QU. HORATH FLACCfEP I STO L Ai AD L OLLI UM

S U ET ICE RED DITJE

Q. U A S

VENIA A1VIPLISS. FACULT. PHILOSOPH.

PRiESIDE

ICO GÖTLINELOQTJ. KT POCSEOS PROFES S. REG. ET Oß|>,

A C NÜMOP II H, PRÄPEC T.X

PRO GRADU PHILOSOPHICO

PROPONIT

GEORGIUS INGELGRENSTIREN O. KAHRKANUS

SMOLAVDUS

IN AUDIT. GUSTAV. DIE XM DECK MB. MDCCCXf

K. A. M. S.

U P S A L I JE ,

EXCU DEBANT STEKHAMMAR KT PALMBLAD,»EG. ACADEMEE TYPOGRAPHI,

KONUNGENS

HÖGSTÜETRODDE MAN

STATSRÅDET OCH KOMMENDÖREN

AF ICONGL MAJ:TS NORDSXJERKE ORDEN

SAMT.

RIDDAREN AF KONUNG' CARL XT IIIS ORDEN.

HÖGVÄLBORNE FRIHERRE.

HERR

CR iL ii.EN AF DE ÄDERTON I SVENSKA AKADEMIEN

\

Du , som af Maro sjelf i hans helga Mysterier invigd,Lärt genljuda hans sang Skandiens dalar och berg ,

Och. kring Målårens stränder Xors.pri.dt den tjusning, som fordomPiaccus vid Tiberns strand gaf sin Poetiska konst,

Skada ej här ett Ikariskt for-sök att följa Din sängflygt,Der Du i Skaldernas spär svingar till stjernorna opp;

Skada —— beundrande blott med en offerblöinma i handen

Tvekande ynglingen står. Vågar han räcka dig den? —

Späd hon är, nyss flyttad if;ån Ausoniens himmel,Nordens frostiga mark frukta dess skalfvande blad.

O! mottag, i din skyddande hand, halfstelnad den späda?

Ty af Din bifallsblick lifvas hon endast i„uen.

Georg Ingelgren.

ANDRA BREFFET I FÖRSTA Bö.K.EN

JVledan i Rom, o Lollins, du vältalighet S/var,Har jag äterläß i Prmeßer Tro]wurms Krigsßtald,Som hvad Jkånt är och fult, kvad nyttigt är eller icke,Bättre oeh mer hegriptligt lär än Chnjfippm och Krantor,

5 Hvarfåre få jag tror, nu hår, om ej något dig hindrar.Denna Dikt, hvaruti, hur får Paris' kärlek i Hingfamt

Krig med Barhareme Grekland btef mveckladt, berdttasyDarliga Fårflars och miderfåiares hetßghet målar.Arttenor råder att krigsorfttken i början förqväfva,

10 Men hvad fvarar .väl Paris? Att ingen förmår.att betvingaHonom att herrfi.a i lugn och lycklig lefva, DaJkmåarNeßor att Atrevs fon förlika med jonen af Pelevs.Kärlek den förre, men vreden gemenfamt bränner dem begge.

E PIST. II. LI B. L

Trojani belli fori p torem , maxime Lolii,Dum [u cieciamas Roms, Prsnefre relegi?Qui, quid lic pulchrtrm, quid turpe, quid utile, quid noo,Pienius ac melius Chryfippp & Crantore dicir.

5 Cur ita crediderim, nili quid te detinet, audi»Fabula, qua Paridis proprer narratur a moreraGrscia Barbaris lento collifa duello,Stulcorum regum & popuiorum continet seftus,Antenor cenfet belli prscidere csufam,

jo Quid Paris? ut falvus regnet, vivatque beatus,Cogi posfe negar. Neftor componere litesInter Peleiden feflinat & inter Atreiden:Hunc amor, ira quidem cemmuniter urit utrumque.

