Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Socialt arbete/Avdelning för sociala studier

Pernilla Sjöstam

Linda Thelin

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål

En kartläggning av förekomsten och motkrafterna i Värmland

Prostitution and trafficking for sexual purposes

A survey about the presence and the counterforces in Värmland

Examensarbete 15 hp

Socionomprogrammet

Termin: HT 2010

Handledare: Arja Tyrkkö

Examinerande lärare: Ulla Rantakeisu

2

Sammanfattning

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i

Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen

var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella

ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och

näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se

vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi

inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning

om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes

sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer,

bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera

att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland

och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen.

Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker

endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig.

I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda

verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot

prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Nyckelord: prostitution, människohandel för sexuella ändamål, sexuell exploatering,

Värmland

Abstract

This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This

was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this

survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual

purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and

associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources

are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of

an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then

followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary

organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled

we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in

Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual

exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were

able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the

involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the

different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities

are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

Keywords: prostitution, trafficking for sexual purposes, sexual exploitation, Värmland

3

Förord

Det har varit ett spännande arbete att göra denna kartläggning och vi vill tacka Länsstyrelsen i

Värmland för att de gett oss denna möjlighet och då i synnerhet Isabel Persson som varit vår

kontaktperson på Länsstyrelsen. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Arja Tyrkkö för

det stöd vi fått under arbetets gång och naturligtvis vill vi även tacka våra respondenter som är

grunden till hela uppsatsen. Tack allesammans!

När vi skickade ut webbenkäten råkade vi ut för vissa tekniska problem och vi vill här be om

ursäkt för detta och vi beklagar att några av våra respondenter fick extra jobb på grund av

detta. Vi vill tacka er särskilt för att ni hjälpte oss att komma förbi dessa tekniska problem så

att vi kunde nå ut till fler respondenter.

När det gäller uppdelningen av arbetet i denna uppsats så har all text gemensamt arbetats

fram. Utformningen av enkäten, tolkningen av resultatet, analysen och diskussionen är arbete

som vi gjort gemensamt under livliga och spännande diskussioner. Vi vill här passa på att

tacka varandra för ett gott samarbete och för många skratt!

Karlstad den 7 februari 2011

Pernilla Sjöstam och Linda Thelin

4

Innehåll

1. Inledning ............................................................................................................................6

1.1 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ..................................................6

1.2 Sexuell exploatering som socialt problem ......................................................................7

1.3 Syfte och problemområde ..............................................................................................8

1.4 Frågeställningar.............................................................................................................8

1.5 Begreppsdefinitioner .....................................................................................................9

2. Litteraturgenomgång......................................................................................................... 11

2.1 Köpare av sexuella tjänster .......................................................................................... 11

2.2 Ungas erfarenhet av prostitution .................................................................................. 11

2.3 De utan ansikte ............................................................................................................ 12

2.4 Samhällsutvecklingen och arrangörerna ...................................................................... 12

2.5 Riskfaktorer ................................................................................................................ 13

2.6 Fruimport .................................................................................................................... 13

2.7 Kännedom om sexuell exploatering ............................................................................. 13

2.8 Regeringens handlingsplan .......................................................................................... 14

2.9 Resurser och arbetet mot sexuell exploatering ............................................................. 14

3. Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................ 16

3.1 Socialkonstruktionistisk teori ...................................................................................... 16

3.2 Kategorisering ............................................................................................................. 16

3.3 Stigmatisering ............................................................................................................. 18

4. Metod ............................................................................................................................... 19

4.1 Kartläggningen ............................................................................................................ 19

4.2 Observationsstudie ...................................................................................................... 19

4.3 Enkätundersökning ...................................................................................................... 20

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet .................................................................. 22

4.5 Etiska överväganden ................................................................................................... 24

4.6 Reflektion över de valda metoderna ............................................................................ 25

5. Resultat ............................................................................................................................ 27

5.1 Verksamheterna .......................................................................................................... 27

5.2 Förekomst ................................................................................................................... 27

5.3 Kännetecken ............................................................................................................... 31

5.4 Arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ............................. 32

5

5.5 Resurser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ........................... 34

6. Analys .............................................................................................................................. 36

6.1 Förekomst ................................................................................................................... 36

6.2 Kännetecken ............................................................................................................... 37

6.3 Arbete och resurser mot sexuell exploatering .............................................................. 38

7. Diskussion ........................................................................................................................ 41

7.1 Förekomst ................................................................................................................... 41

7.2 Kännetecken ............................................................................................................... 42

7.3 Arbetet och resurserna ................................................................................................. 42

7.4 Slutsatser och förslag till vidare forskning ................................................................... 43

Källförteckning .................................................................................................................... 44

Bilaga 1 Observationsschema ............................................................................................... 47

Bilaga 2 Enkäten .................................................................................................................. 48

Bilaga 3 Urvalet ................................................................................................................... 58

Bilaga 4 Inledande brev ........................................................................................................ 60

6

1. Inledning I detta kapitel kommer vi att ge en introduktion till ämnet sexuell exploatering. Vidare

kommer vi att presentera studiens problemområde, syfte och frågeställningar samt definiera

för studien centrala begrepp.

1.1 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Både prostitution och människohandel för sexuella ändamål har funnits i hundratals år

(Giddens, 2007; Ståhl, 2010). I slutet av 1800-talet bedrevs en slavhandel som kan liknas med

den människohandel för sexuella ändamål som existerar idag (Ståhl, 2010). ”Ordet

´prostituerad´ började komma i allmänt bruk mot slutet av 1700- talet.” (Giddens, 2007, sid

360). Innan detta fanns andra namn för personer som befann sig i prostitution. Namngivelsen

kunde ge personen mer eller mindre status, som exempel hade en kurtisan ofta en högre

position i samhället än en frilla trots att båda befann sig i prostitution (a.a.). Detta är även

något som existerar idag, då det finns en hierarki och statusskillnader mellan olika former av

prostitution (Eklund & Holmberg, 2010). Till exempel beskrivs gatuprostitution ofta som den

lägst stående formen av prostitution (Eriksson & Gavanas, 2007).

I regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167) betonas att det är främst efterfrågan som upprätthåller både prostitutionen och

människohandeln (a.a.). Det finns dock flera anledningar till att människohandeln existerar

(Cederlöf, 2009). Bland annat beror det på att det finns stora pengar att tjäna för arrangörerna.

En annan anledning är att människor som lever under utsatta ekonomiska och sociala

förhållanden, som i tron att de kommer till något bättre eller att de inte har några andra

möjligheter, luras in i människohandeln (a.a.).

Antalet personer som befinner sig i prostitution respektive är utsatta för människohandel för

sexuella ändamål är svårt att uppskatta, då fenomenen ofta äger rum i det dolda (Cederlöf,

2009). Trots att det är svårt att uppskatta hur många i världen som utsätts för människohandel

eller prostitution har FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattat att årligen utsätts mellan 700 000

till fyra miljoner personer för människohandel. Europol uppskattade 2008 att antalet personer,

i Europa, som utsätts för människohandel uppgick till hundratusental (a.a.). I Ungdoms-

styrelsens studie (2009) framgår det att närmare två procent (1,7 procent) av tjejerna

respektive killarna vid något tillfälle har mottagit ersättning i utbyte mot sexuella tjänster

(a.a.). Vidare poängteras att det finns många män som befinner sig i prostitution men att de

inte uppmärksammas på samma vis som kvinnor (Omsäter, 2009).

Människohandel för sexuella ändamål kriminaliserades i Sverige 2002 och 1999 förbjöds köp

av sexuella tjänster i Sverige (Cederlöf, 2009). I Socialtjänstlagen (SoL) finns inga direkta

direktiv om stöd för personer som befinner sig i prostitution respektive som utsätts för

människohandel för sexuella ändamål (Siring, 2008).

Brottsbalken 1962:700 6 kap 11 §14 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig

en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst

till böter eller fängelse i högst sex månader. (Lag 2005:90).

Lagen köp av sexuell tjänst (se ovan) omfattar dem som mot ersättning skaffar sig en tillfällig

sexuell förbindelse oavsett om personen själv har betalat eller om någon annan har gjort det.

Kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster har till syfte att motverka efterfrågan genom att

avskräcka köparna. I utredningen, som låg till grund för lagstiftningen (SOU 1995:15), fanns

även ett förslag om att kriminalisera försäljning av sexuella tjänster. Detta mötte motstånd i

7

remissinstanserna som menade att det var orimligt att kriminalisera dem som i de flesta fall

redan är särskilt utsatta personer (Dir. 2008:44).

Brottsbalken 1962:700 4 kap

1 a § Den som, i annat fall än som avses i 1§, genom olaga tvång,

vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat

sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål,

avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en

situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som

inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till

fängelse i högst fyra år. (Lag 2010:371).

Lagen om människohandel omfattar inte bara handeln som sker för sexuella ändamål utan

även andra syften. I lagen (se ovan) framgår det även att de som ”rekryterar, transporterar,

överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella

ändamål” (Lag 2010:371) omfattas av lagen. Transporten kan ske inom eller över landets

gränser (Cederlöf, 2009). Det är således inte nödvändigt att den utsatte kommer från ett annat

land, utan personen kan vara bosatt här i Sverige (a.a.). Ett vanligt kontrollmedel när en

person utnyttjas för sexuella ändamål är ekonomisk utpressning (Eriksson & Gavanas, 2007).

I en intervju förtydligas anledningen till detta då en representant från Göteborgspolisen säger

att ”man kan inte sälja en sönderslagen flicka” (a.a.).

1.2 Sexuell exploatering som socialt problem Historiskt sett har Sveriges syn på prostitution förändrats (Holmström, 2008). Sverige har gått

från att se prostitution ”som ett ordningsproblem som ska kontrolleras och regleras till att

idag betrakta det som ett socialt och framför allt jämställdhetsproblem som bör bekämpas.”

(a.a. sid 323). Likaså ses människohandel för sexuella ändamål som ett socialt problem som

medför konsekvenser för den enskilda individen (Ståhl, 2010). Individerna, som utsätts för

människohandel, löper en stor risk att drabbas av ohälsa, såväl psykiskt som fysiskt (Cederlöf,

2009). Bland annat kan individen utsättas för fysiskt våld och sexuell misshandel samt hot

och isolering. Människohandeln medför, förutom flera konsekvenser för den enskilde

individen som utsätts, även konsekvenser för samhället. Några konsekvenser av

människohandeln är att den upprätthåller ett ojämlikt samhälle, bidrar till en ökad kriminalitet

samt bidrar till en ökad belastning för hälso- och sjukvården och sociala instanser (a.a.).

Ibland beskrivs prostitutionen som ett patriarkalt fenomen där jämställdheten mellan män och

kvinnor blir lidande (Giddens, 2007). I regeringens Handlingsplan mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål framgår det att ”Prostitution och människohandel för

sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen

och för de utsattas möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.” (Skr. 2007/08:167, sid

3). Vidare påvisar handlingsplanen att social exploatering kränker människors värde och rätt

till självbestämmande samt att arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella

ändamål behöver förbättras. Detta ska ske genom ökat skydd och stöd, stärkt förebyggande

arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad samverkan och ökad kunskap (a.a.).

I detta arbete ska Länsstyrelserna (Eklund & Holmberg, 2010), inklusive Länsstyrelsen i

Värmland, delta. Länsstyrelsen i Värmland har, tillsammans med övriga länsstyrelser i landet,

fått i uppdrag att förbättra samverkan på regional nivå mellan myndigheter, näringsidkare,

landsting och kommuner samt att öka kunskapen om fenomenen hos dessa. Vidare har

8

Länsstyrelserna fått i uppdrag att kartlägga prostitutionen och människohandeln för sexuella

ändamål i respektive län (a.a.).

1.3 Syfte och problemområde Vi har genom Länsstyrelsen i Värmland fått i uppdrag att kartlägga prostitutionen och

människohandeln för sexuella ändamål i Värmlands län. Därmed kan vår uppsats ses som en

del av det arbete som omnämns i regeringens handlingsplan (Skr. 2007/08:167). Vi vill med

kartläggningen få en överblick över prostitution och människohandel för sexuella ändamål

och därmed är vi inte intresserade av att gå på djupet eller att söka förklaringar på varför det

förekommer prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Vidare vill vi

främja kunskapsutvecklingen (Denvall & Vedung, 2008) om prostitution och människo-

handeln för sexuella ändamål i Värmlands län. Vår studie utgår från att både män och kvinnor

kan befinna sig i prostitution eller bli utnyttjade i människohandel för sexuella ändamål.

Likaså förutsätter vi att prostitution och människohandel för sexuella ändamål förekommer i

alla åldrar. Med andra ord kan även barn och unga hamna i prostitution och komma att

utnyttjas i människohandel för sexuella ändamål.

Vårt syfte med kartläggningen är tredelat:

- Få en uppfattning om förekomsten av prostitution respektive människohandel för

sexuella ändamål i Värmlands län.

- Undersöka om och hur myndigheter, näringsidkare och frivilligorganisationer i

Värmland arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

- Se vilka resurser som finns tillgängliga hos myndigheter, näringsidkare och

frivilligorganisationer i Värmlands län angående prostitution och människohandel för

sexuella ändamål.

Vi har valt ut dessa verksamheter, då dessa omnämns i regeringens handlingsplan (Skr.

2007/08:167) som verksamheter som kan komma att komma i kontakt med personer som

befinner sig i prostitution och som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål samt

att dessa verksamheter är viktiga i arbetet mot sexuell exploatering (a.a.). Vi har således valt

att vända oss till yrkesverksamma inom berörda verksamheter.

1.4 Frågeställningar De frågeställningar vi har skapat för det förstnämnda syftet är:

- Används Internet för att sälja sexuella tjänster i Värmland?

Om ja på ovanstående fråga:

Vilka är det som säljer sexuella tjänster i Värmland?

Vilka riktar de, som säljer sexuella tjänster, sig till?

För att uppfylla studiens hela syfte har vi även utformat frågeställningar som omfattar alla

delar av vårt syfte. Våra frågeställningar som relateras till de två sistnämnda syftena är:

- Förekommer prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmlands län?

- Vilka resurser finns tillgängliga hos myndigheter, näringsidkare och

frivilligorganisationer i Värmlands län rörande prostitution och människohandel för

sexuella ändamål?

