några trender i dagens
belysningsplanering?
Brukar du använda dig av och referera till
vetenskap i projekten?
När man gör ett utomhus projekt som
handlar om gator i innerstadsmiljö, Vad
tänker man på då?
Hänvisar ni till forskning som stöd i era
projekt?
Ser ni trender av ljusinflation vid
projektering i städer?
Ljusföroreningar,
stadsnära turism
och smarta städer,
polarsken
Ljusdesign/
armaturutformning
Tänker du på synbarheten av natthimlen vid
en belysningsprojektering?
Har du en specifik tankegång som du följer,
och i så fall vart du börjar i planeringen av
konceptet?
ljusföroreningar,
armaturutformning,
stadsnära turism
och smarta städer
16
Använder du några generella principer vid
din projektering av utomhusbelysning, t.ex.
användning av armaturer med indirektljus,
avskärmning osv.
Lagar och regler Hur brukar förhållandet till lagar och
standarder se ut i projekten?
Skulle en standard som VGU kunna
utvecklas ytterligare och i så fall hur?
Tror du att en hårdare lagstiftning kring
ljusföroreningar, likt t.ex. Frankrike skulle
vara bra för Sverige?
Ljusföroreningar,
lagar och regler
Belysningsstyrning Hur skulle du resonera kring
belysningsstyrningen för en anläggning
anpassad efter norrskenet?
Upplever du att det kan finnas en målkonflikt
mellan att styra reglera belysningen och
platsens upplevda trygghet?
Ljusföroreningar,
stadsnära turism
och
smarta städer
Befintlig anläggning Emot en befintlig belysningsanläggning, hur
skulle man kunna gå tillväga för att förbättra
synbarheten av natthimlen?
Ljusföroreningar,
armaturutformning
Tillvägagångssätt Hur skulle man kunna gå tillväga för att
utveckla norrskensturism i ett stadsnära
läge?
Vilka intressenter och potential ser du för
ämnet? Hur ska man göra för att tillgodose
dessa?
Ljusföroreningar,
armaturutformning,
stadsnära turism &
smarta städer,
polarsken,
lagar och regler
3.1.3 Analys av belysningsprogram
Genom att analysera ett antal belysningsprogram med fokus på att minimera ljusföroreningar
gavs underlag för en djupare diskussion kring studiens andra frågeställning. För att ge en
likvärdig utgångspunkt för alla program analyserades belysningsprogram för städer godkända
av IDA som en Dark Sky Communitys. Dessa dokument bygger i grunden på sunt förnuft och
vedertagna erfarenheter men tar samtidigt stöd i viss vetenskaplig forskning genom till exempel
deras egen vetenskapliga databas ALAN (Artificial Light at Night, u.å.).
Att av IDA bli godkänd som en Dark Sky Community innebär att staden har vidtagit kraftfulla
åtgärder för att minimera stadens negativa påverkan på natthimlen via ljusföroreningar. Detta
görs genom en formell ansökan till IDA där staden påvisar vilket arbete de redan genomfört,
planerar att genomföra i framtiden samt hur de ska arbeta med belysningen vid en eventuell
nyinstallation. Innehållet i ansökan ska specificera ett antal krav för att erhålla en status som
en Dark Sky Community. Nedan i tabell 3 kan kategorierna samt vad som ska ingå i
kravspecifikationen för varje kategori utläsas.
17
Tabell 3, Minimikriterier som ska uppfyllas för att bli en godkänd Dark Sky Community
Kategori Kravspecifikation
Belysningsanläggningen - Armaturavskärmningar
- Färgtemperaturspecifikation
- Restriktioner för oavskärmade ljuskällor
- Policy för hur man ska arbeta med
ljusinflation
- Restriktioner för nyinstallation av belysning
- Restriktioner för belysta skyltar
- Restriktioner för belysning av
sportanläggningar
- Tidsplan för åtgärder av befintlig
belysningsanläggning
Samhällsengagemang - Kommunfinansierad marknadsföring mot
ljusföroreningar genom exempelvis
publikationer, flyers eller bidrag.
Företagssamarbeten - Kommunalt stöd för samarbeten mellan
ljusföroreningar mellan verksamheter som till
exempel, elfirmor, hyresvärdar, återförsäljare
av belysning osv.
Kunskapsspridning - Minst två event per år med fokus på
minimeringen av ljusföroreningar
- Riktlinjerna för belysning skall finnas med i
kommunens allmänna informationsdokument
- informationsdagar om ljusföroreningar inom
utbildningsverksamheter i kommunen.
Framgångsfaktorer - säkerställa belysningsprogrammets effekt
genom verkliga projekt, antingen inom
nybyggnation eller renovering.
Effektmätningar - Bilda en organisation för att mäta stadens
ljusföroreningar, samt kunna följa upp
resultaten över tid.
För belysningsprogrammen identifierades de kravspecifikationer med konkreta kopplingar till
ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign/armaturutformning och belysningsstyrning som
tagits fram för intervjuerna. Då intervjuerna preciserar viktiga aspekter för ämnet ur en
ljusdesigners perspektiv är med målet analysen att koppla dessa aspekter till redan vedertagna
och bevisat lyckade lösningar för att minska en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Med
analysen sammanställs möjliga lösningar och vedertagen information inom det avgränsade
området ljusföroreningar (Nilsson, 2004)
18
3.2 Metodens relevans för frågeställningen I figur 3 förklaras hur studiens olika metodval är sammanlänkade med varandra och vart i
studien de två frågeställningarna besvaras. Litteraturstudien har utgjort grunden i arbetet och
gett det dess förutsättningar för det teoretiska ramverket och vilka metoder som ska användas
för att besvara dessa.
Då stadnära norrskensturism är ett outforskat område med flera intressenter ansågs
djupgående intervjuer med en låg grad av strukturering och standardisering som en god
utgångspunkt för att besvara den första frågeställningen. Detta möjliggjorde för respondenten
att resonera fritt inom ämnet och således öka möjligheten att täcka in fler variabler i resultatet.
(Kvale, 1997). För att kunna besvara studiens andra frågeställning om hur den artificiella
belysningen kan anpassas för norrskenet, används resultatet från intervjuerna och
sammankopplas mot riktlinjer IDA tagit fram samt hur dessa krav förverkligats i redan
befintliga belysningslösningar.
En kvalitativ utgångspunkt möjliggör för en ökad relevans i studien då flera parametrar än de
som författarna identifierat kan återges i resultatet (Jacobsen, 2017). Då studien omfattar ett
relativt outforskat ämne menar författarna att detta är ett bra utgångsläge.
Figur 3. Studiens arbetsprocess samt hur metoderna är kopplade mot varandra och till vilken
frågeställning.
19
3.3 Arbetsgång En vetenskaplig arbetsprocess är uppdelad i sju steg med start i en problemformulering och
avslutande i ett resultat. För att förenkla vår egen arbetsprocess delade vi upp studien i tre
delmoment med en tydlig målavstämning innan nästa delmoment kunde påbörjas. I figur 4
syns dessa delmoment samt ungefär hur de låg tidsmässigt i förhållande till varandra.
Figur 4. Tidsplanering som följts under arbetet.
3.4 Intervjudeltagare Intervjuerna i studien syftar till att ge mer kunskap om hur man kan anpassa en
belysningsanläggning för att öka möjligheten att se och uppleva natthimlen och i förlängningen
norrsken. Urvalet av intervjudeltagare föll sig således naturligt mot ljusdesigners och då
framförallt mot personer med erfarenheter av större projekt i ett nordiskt och arktiskt klimat.
Genom att intervjua personer med erfarenheter inom större projekt där hela projektgruppen
spänner över flera konsultverksamheter, så som arkitektur, konstruktion el, ventilation med
mera tror vi att intervjudeltagaren kan ha en bredare erfarenhet om hur olika
belysningslösningar påverkar andra branscher i projekten. I tabell 4 kan man se de
ljusdesigners som intervjuades, deras arbetslivserfarenhet samt tidsåtgången för intervjuerna.
Tabell 4. I tabellen syns antalet intervjudeltagare, deras erfarenhet samt tidsåtgången för varje intervju
Person Arbetslivserfarenhet Aktiv idag Tidsåtgång för intervju
Ljusdesigner 1 10 år Ja 55 min
Ljusdesigner 2 9 år Ja 40 min
Ljusdesigner 3 5 år Ja 50 min
Ljusdesigner 4 14 år Ja 40 min
3.5 Genomförande
3.5.1 Intervjuer
En första kontakt med de fyra intervjudeltagarna togs via e-post under våren 2020. I detta mejl
fanns en kortare sammanfattning av studiens bakgrund, syfte och mål samt önskan att kunna
få intervjua den personen i fråga. Av de personer som kontaktades i det första utskicket föll tre
bort från den inplanerade intervjun på grund av den Covid-19 pandemi som spreds över världen
våren 2020. Ett nytt utskick gjordes till tre personer och intervjuer planerades in med dessa.