A

y 3 (Allt hvad Forßctrne fela Achiverne /Kola forfonct:

3; 5 Uppror, fvek och vald och oren hißa och vredeAgn rum fä val inom Iliums murar fom utom,

Men. deremot, livad dygden formar, förenad med vishet3Har han får ofs franfällt i Uhjsfes ett nyttigt exempel,Som, dä han Tröja förfört, mängforflagne, fä mänga

20 Folkfags fläder och Jeder befeit, och pä rymliga hajvet,Hemfart flg och de fm a beredande., mänga bekymmerUtftätt, ojorfäiiklig. i motgängsftormarnas bojor..Dit Sirenernas fäng och Circes' bägare känner:Hade och h a n fom kamratcrne elärligt begärlig dem uttömt,

25 Skulle han varit en jkökas fiaf, vanfrejdad. och tanklus. 5

Lefvat en ofnygg hund, en gijttjeäljhande fugga.Nollor äro vi blott- och födde att äta och dricka.

Likt Penelopes friare, fulare, likt de FedcersKonungs hoffnein, hv.ilka jin kropp blott flotte med omforgQuicquid deliranc reges:, plé&unmr ÄcHivi.

a?5 Seditione, dolis-, fcelere, atque libidine, & iralliacos inrra muros peccatur, & extra,Rurfurn , quid virtus, öl. quid fapiencia posfir?Unle propofuit: nobis exemplar Uiysfem:Qu i domiror Trojae, mulrorum providus urbes

20 Et mores hominum infpexit: latumque per aequoDum fibi, dum fociis re di tum parat, afpera multa.Perrulit, adverfis rerum immerfabilis undis.Sirenum voces, & Circte pocula nofti:Quae fi cum fociis ftultus cupidusque bibisfet,

25 Sub domina meretnce fuisfer rutpis & excors:Vixisfet canis tmmundus, vel amica luto fus.

Nos numerus funuis, & fruges confumere natt,Sp >nfi Penelopes, nebulones, AlcinoiqueIn eine curanda plus aequo operata Juventus:

) 3 (

30 Och for hvilka ett nöje det var att ffcxx till middag^Och vid ljudet af harpans flag bortdanfa bekymren,

For att mennifiwr mörda, om natten rufvars uppfa:Du, får att rådda dig ffelf, ej vill uppväckas; nun vill cluIcke löpa fom fri/k , du fom v'attufigtig dock mäße.

35 Om for dager du bok och ljus ej fordrar , om ickeDu pä det ädla och nyttiga dä använder din fjälskraft,Skall du af afund plägas och--kärlek, vaken. Men hvarfuvHaflar du de t borttaga, fom fmärtar ditt oga, men dröjerAret om att bota ett ondt, Jom fräter ditt hjerta?

40 Början är hafgjordt verk, haf mod att visheten föka!Börja: ty den fem en tid utfåtter att lefva förnuftigt,Dilmar bonden, fom väntar att floden fnart fkall förrinna;Men hon rinner ännu och hon fkall i evighet rinna.

Men blott penningen föks,och för. -kommande arflvingar, rika45 Huflrur, och ouppodlade fält förmildras med plogbiln.

30 Cui pukhrum Fuic in medios dormire dies3 ScAd ttrepitum citharas cesfatum ducere curam.

Ut jiigulent hominesj furgunt de no&e latronesfUt te jpliim ferves, non expargifceris? atquiSi noiis fanus, curres hydropicus: Sc ni

35 F o fe es ante diem iibrum cum lumjne, {i nonIntendes animum Üudiis & rebus honefiis,Invidia vel amore vigil torquebere. Nam cur9Qute laedunt oculos, feftinas dernere; fi quidEtt animum, difFers curandi tempus in annum?

40 Dimidium fa£ti, qui ccepit, habet; fapere aude:Incipe. Qui refte vivendi prorogat horam,Rufticus exfpe£lat dum defiuat amnis; at illeLabitur, Sc labetur in omne volubilis aevum.Qyaeritur argentum, puerisque beata creandis

45 Uxor, Sc incultas pacantur vomere filvae»

) 4 (Den fem har nog Ull lifvets behof, han onfke ej ni era!Ej landtgode och'palats, ej guld- och pi-nningehäfiarKunna den fjuke agarens kropp frän febern befria,Ej hans fjdl frän bekymren. Men frifk bor ägaren vara,,

50 Om han fin famlade egendom rätt tänker a t njuta.Den fem af fruktan qväljs och begär, af godsfä foi nöjer,Som af tafior en ugonjjuk, och podager af omfiag,Eller fem värkande öron, dä fmuis fig famlat af Citran,Om ej kärlet är rent; hvad deri du gjuter, det fumar.