- Arbetar myndigheter, näringsidkare och frivilligorganisationer i Värmlands län mot

prostitution och människohandel för sexuella ändamål?

9

Om ja på ovanstående fråga:

Hur arbetar myndigheter, näringsidkare och frivilligorganisationer mot prostitution

och människohandel för sexuella ändamål i Värmland?

I vilken grad arbetar myndigheter, näringsidkare och frivilligorganisationer mot

prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland?

1.5 Begreppsdefinitioner I detta avsnitt presenteras definitioner av för studien centrala begrepp. Under respektive

begrepp kommer vi först att påvisa hur mångfacetterade begreppen är genom att presentera

olika definitioner av varje begrepp. Därefter kommer vi att redogöra för vilken definition vi

har valt att använda oss av.

Prostitution

Prostitution definieras inte på samma sätt av alla människor (Omsäter, 2009) och många, som

erbjuder sexuella tjänster i utbyte mot en ersättning, upplever inte att deras handlande är

förenligt med prostitution (a.a.). Det sistnämnda är något som även Ungdomsstyrelsens

rapport (2009) Se mig – unga om sex och Internet belyser: ”Många unga som har erfarenhet

av prostitutionsliknande förhållanden ser sig inte heller som prostituerade.” (a.a. sid 153).

Till exempel uppfattas sexuella tjänster, som säljs via Internet, inte som prostitution i lika hög

grad som sexuella tjänster som säljs på gatan (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010). Med

andra ord kan gränsen, mellan vad som är respektive inte är prostitution, vara vag

(Holmström, 2008).

Studier visar på att definitionen av prostitution skiljer sig åt inom och mellan olika

yrkesgrupper (Holmström, 2008). ”Prostitution kan definieras som erbjudandet av sexuella

tjänster mot betalning.” (Giddens, 2007, sid 360). Barnprostitution definieras, i boken Men

fråga mig bara! (Stiftelsen Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen, 2009), som sexuella

tjänster som utförs av ett barn mot någon form av ersättning. Vidare kan de sexuella tjänsterna

ges i en fysisk miljö eller via Internet. Ersättningen kan till exempel vara pengar, presenter,

alkohol, refill till mobilkontantkort med mera (a.a.). Socialstyrelsen menar att det är svårt att

definiera vad som är prostitution (Eriksson & Gavanas, 2007). Deras definition lyder dock när

”minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligtvis ekonomisk)

och att detta utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten.” (a.a.). Statens

institutionsstyrelse (SIS) definierar i sin tur prostitution som ”när någon använder sin

sexualitet som ett medel för att få något som primärt inte handlar om sexuell

tillfredsställelse.” (Eklund & Holmberg, 2010, sid 26). Syftet är istället att få tillgång till

pengar, droger, husrum, saker med mera (a.a.).

Med begreppet prostitution avser vi i denna studie sexuella tjänster som utförs mot någon

form av ersättning (pengar, boende, droger, saker etc). Där det står skrivet prostitution i

uppsatsens avses både de som befinner sig i prostitution och de som köper sexuella tjänster. I

övriga fall gör vi en särskiljning mellan de som befinner sig i prostitution respektive de som

köper sexuella tjänster.

Människohandel för sexuella ändamål

Palermoprotokollet (Förenta Nationernas protokoll) definierar människohandel för sexuella

ändamål som när en eller flera personer rekryterar, transporterar samt tar kontroll över en

människa i syfte att utnyttja honom/henne för sexuella ändamål (Cederlöf, 2009).

Människohandel för sexuella ändamål med barn och unga definieras som ”att någon/några

tar kontroll över den unge i syfte att utnyttja honom eller henne i prostitution” (Stiftelsen

Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen, 2009, sid 21). Vanligtvis benämns människohandel

som trafficking, vilket bland annat inkluderar den människohandel som sker för sexuella

10

ändamål (Westerstrand, 2008). Människohandel kan liknas med ”en ny slavhandel”

(Cederlöf, 2009, sid 11).

Med begreppet människohandel för sexuella ändamål avser vi när en eller flera personer

rekryterar, transporterar samt tar kontroll över en människa i syfte att utnyttja honom/henne

för sexuella ändamål. Det vill säga att vi ansluter oss till FN:s definition. De som rekryterar,

transporterar och tar kontroll över människor, som ska utnyttjas för sexuella ändamål,

kommer vi i uppsatsen att kalla arrangörerna.

Sexuell exploatering

Med sexuell exploatering avser vi både prostitution och människohandel för sexuella

ändamål.

Resurser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

I regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167) omnämns verksamheter som kan komma att komma i kontakt med personer

som befinner sig i prostitution och som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Vidare omnämns dessa verksamheter som viktiga i arbetet mot fenomenen. Bland annat är

taxi, hotell, restaurang, bostadsbolag, hälso- och sjukvård, polis, åklagarmyndigheten,

frivilligorganisationer, trossamfund, socialtjänst samt migrationsverket några av dessa

verksamheter. I regeringens handlingsplan framgår det att en ökad samverkan och ökad

kunskap är två viktiga resurser i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella

ändamål. Vidare påvisar handlingsplanen att arbetet behöver effektiviseras och utvecklas

(a.a.). Detta arbete måste, som vi ser det, baseras på olika resurser, så som

handlingsplaner/policydokument och praxis.

Med begreppet resurser avser vi utbildning, handlingsplaner/policydokument, samverkan

samt praxis som finns tillgängliga hos berörda verksamheter.

I uppsatsen avser vi med berörda verksamheter taxi, hotell, restaurang, bostadsbolag, hälso-

och sjukvård, polis, åklagarmyndigheten, frivilligorganisationer, trossamfund, socialtjänst

samt migrationsverket i Värmland.

Arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Sveriges arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska enligt

regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167) ”utgå från de utsattas behov och situation men syftar även till att förstärka

kvaliteten och effektiviteten av brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder på

området.” (a.a. sid 3). Vidare sammanfattas arbetet mot prostitution och människohandel för

sexuella ändamål genom fyra P: Prevention (förebyggande arbete), Protection (skydd och

stöd till utsatta), Prosecution (lagföring) och Partnership (samverkan) (a.a. sid 8).

Med begreppet arbete avser vi det förebyggande, uppsökande och behandlande arbete som

berörda verksamheter i Värmland bedriver. I begreppet arbete inkluderar vi även verksam-

heternas samverkan. Med andra ord utgår vi från tre av de fyra P som regeringen omnämner.

Dessa är prevention, protection och partnership. Det fjärde P:et prosecution kommer inte att

undersökas i denna studie. Anledningen till detta är att vi finner det nödvändigt att begränsa

studiens omfattning.

11

2. Litteraturgenomgång I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning som har gjorts om prostitution och

människohandel för sexuella ändamål. Vi kommer även att redogöra för annan litteratur inom

området.

2.1 Köpare av sexuella tjänster ”Manlig sexhandel har förekommit lika länge som den heterosexuella motsvarigheten.”

(Siring, 2008, sid 347). Trots detta har myndigheters insatser och arbete riktats mot kvinnor

som befinner sig i prostitution eller mot män som köpare. Den som köper sexuella tjänster,

kan enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) studie (a.a.), vara i alla åldrar och från alla

samhällsklasser. Det är dock vanligt med en man i 30 till 50 års ålder som har ett arbete.

Många som köper sexuella tjänster är även gifta, har barn och/eller akademisk utbildning

(a.a.). Sandells studie delar in män som köper sex i fem olika grupper (Kuosmanen, 2008).

Dessa är allkonsumenter (köper sex då mannen är intresserad av olika former av sex),

relationsundvikare (köper sex då mannen försöker undvika alla typer av längre förhållanden),

kompletteringsköpare (mannen köper sex för att kompensera ett mindre bra sexliv

tillsammans med sin partner), relationssökare (köper sex då mannen saknar en relation) och

de refuserade (köper sex som en sista utväg då mannen har svårt att finna en kärlekspartner)

(a.a.).

2.2 Ungas erfarenhet av prostitution Statens institutionsstyrelse (SIS) har gjort en studie på sina ungdomshem (Korpskog, 2010).

Studien visar att två procent av killarna respektive nio procent av tjejerna på hemmen har

befunnit sig i prostitution (a.a.). I Ungdomsenkäten 2009 (Ungdomsstyrelsen, 2009), som

2951 stycken personer i åldern 16-25 år svarade på, framgår det att 1,7 procent av både

tjejerna och killarna vid något tillfälle har mottagit ersättning i utbyte mot sexuella tjänster. I

undersökningen framgår det även att det föreligger en skillnad mellan personer som är

heterosexuella respektive homo- bi- och transsexuella. Drygt en procent (1,2 procent) av dem

som är heterosexuella uppger att de vid något tillfälle har mottagit ersättning i utbyte mot

sexuella tjänster. För personer som är homo- bi- och transsexuella uppmäts siffran till cirka

sju procent (7,1 procent) (a.a.). Vidare framgår det i en studie att 1,8 procent av flickorna

respektive 1,6 procent av pojkarna har erfarenhet av att vid något tillfälle ha sålt sex

(Länsstyrelsen Västernorrland, 2010).

En studie, som 498 tjejer och 378 killar svarade på (Abelsson & Hulusjö, 2008), uppger 43

killar (11,4 procent) respektive 37 tjejer (7,4 procent) att de någon gång har mottagit

ersättning för sexuella tjänster. Tjejerna uppger i studien att alkohol och narkotika är vanliga

ersättningar för sexuella tjänster. Killarna uppger i sin tur att pengar är en vanlig ersättning.

Vidare påvisar studien att de unga som deltog i undersökningen debuterade inom prostitution

i tidig ålder. För tjejerna var medelåldern 16,7 år då de första gången utförde sexuella

handlingar mot ersättning medan killarna var 16,2 år. Denna studie baseras dock inte på ett

slumpmässigt urval och bör därmed generaliseras med försiktighet (a.a.).

I regeringens handlingsplan talas om ungdomars särskilda utsatthet inom sexhandeln (Skr.

2007/08:167). Vidare betonas barns beroendeställning gentemot vuxna, vilket gör dem till

extra utsatta för utnyttjande av olika slag (a.a.). Detta är även något som Palermoprotokollet

poängterar (Cederlöf, 2009).

12

2.3 De utan ansikte Tidningsartikeln Tessan började sälja sex vid 14 års ålder (Antonson, 2008) får fungera som

illustration till att barn kan hamna i prostitution vid 14-15 års ålder eller till och med yngre.

Artikeln poängterar vikten av att belysa att det inte enbart är flickor som befinner sig i

prostitution utan även pojkar. ”Hur många Tessan det finns i Sverige vet ingen exakt, men

hon har både systrar – och bröder.” (a.a.).

Forskaren Jari Kuosmanen säger i en artikel (Omsäter, 2009) att det finns många män som

befinner sig i prostitution men att de inte uppmärksammas på samma vis som kvinnor. ”Lite

förenklat kan man säga att prostitutionen har blivit en symbol för den manliga makten över

kvinnor. Män som säljer sex till andra män eller till kvinnor stämmer inte in i bilden och har

därför hållits osynliga.” (a.a. sid 7). Detta förtydligas ytterligare genom ett citat hämtat från

studien I sexualitetens gränstrakter – en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som

säljer och byter sexuella tjänster (Abelsson & Hulusjö, 2008). En chef på ett hem för vård

och boende yttrar sig om killar som befinner sig i prostitution:

”Det kan ju vara såhär att de pojkar som traditionellt sett placeras är

väldigt utagerande, kriminella, drogande killar. De killar som säljer sig, som prostituerar sig är mer inåtvända, självdestruktiva. De killarna blir

sällan placerade. Och de killarna får väldigt sällan hjälp, de syns inte. De är

också väldigt svårbehandlade (…) så det kan nog vara så att vi inte ser dom, de är osynliga.” (a.a. sid 43).

2.4 Samhällsutvecklingen och arrangörerna I en intervju med prostitutionsgrupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö framgår det att

prostitutionen följer samhällsutvecklingen (Cederlöf, 2009). Genom ett mer utvecklat

Internet, flera mobiltelefoner samt en globalisering flyttas prostitutionen till andra arenor

(a.a.). Detta gäller även människohandeln för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). Att

prostitutionen och människohandeln till viss del förflyttas till Internet medför att kontaktfältet

vidgas. Detta innebär att personerna, som befinner sig i prostitution respektive är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål, når ut till fler människor än vad de hade gjort genom

till exempel gatuprostitution (a.a.). Många menar även att Internet har medfört att trösklarna

för att hamna i prostitution eller för att köpa sexuella tjänster har sänkts (Eriksson & Gavanas,

2007). Prostitutionsgrupperna menar dock att ”Något som inte har förändrats är den låga

debutåldern.” (Cederlöf, 2009, sid 35).

Sverige utgör ett destinationsland (Cederlöf, 2009), det vill säga Sverige är ett land dit

personer som fallit offer för människohandel transporteras till. Ursprungsländerna (de länder

som personen kommer från) varierar men mellan 2002 och 2008 kom personer genom

människohandel till Sverige från bland annat Estland, Ryssland, Kosovo och Polen (a.a.).

Andra länder som nämns som vanliga ursprungsländer är Rumänien, Ungern, Albanien,

Thailand och Nigeria (Rapport 2009:1; RPS rapport 2010:5). I Sverige organiseras

människohandeln via små nätverk, där få personer är involverade i arrangemanget (Cederlöf,

2009). Det finns dock en misstanke om att större nätverk existerar, där både flera brottsutsatta

och flera arrangörer är aktuella. Jonas Trolle, kriminalinspektör vid Spaningsroteln city,

uppger i en intervju att de som arrangerar människohandeln ofta kan betecknas som

multikriminella. Det vill säga att arrangörerna ägnar sig, förutom människohandeln, åt andra

brott så som narkotikabrott, ekonomisk brottslighet och våldsbrott (a.a.). Arrangörerna är

både män och kvinnor (RPS rapport 2010:5). Det förekommer dock flest män som agerar som

arrangörer. Arrangörerna kommer bland annat från Sverige, Estland, Moldavien, Rumänien,

Ukraina, Nigeria och Thailand (a.a.).

