DAGNY

SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN

O R G A N FOR

F R E D R I K A - B R E M E R - F O R R U N D E T ,

F ~ R E N I N G E N F O R V A L G O R E N H E T E N S O R D N A N D E

O C H F O R E N I N G E N H A N D A R B E T E T S VANNER

. . . . I I

i CARIN WXSTIERG : n e t hnhclarbetades framtid. (Slutel.) I. I -

/ 1. A1.ni~ CLEVL: En so:nmnrtripp till Itnlien. I - I<; J.: I Jesu fot-

. .

St6rsta lager af'

i D m k t y ~ e r , ] Lakans- och ~rng&ttslarfter, 1 Handdukar. Hollands. Madapolam, 1 Pique, Broderier & Spetsar. i Specialite: Damutstyrsla~, 1 hvilka fihfiirdigas d. cgea Sptelier OCL l twar t~as h i l t fiirtiiga: utiirkta

och triittadr.

j Egen Tviitt- och Strykinrfittning jcmte Ahgmangcl.

1 K. M. LUNDBEWG, Stureplan.

Reform-Bomullsunderklader for Herrar, Darner d l Barn.

53g' Priskuranter och kvalitetsprofver sandas pa" begaran. Se H P ! S O V ~ ~ I I I ~ L ~ X ~ < Fiygslcri t'tw X:o 3 5 :

.> Vir:; rraderliliitPer.,)

$3. Berendt J:or & C:o 24 1 ) ro t tn i~~ggatmi 24.

Nya Huslh~llss~olan~ Matsalar Vestra Tradghrdsgatan 19.

OBS. ! SBrskild matsnl i'iir frnliti:nmer,

Fr edrika-Br emer -Fiirbundets hemstudier .

F or kapif alisfer, siirskildt fmnt imme~, har det h n g e varit e t t onskningsmbl a t t lcunna ofverlamna varden af sina vgrdepapper

och skotseln a£ sina affarer Bt nbgon person eller institution, som med absolnt siikerl~et forenade punktligliet oclz noggrannhet i utforandet af det anfortroddcz uppclraget iifvensonz prisbilligllet. E n sadan institution iir -

Stockho!ms Enslrilda Banks Notariatafdelning (I;$CZn Nygnta n 2 7, expeditionstid 70-41,

son1 under garanti af Stockholms Enskilda Bank btager sig vhrd och fiii.\w.ltning af! enskilda personers och kassors vardepapper.

Exempel 1. 0111 en person hos Notariatafdeloi~zgeil deponerar obl igatioir el8, in kasserrtr Notarintaf delninge~i vid forfallotider'iia kn pon- ger oclr tilll1ai1dah8ller clepoiieiiten influtila medel. Vidare efterser ,Vot:\rintnfdelningeil utlott~ringar af obligationer ocll und~rrl i t t~ar depo- nenten i god tid, ifall en denne. tillhorig obligation blifvit ~ t l o t t ad , snrn t l#rn nar f orslag till ny pluccring af det ledigbl'if na lcapi tnlet.

Exenlpel 2. 0111 inteckninpr deponeras 110s Notariatafdclningen, 'unclerriittw Notariatafdel~zi~rgen giililenbren diirom a t t ran torna fc in- tecklringa~m s k ~ l i ~ till afdelltingen inbtltalas, Ilvarefter de inedel, solrz in f l ~ t ; ~ , till tleponen ten retlovisas. Vidare tillser Noti~rii~tafdelningen a t t inteclsningiirne blifva i veclerbiirlig tid fi91.ngade. 0111 en 110s afdel rringell deponerad inteckning genom nllderlt"ltel1 forngelse skulle forfall;\, ersiitter Stockhol~ns E~~skilila k n k darigeno~n uppkom~~en skada.

Fiirvaringsnfgift: .50. ore for hr pr 1,000 kronor af deposi- tionens viirde, dock ej under tv8, kronor.

l%mar i t kvinnor rid och upplysningar i ,

juridiiska och ekanorniska angeltigenheter. Traffas 5 forbundets byrB

54 Drottninggatan, 1 tr,

' ' ' s - ~ e ~ e f ~ ~ 26 Te1@f4,~ 28 6;

Profver pii begaran Nfivl~\ttQnb26: kl,m, e\e\on 28

kostnadsfritt. I

Det handarbetades frarntid. (Slnt et.)

Antagom nu, att denna tidsenliga forbiittring af heinslojdsar- betet inom en snar frarntid verkligen kommer till s t h d -'dB hafva vi ocksB inom en ej siirdeles afliigsen fraintid att emotse en Bfver- prodnktion a£ hnsflitsdster. Den nya affiirsverksainheten skulle konlcurera med redan befintliga enslcilda foretag och naturligtvis forr eller senare berijfva dessa lifvet. Det slzulle blifva ekonomisk vinst for det starlrare partiet, ekonomisk ruin for den svegare par- teu, s&ledes ingen verlrlig forbgttring - endast ombytta roller. Och dffrhiin hi!r denna uppsats icke syftnt, utan i stallet att oppna eller dtminstone piivisa en ny kdla till ekonomiskt viililstAnd for oss sven- skar, miin och kvinnor.

Jag f8r dH bekgnnn, att jag nldrig i mina tankar p8 detta ma tagit med i beriikningen Sueviges behof af foriidlad hemslojd. Att dessn behof komma att fyllas ansbr jag blifva en sjalfslrrifven f61jd

af den husflitens foradling, som jag nu fiirordat, och den forbiittrade afsattning jag tror pB och darfor utlofvar.

Det a?- i odh for export fiiretaget skull sattas i gling. For ngrvarande vill jag endast i storata korthet, p& ett pro-

gramartadt siitt, angifvn skBlen hgrfor. Det forsta lyder st%: Det lzonstnarligt handarbetade 11ar hos

det mera forfinaile och rika Europa storre anseende och .afsiittning an 110s oss.

Och det andra: I<ulturlandernas arbetande befolkning Br i re- geln upptagen a£ industriellt fabriksarbete, af jordbruk, boskaps- slrijtsel 111. m., hela Aret 0111. De hafva inga I h g a vintrnr fi;r inomhusgoromil, hvilket iir detsnmnla som att de 'ingen .. tid Bafva for annan l~emslojd an den, de egna husbehofven onndghgligen kriifva. J!ijljaktligen hor det annu mindre till deras specialitet att f6ra konstniirlig hemslojd i rnarknaden, sidant mBste frln ett eller annat 11111 importeras.

Det tredje skglet Br, att det mer iin hundraHriga ruodet att tillfredsstiilla sina, Btnlinstone testila, behof med asiatiskn, d. a.

japnnska, indiska och persiska raror sB pass g i t t till'baka, att det nu ar mojligt att for de fordua barbarernas arbeten fB ett rum med pd konlsurrensfiiltet.

Det fjiil.de och sista slriilet iir detta: Att ny srensk konstslijjd redan idragit sig sB stor uppmiirksamhet p B kontinenten, utt lnsten att skaffa sig dglik iir viickt.

Pb grund clf dessa omstiindiglleter tyckes utlandet ~ L I hafvn Lehof af jnst clet, som vi hafva alla fijrutsiittningar fijr att klxnna bstndlromma.

liga

bruk

Dettn Br ett sannt antagande - clock med rissa oeftergif- villkor. I. D e exporterade nriilila~*ne m h t e vnrn liinlpnde efter seder och i Jet land, t i l l I~uilket de gB och e j efter cdrn for-lrirllnwtlen. For att icke beg8 mlssteg i detta fall, mBste p;°t 01% och stalle

studeras allt sou hkmed kger sarn~lmnbang. Exportera vi konst- shjd i dell form vira vanor forhra, kunna vi visserligen fiir de- sainma finna en tillfallig afsiittning, eftersoln den tger nyhetens behag. Men taga vi hiinsyn till utliindingarnes bekof af dylika alster, bafra vi d l a utsikter skaffa oss en varaktig marknad for vtirt blifvapde ofverflod.