55 Fly vällufieiiy ty vållufi, köpt med fmärta, är Jkadlig,Alltid den girige är i behof: fätt gräns for begäret.Ockfä den afundfjuke vid andras frodighet magrar.Ett pinfammare qval Siciliens grymma Tyranner'Ej upptänkt, än afunden är. Den fin vrede ej flyrev,

60 Skall ogjordt fiart onjka hvad hamn och fmärta begärde,Dä med ett gräiislofi hat han till hämdJig fiyndade väldfamt»

Quod faris eft, cui contingir, nihil amplius cpter.Non d o-mus, & Fundus, non aeris acervus & auri./Egroro domini deduxit corpore fehres,Non animo curas:: valeat posfesfor oportet,

50 Si comporratis rebus bene cogirat uti.Qui cupit, aut rnetuit, juvat illum fic domnsautres,Ut lippuin pi£lae rabulte, fomenta podagram,Auriculas citharse colle£fca forde dolentes.Sincerum eft nili vas, quodcunque infundis, acefcir,

55 Sperne voluprates; nocet emta dolore voluptas.Semper avarus eget: cerrum voto pete finem.Invidus alterius macrefvit rebus opirms.Invidia Siculi non invenere TyranniMajus tormentum. Qui non moderabitur irae,

€o !nfe£tum volet esfe, dolor quod fuaferit & mensDum poenas odio per vim feftinat inulto.

) 5 (Vrede dr kort rafieri. Ditt finne fyr ; ty clef herrjko.r,Om det iclie behferrjkas. Med tyglar och band det betvinga!Fålen, dä fpdii dr' nacken dnnu, invänjer beridasn

65 y£Yr dtn vdg ga\ ryttaren vill: en blifvande jagthundMafte fårut pä garden jkälla pä fpar af en hjorthud ,

Innan han drifver i jkogen. O Tngling! medan ditt hjertaRent dr dnnu, lat gjutas deri den Vifares lardom!Eft nytt kdrl den lukt, fom det fatt engäng det behäller

70 Länge Om vagen du gär med dröjande feg eller jnabba,Hvarken jag väntar dig opp, ej heller jag bräclfkar att hinna.Ira , furor brevis efh Animum reger qui nifi paret,Imperat: hunc frenis, hunc tu compefce Matena.Fin g it equum tenera docilem cervice m a gifterIre, viam qua nionftret eques: venaricus, ex quoTempore cervinam pellem latravit in aula,Militac in 11Jvis catulus. Nunc adhibe puroPeiffore verba puer, nunc te mehoribus offer.Qvo femel eft imbura recens, fervabit odorem

70 Tefta diu. Qyod ft cesfas, aut ftrenuus anteis»,Nec tardum opperior, nec praecedentibus inftoe

) 6 (AD ER TONDE BREFVETI FÖRSTA BOKEN.

jag dig, cfdlc LotHur, rått lärt känna, fä fyr duSmickravens laga maner , da du närmat dig någon med vänfcp.Likfom -i drxfgt och feder en fiygiig qvinna är olikAdla Ma tronan} fä filjs frän vännen bedrägliga smickrarn0

5 Men ett fel, fem näflan är flurre och detta emotfa.it,År en grof,- ohyffad och ■ cbehagelig plumphet,Som med ett oklippt fägg och fvartnetde tänder fig vi/arOch'vill verkelig dygd-och den ädla friheten kollas.Dygden är midtemellan, frän ytterligheterna af/kild,

10 Öfverdrifuit den ene är färdig till jmicker: vid bordetAllt han heter, och fin gynnares vink Jä f. afvift iakttar ,

Sii upprepar hans ord, upptager hans fallande uttryck ,

Som dä en gosfe hvad Läraren fagt upprepar med rädslasEller fom Mimen, når underordnade rulen han felar,

EP IST. XVIII. LI B. I.

S] bene te novi, roetues, liberrime LolU,Scurrantis fpeciem prabere, profesfus amicum.Ur matrona mererrici d i fpar erit atqueDifcolor, infido fcurrae diflabit amicus.

5 Ett huic diverftim virio vitium prope majus,Afperitas agreftis, Sc inconcinna, gravisqueCommendat quce fe intonfa cute, dentibus fltris,Dum vult libertas mera dici, veraque virtus.Virtus eft medium vitiorum, «Sc utrinque reduthim.

io Alter in obfequium plus aequo pronus, Sc imiDerifor le£ii, lic nutum divitis horret,Sic iterat voces, Sc verba cadentia tollit,Ut puerurn facvo credas di£fcata magiftroReddere, vel partes mimum tra&are fecundas.

