sca magasin shape 2/2010 svenska

8/9/2019 SCA magasin SHAPE 2/2010 Svenska

1/36

Utblic

k:Sp

ketpsg

verketUtb

lick

:Spke

tp

sgverket

nya metoder fr innovationer


2/36

6

Innehll N 2 2010


3/36

1820

Var byggs en 20 vningars skyskrapa i tr ochvilken svenska stad r en av vrldens fem mest

hllbara? Svaren hittar du p Shape up-sidorna.

Processen att hitta nya ider r inte vad den varit.Idag tar fretagen hjlp frn de mest ovntade hllnr de produktutvecklar.Afrika str infr avspark i dubbel bemrkelse:frutom fotbolls-VM har kontinenten ekonomiskkick-off. Nya lnder i vrlden riskerar drabbas av

vstvrldens fetmaepedemi.

David Gottfried r miljkapitalisten som hjlperbyggfretagen att tnka hllbart. Han tror attframtidens miljardrer kommer vara grna.

I Tyskland har en nstan 40-rig pappersmaskinsatt rekord i att producera papper. Ls om hurSCA i Neuss optimerar effekten i maskinerna.

Shape beskte SCAs bolagsstmma i Sundsvalloch tittade i aktiegarnas presentpsar.

Sgverket Bollstabruk har en lng historia.Mnniskorna m ha kommit och gtt i herrgrdenmen en hyresgst bestr...

Trots hgre rvarupriser lyckades SCA ka

vinsten frsta kvartalet.

14

31


4/36

Brsilin& Svige

utmaningar


5/36

LTST!

FI NANSSKOLAN

miljarderkronor var

Sverigesnettoexport avskogsindustri-

produkter 2009.Motsvarandefr verkstads-

varor var66 miljarder

kronor.


6/36

n


7/36

Nya ider r livsndvndiga fr att dagens globalafretag ska hitta nya affrsmjligheter.

Vgen mot nya innovationer blir allt bredare. Allt flerider vxer fram genom samarbeten med externa

designers, forskare och med kunder.

forskaren eller forskar-teamet som i allra strstahemlighet klurar framnya och revolutionerandeprodukter finns nstaninte lngre. De senaste

ren har utvecklingen av ny teknik, nyakonsumentprodukter eller modevarormnga gnger skett utanfr de produ-cerande fretagens forsknings- och ut-vecklingsavdelningar. S kallad ppenInnovation extern kunskap som sam-verkar med intern blir allt vanligare.H&M skapar nya kundupplevelsergenom att erbjuda extremdesign la

Jimmy Choo. SCA utnyttjar vrldsvi-da forskarntverk fr att utveckla nyaproduktlsningar.

Skmotorfretaget Google lteranvndarna hjlpa till med revidering,ndring och uppdatering av produkter-

na och slpper ofta inte helt frdigar-betade produkter. Fretag breddar sinamjligheter genom att ta in kunskaputifrn, men ppen Innovation kanocks innebra att ider som fds p ettfretags F&U-avdelning fr en mjlig-het att vxa och utvecklas utanfr fre-taget eller anvndas av andra fretag ideras verksamhet.

, adjungeradprofessor och chef fr Center for OpenInnovation vid Haas school of Busi-ness, Berkeley, University of Californiahar fljt utvecklingen i mnga r ochr den som myntat begreppet OpenInnovation. Han anser att frdelarnamed ett ppnare synstt kring id- ochforskningsutbyte r mnga.

Det r en modell fr att ka vr-det och styrkan hos den forskning ochutveckling ett fretag redan har. Det

ovat onp

b


8/36

r ingen ndvndighet fr att utveck-las, men de som anvnder sig av ppenInnovation kar sina mlchanser, sgerHenry Chesbrough.

Nicklas Lundblad, stationerad pGoogles huvudkontor i MountainView i Kalifornien fr att arbeta medbland annat internationella forsknings-kontakter, r en varm anhngare av enppen innovationsprocess.

Innovation r inte lnge ett fre-tags interna angelgenhet utan en nt-verksprocess mellan fretaget och sam-hllet, sger Nicklas Lundblad.

Han jmfr tidigare arbetsmetodermed raketforskning. Fretag byggdengot anmrkningsvrt som gav ettkonkurrensvertag i ett antal r. I dag,sger Lundblad, kan man jmfrainnovation med evolution. Innovation,sger han, r precis som evolution enmycket slsaktig process. Havsskld-

Google strvar

stndigt efter attskapa en innovativfretagskultur,allt fr att bevaraden knsla somfinns hos ett litet

uppstickarfretag.

paddan lgger en miljon gg men baratusentalet av de klckta ungarna nrvattnet. S r det ocks med ider.

Det r utmaningarna i omgivning-arna som fder uppfinningar, och un-der intensiv konkurrens utvecklas ideroch produkter mycket snabbare, sgerNicklas Lundblad.

Han anvnder Googles e-postverk-tyg Gmail som ett exempel p hur kon-kurrens fder fram nya ider.