11. D e f& export afsed(7a foremii2e)t wzfiste vnra verklign konst- nlster. Diiraf foljer, att de ~ n i s t e Tara komponerade af de mest sjii1fst8ndigay originellt begiifvade f i i~d igor vi hafva, detta bland annat darfor, att vBra arbeten mB skilja sig fr&n anctra ltinders i mojligaste motto : bilda en grupp for sig, som genom sins alla egen- skaper, skiiuhet i komposition, teckning och farger, praktiska iinda- 1nAl saint cgendomlighet ocll soliclitet i utfijraude drager uypmiirk- sainheten p& sig - och skaffar oss viinner och kiipare.

Vi skola ej strtifva efter ntt vinna allt for hsstig terriing eller ofverflygla utlandet med svenskt, utan bjuda det sparsarnt i borjan, blott s& att srnaken fiir det vaxer. Det skall ock r u m sparsamt nf den anledningen att de d i biittre observera dess godtl egenskuper, siitta sig in i alla fordelar hos fiiremilet i frbga. Nen vi skola ej darfor gB lingsamt tillvaga, i den mening att vi fiirst visa Paris hvad vi f6rm& och sedan efter nilgot drojsmiil London'o. s. r. Kej, pb en gihg i alla besolrta hufvudstiider, Paris, London, X7ien, Berlin, Yetersbnrg och i dessa vid trafikens pulsbder, clar skola vi iiypna en egen om iin till storleken aldrig sb obetydlig lolsal. Och garna, om det l i ter sig gora, i nlrheten af ndgot nnnat nordislst foretag. ~ D e t Kongelige D a n s k e ~ drager, som bekant, iifverallt BskBdare och

koplystna. E t t f6nster omecle1bai:t inti11 dessas, m e i ~ Syllclt af helt olik- artade, ellurn lilra vackra saker, vore inora viirclt iin ett fonster p& Regent Street invid Liberty's insgasin. Dsiremot slxola vi aldrig lamnn d r a alster i Bornmission hos nAgcn, hvem det vara mB. Ty hommer vbr lronstsltijd att mottagas. gynnsamt, drojer det icke liinge innan utlandet f r ln ett billigare h%ll sjiilf lbter fnbricera ~konstnar- lig svenslr hnsflit)). Allt v&rt arbete sk~dle darefter rBka i miss- kredit, och att sedan borjn p& nytt, det blefve en omojlighet. Och s% vore hela andamtilet rned detta foretag, att slcnffa lonande arbets- tillfallen 't svenska man och kvinnor, forfeladt.

De artiklar 'rned hvilka-vi skulle lcunna oppna vbr export iiro :

de textila. Pb det omriidet ar v&r nya dekorationslconst. for niir- varande b&de mest och bast representerad, tack vaie i forstn rum- met Handarbetets Viinners mbngkiga inflytande och diirniist froken Gjobels verlrsemhet. Textilkonst &r oclc af all henlslojd det mest begarliga och 1iittsBlda och liimpar sig oclr fr&n den synpunlrten biittre Bn nBgot annat att borjn kampnnjen. Se vi pii v k a inhenlska arbetsforhdllanden, tillkomnler b n u en viktig orsak for .om, ntt borja esporten rned viifnader (eventuellt afven somnadei). De so111 utofva denna verksamhet Bro niimligen de soin bBst behofva tillfiillen till lonande arbetslortj&nst, lrviiinor af alla stBnd, som af brist pB anvandning for sina handarboten nu livurken spinna, viifva eller sy och sfiledes inte lleller f6rsamla nQot i ladorua. Sedan vbr textila lconst blifvit bemiirkt och ointyclrt kan exporten rned a11dra konst- slojdsvnror begynna, allt efter s6in den ena och andm arten sf densamn~a Iinnnit i slla afseender, foriidlas.

Sorn l ~ v a r man vet, hafva vi nbsttl' Br v&rldsut,st5illning i Paris. Den skiinlrer oss, bilcllikt taladt, ett utiniirlst val beliiget espositions- fonster vid Europas mest trafilterade vii& Niir fB 14 val Bter ett lika godt tillfiille att visa hela v'irlden hvad vi inom alla omrod a en form& Bstacllromma? Blla utstiillare borde darfor mas om att fram- visa endast sitt tzllra basta arbete sB inom lronst som inom alla ofriga branscher. All hgnsyn till personers nsmn, till gainmalt rykte ocll dylika obetydlighetor borcle. vid detta tillfiille gloin~nas bort. D. v. s. jntet v e r l ~ af nigon sort slrulle kornrna rned darfor att dess miistare d g o n glng forr gjort sin sak bra d1er pB grund af personens anseende hiir hemma. Hvad betyder det for Europa om Per eller PA1 ntfort det ' eller det, bHda storheterna aro for ut-

landet lika oklnda. DIen for oss iir det af oberiiknelig vikt att ~~tstlilla hvad v h a allra fornamsta fiirrncigor knnna gora allra bast; hvad de heta betyder absolnt intet.

Ned sly konstnarlig slojd frdn hernmen komma vi emellertid denna gang icke att upptrada. Det Br niimligen af kommiterade forbjudet att esponera andra artiklar af hnsflit, iin de som aro utforda efter gamla monster och modeller. Hur osanut ett dylikt upp- tradande ar, dH det galler att representera hemslojden i Sverige 1899 bevisas daraf, a t t det sker blott p i befallning, ej a£ lust hos utstdlarne. De hafvn sjalfva foreslagit ntt f% deltaga med siival

; gammalt soln nytt ,for att visa att vi icke ati t t stills)); ett tdande skid, eller huru? -

Norges husflitsutstallning blifver en af dess mest betydande, for hvilken inga uppoflringar ansetts for stora. DBr kornmia cfe att visa sina harliga gamla saker, ty Sorge tiger en mycket rikarc traditionell samling pfi detta omrade i n vi, men ocksB sina riya alster (hvilka Br 159'7 i genolrmitt ej kunde jiirnforas rned v b a nya). Det ar blott vi som Ciro domda att upptrada som outveoklade, stillastiende i hemslojden, ehuru vi icke iiro det. Det pekuniiira resultatet kommer att visa hvilket misstag som harvidlaq heg5itts. VAra gamla arbeten passa utmarkt pP1 museer, men det hack onek- ligen varit battre om vi lagt oss mera vinn om foreuiil liiiriylig;~ for hemmen, ty de aro flera.

Att vHrt anseende inom detta gebit iindd m i hdllas uype och tillvZixa det f i r Handarbetets T%nner och Svensk Konstslojdntstiill- ning S. Giobel, dra forsorg om och (let gora de nog. Men det Hr litet orsttvist att de skola ha all miida och d l a lrostnader och sedan en blifvande forening for export af svensk konstflit draga fordelarne a£ det goda namn deras varor forskaffai dem. Hrad det a n g h att g6ra arbetet och liita en annan uppblira lonen s& 8r det emellertid jntet, ovanligt for Handarbetets J7.'5inner och kanske ej heller for den Giobelska affaren. Nen - de gora sitt fosterland en tjiinst - det blifver deras beloning.

* :;: B

Nu iir jag icke sA svensk att jag bcgar, att vi ensamma fram- deles skola behiirska den dekorativa konstmarknaden pri kontineiiten, ej heller sb opptimistisk, att jag tror detta skulle E t a sig gora.

Nej, hvar oclr en som kan, han rnl vara japan, tysk eller norrman, f i r garna tafla med och komma naturligtvis O & S ~ att

gora si. Ciirldeu 211- riitt stor, framfor allt hnr dess lsefollining s% olika smak, diirfor finnes 'det ruin for mer Bu en konstriktnj,ug. Men tank! om det nu blifver vOr tlnr i tiden att hora 'till de basta. Skola vi d i , forsitta vir riitt att rista eu svenslr runa pB konst- historiens bauta'sten? Det ar mera fiirnnftigt att skzlca af den rylrtbara svenska oforetagsamheten, och aibeta ' rued saminauhang och ined ~ni le t stadigt for ogonen.

Och . det mill jag velat ptipeka ar dettn: Heinslojdens tidsenliga utveckling, oss sjalfva till for&dling och ekonomisk vinning.

Carin Wiistberg. .