J 7 (C

l'5 Ofta om getull träter den ene • och faken förfäktar,Väpnad med narrinfall och fager, att hellre än någonEftergifva., och ej cm allt hvad jag älfkar,mhi■ meningHögt utjägci) en lefnadsälder ämifr jag jörfinädde..Ty ■ Imiid trätes' dä om?. Het Docilis mer eller Koflor

ZO Ar Minnet väg till Brunduftwn. längd eller Appi!Iden fora ett- foriande fgel .ntblottar och faadliga luftans

Denfom af högmod oj'ver J ormäga fig kläder och föder^,Den fem af heftig: penningetorß och hunger beherrfias,Eller fom fattigdomen af blygfel Jkyr, Jkall en rik vän

23 Faßän tio gånger fä laßfull, hata och affky;Eller, faß'än ej hata, beherrfka; och Ulfom. en om m-orOnjka att mer än han fjelfy han vis och dygdig fiall vara.Näflan fager han janteMin ■ rikdom- (Täflu- med mig ej?)" Till en därfhap fotfar, fom dig ditt armod förbjuder,.

30 ''Icke fur vid anjlär en klient, hans toga: hvävjor dig

35 Alter rix a tur de la na faepe esprins, ScPropugnat, nugis armatus: Sciiicet, ut nonSrt mihi prima fiel es 3 er, vere quod placet, ut norrAcricer ela-rren», pretiuai getas ■ altera lorder.Ambigitur quid enim? Caüor fciat, an Docilis plusr

20 Brundofium Minuei melius via duear, an Appi.Quem dam not a Venus, quem praeeeps alea nudat,Gloria quem fupra vires <Sr ve (tit, & ungit ,Quem tenet argenti litis importuna famesque,Quem paiipertatis pudor& fuga; dives amicus,

25 Ssepe dsce-.ro vitiis inftru&ior, oéit, & horret :Aue, fi non odir,. regit; ac, veluti pia mäterPlus, quam fe fapere Si virtutrbus es fe priorenrVulc, Sc a it prope vera: ^Meae (contendere rolf?,Stultitiam patiuntur opes: tibi parvula res eft.

30 :;Ar£h decet fanum comitcm. toga; define mecum* '

) 8 (''Mäict med mig?'* — Hvem helft Entrupeks unfkadefkada,Koftbara kläder han gaf; ty lycklig nu i den grannaRocken, han nya planer och hopp upptänkande fattar,Sofver till dager, får flygtiga qvinnors Jknll han fSrftmmar

35 Åra och pligt, fårdjupas i fknld. och till Jlut får betalningFäktar eller en häft med trädgårdsfåker till torgs kår.Aldrig din Gynnares hemlighet utforfika, och hvad hanAnförtrott dig, fårdålj, oni än vin dig förbryllat och vrede.Ej beröm din bojelfe blott, och din Gynnares tadia;

40 Och da ha n vill jaga, ej du författa poemer.Mellan tvHUngsbråderna Zethus och Amfion uppkamDerfore ovänjkap, tills lyran, får Zethus förhatlig,Tyflnat. Amfion flägs jår den alfvarfammare broderns

■Böjelfe eftergifvit; fa du den mäktige vännens45 Mildare bud, åtlyd, och ß ofta pa fälten han utfår,

Med Etolifka garn tungt lafiade, åsnor, och hundar;

"Certare." Eutra-pelus, cuicimque noccre volebar,Veftimenta dabat prériofa. Beatus enim jamCum puichris runicis fumét nova confilia & fp essDormier in lucem: fcorto poitponet honeilum

35 Officium: nummos alienos paffiec: ad imumThrax erit, aut olicoris aget mercede cäballum.Ärcanum neque tu fcrutaberis illius umquam,Commisfumque teges, Si vino tortus & ira.Nec tua laudahis ftudia, aut aliena reprendes:

40 Nec, qtium venari volet iile, poemata panges.Gratia fic fratrum geminorurn, Amphionis atqueZethi, disfiluir, donec fufpecta feveroConticuit iyra. Fraternis cesfisfe putaturMoribus Amphiort: tu cede porenris amici