20
De första personerna som kontaktades för en intervju hade samtliga en viss erfarenhet från
belysningsprojekt med fokus på antingen möjligheten att beskåda norrsken eller
belysningsplanering för att minimera anläggningens ljusföroreningar. När deras möjlighet att
ställa upp försvann och nya intervjudeltagare kontaktades gjordes detta på rekommendationer
från andra erfarna ljusdesigners o.ch forskare
Intervjuerna genomfördes både fysiskt och digitalt via plattformen Microsoft Teams enligt
strukturen i metodutformningen (se avsnitt 3.1.2). Efter avslutad intervju sammanfattade
intervjuaren tillsammans med respondenten vad som sagts. Då intervjuerna spelades in
transkriberades dessa sedan i sin helhet från det att intervjudeltagaren godkänt
intervjuinnehållet. Båda studiens författare var antingen med under intervjuerna eller lyssnade
på dem i efterhand för att bilda sig en egen uppfattning om vad som sagts. Efter avslutad
intervju diskuterades sedan intervjun mellan författarna för att säkerställa att de tolkat
respondenternas svar likadant innan transkriberingen påbörjades. Att författarna gemensamt
gått igenom och diskuterat intervjuerna innan transkribering och avkodning gjorde att denna
kunde genomföras av endast en av författarna och resultatet sedan delges författarna
sinsemellan.
3.5.2 Analys av belysningsprogram
Belysningsprogrammen för de fyra städerna Moffat (Paterson, 2015), Coll (Coll Dark Sky
Community, 2016) i Skottland, Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) i Danmark och
Fulda (Fulda Dark Sky Community, 2017) i Tyskland granskats. Alla program förutom Moffat
är grundade i samma IDA guideline från år 2015 (International Dark-Sky Association, 2015).
Moffat grundar sig i en tidigare utgiven guideline men har uppdaterats med anpassningar till
IDA guideline från 2013 (International Dark-Sky Association, 2013). Storleksmässigt är dessa
städer jämförbara med ett flertal städer i norra Sverige till exempel Gällivare, Jokkmokk och
Piteå. Städernas placering på världskartan ligger mellan latituden 50º–56º grader nord och
longitud -12º–9º grader öst. Vilket gör dem koncentrerade till västra Mellaneuropa, med
liknande klimat och industriell utveckling.
3.6 Metod vid dataanalys Studiens empiriska data har analyserats med utgångspunkt i de två frågeställningarna där
resultatet från intervjuerna är inriktad mot den första frågeställningen om hur man kan
anpassa en belysningsanläggning för att förbättra upplevelsen av norrsken. Intervjuerna har
transkriberats och avkodats genom att nyckelfraser i svaren tagits ut och kategoriseras i
underkategorier. Dessa härleddes sedan tillbaka till de ämneskategorier som togs fram för
intervjuerna i metodutformningen. Genom att sammanställa underkategorierna och
ämneskategorierna med varandra kan olika intervjudeltagares nyckelfraser jämföras mot
varandra. På detta sätt kan resultaten enklare ställas emot varandra och teman i svaren kan
identifierats (Bryman, 2012). För exempel på hur citat och nyckelfraser härleddes till en
underkategori och ämneskategori, se bilaga 1, intervjusammanställning.
Analysen av belysningsprogrammen genomfördes genom att båda författarna läste igenom alla
program vid minst en gång var. I ett första steg identifierades de kravspecifikationer i
programmen som hade en koppling till ämneskategorierna som tagits fram under rubrik 3.1.3.
I nästa steg undersöktes om dessa krav var ett specificerat krav från IDAs guideline eller om det
tagit fram som ett ytterligare krav för just den staden. Kraven sammanställdes sedan under
kategorierna IDAs kravspecifikation och tilläggskrav för belysningsprogrammen.
3.7 Trovärdighet Genom att använda oss av flera metoder och datainsamling från olika källor ökar chansen att
perspektiv som annars kan förbises fångas upp i arbetet, samt ger möjligheten till ett brett
21
deltagarunderlag (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014). Bristen på tidigare
studier inom ämnet har gjort att författarna själva fått identifiera de ämneskategorier som tros
vara viktiga utifrån studiens bakgrund vilket säker studiens validitet. Även antalet
intervjudeltagare kan ha en negativ påverkan på studiens validitet då risken att personliga
åsikter lyft fram är högre med få intervjurespondenter. En möjlig lösning på detta hade kunnat
vara att utöka antalet intervjudeltagare, vilket dock är tidskrävande och ej möjligt under
studiens tidsram (Denscombe & Larson, 2018).
I analysen av belysningsprogrammen granskas flera offentliga dokument utan möjlighet att få
tydliggörande från dokumentets författare. Tolkningen av dokumenten sker således av
författarna själva vilket möjliggör för misstolkningar (Nyström & Tonell, 2012). Författarna
anser dock att möjligheten att misstolka dokumenten minskar då informationen i
belysningsprogrammen härleds tillbaka till riktlinjerna framtagna av IDA.
Studiens olika metodval och sammanlänkningen mellan dessa ger en viss triangulering av
ämnet, vilket också ökar studiens reliabilitet (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe,
Neville, 2014).
22
4 Resultat I detta kapitel redovisas det resultat som framkommit i studien. Resultatredovisningens
upplägg följer ordningen i frågeställningen där varje fråga avhandlas efter de identifierade
ämneskategorier som tagits fram i metodutformningen. Frågeställning 1 är därför uppdelad i
ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign och armaturutformning, lagar och regler,
belysningsstyrning, befintlig anläggning och tillvägagångssätt. För frågeställning 2 är
resultaten uppdelade i kategorierna kravspecifikation från IDA och stadsspecifik
kravspecifikation.
4.1 Intervjuer – Viktiga aspekter av den artificiella belysningen utifrån ett
ljusdesignerperspektiv Totalt har fyra intervjuer genomförts i arbetet där samtliga respondenter är aktiva ljusdesigners
med minst 5 års erfarenhet inom ljusdesigneryrket och projektering av utomhusbelysning, idag
arbetar respondenterna på konsultbasis mot olika beställare. Alla intervjuer förutom en
genomfördes på distans via telefon eller videolänk och pågick mellan 40–55 minuter. Då alla
svar är anonymiserade kommer eventuella citat och personliga åsikter i texten redovisas med
hänvisningar till ljusdesigner 1, ljusdesigner 2 etcetera. Från intervjuernas transkribering
framkom mycket underlag som inte är relevant för studiens frågeställningar eller de
ämneskategorier som togs fram för arbetet. Denna information har således sorterats bort och
återges inte i resultatet.
4.1.1 Gestaltning
Inom kategorin gestaltning är tanken att respondenten ska resonera kring trender inom de
projekt de driver idag jämfört med tidigare projekt. Trots att några av deltagarna saknar
mångårig arbetslivserfarenhet inom ljusdesignbranschen kan vissa trender utläsas. Den mest
påtagliga trenden som samtliga respondenter tog upp är omställningen till LED för att skapa
en energieffektivare anläggning. När LED i större utsträckning började installeras i
utomhusmiljön sågs samma trender som i inomhusbelysningen, där ljusflödena (mängden ljus
en ljuskälla avger) ökade och ljusutbytet (förhållandet mellan en ljuskällas ljusflöde och
energiförbrukning) från armaturen var en starkt bidragande faktor till försäljning. Enlig
ljusdesigner 3 har detta mer och mer börjat att trappas av då kunskap och erfarenhet hos
beställare ökat. Just yrket ljusdesigner har även på kort tid gått från att vara en relativt okänd
bransch till att idag vara delaktig och ha en allt större del i många byggnadsprojekt. Just detta
med marknadsföring tar ljusdesigner 3 upp i följande citat:
”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran
möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus
blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel
på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med
tidigare.”
Både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 2 säger att ljusföroreningar är ett ämne som fått mer och
mer fokus idag jämfört med tidigare. Ljusdesigner 2 resonerar även om att de standardiserade
kraven i många fall varit de samma upplevs medvetenheten om ljusföroreningar och dess
miljöpåverkan ha ökat. Ljusdesigner 1 tar i följande citat upp att det finns en större vetskap om
ljusföroreningar, samtidigt som möjligheten att minska dessa ökat i och med dagens
teknikutveckling:
”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för
allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju
23
framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker
mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”
Städers ökande användande av utarbetade belysningsprogram och dess funktion som
rådgivande och stödjande dokument vid en belysningsplanering tror ljusdesigner 3 är en starkt
bidragande orsak till att kunskapen får en större spridning och beaktning i projekten.