' --

En somn~artripp till Itali.en. a

Sorrento den (5 juni 1899. ,

Det 5ir lziinclt, att nar mau amnar foretaga en ))roinresazr, f i r man af sjna beresta viinner m5inga va.lvilliga rBc1 att taga den eller den routen, icke forsumma att se det eller clet, stiilla sig s& eller si, alltefter som (leu ridgifvaade sjalf funnit det fordelaldigt. Detta ofverkoinmer lnnu latt. Man vill giirne, inen 7 i 1 ~ inte Solja allas r id - och dikrfor' foljer man lranske inte n&gons -- och fBr det bra $indd,!

Nen n8r man stkller om sitt resekreditiv den 16 mnj for att foljnlzde dag Iiirnna Sverige och vBnserna frd.ga: hvart 817-1na ni .er?

SO niistan slriklns man att Iromma frail1 med bekiinnelsen: till Itdien. 'Hvem reser dii till Italien! Dot iir post festnm.

Alla utan uudantag tillropade oss det trostlosa: En time for seut!

Tii hade ju i frjskt ~ni i~ne, att ett bland v8ra storre snofall undantngsvis i 91- iafoll pb Valborgsmassoafton, och framkastade cljiirft mojligheten af en ))forsenad)) so~ninar under detta solhvarf i i f v ~ ~ i sodern. Men vi horde dock med stigande oro detta ,>)for sent)). Ned tanken pB resans mil, Neapel, spokade i vir inbillning landslrap med fortorliad gronska, i solrok insvepta utsikter, af sol- sting traffade medm5inniskor. Var soderis hiirlighet onjntbnr, d& var ju hela resan forfelad!'

Dagsnalltiget ))den syttende maj)) forde ow emellertid till ' Trelleborg, hvarpi omedelbart foljde ofverfart till Snssnitz och vidare jtirnvag direlzt till Berlin.

I ofre Sverige voro, soin bekant, icke ens I!jvrlctu.na liifvade vid den tiden; i Oatergotland hado de antagit nkgot griinilre fiirgton och i Sydsverige hade de den syiicla ~Artoaletten fardig. Men vid IEiigens strander hiinfordes vi af den hiirligaste nuga sonllnar. Diir stodo bokarna i fyllig Ijus gronska, och den starka fiirgkontrasten mellan de rodaktigt skiftande, nyutslagncz elrarna, bolsskogcii ocli strandens i morgonsolen lysande kritklippor var for en nordbo nf tilltalnnde verkau. Det vill siiga d d . NN, niir allting star i flor hemma och vi sjiilfva ha lummiga triid i kanske rikare o~nvlisling an mHnga andra lander, nu ar intresset borta for de forsta %moss- oronens ! L t t oss diirfor icke mer tala darom. Det ar #out of season>> - alldeles som att liisa Iieine, niir Inan inte liingre ar kiir !

Alla svenskar kBnna Berlin, medrctet eller omedvetet. Att iunn kommer clit ofver ett valodlaclt, sliitt land, hvarest lliir och cliir rege- rnenten af korrekta smH tallsr eller granar st5 nppstiillclrt p H liuje i beundransviird ordning, nastan som trupper vantande att pnssera revy for sjiilfve kung Fredrik Wilhelm, det ha oclisii alla sett, soln ress dit. Men kanske blott for dem, hvilka Besijkt vdra virgin forests> hogt uppe i norden, blir olikheten mellnn konst och natnr harvid niistan Iromiskt slHende. Det putsadc, pryctliga skiclr, hvari hela landskapet for ofrigt befinner sig, f r h t o g oss iuod iitt ens ge- nom att utkasta ett ;bpe!sinskal ostiida viigen.

Berlin Br, som alla ha reda pH, :.eine wunderscliijue Stadts och har sitt beprisade Unter den Linden, med godt kaffe sin6lange.: i de stora kafkerna; har viclare rnycket Terkehr ofverallt ocli ett kolossalt nytt monument (med lejou i allu mojliga stiilluingar) till den g a d e kejsareps ara -- blott han sjiilf saknas i (let viilbekanta fonstret damere. Om den nnvnrande lsejstlreu talar befolkvingen ej sfi myclret sins em el la^^ Kanslre frillitan a t t ej ltunna tala :)ehrer- bietig genugs afhiller dem. Hm Br i alla fall : der grossc Kaiser;!, som understundoin till det stora Uerlius g1Bdjc likt eu storlnviritl ilar genom dess gator.

Vi togo frdn Berlin biljett till Prag och kommo diirmed in yB for oss nya omr8den.

Har en svensk ntigorlunda fiirsvarligt s t~~dcrn t sin och viirl- dens historia, eB ar dock Prag ett grtr~~malt viilltiiuclt nurnu fiir ho- nom. Han vet att trettiotriga kriget, vdrt stoltaste mime, dlir spe- lade bdde sin forsta och nlgra viktiga sccner ur sin sista ukt. Han erinrar sig Friedlhdaren, sekletd afgjordt mest myatislra och origi-

nella ki:igsrancle, so111 clrbmcle O J ~ att sstt:~, Bijhmens krona pr"l sitt hnfvncl - och hau viintnr h n a det v%rcligt att Ha varit nliilet for YVnllensteins . iirelystna planer.

Det rika, pittoresla lnndet och den hiirliga grmlrz ininnesrilm staclen svika iclre heller cle mest uppdrifna forvSiatningar. Se enclast den historislra Iiarlsbriicke med sina tvenne brotorn, d l a siaa statyer af apostlarn:~ och'sitt i guld gliinsande altare, lilrnande ett dyrbart, ined iidla stenar besatt spiinne, hvilket tviirs ofver: M01dau knyter Altstndt samlnan med Kleinseite! Det A.ldriga Prtig ligger d k tryggt

'

och viil bibehAllet, med sina oregelbnndns gator och medeltids bggg: nader nedaafor det hogt tronande Hradscbin, hvars borg, lcarmeliter- kloster odh snl~erfinaste gotiska d6m, S:t Veit, inneslntas af bastejer.

Helt niira jiirnv~gsstationen motes ognt af der. P~lvertAu~m, det; inonnme~~tnl;z porttornet frhn 15-hunch.atalet, genom hvars. hvalf man passernr for ntt Icomma till det gamla r$clhuset och cless torg. DBr Br die Nariensiiule till finnnniles. FBr oss svenslrar Br den Maria-

. bilden af ett visst jntresse. Ty vi voro anledningen till att a h tr0gn.a tschecker den giiugen iignade jnngfruu sitt hjiirtas vnrms ,

erliiinsia. Blonamentet iir niimligen nppfijr,dt till mime af - sven- skarnas fordrifvancle fr8n Prag ! TBnlc att det fonnits , eu tidy dB cle 1218 och guln gossarna Ilusernde vid Moldau, dii gota lejon stuckit sina ramar i clet rika Yraha!: Apropos, fast jag nu nedskref Prnhn, sB bordc det li~lnske enligt landets spr8k ggl.ammat.iskt heta t ~ r & i

'

eller Prahy --- ty, betiiuk clet, det tscheckish sprfi.ket nojer sig icke med vnnliga sviirigheter, utan deklinerar till och rned noinina propria!

Och dBrtill viljn bijhn~arna envist behala sitt sprBli och tala det Bfverallt, ej blott folliet utan iifven ofoerlrlsssen. Detta fnktum tyckes ge deu osterrikiskn regeringen itskilliga bekyminer. Jag s&g hiin- delsevis i en Wienerticluing, att sprBlifi$igan Br lifligt pii tapeten och att tscheclcernn icke vidare lilra lrunnn undgi, att i sina f~lkskolor obligatorislit infora clet tyslra spriiliet. Nen lcomma de lilrs troget

'

att bibeh&lla sitt eget som de virile och bibehAlla sin gnrnln stad vid sidan a£ uya stadsclelar, sB torde iifveu i frsmtiden framlingar fit noja sjg mecl att hora deri~s allcleles obegripliga tuugomll.