Gmail erbjuder kunderna maximalfrihet. P ngra minuter kan de laddaner all sin e-post och g till en annane-posttjnst. Eftersom det inte gr attlsa in kunderna i arkitekturen mstede som utvecklar tjnsten fortsttavara vldigt bra.

stndigt efteratt skapa en innovativ fretagskultur,allt fr att bevara den knsla som finnshos ett litet uppstickarfretag. Alla an-stllda uppmanas att gna 20 procentav sin arbetstid t annat n de egentligaarbetsuppgifterna.

Att alla fr gna en dag t egen-arbete betyder inte att man har ledigt.Alla redovisar vad de gjort, men manfr tillbaka mandatet att vara innova-

tiv, sger Nicklas Lundblad.Trots att Google under sin 12-ri-ga existens vuxit till ett fretag medkontor ver hela vrlden har bilden avGoogle som en stor innovativ lekplatsbevarats. Hur kan ett sdant innova-tivt fretagsklimat versttas till andrabranscher?

De till-verkar inte bara en produkt utan mstefundera p vilka problem de lser attsm barn inte kan g p toaletten. Mangr frn att skapa en produkt till attlsa ett problem och kan d frga sigvilka andra lsningar finns p det hrproblemet? Det kan betyda att helt nyasaker utvecklats eller att ngot befint-ligt frbttrats.

Oavsett om man gr som Googleoch avstter tid fr innovation vil-ket r ganska vanligt i USA gnar deflesta en stor del av sin tid t att funderap sdant som inte r deras direkta


9/36

FRETAG SOM INVESTERADE MEST I FOU 2008

arbetsuppgifter. Det gller att riktadenna kraft t ett hll dr organisa-tionen har frmga och intresse av atterbjuda lsningar, s att det blir kom-mersiellt framgngsrikt och att ocksfnga upp och utveckla idfldet i rttriktning. Annars r det ltt att man g-nar kraft t saker som aldrig genererarvrde, sger Dariush Ghatan, grundareav konsultfirman Googol som arbetarmed Innovation och Fretagsutveck-ling (Corporate Venturing).

i kafferummet r det ab-solut smsta sttet att fnga upp dessaider, sger han. Vad som behvs r entydlig och utarbetad strategi som gratt anstllda, liksom kunder, underle-verantrer och andra intressenter, kankomma med rtt ider.

Det traditionella forskningstn-kandet existerar nnu i alltfr hg gradp fretagen. Marknads- och forsk-ningssidan r alltfr separerade, vilket


10/36

gr att mnga fretag har dlig insiktom vad kunden har fr behov och hurdessa kan bli tillfredstllda. Integrerarman dessa kulturellt och strukturellti innovationsprocessen, kan fantas-tiska vrden extraheras, sger DariushGhatan.

framgngsrikafretag jobbar mer med att utvecklasina affrsmodeller n tidigare. Somexempel nmner han Apples ipod. Denvar inte den frsta mp3-spelaren, inteden bsta, den hade inte flest funktio-ner och var inte den billigaste. ndvar det den som slde bst.

Det berodde inte p mrdande re-

klam utan p att Apple samtidigt lan-serade sin iTunes som underlttade frkunden att bygga upp sitt musikbiblio-tek och administrera sin musik digitalt.Kombinationen av ny produktlanseringmed ny affrsmodell och kundupple-velse blev en enorm framgng, sgerDariush Ghatan.

Andra exempel finns att hmta i mo-biltelefonbranschen. Medan teknikerna

tvlade om att skapa avancerade funk-tioner visade det sig att tekniken inte in-tresserade den bredare allmnheten.

Med just snygg design fick Nokia 40procent av marknaden, vilket var ett ns-tan ointagligt frsprng. Nu har Applemed iPhone tagit en stor marknadsan-del. De lyckas f betalt av operatrernasamtidigt som anvndarna utvecklarlsningar t varandra, sgerDariush Ghatan

Det finns ocks ettrisktagande med p-pen Innovation. Enviktig frga r vemsom ger licens ellerpatent.

De immateriellarttigheterna (intellec-tual property) mste varattare sammanlnkade medinnovationsprocessen i ett ppetInnovation-fretag n de normalt r,sger Henry Chesbrough.

I dag finns mngder av licensls-ningar. Svrigheten uppstr om sju per-soner kommer med samma id.


11/36

hundratalsnya typer av frpackningar fr SCAskunder ver hela vrlden. Kreativt kantyckas, men den verkligt nyskapandeinnovativa verksamheten pgr i Brys-sel.

Det r hr vi utvecklar de frpack-ningskoncept kunderna nnu inte vet attde behver, sger designchefen fr Euro-pa, Wim Wouters, som basar ver SCAstre r unga Innovation Center i Bryssel.

I samarbete med lokala designcen-ters arbetar hr industridesigners,konstnrer och arkitekter frn olikadelar av vrlden med att frutse framti-da scenarier och utveckla koncept somska anvndas frst om ngra r.

jobbar vi med attutveckla koncept som vra kundernnu inte knner till, men inte har rdatt vara utan. Vra kunder sker i allthgre utstrckning rd och inspirationoch vi vill vara en frpackningsleveran-tr som kan erbjuda den servicen, sgerWim Wouters.