4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning
På frågor om hur man kan anpassa sin projektering för att främja möjligheten att se natthimlen
och norrsken är både ljusdesigner 1 och 2 överens om att låga ljuspunktshöjder som minskar
risken för störande bländning är en möjlig väg att gå vilket kan utläsas i följande svar från
ljusdesigner 2:
”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte
har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande
ljus när man ser uppåt.”
Vidare resonerar ljusdesigner 2 att helt avskärmade armaturer är att föredra för att minimera
ljuset som sprids ovanför armaturens horisontalplan. Och för fasadbelysning bör armaturerna
monteras så att ljusbilden riktas nedåt och ha en spridningsvinkel anpassad för storleken på
objektet som ska belysas.
Ljusdesigner 3 och 4 var inne på en liknande linje, men gav inga konkreta exempel på hur man
kan anpassa utformningen av armaturen, utan hamnade istället kring ett resonemang kring
anpassningar inom belysningsstyrning eller tillvägagångssätt, vilket återges under kapitel 4.1.4
och 4.1.6.
4.1.3 Lagar och regler
För statliga vägar gäller Trafikverkets publikation Vägars och gators utformning 2020(VGU,
2020) som det styrande dokumentet vid utformning av en ny belysningsplanering.
Ljusdesigner 1 säger att detta dokument i många fall även används som ett rådgivande ramverk
vid planering av kommunalt ägda belysningsanläggningar. Det är dock lättare att göra avsteg
från VGU i en kommunal anläggning då det är upp till beställaren i projektet att avgöra om VGU
skall följas eller inte.
Att beställare ofta hänvisar till VGU tror ljusdesigner 2 beror på att det är det man som
beställare har vetskap om och det är ett enkelt sätt att ha ”ryggen fri”. Hen säger dock att detta
inte behöver vara negativt, om man som ljusdesigner besitter både kunskap om belysning och
regelverket kan det till och med göra det lättare att få en beställare att göra avsteg från VGU. I
jämförelse med flera andra länder saknar Sverige ett regelverk som behandlar ljusföroreningar.
På intervjufrågor gällande om Sverige ska följa andra länders exempel och tydligare lagstifta
kring specifika krav på en belysningsanläggning genom exempelvis upptändningstider,
färgtemperaturer osv. visade samtliga ljusdesigners en viss negativitet till hur detta kan påverka
anläggningens slutresultat.
Ljusdesigner 3 upplever att en hårdare lagstiftning än den vi har i Sverige skulle kunna försämra
kvaliteten på anläggningen då varje plats är unik, och ljusmiljön bör anpassas därefter.
Ljusdesigner 4 är delvis inne på samma spår men menar att en bra och tydlig lagstiftning ger
en jämnare och högre lägstanivå samtidigt som utrymme måste ges för att vara kreativ i
skapandet av ljusmiljöer. I följande citat kan man utläsa att hen dock anser att den svenska
lagstiftningen som finns idag fungerar bra:
24
”I Sverige finns det idag ganska bra standarder för hur exempelvis ett hus ska se ut, gällande
höjder, placeringar osv. Där tycker jag tycker att miljön som helhet blir bra och jämn. I
jämförelse med Japan där vissa projekt kan bli bra och jättefina medan andra inte blir det,
vilket ger mycket blandning och en lite kaotisk miljö. Jag tycker det därför kan behövas en
viss standard för att skapa en lägstanivå.”
4.1.4 Belysningsstyrning
Alla respondenter var överens om att en belysningsstyrning har en betydligt större del i
projekten idag än tidigare. Ljusdesigner 4 är idag verksam utomlands och redogör för att det i
hens arbete sällan genomförs någon mer avancerad styrning än ljusrelä för gator och offentlig
infrastruktur. Utan att detta framförallt appliceras på mindre projekt och i samråd med varje
enskild beställare.
Ljusdesigner 3 säger att en modern nyinstallerad belysningsstyrning idag ofta gör mer än bara
uppfyller kraven på upptändning/släckning efter solens rörelser och att detta har blivit allt
vanligare i och med den snabba teknikutvecklingen som sker. Vidare säger hen att kommuner
idag ser stora fördelar i att kunna övervaka sin anläggning och anpassa underhållet efter de
förutsättningarna som gäller för just det området. Ofta vill man även försöka att framtidssäkra
sin anläggning genom att förbereda anläggningen med exempelvis DALI-don eller annan extern
styrning i samband med armaturutbyten. Hen redogör dock för att belysningsstyrningen i en
anläggning är kostnadsdrivande och därför ofta kan bli det första som förändras eller tas bort
för att klara projektets budget. Vidare tror hen att detta kan beror på en viss kunskapsbrist inom
projektgruppen då styrningen ofta landar på el-konstruktörens bord med endast funktionskrav
som skall uppfyllas. En modern belysningsstyrning skall både uppfylla ljusdesignerna
designkrav likväl som de funktionskrav som ställs på anläggningen. För att uppfylla detta ställs
stora kunskapskrav på den som ska projektera anläggningens belysningsstyrning. I framtiden
tror därför ljusdesigner 3 därför att det kommer bli vanligare med separata projektörer för
belysningsstyrning som är inblandade i både projektering och driftsättning av en anläggning:
”När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
Ljusdesigner 2 tror att det kan finnas en målkonflikt mellan att dimra eller släcka
belysningsanläggning och den upplevda tryggheten för platsen, men att en väl genomtänkt
planering minimerar den effekten. Det måste finnas alternativa upplysta vägar för de personer
som inte vill röra sig i de nersläckta områdena. Det är även viktigt hur områdena släcks ner för
att fortfarande ha en god synbarhet trots att platsen totala ljusnivå minskat. Ljusdesigner 3 för
ett liknande resonemang där hen säger att nerdimringen av en plats bör vara uppbyggd så att
platsens rörelsemönster tydliggörs samtidigt som ljusnivån gradvis ökar ut i från platsens
centrum och skapar en naturlig anslutning mot de närliggande områdena. Även ljusdesigner 1
är inne på en liknande linje och säger att den upplevda tryggheten på en plats till stor del
handlar om en god ljusplanering med rätt kontrastförhållanden mellan ljusa och mörka
områden och säger:
”Jag har aldrig känt mig otrygg i Köpenhamn men om ni tittar så är det otroligt mörkt i den
staden. Snarare att man inte behöver brassa på så mycket ljus när vi ritar från början. Det
handlar nog om att ha en grundtanke som lirar med hela staden. Att det inte är för höga
nivåer på en plats och lägre på en annan för kontrasterna kommer skapa en större skillnad
än vad luxtalen visar.”
25
4.1.5 Befintlig anläggning
Vid frågan om vad man kan göra för att förbättra synbarheten av natthimlen för en redan
befintlig belysningsanläggning resonerar ljusdesigner 1 om svårigheterna i att implementera
komplicerade belysningsstyrningar. Istället kan man arbeta med att fysiskt skärma av
betraktaren från ljuset i staden via till exempel plank, byggnader eller växter. Ljusdesigner 2
hänvisar dock till att många äldre armaturer består av så kallade koffertarmaturer med ett
kupat glas vilket ger en bredare ljusspridning, samt ökar risken för att ljuset reflekteras upp
över armaturens horisontalplan och att en avskärmning av dessa kan vara svårt. Möjligheten
att i efterhand kunna skärma av befintliga armaturer från att sprida ljuset utanför armaturens
funktionsområde är en enkel lösning som ger snabba effekter enligt ljusdesigner 4:
”Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre
belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är
nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå.”
4.1.6 Tillvägagångssätt
Samtliga fyra ljusdesigners var överens om att det borde finns stora möjligheter och intressen
för att anpassa belysningen efter norrskenet. Att via rymdvädersprognoser förutse norrsken och
reglera belysningen i förhållande till omgivningen och himmeln bör man kunna skapa optimala
förhållanden för att betrakta norrskenet utan att göra för stora avkall på trygghet och säkerhet
enligt ljusdesigner 3. Hen säger även att det är viktigt att hitta ett bra sätt för att kommunicera
ut denna information till både stadens invånare och besökare, så att de vet när och varför
belysningen förändras, samt hur man skall göra för att bäst beskåda norrskenet.
”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att utnyttja
dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju
bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”
Samarbetet mellan olika verksamheter tror både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 4 kommer vara
viktigt för att skapa en attraktiv norrskensturism. För att kunna skapa en fungerande
anläggning anpassad efter stadens utformning, användningsområden, funktioner, position
etcetera. krävs ett gott samarbete mellan stadsplanerare, trafikplanerare, arkitekter,
turistnäring, ljusdesigner med flera. Ljusdesigner 4 lyfter Alingsås med deras ljuspromenad
som ett bra exempel där turismnäring, näringslivet och stadens energibolag har flera
kringaktiviteter så som löptävlingar och shoppingkvällar i anslutning deras ljuspromenad vilket
ökat attraktiviteten för hela staden.
”Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit
en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans,
norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten.”
4.2 Analys av belysningsprogram – Anpassningar för att undvika
ljusföroreningar Då analyserna av belysningsprogrammen är kopplade till ämneskategorierna gestaltning, armaturutformning/ljusdesign samt belysningsstyrning som togs fram för intervjuerna är sedan grupperade efter om det är en kravspecifikation från IDA eller städerna själva. Resultatet från denna analys är därför uppdelad i underrubrikerna 4.2.1 kravspecifikation från IDA och 4.2.2 stadspecifik kravspecifikation. I den fördjupade litteraturstudien har de IDA godkända städerna Coll, Moffat, Møn och Nyord,
och Fuldas belysningsprogram studerats för att skapa ett underlag till diskussionen om ifall
vissa av IDAs krav kan appliceras på en belysningsanläggning anpassad för norrskenet. För att
bli en godkänd International Dark-Sky Community måste städerna uppfylla ett antal
26
minimikrav inom bland annat armaturernas utformning och belysningsstyrning. (International
Dark-Sky Association, 2015). Det är sedan upp till varje stad att själv välja om deras
kravställningar sedan skall vara hårdare än IDAs minimikrav. I nedanstående text redovisas de
i studien identifierade kravspecifikationerna för armaturer och belysningsstyrning som i
studien går att härleda till de ämneskategorier som identifierats för intervjuerna och därför
anses intressanta för norrskensturismen utifrån en diskussionssynpunkt.
4.2.1 Kravspecifikation från IDA
I IDAs armaturspecifikation från 2015 skall alla armaturer med ett ljusutbyte på över 1500
lumen vara fullt avskärmade. Detta kan likställas med avskärmningsklassen G6 där
ljusintensiteten över armaturens horisontalplan skall vara noll. I Colls och Møn och Nyord
belysningsprogram går det att utläsa en ännu hårdare specifikation där alla armaturer över
1300 lumen (Møn och Nyord) samt 1000 lumen (Coll) skall vara helt avskärmade uppåt
(Vordingborg Kommune, 2017; Coll Dark Sky Community, 2016). För Fulda gäller detta krav
samtliga armaturer oavsett om dess funktion är för dekorativa ändamål eller ej (Fulda Dark Sky
Community, 2017). För Moffat är detta krav dock satt till 3000lm för fullt avskärmade
armaturer (Paterson, 2015).
Vidare skall all belysnings kortvågiga ljus begränsas genom att enbart använda
färgtemperaturer under 3000 Kelvin. Detta krav finns specificerat i belysningsprogrammen för
Moffat (Paterson, 2015), Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017 och Fulda (Fulda Dark
Sky Community, 2017) där det tydligt står att armaturer med färgtemperaturer över 3000
Kelvin inte får användas. För Coll är detta inte lika tydligt specificerat då de endast hänvisar till
att man skall minimera användandet av vitt ljus i en installation (Coll Dark Sky Community),
2016).
Vidare skall det för armaturer som saknar avskärmning finnas en begränsning i mängden ljus
som får riktas upp mot himlen, via exempelvis antal lumen/hektar eller lumen/tomt. Där har
alla program valt att specificera detta på lika olika sätt. Møn och Nyord och Fulda har satt ett
maximalt ljusflöde för området, detta värde kan dock förändras efter vad platsen funktion och
användning. Moffat specificerar istället ett maximalt lumenantal från armaturen på 600 lumen
(Paterson, 2015). Coll använder sig av en uträkning där mängden ljus som får användas för en
byggnad är baserad efter dess storlek. I uträkningen finns ett grundvärde på 750 lumen samt
ett påslag på 4.5 lumen per kvadratmeter (Coll Dark Sky Community).
4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation I Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) har man förutom att hårt kravspecificera vilka
standarder och armaturspecifikationer som gäller för en respektive plats istället tydliggjort vad
de menar med ljusinflation. Om en yta belyses med mer än 100 000 lumen/hektar anses denna
vara överbelyst och måste genomgå en förändring. Även ljusintrång är något som specificerats
i programmet och anpassas efter om det sker i stadsmiljö eller på landsbygden. Om en
belysningsanläggning i stad belyser en närliggande tomt med mer än 4 lux ses detta som ett
ljusintrång.
I den tyska staden Fulda har mängden ljus som får spridas från en butiks skyltfönster
specificerats och får inte överstiga en medelbelysningsstyrka på över 40 lux på marken en meter
utanför butiken. Belysningen i skyltfönstret får dessutom inte vara tänd efter butikens
öppettider, samt måste vara släckt under stadens nattsläckningstider mellan 22:30 och 05:30
(Fulda Dark Sky Community, 2017).
27
5 Diskussion och slutsatser I det här kapitlet diskuteras studiens resultat utifrån syfte och mål. Vi beskriver även vilka
konsekvenser och begränsningar som uppstod under arbetets gång. Slutligen redovisas de
slutsatser och rekommendationer som författarna kommit fram till. Alla åsikter som framförs i
detta kapitel är författarnas egna och framförs under eget ansvar.
5.1 Resultatdiskussion Utifrån de intervjuer som genomfördes bör möjligheterna för att utveckla en stadsnära
norrskensturism ses som goda. Vi som författare upplever att intresset för ämnet från
intervjudeltagarna är stort, men att man inte kan säga exakt hur man ska gå till väga.
Ljusdesigner 1 sa till exempel under sin intervju att man kan nog behöva ”Pröva sig fram” för
att veta vilka åtgärder som fungerar bättre än andra. Då många byggprojekt idag ofta styrs av
ekonomi krävs det nog att ett antal pilotprojekt, likt nya Kirunas stadskärna blir lyckat för att
fler och mindre städer ska våga investera i liknande projekt. Men i den expansiva bransch som
norrskensturismen uppenbarligen befinner sig i bör potentialen för detta vara goda.
5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön
Det huvudsakliga svaret för vilken aspekt som bör ses som viktigast för att genomföra detta är
minimeringen av ljusföroreningar. Detta kan ses som en självklarhet, framförallt i dagens
samhälle där ämnet blir mer och mer omtalat. Från Millers (2006) studie går det att utläsa om
ljusföroreningarnas negativa påverkan på möjligheten att beskåda natthimlen. Ämnen som
intervjudeltagarna framförallt diskuterade kring och ansåg vara viktiga för att motverka detta
var belysningsstyrning, armaturutformning och armaturbestyckning. Det fanns även flera
resonemang kring antalet intressenter för denna typ av turism och vilka dessa är.
Även om flera aspekter påtalades under intervjun, gavs sällan konkreta förslag på hur
intervjudeltagarna ansåg att man skulle gå tillväga. Både ljusdesigner 1, 2 och 4 ansåg att
avskärmningar och låga ljuspunktshöjder är en viktig aspekt. Man ska hålla nere
ljuspunktshöjden och se till att ljuskällan är avskärmad över horisontalplanet. Detta svar ligger
i linje med tidigare om armaturutformning och IDAs riktlinjer (IDA, 2018). Ljusdesigner 3 gav
även ett tydligt förslag på att man ska styra en belysningsanläggning efter de
norrskensprognoser som finns. Att inte fler tydliga åtgärder angavs kan bero på att
ljusdesignyrket ofta präglas av att man ska och vill bevara uniciteten för varje plats och att
belysningen således anpassas därefter. Man vill därför inte säga att man ska göra si eller så då
detta kanske inte fungerar i alla lägen.
Ett ämne som det även diskuterades kring är den eventuella målkonflikten mellan att dimra
belysningen och platsens upplevda trygghet. Alla ljusdesigners var överens om att belysning
påverkar en plats upplevda trygghet, men att detta till stor del kan lösas genom anpassningar
av belysningsstyrningen. Den snabba utvecklingen av smarta städer är en intressant aspekt för
att motverka detta. Likt ljusdesigner 3 idé där belysningen dimras ner beroende på om chansen
att se norrsken är stor eller ej. Kan en smart belysningsanläggning anpassas efter de
rörelsemönster och ljusförhållanden som råder på platsen vid ett specifikt tillfälle.