IVkw J n just dit viinds %vi nu lrosan. Det var eu 11df dags resn genom cle slronaste be~.gtr:~lcter. I Bliiliren foro vi genom vaclira, viilodlade striiclror ofvers&llnde af inbjud:~nde smB byar, dsr man skulle haft lust att stigs af och slB sig aed. Landet sAg for bfrigt ut soin om man k u n x t v&ga en fotvandring diir p& svenskt man&, t. ex. ett par 8svag:iS lcviunor utan eslcort! SBdant brilkas emellet-

tid inte annu annat iin i norden, och man f8r naturligtris ufstii frdn allcz djarfvare foretag i ny riktning.

Det erbjndes tgvarr i vdra dagar de resande gansks fl till- fiilleo att kornmct bort friin den internationella strfikvagen, att komma ur det kosmopolitiska hotellsystemets plan. Enda sattet att f B se och lefvs med om d g o t for ett frammande land egendomligt ar na- turligtvis att undvika ' 1 :sta lilnssens hotel1 - ett forsiktighetsmttt, som vi hittills saluvetsgrannt iakttagit. I IVien milste r i emellertid afvika f r ln programmet, ty vi ankommo sent pb aftonen och Bfver- raskades s f att finna det ena hotellet efter det andra upptaget. Emellerticl bjijd staden sjdf en mer an vanligt karakteristislz zlnblick den darpii fijljande piugstdagen, en riktig fest- och jnhileamsdag, d % ett monument of rer arkehertig Albrecht (sonen till segraren vid Aspera) aftacktes --- anledningen till miingden af resande just (15.

Det stora., moderna M7ien utvecklacle denna pingstdag de mest lgsande, brokjgt intressanta taflor. Det var efter aftiickuingen stor conr pii slottet, och militker i bliindande uuiformci- genomkorsade gatorna. Piir offigt var hela Kien ralkliidt och elegaut. Ilamerna buro )>tr&dg&rdar>) pb sina hufvnd, voro sniidiga och eleganta i sina riirelser - forenaile parisiskt dhic oeh srensk viirdighet - - jo, i ett anfall af h'ernlandsstolthet tyckte ri , att I\-ien i dessa styelten endast kuude jamforas med Stockholm ! !

Framfor Stefanskyrkan var folksamling frh tidigt pK Inorgo- nen, ocli en oafhruten fil af vagnar forde hela dageu unga konfir- mancler till och frtn kyrkan. Utanfijr den viildiga dfimen fi;rsiggick liflig h a d e l rned radbnnd, psalmbocker, ~gebiick:, och kokartler af konstgjorda blommor ordnade omkring en liten bild af den rordade Prans Josef. Dessa kokarder tillhandlade sig den enklare manlign nngdolnen och bar i sina hattar, sL ock den i miingcl tillstiidesrn- rande nllmogen, som var kladd i nationaldriikt af allra utmiirktaste beslcaffenhet. Kvinnorna hade slla hogskaftade och bvgklackade stojlar, och de vida, posande och gnngande veckade kjolorna voro mycket kortsl och liito fotbekladnaden komma till heders.

Stefanskyrkan, en bland de viildiga i gotikens jiittesliikt, lockar och Iockar ogat att folja dess oriilmeliga nischer och statyer, dcss . higal; fialer och spiror, tills blicken niistnu forirrar sig i dct konst- rika spetsverket. Niir man ~ndtligeu hinner dit npp till toruspetsen, ofvervaldigad s%som d l man knge ser in i stjarnhimlen, iir det for- visso det sublimas smiirteintryck, hvaraf man genomilas. A£ man- niskoverk finns riil intet sA iignadt att M a denna kensla som den

gotiska ddmen! I sitt inre iii- 8tefauskyrkau lnarlc och hemlighets- full. Det breda midtskeppet npplgses sparsamt, hogkoret iir niistnn alldeles morlrt, ty cle sto1.a fiinst1:en lned sina seklergamla, inorknade och mtngdelade s-~Alniugar inskippa ytterst litet ljus.

Wiens 'Versailles, Schoub~:nnn, mdste man natnrligivis se - och det kan man gora utan att pi, nAgot vjs upproras. Dar nte Br allt lugnt och fridfullt och vaclrert -- d. v. s. inam finner omlrring slottet en storartnd park, som ja iiger en viss'skonhet, ifnll man iinnu gillar stil Louis XIV. I dla h!ndelser finner man vid den p~alilrtiga pelarhallen Gloriette en vidstrackt utsikt ofver hela Wen.

Underligt nog lcominer mau diirinne i .staden merx siillan a h tiinlre 13% Wiens lAnga historin. Det modorna W e n meddelar det ijfvervSi.gaude intrycket. Men ute vid Schonbrunn erinrar man sig mHnga .ilii.~:lclshistoriska ogonbliclr; dBr 11:w Inan framfor sig hojclernn Kahlenberg och Leopoldsberg, forlmippade med minnen fr&n turk- Iwigen, och man blir lifligt phnind om den tj8ust Wien upprepade g h g e r gjort den epropeiska civilisationen.

Blaud vtra lninnen frtn Wien mAste vi rBkna sdsom ett, af de stoltaste, att vi fiugo horn viirlclens storsta snille tollzadt p& vii1-ldens forniinlsta scen af viirldens biista al&,orer! Detta klofverblad af gun- stiga hiindelser sliardade vi en sfton, dS. vi pA lr. k. Hof-Burg- teatern sdgo Gote von Berlichingen nppforas. Medge att det 17ar storartttclt! Representationen bor;jacle visserligen kl. 7, men slntade

fijre 11, och under dessa timinar hade scenfor8ndringarna vltrit oer- hoi:clt mbuga. BIelranisnzen var niigonting nlld.eles forvhande - gick nh tan Bgonblickligt och tjndlost. Teatern Br iuredd med en lyx och dyrbar smek, som iir ~~fldsbelrant. ))Da ist schon u7ie im Himmel )) , s&ge~: wienaren.

~ n n u hade vi. iclre kommit for sent, utan tvartom lagom till dlting. Men vi voro ju icke heller i Italien. Hittills hade vi heft det varmast i Berlin. I W e n var det friskt oc1-1 allt stod i hijg . sommarslrrud. Men ot5lig;z att koinma vidare ' k.opte vi ph Schenkers resebyrt (stor forclel att slippa gora det vid jarnvtigen!) biljetter till Venedig, en resn pB omlcring 3.5 tinmar, och ankoinmo dit .den 25 inaj vid middagetidea.

En flyktig s k p t i f Venedig utan sol, under beslbjad, regn- diger Ii,immel, som stundom i strida slrurar utgot sig ofver lcttual- staden, iir hvnd vi kunde inforlifva med v l t minne under den korta eftermiddag vi clrojde dar. Men nej ! Vi s&go mer iin tillrackligt for att erfnra ett alldeles siireget intryck af denna forntid i nuticl.

17i fcsdades ju i gondol hela Canal Gratic'lc, sggo de srartaadc mar- morpalatsen, de vittrande pelarna och fiinsterbigarna; vi talade och fingo svar a£ ekot under Rialtobron samt landade slutligcn helt nara Xarkusplatsen. Gi &go Uarlsuskyrkan mect sina utomori'ientliga mosaiker och gjllene kupolcr snmt dogcrnas palats med sina luftiga pelarrader. Vi cirkplerade under arkaderna vid bfarlcusplntsen - och befunno oss dar alla andra resande befunno sig! Xen just detta forefoll oss litet trdkigt och bundet, instiingdt. T7i horde nastan ute- slutande engelska talav - engelska med och utan nasljud - ett stycke Itdia, forekom det oss, som arrenderat ut sig A t de mest- bjudande! - - - Och underligt tyst var det i denna stad utan fikdon, utan dragare, dar knappt annat buller fornhms an ekot af v&ra egna steg mot stenliiggningen.

Vid ingen annan stad kan man lilrna Yenedig, hvatl jag vet. Den, som At v&rt kiira Stockholm gifvit namnet Nordens Venedig, bar inte varit nograknad p& likhet. Et t sannare innehirlll Iloppades vi i skaldenv ord: ,Se Napoli och sedan dii:, - samt skyndi.de direkt dit, lpodigt nog antradsnde en aderton timmars reso p i italiensk jarnviig.