45 Lenibus imperiis: quotiesqve educet in agrosZEtolis onerata plagis jumenta canesque,

) 9 (

Upp! och Kamenens ofälljkaptiga knarrig.het bortläggaAtt du tillika mä fpifa en koft, forvärfvnd med arbet.Detta var Romarens tidsfordrf; det är nyttigt for ryktet

50 Stärker lemmar och lif; heiß fiyrka du äger ännu, ochGfverträffa i lopp en hund, och i krafter ett vildfvinKan. Lägg äfven dertill att ingen de manliga vapnenFor med mera behag. Du vet, hur folket omkring digHöjer fitt bifallsrop pä fäktarebanan. Som gosfe

5 5 Lärde du fälttägslifvets befvär i Cantabrijka krigenUnder honom, Jo-m fanorna rycker frän Parthijka templenNu, och hvad äterflår, tilldommer Itahfka vapnen.Och du dig undandraga ej 'kan, urfäkteligt aldrig;Ty faßän du dig aktar att ingenting, fom ej anför,

60 Gora, dock underftundom du leker pä fädernegodfet.Pä fmä bätar fordelar fig krigsbarn: Acthmis fjojlagFörefalls pä fiendteligt Jatt af de gosfar du anför:

Surge, Sc inhurnanae fe ni um depone Camenae,Ccenes ur panter pulmenra labonbus emta.Romanis folienne viris opus, utile famse,

50 Vitaeque & nYetrrbris; präéfertim quum valeas, etVel curfu fuperare canern, vel viribus aprumFosfis. Adde, virilia quod fpeciolius armaNon eft qui trallet. Scis quo clamore coronoeProelia fuftineas campeftria. Denique faevam

55 Militiam puer Sc Cantabrica bella tulifti,Sub duce, qui templis Partborum figna refigitNunc; Sc, fi quid abeft, Italis adjudicat armis.Ac, ne te retrahas, Sc inexcufabilis abfis;Quam vis nil extra numerum fecisfe modumque,

6o Curas, interdum nugaris rure parerno»Partitur lintres exertirus: A&ia pugnaTe duce per pueros hoftili more refenur:

B

) IO (

(Fienden är din Bror, Adriatijka hafvet enfi/kdamj,Tilldefs någondera den fnabba Victoria kröner.

6 5 O/w mm din Gynnare tror, att du rättar dig efter hane lynne,iSXW/ han med hand och mun din lek berömmande gilla.

Må jag dig vidare råda chmu, fowz råd da behofver)Hvad, o/w hvilken, till hvem du talar, du ofta betänks.Den nyfikne med oniforg fly, ty han pladdrar befiändigti

70 'Ej qvarhålls hvad fiom anfSrtrodts uppfpärrade oron.Ordet, en gång utfläppt, oåterkalleligt bartflyr.Må ej en flicka fåra ditt hjertv, ejheller en gosfeInom vordnadsfordrande vännens marmorpalatfer,Att ej med ringa gåfvan af älfkade flickan och gosflen-Agaren lycklig dig gor, eller ock med vägrande: ängfar.Ofverväga med omforg den foni du rekommenderar,Att ej flor andras fel du fedan må komma att blygas;;

nüfsledde, fur hogfl ovärdige tala vi ofta,

Adverfarius eft fräter: lacus, Adria donecAlterutrum velox Victoria fronele Coronet.

$5 Confentire fuis ftudiis qui crediderit te»Fautor utroque tuum laudabit pollice ludum.Protinus ut moneam (fi quid monitoris eges tu)Quid, de quoque viro «Sc cui dicas, fepe videro.Pcrcontatorem fugitoj nam garrulus idem elt:

jo Nec retinent patulse commisfa fidelirer aurestEt femel emisfum volat irrevocabile verbum.Non ancilla tuum jecur ulceret alla puerve,Inträ marmoreum venerendi limen amicijNe dominum pueri pulchri carseve pueilaeMunere te parvo beet, aut incommodus angat.Qualem corrmendes, etiam atque etiam afpicej ne moxlncutiant aliena tibi peccata pudorem.Fal l imur, & quondam non dignum tradimus. Ergo

) II (

Derfove gif ej en bro'ttfig be/kydd, da du blifvit bedragen,go Att dm du känner i grund, och af tadelforjoljs , du må rädda

Och ditt beßiydd, hvarpå han fortroßar, lemna; ty monne,När af en tadlcires giftiga tand han gnages, du ickeMlärker att äfuen till dig fnart hotande faran /kall komma?Ty dig gäller det fnart, när din grannes egendom brinnerr

85 Och en forfummad brand tilltager ock alltid i ßyrka.Ljuf for de oerfarne är vän/kapsplägning med Höga,

Blott erfaren , man fruktar. Men d u fom redan på djupetSeglar , dig akta att ombytt vind dig ej drifver tillbaka.Den gladlynte en alfvarfani hatar, och denne en glättig,

90 Denfom ärßillfam en lißig, den driftig och ra/k är, en /oglig,Den fom från middagstiden dricker fitt klara Fa lernum,Om erbudna pokalen du vägrar , dig hatar, fafäh ..duIdeligt forfäkrar att nattliga dryckslag fada din hel/a.Molnet ifrån din panna fordrif; ty oj taf en blygfam

Quem fiia culpa premet, deceptus ornitte tueri;go Ur permus notum, fi teritent cnmin3, ferves,

Turerisque tuo fidentem prrcfidio: quiDente Theonino quum circumroditur, ecquidAd te poft paullo ventura pericula fentis?Nam tua res agitur, partes quum proximus ardet^

85 Et negle&a folent incendia fumere vires.Dulcis inexpertis culturae potentis amici;Expertus metuit. Tu, dum tua navis in alto eil.Hoc age ne mutata retrofum te ferat aura.Oderunt hilarem triftes, triftemque jocofr:

90 Sedatum celeres, agilem gnavumque remisfi.Porores liquidi media de iuce FalerniOderunt porre&a negantem pocula; quamvisNotturnos jures te formidare tepores.Derne fupercilio nubem. Plerumque modeftus

) 12 (

55 -ö/rr anfe ild for loinfk, den fom dr tijßlaten for elak.Framfor allt dock las, och underjo k hos- de vifer,

På hlw.d fatt du må kunna i lugn tillbringa din lefnad,Att dig det al tid arma begehet ej drifver och' plågar,Icke fruktan och hopp om foga nyttiga faker,"200 Om af naturen dygden beror, eller bildas nf konfen,

Hvad fom minjkar bekymren, och livad dig förnöjd, med digr e Fpfgdr;Om hvad dig rent Ikgn Jkahker ar ara ock Ijufwlig viming ,Eller en omärkt gång på en okänd bana af lifvtt.Då mig läfnar en dryck ur den. frijka Digentiabäcken ,

105 Som Mandela med vatten förfer, froJHändiga byen,O! hvad tror du jag känner? hvad tror du, min vän, att.

jag ber om?Gudar ! forlänen mig blott livad jag nu har, eller ock mindre,Och om.diinu jag Jkall lefua en tid, må jag lefva fur m ig blott II

55 Occupat obfeuri fpeciem, tacirurnus aeerbLInter cuncta Jeges & percontabere do&os,Qua ratione queas traducere leniter scyum 5Ne te femper »nöps agitet vexetque cupido,Ne pavor, & rerum mediocrirer utiiium fpesz

aco Virtutem doitrina paret, naturane donet:Quid minuat curas, quid te tibi red da t amicurn:Quid pure tranquillet; honos, an dulce iucellum,

. An feeretum iter & fallentis fernita vira?..Me quoties, reficit gelidus Digentia rivus,

305 Quem Mandela bibit, rugofus frigore pagys 5Quid fentire puras? quid credis, amice, precari ?Sit mihi, quod nunc eft, etiam minus;ut mihi vivamQuod fupereft cevi, fi quid fuperésfe volunt Di.

) 13 (Må jag af böcker forråd, och af lefmdsmr.de,l for året

2 10 Aga, att aldrig mitt kopp i vexlande finnder må vackla.Dock det dr nog ombedja hvad ffupiter gifver och tager 9

Helja och välfiånd gifve han: lugn Jkall jag fjelf mig bereda,,

Sir bona libroruin 3c proviftr frugis in annumno Copia, ne fiuirem dubiee fpe pendulus hora?.

Haec fitis eib orare Jevem j quse donat auferr:Det vi ram, det opes, aequum mi animum ipfe pataboj

/1 D N O TÅ N D/Å

ad Epift. II. Lib, I.Cbntinet htec Epiftola praacepta morum falubernrna, ad'quse tenen-da Loilium , bonae fpei juvenem, hortatur anuTisficne. Éxemplis ex Ho-ixjeri lliade et Oöytfea petitis oftendit, quid homini cum publico, tumprivato utile Et atque noxiutn. "És i it der Ton eines Vaters, inquitcei. Wieland, der einem'geliebten und hoffnungsvollen Sohn, dener allen Gefahren der Jugend, der Verführung, und des allgemeinenBeyfpiels einer verdorben Zeit ausgefetzt fleht, durch guten Rathund heilfame Warnungen,, fo viel an ihm ift, verwahren mochte.- - - Man glaubt den Sokrates mit feinen jungen Freunden fprechenzu hören, immer ift feine Vorftellungsart die natürlichfte, fein Vor¬trag finnreich, ohne Autitbefen zu fliehen, noch fie auszuweichen wennfie ihm gleiche m in die Hände gelaufen kommen, und gedrungen ohneråthfelhafte Dunkelheit;, feine D ift Ion ungezwungen zierlich, und vonjedem Feitler frey; feine Vérlification, bey einer Leicfrt/'gkeit, utfibiqui-vis fperet idetn, wohlklingend, numeros, und forgfältiger gearbeitet,ais diejenigen zu merken fähig find, welche Leichtigkeit fo gernmit Nachläsfigkeit verwechfeln. Horazens Briefe aus d, Lat.überfetat,Leipz, iSoi p- 63. 64..

) !4 C

i) Lollmm, ad quem fcnpfit hasce duas EpiftoJas, aut fiiium autnepotem fuisfe M. LoiIii Palicatti, oftendit ce!. Widand Hor. Br. p. 61.Maxime ) h.e. natu major. Duos enira fuisfe fratres, ex v. 63 Ep. XV Hlpatet. In verfione omisfum hoc epitheton, liquidem ad fenfurn ver-fus reddendum nobis minus necesfarium eft.

1. Froeneße) urbs Latii una ex seftivis Romanerum -deliciis, dequa Od. IV. Lib. /II.

—. — — fen mihi frigidiimPrscnefte , feu Tibur fupinum

Seu liquidae placuere Bajse.4. Chvyfippus et Cvantor) Stoicus i!le, bic Academicus, fummam

fui feculi budem adepti funt. In Dlaleftica clarisfimus fuit Chryfippus:de Crantcre autem ira Cicero : "Sed ego Crantorem fequor, cujus le¬gi brevem ülum quidem , fed vere aureuni, et, ufc Pansetio placuit, adverbum edifceridum, de LuFtu librum, quo acute univerurn dolorLsmedicinarn complexus eft." Vid. Lib. de Confol.

9) V'idefis Iliad. VII. 348 IT.19 — 22) Heic initium Odysfese ad verhum fere rerldidit Bora,

tius, ubi nos in prorudendo epitbeto oförfåriklig, eådem , sc ille ,

utl fumus übertäte , dum immerjabilis, irnitando Gtsecorum oißaTcri^ascompofuit.

23, Sirenes) Monftra marina, de quibus vide OdysC' XII 38- IT.Circe, Solis et Perfee fiüa, Ulysfis focics, pharmaco in potum exhibito,virga taélos , in porcos mutavit, a cujus veneficiis Ulysfes, Mercuriibeneficio, herba moly tutus fuit. Cfr. Odysf. X.

28) Aicinous Rex fuit Phaeacom in Corcyra infula. Aulicorum fu-orum vivendi rationem ita depinxit ipfe:

Kitt d »?,««' 1rt (piky, ni^x§ts rt f xogoi r$,fi.iy.UTU> T ifqfAOißx , "kotrgov Tt SggyU, KUi SVVKl

Odysf. VIII. 247 fequ.

) i5 V.

Åd Epift. XVIII. Lib. L

^krgumentum hujns Epiftoiae indicaturo , verbis cel. Wieland uti no^bis iiceat: "Man k:-nn diefen Brief als ein kleines praktifcbes Hand¬buch der Kunft mit den Grosßn zu leben ä nAh'en, welches jeder Jüng¬ling, den fein Schiekfuhl auf die fchlüpfrige Bahn des Hofes gefezt hat,mit goldnen Buehfbiben gefchrieben und an feinen Cdender oder feinMemoranden - Bach- gebunden, bt-y fielt führen , und worin er tå liehais in feinem Brevier beten tollte ; des Morgens, um die weifen Maxi¬men wohl zu meditiren, die er den Tag über zu beobachten habenwird: und Abends vor Schlafengehen, um dem Horaz, als einemgetreuen Mentor, feine begangnen Fehler zu bekennen, und durcheigne Erfahrung von der Weisheit ferner Lehren überführt, ihm ver¬doppelte Aufmerkfamkert und neuen Gehorfam für den künftigen Taganzugeloben. Horazens Briefe p. 278-

a. Scurrantis) Conftat feurras olim diftos, tum qui jocuLribus di-éfcis menfas ditlorum aueuparentur, tum etiam homines urbanos et ele¬gantes. Dicitur autem feurra quafi fequerra a fequor, quia fequi aüosfblet. Interdum etiam idetn eft ac parafitus, hifirio. Hoc vero locoper Smickrare reddidimus, verba obfervantes ce!. Dacier: Scurra "in-quit, fignifie un boufi'ön et un Akteur; il eft ici dans le dernier fens,et il comprend celui que les Grecs appelloient KoXotx», un Aateur ou-tre. Ob v res d'Hbraoe par Mir Darier Tom.> Vlll p. 480. Scurran-tis fpeciem per Schmeichelnder Hoflingsarc dedit cel. Voss.

15) Rtxari de lana caprina h.e, de re nihili et vilisfima, cum ca-pra non lanam habeat, fed piios. Romanis fuit proverbiurn.

jp) Gaftor et Docilis vel gladiatores vel hifiriones tanc temporisnotisfimi.

31) Eiitrapelus Ire. Volumnius, amicus Giceronis, qui ob facetias etcaliiditatem infignem cognomine Eutrapelus appellatus efi, h.e, bene ver-satilis, lepidus Coi feripfit Cicero : "Urbaniüatis posfesfiorem , arnabo,quibusvis interdiftis defendamus, in qua te unurn mentuo, ceteroscontemno". Ad hunc locum obfervända funt verba cel. Dacier: C'etoitun plaifanterie d'Eufrnptlus , qui difoit, qif il falloit donner a fes er-nemis de belies robes, étant bien asfuré , qif avec fes belies robesi!s changeroient d'inclinations, et que ce feroit infailleblemenf leur per-te: dabat il donno.it pour il confeiiloit de donner-.

) <6 (

36) Thrüx 1. Threx pr. Thrnciae incola, h, I. gladiator vi 1 isßfrus.

41) Amphion et Zethus filii Joris ex Antiope, Nyéti filia, quo-rum hie ufc paltor, rufticus et inurbanus, laboribus et serumnis ruftica-nis asfoetus deJeftabatur,; iüe antem Muficus fult tam iniignis, ut te-ftudinem a Mercurio dicatur aeeepisfe, ejusque fono faxa ad urbis The-bauae conftru&ionera attraxisfe.

Movifc Amphion lapides catiendo. Hor. Od. IL Lib. TU.

66) Utroque pollice laudare h.e. fummopere comprobare, narnpo/-lieem premere geftus erat faventis, fed verteve polticem dieebantar, quiinfefti erat. Hinc Juv. Sat. III.

Munera nunc edunt et'verfo poliice vulgiQuemlibet occidunt populariter.

Pollices, cum faveamus, premere etiam proverbio jubemur. Plin. Hift.n. üb. eg¬

ga) Theon fuit poeta dicaclsfimus et maledicus, per quem detre&a-étores et maledici intelliguntur.

104 — 5) Digentia, rivus per agrum Horatii , fluens, cujus aquambibunt ruflici in Mandela, pago in Sabinis viventes. D'citur autem hicpagus rugofus frigore.; id quod ita intelligendum putamus , ut in !ocppauilo editiori fitus fuerit, adeoque frigori tempellatibusque expofitus,quare per vocabulum fvoßländig hocce epitheton interpretati^ fumus.Presfrus quidem vertit ce!. Baden per d>n kuldrynkede Flek, in verna-cula vero abfona forlan esfet hujus vocabuli imitatio: von Bergfroßfchaudernds habet cel. Voss.