Under kategorin lagar och regler hänvisade ljusdesignerna ofta till VGU. De ljusdesigners som
idag är verksamma i Sverige ansåg att detta dokument i stort innehåller ett bra och rimligt
regelverk för att kunna skapa en bra belysningsanläggning. Ljusdesigner 4 resonerar kring att
den svenska standarden ger en bra och jämn lägsta kravspecifikation för kvalitén i en
belysningsanläggning. Just detta med att specificera en lägsta nivå på en anläggning kan vara
intressant ur ett norrskensperspektiv. Då anpassningarna där till stor del handlar om att
minimera mängden ljusföroreningar och hålla nere belysningsstyrkor kan även en lägsta nivå
för samma anläggning behöva specificeras. På så sätt ges både en kravspecifikation för en
28
högsta ljusnivå och en lägsta kvalitetsnivå som belysningsanläggningen skall hålla sig inom
tydliggöras. Detta för att främja både norrskensturismen och platsers upplevda trygghet.
Samtliga ljusdesigners hänvisade till VGU eller liknande standarder vid frågor om lagar och
regler men ingen tog upp underliggande lagstiftning som exempelvis arbetsmiljölagen eller
miljöbalken. Detta visar dels på den spridning och acceptans dessa dokument fått som en
alternativ lagstiftning, som i många fall följs trots att det inte alltid är ett krav. Men som
Jägerbrand (2018) påtalar i sin studie är det ett lagbrott att projektera en anläggning utan att
ta hänsyn till natur och djurliv.
Utformningen av olika belysningsprogram är en aspekt som ljusdesigner 3 anser har haft stor
påverkan på att sprida kunskap om belysning till en bredare massa. I kombination med
ljusdesigner 1 nämnde Köpenhamn som en stad med betydligt lägre totala ljusnivåer än Sverige
bör just helhetsaspekten av en belysningsanläggning utvärderas. Ett exempel på detta är
regleringen av till exempel privata eller kommersiella belysningsanläggningar där enstaka
ljuskällor kan förstöra kontrastskillnaderna mellan ljusa och mörka områden och platsernas
helhet.
Samarbetet mellan norrskensturismens olika intressenter är ytterligare en aspekt med stor
potential. Likt ljuspromenaden i Alingsås (Lights in Alingsås, 2020) bör samarbeten mellan
stadsplanerare, ljusdesigners, turistnäring med flera, leda till att rätt anpassningar av
exempelvis infrastruktur och belysningsanläggningar genomförs och kommuniceras ut till både
stadens invånare och besökare. Med en ökad turism skulle även lokala butiker, hotell och
restauranger få fler besökare och ökad konsumtion. Likt det som Yildiz, Akbulut, Tolga (2013)
kom fram till i sin studie är det av stor vikt att exempelvis turistorganisationer och
stadsarkitekter arbetar tillsammans för att skapa en stadsnära turism.
Projekt av denna typ bör via dess positiva effekter på ämnet ljusföroreningar ha en stor
påverkan på ett samhälles ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Minskningar i
energiförbrukningen leder till mindre utsläpp och lägre energikostnad viket också bekräftas av
Antonio & Sędziwy (2020) och Gallaway, Olsen, Mitchell (2010) studier om ljusföroreningars
negativa energipåverkan. Även stadens ökade attraktivitet bör ha en positiv inverkan på
ekonomin med fler turister och ökad försäljning för butiker och restauranger. När
norrskensturismen förflyttas närmare städerna blir denna turism billigare och tillgänglig för en
större andel människor. I ett längre perspektiv kan det bidra till ett mer jämställt samhälle där
upplevelsen inte är lika kopplas till en persons ekonomiska förutsättningar.
5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen.
I studiens fördjupade litteraturstudie undersökes fyra belysningsprogram. I det här avsittet
tydliggörs och diskuteras möjligheten att implementera de redan framtagna förslagen för en
belysningsanläggning anpassad för norrskenet.
IDAs krav gällande begränsningar till varmare färgtemperaturer är en anpassning som skulle
kunna genomföras i en belysningsanläggning. Detta krav skulle även kunna gå i linje med de
aspekter om att begränsa ljusföroreningar som tagits upp i intervjuerna. Samtidigt som det är
genomförbart med den lagstiftning och de standarder som finns i Sverige idag. Det finns dock
som tidigare i detta arbete redovisats, forskning som motsäger att begränsningar i
färgtemperaturer är ett tillförlitligt mått för att minska ljusföroreningar (Kinzey, Perrin, Miller,
Kocifaj, Aube, Lamphar, 2017) vilket påverkar tillförlitligheten för denna åtgärd negativt. Man
bör även tillägga att det i IDAs senaste revidering av sina guidelines finns två alternativa
lösningar istället för att endast begränsa färgtemperaturen. Man kan antingen använda
ljuskällor som maximalt ger 25% av den spektrala energin i våglängder <550 nanometer, eller
29
att förhållandet mellan ljuskällans skotopiska och fotopiska strålning inte överstiger 1.3.
(International Dark-Sky Association, 2018)
Även kraven på fullt avskärmade armaturer är en åtgärd med stor potential för att främja
möjligheten att beskåda norrskenet. Genom att rikta ljuset neråt minimeras mängden ljus som
sprids upp i himlen. Endast nedåtriktat på ljuset försvårar dock möjligheten till att belysa objekt
eller personer med en hög vertikal belysningsstyrka vilket påverkar den upplevda tryggheten.
IDA har fått kritik för att deras riktlinjer är för extrema och således har en negativ påverkan på
trygghet (Sarkees & Taylor, 2016; Farrington & Welsh 2009). Denna åtgärd ligger i linje med
de aspekterna som ljusdesigner 1 och 2 diskuterade kring under intervjuerna om att man bör
avskärma, hålla nere ljuspunktshöjderna för en armatur och på så vis minska både bländning
och ljusföroreningar.
För att lösa detta dilemma kommer belysningsstyrning spela en viktig roll. Ett möjligt exempel
är släckning- eller dimringstider för specifika områden när det finns norrsken att beskåda. På
så vis kan en anläggning både fungera bra ur ett trygghetsperspektiv under normala
förhållanden till att gå till en lägsta nivå som främjar norrskensturismen när behovet uppstår.
Även detta är något som tydligt går att länka samman med intervjusvaren där ljusdesigner 3
hänvisar till möjligheten att låta prognoser för rymdvädret styra belysningen inom vissa
områden samtidigt som andra delar kan ha en funktion mer anpassad för synbarhet och
trygghet, på så vis kan dessa två aspekter kombineras och minska den målkonflikt som
diskuterades av exempelvis ljusdesigner 1 och 2 under intervjuerna. Denna åtgärd diskuteras
det även kring under intervjuerna där ljusdesigner 3 pratar om den ökade användningen av
smart belysningsstyrning, samt möjligheten att utnyttja denna för att styra belysningen efter
norrskenet.
Avslutningsvis upplever vi som författare att vissa av IDA riktlinjer är implementerbara på en
belysningsanläggning i Sverige. För att tillgodose behoven av både trygghet och en minimering
av ljusföroreningar bör dock anläggningen möjliggöra för realtidsförändringar så att
belysningens funktion bibehålls.
5.2 Metoddiskussion Studien utgångspunkt från början var att studera ämnet norrskensturism från både
turismnäringen och belysningsbranschens perspektiv med intervjudeltagare från både
ljusdesignföretag och turistorganisationer samt en kompletterande fallstudie på nya Kirunas
stadskärna. Covid-19 virusets stora spridning under våren 2020 och dess påverkan på
turistnäringen gjorde dock att de inplanerade intervjuerna med de företagen fick ställas in. På
grund av de reserekommendationer som gällde under arbetets tidsperiod begränsades även
möjligheterna att genomföra den fallstudie som planerats. Studiens metod förändrades därför
till att enbart ha en ljusdesigners perspektiv i intervjuerna. Samt att istället för en fallstudie
genomföra en fördjupad litteraturstudie på ett antal städers arbete för att minimera
ljusföroreningar. På grund av förändringarna i metoden och arbetets deadline begränsades
möjligheten att samla och bearbeta den mängd data som författarna önskat, vilket haft negativ
påverkan på studiens slutresultat.
Författarna anser att de framtagna metoderna har varit korrekta för att besvara studiens
frågeställningar samt att studien gett en god insyn i ämnet som avhandlas. Författarna är väl
medvetna om att arbetet ger en ensidig bild och endast skrapar på ytan av det ämne som vi
kallar norrskensturism.
De semistrukturerade intervjuerna ger respondenten en stor möjlighet att resonera fritt kring
ämnet samtidigt som intervjuaren kan snappa upp intressanta återkommande aspekter. Bristen
på tidigare forskning gjorde att ämnena som skulle avhandlas i intervjun tog fram av författarna
30
vilket kan påverka studiens validitet negativt. Även författarnas brist på erfarenhet att leda en
intervju kan ses som en aspekt med negativ påverkan av studiens reliabilitet (Bryman 2012).