13

2.5 Riskfaktorer Fattigdom eller ekonomiska svårigheter samt arbetslöshet är faktorer som kan leda till att en

person hamnar i prostitution (Giddens, 2007) eller utsätts för människohandel för sexuella

ändamål (Skr. 2007/08:167). Andra faktorer som kan vara aktuella är att personen har en låg

utbildningsnivå, sociala problem eller ett missbruk (a.a.). I Ungdomsstyrelsens rapport (2009)

uppmärksammas faktorer, som kan påverka att unga hamnar i prostitution, som exempel

sämre hälsotillstånd, missnöje med arbetssituationen och/eller livet samt att personen har

blivit våldsutsatt eller sexuellt övergripen (a.a.). Vidare nämns ingångsfaktorer som:

”möjligheten att tjäna pengar, slumpmässiga Internetkontakter, pojkvänners inverkan,

närmanden på caféer och krogar, prostitution som en del av missbruk, ungdomar som blir

bjudna på saker i utbyte mot sexuella tjänster etc.” (Eriksson & Gavanas, 2007). Andra

faktorer som nämns som aktuella är att en person kan hamna i prostitution av en tillfällighet

till exempel genom att det annonseras en tjänst som massör men att det i realiteten är sexuella

tjänster som efterfrågas. Övergångar från eskorttjänster, telefonsexförsäljning och

strippklubbar till prostitution är också möjliga ingångar som nämns av intervjupersoner som

deltagit i Socialstyrelsens kartläggning (a.a.).

Att bryta sig ur livet med prostitution beskrivs som svårt av personer som intervjuats i

Socialstyrelsens kartläggning (Eriksson & Gavanas, 2007). En del uppger att de av

ekonomiska skäl inte kan sluta. Andra uppger att de lider av fysiska, psykiska eller sociala

problem som följd av prostitutionen eller att de blir kontaktade och inte kan säga nej när de

får frågan om att sälja sexuella tjänster. Vidare talas det om krisreaktioner, bearbetande av

skam, ambivalens och svåra frågor som rör nära relationer när en person försöker söka sig

bort från livet i prostitution. En kvinna berättar om att hennes tidigare kunder har svårt att

förstå att hon inte säljer sexuella tjänster längre, för dem är inte prostitution något en person

gör utan något en person är (a.a.).

2.6 Fruimport I Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sveriges (Roks) rapport (Wilén, 2009)

framgår det att 38 kvinnor har sökt hjälp vid någon av Värmlands kvinnojourer. 34 av dem

har noterats i Karlstad. Detta innebär att kvinnojouren i Karlstad, tillsammans med Göteborg

och Malmö, är de jourer inom Roks som påvisar flest fall av fruimport i Sverige. Roks

definierar fruimport som ”när en svensk man gifter sig med en utländsk kvinna som lever

under svåra förhållanden i syfte att utnyttja henne för hushållsarbete och/eller sexuellt.” (a.a.

sid 3). Fruimport innebär, likt människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167), en

kränkning mot de mänskliga rättigheterna (Wilén, 2009). Socialstyrelsens rapport (Eriksson &

Gavanas, 2007) visar att kvinnor tas till Sverige via fruimport och säljs sedan vidare i sexuell

exploatering (a.a.).

2.7 Kännedom om sexuell exploatering Det är främst flickor och kvinnor som befinner sig i prostitution eller som utsätts för

människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). Det förekommer dock både pojkar

och män inom både prostitutionen och människohandeln (a.a.). ”En betydande del av

personer i sexindustrin världen över är mellan 13 till 18 år gamla.” (Cederlöf, 2009, sid 32).

I rapporten Kännedom om prostitution och människohandel för sexuella ändamål i

Västernorrlands och Jämtlands län 2009 (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010) framgår det att

myndigheter, som har medverkat i studien, i större grad kände till personer som befinner sig i

prostitution än personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål (a.a.). Under

2007 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning om kommunernas och polisens kännedom om

prostitution i landet (Eriksson & Gavanas, 2007). Undersökningen visar att 34 procent av

14

landets kommuner vet eller tror sig veta att det förekommer prostitution i kommunerna och i

de 17 polisdistrikten var det 12 som vet eller tror sig veta att det förekommer prostitution i

distrikten. I socialstyrelsens kartläggning gjordes även en studie över försäljning via Internet

och där hittades 304 säljare av sexuella tjänster och av dem var 57 stycken män (a.a.).

Studier visar att näringsidkare, så som taxi, hotell, restauranger med mera, kan bli delaktiga i

människohandel och prostitution, då sexuella tjänster kan komma att säljas på eller via dessa

verksamheter (Cederlöf, 2009). Yrkesverksamma inom både taxi- och restaurangbranschen

uppger i en studie (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010) att de har fått förfrågningar från

kunder om det finns personer som befinner sig i prostitution tillgängliga. Vidare beskriver

representanter för taxi- och hotellrörelser att de vid något tillfälle har haft misstanke om att de

har träffat på fall av personer som befinner sig i prostitution eller är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål (a.a.).

2.8 Regeringens handlingsplan Regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167) omfattar åtgärder inom fem områden. Dessa områden är: ökat skydd och stöd,

stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad samverkan och

ökad kunskap. Sammanlagt uppnår åtgärderna till 36 stycken (a.a.). Nedan följer en kortfattad

sammanfattning av respektive område.

Ökat skydd och stöd består utav sju åtgärder (Skr. 2007/08:167) som har till syfte att främja

stöd- och hjälpinsatserna för personer som utnyttjas i prostitution och människohandel för

sexuella ändamål. Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet omfattar åtta åtgärder som har

till syfte att främja brottsförebyggande myndigheters arbete och samverkan samt förstärka

lagstiftningen (a.a.).

Stärkt förebyggande arbete omfattar tio åtgärder (Skr. 2007/08:167) som har till syfte att

stärka det förebyggande arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Som exempel ska insatserna för de personer som köper sexuella tjänster utvecklas samt

ideella verksamheter ska ges stöd i deras förebyggande arbete (a.a.).

Ökad samverkan omfattar sex åtgärder (Skr. 2007/08:167) som syftar till att förbättra

samverkan på regional, nationell och internationell nivå (a.a.). Länsstyrelserna i landet har fått

i uppdrag att förbättra samverkan på regional nivå mellan myndigheter, näringsidkare,

landsting och kommuner (Eklund & Holmberg, 2010). En del i detta arbete är att skapa

grupper som arbetar regionalt för en samverkan mot prostitution och människohandel för

sexuella ändamål (a.a.). I Värmland har Länsstyrelsen skapat Resursteamet (Länsstyrelsen

Värmland), som består utav representanter från polisen, åklagarmyndigheten, socialtjänsten,

migrationsverket och Länsstyrelsen. Medlemmarna har utbildat sig i ämnena prostitution och

människohandel för sexuella ändamål i syfte att utveckla samverkan i länet (a.a.). Vidare har

Länsstyrelserna fått i uppdrag att kartlägga prostitutionen och människohandeln för sexuella

ändamål i respektive län samt att öka kunskapen om fenomenen hos myndigheter,

näringsidkare, landsting och kommuner (Eklund & Holmberg, 2010).

Ökad kunskap består utav fem åtgärder (Skr. 2007/08:167). Syftet med området är att ”Goda

kunskaper är avgörande för att kunna utforma åtgärder för att motverka förekomsten av

prostitution och bekämpa människohandel för sexuella ändamål.” (a.a. sid 30).

2.9 Resurser och arbetet mot sexuell exploatering Socialstyrelsen menar att kunskapen om prostitution i Sverige är bristfällig, framför allt

gällande ”sexhandel utanför storstadsområdena, män som säljer sexuella tjänster samt

personer som säljer sex på andra arenor än gatan (till exempel genom Internet).” (Eklund &

15

Holmberg, 2010, sid 25). Kunskapen om människohandel för sexuella ändamål är, likt

prostitutionen, bristfällig (Holmström, 2008). Trots bristande kunskap om män som befinner

sig i prostitution görs antaganden om att kvinnors och mäns prostitution skiljer sig åt

avseende motiv och vilka arenor prostitutionen sker på/via. Antagandet om att män söker sig

till mer osynliga arenor sägs leda till att de inte får hjälp eller stöd. Detta betonas då arbetet

och resurserna mot prostitution är inriktade mot ”den synliga prostitutionen, med kvinnor som

säljare och män som köpare.” (a.a. sid 323).

Arbetet med personer som befinner sig i prostitution är något som Charlotta Wållgren,

kvinnoläkare i Karlstad, belyser i en intervju med kyrknytt (Söderqvist, 2009). Wållgren

poängterar vikten av en utökad kunskap om prostitution samt en bättre samverkan mellan

instanser. Vidare berättar Wållgren att hon i sitt arbete brukar fråga sina klienter om olika

erfarenheter av sex: ”den kvinna som är utsatt ska veta att någon bryr sig, att någon vill veta

och att det finns någonstans att vända sig.” (a.a. sid 5). Att ställa frågor är något som

Wållgren uppmanar andra myndigheter och instanser att göra (a.a.). Detta är även något som

Stiftelsen Allmänna Barnhus och Ungdomsstyrelsen (2009) betonar som viktigt gällande barn

eller unga. ”Att man som vuxen frågar och pratar med barn är helt avgörande för att de som

är utsatta ska få hjälp.” (a.a. sid 33). En studie visar dock på att frågor om prostitution

undviks, då det upplevs som känsligt att fråga om en person befinner eller har befunnit sig i

prostitution (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010).

Yrkesverksamma inom socialtjänsten betonar att det föreligger en risk avseende tillgången till

professionell hjälp för unga (Ungdomsstyrelsen, 2009). Detta då den professionella hjälpen

kan komma att bara nå ”unga som råkar riktigt illa ut eller som upptäcks av föräldrar eller

andra vuxna i de ungas närhet.” (a.a. sid 178). Vidare uppger en socialsekreterare, som har

kontakt med kvinnor som har ett missbruk och befinner sig i prostitution, i en intervju

(Länsstyrelsen Västernorrland, 2010) att ”[m]issbruket är enligt denna socialsekreterare det

primära destruktiva beteendet och prostitutionen kan ses som en följd av detta.” (a.a. sid 25).

I en studie gjord av Länsstyrelsen i Kronobergs län (Ståhl, 2010) visar resultatet att det finns,

hos de medverkande verksamheterna, brister i beredskapen avseende människohandel för

sexuella ändamål. Bland annat påvisas brister i samverkan mellan de olika arbetsfälten och att

få respondenter upplevde sig ha kunskap om fenomenet (a.a.). En god samverkan mellan

myndigheter och med frivilligorganisationer är viktig i arbetet mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål (Stiftelsen Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen,

2009). I en intervju (Cederlöf, 2009) säger Jenny Westerstrand, doktor i juridik, att

problematiken med människohandel måste bekämpas genom att lagstiftningen följs,

efterfrågan motarbetas samt att ”[s]ociala och ekonomiska orättvisor måste bekämpas…”

(a.a. sid 33). Bosse Svennecke, socialsekreterare på prostitutionsgruppen i Göteborg, uppger i

en intervju att de brottsutsatta är i behov av skyddade boenden, nya kläder samt psykiskt stöd

(Cederlöf, 2009).

Sveriges arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska enligt

regeringens handlingsplan (Skr. 2007/08:167) ”utgå från de utsattas behov och situation men

syftar även till att förstärka kvaliteten och effektiviteten av brottsförebyggande och

brottsbekämpande åtgärder på området.” (a.a. sid 3). Vidare betonas att ansvaret för arbetet

mot prostitution och människohandel ligger på staten och kommunerna samt att en utvecklad

samverkan sinsemellan myndigheter är av stor vikt för arbetet mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål (a.a.). I Kronobergsstudien (Ståhl, 2010) framgår det

dock att det primära ansvaret läggs på polisen. ”Man ser det främst som polisens ansvar och

de gånger problemet visar sig i verksamheten beror det på att offren själva väljer att

berätta.” (a.a. sid 55).

16

3. Teoretiska utgångspunkter En teori kan definieras som ”ett system av antaganden eller satser som beskriver den del av

verkligheten som är studieobjektet.” (Patel & Davidson, 2003, sid 21f). Vi kommer i vår

studie att använda oss av socialkonstruktionistisk teori, kategorisering, intersektionalitet samt

stigmatisering. Nedan följer en beskrivning av våra teoretiska utgångspunkter samt en

redogörelse för föreställningar om prostitution.

3.1 Socialkonstruktionistisk teori Socialkonstruktionismen har sin grund i sociologin och socialpsykologin (Giddens, 2007;

Payne, 2008). Teorin innebär att vi människor skapar verkligheten och i och med detta är det

även vi som skapar sociala problem (a.a.). Hur vi väljer att definiera ett socialt problem

påverkas av olika faktorer så som kön, sexualitet, ålder, etnicitet, funktionsnedsättningar,

religion och klass (Gunnarsson & Szebehely, 2009).

Till skillnad från ett deterministiskt förhållningssätt, som ser samhället som mer oföränderligt

och varaktigt, så menar socialkonstruktionismen att det som är skapat av människan också

kan förändras av människan (Chancer & Watkins, 2009). Med andra ord är samhället, utifrån

socialkonstruktionismen, skapat genom dynamiska och interaktiva processer som ger

samhället en ständig föränderlighet. Socialkonstruktionismen säger också att vi ständigt måste

vara kritiska till det vi uppfattar som självklar kunskap om världens beskaffenhet och därmed

hur vi ser på världen (Burr, 2003). Vi har historiska och kulturella förståelser med oss när vi

tolkar världen och det vi ser. Vidare påverkar vår egen självbild och vår egen kontext hur vi

ser på andra och vi måste vara medvetna om detta när vi försöker skapa oss en uppfattning om

ett visst fenomen (a.a.).

3.2 Kategorisering Utifrån socialkonstruktionismen skapar vi människor kategorier så som till exempel kön.

Begreppet kön ” hänvisar till den anatomiska åtskillnaden mellan kvinnor och män”

(Chancer &Watkins, 2009, sid 32). ”Att göra kön (doing gender) innebär att vi, som aktörer

och i interaktion med andra, konstruerar kvinnligt och manligt.” (Gunnarsson & Szebehely,

2009, sid 12). Föreställningar och karakteristiska drag som tillskrivs könen faller under

begreppet genus (Chancer &Watkins, 2009).

