påverkan av fysisk aktivitet på patienter med fatigue inom...
TRANSCRIPT
Måns Persson
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKG51, VT2018
Grundnivå
Handledare: Maria Norinder
Examinator: Berit Seiger Cronfalk
Påverkan av fysisk aktivitet på patienter med fatigue inom
palliativ vård
EN LITTERATURÖVERSIKT
The impact of physical activity on patients with fatigue in palliative
care
A LITERATURE REVIEW
Sammanfattning
Bakgrund: När en patient lider av obotbar sjukdom initieras palliativ vård. Vården syftar
då till att upprätthålla och förbättra patientens och närståendes livskvalitet.
Ett vanligt symtom hos de som erhåller palliativ vård är fatigue. Fatigue
innebär en trötthet som inte förbättras av vila och är ett mycket besvärligt
symtom för många. Fysisk aktivitet är all form av muskelarbete som leder till
ökad energiförbrukning. Egenvård är åtgärder som patienten själv utför och
som syftar till att öka hälsa eller förebygga ohälsa. Fysisk aktivitet kan vara
en form av egenvård och det anses av vikt att undersöka om det kan lindra
besvären av fatigue.
Syfte: Att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar vuxna patienter med fatigue inom
palliativ vård.
Metod: Allmän litteraturöversikt utförd enligt metodbeskrivning av Friberg (2017).
Datainsamling skedde i de elektroniska databaserana CINAHL Complete och
PubMed. Dataanalysen skedde strukturerat och resulterade i tre kategorier.
Resultat: Fysisk aktivitet under palliativ vård kan minska upplevelsen av fatigue.
Resultatet indikerar andra positiva effekter i form av förbättrad
rörelseförmåga, ökad energi, minskad smärta, förbättrad sömnkvalitet,
förbättrad, eller avsaknad av försämrad, livskvalitet samt att det ingav en
känsla av hopp och välmående hos patienten. Resultatet antyder att det kan
vara svårt att balansera mängden fysisk aktivitet med vila.
Diskussion: Metoddiskussionen avhandlar metodologiska styrkor och svagheter.
Resultatdiskussionen diskuterar litteraturöversiktens huvudfynd i förhållande
till tidigare kunskap. Orems teori appliceras som teoretisk referensram.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, palliativ vård, fatigue, Orems teori
Abstract
Background: Palliative care is initiated when a patient suffers from incurable disease. The
care aims to improve or maintain the quality of life experienced by the
patient and relatives. A common symptom in palliative care is fatigue.
Fatigue means tiredness that does not improve by rest. Many patients
experience fatigue as a very difficult symptom to handle. Physical activity
means muscle work that leads to increased energy consumption. Measures
that the patient single handedly can perform is called self-care. Self-care
aims to increase health or prevent illness. Physical activity can be a form of
self-care and it is considered important to investigate whether it can alleviate
the inconvenience of fatigue.
Aim: The aim of the literature review was to examine the impact of physical
activity on patients with fatigue in palliative care.
Method: The literature review is performed according to the method description by
Friberg (2017). Data collection was carried out in the electronic databases
CINAHL Complete and PubMed. The analysis of data was structurally
performed and resulted in three categories.
Results: Physical activity during palliative care may reduce the experience of fatigue.
The result indicates other positive effects in terms of improved mobility,
increased energy, reduced pain, improved quality of sleep and improvement,
or prevention of deterioration of quality of life. The result suggests that it
can be difficult to balance the amount of physical activity with rest.
Discussion: The method discussion discusses the methodological strengths and
weaknesses of the literature review. The result discussion discusses the main
findings of the literature review in relation to previous knowledge. Orem's
theory is applied as a theoretical reference frame.
Keywords: Physical activity, palliative care, fatigue, the theory of Orem
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 1
2. BAKGRUND .............................................................................................................................................. 1
2.1. PALLIATIV VÅRD .............................................................................................................................. 1
2.1.1. Definition och mål ................................................................................................................. 1
2.1.2. Personcentrerad palliativ vård .............................................................................................. 2
2.1.3. Sjuksköterskans roll i palliativ vård ....................................................................................... 3
2.2. FATIGUE ......................................................................................................................................... 4
2.3. FYSISK AKTIVITET ........................................................................................................................... 5
2.3.1. Fysisk aktivitet på recept ...................................................................................................... 6
2.4. LIVSKVALITET ................................................................................................................................. 7
2.5. EGENVÅRD RELATERAT TILL HÄLSA .................................................................................................. 8
2.6. PROBLEMFORMULERING .................................................................................................................. 9
3. SYFTE ........................................................................................................................................................ 9
4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT .............................................................................................................. 9
5. METOD ..................................................................................................................................................... 10
5.1. DATAINSAMLING ........................................................................................................................... 11
5.2. URVAL ......................................................................................................................................... 11
5.3. ANALYS ........................................................................................................................................ 12
6. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .......................................................................................... 12
7. RESULTAT .............................................................................................................................................. 13
7.1. PÅVERKAN PÅ FATIGUE ................................................................................................................. 13
7.2. FYSISKA ASPEKTER ....................................................................................................................... 13
7.3. PSYKISKA ASPEKTER..................................................................................................................... 14
8. DISKUSSION ........................................................................................................................................... 15
8.1. METODDISKUSSION ....................................................................................................................... 15
8.1.1. Val av metod ....................................................................................................................... 16
8.1.2. Datainsamling ..................................................................................................................... 16
8.1.3. Urval .................................................................................................................................... 17
8.1.4. Analys ................................................................................................................................. 18
8.2. RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................. 19
8.2.1. Påverkan på fatigue ............................................................................................................ 19
8.2.2. Fysiska aspekter ................................................................................................................. 20
8.2.3. Psykiska aspekter ............................................................................................................... 20
8.3. KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................... 21
8.4. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ............................................................................................. 21
9. SLUTSATS ................................................................................................................................................... 21
REFERENSER ............................................................................................................................................. 23
BILAGA 1. SÖKMATRIS ............................................................................................................................ 28
BILAGA 2. MATRIS ÖVER RESULTATARTIKLAR ................................................................................ 30
1 (34)
1. Inledning
Personligen har jag intresse för fysisk aktivitet på grund av den positiva påverkan jag
upplever att den har på mig. Jag upplever att den kan omvända en dålig dag till en bra dag
genom ökad fysisk och psykisk energinivå. Frågeställningen om huruvida symtom hos
patienter inom palliativ vård kan lindras genom fysisk aktivitet väcktes under en kurs om
människans behov av palliativ vård. Under kursens gång lärde jag mig om diverse vanliga
symtom i palliativ vård, bland annat fatigue. Jag anser att det är relevant för sjuksköterskan att
ha breda kunskaper om hur symtom kan lindras inom vård i livets slutskede, framförallt
gällande fatigue som är ett av de vanligaste och mest hindrande symtomen. Ofta har
sjuksköterskan nära kontakt med patienter vilket ger potential till snabb problemidentifiering,
då är det lämpligt att ha kunskap om möjliga åtgärder för att snabbt kunna lindra symtom och
lidande samt reducera skada.
2. Bakgrund
2.1. Palliativ vård
Ungefär 90 000 personer avlider årligen i Sverige och cirka 80 procent är i behov av palliativ
vård under längre eller kortare perioder (Palliativregistret, 2017). Cancer är den mest
förekommande diagnosen som leder till behov av palliativ vård. Andra vanliga diagnoser är
stroke, demens samt hjärt- och lungsjukdom. Glimelius (2012) beskriver att behandling vid
cancer kan vara kurativ eller palliativ, beroende på hur chanserna för bot ser ut. En behandling
som initialt varit kurativ, kan övergå till palliativ om hoppet om bot försämras. Kurativa
insatser, exempelvis behandling med cytostatika kan fortsätta trots palliativ vård men nyttan
måste då överväga riskerna. Detta sker främst i symtomlindrande syfte.
2.1.1. Definition och mål
World Health Organization [WHO] (2002) definierar palliativ vård som ett förhållningssätt
där målet är upprätthållande och förbättring av patienters och närståendes livskvalitet i mötet
med komplikationer som uppstår i samband med livshotande icke-botbar sjukdom. Lidande
på fysisk, psykisk, psykosocial och existentiell nivå lindras genom behandlingar och
preventiva åtgärder. I vårdformen erbjuds det stöd som krävs för att patienten ska kunna leva
ett aktivt liv samt lindrande åtgärder mot diverse symtom som uppstår relaterat till patientens
hälsotillstånd.
2 (34)
Socialstyrelsen (2013) använder de fyra hörnstenarna i palliativ vård, som formulerades i
Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6), i beskrivningen av palliativ
vård. Den första av de fyra hörnstenarna är symtomlindring och med det menas att fysiska,
psykiska, psykosociala och existentiella problem som är sekundära till sjukdomen, ska
lindras. Den andra hörnstenen är samarbete som står för att patienten ska omges och vårdas
av ett multidisciplinärt team bestående av exempelvis läkare, sjuksköterska, fysioterapeut,
dietist och kurator. Sedan är det kommunikation och relation som är menad att främja
patientens livskvalitet genom god kommunikation mellan teamet, patienten och närstående.
Sista hörnstenen är närståendestöd som innebär stöd åt närstående under vårdens gång och
efter dödsfallet samt att ge den närstående möjlighet att inkluderas i vården.
Palliativ vård har som mål att med ett helhetsperspektiv verka för patienter och närstående
från och med beskedet om obotlig kronisk sjukdom fram till livets slut (Jakobsson, Andersson
& Öhlén, 2014). Det är vanligt att palliativ vård delas upp i två faser, tidig fas och sen fas
(Socialstyrelsen, 2013). Den tidiga fasen kan pågå under lång tid. Den fokuserar på att från
patientens perspektiv se till att de kurativa insatserna är motiverade, samtidigt som palliativa
livskvalitetsfrämjande insatser genomförs. Den sena fasen är ofta kortvarig eftersom de
kurativa insatserna avbryts då nyttan inte längre överväger riskerna. Fokus ligger då istället
främst på de palliativa insatserna. Övergången från tidig till sen fas kan vara mer eller mindre
svävande, sällan går det att peka på en specifik tidpunkt då övergången skett. Friedrichsen
(2013) förklarar att det i samband med övergången från tidig till sen fas sker ett
brytpunktssamtal som handlar om att diskutera fokusskiftet i den enskildes vård tillsammans
med patienten och eventuella närstående. Samtalet utförs av läkare.