I framtiden kommer det bli allt vik-tigare att se p de omrden dit frpack-ningarna levereras. Mnga frpackningarsljs i detaljhandeln. Om vi vill bli bttre

mste paketeringen fungera nnu bttrei butiksmiljn, sger Wim Wouters.

Fr att hitta nya lsningar arbe-tar SCA i ett nra samarbete med ettantal kunder inom olika branscher.Gemensamt definieras strategin fr

samarbete, bde p kortare och lngresikt. Detta r ett nytt arbetsstt inom

industrin, sger Wim Wouters.Hur ser d framtida frpackningar

ut? Frnybara, intelligenta, butiksvn-

liga och kundvnliga, sger han.

inte s revolu-tionerade. Men nr Wim Wouters talarom framtida innovationer handlar detom banbrytande ider, s som helt nyakoncept fr butiksfrsljning.

Det r lite som en konceptbil. Denfinns dr att titta p men den gr inteatt kra fr brnslet som krvs r inteutvecklat nnu. Men bilen r dr ochvidgar ditt tankestt och bidrar tillatt du kan ta mindre steg framt ocharbeta vidare med ngra av iderna,sger han.

Fr andra ret i rad har SCA utma-nat designstudenter frn hela vrlden

att hitta nya frpackningslsningar.Utmaningen i Design Challenge 2009var Create a new Chocolate Expe-rience in Store. rets utmaning grunder rubriken Fat Free packagingdr mlet r att f en naturnra fr-packning dr allt, liksom i naturen, haren funktion.

Det gr inte att utlokalisera sittdesignarbete, men ngonstans underinnovationsprocessen mste du varappen fr nya tankar, vidga dina tan-kar s du inte fastnar i ett tunnelseen-de, sger Wim Wouters.

Bryssel tnkerutanfr boxen


12/36

Mklare frmedlarforskarkompetens

tillbaka jobbarSCA med kunskapsmklare Inno-vation Intermediaries som frmed-

lar kunskap p de omrden SCA sjlvtsaknar kompetens eller kunskap. Syste-met r enkelt. Lt sga att SCA vill kasin kunskap kring mnen som absor-berar lukt eller sker ett mne som harspecifika och efterfrgade egenskaperfr en viss produkt.

Vi tar d fram det tekniskt essien-tiella i den frga som vi sker svar p.Utan att det framgr vem frgestllarenr skickas frgan ut till utvalda delarav ett ntverk av 180 000 forskare ver

hela vrlden, frklarar Bengt Jrrehult,Director innovation and knowledgemanagement p SCA.

De forskare som tror sig ha svar frskriva p ett skerhetsavtal och kan se-dan ta del av detaljerna i problemet.

Det handlar framfr allt om rentfysiska och kemiska frgor och vi harftt mellan 150 och 650 forskargrup-per som svarat p varje frga. Vi har

hittills skickat ivg 25 frgor. Vi erst-ter dock enbart dem som erbjuder enlsning p ett antal frutbestmda vill-kor och det r drygt hlften av alla.

Hittills har samarbetet med kun-skapsntverket InnoCentive i Bostonresulterat i att SCA funnit helt nya ma-terial och analysmetoder att anvnda isitt interna forskningsarbete.

Visst r det roligt att hitta p egnasaker, men det kan vara strre att byg-ga p det andra har gjort. Det krverlite mer dmjukhet och nnu mer intel-ligens, sger Bengt Jrrehult.


13/36

Absorbency and discretion are in this season; TENA

introduces the first Ultra Thins for moderate and

heavy bladder protection. A revolutionary new core

fits our super absorbent microbeads into a smaller

space. Its heavy protection in a thin pad. For a free

sample call 1-80 0 -781-3298 or visit ww w.TENA.us

Found in aisles where bladder control products are sold. Consult your doctor about bladder control problems.

TENA (formerly Serenity) is a registered trademark of SCA Hygiene Products.

moderate and heavyabsorbency

thin designfor comfort

advanced odorprotection


14/36

AvsakNr finanskrisen tog strypgrepp p vrldsekonominutsgs de afrikanska lnderna snabbt till den stora frloraren.Men elndesprofetiorna kom p skam och kontinenten

str infr avspark i dubbel bemrkelse.


15/36

Afrika

mer n fotbolls-VM i Syd-afrika att jubla ver. Idagtillhr kontinenten de till-

vxtmarknader som snabbast kommitur de ekonomiska startblocken efterfinanskrisen. Bara Kina och Indien harrepat sig snabbare.

ven under 2009, nr finanskrisenlade en iskall hand p vrldsekonomin,tuffade den afrikanska tillvxten pmed respektabla 2 procent.

Under kommande r spr Interna-

tionella Valutafonden (IMF) en snabbterhmtning; 4,5 procent i r och 5,5procent nsta.

Om det finns ngon del av vrl-den som ger mjligheterna att vxai rekordfart under kommande r sr det Afrika. Mjligheterna strckersig frn gruvdrift och investeringar iinfrastruktur till tillverkningsindustri

och tjnster till en vxande afrikansk

medelklass, sade nyligen en optimistiskJacob Zuma, Sydafrikas president.