Kategorisering är, enligt Sara Erlandsson (2009), en del av vår socialisation. Vanligen innebär

kategoriseringen att vi bland annat tillskriver personer olika behov och egenskaper baserade

på personens kategoriska tillhörighet (a.a.). Vi har bland annat upprättat kategorier som

innefattar ”handikappade, hemlösa, missbrukare, prostituerade, ungdomsbrottslingar etc.,

och i förlängningen en uppdelning mellan normala-onormala, friska-sjuka, skötsamma-

missanpassade, sociala-asociala personer.” (Meeuwisse, 2007, sid 35).

En av de faktorer som påverkar den sociala konstruktionen är vårt sätt att kommunicera

(Payne, 2008). Vårt språk och tal är en maktfaktor i samhället. I vårt vardagliga tal

upprätthålls och reproduceras många av våra normer och kategoriseringar som vi har i vårt

samhälle (a.a.). ”Vilka resurser och vilka former av insatser som erbjuds hänger samman med

hur gruppen beskrivs samt vilka kännetecken och behov gruppen associeras med…”

(Erlandsson, 2009, sid 48), vilket påvisar språkets makt.

I skapandet av kategorier föreligger alltid en maktaspekt där den ena sidan av det kategoriella

paret (Meeuwisse, 2007, sid 38) tar sig rätten att avgöra vad som ska ses som det normala.

Detta då kategorier medför en särskiljning av vad som är normalt respektive vad som är det

onormalt. Vad som är normalt definieras genom en konstruerad norm (a.a.). Normer kan,

17

enligt Renita Sörensdotter (2009), ses som osynliga regler. Om någon bryter mot dessa regler

utsätts denne för, som vid lagbrott, för sanktioner. Sanktionerna kan bestå av att individen,

som bryter mot reglerna, osynliggörs eller ifrågasätts. Ett exempel på en norm är

heteronormativitet som innebär att de motsatta könen, kvinnan och mannen, ”bör vara olika

och begära varandra. Kvinnor ska vara kvinnliga och män manliga.” (a.a. sid 152).

Heteronormativiteten förutsätter även att alla människor är heterosexuella (a.a.).

I samhället används män som en måttstock. Detta framgår i Yvonne Hirdmans genussystem

(Eriksson-Zetterquist & Styhre, 2007, sid 19). Genussystemet innefattar ett isärhållande av

kvinnligt och manligt samt en hierarki som gör gällande att mannen på grund av sin

normstatus överordnas kvinnan (a.a.).

Vidare innefattar vårt behov av att kategorisera ett förtryckande drag (Meeuwisse, 2007). En

gammal kategoriuppdelning som lever kvar sedan länge är när vi gör skillnad på värdiga och

ovärdiga hjälpbehövande. Den distinktionen gör skillnad på om personer är förtjänta av hjälp

eller inte (a.a.).

När socialreformer (Meeuwisse, 2007; Goffman, 1972) har upprättats så har det varit

nödvändigt att klassificera och kategorisera för att kunna organisera socialpolitikens

intentioner. Det är en central uppgift för organisationer som är människobehandlande att

kategorisera och gruppera människor för att kunna hantera de behov som finns. Etablerade

sociala kategorier är sedan svåra att upphäva eller att förändra, de har en tendens att leva kvar

(a.a.).

Intersektionalitet är ”hur olika maktordningar samverkar med varandra.” (Barron, 2009, sid

71). Exempel på olika maktordningar är kön, ålder, funktionshinder och etnicitet. Kön, som

tidigare nämnts, är ett exempel på en kategori (a.a.). Vi kopplar därmed intersektionalitet till

att ses som samverkan mellan olika kategorier. En människa har flera kategoriska

tillhörigheter och bör därför ses utifrån detta. Intersektionalitet ger oss således ett

helhetsperspektiv.

Föreställningar om prostitution

Den prostitution som förekommer när män säljer sex till män ses i Kvinnofridspropositionen

(1997/98:55) som ”en ´blandning av affärsverksamhet och egen utlevd sexualitet´ vilket man

menade aldrig förekommer i den heterosexuella prostitutionen, där kvinnor säljer sex till

män.” (Siring, 2008, sid 336).

En föreställning om prostitutionen är att det är kvinnor som befinner sig i den medan männen

är köpare (Siring, 2008). Detta ger kvinnorna rollen som objekt eller offer medan männen får

en roll som subjekt och de onda. Detta är även något som avspeglas när det gäller vilka

insatser och resurser som tillskrivs personer som befinner sig i prostitution (a.a.).

”All annan sexhandel, t.ex. när män ´också säljer sig till kvinnor´, passar sämre in i myndigheternas föreställningar om vad sexhandeln är eller bör

vara, och faller således utanför ramen för sociala och polisiära insatser och

blir därmed mindre ´synlig´.” (a.a. sid 351f).

Liberala feminister förespråkar människors fria vilja att välja och att själva sluta kontrakt när

det gäller prostitution (Westerstrand, 2008). De menar att människors autonomi måste

skyddas för att kunna bevara människors frihet och eget värde. Således blir prostitution

utifrån ett liberalfeministiskt perspektiv ett handlande som karakteriseras av människans eget

val. Det vill säga att människan väljer, av egen fri vilja, att träda in i prostitution. Som motpol

till detta står den radikala feminismen, som menar att det alltid föreligger ett tvång när en

människa hamnar i prostitution. Tvånget kan vara av yttre eller inre karaktär och som följd av

detta finns det aldrig eller sällan inslag utav fri vilja när en person hamnar i prostitution.

18

Vidare intar radikalfeministerna ett abolitionistiskt synsätt och menar att arrangörerna av

människohandeln eller prostitutionen ska tillsammans med dem som köper sexuella tjänster

kriminaliseras medan den utsatte ska ses som ett offer (a.a.).

3.3 Stigmatisering Utifrån socialkonstruktionismen skapar vi människor, som tidigare nämnts, vad som är

normalt respektive avvikande (Payne, 2008; Madsen, 2006; Forsberg & Wallmark, 2002).

Avvikelse kan bidra till olika känslor hos oss människor, vilket kan leda till att vi stämplar

eller stigmatiserar den eller de som avviker (Payne, 2008). Stigmatiseringsteorin är en

interaktionistisk teori som innefattar vad som kan hända med personer som avviker ifrån

samhällets normer (Goffman, 1972). Det vill säga att de blir stämplade på grund av sin olikhet

ifrån vad som anses normalt. Detta kan gälla både fysiska och psykiska skillnader. Ordet

stigma har sitt ursprung från antikens Grekland. Detta då personer som avvek blev kroppsligt

märkta genom bränning eller genom skärning för att andra skulle se att det var en person som

inte var accepterad. Idag sker ingen fysisk märkning av personer men fenomenet med

stämpling finns fortfarande kvar i samhället. Stigmatiseringen innefattar att en person är

socialt marginaliserade av någon anledning och att vi kategoriserar in dessa personer i

avvikande grupperingar och gör dem till de Andra. Det kan också handla om att en person har

ett avvikande utseende och därmed också bär på ett stigma. När vi kategoriserar och

stigmatiserar en person tillskriver vi dem egenskaper som vi anser tillhör den kategorin av

människor. När vi gör detta har vi egentligen ingen som helst aning om vilka egenskaper

individen har eller inte har, det handlar om vår egen föreställning och inte om faktiska

kunskaper (a.a.). Ett stigma kan vara både synligt och osynligt och det kan vara så starkt att en

individ börjar identifiera sig utifrån det pålagda stigmat (Goffman, 2009).

Horstigmat

Kvinnor som befinner sig i prostitution kallas ofta för horor (Westerstrand, 2008). Horan är

ett fenomen som, enligt Svalastog, står i kontrast till hur en kvinna bör vara (madonnan) (a.a.

sid 45), det vill säga att hon inte har någon sexualitet, är omhändertagande och passiv.

Kvinnor ska enligt normen ”vara sexuellt tillgänglig för männens sexualitet och vilja,

samtidigt som hon i sig själv ska framstå som asexuell” (a.a. sid 44). Med detta avses att

madonnan ska vara tillgänglig för sin man. Horan står i kontrast till detta, då en kvinna som

befinner sig i prostitution är tillgänglig för alla män och hon upplevs ha en egen sexualitet.

Vidare har inte horan de rätta egenskaperna som madonnan ska ha, som till exempel att vara

den goda omhändertagande modern. Horstigmat är något som alla kvinnor riskerar att

tillskrivas, då det är vi människor som skapar kategorin horan och tillskriver kategorin

egenskaper som vi anser tillhör den. Dessa egenskaper behöver inte ha någon förankring i

faktisk kunskap om hur personen är eller om hur personen beter sig (a.a.).

Forskningen visar på en obalans avseende synen på den som befinner sig i prostitution

respektive den som köper sexuella tjänster (Giddens, 2007). ”det är sällan man antyder att

kunderna är psykiskt störda, något som dock ofta påstås om de prostituerade.” (a.a. sid 360).

Likaså förstås mäns uppsökande av sexuella förbindelser som normalt ”medan de som

uppfyller dessa behov fördöms.” (a.a. sid 360).

19

4. Metod Vi kommer i detta kapitel att presentera studiens forskningsfält och våra metoder för den

aktuella studien samt beskriva studiens genomförande. I avsnittet kommer vi även att föra en

diskussion angående studiens validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. Vi kommer även att

reflektera över etiska aspekter samt diskutera andra tänkbara metoder för studien.

4.1 Kartläggningen Vi har valt att se på prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland utifrån

yrkesverksammas perspektiv och vi har således valt att vända oss till de verksamheter som är

berörda av eller som kan komma att komma i kontakt med fenomenen. Vi har valt två olika

kvantitativa metoder (Patel & Davidson, 2003) för att uppfylla studiens syfte. De kvantitativa

metoder vi har valt är en observationsstudie samt en enkätundersökning.

Observationsstudien är en mindre förstudie till enkäten. Den har vi valt att göra induktiv. En

induktiv studie kännetecknas av att den är utforskande och att den har lite eller ingen

förankring i tidigare forskning och teorier inom det aktuella området (Patel & Davidson,

2003). Med andra ord har vi valt att utforska om Internet används för att sälja sexuella tjänster

och vi har därmed inte skapat några hypoteser som vi ville pröva genom observationen. Detta

har vi gjort då vi inledningsvis inte hade mycket kunskap om prostitution respektive

människohandel för sexuella ändamål i Värmlands län. Vi ville således bilda oss en

uppfattning om dessa fenomen utan att påverkas av våra förkunskaper respektive fördomar.

När det gäller enkätundersökningen har vi valt att göra denna deduktiv, dock med induktiva

inslag. En deduktiv studie är aktuell ”[i]nom problemområden där kunskapsmängden blivit

ännu mer omfattande och teorier har utvecklats” (Patel & Davidson, 2003, sid 13). Därmed

har det inte varit aktuellt att genomföra en renodlad deduktiv studie, då kunskapen om

fenomenen är relativt ofullständig. Dock har det inte heller varit aktuellt att göra en

fullständigt induktiv studie, då det inte helt saknas forskning eller teorier om sexuell

exploatering.

4.2 Observationsstudie Vi har valt att gör en kvantitativ observationsstudie på Internet, som vi utförde den sjätte

oktober 2010. Detta för att inledningsvis undersöka om Internet är en källa som används för

att sälja sexuella tjänster via. Valet att genomföra en observationsstudie kom sig av att vi

genom den tidigare forskningen har fått kunskap om att Internet är ett av de interaktiva medel

som används i syfte att sälja sexuella tjänster (Cederlöf, 2009). Observationsstudien

fokuserade på annonser angående försäljning av sexuella tjänster som fanns i eller var riktade

till Värmland. Genom att göra denna observationsstudie fick vi således en inblick i vilken

utsträckning fenomenet existerade i Värmland.

Vår roll vid observationen var okänd icke-deltagande (Patel & Davidson, 2003). Vi gjorde en

strukturerad observation, det vill säga inför observationsstudien skapade vi ett

observationsschema (se bilaga 1). Detta schema gjordes för att avgränsa studien till ett antal

givna variabler (a.a.). Variablerna fick ändras under observationens gång, då vi inte hade tagit

hänsyn till alla möjliga aspekter som kunde förekomma vid försäljning av sexuella tjänster.

Som exempel fanns det en annons utlagd av ett par och en annons som var utlagd av en

shemale, det vill säga en person med manliga genitalier och kvinnobröst. Dessa var aspekter

som vi inledningsvis inte hade tagit hänsyn till. De variabler som fanns i slutresultatet för

observationsschemat var följande:

- Antalet träffar

20

- Säljs sex: ja/nej

- Vilken sorts träff: Privat hemsida/annonssite/annan site

- Ålder: upp till 18 år/18-25 år/25-35 år/35 år och uppåt/ålder ej angivet

- Kön: kvinna/man/par/shemale

- Kontaktuppgifter: mail/tel.nr./både och/beställbart

- Bilder: ja/nej

- Prislista: ja/nej

För att avgränsa observationsstudien valdes en sökmotor ut nämligen www.google.se. Vidare

plockades sex sökord ut. Dessa var eskorttjänst, callgirl, horor, sextjänster, prostitution och

sexköp. Samtliga ord söktes tillsammans med +Värmland. Dessa sökord valdes ut genom

diskussioner mellan författarna och genom tips från en polis.

Vi valde att ytterligare avgränsa studien genom att enbart se på de första tio träffarna för

respektive sökning. Detta gjordes då de första träffarna brukar vara mest anpassade efter

sökorden (Fransson, 2010). Ännu ett kriterium valdes för att avgränsa studien. Detta var att i

träffen/annonsen skulle det framgå att sexuella tjänster såldes. I de fall som inte detta var

aktuellt valdes träffen bort. Vidare skulle personen/personerna som annonserade antingen

finnas i eller rikta sig till Värmland.

Resultatet från observationsstudien har vi presenterat i en löpande text, där det framgår hur

många gånger vi har noterat en variabel under vår observation. Resultatet har vi därefter

bearbetat genom att analysera insamlad data genom våra valda teorier. Vi har även valt att

koppla samman observationsstudiens resultat med tidigare forskning, då paralleller har kunnat

skönjas mellan dem.