Nar man kommer ))all right)), d. v. s. vid lif, frsm till be- stammelseorten, gor det ju ej SB mycket, att man under resan sak- nat det noclviindigaste - att man suttit uppriitt hela mtten i en fullsatt kup6, under de viildsammaste svii.l~gningar, och att vlutligeu, di% man p& morgonsidan vid nppehiillet i Florens etlirtar in i sta- tionsrestanranten och svaljer en kopp kaffe, ens bagage vid Bter- bornstell befinnes utkastadt pB perrongen - -- det gor ingenting, niir man andB hinner niitt och jlmt rycka till sig (let rriterfunna ocll rusa in i en annnn Irnpk! Det fHr ej rubbti jiimvikten, ty man mBste komma ililg, att man liiunat bakom sig det exaktas, ordnin- gens, de omsorgsfulla konduktorernav och de fijrtriiffliga jarnvii- garnas eon.

Snart glommer man ocksPl bade fiirskriickelsen och fortreten vid &synen af den natur man ilar igeuom. Vi fara genom vinfalt efter vinfiilt och Appeninernas hojder begrgnsa pb ena sidan ut- sikten. Xen vinfdten iiro ej Rhenlandets eller Schweitz' fuln, stubbade, ntan Itdiens! Det ar som vore helo landet sruyckndt till fest med af mullbarstriiden slnyckadc guirlander! De mjuka af vinlbfvet bildade skonhetslinjerna stiimma ocks& sinnet till vek har- rnoni, ock man reflekterar icke liingre ofver hvad sorn ilr bra eller illa, riktigt eller oriktigt.

Det '2r ocksd si man mdste Bse Napoli)). Nordbo, framfor nllt svenslr! Hor upp ined kritiken! Glom dina vanor, dina anspr&lr, ditt lands ))lrorrel;ta~ frihet, v8r tids socialn begrepp, frambtslrri- dandet och utvecklingen! DBr orankerns gloda och himmel och haf gro djnpt nzurblb, lrommer mBhandrt nldrig din syn p i snmhiillsfor- hiillrrndena att gora sig fullt giillande. Du har kommit till ett sam- hiille, dllr det h u e s sika och fattiga, inen niistan ingen medelklass, dar den glntln fattigdowens sjiilfsviilcl fi:itt ntveclrlar sina oftn osinak- liga frakter, inen diir oclrsk solen, den milrrobdodande, solen, liksom hindrar ntidens giftigsste fron, bitterheten och den dolska nfunden, att utveclrla sig.

Vi voro sbledes i Neapel -- och ha till v&r stora gliidje era farit, att vi ej heller clit Irominit for sent. Dettn Sir egentligen ,der langen Rede lrr~rzer Sinn)). Vi Iziinna oss forpliktade tdu 'om for viira landsmiin, hvilka icke iiro i tillflllle se Italien i v&reus fdrsta tjusning nuder sBsongens fczshionabla imbader, ntt man and& icke . lromn~er for sent.

Neapel badade i sol, Medelhafvet l&g lugnt soin .en spegel (den utslitna liknelsen m& tillbtas sisonl sann !), inen v&rmen var ej tryc- kande. Hafvet tillforde dock standigt friska flaktar, och aftnarna voro nastan nordligt tempererade.

Ett par dngar blickade vi flitigt nt ofver den hal iga golfen, bort mot Sarna. Frnmfor allt spejade ogat mot Vesuv, oftast in-

svept i nloln - till vi en dag for0 dit upp. Det ar en fiird, som alla resandes valgorare, Cook, gjort bekvam nog. Man Isan inte be- gars, ntt han oclrsB slzall ha formgtt onlskapa t. es. forstaden Re- sinas befollsning, hvars yngre lnedlelninar anse soln sin riittigl~et att hjnl.nnde, gestilrulerande, smiclzrande, askrattnnde - d. v. s. tiggande - soka taga sin profit a£ friimlingen, som fiirdas genom dess gator; man , rniste ofverse med att ennrmade, enbenta eller pb annat sfitt defekta vnrelser exponexa sitt eliincle i samlun nfsilrt soln de nled .iranna, (vackrn!) blickar och leendeu ijfverallt rBcka blommor, lava- styclren, ))minuen)) At do resande - allt for att lromma tit deras BtrBdda lire, deras ))piccola inoneta)).

Tiink att std uppe vid kratern! Det iir storartndt, hemskt! Hskan, som stiiidigt mullrm diimere, hojer sig plotsligt till et.t niak- tigt d h , och tjoclc svafvelingande rok pnffar h y o fram ur det vSil- diga gapet, uuder det att gniden, vid hvars sida man bafvande 11iiller sig, mecl sin kiipp sticker i kratemanden ocb visar att c2ti.r vore ett steg nog for att man sknlle storta ned i afgrunden!

a

Neapels gator iiro hufvudsakligen till f iir tattigdomen, hnndeln (butikernas och ntroparnas) snmt Bkdonen. J u minclre neapolitanen ager inomhus, ju mer giir hnn ansprilr p& gatan som xitt hem - - och diiri ligger onekligen en viss rittrisa. D5 ha11 Llott hm ett morkt kyffe i jiimnhojd ined stenliiggningen, flyttar han sitt arbcte dit ut - alla handtverk ocll sysslor fHr man diir se forrittas. De trasjga och smutsiga barnen leka och sofva pB gatnn, maten lagas och fortiires dar, rasterna utkastns dit. Resultatet blir naturligtvis inte nr skijnhetssynpunkt det basta - och e j heller ur hygirnens - men solen a.r deras M a r e ! Framlingen f i r emellertid se helil derns lefnadssatt exponeradt, hvilket Br intressant nog.

PA de stora handelsgatorna moter man mest underklass och Berrar. De d m , de forniima damerna gB sallan till fots. Dct :mses iclre passnnde. De Aka vid promenadtiden ut i sina eleganta eki- page. Hogst f l ser man promenera pfi gatorna. AnstHndigt kliiddtl. gaende darner aro desto s&krare att bli tagna fiir utliindskor. Hiii*;lf folja lllclssanfall af Neapels kuskar, som bjilda ut sina ~voiture, mn- dame,, ~voiture it bon march& Q, forfoljande lbnga strickor i hopp att iindtligen beveka fraulingarnas hjiirtan. Att f& gli i h'eapel - that is the question!

Efter en utflykt till Pompei for en och en half vccka sedan togo vi vagen till Sorrento - och hiir iiro vi an. Lnndsriigcn frkn Castellammare hit iir superb, mestadels en klippcheuss&c med den mest hanforande utsikt, hafvet briddjupt under, Apeninerna~ berg vaggar lodratt ofver.

Ja, Biir Bro vi annu, i ett komfortabelt hotel1 vid hafvet. Som det icke ar x&song~, ha vi bland annat fordelen af att disponera hela ijfre vhingen med dess veranda. Har ha vi funnit ett stycke Italia riktigt efter vHrt sinne, dess underbara himmel och haf och luft, dess yppiga viistlighet, dess orangelundar, vaktelns ocli niikter- galens s&g morgon och afton; det rykande Tesuv midt frumfijr msd alla golfons smastader vid dess fot. Torre ilel grecos, Torre dell' hnuneiatas, Porticis och Neapels ljus, iinda ut till Posillipo ocll Cap . Miseno, glindra oln kvdlarna hit ofrer, och Yesuv aftccknnr sig i eld, dar det annu gloder ur galnla krateroppningar. Allt dstta iir fvr niirvarande vbrt, hela denna betagande syn af hvacl naturen med sliisande hand har hopat!

BDB manniskan .blef jagacl frgn paradiset2, siigcr en legend, wade hon till Herren: Ldtom oss tillsammam skapa ett nytt - liigga ett andre till det forsta. - Och Italien blef till.%

Det Br behagligt att i denna, soin det tyckes relativt yiilm~.encle och snygga, smfhtsd f & hvila ut oc11 lroinnla ii:s%n Neapels slrrilc, . och stoj och trnshaakar och gatu'scener. Hiir Iran man i lagn sa~nla intlylsen efter besoket i Ponq~ei och gora sinn jiimforelser m~llan den frnmgriifda s~nistaden och den lefvande.