Om visionen av ett asiatiskt till-vxtunder p den afrikanska kontinen-ten tidigare avfrdats som ett resultatav de nationella ledarnas frtjusning iverbala luftslott, r idag fler bedmareberedda att ge Zuma rtt.

ven om tervunnen kinesisk aptitp rvaror r en frklaring till vxandeekonomi, finns ven inhemska faktorer.Tv tredjedelar av den samlade afrik-

anska BNP-tillvxten under de senasteren kommer frn inhemsk konsumtion.Tjnstesektorns andel av BNP i Afrikastio strsta ekonomier r 40 procent, intelngt efter Indien (53 procent).

av Afrikand i huvudsak handlar om svlt, blo-diga inbrdeskrig och korrupta despo-ter handlar delvis om en tragisk verk-lighet. Men ocks om en ofrmga attskda de otaliga nyanserna p en storoch mngfacetterad kontinent.

Av en miljard afrikaner finns mngasom lever i djup fattigdom, men ocksen medelklass p 300 miljoner relativtkpstarka individer.

Nr den amerikanske ekonomenVijay Majahan samlade material tillsin bok Africa Rising (2009) var syftetatt ge en ny och annorlunda bild. Menmnga av de afrikaner han mtte varuppgivna infr en engd omvrld.

u


16/36

Faktum r att det svraste var

att frm mnniskor att stlla uppp intervjuer. De kunde helt enkeltinte tro att ngon frn en amerikanskhandelshgskola kunde vara intres-serad av positiva vinklar p utveck-lingen i Afrika. De var vana vid att deenda amerikaner som kom antingenskulle bedriva bistnd eller rapporteraom vld, berttade han i en intervjueftert.

Men allt fler internationella fretagupptcker kontinentens mjligheter.

Nr de globala utlndska direktinves-teringarna 2008 fll med 20 procentslog de rekord i Afrika.

Enligt en studie av 954 brsnotera-de afrikanska bolag mellan 2000 och2007 gav de i snitt 65 procent hgreavkastning p kapital jmfrt med lik-nande fretag i Kina, Indien, Vietnamoch Indonesien.

stjrnanp den afrikanska himlen r Sydafrika.BNP per capita hr r betydligt hgren i bde Kina och Indien.

Till skillnad frn Kina r Sydafrikadessutom en demokrati med relativttrygga spelregler ven fr internatio-nella fretag. Vrldens artonde strstaaktiebrs ligger i Johannesburg.

Sydafrikas folk och dess ledare sak-nar inte utmaningar p vgen framt.Arbetslsheten r hg, ver 30 pro-cent, och omfattande kriminalitet ettnationellt trauma. Stora ekonomiska

skillnader lever kvar sedan apartheid-

ren och skapar bitterhet och grogrundfr hgljudda demagoger, som ledarenfr ANC:s ungdomsfrbund JuliusMalema.

frmst har intres-serat sig fr Jacob Zumas mnga fruaroch utomktenskapliga barn, har hanbedrivit en politik dr han hushllatmed de ekonomiska resurserna. Tillskillnad frn sina kollegor i USA och enrad europeiska lnder gr inte Sydafri-

ka ur krisen med enorma och vxandeunderskott.Nr avsparken gr fr frsta VM-

matchen den 11 juni infr en globalmiljardpublik, kan det ocks bli detfrsta kapitlet i en ny och ljusare bert-telse frn Afrika.


17/36


18/36

Vrldens befolkning blir allt tyngre. Och lndersom tidigare inte haft problem med verviktig befolkning

kan drabbas av en fetmaepidemi.


19/36

etma kar s pass kraf-tigt i industrialiseradelnder och vissa utveck-lingslnder att Vrlds-hlsoorganisationen

(WHO) har varnat fren global fetmaepidemi.

Officiell statistik visar att vrldensbefolkning blir allt tyngre, men ocksatt frekomsten av fetma varierar mel-lan olika lnder. WHO:s senaste siffrorvisar att ver hlften av befolkningen ilnder som Samoaarna och andra ari Stilla Havet lider av fetma. Kuwaiti Mellanstern kommer p andraplats och drefter fljer flera lnderi stra Europa. Enligt European

Association for the Study ofObesity vger nstan en tred-jedel av alla mnniskor i EUfr mycket och fler n en avtio r kliniskt feta.

tillbefolkningsstorleken bru-kar USA anges som vrldensfetaste land dr mer n 20procent av befolkningen harfetma. Kina har legat lgt i ta-bellen, men antalet vervik-tiga och feta kar oroandesnabbt.

I lnder som tidigare intehar frknippats med fetma och ver-vikt kan det bli ngot av en epidemi.Nya data visar dock att vervikten serut att stvjas, tminstone i Vsteuropaoch i USA. Det gller i synnerhet blandyngre och skolungdomar. Det storaproblemet r att de redan tjocka blirnnu tjockare, en grupp som dessutom

riskerar att drabbas medicinskt, sgerverviktslkaren Arvo Hnni vid Aka-demiska sjukhuset i Uppsala.

