Regional lärkonferens 30 september 2010

Marcela Mella-Rinderud, projektledaremarcela.mella-rinderud@arbetsmiljoforum.se

Hur kan likabehandlingsfrågorna, det vill säga,samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet

oavsett diskrimineringsgrund involveras i projekten?

Socialfondens stödstruktur

• Processtöd• Temagrupper

– Unga i arbetslivet– Entreprenörskap och företagande– Integration i arbetslivet (TIA)– Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O)– Likabehandling

ArbetsmiljöforumArbetar för ett hållbart arbetsliv

1905 - 2006 – 2010

Det ledande media- och utbildningsbolaget som levererar integrerade produkter och tjänster

inom arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade ämnesområden.

Arbetsmiljöforum

• Du&jobbet• Utbildningar• Working life• Webbtjänster• Projekt/ uppdrag

Tema Likabehandling

• Arbetar för ett arbetsliv där alla ska ha samma möjligheter och rättigheter.

• Temagruppernas roll är att ta fram, analysera och systematisera projektresultat i syfte att påverka mer långsiktigt än vad de enskilda projekten kan göra själva.

• Vi ska nå genomslag och påverka inom det aktuella området.

Våra frågor

• Framgångsrika insatser i arbetet med jämställdhetsintegrering

• Framgångsrika insatser i arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

• Metoder för likabehandling i arbetslivet• Kompetensutveckling i arbetet med

diskrimineringsgrunderna

Vårt arbete

• Insamling• Systematisering• Spridning• Transnationellt

Kartläggning av projektansökningar• I vilken omfattning och på vad sätt arbetar projekten med

likabehandling i arbetslivet?

• Hur arbetar man med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet?

• Överensstämmer projektens inriktining, ansatser och metoder såsom de presenteras i projektöversikten med föreliggande styrdokument?

• Vad kan vi så här långt lära av processen och hur kan vi arbeta vidare?

Kartläggning av projektansökningar

• Granskning av styrdokument

• Granskning av genomförande ansökningar

• Enkät till genomförande projekt

De regionala planerna• Prioriterar insatser till personer som har svårt att etablera sig

på arbetsmarknaden. Framförallt personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättningar, långtidssjukskrivna och unga.

• Efterfrågan på insatser fokuserar främst på dessa grupper, inte på strukturerna.

• Alla regioner visar att de har kunskap inom likabehandlingsfrågor.

De regionala planerna (forts.)• Efterfrågar blandade målgrupper.

• Den könssegregerade arbetsmarknaden i den egna regionen är också ett problemområde alla lyfter och som de vill ha in ansökningar utifrån.

• Nästan alla regioner lyfter jämställdhet och tillgänglighet, men det betonas olika mycket vad som menas.

Övre Norrland och Mellersta NorrlandProblem

• Brist på arbetskraft med rätt kompetens• Könsobalans • Skillnad på kvinnors och mäns formella

utbildningsnivå• Åldersdemografisk obalans• Låg återgång till arbetslivet efter

sjukskrivning

Övre Norrland och Mellersta NorrlandPrioriterar

• Val av arbete ska ske könsneutralt

• Uppmuntrar kvinnor och män att välja otraditionellt gällande utbildning och yrke

• Kunskap om diskriminering och långtidssjukskrivning

Övre Norrland och Mellersta NorrlandPrioriterar

• Inom PO1(om kompetensförsörjning) om insatser för ökad kunskap om jämställdhet, integration, tillgänglighet och mot ohälsa för kvinnor inom vård och omsorg

• Kompetensutveckling till sysselsatta i hur diskriminering kan motverkas och likabehandling främjas

• Jämställdhet och tillgänglighet genom hela programförfarandet

Ansökningarna och enkäten

• Genomgång av 590 projekt ansökningar

• Enkät till 580 genomförande projekt. 50% svarsfrekvens

Ansökningarna och enkäten (forts.)Problem

• Utanförskap• Arbetslöshet• Kompetensnivås kring jämställdhets- och

likabehandlingsfrågor• Förmågan att möta en mångfald hos sina

kunder/brukare/medborgare

Ansökningarna och enkäten (forts.)Problemområden

”Arbetslösheten bland personer med funktions-nedsättningar är alltid konstant oavsett hög- eller

lågkonjunktur...vi försöker finna nya vägar förmålgruppen...utbildning med praktik.”