2.1.2. Personcentrerad palliativ vård
Den moderna hospicerörelsen har utgjort ett paradigmskifte inom palliativ vård (Ternestedt &
Andershed, 2013). Det innebär att palliativ vård har gått från att ha ett reduktionistiskt fokus
på sjukdom och hur den botas, till ett holistiskt synsätt som omfattar de fysiska, psykiska,
sociala, andliga och existentiella perspektiven. Spridningen av hospicerörelsen är global och
det är främst i utvecklingsländer som tillgången till den är begränsad. För att ta dessa
perspektiv i beaktande används personcentrerad vård, som innebär att vården och
vårdplaneringen styrs i möjligaste mån av den enskilda patientens behov och preferenser. Att
patienten har en aktiv roll i sin vård. En arbetsmodell som används idag och som har
personcentrering som mål är de 6 S:n (Ternestedt & Österlind, 2013). Självbestämmande,
3 (34)
sociala relationer, sammanhang, strategier och symtomlindring är centrala begrepp i modellen
för att bibehålla och skapa en värdig självbild hos patienten.
Palliativ vård genomförs i hemmiljöer med hjälp av avancerad sjukvård i hemmet, på
hospice, vård- och omsorgsboenden, på sjukhem eller sjukhus. I Sverige beror detta på vilka
preferenser patienten har (Nationella rådet för palliativ vård [NRPV], u.å.). Vilka fysiska
symtom och intensiteten av dessa kan vara relevanta faktorer i valet om var vården borde
genomföras.
Av de vanliga fysiska symtom som patienter upplever är de mest besvärande symtomen
trötthet, brist på energi, minskad sexlust, svårheter att sova, ländryggssmärta, ömma muskler
och viktökning (Stein et al., 2003). Andra symtom som av patienter rankats som några av de
minst besvärande är frossa, viktminskning, illamående, ömhet i munhåla eller matstrupe samt
kräkningar. Ofrivillig viktminskning är ett allvarligt symtom då det finns samband mellan
detta och sämre överlevnad (Strang, 2012a).
2.1.3. Sjuksköterskans roll i palliativ vård
Inom palliativ vård är flera olika yrkesgrupper med olika kompetenser aktiva, dessa utgör
vårdteamet (NRPV, u.å.). Framförallt finns läkare och sjuksköterskor men även
undersköterskor, dietister, kuratorer, arbetsterapeuter och fysioterapeuter finns till patientens
förfogande när behov uppstår. Allt detta för att möjliggöra en så god vård som möjligt.
Fortsättningsvis är teamsamverkan mellan de olika yrkesgrupperna en förutsättning för detta.
Nationella vårdplanen för palliativ vård [NVP] (2017) har skapat aktuella riktlinjer för
vilka åtgärder som kan användas av sjuksköterskor när problem eller risker uppstår hos en
patient. Målet med åtgärderna ska alltid vara att skapa en hanterbar vardag med bästa möjliga
livskvalitet. Åtgärderna ska utgå ifrån patientens egen önskan och egna prioriteringar samt
ska de inkludera teamsamverkan om så behövs.
Sjuksköterskan har många ansvarsområden på vårdavdelning (Dahlberg & Segesten,
2010). Ansvaret är främst att se till att patienter som ges vård får en god omvårdnad. Detta
innebär ett övergripande ansvar för att vården som patienten tillhandahåller är evidensbaserad
och att den är av adekvat kvalitet. Det handlar om ett generellt ansvar över vården som ges av
hela vårdkedjan. Sjuksköterskans uppgift är att samverka med vårdkedjans personalgrupper
och leda om så behövs. Det är sjuksköterskans uppgift att ta reda på patientens hälsosituation i
helhet, detta görs genom samtal präglat av öppenhet och följsamhet. Patienter inom palliativ
vård kan uppleva ett öppet och följsamt samtal med en sjuksköterska som tröst- och
hoppingivande.
4 (34)
Inom palliativ vård har sjuksköterskan även ansvar för att skapa en anpassad och
balanserad vård för patienten (Friedrichsen, 2012). En roll som behöver tas ann för att
åstadkomma detta är att vara relationsinriktad. Det är viktigt att våga tala med patienter om
djupare ämnen i den takt patienten bedöms ha behov av detta. För att bibehålla en
professionell relation med patienten bör en balans eftersträvas mellan ytterligheterna ytlighet
och djup. Sjuksköterskan ska vara stödjande mot patienten och närstående. Detta kan ske
genom att vara närvarande, uppmuntrande och att underlätta genom att informera. Det är
vanligt att patienter tolkar uttrycket ”det finns inget mer att göra” bokstavligt, och att det
därför är värdefullt att få höra vad som kan göras för att förbättra livssituationen. Det
rapporteras att patienter särskilt värdesätter när sjuksköterskan informerar om råd berörande
sjukdomens symtom, sjukdomen i sig samt när de ger känslomässigt stöd. Vidare rapporteras
att sjuksköterskan kan åstadkomma balanserad vård genom att vara kommunikativ. Med detta
menas att sjuksköterskan bör ha en medvetenhet om när hen ska prata eller vara tyst eller
hänvisa till någon annan eller en annan profession om den egna kompetensen inte räcker till.
Till sist har sjuksköterskan i uppgift att ha en koordinerande funktion i vårdteamet. Denna roll
kallas ibland att vara ”spindeln i nätet” och innebär ett ansvar att göra en bedömning av
patientens tillstånd och avgöra vem i vårdteamet som är lämplig att kontakta.
2.2. Fatigue
Trötthet kan upplevas av de flesta efter perioder av fysisk eller psykisk ansträngning
(Karlsson, 2013; Ream, 2007). Denna allmänna form av trötthet lindras med sömn och pauser
från ansträngande moment. Fatigue skiljer sig från allmän trötthet på så vis att pauser och
sömn inte fungerar som tillfrisknande åtgärd. Den kan tas i uttryck som fysisk-, mental och
emotionell utmattning och upplevs som väldigt frustrerande (Karlosson, 2013). Fatigue
definieras som ”ett obehagligt subjektivt symtom som upptar helkroppskänslor som sträcker
sig från trötthetskänslor till utmattningskänslor som skapar ett orubbligt övergripande tillstånd
som påverkar en individs förmåga att fungera i normal kapacitet” (Ream & Richardson,
1996). Regionala cancercentrum (2016) rapporterar allmänt accepterade kriterier för vad
fenomenet fatigue innebär inom forskarvärlden, dessa lyder såsom följer. Fatigue är en
subjektiv upplevelse, försämring av emotionell eller fysisk funktion, prestation samt
förändrade metabola eller neuromuskulära funktioner.
En litteraturöversikt rapporterade att fatigue manifesterades på liknande sätt i olika
allvarliga sjukdomstillstånd (Ream, 2007). Patienter med cancer, AIDS, hjärtsjukdom, KOL
5 (34)
eller njursjukdom upplever symtomet på följande vis: en väldig ansträngning krävs för
utförandet av småuppgifter, förlamande trötthet, energilöshet, att känna sig fysiskt-, kognitivt-
och emotionellt funktionsnedsatt. Utöver dessa symtom rapporteras att minnes- och
koncentrationssvårigheter uppstår samt nedsatt engagemang och vilja att utföra aktiviteter
(Ahlberg, 2012; Karlsson, 2013).
Det finns flera möjliga orsaker till varför fatigue uppstår, det kan bero på multipla faktorer
och det är svårt att peka på en enstaka (Karlsson, 2013). Faktorerna kan vara förhöjd
koncentration av inflammatoriska cytokiner på grund av sjukdom, läkemedelsbiverkning,
cytostatikabehandling, förändringar i muskelmetabolismen eller centrala nervsystemet.
Fatigue kan även bero på sömnstörningar eller behandlingsbara tillstånd som depression, lågt
blodvärde, infektion och rubbat elektrolytstatus.
En studie rapporterade att 88 procent av cancerpatienter upplever fatigue under sina en till
två sista veckor i livet (Teunissen et al., 2007). Fortsättningsvis bekräftade en studie av
Ahlberg, Ekman, Gaston-Johansson och Mock (2003) denna bild med resultatet att 70 till 100
procent av cancerpatienter upplevde fatigue. Till bilden adderade de även att det är svårt att
lindra fatigue och att det av många upplevs som det största hindret för att känna livskvalitet.
Faktorer som generellt förstärker fatigue hos patienter är smärta, hög ålder eller
sömnstörningar men även psykiska fenomen, till exempel ångest eller nedstämdhet (Asp &
Ekstedt, 2014).
2.3. Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras av Folkhälsomyndigheten (2000) som all kroppsrörelse genom
muskelkontraktion och som leder till ökad energiförbrukning. Således inkluderas allt mellan
vardagsaktiviteter till styrketräning i begreppet fysisk aktivitet. Hälsofrämjande fysisk
aktivitet definieras dock som all fysisk aktivitet som förbättrar personers hälsa och fysiska
kapacitet helt utan risker. Vilka effekter den fysiska aktiviteten ger beror på faktorer som
intensitet, duration, frekvens, ålder, kön och val aktivitetsform. Det kan vara till exempel
balans-, konditions- eller styrketräning. Också huruvida aktiviteten är utförd frivilligt,
ofrivilligt, i grupp eller enskilt spelar roll. Exempel på fysiska aktiviteter som patienter kan
föredra är anpassade former av motionsprogram med motståndsträning, varianter av yoga,
simning, gymnastik, cykling och joggning (Jensen et al., 2014). Utöver dessa är promenader
vanligt.
6 (34)
Fysisk aktivitet är som förklarades ovan all muskelrörelse som ger ökad energiförbrukning.
Hur kroppen går till väga för att utvinna energi till muskelrörelsen kan ske på flera sätt
(Christensen & Marieb, 2012). Energiutvinning kan ske anaerobt eller aerobt. Det
förstnämnda innebär energiutvinning utan tillgång till syre och detta medför att denna form av
fysisk aktivitet endast kan ske under korta perioder på grund av fysiologiska processer som
leder till mjölksyra i muskelcellen och blodet. Aerob energiutvinning innebär att den sker med
tillgång till syre och denna form av fysisk aktivitet kan pågå under längre perioder. Vidare
beskrivs det att kroppens syreupptagningsförmåga påverkas positivt av motions- och
konditionsträning.
Jones (2011) rapporterade att incidensen för komplikationer relaterat till fysisk aktivitet
hos patienter med cancer var låg, men att vissa cancerformer innebar en högre risk än andra.
Dessa var lungcancer, multipelt myelom samt hjärn- och nackcancer. En systematisk
litteraturöversikt som informerar om bland annat risker med fysisk aktivitet hos patienter med
allvarliga hälsotillstånd, rapporterade att omfattande spridning av metastaser i bukhåla och
skelett samt anemi var absoluta kontraindikationer för fysisk aktivitet (Warburton et al.,
2011). Det innebar då risk för allvarliga biverkningar.
När en individs maximala syreupptagningsförmåga ska mätas genomförs ett
kardiopulmonellt arbetsprov (CPET) (Albouaini, Egred, Alahmar & Wright, 2007). Testet ger
ett mått på en individs kondition och fysiska prestationsförmåga och används allt oftare i
bedömningen av vilken form av fysisk aktivitet som är lämplig för en individ eller om det är
lämpligt överhuvudtaget.