Fetma kar bland annat risken ochsamhllskostnaderna fr flera all-

varliga sjukdomar som diabetes, hgtblodtryck och hjrt-krlsjukdomar.vervikt och fetma kar ocks riskenfr en mngd andra typer av ohlsa.Flera studier visar att kvinnor medfetma har en kad risk fr urininkon-tinens och att strre grad av fetma germer uttalade besvr.

genom livs-stilsfrndringar eller genom

kirurgisk behandling med ex-

empelvis gastric bypass kanmedfra en tydlig minskningav besvren. I en aktuell stu-die pvisades urininkonti-nens hos tv tredjedelar av

de kvinnor som bedmdes frverviktskirurgi. Efter opera-tion noterades mindre besvrliksom frbttrad livskvalitet.

Orsakerna till vervikt och fet-ma r mnga och komplexa. Detfinns rftliga orsaker, men denkraftiga kningen under senaredecennier beror dock inte pfrndringar i arvsanlagen,

menar forskarna. Dremot harfaktorerna i vr omgivning ndrats ra-dikalt. Ett mer stillasittande liv i bilar,framfr datorer och tv-apparater i kom-bination med fet mat och sta drycker rsannolikt den bakomliggande orsaken.Det finns ven forskare som studerarom virus kan ligga bakom en del av densnabba globala viktkningen.

Flera studier visaratt kvinnor med fetmahar en kad risk frurininkontinens.


20/36


21/36

Framtidens rikaste mnniskor kommer att varagrna. Det r David Gottfried, som lr byggsektornbygga klimatsmart och hllbart, vertygad om.

Visst r jag en miljkmpe, men jagr ingen trdkramare och jag har minartter i affrsvrlden. Jag beslt mig fratt ta upp kampen fr jordklotet ochhur vi behandlar det, men jag tnkerinte ta upp kampen mot kapitalismen,sger David Gottfried.

Kapitalismen r drivkraften bak-om utvecklingen av en ny vrld, menen gyllene regel r att om man inte rgrn s drar man inte in ngra pengar.Om man dremot r riktigt grn s kanman tjna miljarder, tillgger han.

David Gottfried r en av vrldensfrmsta konsulter fr hllbara strat-egier och anlitas av svl byggindustrinsom storfretag och regeringar. Hanskundfrteckning r som en Vem rvem ver internationella fretag.

i sdraKalifornien och sger att hans krlektill naturen brjade nr han som pojkepackade ryggscken och gav sig ut pupptcktsfrder i bergen.

Jag blev frlskad i Yosemite ochinte minst i trd, sger han.

Hans miljmedvetenhet vcktes pStanforduniversitetet dr han lste tillingenjr och studerade resurshante-ring. Dessutom gick han p frels-

lngreexklusiva kostymer p jobbet, han gli-der inte omkring i en vrkig BMW ellerskter sina affrer i ett luxust inrettkontor allt det som var en sjlvklardel av hans tidigare karrir som fram-gngsrik fastighetsutvecklare.

I dag gnar sig 50-rige David Gott-fried t miljvrd snarare n t lyxkon-sumtion. Grundaren av miljorgani-sationen U.S. Green Building Councilgr i jeans p dagarna, cyklar till jobbetoch driver sina tre fretag i Berkeley iKalifornien frn ett solupplyst kontormed kala betongvggar och ett skriv-bord av spnskivor tillverkade av vete-strn. Han bor tillsammans med sin fruoch tv barn i ett gediget gammalt husfrn 1915, renoverat och ombyggt fratt vara s miljvnligt som mjligt.Fr privata transporter anlitar han CityCar Share, ett slags hyrbilsfretag drhan alltid har tillgng till den bil hanbehver.

Trots sitt miljtnkande frblir Da-vid Gottfried vertygad kapitalist. Hanlever p att visa storfretag hur de kanbli lnsamma genom att satsa p grnastrategier och ser ingen motsttningmellan att tjna pengar och att frskardda moder jord.

miljakivis


22/36

ningar om solenergi som hlls av pro-fessor Gilbert Masters.

Han talade om jorden, och p80-talet var det ingen inte ens pStanford som talade s mycket omden. Han blev en vckarklocka fr oss,minns Gottfried.

Efter college kom miljintresset litei skymundan nr Gottfried brjadearbeta med fastighetsutveckling fr ettframgngsrikt fretag i WashingtonDC. Han berttar om ren i sin sjlv-biografi: Greed to Green: The Trans-formation of an Industry and a Life.Nr fastighetsbubblan sprack i brjanav 90-talet brjade han p nytt att fr-ska hitta vgar att fra fram miljvn-liga byggtekniker.

vxte fram ur Gottfrieds vertygelseom att det bsta sttet att skapa normeroch intresse fr hllbara byggnadervar att samla miljgrupper, arkitekteroch tillverkare av byggnadsmaterial ien ideell sammanslutning. Det brja-de 1993 med ett mte med 60 fre-tag som i dag har vxt till ver 18 000medlemsorganisationer. Det kanskeviktigaste resultatet av deras arbeter Leadership in Energy and Environ-

mental Design (LEED), ett frivilligtgraderingssystem som anger standar-der fr konstruktioner och formgiv-ning av byggnader. r 2002 grundadeGottfried ocks World Green Buil-ding Council, som numera omfattarrepresentanter frn 66 nationella grna

byggnadsrd.Hllbara byggnader har mycket liteninverkan p miljn. De har lg vatten-och energifrbrukning, lga utslpp avvxthusgaser och avsevrt hgre kvalitetp inomhusluften. De byggs av tervun-na material och minimerar sopmngdengenom teranvndning och tervinningdr det ver huvud taget r mjligt.