4.3 Enkätundersökning Vi har valt att förutom observationsstudien göra en enkätundersökning (se bilaga 2) eller en

surveystudie som det även kallas (Giddens, 2007). Detta för att vi skulle kunna uppfylla alla

delar av vårt syfte med studien samt besvara våra frågeställningar. Anledningen till att valet

föll på en enkätundersökning var att vi skulle kunna nå ut till många (a.a.) verksamma inom

respektive arbetsfält. Vi genomförde även en enkätundersökning då vi hade till syfte att få en

överblick (a.a.) av prostitution och människohandel för sexuella ändamål och inte hade en

önskan att göra en mer djupgående studie.

Urval

För att finna kontaktuppgifter till relevanta verksamheter samt för att avgränsa vilka vi skulle

skicka enkätundersökningen till har olika åtgärder vidtagits. Vi har valt att inte redovisa

direkta källor till sidor där vi funnit kontaktuppgifter, detta för att inte röja respondenternas

identitet. Vårt urval (Patel & Davidson, 2003) har till stor del baserats på tillgänglighet. Med

andra ord har vi inte gjort ett slumpmässigt urval. Ett urval innebär att en grupp väljs ut som

får representera den population som studeras (a.a.). Det ursprungliga urvalet (Djurfeldt,

Larsson & Stjärnhagen, 2010) för vår enkätundersökning var 300 personer som vi skickade

enkäten till via e-post där vi bifogade en länk till undersökningen. Flera av dessa personer

ombads vidarebefordra enkäten till andra inom verksamheterna. På så vis har vi inte haft

någon möjlighet att beräkna den exakta storleken på vårt urval. Se bilaga 3 för en vidare

presentation av urvalet.

Genomförande

Enkäten har skapats i ett dataprogram (www.relationwise.se). Detta program har vi fått ta del

av genom Länsstyrelsen i Värmland. Frågorna som vi har valt att ställa i enkäten berör

21

studiens syfte. Det vill säga att vi ställer frågor om i vilken utsträckning verksamheterna har

kommit i kontakt med prostitution och människohandel för sexuella ändamål, hur

verksamheterna arbetar med fenomenen samt vilka resurser som finns tillgängliga i

verksamheterna gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vårt

skapande av frågor har inspirerats av regeringens Handlingsplan mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167) samt de kartläggningar som har

gjorts av Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010)

och Kronobergs län (Ståhl, 2010). Enkätens utformning var i hög grad strukturerad och

standardiserad (se bilaga 2), då de flesta frågeställningar följdes av fasta svarsalternativ (Patel

& Davidson, 2003). Några frågeställningar hade dock öppna svarsalternativ (a.a.), då vi inte

kunde täcka upp för alla möjliga svar på frågan. Att enkätundersökningen till största del hade

slutna frågor gjorde vårt arbete att sammanställa och bearbeta dem enklare, då detta kunde

göras statistiskt (Giddens, 2003). Fasta svarsalternativ gav oss även möjligheten att göra

komparativa studier, det vill säga att jämföra data (a.a.). Däremot bidrog en i hög grad

standardiserad och strukturerad enkät till mindre detaljerade svar, något som öppna

svarsalternativ med största sannolikhet hade gett (a.a.). Vi har i enkäten använt oss av

svarsalternativ som har varit utformade i nominal- och ordinalskalor (Djurfeldt, Larsson &

Stjärnhagen, 2010; Patel & Davidson, 2003). Detta innebär att frågeställningarna med

nominalskala medför en kategorisering av svarsalternativen (a.a.) Ett exempel på detta är vår

fråga vilken verksamhet arbetar du inom? Frågeställningar med ordinalskalor medför i sin tur

att svarsalternativen rangordnas (a.a.), som exempelvis i delfrågan I vilken grad bedriver din

verksamhet förebyggande arbete mot prostitution?

Vi har till enkäten skapat en inledande text till respektive verksamhet i syfte att förklara för

samt motivera de yrkesverksamma till deltagande av studien. Ett exempel på en inledande text

ges i bilaga 4. Dessa inledande texter har bifogats till verksamheterna i samband med

utskicket av enkäten.

Test av enkät

Vi har testat vår enkät genom att skicka ut den via e-post, med bifogad länk till

undersökningen, till fyra personer. Dessa personer var inte representativa för urvalet men

ändå insatta i socialt arbete och vetenskapliga metoder. Tre av dessa gav oss feedback på

enkätens utformning samt en av de tre som svarade meddelade oss även hur lång tidsåtgång

enkäten tog i anspråk. Efter detta test justerades enkäten och dess innehåll utifrån bland annat

den feedback vi fick. Justeringarna gjordes även för att enkäten bättre skulle uppfylla vårt

syfte samt svara på våra frågeställningar. Detta test gjordes för att öka studiens validitet och

reliabilitet (Patel & Davidson, 2003).

Utskick

Enkäten har via Internet skickats ut till samtliga verksamheter vi bedömde vara relevanta den

tredje december 2010. Vi har den åttonde december 2010 skickat ut en påminnelse till alla.

Den länk som vi har skickat till verksamheterna och som innehåller vår enkät stängdes den

fjortonde december 2010 klockan 10.00. Detta innebar att det efter detta datum inte längre var

möjligt att besvara enkäten.

Enkäterna har skickats ut via Internet till 300 personer inom taxi, hotell, restaurang,

bostadsbolag, hälso- och sjukvård, polis, åklagarmyndigheten, frivilligorganisationer,

trossamfund, socialtjänst samt migrationsverket i Värmland. Av 300 utskickade enkäter har

230 personer påbörjat undersökningen, dock har inte alla svarat på samtliga frågor. Vi har

även bett de 300 personerna att vidarebefordra studien till andra anställda inom respektive

verksamhet, vilket gör att vi inte vet hur många som i slutändan har tagit del av

enkätundersökningen. Anledningen till att vi bett dem vidarebefordra enkäten är att det inte

22

var möjligt för oss att få tillgång till allas e-postadresser. Vidarebefordringarna fungerade

dock inte för alla respondenterna, då länken inte gick att öppna av slutanvändaren. Vi fick då

söka en lösning i att skicka en ny länk till de personer som hade svårigheter med att öppna

länken. I vissa fall har det trots nytt försök med att skicka länken ändå inte fungerat för

mottagaren att öppna denna. Detta har medfört att det finns personer som inte har kunnat

medverka i studien, bland annat har ingen verksam inom trossamfund och polis kunnat

medverka i vår studie. Vi har således inte kunnat redovisa för studiens externa bortfall

(Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010) inom respektive verksamhet, då vi inte vet hur

många som har tagit del av undersökningen. Dock har vi valt att föra en övergripande

diskussion kring det externa bortfallet under avsnittet generaliserbarhet. Likt det externa

bortfallet har vi valt att inte redovisa för det interna bortfallet (a.a.). Detta för vi en vidare

diskussion kring i reliabilitetsavsnittet i detta kapitel.

Analysmetod

Analysen av resultatet för enkäterna har skett i statistikprogrammet Relationwise

(www.relationwise.se) som vi har fått tillgång till via Länsstyrelsen i Värmland. Vi har valt ut

relevanta frågeställningar för studien och dessa har sedan analyserats genom univariata

frekvenstabeller och ett diagram (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Vidare har vi

analyserat resultatet (Patel & Davidson, 2003) genom att koppla det till våra valda teorier. Vi

har även återkopplat resultatet till tidigare forskning, för att kunna sätta studien i ett vidare

sammanhang.

4.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Med en studies validitet avses att studien faktiskt mäter det den har haft för avsikt att mäta

(Patel & Davidson, 2003). En studies reliabilitet avser mätinstrumentens tillförlitlighet (Patel

& Davidson, 2003). I vårt fall består mätinstrumenten av ett observationsschema respektive

ett frågeformulär. Om resultatet av studien kan överföras till populationen innebär det att

studien är generaliserbar (a.a.). För att en studie ska vara generaliserbar krävs det bland annat

att bortfallet inte är för stort (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010), att urvalet

representerar populationsgruppen (Giddens, 2007) samt att det i en kvantitativ studie

föreligger en signifikant skillnad (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Nedan följer en

diskussion kring vår studies validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.

Validitet

Vi har i studien gjort en definition av centrala begrepp. Dessa begreppsdefinitioner har sin

förankring i den litteratur som vi har läst. Att definiera centrala begrepp medför att studien får

en högre validitet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Detta då forskarna,

respondenterna respektive läsarna vet vad som avses med respektive begrepp. Begreppen förs

in i ett vidare sammanhang och baseras på redan vedertagna definitioner, som exempel

förmedlas genom Sveriges lagstiftning. Begreppsdefinitionernas förankring i annan litteratur

på området kan ses som en relativt hög innehållsvaliditet (Patel & Davidson, 2003).

Detsamma gäller enkätens frågeställningar. Frågeställningarna har formulerats med

utgångspunkt från genomläst litteratur på området. Som exempel har vi influerats av

regeringens Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167) samt de kartläggningar som har gjorts av Länsstyrelserna i Västernorrlands,

Jämtlands (Länsstyrelsen Västernorrland, 2010) och Kronobergs län (Ståhl, 2010). Att

mätinstrumentet har förankring i annan forskning och litteratur på området innebär, som

tidigare nämnts, att studien har en hög innehållsvaliditet.

Gällande enkätundersökningen har vi innan utskick testat enkäten genom att skicka den till

fyra personer, tre studenter och en lärare med kunskap om vetenskapliga metoder. Detta test

har bidragit till att vår enkät har fått en högre validitet. Detta då vi fick feedback på enkätens

23

utformning och vi kunde i och med detta justera otydligheter och brister i frågeformuläret.

Enkäten blev på så vis mer tydlig och adekvat i förhållande till vårt syfte. Tydliga frågor ökar

sannolikheten att få svar på studiens frågeställningar eller att studiens syfte uppfylls, vilket

innebär en högre validitet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010).

Innan observationen gjorde vi ett observationsschema. Detta justerade vi under själva

observationstillfället för att vi skulle kunna uppfylla vårt syfte. Genom justeringarna ökade vi

validiteten (Patel & Davidson, 2003), då vi i lyckades med att i större utsträckning mäta det vi

avsåg att mäta. Däremot hade det inledande observationsschemat en relativt låg validitet, då

schemat inte innehöll alla variabler eller aspekter som faktiskt kan existera på Internet.

Reliabilitet

Ett mätinstruments reliabilitet, tillförlitlighet (Patel & Davidson, 2003), baseras bland annat

på frågornas klarhet och tydlighet. Har ett mätinstrument tydliga frågor får den en högre

reliabilitet (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Vi har, som tidigare nämnts, testat vår

enkät. Vi fick feedback som bland annat bestod av att vissa frågor och svarsalternativ var

otydliga. Dessa frågor och svarsalternativ justerade vi för att skapa ett tydligare

frågeformulär. Testet kan med andra ord ses som ett verktyg för oss att generera ett

mätinstrument, en enkät, med högre reliabilitet (a.a.). När en enkät utförs beskrivs forskarna

ha ”den minsta möjligheten att kontrollera tillförlitligheten i förväg.” (Patel & Davidson,

2003, sid 102). Vi upplevde dock att vårt test av enkäten ökade våra möjligheter att

kontrollera och utveckla ett tillförlitligt mätinstrument.

Vi valde, som tidigare nämnts, att genomföra en observation som förstudie till enkäten. Det

faktum att vi fick justera observationsschemat under observationstillfället medförde att

observationsschemat fick en lägre reliabilitet (Patel & Davidson, 2003) än enkäten.

Vid bearbetningen av resultatet från enkäten kunde vi inte se ett systematiskt internt bortfall,

där flera har valt att inte besvara samma fråga/frågor. Detta antydde att enkätens frågor har

varit tydliga och att de har uppfattats på samma vis av respondenterna, vilket i sin tur

indikerar på en hög reliabilitet (Patel & Davidson, 2003).

Generaliserbarhet

En studies generaliserbarhet syftar till om studiens resultat kan överföras till populationen

som urvalet representerar (Patel & Davidson, 2003). Med andra ord: kan våra respondenters

svar i studien överföras till andra yrkesverksamma personer inom verksamheterna som

respondenterna tillhör?

Vårt urval för enkätstudien baserades till stor del på tillgänglighet och på så vis gjordes inte

ett slumpmässigt urval. Urvalet blir på så vis inte representativt för de olika verksamheter i

Värmland som studeras. Detta medför i sin tur svårigheter med att generalisera resultatet.

Likaså förelåg ett stort externt bortfall för studien, vilket är vanligt vid enkätstudier (Giddens,

2007). Det externa bortfallet var framför allt påtagligt avseende de verksamheter, polis och

trossamfund, som inte haft någon möjlighet att svara på grund av tekniska problem. Ett stort

bortfall kan medföra missvisande resultat. Vi ombad vissa av respondenterna, som enkäten

skickades till, att vidarebefordra denna till andra yrkesverksamma inom organisationen, vilket

har lett till att vi inte har kunnat beräkna antalet förväntade svar.

När det gäller observationsstudien har vi kunnat urskilja vissa tendenser i resultatet, vi menar

att observationsstudien var allt för liten för att kunna dra vidare slutsatser från.

Sammanfattningsvis

För enkäten föreligger en relativt hög validitet och reliabilitet, dock menar vi att resultatet från

den inte kan generaliseras. Från flera tillfrågade verksamheter har få eller inga representanter

24

svarat på enkätundersökningen, vilket kan medföra ett missvisande resultat. Resultatet kan

även vara missvisande då vi har valt ut yrkesverksamma inom berörda verksamheter, vilket

innebär att vi inte har ett slumpmässigt urval. Då urvalet bland annat har baserats på

tillgänglighet, kan vi inte försäkra oss om att resultatet är representativt och generaliserbart.

Observationsstudien har i sin tur en relativt hög validitet men en relativt låg reliabilitet och

generaliserbarhet. Resultatet från observationsstudien kan inte generaliseras, då denna studie

var begränsad i sin omfattning.

4.5 Etiska överväganden Innan en studie utförs bör etiska överväganden, gällande bland annat skaderisken med att

respondenterna deltar, tas (Giddens, 2007). I vårt fall har det varit aktuellt att diskutera vem vi

skulle vända oss till gällande enkätundersökningen och hur vi i inledningsstadiet skulle

presentera ämnet. Detta för att minimera riskerna med att respondenterna skulle lida men eller

att respondenterna inte skulle önska svara på enkäten då de upplevde den som obehaglig på

grund av ämnet. Vi valde därför att vända oss till yrkesverksamma inom olika verksamheter.