Ifan lzan knappt fatta att 18 sekler forg8tt sedan lifvet pul- sersde i Pompei. Man hiipnar Bfver bur lhgsamt utvecklingen gAtt i vissa afseenden, h ~ l r det niistan varit tillbslkagiende i andra. : Hurn omsorgsfnllt, Ironstn&rl.igt prydda voro icke de till det yttre oansen- liga husen vid cle smda gatorna! Hvilket va.ttenledningssystem, hvillra tempel, teatrar och varmbadhus - allt tilltaget i stor stil

' for en liten stad pg lrsnslre 20,000 inviinare! Rmakteren i bygg- nadss%ttet iir emellertid Sn i .dag i mycket detiamms h&r nere i Ita- lien. Den rilres, den enslrildes egendonl ar slryddad till och nled for beskiidande. Fasaden spelar ingen ,roll - det iir i boningens inre, i den fr&n gntan viinda sidan man koncentrerar lysen. ~n i dag hindra hoga murar hvarje blick in till grannen. Men forunnas friimlingen att blicka inamfiir' rnuren eller gallret - alltid Gfver- raslras han af hvad han fBr se.

Hels kusten hiir i Sorrentos omgifning ages af enskilda --- till hafvet konlnler man ingenstades utan mBste noja sig med de hiiga murarnn, ifall man lh lnar sitt eget omrbde. - for oss hotellets, hvars lilla triidgkrd med sitt v.inlofstak ligger hogt uppe p% klippmuren och ar fortjusmde.

Till och med har i Sorrento g i damerna sallan ut pA viigar och stigar. Villornas fornama . &garinnor ikn natnrligtvis. Iiropps- rol&e stgr 18gt i kars - for darner, och jag har icke sett en encln kvinlig cgklist !

Mycket annat egendomligt har jag hBr uppsnappat - oerhorda ting for nordiska kvinnor, ttiligt burna forblllanden 'far italienskcl kvinnor. .

Vi ha i dag den 9 juni. ~ n n u iir hiir den beha~ligaste tem- peratur vid standigt klar himmel. Den svAra, tryckande viirmen iir icke att v&ntn forran sista dagarna i mBnaden, koln~ner iljland ej fijrran i jnli. Innan Jess ha vi for liinge sedan sagt fnrval Bt Sor- rento. Men s v ~ r t blir att skiljas hlifs8u.

Vi Btervlinda till Neapel ofvor Capri. Och sedan till Rom. Dit ken man ju inte komma for sent. AI- griiset briindt och

palmeynn giilnnd.e, sb stA $1 ruinerna oforiindrade Irvar, och Vatika- nens gallerier bjuda svallra, Bfven n&r solen gliider utanfijr dess mnrar.

Saluto da Sowento! Alma Cleve.

-eiEEm-

F8rgIdl-ax-1la. En skildring fr5.n fcmti- och sestitnlct nf J,e)umrt Hemlin ys.

Barn mltte rara beundransviirda autoilidakter, ty det Br jn otroligt mycket de mtste pli egen Imnd l l ra gig upljfatti~ och utfi;ra i den ntan siirskild hiinsyn till ]war och en nf dciu anordnade viirl- den, sednn de undfPLtt vlgledning i ilc allra iinklaste Ilnndgreppen och anses bora lriinnn sig hemmastudda och fnllkondigt iime i situa- tionen. Det finns hogar af normala sm& medborgare, hvilkas regol- ratt ntvecklade aizpassningsfijrmilp riicker cieras auhijrigns fiirtjusta gillnnde, barn som alltid och i alla afseenden hefinna sig p;ol (let stadium man viintar sig af derab Uder, soln leka med dockor och tennsoldater och kifvas lned sina j5imniIriga och ogiirna 15igga sig om kviillwna och ofver hufvud skiclra sig som minclerAriga sd oklanderligt, som om de hude 1ii1.t till det. 89ilana barn iiro som gjorda att visas for friimmande, och de reda sig iifmrliigset bdde med barndomstiden och ined det tillstdnd soin sedan intrlder, det s. k. Ilifvet.

Nen det forekommer ocks% d t och dH ett slags viirldsskygga smkttingar, som i stnm, forundrad skramsel grubblande stirra pd allt det besgnnerliga de ha kastats in i och tryckas af en smiirtsnlu fornimmelse af att r a ra utsatt for anspririk, son1 de icke fiirstii och l h g t mindre kunna uppfylla. Do ha giritt vilw i ett friimmande Innd, och nar de vilja frdga sig fram, ar det ingen som fijrstar deras sprbk. Eller de ha forts in i ett hus, diir ett skarpt ljusskell bliindar dem och en massa miinniskor, som tyckas kiinna deln vd, beskiiftiat ta sig an dem, och de undra iingsligt hrad man d l dcm och 18ngta att smyga sig bort frAn allt detta brliket. Den sortens barn bli aldrig f p d i g a i lek och skickliga i idrott, de bereda icke sina for- aldrar mycken gliidje och vinna aldrig sina jlmnirigas aktning. Detta forodmjukar dem, och de onska vagt att de kunde vara anaor- lunda och att n&gon ville forlrlara for dern hrarfor folk giir sA och sb eller s&ger det och det, hvjlket allt synes dem s& meningsliist och mystiskt och fijrorsakar dem s& miringa stnnder af hjiilpliist grubbel. Niir dessa barn bli stiirre, inliira de srnbningonl helt me- kanislct de nodvandigaste tempi, lued hvilkn de sedan maniirrcra genom lifvet under forcerade bemodanden att skyla sin tafatthet och sin bristfiilliga uppfattning; men alltid skall miinniskonliis fiirclsel synas dem som ett nyclifullt skuggspel, och den vilseg8ngncs fiir- virrade gngest skall ofta gripa den1 som en svindcl.

En stidan bortbyting iir helt siikert figuren p i omslnget till ~ForBldrarnan, flickan med den syiicla ocll kantiga gestalt en, som i raka silhnettlinier afteclmar sig mot ett ytterligt sorgniodigt land- skap. Det farefaller mig, som oin denna vignett kompletterade be-

riitteisen, som om den utgjorde'an symbol i f sjiilen hos det barn, som ar bolrens hufvudperson, och 'med ett enda o ~ d resumerade ,

hennes historia. iFbriildrarna u iir mers. en sjillsmon&-afi an nBgot 'annat, fastiin

'den innehbller beriittelsen' om en illa sammansitt familjs lrnaggligs samlif och tragislra sglittri'ng. Man aer llur den blida, icke ofver . sig intelligents modern lider och man beklagar heme, man iakttager utbrotten af federns rLa lidelser och ~Gan afskyr honom, men lllan kaqner med barnet, lt8nner a 1 den forstelnande fasa, .son den erfar, hvilken tydligare iin nbgon annan, ser elandet omlrring sig men inte vet bur clet har upgsttitt eller om det knnde vara' pB nHgot annat siitt. Barn forst& sig icke p% jiimforelser i stort mellan sina och rtndras forhbllanden, de anse sin egen familj som typisk och sina familjehiindelser som dlmant forekommande, antingen deras pappa gor af med allt hvad han iiger och sedan skj'uter sig eller de lefva trygga och valbergade och icke ppplefva annat qf vilct iin barndop och brollop. De drominande och bortkomna barnen.. finna det ena son1 det andra lika gitfullt och mystifierande; men de bittra och morlca erfarenheterna hops sig till en mur, som stiinger den1 frBn den naiva gliidjen ofver tillvaron, och de sloss mycket obe- stdldt medlidande 112% alla 'de anclra; som de misstanka for att ha gAtt igenom det samma.

))Foriildrarna)) gor 'iclre ett sb trostlost intryck, so? man slrulle tro, diirtill iir den skrifven med for mycket af ung kraft och frisk- het. Man Iran till och med icke undgb at t k h n a sig glad ofver' den, om men har f o r d g a att frojda sig At en nled 1iitt och'skicklig hand skisserad psykologi och en inoget flitrdfri stil, ofver hvilken det hvilar selnma s thming nf vederkvickels'e och ro som ofver ett latt mulet snolandskap nled mjuka hvita Irontnrer, ntan n8got blQn- dande ocll irriterande glitter. Vinterbilder B r ocksl hvad forf. siir- skildt ,excellmar i, och det 'finns fortjusande s4dana har 'och hvar i boken. Hvad d8r for ofrigt h n s lBter jag vara och uppmanar p4 det. ifrigaste liisaren att sjiilf taga reda p i det - jag tror att h a foreligger det sallsynta fenomenet af en bok, som tillfredsstiiller hoga fordringur och pb samma gang Sir .tillg:d;nglig for de mera ansprlkslosa. , K. J.

-i: ic *

I Jesu fotspiir. Bergttelse af Charles M. Slreldon. 0fvers. at Pelrus Hedberg. (P. Palmqvists aktiebolag).

" Det ar iclie som en dikt eller. en roman 21 Jesu fotspdra kan betraktas. Men . B andra sidan hojer den sig vida ofver den val- menta sondagsskolgenren, diirigenom att den ar uppfylld och buren

. af- en storslagen och miiktig idti, som breder sitt allvars helgd Gfver den elidast soln Bsk&dli&orande exempel unviinda och i sig sjitlf' ia t t karakterslosa fiktionen. . Det behofdes kanske just .en ~rmeri-

kanare till att kasta fram denna id6 pH det bullersamma och popu- I k a siitt, sorn gor den tillgiinglig for millionerna.

Det rbder enclast en mening om att Kristns skulle kiinna sig mycket smiirtsarnt berord, on1 han i en ny inkarnation foretoge en qranskniug af det s. k. modema samhiillet, fastan asikterna gA vidt. i siir, niir det gdler att specificera de forhillanden och institutioner, sorn skulle vacka hans ogillande. Jag frnktar att hans domar skulle bli ~vi.~ofvervinneliga, ofverraskningar fiir de flesta, icke minst for dem, sorn anse sig inneha monopol pB den riittrt uppfattningen nf evangelierias maximer.

I den ifrigavarande boken &r icke Kristus personligen utan hans liira kallad till censor ofver samhiillet, sddant det har vaxt till i ondt och i godt genom seklernas viisling af dag och natt. For att konkret framstalla verkningarna a£ en skdan examen har Sheldon tiinkt sig en grupp miinniskor, sorn i den lyftsnde stam- ningen efter en uppsk.alcande hiindelse ingHtt en ofvere~isko~nmelse att under ett &r i all sin gaming handla sH, som de trodde att Jesus skulle ha handlat under enahanda omstandigheter. Det ljgger FA mycket djup och sb mycken poesi i denna tanke, men den miinniska iir kanske inte fodd, som slrulle kunua tiinka0den konsekrent till slut. Det 5ir den vackraste af utopier och den skenbart omojligaste, ty hvar sknlle man kunna hoppas att fiuna ett sb utmanande mod, en sb absolnt hiinsynsloshet~ Inte ens i den nya varlden, endast i en.viirld sil ny, sltt den Bnnu inte &r upptiickt.

Et t smnhdle, diir priister, tidningsredaktorer, grosshandlare, sbngerskor, arftagerskor och romanforfattare hvar inol . sitt gebit och efter sin uppfattning le f oa k~istendom ntan kompromisser, a r icke I h g r e ett samhdle utan en anarki, ur hrilken det tenderar att utveckla sig ett paradis. Sheldon ger en i stora, raska drag hAllen skildring a£ detta revolutioniira tillst.bnd i en arnerikansk stad, och han har icke glomt att fasta tillborligt afseende vid de konservativa och forsiktiga makter, sorn uled en djupt fornojsam kiinnedom om hvad de ha forena en seg skepsis augiende hvad de kunna f% och som, ifall varldsfreden eller det tueenariga riket eller nbgot sAdant skulle uppstl, med fridfullt samvete kunna tvb sina hander.

Det innehlllsrika iimnet, sorn skulle vara en outtodig fyndort for en psykolog, hvilket Sheldon alls icke tycks rara, iir a£ honom behandladt ytligt omfattancle i stiillet fijr pA djupet intriingande. Hans personer skilja sig frdn hrarandra endast genom kijn och lefnadsstallning, och konflikterna iiro motiverade a£ pttre omstiindig- heter och tillfalligheter. Ibland f i r man en fiir stark kanning af den mekaniska anglosaxiaka puritanismen, som giirna sknlle vilja tolka nigon prick af inskriften pH lagens taflor som ett fijrbud' mot tobaksrokning oca allvarligt oroas a£ de dagliga tidningarnas son- dagsnnmmer. Men forf. sgnes eljes icke hora b1l1 de trhgsinnade, och ofver hans berattelse med dess stiillvis framblixtrande entusia- stislsa indignation hvilar det en ofverseende och mild iijrsonlighet

och man skonjer hos 'hono11-1 det af ingen sjnklig klenmodighet, kufvade skonhetssinne, som forst&r .stt bruka v8rlden och icke k i d ner sig behofvu nlgra hvitmenade ideal.

DI Jesu fotsplr)) ger att tiinka pB och fiingslar geno~n sin clristighet, som sk5ir sii skarpt mot den falska inodesti, med hvilken en massa lefnadsvisa och utmarkta personer pliign bedyra sin och ~nedmanniskornas. omogenhet och inkompetens for sH vB1 af vapning soln en i andra afseenden fullt evangelisk vandel.

K. J.

Meddelanden fr5n kvinnokongressen i London.

Internationella I(vinnokongressen: om. hvars lysande och i allo lyckade fijrlopp v&ra dagliga tidninger utforligt vetat att beriitta, #I: nu afslutad efter att undex en veckes tid ha bjudit sina cleltagare pa en stiindilig viixling af allvarliga f01:handlingar och storartade festlig- heter. 1 foljande nummer kommer Dagny att liilnna en utforligare berlttelse ijfver kongressen, stodd 11% en af de delegeracles personliga intryck.

...

Till Internationel Councils' styrelse under den kommande 5-hrs-perioden ha valts fiiljende personer:

P~esidertt: Mrs .May Wright-Sewall. '

Vice p~.esident: The Countess o! Aberdeen. Slinth&.~tctre: Frau Schwerin.

. li'o~.~-e.sporzde~-c~ttde 8eh.ete1-are: Miss Teresa F. Wilson. IZqfer~er~arzcte sek~.eterar-e: M:lle Camille Vidart.

-

Union Internationale des ~ernmes Progressiste. Den tyska tidskriften adie Franenbewegunga skrifver ~ n e d anledning ?f bildandet af ett ayt t internntionellt kvinnof orbua d med of vanstiiende ben iiinning fol- j a d e : ~ D t m internat.ionel1.s bvinaokongsessei har gif vit anleclning till sam- .

" menslutniagen nf representantel. for olika IBnders radikdare kvinnororelse till bilclanclet af ett iaternetionellt forband, med syfte att formedelst gemen- sarn inte~xationell verksamhet och propagancla, arbeta for clet kvinliga sliiktets ekonomiska, riittsliga och politisla li1&5illighet. En resolution i detta syfte antogs pB ett mBte i Londons lTTest~ninster Town Hal1 den 4 juli of en grupp 116 ornkring 20 kvinnoi: ( sod kan okas till 30), rBhande re- presentanter fr8n Engl.anc1, Frankrike, Tyslil~~nd, Rysslancl, Ainerika, 0ster- rike, Ungern, Schweiz qch Holland. Detta fbrbnnd, sorn icke &I: under- 1;astaclt tvhnget af stadgar, styrelse eller n&got fast -progr,znl, afser att verb% fBr sitt %ndam&l genom perioclisba utbyten af meddelnnden ofver det nt- fiirda arbetet, sAvii1 som genoin ihsesiclig uppmnntrsn och framfor allt genom personliga forbinclelser och studieresor i . de Irindel-, soin anslutit.sig . till. fiirbuhdet. Det enda, s o ~ n binper fo~bmzds1neclle1nina1.11a iir det allvar-

liga loftet att agna ett energiskt arbete tit de angifna str3fvandeua. isyn- nerl~et Ht dem som riira ernPendet af politiqk riistriitt fiir kvi~ulor. Piir- bundet, som tillkommit pB initiatjv af t p k a kvinnor. riilinar blanil sina medlemmar den ildriga rSstrLttskiinq~en miss Susan Anthony: fru Xin~lrr Cauer, jur. dr fr8ken Anita Augspnrg och fil. (1s friikea Kiitlw Srhirmachrr, representera Tysklaud. Fiir iifrigt uttalar d i e E'rauenbeweguup deu fiir- hoppningen, att s l ra l Italien som de tre sliandina\-iska liilldenla inom iltw narmaste fra~ntiden skola ansluta sig tili tletta nya kvinnofiirl~nad, llrilktat utan att st8 i det minsta samband med ~Tntc~nationnl Council af Women*, ager dess nya presidents mrs Jlay Xrighs-Stwalls sympatiskii intresse.

Fredrika-Breiuerforbundets Allmnana Stipeandichaid. Till Kopparbergs lans afdelning llar genom Landsllijfdillgskan fru C. Wersii11 Sfverlemnats kronor fyra hundra (400).

Kvinnos som praktiserande advokatea-. Ned den betydzlnde majoriteten af 319 roster mot 174 har franska depnteradekammartw nyligeu antagit ett a€ deputeraden Viviani framstalldt lagfiirslag, som tillerkiinnt~ kvinnor, hvilka aflagt erforderliga esamina, riittighet att ntiifva advokat- yrket.

4

Almanach Feministe 1899 iir en af den kiinda forfattarinnan Marya Chhliga redigerad publikatiox. som i en samling korta. ofta apiri- tuella uppsatser a€ framst-Hende s ipa ture r liimnar en bild af lirinnoriirel- sens strafvanden och hittills 1zppnPdda resultat i Frankrike. Den vackert utstyrda boken ar forsedd med portriitt af en del bemarkta krinnor, bland hvilka m i namnas den i varldsfredens tjanst arbetande prinsrssan Wisz- niewska och romanforfattarinnan Daniel Lesueur. E n p& slutet bifogatl petit dictionnaire des fenlmes de lettreso ger en intressant 3fi-ersikt af Frankrikes talrika sliriftstdlarinnor meil e1lt.r utan manliga pserdonymrr.

- - -

. For Internationella kongressen i London mot den s. k. hvita slafhandeln, 21-23 juni skall Dagny i ett kommantb nnmmer liimna en redogorelse, hrilken en af kongreusd~ltagarna, hof~~redikanteu

. E. Olbers, godhetsfullt utlofvat att ineddela.

- Froms Velocipeder - gro af nlla som begagna den , erkenda fijr sin stora I~Allbarhet och sin Iiitta ggng.

Den enda Guldmedalj, soin vid Stocl~liol~ns-ntst&lli1i1ige11 utdelnries for Utmarkta Velocipeders; tilldelnrles clessa rrlnskiner.

OBS.! Rikt wrval af tillbehih*. Alla slags velocipeder repareras. PER FROM. Stockhol~n. M aster-~smnelsnwtan 26,

V

me11 go& betyg ijfver genolnghgnn l&rol:urser och utofvad p ~ a k t i ~ l i verksamhet finnas trnm~llcla B Fredrika-Bremer-Fijr- bnnilets 33j~rA, 51 Drottninggntml, 1 tr. - Allm. Tel. 4s 16. Riks Tel. 27 62.

A Fredrika-Bremer-Fhbundets byr8, Stockholm, 64 Drottninggatan,

finuns nnmiildn kvinliga nrbetssiiknndc sf is on^: lektionsgifvare i olikn iimneu, svenskn och n t l h d s k n 1Arnri11nor fiir l1e111 och skolor, koutors- och skrif- bitriiden, bonnei., liusf6restiindnri1i11or, sii1lak:lp oc11 bilriiden i licul, fare- lkserskor, gyluunster, sjukskoterskor 111. fl.

S

-- % = $ Pris.d .f6r 7 1 ~ 7 1°11;(/&1,t/: . C l r . u .= g F ~ I * W P ~ ~ ( ! I I ~ I M W (!f F1.~t7/.i1irt-I<i.~11j~1*-?7ij.7)1t/~(7~~t ... iir. .?,>o.

= 4 ?i'r icke me(71cnw~~~r .(!f -T'j%~d~.iht- T~sc.tlicr- Jii'r.hrm7ttf r &OO. rn

G E'o1.blr1lc7.sn1ec7le7ilnl(l1. preumzc'is~rn r"lI;;-r.t7r.ikrr-l3;.~11rf~t.-Fii1*7,~ig1- 3 dets byric, 54 l?ro/t~tich-t-~(rtcr I&, pe~.smdi,q~h d ~ t . 111~dr7.4 ptwtr! 12 r im hy.

8 ' O c -= b% Ii7ie fii,~bu1zds1~ter7Iei~r~11(1~~ Iczi~~t~rr I),-nllr,,~P/.r,.cl d~7.4. rir7 (r71fr p . * / c r ~ - =rag' r ar p sta7tcr i w k ~ f , (7l~7s 116 j'iil~7,zrnt7s?~y~21~. t7(~7,9 i(fim 11 0s 11 1.i' 7,oklttrd/a.1.c. .r h = - 0 - L osnummer kunna erha"//as a" Fredrika-Bremer-Forbundets byra" m * - = H, t i l l ett pris af 30 ore for enkelhafte. = o - a " BARN ANGE w s antiseptiska Vademeeum = 4 .! cn c( for munnens, tindernas oc.11 hudens v h d 111. 111.

~ $ 2 P i beg&rm aE Aktirbolaget l3arniiii~t-11s 'J't~kaiska F a l ~ ~ i i i Lar ill;; inkijpt profver a£ n&ga i llandeln fiSrc~ko~nn~an~i~+. kouwntrt~ra~lc! ulunrnt:1.1;: Vademecwn~. Dentolin. Stomntol, (;nhnelit, Xxyninl och A s r ~ ~ t o l oc.h anstii!: jiimfiirande undersijkniugnr iifver drras fi'rnidnu art dihln ba l i t~r iw ui.!: - 5 at t hindra balrteriers utveckling. Uessn unde~sijliniiigar h a f v n skctt 1111dvr ensartadc fiirhiillanden fiir de cllika ~nnuvattuen. siiviil bract bcstriit'far muu- vattnens utspi iduingapd oeh teillprratur Solil metodm fGr n~itl*rsiiknii~-

3e game och de anviinda hakteriekultul-ernas ~:l~t<.;ti~nd&itt't. - . - Resl~ltateu af desaa nuclersijkninear fraiuza nf i l ~ ~ l n i ~ * t . k r ~ J l * i alwllt.1. 2 0 5 - I. 2 3; lasning af munvattnen.

C J ' ~ d ~ i i ~ c r . u n ~ d(idudia i ri~pcl Tyfil~l~willcm 11:t 1 !I;!::.. l)ifi:.ril~;t~:il!~.l~ 11; f rii i l: .

I)c.ntolie . . . .. . I " 2.. . :; ,

2% : Z C € . 11. 1 ?o losning al' munvattnen.

w111 d G d t d t ~ i ~ v g d l<c~ler~~~tkl;lc*rii~~; 11:t 1 i i i t i : . , l ) ~ f i ~ ~ d ~ : i v i ; l c ~ . ;I:, 2 :;ii11.

. . . .. .. 1 : : I .

. .. . . . T. t .. 2 : . # . - 4 a, : . : la,: 11th ' f!i;,., , ~ * , y i t . ' t 1filii. . ), . . t-j 11:t 24 ti::.., c.! 11;: 24 tiin.

Stoc1;holm den 11 Juni 1W!L Germ t i w Z l l ' irgibt.

Leg. Lakare, Anzanuena T. Karol. Ics!it:~tets hyc. n f i - b i l l .

Adresser : Fredrika- Bremer- F6r6undet: Dro f fninggatan 54.

Hikstelefon 27 6'2. Fiirbniidets byrit iipy;c.xi 11-,-.I. ,41111;. tel. ~t.9 16.

-- .- Stockholm, Aftonbladets ~ryc:tcri. XO.