En av de mest imponerande byggna-der som David Gottfried har arbe-tat med r David Brower Center, drhans kontor r belget. Hr har mngamiljorganisationer och ideella grup-per sina huvudkontor. Byggnaden gene-rerar elektricitet genom solcellspaneler,samlar in och teranvnder regnvattenoch anpassar belysningen genom att ut-nyttja dagsljuset s lngt det r mjligt.Byggnaden kommer frmodligen atttilldelas LEED platina-certifiering, denhgsta mjliga graderingen.

ven om David Gottfried inledde sinkonsultverksamhet 1994 med fokus p

grna byggnader utvidgade han milj-tnkandet till att omfatta alla aspekterav affrsverksamheter. 1995 grundadehan Regenerative Ventures, ett frist-ende bolag som samarbetar med tiomiljvnliga teknikfretag inom bygg-nadsindustrin.

Som styrelsemedlem satsar jag minexpertis i utbyte mot aktier, ungefr psamma stt som en riskkapitalist satsarpengar, sger han.

gick han ett steg lngremed partnerkonceptet och startadeU.S. Regenerative Network, dr en li-ten och noga utvald grupp miljledan-de fretag inom byggsektorn kommeratt samarbeta fr att dela med sig avsina erfarenheter och presentera demfr kunder som letar efter hllbara pro-dukter och tjnster. Mlet r att spridamiljvnliga produkter p marknaden.I dag r han ocks en av experterna iSCAs Tork Hygiene Council.

Att bevisa lnsamheten i kta hll-barhet har blivit David Gottfrieds mis-sion i livet.

Jag tror att framtidens miljardrerkommer att vara mrkgrna, och jagkommer att gra allt fr att skapa enmrkgrn ekonomi, sger han.


23/36


24/36

Vrldsrekord

Bjrn Borg hadeslagit Roger Federer i tennis, som omGunde Svan hade vunnit ver Pet-ter Northug i lngdskidor eller Sven

Tumba puttat sig till segern ver TigerWoods i golf. Nr SCAs finpappersma-skin PM2 i Neuss i Tyskland produ-cerade 2 200 meter papper i minuteni mer n 24 timmar den 34 februarii r, betydde det inte bara att den slogvrldsrekord. Det faktum att PM2 kp-tes och installerades 1972 gr hndel-sen n mer unik.

Speciellt som konkurrensen bestrav maskiner som r tre, fem eller tio rgamla, sger operations manager JanWohlbold p SCA i Neuss.

Nr SCA tog ver anlggningen2007 producerade PM2 2 000 meterpappersnsdukar i minuten. Sedanvertagandet har det tidigare rekordet

fr maskinen legat p 2 100 meter iminuten, det har efterhand kat, ib-land med s mycket som 30 meter i mi-nuten. Vad r hemligheten med att halyckats gra maskinen snabbare, spe-ciellt en som har 38 r p nacken?

Ngot som vi har visat med den hrmaskinen r att lder inte r s avg-rande som de mnniskor som finns vidmaskinen och hur de gr sitt jobb. Dethar varit vrt fokus de senaste tv renoch vi har jobbat mycket med samar-betet mellan underhllsexperterna och

I februari i r slog SCAs PM2 i Neuss hastig-hetsrekordet fr hur snabbt en pappersmaskinkan g. Det r imponerande, inte minst fr

att maskinen i sig r i en mycket mogen lder ipappersmaskinsvrlden.


25/36

papperprocessfolket. Att de frstr varan-dra. Du kan inte bara kra en maskinfr fullt tills den gr snder. Samtidigtmste de som ansvarar fr underhlletfrst processerna och deras krav.

att slett vrldsrekord, det tidigare rekor-det hlls fr vrigt av ett mexikansktpappersbolag som lyckades producera2 160 meter i minuten. Det vergripan-de mlet har varit att uppn den kvali-tet som krvs, till optimal kostnad.

Ett av vra ml var att f ut mer urmaskinen och vi frstod att det bstasttet att gra det p var inte p tekniskvg utan genom att motivera teametsom arbetar med maskinen. Vi mrkte

att ju hgre ml vi satte fr teamet,desto mer taggade blev de och destobttre blev resultaten, frutsatt att dehade rtt verktyg att arbeta med, sger

Jan Wohlbold.Dessutom, med hgre hastigheter s

produceras naturligtvis mer papper. Enannan effekt de mrkte var att kvalitetenp pappret faktiskt blev bttre. Fr attkunna uppn s hga hastigheter krvsnmligen bttre processkontroll och attmaskinen r vl underhllen, krav somminskar p en 200 meter lgre niv.