Vår tanke med detta var att det inte förelåg en lika stor risk att någon skulle uppleva det som

jobbigt i jämförelse med om vi hade vänt oss direkt till personer som befinner sig i

prostitution, köper sexuella tjänster eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Likaså hoppades vi på att generera fler svar, då vi var tydliga med att poängtera att vi var

intresserade av att se om respondenten hade kommit i kontakt med personer som befinner sig

i prostitution respektive är utsatta för människohandel för sexuella ändamål inom dennes

verksamhet. På så vis behövde inte respondenterna känna att det var deras erfarenheter som

privatperson som vi var intresserade av, vilket vi tror skulle ha varit mer känsligt.

Det föreligger dock en skaderisk då vi inte har kunnat utesluta att någon av de tillfrågande

respondenterna har egna erfarenheter av att befinna sig i prostitution, att vara utsatt för

människohandel för sexuella ändamål, att köpa sexuella tjänster eller att delta i arrangerandet

av människohandel. Därmed kan enkätundersökningen ha bidragit till men för

respondenterna, då frågorna kan ha väckt gamla minnen eller liknande. Däremot menar vi att

vi har minimerat denna risk genom att inte direkt vända oss till personer som befinner sig i

prostitution respektive är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Observationsstudien, å andra sidan, bedömde vi att det inte förelåg någon skaderisk, då vi

enbart såg på annonser som finns tillgängliga för alla. Vi har heller inte valt att presentera de

direkta källorna till annonserna, då vi inte vill marknadsföra dessa eller på något vis bidra till

att de som sätter ut annonserna upplever sig kränkta.

Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Dessa fyra principer är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a.). Det första kravet, informationskravet, har vi

tagit hänsyn till genom att informera respondenterna om studiens syfte, respondenternas

betydelse för studien samt villkoren för deltagandet. Villkoren har varit att deltagandet är

frivilligt och att de svar som respondenterna ger inte kommer att kunna härledas till dem samt

att insamlade kontaktuppgifter kommer att raderas. Vidare har vi informerat dem om att det

inhämtade materialet kommer att användas i det framtida arbetet mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål. Det andra kravet, samtyckeskravet, har uppfyllts

genom att respondenterna har svarat på enkäten och därmed gett sitt samtycke till studien.

Konfidentialitetskravet har tagits hänsyn till genom att inga svar i enkäten kan härledas till

respondenterna samt att våra inhämtade kontaktuppgifter har raderats. Samtidigt har vi även

tagit hänsyn till detta krav, då vi valde att skicka enkäten via Internet och inte genom

papperskopia. Vi ansåg att insamlingen av papperskopiorna inte kunde samlas in på ett

effektivt sätt där respondenternas identitet hölls hemlig för andra på arbetsplatsen, vilket vi

25

menade att en enkät via Internet skulle göra. Därmed föll valet på en Internetbaserad enkät.

Det sista kravet, nyttjandekravet, har vi tagit hänsyn till genom att informera respondenterna

om att resultatet av undersökningen även kommer att användas i det framtida arbetet mot

prostitution och människohandel för sexuella ändamål. På så vis har respondenterna innan de

har deltagit varit medvetna om att resultatet inte enbart kommer att ligga till grund för vår

uppsats.

4.6 Reflektion över de valda metoderna Vi valde att använda oss av två kvantitativa metoder, då vi var intresserade av att nå en stor

grupp och få en bredd i studien. Därmed var vi inte intresserade av mer djupgående intervjuer

av kvalitativ karaktär.

Observationsstudien

Internet visade sig vara en använd källa för försäljning av sexuella tjänster, vilket gjorde att vi

under studien befann oss inom ett stort arbetsområde med många träffar och variabler. Detta

gjorde att vi fick lägga ner tid på att avgränsa observationen. De avgränsningar som vi har

gjort är de tidigare nämnda. Vi kan dock se att avgränsningen medförde att vissa aspekter gick

förlorade. Med detta menar vi att vi med största sannolikhet har gått miste om många av de

annonser som faktiskt finns utlagda på Internet. Vi upplevde även en svårighet i valen av

sökord. Detta då ingen av oss hade någon tidigare erfarenhet av att söka på dessa områden på

Internet, vilket medförde svårigheter med att veta om de sökord som valts ut var relevanta och

de mest användbara för sökningen. Vi kan således med största sannolikhet säga att det finns

andra användbara sökord som kanske hade gett upphov till att träffarna blev fler till antalet

samt mer relevanta. Detta borde innebära att observationsstudien endast belyser en del av den

försäljning som existerar på Internet.

För att de sökta annonserna skulle klassas som sådana som hade till avsikt att sälja sexuella

tjänster så skulle annonsen innehålla en tydlig och välformulerad text som inte gick att

missförstå. I annonsen skulle det således framkomma att syftet med denna var att sälja

sexuella tjänster. Detta innebar att många annonser gick förlorade, då det i vissa annonser

endast förekom antydan till att syftet var att sälja sexuella tjänster. Detta var alltså annonser

som vi genom vår avgränsning valde bort. Vår gissning är att även dessa annonser i många

fall förmedlade försäljning av sexuella tjänster. Detta innebär att det kan finnas ett mörkertal

som vi inte har lyckats nå med vår observationsstudie.

En annan aspekt av problematiken med observationsstudien var att vi inte kunde fastställa

vem som är ursprungskällan till annonsen. Det vill säga vi vet inte vem som faktiskt har

författat annonsen. I vissa fall har en misstanke väckts hos en av författaren i studien om att

någon annan är den faktiska avsändaren till annonsen. Detta skapade vissa oklarheter om vem

det faktiskt var som sålde de sexuella tjänsterna. Vidare medförde detta en osäkerhet i

bedömningen av om annonserna var en del av förmedlingen av personer som befinner sig i

prostitution eller av personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Vi upplever att det faktum att vi inte genomförde en pilotstudie av observationen har bidragit

till ett sämre resultat i det avseendet att vi kanske inte har använt rätt sökord och därmed gått

miste om relevant information. Hade vi gjort en pilotstudie hade vi kunnat se att vissa av de

sökorden som vi använde oss av inte gav något resultat. Vi hade på så vis kunnat justera dessa

och kanske genererat ett mer innehållsrikt resultat. Alternativt hade en observationsstudie med

fler sökord varit en möjlighet.

Enkätundersökning

Enkäten skickades, som tidigare nämnts, ut via Internet. Vi fick låna inloggningsuppgifter av

en anställd på Länsstyrelsen och på så vis stod denne som avsändare i e-posten med enkäten

26

som skickades ut. En kritik som vi fick på enkäten från vissa av respondenterna var att det var

förvirrande att e-posten med enkäten skickades från en person medan två andra var

undertecknande avsändare i enkäten. Vi upplever nu i efterhand att det hade varit bättre och

mer trovärdigt om vi hade stått som både avsändare i enkäten och i skickad e-post eller att vi

hade informerat respondenterna om detta i inledningsbrevet. Detta är något som vi förstår kan

ha påverkat personers deltagande negativt och att det kan även ha medfört att flera av

respondenterna har valt att inte svara på enkäten.

En annan fråga som har väckts är hur vi kan ha påverkat respondenterna. Vi har, som tidigare

nämnts, tagit kontakt per telefon med vissa yrkesverksamma. Detta kan, enligt oss, ha

påverkat respondentens attityd till enkäten antingen positivt eller negativt. Vi kan även se att

telefonkontakten har medfört att enkätens reliabilitet har minskat. Detta då vi genom samtalen

inte kan utesluta att vi har påverkat respondenterna, något som kan leda till svårigheter med

att replikera studien.

Både polis och trossamfund har, som tidigare nämnts, inte haft möjlighet att medverka i

enkätundersökningen. Detta är något som vi upplever kan ha påverkat vårt resultat. Dels

menar vi att kännedomen om antalet fall borde ha varit högre om polisen hade medverkat. Vi

anser även att resultatet gällande arbetet och resurserna mot sexuell exploatering i Värmland

skulle ha sett annorlunda ut ifall alla berörda verksamheter haft möjlighet att svara.

27

5. Resultat I detta kapitel kommer vi först att redogöra för vilka och hur många från respektive

verksamhet som deltagit i enkätundersökningen. Därefter kommer vi att redogöra för vår

insamlade empiri från vår observationsstudie gällande försäljning av sexuella tjänster på

Internet. Denna kommer att integreras med resultatet från enkätundersökningen under

rubriken 5.2 Förekomst. I därefter kommande avsnitt kommer vi att redogöra för enkät-

undersökningens resultat. Tabellresultaten presenteras både med antalet personer som har

svarat men även i procent. Procentandelarna som står angivna i tabelltexterna och tabellerna

är avrundande till heltal. Detta medför att vissa av tabellerna i totalkolumnen stundtals under-

och överstiger 100 procent.

5.1 Verksamheterna Av de tillfrågade verksamheterna har vi fått svar från yrkesverksamma inom åklagar-

myndigheten (en person), socialtjänst (51 personer), migrationsverket (en person), hälso- och

sjukvård (130 personer), frivilligorganisationer (22 personer), privata näringsidkare (11

personer inom restaurang, hotell, taxi), bostadsbolag (9 personer) och Länsstyrelsen (fem

personer). Vi har inte fått något svar från polisen eller trossamfund. Majoriteten av dem som

har svarat på enkäten tillhör verksamheterna hälso- och sjukvård eller socialtjänsten (cirka 80

procent). Sammanlagt är det 230 som har påbörjat enkätundersökningen, dock har inte alla

svarat på samtliga frågor i undersökningen.

5.2 Förekomst Observationsstudie

De annonser som vi observerade fann vi på öppna annonssajter som inte krävde någon form

av medlemskap eller särskild inloggning. Med andra ord finns de tillgängliga för alla som har

tillgång till Internet.

Av 60 stycken träffar såldes sex i eller riktat mot Värmland på 5 stycken (annonssajter). På

resterande träffar kunde sidorna inte öppnas, såldes ej sex eller såldes sex i annat län än

Värmland. Sammanlagt hittade vi 52 kvinnor, 4 män, ett par (en kvinna och en man) samt en

shemale som sålde sexuella tjänster i eller riktat mot Värmland.

I majoriteten av de undersökta annonserna var sexsäljaren en kvinna i åldern 18-35 år och

målgruppen var i huvudsak män. Annonserna hade ofta både bilder och prislista.

Vissa av annonserna uttryckte inte att det rörde sig om försäljning av sexuella tjänster, dock

kan vi misstänka att så var fallet. Exempel på detta är när det i annonsen uttrycks ”kontakta

mig för sköna diskreta möten”. Detta kan tyda på att det föreligger ett mörkertal.

Enkät

I tabell 1 och 2 använder vi oss av uttrycken kommer i kontakt med och träffat på. Med

kommer i kontakt med avser vi en vidare betydelse än vad vi avser med uttrycket träffat på.

Med träffat på avser vi att den yrkesverksamme har mött personer som utsätts för sexuell

exploatering. När vi talar om det andra uttrycket, kommer i kontakt med, menar vi att

verksamheten kommer i kontakt med personer som utsätts för sexuell exploatering men här

syftar vi inte nödvändigtvis till att den yrkesverksamme har haft en direkt kontakt med

personer som befinner sig i prostitution eller som utsätts för människohandel för sexuella

tjänster.

Tabell 1 visar på i vilken grad berörda verksamheter upplever att de kommer i kontakt med

människohandel för sexuella ändamål, personer som befinner sig i prostitution och personer

som köper sexuella tjänster. Majoriteten av respondenterna upplever att de inte alls eller till

28

viss del kommer i kontakt med fenomenen. Ungefär en tredjedel av respondenterna upplever

att de har kommit i kontakt med personer som befinner sig i prostitution.

Tabell 1. I vilken grad yrkesverksamma inom deras verksamhet kommer i kontakt med

människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Antal/(Procent)

Tabell 2 visar på att fler respondenter har träffat på personer som befinner sig i prostitution än

personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Närmare en fjärdedel av

respondenterna säger att de vet att de har träffat på personer som befinner sig i prostitution.

Ungefär en åttondel av respondenterna uppger att de vet att de träffat på personer som utsätts

för människohandel för sexuella ändamål.

Tabell 2. Antalet yrkesverksamma, som inom ramen för sin verksamhet, har träffat på personer som är utsatta för sexuell exploatering. Antal/(Procent)

Har träffat på

personer som…

Ja, jag vet

att jag har

träffat

Ja, jag tror

att jag har

träffat

Nej, jag tror

inte att jag

har träffat

Nej, jag vet

att jag inte

har träffat

Totalt

befinner sig i

prostitution

42 (23 %) 49 (27 %) 60 (33 %) 29 (16 %) 180 (100 %)

är utsatta för

människohandel

för sexuella

ändamål

21 (13 %)

19 (11 %)

89 (54 %)

37 (22 %)

166 (100 %)

Något som inte framgår av tabell 2 är att 58 respondenter har valt svarsalternativet vet inte i

frågan om de har träffat på personer som befinner sig i prostitution i sin verksamhet. På

frågan om de inom ramen för sin verksamhet har träffat på personer som är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål har 69 respondenter svarat vet ej. Av de 42 personer,

som har svarat att de vet att de träffat på personer som befinner sig i prostitution, var 37

stycken (cirka 88 procent) yrkesverksamma inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvård. För

de 21 personer, som har svarat att de vet att de har träffat på personer som är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål, var 17 stycken (cirka 81 procent) verksamma inom

hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.

Kommer i

kontakt med…

Inte alls Till viss del Till stor del I allra högsta

grad

Totalt

...människohandel

för sexuella

ändamål 187 (87 %) 26 (12 %) 1 (<1 %) 2 (1 %) 216 (100 %)

...personer som

befinner sig i

prostitution 143 (65 %) 73 (33 %) 1 (<1 %) 3 (1 %) 220 (100 %)

...personer som

köper sexuella

tjänster 168 (79 %) 41 (19 %) 2 (1 %) 2 (1 %) 213 (100 %)

29

0

5

10

15

20

25

Ja, jag vet att de var yngre än 18 år

Ja, jag tror att de var yngre än 18 år

Nej, jag vet att de inte var yngre än 18

år

Nej, jag tror inte att de var yngre än 18 år

Antal

Diagram 1. Antalet yrkesverksamma som har träffat på personer, som var utsatta för sexuell exploatering, som de har misstänkt var yngre än 18 år.