2.3.1. Fysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept [FaR] och är en skriftlig ordination av fysisk aktivitet från vården
till patienter (Folkhälsomyndigheten, 2012). Ordinering av denna form görs när det finns
indikationer att fysisk aktivitet kan vara gynnsam för patienten, med målet att verka
preventivt eller som behandling mot sjukdomar eller sjukdomssymtom. FaR ska vara
personcentrerat, vilket innebär att patienten själv ska ha intresse och motivation till att utföra
FaR samt att den ska vara anpassad efter patienten gällande mängd och typ. Nära samarbete
med aktivitetsarrangörer är viktigt i arbetet med FaR och i Sverige finns det inom flera
landsting specialutbildade träningsledare som finns till patienters förfogande.
I en irländsk studie har det rapporterats att sjuksköterskors evidensbaserade kunskaper
kring hur fysisk aktivitet påverkar patienter med cancer varierar (O’hanlon & Kennedy,
2014). Nästan hälften av de deltagande sjuksköterskorna ansåg att deras egna kunskaper var
7 (34)
undermåliga och 98 procent ansåg att de behöver mer utbildning om detta. Vidare konstateras
att kunskap om i vilken utsträckning fysisk aktivitet på recept används inom palliativ vård är
begränsad. Studien visar att tre fjärdedelar av de deltagande fysioterapeuterna rekommenderat
eller förskrivit fysisk aktivitet till drygt fyra femtedelar av patienterna under den senaste
sexmånadersperioden. En tredjedel av dessa fysioterapeuter praktiserar på hospice. Därtill
rapporteras även vilka hinder som upplevs finnas för denna form av förskrivning i denna
vårdkontext. Dessa är att närstående föreslår att vila är den bästa åtgärden för patienten, brist
på riktlinjer gällande fysisk aktivitet för patienter med cancer samt att sjuksköterskor upplever
sig ha bristande kunskaper angående denna form av förskrivning.
2.4. Livskvalitet
I dagens forskning mäts livskvalitet för att belysa vilken grad av livskvalitet en individ
upplever (Pettersson & Strang, 2012). Innebörden av begreppet har länge varit omdiskuterat
men konsensus bland forskare är idag att hälsorelaterad livskvalitet åtminstone ska innefatta
fysiska, psykiska och sociala dimensioner. WHO (2016) definierar livskvalitet enligt följande:
En individs upplevelse av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i
förhållande till egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. Det är ett brett koncept
som påverkas på ett komplext sätt av individens fysiska och psykiska tillstånd, personliga
övertygelser, sociala relationer samt individens förhållande till framträdande kännetecken i
omgärdande miljöer.
Denna definition av livskvalitet belyser att det är en subjektiv upplevelse som är föränderlig
över tid (Statens beredning för medicinsk och social utredning [SBU], 2012). Författaren
avsåg att tillämpa denna förståelse av begreppet under forskningsprocessen.
Frågeformulär och strukturerade intervjuer är de mest använda metoderna för att mäta
individers upplevelse av livskvalitet (Pettersson & Strang, 2012). Mätningen genomförs alltid
utifrån patientens subjektiva upplevelse så länge detta är möjligt. Livskvalitet mätt utifrån
vårdpersonal eller anhörigas perspektiv har visats ge pessimistiska resultat. När den
hälsorelaterade livskvaliteten mäts är det av särskild betydelse att det mätinstrument som
används lätt påverkas av förändringar i nivåer av fysiska förmåga. Eftersom fysiska
funktioner är mycket centrala i människors liv har dessa stor inverkan på livskvaliteten.
Fortsättningsvis beskrivs att genom tidig problemidentifiering och ordentlig analys och
behandling av patientens upplevda symtom så kan förhöjd livskvalitet uppnås.
Som forskare finns många frågeformulär och intervjuformulär att välja mellan när
livskvalitet ska mätas (SBU, 2012). Vilket av dessa som väljs beror på forskningens syfte och
8 (34)
i vilken kontext individerna befinner sig. Kliniska forskare avser många gånger att undersöka
vilken påverkan interventioner har på patienters livskvalitet. Viktigt att ha i åtanke då är att
livskvalitet förändras under tid. Det är vanligt att patienter som drabbas av svåra sjukdomar
initialt upplever mycket låg livskvalitet, men att den sedan höjs på grund av människans
förmåga att anpassa sig. Fortsättningsvis finns även risken att individens upplevelse av
interventionens effekt på livskvaliteten påverkas av förväntningar och förkunskaper såvida
inte interventionen är maskerad.
2.5. Egenvård relaterat till hälsa
Socialstyrelsen (2017) definierar egenvård som en omvårdnadsåtgärd utförd av patienten
självständigt eller med stöd av annan person och som är ämnad att förebygga eller behandla
sjukdom. Fortsättningsvis ska legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ha bedömt att
patienten är kapabel att genomföra åtgärden. Detta är en beskrivning av vad egenvård innebär
inom sjukvården som bedrivs i Sverige. I följande stycke definieras egenvård ännu en gång
men av omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem.
Egenvård är en individs personliga omsorg (Orem, 2001). En omsorg som genom
aktiviteter genomförs för att bibehålla funktioner och utveckling och i förlängningen gynna
hälsa och välmående. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa är att egenvård ur Orems
perspektiv främst genomförs genom en persons egna motiv och rationella tänkande och är
således inte i lika hög grad ett direktiv från sjukvården. I litteraturöversikten tar författaren
hänsyn till båda perspektiven på begreppet egenvård.
Vad som behövs för att den egenvård som krävs genomförs påverkas till stor del av
individens hälsotillstånd, miljöfaktorer och biverkningar från behandling och sjukdom
(Socialstyrelsen, 2015). Men i vilket fall som helst är det av stor betydelse och
sjukvårdspersonalens skyldhet att ge patienter adekvat information och uppmuntran att delta
aktivt i sin egna vård och behandling.
Att uppleva hälsa innebär en känsla av att må bra och att vara kapabel att genomföra det
som av individen själv anses vara av värde för stunden (Dahlberg & Segesten, 2010). Med
detta perspektiv på hälsa blir det något annat än en motpol till ohälsa och istället något som är
uppnåbart trots svår sjukdom. Det rapporteras att individer som insjuknat i allvarlig långvarig
sjukdom börjat engagera sig i sin egen hälsa på ett sätt de inte tidigare gjort, på grund av
sjukdomsdebuten (Charmaz, 2006). Detta föranledde då en ökad hälsa hos vissa individer.
Dessa patienter hade exempelvis börjat genomföra egenvård som gynnar hälsan och genom
9 (34)
detta blivit mer hälsomedvetna. Hälsomedvetenheten beskrevs som en fördjupad insikt i hur
olika delar av livet i stort samspelar för upplevelsen av hälsa.
2.6. Problemformulering
Palliativ vård syftar till att lindra patientens lidande när botande behandling inte finns som
alternativ. Många patienter som erhåller palliativ vård drabbas av fatigue, vilket är ett tillstånd
som påverkar patienten psykiskt och fysiskt samt upplevs mycket besvärande av många. Det
är svårt att lindra fatigue och den kan påverka den upplevda livskvaliteten hos patienten.
Fysisk aktivitet kan vara en form av egenvård och därför är det av vikt att undersöka hur
fysisk aktivitet påverkar personer med fatigue i samband med palliativ vård.
3. Syfte
Att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar vuxna patienter med fatigue inom palliativ vård.
4. Teoretisk utgångspunkt
Som teoretisk utgångspunkt för litteraturöversikten valdes Dorothea Orems teori om
egenvårdsbalans med fokus på det stödjande/undervisande omvårdnadssystemet. Orem (2001)
anser att bibehållandet av den fysiska och psykiska förmågan har en given roll för hälsan.
Upprätthållandet av egenvårdsbalans genom insatser i samråd och med hjälp av en
sjuksköterska är ett sätt att bibehålla fysisk och kognitiv förmåga.
Orems teori utgår ifrån individers egna förmåga till egenvård och därför finns tre former av
omvårdnadssystem som kompenserar denna i olika grad (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Ett fullständigt kompenserande system, ett delvis kompenserande system och ett
stödjande/undervisande system. Det stödjande/undervisande omvårdnadssystemet valdes ut
eftersom sjuksköterskan kan identifiera egenvårdsbrister och med sin pedagogiska funktion
motivera och stödja patienter till utförande av egenvård för att uppnå egenvårdsbalans.
Begrepp som används inom teorin är egenvårdsbehov, egenvårdskrav, egenvårdskapacitet,
egenvårdsbalans, egenvårdsbrist och omvårdnadskapacitet (Wiklund Gustin & Lindwall,
2012). Egenvårdsbehov är ett behov hos en person som behöver tillgodoses för att uppnå
hälsa. Hur behovet tillgodoses blir egenvårdskravet. Det är alltså till exempel kravet som
ställs på en person för att hen ska kunna ha adekvat syresättning, det krävs att personen andas.
Egenvårdskapacitet är en persons förmåga att utföra dessa krav. Egenvårdsbalans uppstår när
en person har kapacitet och förmåga att genomföra aktiviteter (egenvårdskrav) som
10 (34)
tillgodoser de egenvårdsbehov som finns. När en person av olika anledningar inte genomför
egenvårdskraven så uppstår en egenvårdsbrist, som resulterar i att behoven som behöver
tillfredsställas för att uppnå hälsa inte längre tillgodoses. När egenvårdsbrist uppstår behöver
sjuksköterskan göra en så kallad diagnostisk operation där hen identifierar vilket typ av
omvårdnadssystem som behövs. Det beror på den grad av egenvårdskapacitet som finns hos
patienten. I en situation där patienten har mycket låg egenvårdskapacitet kan ett fullständigt
kompenserande system behövas, medan det i ett annat fall kan behövas endast information
eller motiverande samtal med patienten. För att hen sedan ska ha förmåga och motivation att
genomföra egenvård och uppnå egenvårdsbalans.
Omvårdnadssystemet Orem utformat är en plan ämnad att skapa egenvårdsbalans hos
patienter och i förlängningen ökad livskvalitet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). I Orems
teori ses egenvård som aktiviteter personer påbörjar och utför med målet att bibehålla liv,
hälsa och välbefinnande. Egenvård är alltså en målinriktad aktivitet som personer genomför
för sig själva. Enligt teorin menas att det är varje persons rättighet att få sina egenvårdskrav
uppfyllda och att det därför finns ett ansvar hos omgivningen att underlätta för personer att
tillgodose dessa.
Denna teoretiska utgångspunkt är tillämpbar på litteraturöversikten eftersom fysisk
aktivitet kan utföras av patienter som egenvård, på egen hand eller med stöd av andra
personer. Om fysisk aktivitet som egenvård kan främja patienters hälsa, så innebär det att det
kan bidra till bibehållen eller ökad livskvalitet. På så sätt motiverades valet av teori i hopp om
att den i kombination med resultatet ska kunna bidra till kliniska implikationer för
sjuksköterskeyrket. Teorin appliceras i studiens diskussionsdel.