Totalt lyckades Jan Wohlbold ochteamet kring PM2 producera 182,4ton nsdukspapper av mrket Tempounder det dygn vrldsrekordet sattes.Det motsvarar 750 pallar nsdukar.Men, kan de sl sitt eget rekord, kan de

finslipa sina processer och underhllytterligare?

Fr PM2 i Neuss? Nej, inte p kortsikt. Det finns vissa delar i maskinensom har en begrnsning och vi har kol-lat med leverantrerna av delarna omdet r mjligt, men just nu r grnsenndd. Men p lite lngre sikt kan detppna sig mjligheter.

sattes ocksnyligen ett rekord i deras TAD-maskin

(through air drying) p 1 680 meter iminuten. Vrldsrekordet fr newsprint lig-

ger p 2011 meter i minuten. Men detvergripande rekordet fr samtliga ty-per av pappersmaskiner r 2 200 meteri minuten. Det r lite som att jmframed boxningsvrlden, du har olikaviktklasser med mstare, och s hardu en mstare fr samtliga klasser ochdet r vr PM2 i Neuss. Ingen annanmaskin r snabbare, sger en stolt JanWohlbold.


26/36

Trots en omfattande finansiellkris och lgkonjunktur blev r-relseresultatet fr 2009 ver 9,6miljarder kronor, vilket r ett avde bsta i SCAs historia.

SCAs hygienverksamhet, somr mindre konjunkturknslig nskogs- och frpackningsverk-samheten, hade ett bra 2009,med kat resultat och kad om-sttning.

Frpackningsverksamhetenhade ett riktigt tufft 2009 ochredovisade lgre omsttning ochett frsmrat resultat.

Trots en svr marknadssitua-

tion blev 2009 ett brar fr verksamheteninom skogsindu-striprodukter.

SCA r ett avvrldens mest hll-bara och etiskafretag. SCA in-tar frstaplatsen iFolksams index fransvarsfullt freta-gande.

Om vrldens skogarskttes p samma stt som SCAsskulle det lsa en stor del av pro-blemet med klimatfrndring.

I Tonhallen, Sundsvall.360 registre-rade aktiegare, varav 250 frn Vs-ternorrland. Fullsatt! Vrvindar med sol, fgel-sng och smltande sndrivor. Frdiga tallrikar pitalienskt tema. Bubbel i glasen.Hygienartiklar, tidskrift, brnsle-pellets, tablettask, skogsplantor. Ja. Sex bussar med 220anmlda aktiegare gjorde innan

stmman brjade en tre timmar lngrundresa dr man beskte en av-verkning, Bogrundets plantskola,

strand, Tunadals sgverk, Tuna-dalshamnen, Ortvikens pappersbrukoch SCA R&D Centre.Bara tv, men vldigt envetna. Allt fungerade smidigt ochhelt utan incidenter. En bedrande film om envrkollektion bljor i fotbollsmilj. Mrk kostym domine-rade p podiet, rutiga skjortor varvanliga bland publiken.Har vi inte kommit lngre 3.70 SEK.

www.libero.se


27/36

Stor


28/36

Sense r SCAs nyahllbarhetstidningsom ska presente-ra och beskriva de

mnga hllbarhets-projekt som SCAarbetar med. Senseriktar sig till SCAskunder, andra orga-nisationer och jour-nalister. Sense kom-mer ut tv gnger perr p engelska.

MAKING SURE

YOUR COMPANY

STAYS ETH ICAL

900 IDEAS THAT

SAVE MONEY

AND THE PLANET

Slimmer waste

with TorkXpressnap

A Russianlesson inwomanhood

Reduce impactto createan impact

Natural carbonstorage for asafer future

EUs publicprocurementgoes green

SENSESENSEA MAGAZINE FROM SCA ON SUSTAINABILITY N 12010

PACKAGING A DESIGN CHALLENGEWHERE NATURE TAKES CARE OF THE WASTE

NEWSHOPPINGPATTERNSSET

GREENAGENDAPAGE6

CODE OF CONDUCT


29/36


30/36

Syd m sti


31/36

SCAssgverkiBollstabrukharenlnghistori

a.Lika

lngelrdetidenfred

ettadisponentbostadenhafunnits

ettspke,GrDamen,v

arsosaligaandenidag

kan

hrasstkaisalarnap

vervningen.

SpketpBollstabruk


32/36

Bollstabrukvarunder1

800-taletettavde

strstaochmodernastefu

rusgverkeniEuropa.


33/36

Vad som hnde med flickan r detingen som vet.

Vad man dremot vet r att piganinte fick ngon ro efter dden. Som enosalig ande har hon fortsatt att vand-ra runt p herrgrdens vervning,

kldd i tjocka gr klder fr att intelocka till nya erotiska trakasserier.

Det finns mnga historier om denGr Damen i Bollsta herrgrd. Ochmnga sger sig ha sett och hrthenne men hon har bara visat sig frmn, aldrig fr ngon kvinna.