För att i möjligaste mån motverka detta ansågs en semistrukturerad intervju vara en bra
kompromiss där respondenten kan hitta infallsvinklar som författarna missat.
Intervjudeltagarnas svar redovisas anonymt vilket minskar risken för att respondenten inte
vågar återge sina tankar i rädsla för att kunna bli identifierad (Davidson & Patel, 2016). Då
samtliga intervjuer har spelat in finns även möjligheten att i efterhand kontrollera att resultaten
har återgetts på rätt sätt i arbetet. Samtidigt som författarna behåller en viss kontroll över
intervjuns utformning.
Författarnas brist på erfarenhet av intervjuer gjorde delvis att vissa relevanta följdfrågor inte
uppkom förrän långt senare när intervjuerna transkriberats och tolkats. Om tiden funnits skulle
vi gärna genomfört kompletterande intervjuer med varje respondent där relevanta följdfrågor
kring resonemang och tankar kunde ställas.
Resultatet i den fördjupade litteraturstudien redovisar de av IDA framtagna krav som enligt
författarna kan sammanlänkas med resultatet från de intervjuer som genomförts i arbetet. Då
den positiva effekten IDAs rekommendationer har på en stads ljusföroreningar redan är
vetenskapligt bevisad skall detta resultat endast ses som ett underlag för den diskussion som
gjorts i kapitel 6.1.2 (anpassningar av den artificiella belysningen). Att använda IDA riktlinjer
som en grund för diskussionen kring hur en belysningsanläggning kan anpassas för norrskenet
anser författarna ger en logisk sammanlänkning mellan de övergripande resonemang som
framförts i intervjuerna samt redan framtagna åtgärder för att begränsa ljusföroreningar.
5.3 Slutsatser och rekommendationer Utifrån denna studie kan följande slutsatser dras:
- Intresset och potentialen för att utveckla en stadsnära norrskensturism, kan ses som
mycket god sett från en ljusdesigners perspektiv. Denna slutsats ligger även i linje med
den starkt ökande norrskensturismen som tas upp i studiens bakgrund.
- Ljusföroreningar från artificiell belysning är den aspekt med störst påverkan på
möjligheten att beskåda norrsken från en stads centrala delar. Att kunna minimera
dessa negativa effekter från en belysningsanläggning är således av stor vikt.
- Redan vedertagna exempel på hur man minskar en anläggnings ljusföroreningar, som
exempelvis belysningsstyrning, armaturavskärmning anses ha god applicerbarhet även
för denna typ av anläggningar.
- Branschöverskridande samarbeten samt att projekten anpassas individuellt för varje
plats ses som ett måste för att kunna förverkliga projekt av denna typ.
För att skapa en anläggning anpassad för norrskenet anser vi som författare att en djupgående
förstudie där varje enskild plats utvärderas efter sina möjligheter, behov och intressenter. Då
ett projekt av denna typ till stor del kan handla om att pröva sig fram, bör åsikter och tankar
från flera intressenter tas i beaktning tidigt arbetet, för att på så vis minimera antalet misstag i
projektet. Att även ta fram ett tydligt väl genomarbetat belysningsprogram som regelverk för
hur man ska projektera belysning inom staden anses vara av stor vikt. Genom att påvisa hur
man ska arbeta med belysning inom bl.a. stadsplanering, bostadsmiljöer, retail,
industriområden försäkrar man sig om en sammanhängande helhet för hela staden.
31
5.4 Vidare forskning Då studien begränsats till att enbart ta in aspekter från ljusdesigners perspektiv bör liknande
studier genomföras med utgångspunkt i turistnäringen. Som exempel kan intervjuer med
turistorganisationer baserade norr om polcirkeln intervjuas för att specificera deras intressen
inom den stadsnära norrskensturismen. En sådan studie kan utföras på ett liknade sätt som
denna med ett antal intervjuer av personer väl insatta inom ämnet norrskensturism. Även
kombinationen av verksamheterna ljusdesign och turismnäringen, likt hur denna studien först
var planerad ska ses som en intressant vidare forskning.
Då författarna av denna studie saknar erfarenhet från liknande arbeten samt genomfört arbetet
under en hårt satt tidsram bör kompletterande studier genomföras och undersöka om de av
författarna framtagna ämneskategorierna är av en relevant karaktär och samtidigt djupare
analysera det här arbetets resultat.
Nya analyser av belysningsprogram framtagna för att minska ljusföroreningarna är också ett
intressant ämne som bör studeras. En sådan studie skulle kunna rikta in sig mot
belysningsprogram för städer där norrsken är ett vanligt förekommande ljusfenomen för att
tydligare se hur deras arbete pågår i dagsläget.
Även en studie på ett pilotprojekt inom ämnet stadsnära norrskensturism skulle vara intressant
för att säkerställa så de tilltänkta lösningarna fungerar och används på det sätt som det är tänkt.
32
6 Referenser
Afry. (2019). AFRY skapar inbjudande utemiljöer och smart belysning i Kiruna. Hämtad 2020-02-
09 från: https://afry.com/sv/nyhetsrum/nyheter/afry-skapar-inbjudande-utemiljoer-och-
smart-belysning-i-kiruna
Antonio, P-G., & Sędziwy, A. (2020) Optimizing Lighting of Rural Roads and Protected Areas with
White Light: A Compromise among Light Pollution, Energy Savings, and Visibility, LEUKOS,
16:2, 147-156, DOI: 10.1080/15502724.2019.1574138
Artificial Light at Night. (u.å.). Artificial Light at Night (ALAN) Research Literature Database.
Hämtad 2020-05-28 från: http://alandb.darksky.org/index.php
Ashworth, G., & Page, S, J., (2011). Urban tourism research: Recent progress and current paradoxes.
Tourism Management 32(1), 1-15 Doi: https://doi.org/10.1016/j.tourman.2010.02.002
Australian Antarctic Division. (2003) How many people live in Antarctica?.
Hämtad 2020-01-12 från: http://www.antarctica.gov.au/about-antarctica/people-in-
antarctica/how-many
Baddiley, C,. (2017). Light pollution modelling, and measurements at Malvern hills AONB, of county
conversion to blue rich LEDs. Journal of Quantitative Spectroscopy and Radiative Transfer.
Volume 219, November 2018, Pages 142-173 Doi: https://doi.org/10.1016/j.jqsrt.2018.05.011
Balmford, A., Beresford, J., Green, J., Naidoo, R., Walpole, M., & Manica, A. (2009) A Global
Perspective on Trends in Nature-Based Tourism. PLoS Biol 7(6): e1000144
Bierman, A. (2012). Will switching to LED outdoor lighting increase sky glow? Lighting Research &
Technology, 44(4), 449–458. https://doi.org/10.1177/1477153512437147
Björnsdóttir, A. L. (2018). Nature Based Tourism Trends: An Analysis of Drivers, Challenges and
Opportunities. (Masteruppsats, Norwegian University of Life Siences)
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2015). Metod för teknologer : Examensarbete enligt 4- fasmodellen (1).
Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2012). Vision för Sverige 2025. Karlskrona: Boverket
Boyce, P. (2019). The benefits of light at night. Building and Environment, 151, 356–367. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2019.01.020
Bryman, A. (2012) Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 2). Malmö: Liber AB
Buhalis, D.. & Amaranggana, A. (2014). Smart Tourism Destinations. I Xiang Z., Tussyadiah I (Red).
Information and Communication Technologies in Tourism 2014. (s 553-564) New York:
Springer, Cham Doi: https://doi.org/10.1007/978-3-319-14343-9_27
Carter, N., Bryant-Lukosius, D., DiCenso, A., Blythe, J., & Neville, A. (2014) The Use of Triangulation
in Qualitative Research. Oncology Nursing Forum, 41(5). (s. 545-547)
33
Coll Dark Sky Community. (2016). Coll Lighting Management Plan. Hämtad 2020-04-15 från:
https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/03/CollLMP.pdf
Davidson, B., & Patel, R. (1991) Forskningsmetodikens grunder. (uppl. 4:8) Lund: Studentlitteratur
Denscombe, M., & Larson, P. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Farrington, D, P., & Welsh, B, C., (2009). Making public places safer: Surveillance and crime
prevention. Oxford University Press.
Fors, C. (2014) Vägbelysningshandboken. Trafikverket
Fouquet, R., & Pearson, P. J. G. (2006). Seven centuries of energy services: The price and use of light
in the united kingdom (1300-2000)1. The Energy Journal, 27(1), 139-177.