5. Metod
Författaren har genomfört en allmän litteraturöversikt enligt metodbeskrivningen av Friberg
(2017). Uppsatsens ansats var undersökande och syftade till att ta reda på hur kunskapsläget
ser ut angående fysisk aktivitets påverkan på patienter med fatigue inom palliativ vård. Bilden
av ett nuvarande kunskapsläge kan enligt Friberg (2017) tas fram genom kritisk granskning av
den tillgängliga litteraturen inom ett valt kunskapsområde.
11 (34)
5.1. Datainsamling
CINAHL Complete och PubMed är databaser som båda innehåller vetenskapliga
tidsskriftsartiklar med bland annat omvårdnadsvetenskaplig inriktning (Forsberg &
Wengström, 2015). Författaren använde sig av dessa databaser.
Datainsamlingen genomfördes med boolesk sökteknik som beskrivs i Östlundh (2017). Det
är en sökteknik där olika sökord kombineras med hjälp av sökoperatorerna ”AND” och
”OR”. Dessa användes i syfte att begränsa och få ett sökresultat med resultatartiklar så
relevanta till det valda ämnesområdet som möjligt.
Sökorden som användes vid databassökningarna var ”exercise”, ”physical activity”,
”exercise therapy”, ”fatigue”, ”cancer fatigue”, ”hospice or palliative nursing”, ”hospice
care”, och ”palliative care”. Sökorden var MeSH-termer eller CINAHL-headings. De första
sökningarna gjordes i PubMed och CINAHL Complete utan begränsningar för att se hur
utbudet av artiklar såg ut. Efter det gjordes ännu en sökning i PubMed där samtliga
resultatartiklar från första sökningen återfanns plus ytterligare två. Vid samma tillfälle gjordes
även en andra sökning i CINAHL Complete, även där återfanns samtliga resultatartiklar från
första sökningen samt ytterligare en. Eftersom det fattades resultatartiklar i detta skede
gjordes en tredje sökning där sökorden relaterade till fatigue togs bort. Därmed hittades
ytterligare artiklar varav en inkluderades i litteraturöversikten. Artiklar inkluderades i
litteraturöversikten efter att de bedömts falla inom ramen för litteraturöversiktens
inklusionskriterier. Slutligen, i enlighet med instruktionerna i Östlundh (2017),
dokumenterades datainsamlingsprocessen med datum, databas, sökord, söksträng samt
avgränsningar. Dessa kan ses i sökmatrisen, var god se bilaga 1. Ovanstående förfarande
resulterade i att åtta artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat.
5.2. Urval
Inklusionskriterierna till litteraturöversikten var att artiklarna studerade vuxna och att de var
publicerade mellan 2008 och 2018, hade etiskt godkännande, var originalartiklar, svarade till
litteraturöversiktens syfte, publicerade på svenska eller engelska samt var peer-reviewed
(Forsberg och Wengström, 2015). Att en artikel är peer-reviewed innebär att den är granskad
av sakkunniga innan publicering i tidsskrift. Några geografiska begränsningar för inkludering
av artiklar tillämpades ej, eftersom det initialt framstod att finnas otillräckliga antal
tillgängliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar avsågs att inkluderas. Polit och
12 (34)
Beck (2017) menar att det kan ge ett resultat med fler dimensioner jämfört med att endast
inkludera artiklar från en forskningsmetod.
För att ta reda på huruvida en vetenskaplig artikel var kvalificerad att användas i
litteraturöversikten användes granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier
i Friberg (2017). Sammanfattningsvis kan således nämnas att både de kvalitativa och
kvantitativa studiernas kvalitet granskades gällande problemformulering, metodbeskrivning,
resultatbeskrivning, etik, teoretisk koppling till resultatet och kliniska implikationer samt
diskussion. Endast artiklar med bedömd god kvalitet inkluderades. Inga artiklar exkluderades
på grund av bristande kvalitet.
5.3. Analys
Dataanalysen genomfördes med målet att resultera i ett noggrant genomfört och objektivt
resultat, i enlighet med Whittemore och Knafl (2005). Analysen av de inkluderade
resultatartiklarna genomfördes utifrån metodbeskrivningen för allmänna litteraturöversikter i
Friberg (2017). I steg ett av analysen lästes de inkluderade artiklarna flera gånger för att
säkergöra att innehållet begripits korrekt. Därefter gjordes en sammanfattning med studiernas
resultat som innehöll relevant data för litteraturöversikten. I steg två dokumenterades
studierna i en översiktstabell för att skapa överskådlighet och struktur för den följande
dataanalysen. Sedan sökte författaren likheter och skillnader mellan resultatartiklarnas design
och resultat. Detta genomfördes systematiskt och strukturerat genom sifferkodning av resultat
av samma karaktär. Sedan gjordes en sammanställning av de utvalda och kodade resultaten
som sedan formade de tre kategorierna i litteraturöversiktens resultatdel. Under dessa
kategorier presenterades sedan resultatet i en integrerad text.
6. Forskningsetiska överväganden
Författaren eftersträvade att förhålla sig etiskt till forskningsprocessen genom att endast
inkludera vetenskapliga artiklar som gjort noggranna etiska överväganden eller fått
godkännande av etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2015). Fortsättningsvis
eftersträvades även att förhålla sig etiskt reflekterande genomgående samt att agera efter
grundläggande forskningsetiska hänsynstaganden enligt nedan (Sandman & Kjellström,
2013). Inkludering av vetenskapliga artiklar har skett förutsättningslöst, vilket innebär att
samtliga artiklar som svarat på litteraturöversiktens syfte inkluderats oavsett om de är i linje
med författarens förförståelse eller ej (Sandman & Kjellström, 2013; Vetenskapsrådet, 2017).
13 (34)
Författaren har följt allmänna uppförandekrav för forskare, vilka är att tala sanning, inte
plagiera, inte skada, visa på transparens samt att vara rättvis i hur en tolkar andras forskning.
7. Resultat
Åtta artiklar publicerade mellan 2009 och 2015 inkluderades i resultatet. Två av dessa var av
kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod. Studierna var genomförda i sju olika länder,
England (n=1), Irland (n=1), Norge (n=1), Polen (n=1), Sverige (n=1), Sydkorea (n=1) och
Tyskland (n=2). Resultaten från de inkluderade resultatartiklarna visar på att fysisk aktivitet
påverkar patienter med fatigue inom palliativ vård på en rad olika sätt. Olika påverkan av
fysisk aktivitet kunde sammanfattas under kategorierna påverkan på fatigue, fysiska aspekter
och psykiska aspekter. Huvudsakligen var fysisk aktivitets påverkan på deltagare positiv, men
även tvetydigheter kunde identifieras bland resultatartiklarna.
7.1. Påverkan på fatigue
Det rapporterades att fysisk aktivitet minskade fatigue hos patienter inom palliativ vård
(Banzer et al., 2014; Buss et al., 2009; Cheville et al., 2013; Gulde et al., 2011; Jensen et al.,
2014; Roh, Yeom, Lee & Hwang, 2014; Turner et al., 2015). Det påvisades att rörelseterapi,
anpassade tränings- och gångprogram och deltagares dagliga aktivitetsnivån hade positiv
inverkan. Det rapporterades även att fysisk aktivitets positiva inverkan på fatigue var större
hos personer med högre maximal syreupptagningsförmåga (Banzer et al., 2014). Ett
kardiopulmonellt arbetstest gjordes för att mäta denna förmåga. Fortsättningsvis hade
deltagare som förbättrar sin syreupptagningsförmåga i viss mån ökad chans till minskad
fatigue.
Det rapporteras att fysisk aktivitet i form av regelbunden motion varken förbättrar eller
försämrar symtom av fatigue (Oldervoll et al., 2011). En anledning till detta resultat tros vara
deltagarnas långt framskridna sjukdom, att deltagarna var nära inpå den sena fasen i det
palliativa skedet.
7.2. Fysiska aspekter
Genom kvalitativa och kvantitativa metoder har det påträffats att flera deltagare uppnår
förbättringar i rörelseförmåga, styrka samt förbättrad fysisk förmåga generellt (Cheville et al.,
2013; Gulde, Oldervoll & Martin, 2011; Jensen et al., 2014; Oldervoll et al., 2011; Turner,
Tookman, Bristowe & Maddocks, 2015). Deltagare berättar i intervjuer om att de upplever att
14 (34)
fysisk aktivitet i form av anpassade motionsprogram har gett dem ökad rörelseförmåga
(Turner et al., 2015). Förmågan att gå och flexibiliteten beskrivs vara särskilt positivt
påverkade. Fortsättningsvis påträffas även berättelser från deltagare om hur fysisk aktivitet
styrka och energi att genomföra aktiviteter de förr tagit förgivet, som att genomföra
hushållssysslor och shopping (Gulde et al., 2011).
Fysisk aktivitet visade sig ha påverkan på deltagares vikt. Deltagare som kontinuerligt
genomförde fysisk aktivitet fick ökad kroppsvikt medan fysiskt inaktiva deltagare gick ner i
vikt (Oldervoll et al., 2011). Utöver detta påträffades även resultat som pekar på att deltagare
som utför fysisk aktivitet inte alls går upp i vikt, men att vikt och BMI istället förblev stabila
under interventionsperioden (Jensen et al., 2014). En del deltagare upplevde att fysisk
aktivitet gav dem ökad aptit (Gulde et al., 2011). Gemensamt för dessa fynd är att de indikerar
att fysisk aktivitet påverkar patienter på så sätt att det förebygger ofrivillig viktminskning
under palliativa faser.
Deltagare som utförde regelbunden anpassad fysisk aktivitet upplevde minskad intensitet
av fysiska symtom (Buss et al., 2009). Fortsättningsvis rapporteras att deltagare som inte
deltog i anpassade fysiska aktiviteter upplevde en ökad intensitet av fysiska symtom över tid.
Mer specifika resultat rapporterades även angående fysiska symtom. Deltagare upplevde en
självrapporterad förbättring av sömnkvalité (Cheville et al., 2013; Roh et al., 2014). Vidare
har det rapporterats att deltagare upplevde minskade smärtor i vardagen (Cheville et al., 2013;
Jensen et al., 2014; Roh et al., 2014).
7.3. Psykiska aspekter
Flera deltagare upplevde en ökad livskvalitet efter en period av regelbunden anpassad fysisk
aktivitet (Banzer et al., 2014; Turner et al., 2015). Men denna positiva påverkan var ingen
självklar effekt då det rapporterats att vissa deltagare varken fick förbättrad eller försämrad
livskvalitet (Buss et al., 2009; Cheville et al., 2013). Vidare rapporteras att deltagare som inte
deltog i någon form av anpassad fysisk aktivitet upplever en succesivt minskande livskvalitet
(Buss et al., 2009).
Ett tillägg till fynden ovan är att ökningen av livskvalitet i viss mån beror på vilken nivå
patienternas maximala syreupptagningsförmåga ligger på (Banzer et al., 2014). Högre nivåer
leder till större ökning av livskvalitet. Patienters egna syreupptagningsförmåga påverkade
alltså vilken effekt fysisk aktivitet hade på deras livskvalitet.