Diagram 1 visar att 30 respondenter vet eller tror sig veta att de kommit i kontakt med

personer som är under 18 år och som utsätts för sexuell exploatering.

Något som inte framgår av diagram 1 är att i samma fråga fanns svarsalternativet jag har inte

träffat någon. 124 respondenter av totalt 198 säger att de inte har träffat någon som de

misstänkt befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

Vidare är 17 av de 20 personer (85 procent), som har svarat att de vet att personen/personerna

var yngre än 18 år, yrkesverksamma inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

Beskrivningen av resultaten angivna i tabell 3 och 4 uppger extremvärdena för det totala

antalet fall inom respektive svarsalternativ. Det totala antalet fall har vi räknat ut genom att

multiplicera antalet fall som respondenterna har uppgett att de träffat på med antalet

respondenter som valt detta svarsalternativ. Till exempel uppger 45 respondenter att de har

träffat på 1-3 fall av tjejer (upp till 25 år) som befinner sig i prostitution. Minvärdet blir då

1*45=45 och maxvärdet 3*45=135. Med andra ord anger respondenterna sammansatt att de

har träffat på mellan 45-135 fall.

30

Tabell 3 visar att majoriteten av respondenterna har svarat att de inte har träffat personer som

de har misstänkt befunnit sig i prostitution. När det gäller misstänkta fall av prostitution

rapporterar våra respondenter totalt sett att de har träffat på 102 fall eller fler fall där

personerna är tjejer under 25 år. Respondenterna har sammanlagt träffat mellan 22 - 49 killar

under 25 år som misstänkts befinna sig i prostitution. När det handlar om personer i ålder 25

och däröver är siffrorna för kvinnor 90 fall eller fler och för männen 5 – 9 fall.

Tabell 3. Antalet misstänkta fall av personer som befinner sig i prostitution fördelat genom kön och

ålder. Antal/(Procent)

Jag har

inte träffat

på några

fall

1 - 3

4 - 6

7 - 10

11 eller

fler

Totalt

Tjejer (upp

till 25 år) 90 (62 %) 45 (31 %) 6 (4 %) 0 (0 %) 3 (2 %) 144 (100 %)

Killar (upp

till 25 år) 99 (88 %) 11 (10 %) 1 (1 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 112 (100 %)

Kvinnor

(över 25 år) 83 (67 %) 30 (24 %) 7 (6 %) 3 (2 %) 1 (1 %) 124 (100 %)

Män (över 25

år) 100 (98 %) 1 (1 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 102 (100 %)

I Tabell 4 svarar majoriteten av respondenterna att de inte har träffat personer som de har

misstänkt vara utsatta för människohandel för sexuella ändamål. De respondenter som har

kommit i kontakt med misstänkta fall har sammanlagt svarat att de har träffat på 16 – 42 tjejer

under 25 år respektive 4 – 6 killar under 25 år. Respondenterna har totalt sett även kommit i

kontakt med 18 – 42 kvinnor som är 25 år och äldre samt 8 – 13 män i samma åldersgrupp.

Tabell 4. Antalet misstänkta fall av personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål

fördelat genom kön och ålder. Antal/(Procent)

Jag har

inte träffat

på några

fall

1 - 3

4 - 6

7 - 10

11 eller

fler

Totalt

Tjejer (upp

till 25 år) 96 (88 %) 12 (11 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 109 (100 %)

Killar (upp

till 25 år) 101 (99 %) 0 (0 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 102 (100 %)

Kvinnor

(över 25 år) 98 (89 %) 10 (9 %) 2 (2 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 110 (100 %)

Män (över 25

år) 99 (98 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 1 (1 %) 0 (0 %) 101 (100 %)

31

5.3 Kännetecken I frågan om vad var det som skapade misstanken om att personen befann sig i prostitution

svarade flest respondenter att personen som misstänks befinna sig i prostitution...

...har själv varit utsatt för övergrepp

...har en omfattande social problematik

...lever under ekonomiska svårigheter

...har ett narkotikaberoende

...såg sliten ut

Det var något i själva situationen som kändes fel

11 respondenter uppger dessutom att de fått informationen direkt av personen. 5 respondenter

har fått kunskap om att en person befinner sig i prostitution genom att annan privatperson

eller att annan myndighet har lämnat information om att så är fallet. Oro för HIV eller annan

könssjukdom, personen reser ofta och många gånger till Stockholm samt att personen såldes

till en kompis på en annan avdelning är fler exempel på tecken som lämnats från

respondenterna.

På samma fråga gällande människohandel för sexuella ändamål svarade flest respondenter att

personen som misstänks vara utsatt för människohandel för sexuella ändamål...

...kunde ingen/väldigt lite svenska

...såg rädd ut

...såg ut som om hon/han var övervakad

...såg sliten ut

...gav ett uppgivet intryck

...hade spår av våld på kroppen

...hade begränsad kontakt med andra

Det var något i själva situationen som kändes fel

En dominant kvinna/man kontrollerade situationen

Förutom dessa tecken har 5 respondenter uppgett att de fått informationen direkt av personen.

4 respondenter har fått kunskap om att en person befinner sig i människohandel för sexuella

ändamål genom att annan myndighet har lämnat information om att så är fallet. Vidare nämns

att personen är patient på en allmänpsykiatrisk avdelning, pojkvännen tar betalt och frågor

gav svar och antydningar som fler exempel på tecken som lämnats från respondenterna.

32

5.4 Arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Tabell 5 visar att respondenterna är i hög grad benägna att rapportera misstänkta fall av

människohandel för sexuella ändamål. Vidare är respondenterna i högre grad benägna att

fråga ett barn om denne är utsatt för människohandel för sexuella ändamål än när det gäller att

fråga en vuxen om denne är utsatt.

Tabell 5. Respondenternas svar på frågan när det gäller människohandel för sexuella ändamål hur stor

är sannolikheten att...? Antal/(Procent)

Liten Ganska liten Ganska stor Stor Totalt

...du skulle

rapportera

misstänkta fall

till berörda

myndigheter

14 (9 %)

8 (5 %)

44 (28 %)

94 (59 %)

160 (100 %)

...du skulle

fråga en vuxen

om den är

utsatt för detta

26 (17 %)

46 (29 %)

44 (28 %)

41 (26 %)

157 (100 %)

...du skulle

fråga ett barn

(under 18 år)

om den är

utsatt för detta

15 (9 %)

28 (18 %)

55 (35 %)

60 (38 %)

158 (100 %)

33

Tabell 6 visar att fler respondenter är benägna att fråga ett barn om den befinner sig i

prostitution än att ställa samma fråga till en vuxen. 116 respondenter uppger att de med

ganska stor eller stor sannolikhet skulle rapportera misstänkta köp av sexuella tjänster. 97

respondenter svarar att de med liten eller ganska liten sannolikhet skulle fråga en person om

den har köpt eller/och brukar köpa sexuella tjänster

Tabell 6. Respondenternas svar på frågan när det gäller prostitution hur stor är sannolikheten att...? Antal/(Procent)

Liten Ganska liten Ganska stor Stor Total

...du skulle

rapportera

misstänkta köp av

sexuella tjänster

18 (12 %)

22 (14 %)

51 (33 %)

65 (42 %)

156 (100 %)

...du skulle fråga

en vuxen om den

befinner sig i

prostitution

18 (12 %)

51 (33 %)

44 (28 %)

43 (28 %)

156 (100 %)

...du skulle fråga

ett barn (under 18

år) om den

befinner sig i

prostitution

9 (6 %)

32 (21 %)

54 (36 %)

57 (38 %)

152 (100 %)

...du skulle fråga

en person om den

har köpt eller/och

brukar köpa

sexuella tjänster

35 (24 %)

62 (42 %)

30 (20 %)

21 (14 %)

148 (100 %)

Övriga resultat om arbete

Polis och åklagarmyndigheten, socialtjänst och hälso- och sjukvård är de verksamheter som

flest respondenter nämner att de har en samverkan med. Övriga verksamheter,

frivilligorganisationer och trossamfund, migrationsverket, privata näringsidkare (restaurang,

taxi och hotell), bostadsbolag samt Länsstyrelsen uppger färre än 20 procent av

respondenterna att de har en samverkan med.

Cirka 40 procent av respondenterna svarar att de önskar inleda en samverkan med polis och

åklagarmyndighet, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Fler respondenter uppger att de inte

önskar inleda någon samverkan med Länsstyrelsen, bostadsbolag och privata näringsidkare

(restaurang, taxi och hotell) jämfört med de respondenter som svarat att de önskar inleda en

samverkan med dessa verksamheter.

Ungefär 74 procent av respondenterna uppger att de inte arbetar förebyggande mot

prostitution. Motsvarande siffra när det gäller det förebyggande arbetet mot människohandel

för sexuella ändamål är ungefär 83 procent. När det gäller uppsökande arbete svarar runt 94

procent av respondenterna att de inte bedriver ett sådant arbete mot prostitution. Cirka 98

procent av respondenter säger att de inte bedriver uppsökande arbete mot människohandel för

sexuella ändamål. Respondenterna (cirka 77 procent) uppger även att de inte bedriver

behandlande arbete mot prostitution. Cirka 84 procent av respondenterna arbetar inte

behandlande mot människohandel för sexuella ändamål.

34

5.5 Resurser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål På frågan om vilken beredskap respondenten har i sin verksamhetsutövning om han eller hon

skulle träffa på ett misstänkt fall med en person som befinner sig i prostitution eller är utsatt

för människohandel för sexuella ändamål svarar majoriteten av respondenterna att de inte vet

eller inte har någon beredskap. Frågan omfattar handlingsplaner/policydokument,

samverkansplaner, utbildning kring kännetecken och beredskap, diskussion om ämnet, praxis

samt team som arbetar inom området.

I tabell 7 ställer vi frågan om önskad beredskap. Tabell 7 visar en stor spridning mellan

svarsalternativen. Dock uppger en stor del av respondenterna att de önskar en ökad beredskap

(samverkansplaner, handlingsplaner och policydokument) mot både människohandel för

sexuella ändamål och prostitution. Få respondenter uppger att de redan har en beredskap mot

dessa sociala problem.

Tabell 7. Önskad beredskap mot sexuell exploatering. Antal/(Procent)

Människo

-handel

för

sexuella

Prosti-

tution

Både

människo-

handel för

sexuella

ändamål och

prostitution

Jag vet

inte

Jag

önskar

ingen

bered-

skap

Har

redan

Totalt

Handlings-

planer och

policy-

dokument

3 (2 %)

5 (3 %)

63 (41 %)

54 (35 %)

23 (15 %)

7 (5 %)

155 (100 %)

Samverkans-

planer

2 (1 %) 2 (1 %) 60 (40 %) 51 (34 %) 26 (17 %) 8 (5 %) 149 (100 %)

Utbildning

rörande

ämnet

2 (1 %)

1 (<1

%)

74 (48 %)

50 (32 %)

23 (15 %)

5 (3 %)

155 (100 %)

Ett team

som arbetar

inom

området

2 (1 %)

0 (0 %)

30 (20 %)

67 (46 %)

39 (27 %)

9 (6 %)

147 (100 %)

Övriga resultat om resurser

När respondenterna fick frågan om vilken kunskap de upplever sig ha om prostitution uppger

cirka 72 procent av respondenterna att de har ingen kunskap eller lite kunskap om fenomenet.

Cirka 79 procent av respondenterna svarar att de har ingen eller lite kunskap om

människohandel för sexuella ändamål. Respondenternas bedömning av vilken kunskap som

finns inom hela verksamheten ger i stort samma resultat som ovan. Över 85 procent av

respondenterna upplever sig ha ingen kunskap eller lite kunskap om regeringens

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Skr.

2007/08:167). Respondenternas upplevelse av ökad kunskap visar en tvetydighet, då cirka

hälften upplever sig ha inget behov respektive lite behov av ökad kunskap medan andra

halvan upplever sig ha ganska stort respektive mycket stort behov av ökad kunskap. När det

gäller regeringens handlingsplan upplever majoriteten av respondenterna att de har ett ganska

stort eller mycket stort behov av ökad kunskap.

35

Majoriteten av respondenterna önskar grundutbildning om prostitution och människohandel

för sexuella ändamål. Vidare önskar respondenterna utbildning i hur man känner igen

personer som befinner sig i prostitution och som är utsatta för människohandel för sexuella

ändamål samt hur man ska agera om man misstänker att det föreligger på detta vis.

Respondenterna önskar även kunskap om hur man kan öka samverkan med andra aktörer för

att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

36

6. Analys I detta kapitel följer vår analys av resultatet. Vi kommer att koppla samman vår insamlade

empiri med tidigare forskning och analysera resultatet utifrån de valda teorierna. Dessa är

socialkonstruktionism, kategorisering, intersektionalitet samt stigmatisering. Vi kommer även

att koppla resultatet till föreställningar om prostitution.

6.1 Förekomst Vår observationsstudie ger oss en uppfattning om att det förekommer försäljning av sexuella

tjänster i eller riktat till Värmland via Internet. Detta bekräftas även i tidigare kartläggningar

som visar på att det förekommer försäljning via Internet (Eriksson & Gavanas, 2007). Vidare

påvisade observationsstudien att både kvinnor och män annonserar ut sexuella tjänster via

Internet. Att både män och kvinnor utsätts för sexuell exploatering är något som även

framkommer av andra undersökningar (Omsäter, 2009; Siring, 2008; Skr. 2007/08:167;

Eriksson & Gavanas, 2007).

Vår enkätundersökning visar att flera av respondenterna upplever att de kommer i kontakt

med prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. I den undersökning

som Socialstyrelsen gjorde under 2007 framgår det att 34 procent av landets kommuner vet

eller tror sig veta att det förekommer prostitution och i de 17 polisdistrikten var det 12 som

vet eller tror sig veta att det förekommer prostitution (Eriksson & Gavanas, 2007). Vidare

påvisar vårt resultat att ett större antal respondenter, inom ramen för respondenternas

verksamhet, har kommit i kontakt med fler personer som befinner sig i prostitution än då det

gäller personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Ett liknande resultat

kan ses i den kartläggning som gjorts i Västernorrlands och Jämtlands län under 2009

(Länsstyrelsen Västernorrland, 2010).