Fredman, P., & Margaryan, L. (2014). Miljarder omsätts i svensk naturturism. Hämtad 2020-02-06
från:
https://www.miun.se/Forskning/forskningscentra/etour/nyheter/pressrum/Pressmeddeland
en/2014-3/Miljarder-omsatts-i-svensk-naturturism/
Friedman, R. M. (2010). Making the Aurora Norwegian: Science and Image in the Making of a
Tradition. Interdisciplinary Science Reviews, 35(1), 51-68. Doi:
https://doi.org/10.1179/030801810X12628670445464
Fulda Dark Sky Community. (2017). Lighting Code. DARK SKY CITY Application for designation of
the city of Fulda, s.14-29. Hämtad 2020-04-15 från:
https://darksky.app.box.com/s/szp9171gm0bdi0gex27rkqesfqnnxhd0
Gallaway T., Olsen Reed, N., & Mitchell, D. M. (2010) The economics of global light pollution.
Ecological Economics 69(3), 658-665. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2009.10.003
Heimtun, B., Jóhannesson, G. T., & Tuulentie, S. (2014) Northern Lights Tourism in Iceland, Norway
and Finland. Septentrio Reports, number 1, 2015. Doi: http://dx.doi.org/10.7557/7.3266
Hölker, F., Moss, T., Griefahn, B., Kloas, W., Voigt, C., Henckel, D., & Tockner, K. (2010). The Dark
Side of Light: A Transdisciplinary Research Agenda for Light Pollution Policy. Ecology and
Society, 15(4). Hämtad 2020-05-05 från: www.jstor.org/stable/26268230
International Dark-Sky Association. (u.å.). Outdoor Lighting Basics. Hämtad 2020-05-05 från:
https://www.darksky.org/our-work/lighting/lighting-for-citizens/lighting-basics/
International Dark-Sky Association. (2010). Visibility, Environmental, and Astronomical Issues
Associated with Blue-Rich White Outdoor Lighting. Tucson, Arizona: International Dark-Sky
Association.
International Dark-Sky Association. (2013). International Dark‐Sky Association Dark Sky
Community Guidelines 2013. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:
http://www.darkskypark.nl/IDSC%20Guidelines%20Final-May13-BP.pdf
International Dark-Sky Association. (2015). International Dark‐Sky Association Dark Sky
Community Guidelines 2015. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:
https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/06/IDSC_Guidelines_Oct2015.pdf
34
International Dark-Sky Association. (2018). International Dark‐Sky Association Dark Sky
Community Guidelines 2018. Tucson [Arizona] Hämtad 2020-04-15 från:
https://www.darksky.org/wp-content/uploads/2018/12/IDSC-Guidelines-2018.pdf
Jacobsen, D., & Andersson, S. (2017). Hur genomför man undersökningar?
Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.).Lund: Studentlitteratur AB.
Jóhannesson G. T., & Lund, K, A. (2017). Aurora Borealis: Choreographies of darkness and light.
Annals of Tourism Research Volume 63, 183-190. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.annals.2017.02.001
Jägerbrand, A. K. (2018). LED-belysningens effekter på djur och natur med rekommendationer:
Fokus på nordiska förhållanden och känsliga arter och grupper. Calluna AB.
Kappenman, J. G. (2004), The Evolving Vulnerability of Electric Power Grids. Space Weather, 2. Doi:
http://doi.org/10.1029/2003SW000028
Kinzey, B. R., Perrin, T. E., Miller, N. J., Kocifaj, M., Aube, M., & Lamphar, H. A. (2017). An
Investigation of LED Street Lighting's Impact on Sky Glow. United States. doi:
https://doi.org/10.2172/1418092
Kiruna Kommun. (2014). Kiruna Utvecklingsplan. Hämtad 2020-02-17 från:
http://flugan.kommun.kiruna.se/utvecklingsplanen.pdf
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kyba, C., Kuester, T., Sánchez de Miguel, A., Baugh, K., Jechow, A., & Hölker, F. (2017). Artificially lit
surface of Earth at night increasing in radiance and extent. Science Advances, 3(11),
e1701528–e1701528. Doi: https://doi.org/10.1126/sciadv.1701528
La Rocca, A, R. (2014). The Role of Tourism in Planning the Smart City. TeMA - Journal of Land Use,
Mobility and Environment, 7(3), 269-284. Doi: https://doi.org/10.6092/1970-9870/2814
Lights in Alingsås. (2020). ETT VÄRLDSUNIKT LJUSEVENEMANG. Hämtas 2020-05-28 från:
https://www.lightsinalingsas.se/vad-ar-lights/
Lougheed, T. (2014). Hidden blue hazard? LED lighting and retinal damage in rats. Environ Health
Perspect. 2014;122(3). Doi: https://doi.org/10.1289/ehp.122-A81
Martinsons, C. (2019). New French regulation on light pollution. [PowerPoint-presentation]. Hämtad
2020-02-07 från:
https://www.researchgate.net/publication/330289272_New_French_regulation_on_light_p
ollution
Mathisen, S. R. (2017) Northern Lights Experiences in the Artic Dark: Old Imaginaries and New
Tourism Narratives. I Y-S. Lee, N. Prebensen, D. Weaver (Ed.) Artic Tourism Experiences. (s.
67-78). Oxfordshire: CAB International
Miller, M. W. (2006). Apparent effects of light pollution on singing behavior of american robins. The
Condor, 108(1), 130-139. Hämtad 2020-05-05 från:
http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/211254626?accou
ntid=11754
35
Naturturismföretagen. (2019). Starka reseanledningar bygger framgångsrika destinationer.
Hämtad 2020-02-06 från: https://naturturismforetagen.se/starka-reseanledningar-bygger-
framgangsrika-destinationer/
Naturturismföretagen, Svensk Turism AB, Visita. (2018) Nationell Naturturismstrategi. Kalmar:
Lenanders Grafiska AB
Nilsson, M. (2004). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i
omvårdnad. Stockholm: Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap.
Nymand Larsen, J., & Fondahl, G. (2014) Arctic Human Development Report. TemaNord 2014:567 s.
53. Danmark: Rosendahls-Schultz Grafisk
Nyström, J., & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: en översikt. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur
Paterson. (2015). MOFFAT - DARK SKY COMMUNITY EXTERNAL LIGHTING MASTER PLAN.
Hämtad 2020-04-15 från: https://www.darksky.org/wp-
content/uploads/2016/02/Moffat_LMP.pdf
Pierantonio C., Falchi, F., Christopher D., Elvidge, K., Baugh E. (2000) The artificial night sky
brightness mapped from DMSP satellite Operational Linescan System measurements.
Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 318(3), 641 – 657. Doi:
https://doi.org/10.1046/j.1365-8711.2000.03562.x
Pirjola, R., Kauristie, K., Lappalainen, H., Viljanen, A., & Pulkkinen, A. (2005). Space weather risk.
Space Weather,3, S02A02. Doi: http://dio.org/10.1029/2004SW000112
Rymdstyrelsen. (2018). UPPTÄCK RYMDEN Norrsken. Hämtad 2020-02-17 från:
https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/om-rymden/norrsken/
Rymdstyrelsen. (2019). Vad är rymdväder?. Hämtad 2020-02-17 från:
https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2019/03/vad-ar-rymdvader/
Sarkees, C, R., & Taylor, M, E., (2016). Do bans on illuminated on-premise signs matter? Balancing
environmental impact with the impact on businesses. International Journal of Advertising
35(1). 42-60
Shang, Y. M., Wang, G. S., Sliney. D., Yang, C.H., & Lee L.L. (2014). White light-emitting diodes
(LEDs) at domestic lighting levels and retinal injury in a rat model. Environ Health Perspect.
122(3):269-276 Doi: https://doi.org/10.1289/ehp.1307294
Schulte-Römer, N., Meier, J., Dannemann, E., & Söding, M. (2019) Lighting Professionals versus
Light Pollution Experts? Investigating Views on an Emerging
Environmental Concern. Sustainability 11(6), 1696. Doi: https://doi.org/10.3390/su11061696
Schulte-Römer, N., Meier, J., Söding, M., Dannemann, E. (2019). The LED Paradox: How Light
Pollution Challenges Experts to Reconsider Sustainable Lighting. Sustainability 2019, 11(21),
6160. Doi: https://doi.org/10.3390/su11216160
SFS 1998:808. Miljöbalk (1998:808). Hämtad från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1998:808
36
SOU 2017:95. Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring
Hämtad från: https://data.riksdagen.se/fil/615A8345-15F0-4040-8DAA-E723A14CF4AD
SS-EN 12464–2:2007. Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Arbetsplatser
utomhus Hämtad från: https://www.sis.se/produkter/ergonomi-fb23d4ad/ergonomi--ljus-
och-belysning/ssen1246422007/
Svensk Turism AB. (2016) Halvtidsanalys ”Nationell strategi för svensk besöksnäring”. Stockholm:
Svensk Turism.