Sundsvall gickemellertid bara ett nattskift innanhan vgrade komma tillbaka. Han be-rttade att han hade haft ngon som

suckande fljde efter honom hela nat-ten fr att till slut mta en vacker, gr-kldd kvinna vid ladugrdsknuten.

Och den prst som inte trodde pspken och erbjd sig att komma tillherrgrden fr att lsa bort Gr Da-men valde efter ett frsta frsk attaldrig mer tervnda.

Det sgs ocks att disponenten frGraningeverken, Gerard Versteegh,berttade om en grkldd, snygg damsom ofta vandrade efter honom nrhan gick genom salarna p natten.

ven Versteeghs privatchauffr TageWallin kunde hromret bertta omGr Damen. Han blev en gng ombeddatt ta hand om arbetsgivarens hundsom en natt blev vettskrmd och medrest ragg vgrade g tillbaka till sin sov-plats i herrgrdens kk.

Hundar r knsliga fr spken, saTage Wallin. Ngot eller ngon gjorde hunden livrdd.

Ochdenprstsomintet

roddepspkenocherbj

dsigatt

kommatillherrgrdenf

rattlsabortGrDame

nvalde

efterettfrstafrskatt

aldrigmertervnda.

somlade grunden till industrialiseringenav Norrland. Invid ngermanlvenetablerades en bit in p 1700-talet enmasugn i vad som kom att bli Bollsta-bruk.

P samma plats vxte under1800-talet ven en sgverksrrelseupp, med ett sgverk som idag r ettav de strsta och modernaste furusg-verken i Europa. Av det som en gngvar en masugn terstr dock bara enslagghg.

Men brukets herrgrd, eller dispo-nentvillan, finns kvar.

Frn brjan utgjorde den stnds-mssig bostad t brukets patroner.Senare frvandlades byggnaden till

koncernhgkvarter t Graningever-ken. Idag r huset regionkontor tLRF, Lantbrukarnas Riksfrbund.

Mnniskorna m ha kommit ochgtt i herrgrden men en hyresgst be-str. nda sedan slutet av 1700-taletlr det ha funnits en osalig ande somsuckande vandrar runt p herrgr-dens vervning.

nmligen att envacker piga som arbetade i herrgrdenvckte patronens kttsliga lustar. Honblev med barn, vilket p den tiden varlika med personlig katastrof. Ogiftamammor frkastades fr evigt avbde samhlle och kyrka, och derasavkomma stmplades som horungar.

Den frtvivlade pigans enda utvgblev att dlja sin graviditet och sedan ismyg dda barnet.

Enligt sgnen eldade hon upp sittbarn i en av herrgrdens kakelugnar.


34/36

Hgre vinst trots kraftigtkade rvarukostnader

blev 1 748

miljoner kronor (exklusive omstruk-tureringskostnader p 244 miljonerkronor), vilket var 16 procent bttre nfrsta kvartalet 2009.

Rrelseresultatet sjnk med 5 pro-cent till 2 027 miljoner kronor. Vd Jan

Johansson frklarade att resultatetpverkats negativt av kraftiga prisupp-gngar p rmaterial som returpapperoch massa prisuppgngar som inteomedelbart kan kompenseras med pris-hjningar.

Rvaruprishjningarna pverkadei frsta hand Mjukpapper dr rrelse-resultatet minskade med 18 procent

jmfrt med fregende r. Fr Skogs-

industriprodukter minskade resultatetmed 16 procent, detta till fljd av lgrepriser p tryckpapper. Inom Personligahygienprodukter fortsatte dremot denpositiva trenden och rrelseresultatetsteg med 5 procent, frmst beroendep kade volymer och lgre rmaterial-kostnader.

har haft entuff period under finanskrisen, kundeocks redovisa stigande rrelseresultat,

bland annat fr att omstrukturerings-programmet nu ger effekt.Vd Jan Johansson ser med tillfrsikt

fram mot resten av ret. Marknadsut-

sikterna r verlag frsiktigt positiva:Efterfrgan p SCAs hygienprodukterr fortsatt stabil, med god tillvxt p deprioriterade tillvxtmarknaderna.

ska marginaler-na frbttras genom prishjningar ochminskade kostnader, ngot som frvn-tas ge effekt under andra halvret.

Inom frpackningar frvntasmarknadsefterfrgan ka. Tryckpap-persmarknaden i Europa visar ocks

tecken p viss terhmtning och inomsgade trvaror r marknadsbalansenfortsatt god, sger Jan Johansson.

Stigande rvarupriser pverkade SCA under frstakvartalet, som vinstmssigt nd blev 16 procent bttren motsvarande period i fjol.


35/36

www.libero.se


36/36

ENTEVOR AB

Lagervgen 28 136 50 HANINGE

Awaken the eye.And tummies will rumble.

SCA PACKAGING SWEDEN AB

Division Display

No wonder competition about looks is a killer. We know how you can be

the winner. We work with it every day.

Our arena is the quickest growing system for outdoors

advertising on the market easyad. With unique advantages

when it comes to print, special effects and handling.

We offer billboards, accessories, design, mounting, print, logistics, posters

and service.

Get in touch directly: [email protected] or [email protected]

sca magasin shape 2/2010 svenska

Documents