15 (34)
Några patienter beskrev en upplevelse om att fysisk aktivitet ingav hopp i deras liv och för
framtiden (Gulde et al., 2011; Turner et al., 2015). Somliga beskrev att en drivkraft var idén
om att kunna promenera längre avstånd igen (Gulde et al., 2011). Andra beskrev hoppet om
att fysisk aktivitet kunde förlänga deras liv och att det fungerade som ett komplement åt
medicinska terapier som genomgicks vid sidan av. Fortsättningsvis upplevde vissa patienter
att fysisk aktivitet är en bidragande orsak till att de ännu inte givit upp hoppet om livet
(Turner et al., 2015). Att det gav dem en mer positiv blick på situationen de befann sig i och
deras egna självbild samt att det frambringade en känsla av att ha utfört en bedrift, vilket
beskrevs som en positiv upplevelse.
Det rapporteras att fysisk aktivitet framkallade upplevelser av välmående hos deltagare, att
må bra och att känna sig kry (Gulde et al., 2011; Turner et al., 2015). Både på kort och lång
sikt (Gulde et al., 2011). Fortsättningsvis beskrivs även upplevelser som att det gav förbättrat
humör och ökad koncentrationsförmåga (Turner et al., 2015). Deltagares berättelser samt
kvantitativa resultat pekar även på att patienters sociala kapacitet och viljan att socialisera
påverkas positivt av fysisk aktivitet (Gulde et al., 2011; Jensen et al., 2014).
Vissa deltagare upplever särskilda svårigheter i att balansera fysisk aktivitet med vila
(Gulde, et al., 2011). De beskriver att den fysiska kapaciteten varierar från dag till dag och att
de somliga dagar upplever att utmattning orsakas av fysisk aktivitet, då gränsen för
överdriven aktivitet tycks vara svåridentifierad. Betydelsen av möjlighet att välja
aktivitetsform och tidpunkt betonas.
8. Diskussion
8.1. Metoddiskussion
I litteraturöversiktens inledning beskrev författaren sina förutfattade meningar av vilka
effekter fysisk aktivitet har, att det ger en förhöjd fysisk och psykisk energinivå. Det är inte
otänkbart att denna föreställning delades av somliga patienter som deltog i de fem
interventionsstudierna som inkluderades i litteraturöversikten. Nedan följer metodologiska
riktlinjer för hur forskning idealt ska genomföras (SBU, 2012; Strang, 2012b). Interventioner
som genomförs i syfte att undersöka hur en behandling påverkar ett fenomen ska genomföras
utan varken forskarnas eller deltagarnas vetskap för att förebygga att förutfattade meningar
och förkunskaper påverkar interventionens verkan. I och med att fysisk aktivitet inte är en
intervention som går att genomföra utan deltagarens vetskap utgör detta en risk att resultat
16 (34)
påverkats av deltagares förutfattade mening. Detta bedöms vara en av svaghet i
resultatartiklarnas metod och blir således även en svaghet för denna litteraturöversikt.
8.1.1. Val av metod
Metoden som valdes var litteraturöversikt. Exempel på andra designer som hade kunnat
användas för att besvara litteraturöversiktens syfte är interventionsstudie och intervjustudie
(Forsberg & Wengström, 2015). En interventionsstudie där fysisk aktivitet använts som
intervention, hade kunnat komma fram till liknande resultat som de interventionsstudier som
inkluderats i resultatet. Intervjustudie hade kunnat ge djupgående svar angående patientens
upplevelser i relation till studiens syfte. Både interventionsstudie och intervjustudie ansågs
vara orimligt att genomföra under den tidsrymd som författaren hade till sitt förfogande.
8.1.2. Datainsamling
Initialt användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Därefter kompletterades dessa
sökningar med en sökning i databasen Nursing and Allied Health Database. Denna sökning
resulterade endast i dupletter. På grund av detta såg författaren ingen anledning att presenter
denna sökning i sökmatrisen. Samtliga databaser ansågs lämpade innehållsmässigt för
litteraturöversiktens ämne, detta i enlighet med Polit och Beck (2017). Då de databaser som
genomsökts är stora och omfattande inom omvårdnad ansåg inte författaren att ytterligare
databaser skulle kunna generera ytterligare resultatartiklar och därmed togs beslut om att ej
söka i fler databaser. Dock framstod det initialt som att det inte fanns tillräckligt antal
vetenskapliga artiklar att inkludera i litteraturöversikten. I syfte att lösa detta problem samt för
att förhindra metodologiska felsteg i sökandet av resultatartiklar konsulterade författaren en
bibliotekarie, med hjälp av hennes expertis i databassökning kunde tillräckligt relevant
material hittas. Ett alternativ hade kunnat vara att utöka tidsrymden inom vilken artiklar
söktes. Detta alternativ valdes bort då tillräckligt med artiklar återfanns inom den tänka
tidsperioden. Till sist anses valet av databaser och konsultationen med bibliotekarie vara
styrkor hos litteraturöversikten då dessa faktorer bidragit till att relevanta artiklar hittades med
adekvata metoder.
Åtta artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Detta då det var den mängd artiklar som
återfanns som svarade till litteraturöversiktens syfte. Det är förhållandevis få artiklar, vilket
kan anses vara en svaghet i litteraturöversikten eftersom det eventuellt föranledde att vissa
fynd ur resultatartiklarna varken kunde stärkas eller motsägas av varandra. Om
17 (34)
datainsamlingen resulterat i en större mängd inkluderade artiklar hade det kunnat ge ett mer
dynamiskt resultat.
8.1.3. Urval
Litteraturöversikten ämnade att endast inkludera forskning publicerad mellan 2008-2018.
Artiklarna som inkluderats var publicerade mellan 2009-2015. Fortsättningsvis inkluderades
endast studier som haft godkänt etiskt tillstånd och var peer-reviewed. Författaren betraktar
detta som en styrka eftersom det innebär att forskningen som inkluderats är relevant för
nutiden, etiskt genomförd samt utsatt för adekvat granskning (Östlundh, 2017). Endast studier
genomförda på vuxna inkluderades. Författaren valde att inte inkludera barn då dessa ansågs
skilja sig för mycket från vuxna och därmed inte rymdes inom ramen för litteraturöversiktens
förutsättningar tidsmässigt. Det bör nämnas att ingen begränsning gällande ålder användes i
databassökningarna och författaren uppmärksammade inga artiklar som hade kunnat
inkluderats ifall detta inklusionskriterie tagits bort. Därmed utgjorde denna begränsning inte
heller någon svaghet för litteraturöversikten.
Författaren avsåg att inkludera både kvantitativa och kvalitativa artiklar, då detta enligt
Polit och Beck (2017) kan ge resultatet fler dimensioner. Av de inkluderade artiklarna var
dock majoriteten kvantitativa. Detta anses bero på att utbudet av kvalitativa artiklar som
svarade till litteraturöversiktens syfte var begränsat. Att både kvantitativa och kvalitativa
artiklar inkluderades i litteraturöversikten kan ha berikat resultatet, därför anser författaren att
det är en styrka i studien.
En kvalitetsgranskning av studierna genomfördes med hjälp av granskningsfrågor
utformade för kvalitativa respektive kvantitativa studier utformade av Friberg (2017).
Författaren anser att detta är en styrka i litteraturöversikten då det innebär att artiklarnas
tillvägagångssätt och resultat granskats kritiskt innan de inkluderades.
Författaren anser att inkluderingen av tre artiklar bör diskuteras. Banzer et al. (2014)
inkluderade patienter under pågående kurativ eller pallitativ behandling. Det framgår inte i
artikeln hur många av de inkluderade patienterna som var under palliativ respektive kurativ
behandling. Författaren valde att inkludera denna artikel då den inkluderat patienter under
palliativ behandling. Detta minskade dock resultatets tillförlitlighet gällande att kunna
appliceras inom palliativ vård. Turner et al. (2015) inkluderades trots att de inte nämner
begreppet fatigue. De beskriver fatigue ingående enligt den definition som föreliggande
litteraturöversikt använt sig av. Författaren ansåg därmed att artikeln kunde inkluderas.
Cheville et al. (2013) nämner inte begreppet palliativ. De har studerat patienter som har
18 (34)
lungcancer eller kolorektalcancer av stadie IV. Författaren har bedömt, med stöd av Ekman
(2017) samt Sjövall och Staff (2017), att denna artikel kunde inkluderas då dessa
cancerformer med största sannolikhet innebär att palliativ vård ges.
Den geografiska variationen bland litteraturöversiktens åtta resultatartiklar var stor.
Studierna är utförda i sju olika länder. Således väcktes frågan om huruvida resultat från
länderna var tillämpbara i och jämförbara med vården inom Sverige. Därför gjordes en
genomgång av WHO:s ”global atlas of palliative care at the end of life” (WHO, 2014). Med
syfte att undersöka om hälso- och sjukvården i de olika länderna bedriver palliativ vård med
samma övergripande mål och med anslutning till WHO:s definition. I genomgången
upptäckte författaren att så var fallet i samtliga länder. En framträdande skillnad gentemot de
andra länderna fanns dock i Sydkorea där studien av Roh et al. (2014) utfördes. Eftersom
vården där är präglad av bristande resurser bedrivs den till störst del i patienters hemmiljö
samt med begränsad tillgång till smärtstillande mediciner. Detta bedömdes dock inte ge
anledning att exkludera denna resultatartikel då skillnaden främst framstod att bestå av
resursmässiga faktorer som inte påverkade studien på ett sätt som gör studiens resultat
obrukbart för denna litteraturöversikt. Utöver detta gav resultatets relevans samt bristen av
tillgängliga studier inom tidsbegränsningen som berör och besvarar litteraturöversiktens syfte
ytterligare anledning att inkludera denna resultatartikel.
8.1.4. Analys
Något författaren anser är värt att diskutera är huruvida det varit en fördel eller nackdel att
genomföra litteraturöversikten på egen hand. Understundom upplevde författaren det som
problematiskt och att det hade varit till stor nytta att ha en skrivpartner att bolla idéer och
tankar med. Det utgjorde även en brist i analysen av resultatartiklarna. Dock kompenserades
denna brist genom att en utomstående person läste matrisen och resultatartiklarna i sin helhet
för att dubbelkolla tolkningen av översättningar och resultatet. Utöver denna person fanns
även en handledningsgrupp och en handledare med vilka författaren kunde utbyta tankar och
idéer med. Att genomföra litteraturöversikten på egenhand kan ha varit en stor svaghet men
författaren anser sig gjort så mycket som möjligt för att minimera denna svaghet. Under hela
analysprocessen strävade författaren efter att vara objektiv och hela tiden redovisa
resultatartiklarnas resultat rättvist. Detta anses, i enlighet med Whittemore och Knafl (2005)
vara en styrka i litteraturöversikten.
19 (34)
8.2. Resultatdiskussion
8.2.1. Påverkan på fatigue
Resultatet indikerar att fysisk aktivitet i palliativ vård leder till minskad fatigue. Vilket även
styrks av Albrecht och Taylor (2012) som rapporterar att fysisk aktivitet har flera positiva
effekter och däribland minskad fatigue. Därmed bekräftar Albrecht och Taylor (2012)
föreliggande studies resultat.
Litteraturöversiktens studier har inkluderat deltagare med god egenvårdskapacitet, vilket
enligt Orems (2001) teori innebär att deltagarna hade fysisk och psykisk kapacitet att
genomföra fysisk aktivitet som egenvård. Orems teori utgår från varje individs förmåga till
egenvård. Egenvårdsbehov definieras som ett behov som behöver uppfyllas för att patienten
ska uppleva hälsa. Då fatigue är ett vanligt symtom (Teunission et al., 2007) skulle ett
egenvårdsbehov vara att minska denna upplevelse. Egenvårdskrav är hur egenvårdsbehov
uppfylls (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Egenvårdskrav blir därmed hur upplevelsen av
fatigue minskas. Resultatet av litteraturöversikten visade att fysisk aktivitet under palliativ
vård hade positiv inverkan på upplevelsen av fatigue och kan därmed vara ett egenvårds krav
för vissa.
Egenvårdskapacitet innebär individens förmåga att genomföra egenvårdkravet för att
kunna tillfredsställa egenvårdsbehovet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Vidare beskrivs
egenvårdbalans som när egenvårdbehovet, egenvårdskrav och egenvårdkapacitet är i jämvikt.
Resultatet indikerade att vid långt framskriden sjukdom, och när patienten var nära den sena
palliativa fasen, var patientens egenvårdskapacitet för låg för att kunna genomföra fysisk
aktivitet och därmed uppfylla egenvårdsbehovet. Det förelåg då inte egenvårdsbalans.
Resultatet visade därmed att patienterna stundtals upplevde det svårt att finna balans i hur
mycket fysisk aktivitet som var till deras nytta. Detta kan indikera att sjuksköterskan behöver
vara uppmärksam på och frekvent bedöma huruvida egenvårdbalans föreligger hos patient när
det kommer till fysisk aktivitet. Vidare beskriver Orem (2001) vikten av att sjuksköterskan är
närvarande vid bedömning av egenvårdskapacitet. Socialstyrelsen (2017) bekräftar vikten av
detta genom att beskriva att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska bedöma om
patienten är förmögen att bedriva egenvård.
Litteraturöversiktens resultat indikerar att fysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter för
patienter inom palliativ vård med fatigue. Sjuksköterskan har ansvar att skapa god omvårdnad
som är personcentrerad, evidensbaserad och av adekvat kvalitet (Dahlberg & Segesten, 2010).
Vidare har hen i uppgift att samverka med andra professioner inom vårdteamet när hen
20 (34)
bedömer att behov för detta finns. Nationella rådet för palliativ vård (u.å.) beskriver detta som
en förutsättning för god omvårdad. Fortsättningsvis styrks ansvaret avseende teamsamverkan
även av Nationella vårdplanen för palliativ vård (2017). Eftersom fatigue är ett vanligt
symtom inom palliativ vård (Teunission et al., 2007) behöver sjuksköterskan ha breda
kunskaper om vilka handlingsalternativ och åtgärder som kan tillämpas för att lindra fatigue.
Detta anses behövas för att leva upp till sjuksköterskans ansvarsområden.
8.2.2. Fysiska aspekter
I resultatet framkommer det att fysisk aktivitet ger bibehållen vikt och viktökning genom
ökad muskelmassa. Detta indikerar att fysisk aktivitet kan förebygga ofrivillig viktminskning
hos palliativa patienter. Neefjes et al. (2017) rapporterar i en studie att patienter med mer
muskelmassa har mindre fatigue än patienter med mindre muskelmassa. Strang (2012a)
beskriver att ofrivillig viktminskning leder till ökad dödlighet. Detta bekräftar att viktökning
och ökad muskelmassa är ytterligare en positiv konsekvens av fysisk aktivitet i detta
sammanhang. En studie rapporterar dock att viktuppgång är ett av de mest bekymrande
fysiska symtomen hos patienter (Stein et al., 2003). I denna motsägelse rapporteras inga
detaljer om vilken typ av viktuppgång det gäller, därför är det spekulativt att diskutera detta
ytterligare.
Resultatet visar att fysisk aktivitet kan leda till ökad rörelseförmåga och styrka samt
minskade fysiska symtom. Detta indikerar att fysisk aktivitet ger ökad egenvårdskapacitet och
därmed kan öka förmågan att genomföra egenvårdskrav och tillfredsställa egenvårdsbehovet.
I enlighet med Orems (2001) stödjande/undervisande omvårdnadssystem skulle denna
information kunna delges till patienten för att uppnå en bättre livssituation.
8.2.3. Psykiska aspekter
Resultatet var tvetydigt huruvida fysisk aktivitet gav ökad livskvalitet eller ej. Men det kunde
inte påvisas att det gav försämrad livskvalitet. Att bibehålla eller förbättra patientens
livskvalitet är i linje med WHO´s (2002) definition av palliativ vård. Ökad livskvalitet skulle
kunna ses som ett egenvårdsbehov. Resultatet av litteraturöversikten indikerar att fysisk
aktivitet skulle kunna ses som ett egenvårdskrav för att uppfylla egenvårdsbehovet. Denna typ
av egenvård kan därmed motiveras utifrån Orems teori.
I resultatet framkommer det att fysisk aktivitet gav upplevelser av att må bra och att känna
sig kry både kort- och långsiktigt. Det rapporterades även att fysisk aktivitet hjälpte dem att
21 (34)
återfå förmåga att socialisera och att genomföra saker de tidigare tagit förgivet. Denna
upplevelse överensstämmer med beskrivningen av vad hälsa innebär av Dahlberg och
Segesten (2010). Charmaz (2006) rapporterar att egenvård kan skapa en hälsomedvetenhet
hos patienter med allvarlig långvarig sjukdom och att det på detta sätt kan skapa en
upplevelse av ökad hälsa. Detta anses bekräfta litteraturöversiktens resultat.
8.3. Kliniska implikationer
Litteraturöversiktens resultat kan vara av intresse för all hälso- och sjukvårdspersonal som
arbetar med patienter som vårdas inom palliativ vård. Den kan verka som underlag för
motivering av åtgärder samt för hur sjuksköterskan prioriterar och identifierar
omvårdnadsbehov i sitt arbete. Sjuksköterskan kan med stöd av resultatet även arbeta
hälsofrämjande genom att verka stödjande och undervisande när det kommer till vilken
påverkan fysisk aktivitet kan ha hos patienter med fatigue inom palliativ vård.
Resultatet skulle kunna användas som beslutsstöd för att upprätta anläggningar lämpade
för fysisk aktivitet i anslutning till palliativa enheter, rutinmässig kontakt med fysioterapeut
samt rutinmässig kontroll av intresse för fysisk aktivitet på recept.
8.4. Förslag till fortsatt forskning
I och med det begränsade utbudet av artiklar som berörde denna litteraturöversikts utvalda
ämnesområde och med tanke på betydelse fysisk aktivitet visat sig ha för patienter inom
palliativ vård, anser författaren att det finns ett generellt behov av fortsatt forskning om hur
fysisk aktivitet påverkar patienter i palliativ kontext. Särskilt begränsat var utbudet av artiklar
med kvalitativ forskningsmetod, därför betonar författaren behovet av ytterligare kvalitativ
forskning.
Denna litteraturöversikt rapporterar att fysisk aktivitet har en tvetydig inverkan på
patienters livskvalitet, därför anser författaren att det vore betydelsefullt med ytterligare
forskning om fysisk aktivitet relaterat till patienters livskvalitet inom palliativ kontext.
9. Slutsats
Huvudsakligen är effekten av fysisk aktivitet hos patienter med fatigue inom palliativ vård
positiv. Fysisk aktivitet anpassad efter patientens behov och förmåga kan minska upplevelsen
av fatigue. Resultatet indikerar även andra positiva effekter i form av förbättrad
rörelseförmåga, ökad energi, minskad smärta, förbättrad sömnkvalitet samt att det verkar
22 (34)
förebyggande mot ofrivillig viktminskning. Fysisk aktivitet kan också leda till vissa psykiska
effekter i form av förbättrad, eller avsaknad av försämrad, livskvalitet samt inge en känsla av
hopp och välmående hos patienten. Resultatet antyder även att det kan vara svårt att balansera
mängden fysisk aktivitet med vila.
23 (34)
Referenser
Ahlberg, K., Ekman, T., Gaston-Johansson, F., & Mock, V. (2003). Assessment and
management of cancer-related fatigue in adults. The Lancet, 362(23), 640-650.
Ahlberg, K. (2012). Cancerrelaterad trötthet. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ
medicin och vård (4. uppl., s.232-241). Stockholm: Liber.
Albouaini, K., Egred, M., Alahmar, A., & Wright, D. J. (2007). Cardiopulmonary exercise
testing and its application. Postgraduate Medical Journal, 83(985), 675-682.
doi:10.1136/hrt.2007.121558
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I A-K. Edberg, & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., s. 363-420). Lund:
Studentlitteratur.
*Banzer, W., Bernhörster, M., Schmidt, K., Niederer, D., Lungwitz, A., Thiel, C., Jäger, E., &
Vogt, L. (2014). Changes in exercise capacity, quality of life and fatigue in cancer
patients during an intervention. European Journal of Cancer Care, 23(5), 624-629.
doi:10.1111/ecc.12201
*Buss, T., de Walde-Gulaszko, K., Modlinska, A., Osowicka, M., Lichodziejewska-
Niemierko, M., & Janiszewska, J. (2009). Kinesitherapy alleviates fatigue in terminal
hospice cancer patients – an experimental, controlled study. Support Care Cancer,
18(6), 743-749. doi:10.1007/s00520-009-0709-0
Charmaz, K. (2006). Meaning persuits, making self: meaning construction in chronic illness.
International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 1(1), 27-37.
doi:10.1080/17482620500534488
*Cheville, A. L., Kollasch, J., Vandenberg, J., Shen, T., Grothey, A., Gamble, G., & Basford,
J. R. (2013). A home-based exercise programe to improve function, fatigue and sleep
quality in patients with stage IV lung and colorectal cancer: a randomized controlled
study. Journal of Pain and Symptom Management, 45(5), 811-821.
doi:10.1016/j.jpainsymman.2012.05.006
Christensen, R., & Marieb, N. (2012). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan
hälso- och sjukvårdspersonal. Harlow: Pearson.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
Ekman, S. (2017). Lungcancer. Hämtad 31 mars, 2018, från
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=618
Folkhälsomyndigheten (2000). Vad är fysisk aktivitet. Hämtad 13 februari, 2018, från
Folkhälsomyndighen, https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-
fysisk-aktivitet/
24 (34)
Folkhälsomyndigheten (2012). FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet
[Broschyr]. Hämtad 28 mars, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/far-
individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur.
Friedrichsen, M. (2013). Språkets och samtalets betydelse. I B. Andershed, B-M. Ternestedt,
& C. Håkanson (Red.), Palliativ vård: Begrepp & teori i teori och praktik (s. 431-
442). Lund: Studentlitteratur.
Friedrichsen, M. (2012). Sjuksköterskans roll – anpassning och balans. I P. Strang & B. Beck-
Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4. uppl., s. 366-372). Stockholm: Liber.
Glimelius, B. (2012). Kuration eller palliation. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ
medicin och vård (4. uppl., s.15-22). Stockholm: Liber.
Gulde, I., Marethe Oldervoll, L., & Martin, C. (2011). Palliative cancer patients’ experience
of physical activity. Journal of Palliative Care, 27(4), 296-302. Hämtad från
databasen CINAHL Complete.
Jakobsson, E., Andersson, M., & Öhlén, J. (2014). Livets slutskede. I F. Friberg & J. Öhlén
(Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 179-210).
Lund: Studentlitteratur.
*Jensen, W., Bauman, F. T., Stein, A., Bloch, W., Bokemeyer, C., de Wit, M., & Oechsle, K.
(2014). Exercise training in patients with advanced gastrointestinal cancer undergoing
palliative chemotherapy: a pilot study. Support Care Cancer, 22(7), 1797-1806.
doi:10.1007/s00520-014-2139-x
Jones, W. (2011). Evidence-based risk assessment and recommendations for physical activity
clearance: Cancer. Applied physiology, Nutrition and Metabolism, 36(1), 101-112.
doi:10.1139/H11-043
Karlsson, M. (2013). Hantering av svåra symtom. I B. Andershed, B-M. Ternestedt, & C.
Håkanson (Red.), Palliativ vård: Begrepp & teori i teori och praktik (s. 405-416).
Lund: Studentlitteratur.
Nationella rådet för palliativ vård. (u.å.). Vad är palliativ vård?. Hämtad 22 mars, 2018, från
Nationella rådet för palliativ vård, https://www.nrpv.se/om-nrpv/vad-ar-palliativ-vard/
Nationella vårdplanen för palliativ vård. (2017). Vårdåtgärder för palliative vård: del 2
Broschyr. Lund: Palliativt utvecklingscentrum. Från
http://palliativtutvecklingscentrum.se/nvps-olika-delar/
25 (34)
Neefjes, E., van den Hurk, E., Blauwhoff-Buskermolen, S., van der Vorst, M., Becker-
Commissaris, A., de van der Shueren, M., Buffart, L., & Verheul, H. (2017). Muscle
mass as a target to reduce fatigue in patients with advanced cancer. Journal of
Cachexia, Sarcopenia and Muscle, 8(4), 623-629. doi:10.1002/jcsm.12199
O’hanlon, É., & Kennedy, N. (2014). Exercise in cancer care in Ireland: A survey of oncology
nurses and physiotherapists. European Journal of Cancer Care, 23(5), 630-639.
doi:10.1111/ecc.12206
*Oldervoll, L. M., Loge, J. H., Lydersen, S., Paltiel, H., Asp, M. B., Nygaard, U. V.,
Oredalen, E., Frantzen, T. L., Lesteberg, I., Amundsen, L., Hjermstad, M. J., Haugen,
D. F., Paulsen, Ø., & Kaasa, S. (2011). Physical exercise for cancer patients with
advanced disease: A randomized controlled trial. The Oncologist, 16(11), 1649-1657.
doi:10.1634/theoncologist.2011-0133.
Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of practice. St. Louis: Mosby.
Palliativregistret. (2017). Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede. Hämtad 27 mars,
2018, från http://palliativ.se/malnivaer-ska-forbattra-varden-i-livets-slutskede/
Pettersson, L-M., & Strang, P. (2012). Livskvalitet och livskvalitetsmätning. I P. Strang & B.
Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4. uppl., s. 23-29). Stockholm: Liber.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Proquest. (u.å). Nursing and allied health database. Hämtad 25 mars, 2018, från Proquest,
http://www.proquest.com/products-services/pq_nursingahs_shtml.html
Ream, E. (2007). Fatigue in patients receiving palliative care. Nursing standard, 21(28), 49-
56
Ream, E., & Richardson, A. (1996). Fatigue: a consept analysis. International Journal of
Nursing Studies, 33(5), 519-529. doi: https://doi.org/10.1016.0020-7489(96)00004-1
Regionala cancercentrum. (2016). Palliativ vård i livets slutskede: ett nationellt vårdprogram.
Hämtat 2 februari 2015, från https://www.cancercentrum.se/stockholm-gotland/vara-
uppdrag/palliativ-vard/vardprogram/
*Roh, S-Y., Yeom, H-A., Lee, M-A., & Hwang, I. Y. (2014). Mobility of older palliative care
patients with advanced cancer: A Korean study. European Journal of Oncology
Nursing, 18(6), 613-618. doi:10.1016/j.ejon.2014.06.005
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
Sjövall, A., & Staff, C. (2017). Kolorektalcancer. Hämtad 31 mars, 2018, från
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=792
26 (34)
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede:
vägledning, rekommendationer och indikatorer Broschyr. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Broschyr.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10
Socialstyrelsen. (2017). Egenvård. Hämtad 20 februari, 2018, från Socialstyrelsen,
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – värdig död vid livets slut. Stockholm:
socialdepartementet. Från http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-
utredningar/2001/01/sou-20016/
SBU. (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet [Broschyr]. Hämtad 26 mars, 2018, från
http://www.sbu.se/contentassets/de802c2d8e0343aaadf5e6a7f6618309/vop_1_2012.p
df
Stein, K., Denniston, M., Baker, F., Dent, M., Hann, D., Bushhouse, S., & West, M. (2003).
Validation of a modified rotterdam symptom checklist for use with cancer patients in
the united states. Journal of Pain and Symptom Management, 26(5), 975-989.
doi:10.1016/S0885-3924(03)00321-X
Strang, P. (2012a). Aptitlöshet, ofrivillig viktminskning och kakexi. I P. Strang & B. Beck-
Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4. uppl., s. 260-266). Stockholm: Liber.
Strang, P. (2012b). Forskning inom palliative medicin. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.),
Palliativ medicin och vård (4. uppl., s. 422-427). Stockholm: Liber.
Ternestedt, B-M., & Andershed, B. (2013). Den palliativa vårdens utveckling. I B.
Andershed, & B-M. Ternestedt, & C. Håkanson (Red.), Palliativ vård: Begrepp &
perspektiv i teori och praktik (s. 103-116). Lund: Studentlitteratur.
Ternestedt, B-M., & Österlind, J. (2013). De 6 S:n – en modell för personcentrerad palliativ
vård. I B. Andershed, & B-M. Ternestedt, & C. Håkanson (Red.), Palliativ vård:
Begrepp & perspektiv i teori och praktik (s. 475-490). Lund: Studentlitteratur.
Teunissen, S.C., Wesker, W., Kruitwagen, C., de Haes, H.C., Voest, E.E., & de Graeff, A.
(2007). Symptom prevalence in patients with incurable cancer: a systematic review.
Journal of Pain and Symptom Management, 34(1), 96-104.
*Turner, K., Tookman, A., Bristowe, K., & Maddocks, M. (2015). ‘I am actually doing
something to keep well. That feels really good’: Experiences of exercise within
hospice care. Progress in Palliative Care, 24(4), 204-212.
doi:10.1080/09699260.2015.1123441
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 18 februari, 2018, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
27 (34)
Warburton, D., Gledhill, N., Jamnik, V., Bredin, S., McKenzie, D., Stone, J., Charlesworth,
S., & Shephard, R. (2011). Evidence-based risk assessment and recommendations for
physical activity clearance: Consensus document 2011. Applied physiology, Nutrition
and Metabolism, 36(1), 266-298. doi: 10.1139/H11-062
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal
Of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
World health organization. (2002). National cancer control programmes: policies and
managerial guidelines [Broschyr]. Hämtad 15 februari, 2018, från
http://www.who.int/cancer/publications/nccp2002/en
World health organization. (2014). Global atlas of palliative care at the end of life. Hämtad
13 mars, 2018, från http://www.who.int/ncds/management/palliative-care/palliative-
care-atlas/en/
World health organization. (2016). Introducing the WHOQOL instruments. Hämtad 26 mars,
2018, från http://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-81). Lund: Studentlitteratur.
28 (34)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Valda artiklar till
resultat, se bilaga 2.
06/2-18
CINAHL Complete
Physical activity OR
Exercise (med
explode) AND
Fatigue (med
explode) AND
Palliative care
19 13 4 Sökresultat nr: 4, 9, 11.
4. Jensen, W. et al.
9. Gulde, I. et al.
11. Oldervoll, L. M. et al.
26/2-18
CINAHL Complete
Exercise OR
Therapeutic exercise
OR Physical activity
AND Fatigue OR
Cancer fatigue AND
Palliative care OR
Hospice or palliative
nursing OR Hospice
care
20 20080101-20171231
Peer-reviewed
18 5 Sökresultat nr: 6, 12, 14, 17
6. Jensen, W. et al. (duplett)
12. Gulde, I. et al. (duplett)
14. Oldervoll, L. M. et al.
(duplett)
17. Buss, T. et al.
2/3-18
CINAHL Complete
Exercise OR
Therapeutic exercise
OR Physical activity
AND Palliative care
OR Hospice or
palliative nursing
OR Hospice care
106 20080101-20180302
Peer-reviewed
12 7 Sökresultat nr: 14
14. Turner, K. et al.
07/2-18
PubMed
Exercise AND
Fatigue AND
Palliative care
8 7 2 Sökresultat nr: 1, 2
1. Roh, S-Y. et al.
2. Jensen, W. et al. (duplett)
29 (34)
26/2-18
PubMed
Exercise OR
Exercise therapy
AND Fatigue AND
Palliative care OR
Hospice and
palliative nursing
OR Hospice care
17 20080101-20180226 7 2 Artikel: 5, 6, 7, 10, 11, 15
5. Roh, S-Y. et al. (duplett)
6. Banzer, W. et al.
7. Jensen, W. et al. (duplett)
10. Cheville, A. L.
11. Gulde, I. et al. (duplett)
15. Buss, T. et al. (duplett)
30 (34)
Bilaga 2. Matris över resultatartiklar
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Banzer, W.,
Bernhörster, M.,
Schmidt, K.,
Niederer, D.,
Lungwitz, A.,
Thiel, C., Jäger, E.,
& Vogt, L.
Changes in
exercise
capacity,
quality of life
and fatigue in
cancer patients
during an
intervention.
2014
Tyskland
European Journal of
Cancer Care
Att klarlägga
motionsinducerade
anpassningar av livskvalitet
och cancerrelaterad fatigue i
relation till den initiala
prestationsförmågan och dess
förändringar under en
intervention, hos
cancerpatienter.
Design: Kvantitativ
experimentell longitudinell
Urval: 101 deltagare mellan
30-77 år. Rekrytering skedde
från en hematologi- och
onkologiklinik.
Datainsamling:
Cardiopulmonary exercise test
(CPET), Ratings of Perceived
Exertion (RPE), Lactate Pro
LT-1710, frågeformulär.
Analys: t-test, post-hoc analys,
chi-squared test.
Studiens deltagare delades in i tre
undergrupper. Tilldelning av grupp skedde på
basis av deltagarnas maximala
syreförbrukning, om den var låg, medel eller
hög avgjorde grupptillhörighet. Studiens analys
visade på en statistisk signifikant minskning av
fatigue i samtliga undergrupper. Dessutom
påträffades skillnader i symtomreduktion av
fatigue mellan undergrupperna. Deltagare med
högre maximal syreförbrukning fick mer
symtomreduktion. Forskarna fann även att
deltagare som uppnått en ökning på minst 10%
i maximal syreförbrukning inom 16-
veckorsperioden med motion som intervention,
hade 2,6 gånger högre chans att få en
symtomreduktion i fatigue på åtminstone 20%.
Vidare rapporterar studien att deltagares
livskvalitet ökar av fysisk aktivitet.
Buss, T., de
Walde-Gulaszko,
K., Modlinska, A.,
Osowicka, M.,
Lichodziejewska-
Niemierko, M., &
Janiszewska, J.
Kinesitherapy
alleviates
fatigue in
terminal
hospice cancer
patients – an
experimental,
controlled
study.
2009
Polen
Support Cancer Care
Att observera påverkan av
rörelseterapi på fatigue och
livskvalitet hos
cancerpatienter på hospice
med förväntad livslängd på en
till tre månader.
Design: Kvantitativ
randomiserad kontrollerad
studie (RCT).
Urval: 49 deltagare, 30 i
interventionsgruppen och 19 i
kontrollgruppen. Rekrytering
skedde från tre olika hospice.
Datainsamling: Frågeformulär,
medicinsk dokumentation.
Analys: Students t-test, chi-
squared test, Mann-Whitney U
test.
Efter tre veckor in i interventionsperioden, som
totalt pågick i fyra veckor, kunde de se en
statistisk signifikant minskning av fatigue hos
deltagarna i interventionsgruppen. Medan en
signifikant försämring av fatigue kunde
observeras i kontrollgruppen efter två veckor.
Fortsättningsvis rapporteras en minskning av
fysiska symtom hos deltagare. Deltagares
livskvalitet påverkades på så sätt att den
bibehöll samma nivå. Alltså att fysisk aktivitet
förhindrade försämring.
31 (34)
Cheville, A. L.,
Kollasch, J.,
Vandenberg, J.,
Shen, T., Grothey,
A., Gamble, G., &
Basford, J. R.
A home-based
exercise
programe to
improve
function,
fatigue and
sleep quality in
patients with
stage IV lung
and colorectal
cancer: a
randomized
controlled
study.
2013
Irland
Journal of Pain and
Symptom Management
Att genomföra en tillräckligt
effektiv prövning av en
hembaserad motions-
intervention, som enkelt kan
intergreras i etablerade
sjukvårdsstrukturer.
Design: Kvantitativ
randomiserad kontrollerad
studie (RCT).
Urval: 56 deltagare. 26 i
interventionsgruppen och 30 i
kontrollgruppen. Rekrytering
skedde från onkologisk
öppenvårdsklinik i County
Mayo.
Datainsamling: Frågeformulär,
träningslogg, stegräknare.
Analys: Deskriptiv statistik, t-
test, Fischer’s exact tests,
Wilcoxon’s rank-sum tests,
regressions analys.
Resultatet visade statistisk signifikant skillnad
mellan interventionsgruppen och
kontrollgruppen. Deltagarna i
interventionsgruppen hade efter 8 veckor bättre
rörelseförmåga, mindre sömnstörningar och
lägre nivåer av fatigue. Därtill rapporteras
minskad smärta hos deltagare. Vidare
påverkades deltagares livskvalitet på så sätt att
den bibehöll samma nivå. Alltså att fysisk
aktivitet förhindrade försämring.
Gulde, I.,
Oldervoll, L. M., &
Martin, C.
Palliative
cancer
patients’
experience of
physical
activity.
2011
Sverige
Journal of Palliative
Care
Att undersöka hur palliativa
patienter med låg
prestationsstatus upplever
deltagande i fysisk aktivitet
guidad av fysioterapeut.
Design: Kvalitativ.
Urval: 11 deltagare mellan 45-
81 år. Rekrytering skedde från
4 olika ASIH-enheter i
Södertälje och Stockholm.
Datainsamling: Semi-
strukturerad fenomenologisk
intervju.
Analys: Kvalitativ
innehållsanalys.
Fysisk aktivitet minskade fatigue hos patienter
samt ingav en känsla av hopp. Vidare upplevde
deltagare att fysisk aktivitet gav dem ökad
välmående, känslor av att må bra på kort och
lång sikt samt att det gav dem styrka och energi
att göra saker de förr tagit förgivet. T.ex. att
klara av att socialisera, shoppa eller göra
hushållssysslor. Vidare beskrevs svårigheter att
hitta balans mellan aktivitet och vila och
deltagare betonade betydelsen av kunna välja
aktivitet och tidpunkt för denna. Vissa
deltagare beskrev att det gav dem ökad aptit.
32 (34)
Jensen, W.,
Bauman, F. T.,
Stein, A., Bloch,
W., Bokemeyer,
C., de Wit, M., &
Oechsle, K.
Exercise
training in
patients with
advanced
gastrointestinal
cancer
undergoing
palliative
chemotherapy:
a pilot study.
2014
Tyskland
Support Cancer Care
Att undersöka
genomförbarheten av två
träningsprogram, viktträning
och aerobisk träning, hos en
liten patientgrupp med
avancerad gastrointestinal
cancer under pågående
palliativ kemoterapi.
Dessutom syftade studien att
undersöka potentiella effekter
av dessa program på
livskvalitet enligt EORTC-
QLQ-C30 såväl som på fysisk
prestanda, biologiska
parametrar samt aktiviteter i
det dagliga livet.
Design: Kvantitativ.
Urval: 21 deltagare.
Medelålder 55,0 år. Rekrytering
skedde från öppenvårdsklinik
på universitetssjukhus i
Hamburg.
Datainsamling: Frågeformulär
och fysiska tester.
Analys: Deskriptiv statistik,
chi-squared test, wilcoxon rank
sum test.
Patienter i båda träningsprogrammen upplevde
en signifikant reducerad grad av fatigue efter
interventionsperioden. Vidare rapporterades att
deltagare får en ökad fysisk förmåga samt att
förändringar i vikt förhindras. Därtill
rapporteras minskad smärta hos deltagare.
Oldervoll, L. M.,
Loge, J. H.,
Lydersen, S.,
Paltiel, H., Asp, M.
B., Nygaard, U. V.,
Oredalen, E.,
Frantzen, T. L.,
Lesteberg, I.,
Amundsen, L.,
Hjermstad, M. J.,
Haugen, D. F.,
Paulsen, Ø., &
Kaasa, S.
Physical
exercise for
cancer patients
with advanced
disease: A
randomized
controlled
trial.
2011
Norge
The Oncologist
Att testa hypotesen att motion
minskar fatigue och förbättrar
fysisk förmåga hos
cancerpatienter med
avancerad och icke-botbar
sjukdom.
Design: Kvantitativ
randomiserad kontrollerad
studie (RCT).
Urval: 163 deltagare mellan
24-86 år. Personerna
rekryterades från 2 hospice och
4 sjukhus.
Datainsamling: Frågeformulär
och fysiska tester.
Analys: Deskriptiv statistik,
multiple imputation, kaplan-
meier estimator, log-rank test,
cox proportional hazards
regression, regressions analys.
Studien visade att 8 veckor med regelbunden
motion hade varken negativ eller positiv
påverkan på fatigue hos palliativa patienter.
Däremot kunde de se klinisk och statistisk
förbättring i patienternas fysiska förmåga.
Vidare rapporterar de att personerna i
interventionsgruppen med fysisk aktivitet
ökade sin kroppsvikt, medan personerna i
kontrollgruppen förlorade vikt.
33 (34)
Roh, S-Y., Yeom,
H-A., Lee, M-A.,
& Hwang, I. Y.
Mobility of
older palliative
care patients
with advanced
cancer: A
Korean study.
2014
Sydkorea
European Journal of
Oncology Nursing
Att beskriva nivåer av
rörlighet hos äldre
cancerpatienter i öppenvården
i Sydkorea samt att undersöka
associationer mellan rörlighet
och livsstilsfaktorer (sömn,
fysisk aktivitet) och fysiska
symtom (smärta, fatigue).
Design: Kvantitativ.
Urval: 91 deltagare mellan 64-
80 år. Samtliga rekryterades
från samma onkologiska
öppenvårdsklinik på
universitetssjukhus i Seoul.
Datainsamling: Semi-
strukturerat frågeformulär, six
minute walk test (6MWT).
Analys: Deskriptiv statistik, t-
test, ANOVA med scheffé test,
Pearson’s correlation
coefficients, multiple stepwise
regression.
Resultatet visar på ett signifikant samband
mellan högre nivåer av rörlighet och lägre
nivåer av fysiska symtom som sömnstörningar,
smärta och fatigue.
Turner, K.,
Tookman, A.,
Bristowe, K., &
Maddocks, M.
‘I am actually
doing
something to
keep well.
That feels
really good’:
Experiences of
exercise within
hospice care.
2015
England
Progress in Palliative
Care
Att få insikt i
upplevelser/erfarenheter från
cancerpatienter som deltar i
motionsgrupper, meningen de
knyter till deltagandet, och att
förstå hur dom uppfattar
deltagandets påverkan på
deras liv.
Design: Kvalitativ
fenomenologisk.
Urval: 8 deltagare. Rekrytering
skedde på ett
rehabiliteringsgym inom ett
hospice i London.
Datainsamling: Semi-
strukturerad fenomenologisk
intervju ljudinspelades.
Verbatim transkriberades.
Analys: fenomenologisk
tolkningsanalys.
Deltagarna beskriver först symtomen av att
leva med avancerad cancer och från
behandlingar: försämrad muskelkraft och
minskad muskelmassa, generell svaghet och
trötthet, balans- och rörelsesvårigheter.
Samtliga deltagare beskriver en minskad
fatigue, att anpassad fysisk aktivitet hade
positiv påverkan på symtomen genom att det
fick dem att bli mer rörliga och ökade gång-
förmågan samt att de upplevde sig stärkta och
krya. Även psykologiska effekter så som att
känna sig glad och mer fokuserad beskrivs,
även en förbättrad syn på den egna
livssituationen och jaget fanns. Därtill
rapporterades att fysisk aktivitet ingav hopp
och ökar livskvalitet hos deltagare.