SVT Nyheter. (2019). Här är städerna som har fått nog av överturism. Hämtad 2020-01-27 från:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-ar-staderna-som-har-fatt-nog-av-overturism
Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut. (2018) Norrsken. Hämtad 2020-02-17 från:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/norrsken-1.3894
Swedish Lapland. (u.å.) MAGISKT NORRSKEN. Hämtad 2020-02-17 från:
https://www.swedishlapland.com/sv/att-gora/norrsken/
Tillväxtverket. (2019). Fakta om Svensk Turism 2018. Rapport: 0282. Stockholm: Tillväxtverket.
Trafikverket. (2014) Vägbelysningshandboken. Hämtad 2020-02-07 från:
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vgu/
TRV 2020:029. Krav - VGU, Vägars och gators utformning. Hämtad från:
https://trafikverket.ineko.se/se/krav-vgu-v%c3%a4gars-och-gators-utformning
Upphandlingsmyndigheten. (2017) Upphandling av hållbar utomhusbelysning
Vägledning nr 3 (2017). Solna: Upphandlingsmyndigheten.
Vordingborg Kommune. (2017). Section 11 Light Managment Plan. Hämtas 2020-04-15 från:
https://darksky.app.box.com/s/w89zxuh23fxbr8qetkvt9x3kz486i3rt
VR 2017:08. God forskningsed. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf
Wilson, V. (2012) Research Methods: Interviews. Evidence Based Library and Information Practice.
7(2): 96-98
Yildiz, S., & Akbulut, M. T. (2013). Current trends in developing urban tourism. Archnet-IJAR:
International Journal of Architectural Research, 7(2), 297-310.
Zanella, A., Bui, N., Angelo Castellani, N. B., Vangelista, L., & Zorzi, M. (2014). Internet of Things for
Smart Cities. Ieee internet of things journal, 1(1), 22-32
37
7 Bilagor Bilaga 1. Intervjusammanställning
Bilaga 1. Intervjusammanställning
I intervjusammanställningen kan citat från intervjurespondenterna utläsas samt hur avkodningen har
gått till när författarna identifierat nyckelfraser samt grupperat in dessa i underkategorier och de
ämneskategorier som togs fram inför intervjuerna.
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.”
Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren.” vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.
Yrkesutveckling, marknadsföring
Gestaltning/Trender
”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”
Det pratas mer om lightpollution idag annan teknik idag till skillnad för tio år sen
Ljusföroreningar, Teknikutveckling
Gestaltning/Trender
”Ja, jag vet ju egentligen inte hur det var tidigare. Men de flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa. Fördelen är ju att man snabbare kan hitta sitt koncept, men även att
De flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.
Belysningsprogram, kunskapsspridning,
Gestaltning/Trender
beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.”
”Ja en trend är väl LED, om vi nu ska kalla det trend. Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser och då är det LED som vi måste projektera.”
Ja en trend är väl LED Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser
Teknikutveckling Energibesparing
Gestaltning/Trender
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”
arbeta med låga ljuspunkter bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”
Ljuspunktshöjder Synbarhet
Ljusdesign, Armaturdesign
”Jag skulle se till att skärma av och ha låga ljuspunkter. Kanske pollare om det går eller armaturer som inte ger nått ljus uppåt.”
skärma av och ha låga ljuspunkter armaturer som inte ger nått ljus uppåt.
Avskärmning, Ljuspunktshöjder
Ljusdesign, Armaturdesign
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Det handlar oftast om vad kund vill. Krävs det att vi ska använda oss av regler och riktlinjer så kan vi inte presentera ett projekt där man har struntat i dessa helt och hållet. En beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller och hänvisar då gärna till VGU eller ljus och rum
Det handlar oftast om vad kund vill. beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller VGU eller ljus och rum då det är det man kan.”
Projektets struktur/hierarki Kunskap Kunskap, VGU standarder
Lagar och Regler
då det är det man kan.”
”När man arbetar för kommuner så är det kommunen i sig som sätter reglerna för vad som ska följas och användas och ofta är det just VGU. Sen är det ju vi som är experter som kan ge rekommendationer och i många fall är ju standarden ett råd eller en rekommendation. Ibland vill man göra avsteg och då får man motivera dom. Ibland får man väga några lux hit eller dit med att en hel utformning och helhet kan bli konstig och då får man motivera det. Allt handlar om att göra rätt avvägningar.”
kommunen i sig som sätter reglerna ofta är det just VGU vi som är experter som kan ge rekommendationer
Projektets struktur/hierarki VGU Standard Konsultfunktion
Lagar och Regler
”i Sverige finns det ganska bra standarder för hur ett hus ska se ut, höjder placeringar osv. Så jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. I Japan blir som sagt vissa projekt bra och jättefina medan andra inte, vilket ger mycket blandning och lite kaotiskt. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”
jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”
VGU Standard Standard vs Lagstiftning
Lagar och Regler
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Utomhus används inte styrning lika mycket om det inte är en liten gård eller något sånt för att det
det är svårt att styra hela gatan eller staden.
Styrningens betydelse utomlands
Styrning vs Teknik
är svårt att styra hela gatan eller staden. Vilket är lite synd tycker jag.”
”Styrning av utomhusbelysning är något som gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer. Det kan vara allt ifrån att belysa en anläggning i regnbågsfärgerna under en pride-vecka, till att använda närvarosensorer för att släcka anläggningen när ingen är där.”
gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer.
Teknikutveckling Styrning vs Teknik
”I projekt med en tajt budget upplever jag att styrningen ofta är det som tas bort först. Det är enkelt att ta bort eller förändra från DALI till tänd/släck utan att det märks så tydligt på slutresultatet. Många gånger är det även elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen, vilket kanske inte alltid ger den bästa lösningen sett till vad man vill uppnå med ljuset.”
styrningen ofta är det som tas bort först elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen
Ekonomi Projektering
Styrning vs Teknik
’När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi
”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven fler som är experter på just styrning behövas. ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer
Teknikutveckling Konsultfunktion Framtidsutveckling
Styrning vs Teknik
ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
”Ja absolut. Man måste hela tiden väga saker mot varandra. Vi kan inte ha en osäker plats släkt för att man ska se natthimlen där, då kommer ingen gå dit. Samtidigt måste vi
som ljusdesigners
kunna hitta en
kompromiss för vart vi
ska sätta belysning och
inte. Man kan t.ex.
belysa vissa delar och
låta andra vara mörka.
då får varje person
själv avgöra vart man
vill gå.”
väga saker mot varandra. kompromiss för vart vi
ska sätta belysning och
inte.
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
”Det gäller att hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden, och släcka belysningen gradvis upplevs platsen inte som lika otrygg eftersom man aldrig får så stora skillnader mellan vad som är ljus och vad som är mörkt.”
hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
”Jag har aldrig känt
mig otrygg i
Köpenhamn men om ni
tittar så är det otroligt
mörkt i den staden.
Snarare att man inte
behöver brassa på så
mycket ljus när vi ritar
från början. Det
handlar nog om att ha
en grundtanke som
lirar med hela staden.
Att det inte är för höga
nivåer på en plats och
lägre på en annan för
Det handlar nog om
att ha en grundtanke
som lirar med hela
staden
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
kontrasterna kommer
skapa en större skillnad
än vad luxtalen visar.”
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Jag tänker att om man gör sektioner så kan man ju rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd så kanske man kan blicka ut över en yta som inte är belyst. Då kanske man kan göra det tillgängligt att se det på flera sätt. Det finns en avgränsning med kanske skog och inget ljus framåt om staden då ligger bakom än.”
rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd
Armatur/platsens utformning
Befintlig anläggning
”Men på en befintlig anläggning är det svårare men man kanske kan ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden till exempel.”
ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden
Armaturutformning Befintlig anläggning
Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå
en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av
Armaturutformning Befintlig anläggning
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att
prognoser för när man kan se norrsken
Styrningsmöjligheter Styrningsmöjligheter
Tillvägagångssätt
utnyttja dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”
styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.
Kommunikation
Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra i kommuner som har norrskensturism. Där turismen och planerarna kan skapa några guidelines tillsammans för att stärka turismen. Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten. Det är inte bara staden och norrsken för sightseeing utan staden av ljus med norrsken och ljuset i staden med lägre ljusnivå och bra styrning tillsammans.
Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten
Samarbeten Samarbeten
Tillvägagångssätt Tillvägagångssätt
Jag tror det handlar om att testa och pröva sig fram. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat? Det
. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat?
Unicitet utformning Samarbeten
Tillvägagångssätt
känns som det handlar om ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare och tillsammans bygga ett stadsrum.
ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare