Konsekvent avel med fokus på hoppanlag • SSHS–auktionen • The Dutch difference

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 1 • 08

– the cool man from the north

Rolf-Göran

”Vårt mål är medaljer i varje

mästerskap”Hingst- selektering

Vigo d’Arsouilles • Manni Kötter • Tornesch

Grattis Rolf-Göran!

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 4 • 11

Det blev svenskt guld i EM...

2 SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

4Show Jumping Nr 4, 2011 Utkommer fem gånger per år

Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben

www.hhklubben.se

Ansvarig utgivare & chefredaktörAgneta Lilliehöök, agneta@lime.nu

RedaktionsrådIngvar Fredricson, Peter Ljungcrantz

och Lisen Bratt Fredricson.

Redaktionella medarbetare i detta nummerJenny Abrahamsson, Kristin Fridholm,

Dirk Willem Rosie, Lotta Isacsson, Jac Remijnse, Åsa Hansdotter, Tessie Sjöstedt, Elmar Pollmann-Schweckhorst, Jan Gyllensten

ÖversättningAnn-Charlotte Cadier, Malin Ljungcrantz

Peter Ljungcrantz

TidningsproduktionLime AB, Tejarps Gård, 230 41 KlågerupTelefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86

www.lime.nu

Grafisk formKatarina Thulin Sundler

AnnonserCathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu

Annonsmaterial skickas tillannons@lime.nu

TryckNorra Skåne Offset, Hässleholm

OmslagsfotoEuropamästaren Rolf-Göran Bengtsson

på Ninja la Silla. Foto Jenny Abrahamsson.

PrenumerationFilippa Böckman Fribing

LIME AB, Tejarps Gård, 230 41 KlågerupTelefon 040–40 86 80

Mån–fre 8.30–12.00 och 13.00–16.00prenumeration@lime.nu

Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela din nya adress vid flytt. Prenumerationspris helår 329 kr inkl moms. Porto tillkommer på utlandsprenumerationer.Bankgiro 5337–5762. Plusgiro 47 69 84–0

Innehåll

16

30

5 Ledaren: Vem kan bedöma vad? 8 Avelsseminarium i Falsterbo10 Modern hingstselektering16 Kraven måste öka på både domare och hingstar21 Hingst- & stoselektion påverkar resultatet hos ett antal stamböcker26 Vigo d’Arsouilles – en kraftfull fransk hopphäst30 Tornesch – en dröm som blev sann!34 Hans Horn: De bästa hingstarna måste få bevisa sina kvaliteter36 Utbilda för framtiden!39 Manni Kötter: Belöna intelligens – motarbeta motstånd43 Ung talang: Victoria Wallenstam44 Utfodring av tävlingshästar: En fråga om grovfoder46 Internationell tävlingssajt

44

21 10

26

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011 3

16

26

Idag anser sIg de flesta veta hur en verkligt bra häst skall se ut och att det inte är någon skillnad på dressyr- och hopp-hästars exteriör och rörelsemönster. För inte så länge sedan försökte Hingsthållareföreningen ändra ASVH:s regelverk så att hingstar med under 40 exteriörpoäng inte skulle kunna bli avelsgodkända. Likaså hurrar ännu många när en blivande hopphingst får högsta betyg för sin travaktion.

Många tror sIg veta ➤ Mot detta talar att de flesta verk-ligt bra hoppförärvare fått under 40 exteriörpoäng på sitt bruks-prov. Dessutom varnade Peter Eriksson uppfödarna i Flyinges hingstkatalog 1993 för hopphästar med en alltför stor travak-tion eftersom de vanligen är för långsamma för att bli riktigt framgångsrika. Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att många på ganska lösa boliner tror sig veta vad som är optimal exteriör och rörelsemönster för en hopphäst. Kanske är det så att inte ens våra bruksprovsdomare har helt klart för sig vad som skiljer en bra dressyrhäst från en bra hopphäst i dessa avseenden?

det kan blI väldIgt fel ➤ Låt mig ge detta lilla exempel på hur fel det lätt kan bli: När jag har varit ute i landet och hål-lit föredrag om avel, uppfödning och utbildning av hopphästar har jag ofta visat bilden till höger och frågar om någon i audito-riet vill köpa hästen för 100 000 kronor? Alla – med ett undantag – har hittills tyckt att hästen är alltför felbyggd för att vara värd den summan. Den är för ju lågställd, har för horisontell hals, för stupande bog, är överbyggd och är dessutom för rakhasig. Alla är dessutom ense om att en sådan häst absolut inte får sättas i avel (nu råkar det vara en valack så den risken är inte stor). Har ni inte redan känt igen denna världsstjärna så slå upp sidan 6 och njut!

bra eller dålIg hoppexterIör? ➤ För cirka tjugo år sedan började KWPN, som beskrevs i förra numret av Show Jumping, att tillämpa en linjär bedömningsmodell, som inte värderar utan enbart beskriver olika exteriöra särdrag. Genom

Ledaren

Foto: Stina Fredricson

Vem kan bedöma vad?att nu jämföra dessa beskrivning-ar med hästarnas verkliga hopp-förmåga börjar man nu veta lite mer vad som är en optimal exte-riör för en hopphäst. Denna nya kunskap visar att det är hög tid att revidera det nuvarande poängsättandet av vad som domaren anser vara bra eller dåligt.

Många av våra exteriördomare faller nu för 70-årsstrecket och nya skall utbildas. ASVH och Vision 2016 Rio de Janeiro har till-satt två arbetsgrupper, som båda leds av Roland Nilsson, vice ord-förande i ASVH (läs hans synpunkter på sidan 16). Det beslut som ASVH:s domarutskott och styrelse sedan fattar avseende utbildning och kvalitetskontroll av morgondagens exteriördomare kan få stor betydelse för svensk hopphästavels utveckling.

Grevlunda Nygård den 15 september 2011

Ingvar FredricsonOrdförande Hopphästklubben

• Levereras professionellt färdigmixat• Alltid material i lager - snabba leveranser• 7 års garanti, prisgaranti• Vi säljer även fi ber i lösvikt, från 7,50/kilo• Även för uthyrning till evenemang, mässor, invigningar mm• Grundläggningar med Ottomattan eller Rubberground

Fabrikstillverkade Professionella Ridunderlag

Fräscha ljusa underlag med perfekt ridkänsla!Equi Pro Scandinavia+46 0707 19 63 15 Alltid +46 0411 601 30 Fax & Tel kvällarE-post info@equi-pro.se Hemsida www.equi-pro.se

Horisontalmixat i blandare• Bättre stadga i underlaget• Mindre bevattning och underhåll

Några ref:Täby RF, Ronneby RF, Olofströms RF, Philippa Ral, Hans Yngve Göransson, Lagmansholms herrgård, Ocab AB, Theres Strand, Tobbe Larsson mfl

Vilken är hästen som nästan ingen vill köpa för 100 000 kr? Rätt svar finns på sidan 6.

4 SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

det går Inte att ta MIste på Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldts entusiasm när de pratar om sin hingst Tornesch. Hingsten som de både köpte som 2,5 åring efter ett misslyckat hingstprov i Holland.

– Tornesch gick inte alls bra på hingstprovet utan var upp-skärrad och gjorde ett uselt test. Men vi gillade härstam-ningen, hans kvickhet och elasticitet. Det fanns faktiskt flera saker som vi verkligen gillade hos honom och tack vare att uppfödaren och ägaren var besviken så hade vi köpt honom innan han kommit tillbaka till sin box efter han visades, berättar Helena leende.

Det är onekligen något visst med den snygga hingsten och samma egenskaper hittade paret senare hos Tornesch god-kända son Turmalin som de köpte för några år sedan.

– Turmalin hade aldrig löshoppat när vi tittade på honom, men trots att det blev första gången för honom så fanns beteendet där, förklarar Thomas.

har fått stora bud ➤ Att Tornesch har fått namnet efter en liten by utanför Elmshorn kan Helena och Thomas inte riktigt förklara, men de tror att ägaren körde förbi där på vägen upp från Holland och helt enkelt tyckte att namnet var bra.

Efter alla stora framgångar som hingsten har haft och efter hans fantastiska hoppning under världscupfinalen i Leipzig tidigare i år så har riktigt stora bud haglat in,

men Helena och Thomas har valt att behålla honom. – Enligt många så är vi dumma som inte har sålt honom,

men det här är ju det som vi har letat efter hela våra liv och om vi säljer nu så är det slut. Det är jäkligt kul att äga en så fin häst och det är något vi har kämpat för hela livet och det är verkligen en saga nu när det väl händer. Men nästa dag är näs-ta dag, vi får se vad som händer nu när Sverige kvalat till OS. Vi vill gärna vara med om det, det är ett av våra största mål.

Trots stora bud på hingsten Tornesch så har ägarna Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldt valt att behålla honom och detta för att inte låta den fantastiska sagan ta slut. Nu siktar de båda mot OS i London 2012 som är det stora målet.

Av Jenny Abrahamsson & Peter Ljungcrantz

– en dröm som blev sann!

Tornesch

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011 5

populär utoMlands ➤ Helt inkomstlösa från Tornesch är de inte heller, även om Sveriges stoägare inte riktigt har vaknat ännu så har utlandets hingstägare gjort det. Hingsten stod i Holland under våren för att betäcka och var väldigt populär både bland holländska och tyska uppfödare. Paret Feldt är inte förvånade över att de har fattat tycke för Tornesch.

– De ser blodet och de ser honom prestera på Eurosport, uppfödarna har sett kvaliteten som han besitter. Det finns

inte många hingstar med den kalibern i toppen. I Sverige så bedöms hingstarna väldigt hårt, både av stoägare och av media. Ett nedslag blir här väldigt mycket. I stället kan hingstägarna gömma sina hingstar hemma och de kan ändå få en massa ston. Men jag tycker inte att man ska betäcka med ett foto utan med en häst som man har sett kan prestera. Internationellt har de en mycket bättre och mer professionell avel, påpekar Thomas.

”Det finns inte många hingstar med den kalibern i toppen”

Tornesch uppfyller hopphästklubbens listningskriterier!För att bli listad av Hopphästklubben bland de hingstar som är intressantast att använda i aveln om man har som mål att producera hopphästar på internationell topp-nivå, måste en hingst uppfylla en av nedanstående tre prestationskrav:

• 9.0 i hoppmomentet eller 20.0 i hoppindex på det svenska bruksprovet och dessutom ha placerat sig som 1–5 vid unghästfinal för 5- eller 6-åringar (Scandinavian Open, Svenskt unghästchampionat eller motsvarande)

• Minst tre placeringar i internationell hoppning 1.50

• Placering i Unghäst-VMTornesch har för säkerhets skull klarat av alla tre kriterier och det med bravur. Han är redan en av världens absolut bästa hopphästar och dessutom en svenskägd hopphingst som slagit igenom hos uppfödarna i hela Europa, vilket verkligen hör till undantagen.

Tornesch har klarat alla Hopp-hästklubbens tre kriterier och det med bravur. Han är redan en av världens absolut bästa hopphästar som slagit igenom hos uppfödarna i hela Europa.

Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldts köpte Tornesch som 2,5 åring efter ett misslyckat hingstprov i Holland. Ryttare är Malin Bayard-Johnsson.

>>

6 SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

placerad I holland I år ➤ Direkt efter världscupfina-len i Leipzig åkte hingsten till Hans Horns stuteri i Holland för att betäcka och precis som förra året när han stod hemma hos Helena och Thomas på stuteri Heliotrop så fick han se-mester de första veckorna.

– När han var hemma hos oss fick han till att börja med en paus i tre veckor då han bara gick i hagen och hade det bra. Sen började jag rida honom varannan dag, på stranden och ute i naturen. Malin sköter all hoppning så jag håller honom bara lycklig och glad när han är hemma på gården. Med det upp-lägget klarade han av att hoppa nationshoppningen i Falsterbo några månader senare och det gick ju lysande, småler Helena.

På samma sätt fick Tornesch ett par veckors vila i år innan Hans Horns dotter Sophie började rida honom varannan dag på precis samma sätt som Helena gjort året innan. Två veckor innan Falsterbo var det sedan dags för tävlingssäsongen att sätta fart igen och Malin startade honom på en tävling i Geesteren, Holland och därefter var det dags för Falsterbo.

sonen turMalIn ➤ – Jag tror att det är nyttigt för Tor- nesch att få den här pausen som det blir när han avlar och han verkar bli väldigt sugen på att tävla igen när avelssäsongen är över.

Turmalin har visat sig vara lite likadan och han kommer i framtiden att tävlas av Malin, även om han först ska ner till Holland för att tömmas på sperma till fryst semin och stan-nar troligtvis där över vintern.

– Hans och Malin kommer att bestämma vilken ryttare som ska rida honom nere i Holland så att det passar med Malins ridning när han kommer tillbaka.

Det går som sagt inte att ta miste på glädjen i paret Helena och Thomas röster när de pratar om Tornesch och Helena av-slutar med att säga.

– Tornesch har alltid gjort allt vi har bett honom om, han är en av de finaste själar som vi har träffat! •

Holsteinerstam 1686Tornesch föddes år 2000 hos A Noordhof-Nieborg i Kropswolde, Holland. Han härstammar från Holsteiner-stam 1686 som är en mindre stofamilj som bland annat producerat den godkända hingsten Fantomas Farouche (e.Fernando) som hade placeringar i Grand Prix dressyr. Tornesch har en mycket gedigen prestationshärstam-ning. Hans far Lux Z, har vunnit otaliga internationella svårklasshoppningar och deltagit i OS med Jerry Smith i sadeln. På mödernesidan hittar vi de båda världsstjär-norna och tillika toppförärvarna Caletto I och Libero H. Mycket intressant är linjeaveln på Caletto I i tredje och fjärde generationen och linjeaveln på Ladykiller xx i fjärde generationen.

Gräver vi ännu djupare i Tornesch härstamning hittar vi i femte generationen en hingst vid namn Heimold. Hans helsyster var mamma till Aldato (e. Anblick xx) som är känd som morfar till Landgraf. Heimolds stofamilj har producerat de välkända hingstarna Lorenz, Dutch Capitol och Numero Uno.

Avkommorna visar resultatTrots att Tornesch bara är 11 år har hans avkommor re-dan låtit tala om sig. Den godkända sonen Turmalin (f. -06 hos Agneta Tegnér, Klågerup u. Clara e. Landlord) rids nu också av Malin Baryard-Johnsson. Han placerade sig på andra plats som 3-åring och tredje plats som 4-åring vid Championaten i Flyinge och var i final vid Skandinavien Open som 5-åring.

Turmalin är, liksom de båda 6-åriga Tornesch-avkom-morna Tellus (f.-05 hos Göran Linell u. Panthalassa e. Cardento) och Tornado (f. -05 hos Göran Linell u. Mid-summer e. Cardento), uttagen till att representera Sve-rige vid unghäst-VM i Zangersheide. Dottern Carbazon (f.-05 hos Ann Andersson u.Carbo e. Caracas) placerade sig på 6:e plats i Breeders Trophy 2010.

Tornesch

Lux Z

Lord CalandoLord

Ladykiller xx

Viola

PerraCalando I

Apocalypte Z

Kerrin

Ahorn ZAlmé Z

Heureka Z

SanntonaCaletto I

Hedie

Ninerta

Libero H

Landgraf ILadykiller xx

Warthburg

OktaveRonald

Gelonika

Inerta

Caletto ICor de la Bryére SF

Deka

KessyMarlon xx

Petula

➤Tornesch

Lux Z

Lord CalandoLord

Ladykiller xx

Viola

PerraCalando I

Apocalypte Z

Kerrin

Ahorn ZAlmé Z

Heureka Z

SanntonaCaletto I

Hedie

Ninerta

Libero H

Landgraf ILadykiller xx

Warthburg

OktaveRonald

Gelonika

Inerta

Caletto ICor de la Bryére SF

Deka

KessyMarlon xx

Petula

AVELSKRöNIKA

Peter Ljungcrantz, Hopphästklubbens avelssektion

Det gäller därför nu att tänka innovativt och progressivt och framför allt att visa resultat”

tack vare att Jana Wannius åter står på barrikaderna och har börjat röra runt i olika grytor börjar nu diskussio-nerna inom svensk avel äntligen kom-ma upp till ytan. Jana konstaterar helt krasst att om man tittar på startlistorna för de stora tävlingarna runt om i värl-den finns det inte en SWB-häst bland deltagarna.

Debatten har under de sista åren be-drivits via bloggar och anonyma inlägg på olika diskussionssajter på internet men tycks inte komma fram till orga-nisationerna som har som uppgift att driva utvecklingen.

stångat pannan blodIg ➤ Hopp-hästklubben har under de senaste åren försökt driva utvecklingen framåt ge-nom att kalla till ”Vision Rio de Janeiro 2016” och både Ridsportsförbundet och ASVH har pliktskyldigast kommit

till dessa möten men utvecklingsarbe-tet som planlagts under dessa möten tycks totalt ha stannat av. Läser man till exempel ASVH:s senaste årsböcker nämns inte dessa möten med ett ord. Ingvar Fredricson (ordförande för HK) har, med några undantag, stångat sin panna blodig för att få igång utveck-lingsgrupperna. Ett undantag är avels-gruppen (med Jana som ordförande), som nu kommit med ett förslag om att i grunden göra om metoderna för att selektera våra avelshingstar.

Det är då symptomatiskt för situationen inom svensk sporthästavel och väldigt be-klämmande att istället för att tänka efter om det kanske finns något i förslaget som kan vara värt att fundera över, frågar man

upp en Grand Prix-häst om man använ-der en unghingst medan chansen i alla fall finns där om man tar en hingst som redan visat sin förärvning eller åtminstone själv presterat på högsta nivå. Två tänkvärda exempel är Cardento och Tornesch som båda kasserades av KWPN. Jag vågar inte tänka på vilken nivå svensk avel och hopp-sport befunnit sig på om dessa båda hings-tar inte kommit till Sverige.

stoet Måste hålla Måttet ➤

Uppfödarna måste också förstå hur grundläggande det är att ha ett välmeri-terat avelssto. Det kvittar hur bra hings-ten är om inte stoet håller måttet. Tyvärr är det så att 95 procent av alla ston som betäcks idag är helt ointressanta om man

Ska vi föda upp höns eller sporthästar?

sig istället om gruppen verkligen har rätt att komma med ett sådant förslag.

bedöMas I ett skarpt läge ➤ Vi uppfödare har allt för länge köpt idéerna om att det går att bedriva framgångsrik sporthästavel på samma sätt som man bedriver avel av grisar, kor och höns. Nu visar det sig dock att det är de avels-förbunden som gör tvärt emot och bara fokuserar på tävling, som lyckas bäst. Till och med Thomas Nissen (avelsledare i Holstein) konstaterade nyligen i en tysk tidning att dessa förbund lyckas bättre än de tyska trots att de använder samma genetiska material. Unga hingstar måste testas för att vi ska veta vilka som är värda att sätta i avel men de måste så snart som möjligt bedömas i ett skarpt läge, det vill säga i en tävlingssituation.

Uppfödarna måste dessutom ha klart för sig att det är i sort sett omöjligt att föda

Ljungcrantz

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011 7

vill producera sporthästar och dessutom är intresset för att köpa bra ston nästan obefintligt. Det måste till någon form av stimulans eller morot för att få uppfö-darna att byta ut sina gamla och dåliga avelsston mot nya och bättre.

Hopphästklubben har sedan länge föreslagit ett system med suffix i namnet för de hästar som är fallna efter hingstar och ston som båda är listade. På så sätt skulle dessa hästar ha en klar marknads-föringsfördel framför de andra.

vI har förutsättnIngarna ➤ Vi kan bara hoppas att Jana får så starkt stöd från alla de som vill att SWB skall bli något att räkna med, att han orkar hålla grytorna kokande så att vi kan förbättra det avelsprogram som vi utvecklade på 1980-talet. Vi måste arbeta för att behålla och inte minst locka tillbaka de duktiga uppfödare som trots allt finns i Sverige till vårt svenska förbund. För innerst inne tror jag att vi i Sverige har unika förut-sättningar för att åter bli en nation att på allvar räkna med då det gäller hopphäst-avel och hoppsport. Det gäller därför nu att tänka innovativt och progressivt och framför allt att visa resultat!

8 SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

Hur tävlingssystemen ser ut för unga hästar skiljer sig åt mellan olika länder. Henrik von Eckermann som känner till både det tyska och det svenska systemet väldigt väl, saknar grundutbildningen i det svenska.

Av Jenny Abrahamsson

det tyska systeMet innebär att hästar som är mellan fyra och sex år blir betygsatta med poäng från 0–10 och det som betygssätts är ridbarhet, teknik och hästens förmåga. River hästen får du 0,5 poängs avdrag och om hästen vägrar blir det 1,0 poängs avdrag. Det innebär att du kan få ett högt poäng om du rider en häst som är väldigt ridbar och hoppar väl, även om ni river ett hinder. För fyra- och femåringar är det här den enda typ av klasser som de får starta i, medan det för sexåriga hästar även finns klasser med vanlig bedömning.

– Fördelen med det här systemet är att alla hästar blir utbildade på ett målinriktat sätt. Du får hela tiden feedback på vad du gör och ridbarheten blir väldigt viktig. Springer hästen och slår med huvudet, går i korsgalopp eller drar iväg mellan hindren så får du inga poäng, förklarar Henrik.

passar Inte alla ➤ Vill man vinna så passar det här syste-met inte för alla hästar, men utbildningsmässigt så är det alltid bra. För att kvala in till Bundeschampionat, som är det tyska unghästschampionatet, krävs det en poäng på minst 8,0.

– Det finns unghästar som vill hoppa felfritt men som hoppar på ett sådant sätt att de aldrig får särskilt höga poäng. Ludger Beerbaums Gotha är ett sådant exempel. Hon fick aldrig mer än 8,0 eller 8,1 och skulle aldrig haft en chans att bli bra placerad på Bundeschampionatet, men hon fick en bra utbildning. Man ska komma ihåg att unghästchampionat bara är en tävling, man kan absolut ha det som mål och träna emot det, men man måste inte åka dit.

bra hästar haMnar rätt ➤ Henrik menar även att be-dömningen för de unga hästarna gör att de bra hästarna auto-matiskt hamnar hos de bättre ryttarna eftersom det är där häs-tarna kan få de poäng som de förtjänar. Dessutom är det bra för ryttarens utbildning, då det blir väldigt viktigt med perfekta

vägar, rätt tempo, trevlig sits och ett mjukt samspel med hästen. Det svenska systemet som innebär att unga hästar tävlas

i bedömning A ser Henrik inte så mycket fördelar med för framtiden.

– Hästen får visserligen rutinen av att tävla och det är bra, men när fokus bara ligger på att gå nolla så ger det inte så mycket för framtiden. Det finns många hästar som klarar av att hoppa en 120-klass felfritt – det svåra ligger i att göra det genom en bra och för framtiden utbildande runda. Grund-utbildningen glöms ofta bort.

Måste tänka på grundutbIldnIngen ➤ När det kommer till de svenska unghästchampionaten i Falsterbo skulle Henrik gärna se att det lades till en poängbedömning och då speciellt för femåringarna.

– Banorna de startar på är inte särskilt höga och många häs-tar kan ta sig över den höjden. Som det är idag är dessa champi-onat bara som en vanlig tävling, det handlar inte om att ta fram nya hästar i Sverige vilket det borde göra. Med ett poängsystem skulle de bra hästarna upptäckas betydligt lättare och ryttarna skulle bli tvungna att tänka på hästarnas grundutbildning.

Utbilda för framtiden!

Cristallo, här på Bundeschampionatet 2009, är den häst som Henrik hoppas på inför OS i London 2012.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011 9

Statistik på unghästarnas resultat både i Tyskland och i Sve-rige finns att följa, men enligt Henrik ska dessa tolkas på två helt olika sätt.

svåra att bedöMa ➤ – Har hästen varit nolla i tio unghästklasser i Sverige så är det såklart bra, men du har ingen aning om hur den har hoppat och kan inte heller säga om den har kapacitet för mer. I Sverige blir unghästresulta-ten väldigt svåra att bedöma, men om en häst vunnit flera unghästklasser i Tyskland så måste den göra något väldigt rätt. Självklart finns det undantag och det finns alltid de hästar som snarare hoppar med hjärtat än att de hoppar

Henrik von EckermannHenrik arbetar hos Stall Beerbaum sedan flera år tillbaka och ingår i det svenska hopplandslaget. Han utbildar dagligen unga hästar och har haft stora framgångar i Bundeschampionatet. Han vann till exempel femårscham-pionatet med Captain Fire 2006, var trea med Echt Stark i sexårschampionatet 2009 och kom fyra och femma i sex-årschampionatet med Carmello och Gut Neuenhofs Cantate 2010. I årets femårschampionat kom han tvåa med Forchello och vann sexårschampionatet med Toulouse.

snyggt, men om hästen hoppar rätt och använder sin kropp på ett bra sätt så blir den oftast hållbarare.

ryttare Med kunskap ➤ – Det är viktigt att alla häst-ägare låter en bra ryttare med kunskap att utbilda ung-hästar, sköta den så viktiga utbildningen, fortsätter Hen-rik. Fokus ska inte ligga för mycket på det den ska prestera i unga år utan på vad som kommer i framtiden. Kom ihåg att det inte alltid är den ryttare som gör de bästa resultaten som är den bästa unghästutbildaren, så den som är väldigt bra på att ta fram hästar för framtiden är inte alltid den slutliga vinnaren. •

Henrik von Eckermann tillsammans med Echt Stark som han har utbil-dat upp till svår klass.

Det här var ett smakprov av Show Jumping

Vill du läsa mer?då får du blI MedleM I hopphästklubben eller

prenuMerera på enbart tIdnIngen.

www.hhklubben.seprenumeration@lime.nu