(målgrupp)

Ansökningarna och enkäten (forts.)Problemområden

”Att få förståelse och kunskap iorganisationen för de behov som finns så attpersoner med funktionshinder kan anställas

och få en fungerande roll.”

(organisation)

Ansökningarna och enkäten (forts.)Problemområden

”Att ungdomar i vår målgrupp möter mångamyndigheter med olika regler och krav/ förväntningar.

Många ungdomar riskerar ”falla mellan stolarna”.Projektet strävar efter ett helhetsgrepp, där de

individuella behoven är i centrum – inte deadministrativa gränserna.”

(målgrupp-organisation)

Ansökningarna och enkäten (forts.)Metoder

• Individ (coachning, praktik, utbildning, empowerment, samverkan och validering)

• Struktur (diskussioner och utbildningar)

Diskrimineringsgrunder• En tredjedel arbetar med någon. Vanligast är kön,

funktionsnedsättning, ålder och etnicitet• Blandning av målgrupper

Ansökningarna och enkäten (forts.)Jämställdhetsintegrering

• 487 projekt (82%) arbetar på något sätt med jämställdhetsintegrering.

”Vi kommer att jämställdhetsintegrera.””För att uppnå jämställdhet rekryteras lika många kvinnor som

män.”

Tillgänglighet• 538 projekt (91%) arbetar på något sätt med tillgänglighet.

”Vi har ingen personal med funktionshinder.””Vi kommer tillgänglighetsanpassa våra lokaler om målgruppen

behöver det.”

Ansökningarna och enkäten (forts.)

En stor del av projekten har svårigheteratt arbeta med jämställdhets- ochtillgänglighetsaspekten.

Fokus på vad som ska göras men intehur det ska göras.

Ofta kopplat till målgruppen och inte tillProjektorganisationen (externt-internt)

SlutsatserMålgruppernas möjligheter att påverka i frågor som berör dem är

mycket begränsade.

Fokus ligger ofta på att förändra individ/ grupp snarare än struktur.Till exempel inom PO1, om kompetensförsörjning, är det medarbetarna

som ska utvecklas snarare än hela arbetsplatsen. Vad gör man av kunskapen?

Fokus ligger ofta på målgrupper som problem snarare än resuser. Till exempel inom PO2, om ökat arbetskraftsutbud, är det individen som

ska förändras för att komma ut på arbetsplatsen.

Projekt som arbetar med frågornaPilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län

Krokoms kommun arbetar på ett innovativt sätt medrehabiliteringsprocessen – genusperspektivet finnsmed hela vägen. Både företagshälsovården ochchefer inom kommunen måste tänka till kring vad de egnaföreställningar kring kön kan få för konsekvenser för mäns ochkvinnors återkgång till arbete. Kommunen har sett att kvinnorhar högre ohälsotal, blir kvar längre i sjukskrivning, och mindreresurser läggs på kvinnor i rehabilitering. Kommunen kräver nu iupphandlingar att företagshälsovården har ett genusperspektiv.

Projekt som arbetar med frågornaOpenmindness

Vänder sig till arbetsplatser där man tror påutveckling av både företagenskonkurrenskraft och förståelsen attolikheterna hos människor är en möjlighetoch inte ett hinder. Erbjuder anställda ochföretagare i Umeå regionen utbildning ochseminarier i mångfaldsfrågor.

Projekt som arbetar med frågornaHamburgerkedjan Max

Har tillsammans med bl.a. Samhall verkat för att fler unga medfunktionsnedsättning ska få arbete. För att skapa arbetstillfällen menarman att inställningen hos anställande part behöver förändras. Maxarbetar kontinuerligt med utbildning och värdegrundsarbete för befintligpersonal för att motverka fördomar och diskriminering.

Mera Mångfald – Jämställd Jämt

Vill öka kunskap om medvetenhet kring mångfald ochjämställdhetsintegrering som verktyg att öka attraktionskraften ochtillväxten i kommunen.

Hur kan likabehandlingsfrågorna involveras i projekten?

• Involvera målgruppen• Arbeta med strukturer • Intersektionellt perspektiv• Normkritiskt perspektiv

Foto: Johan Svanestrand