I vårt resultat går det att utröna att många av respondenterna har träffat tjejer under 25 år (102

fall eller fler) och kvinnor som är 25 år eller äldre (90 fall eller fler) som misstänks befinna

sig i prostitution. Likaså uppger flera av respondenterna att de har träffat misstänkta fall av

människohandel för sexuella ändamål där personerna har varit tjejer under 25 år (16 – 42

stycken) respektive kvinnor som är 25 år eller äldre (18 – 42 stycken). Respondenterna menar

även att de har misstänkt att killar under 25 år och män som är 25 år eller äldre har befunnit

sig i prostitution eller varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Dessa siffror är

dock lägre jämfört med antalet fall där tjejer eller kvinnor har varit aktuella. Detta är

överensstämmande med att det är främst flickor och kvinnor som befinner sig i prostitution

eller som utsätts för människohandel för sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167). Det

förekommer dock både pojkar och män inom både prostitutionen och människohandeln (a.a.).

Enligt en föreställning som råder (Siring, 2008) anses tjejer och kvinnor vara den grupp som

befinner sig i prostitution medan killar och män ses som köpare av sexuella tjänster. Denna

föreställning bekräftas delvis genom att vårt resultat pekar på att respondenterna har kommit i

kontakt med fler tjejer och kvinnor än killar och män. Resultatet kan även ses som en följd av

denna föreställning. Det vill säga att fler respondenter kanske är benägna att observera tjejer

och kvinnor, då det kvinnliga könet oftare tenderar att ses som en grupp som befinner sig i

prostitution. Killar och män, å andra sidan, kanske förbises på grund av att det manliga könet

inte brukar, enligt föreställningen, ses befinna sig i prostitution utan ofta ses som köpare av

sexuella tjänster. Vårt resultat kan således vara missvisande på det sätt att respondenterna mer

troligt bekräftar föreställningen om att män eller killar inte befinner sig i sexhandeln men att

kvinnor och tjejer gör det (a.a.).

Vårt resultat visar att få respondenter vet att personer de kommit i kontakt med genom sin

yrkesroll har befunnit sig i prostitution eller varit utsatt för människohandel för sexuella

37

ändamål. Vidare påvisar vårt resultat att det är förhållandevis många respondenter som tror att

de har träffat respektive som inte tror att de har träffat personer som befinner sig i prostitution

eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Detta resultat kan förstås genom att

prostitution och människohandel för sexuella ändamål ofta äger rum i det fördolda (Cederlöf,

2009). Med andra ord kan vetskapen eller förståelsen för att personer, som respondenterna

genom sin yrkesroll kommer i kontakt med, befinner sig i prostitution eller är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål vara begränsad. Det vill säga att dessa sociala problem

verkar relativt fritt från andras insyn, vilket kan medföra att yrkesverksamma inte lyckas

observera personer som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för

sexuella ändamål. Likaså kan personer som befinner sig i prostitution eller är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål ha en vidare omfattande social problematik. Som

exempelvis fattigdom och ekonomiska svårigheter (Giddens, 2007) samt missbruk och annan

social problematik (Skr.2007/08:167). Detta kan leda till att andra sociala problem är sådana

som av yrkesverksamma i första hand observeras och lyfts fram, vilket kan medföra att

prostitutionen eller människohandeln för sexuella ändamål blir förbisedda.

I vårt resultat framgår det att respondenter har kommit i kontakt med barn som befinner sig i

prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Som

nämndes i kapitlet Litteraturgenomgång finns det ett betydande antal personer i åldern 13-18

år inom världens sexindustri (Cederlöf, 2009). Prostitutionsgrupperna i Stockholm, Malmö

och Göteborg menar att trots att det skett förändringar som att försäljningen av sexuella

tjänster har förflyttats till andra arenor som exempelvis Internet så håller den låga debutåldern

i sig för dem som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella

ändamål (a.a.). I Göteborgsstudien (Abelsson & Hulusjö, 2008) framgår det att de, som deltog

i studien, var mycket unga när de utförde sexuella tjänster mot ersättning för första gången.

Medelåldern för debuten var för tjejerna 16,7 år och för killarna 16,2 år (a.a.).

6.2 Kännetecken Kända riskfaktorer för att hamna i prostitution eller bli utnyttjad för människohandel för

sexuella ändamål är fattigdom och ekonomiska svårigheter (Giddens, 2007) samt missbruk

och annan social problematik (Skr.2007/08:167). Detta är också faktorer som gjort våra

respondenter uppmärksamma på att personen möjligen befinner sig i prostitution. Charlotta

Wållgren lyfter fram att yrkesverksamma inom berörda verksamheter bör ställa frågor till

klienter/patienter om deras olika erfarenheter av sex (Söderqvist, 2009). En av våra

respondenter berättar att det var just ”frågor som gav svar och antydningar” om att personen

var utsatt för människohandel för sexuella ändamål. Både när det gäller prostitution och

människohandel för sexuella ändamål svarar respondenter att ”det var något i själva

situationen som kändes fel”. Detta påvisar att det inte alltid finns något specifikt att ta på utan

ibland måste en person gå på den intuitiva känslan, vilket kan visa på betydelsen och vikten

av att ställa frågor för att få vetskap om hur det förhåller sig. Vidare uppger våra respondenter

att de har misstänkt fall av prostitution, då personen som misstänks befinna sig i prostitution

har varit utsatt för övergrepp eller våld. Detta har även uppmärksammats i Ungdomsstyrelsens

rapport Se mig – unga om sex och Internet (2009) som riskfaktorer.

I resultatet framgår det även att yttre attribut, så som att personen såg sliten ut, verkade

övervakad samt såg rädd och uppgiven ut, har skapat en misstanke hos respondenterna om att

en person befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål.

Dessa kan ses som tillskrivna egenskaper som gestaltas och tar form i individens yttre attribut.

Vidare skulle dessa tillskrivna egenskaper kunna ses som sådana egenskaper som en individ

tillskrivs genom kategorisering. Kategorierna i det här fallet avser personer som befinner sig i

prostitution samt personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål.

38

Prostitution samt människohandel kan här ses vara kategorier, vilka tillskriver individen vissa

egenskaper. Då de tillskrivna egenskaperna gestaltas och tar form i individens yttre attribut

kan dessa ses som stigmatiserande. En stigmatisering kan härledas från individers känslor för

någon eller några som avviker (Payne, 2008). Avvikelsen i detta avseende avser att personen

såg sliten ut, verkade övervakad samt såg rädd och uppgiven ut. Stigmatiseringen kan således

ses som en effekt av att personen bär dessa yttre attribut. Vidare kan avvikelser ses utifrån ett

socialkonstruktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv gör gällande att det som är avvikande

står som motpol till det normala (Meeuwisse, 2007). Med andra ord kan individer som

befinner sig i prostitution eller som utsätts för människohandel för sexuella ändamål ses som

”onormala”. Ojämlikhet mellan individer uppstår då en hierarkisk ordning framträder. Detta

genom att de individer eller grupper av individer med högre rang befinner sig närmare

normen i samhället än de individer eller grupper av individer med lägre rang. Ojämlikheten

kan här ses ligga i kategoriseringen prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Genom att dessa individer eller grupper av individer tillskrivs egenskaper i form av yttre

attribut som verkar stigmatiserande, kan dessa individer komma att tillskrivas en lägre rang då

de kan anses befinna sig skiljt från samhällets norm. Att prostitution och människohandel för

sexuella ändamål medför ojämlikhet i samhället är något som regeringens handlingsplan

(Skr.2007/08:167) belyser.

6.3 Arbete och resurser mot sexuell exploatering Arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål omfattar prevention,

protection, prosecution och partnership (Skr. 2007/08:167). Vi har, som tidigare nämnts, valt

att fokusera på tre av dem, nämligen prevention, protection och partnership. I resultatet

framgår det att många respondenter med ganska stor eller stor sannolikhet skulle rapportera

misstänkta fall av köp av sexuella tjänster samt fall där personer misstänks vara utsatta för

människohandel för sexuella ändamål. Vår studie visar dock inte hur många fall som faktiskt

rapporteras vidare eller som går vidare i fortsatt ärendehantering. Att respondenterna med

ganska stor eller stor sannolikhet är benägna att rapportera misstänkta fall kan ses som att det

existerar en viss regional samverkan mellan berörda verksamheter i Värmland. En regional

samverkan beskrivs som en viktig del i arbetet mot prostitution och människohandel för

sexuella ändamål (Stiftelsen Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen, 2009; Skr.

2007/08:167). Vidare i resultatet framgår det dock att de flesta verksamheterna inte har någon

samverkan med andra berörda verksamheter, vilket indikerar att den regionala samverkan bör

utvecklas. I vårt resultat framgår det dock att få respondenter önskar en samverkan med andra

verksamheter gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vidare påvisar

vårt resultat att över 70 procent av respondenter inte bedriver förebyggande, uppsökande eller

behandlande arbete mot prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Detta kan ses

som att verksamheterna, förutom en saknad av partnership, även saknar prevention, protection

och prosecution (Skr. 2007/08:167). Med andra ord är arbetet mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål bristfälligt. Av resultatet framgår det även att det är få

respondenter som uppger (se tabell 7) att det i verksamheterna finns resurser

(handlingsplaner/policydokument, samverkansplaner, utbildning kring kännetecken och

beredskap, diskussion om ämnet, praxis, team som arbetar inom området) mot prostitution

och människohandel för sexuella ändamål. Resultatet påvisar även att kunskapen om sexuell

exploatering är bristfällig. Avsaknaden av arbete och resurser mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål kan förklaras genom bristen på kunskap (a.a.), vilket är

något vi återkommer till senare.

Respondenterna har även belyst, som tidigare nämnts, vissa yttre attribut som viktiga för att

tro eller ana att personen befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel för

sexuella ändamål. Detta kan ses som motsägelsefullt då det saknas kunskap om fenomenen

39

inom verksamheterna. Bristen på kunskap torde således leda till att den kategorisering

respondenterna gör gällande för individer som befinner sig i prostitution eller som är utsatta

för människohandel för sexuella ändamål bygger på föreställningar och antagande om

egenskaper dessa individer borde besitta. Om det råder brist på kunskap rörande fenomenen

borde det finnas svårigheter med att definiera kategorierna prostitution och människohandel

för sexuella ändamål. Kan inte en definition av fenomenen göras torde det också vara svårt att

skapa ett relevant och effektivt arbete mot prostitution och/eller människohandel för sexuella

ändamål. Detta då de föreställningar och antagande som görs inte kan säkerställa eller

garantera att behov och resurser kan komplettera varandra, då dessa inte är förankrade i

kunskap om personer som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för

sexuella ändamål. Intersektionalitet medför ett helhetsperspektiv och innebär att en individ ses

utifrån flera kategoriska tillhörigheter. För att kunna skapa ett arbete och resurser mot sexuell

exploatering, som motsvarar och täcker upp för det stöd som individen som utsätts för sexuell

exploatering är i behov av, borde det således vara nödvändigt att använda sig av ett

intersektionalistiskt perspektiv. Detta då intersektionalitet tar hänsyn till fler kategoriska

tillhörigheter, vilket torde innebära att bilden som skapas om en individ, beroende på dennes

kategoriska tillhörigheter, blir mer sanningsenlig och att bilden i större utsträckning speglar

verkligheten. För att yrkesverksamma ska kunna använda sig av ett intersektionalistiskt

perspektiv krävs att de har kunskap om fenomenen. Bristfällig kunskap kan, som tidigare

nämnts, leda till att föreställningarna om kategorierna, istället för att vara uppbyggda på

faktisk kunskap, byggs upp utav antaganden om till exempel vilka behov personer som utsätts

för sexuell exploatering har. Detta kan i sin tur leda till att kategorierna byggs upp av falska

föreställningar, vilket medför att verksamheterna i en mindre utsträckning kommer att kunna

tillgodose utsattas faktiska behov.

Som tidigare nämnts är det viktigt att fråga vuxna, unga och barn om de befinner sig i

prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål, för att kunna hjälpa dem

som är utsatta (Stiftelsen Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen, 2009; Söderqvist, 2009).

Vårt resultat visar att få respondenter är benägna att fråga om en person har köpt eller/och

brukar köpa sexuella tjänster. Då det finns en föreställning om att det oftast är kvinnan som är

den som säljer sexuella tjänster medan mannen är den som är köpare av tjänsterna tillskriver

det också män och kvinnor olika roller. Kvinnans roll blir den som objekt eller offer medan

mannen ses som subjekt eller den onde (Siring, 2008). Med utgång från denna föreställning

kan det kanske vara så att de resurser som finns inom berörda verksamheter då det gäller

prostitution är ämnade för eller riktade mot de behov som kvinnan antas kunna behöva då det

gäller fenomenet. Detta kan således leda till att resurserna inte omfattar män som befinner sig

i prostitution eller män som köper sexuella tjänster då den sistnämnda beskrivs som subjekt

och därmed antas besitta handlingsförmåga. Resultatet påvisar att respondenterna har en

större benägenhet att fråga individer om de befinner sig i prostitution än om individen har

köpt eller brukar köpa sexuella tjänster. Detta kan ses som att respondenterna är mer villiga

att bistå den individ som kan beskrivas vara offret i situationen gentemot förövaren. Män som

är köpare av sexuella tjänster kan delas in i fem olika grupper (Kuosmanen, 2008). Dessa är

allkonsumenter, relationsundvikare, kompletteringsköpare, relationssökare och de refuserade

(a.a.). Utifrån denna indelning kan män som köpare av sexuella tjänster ses tillskrivas fem

olika kategoriska tillhörigheter, där det är männens motiv till att köpa sexuella tjänster som

skiljer kategorierna åt. Beroende på mannens motiv till att köpa sexuella tjänster kan denne

tillskrivas olika egenskaper. Egenskaper som går att återfinna är bundna till individen, det vill

säga att mannen beskrivs ha brister som kan undvikas genom att mannen köper sexuella

tjänster. Då resonemang kring begrepp så som offer och ond i samband med prostitution

förekommer tenderar mannen att agera som den onde då denne föreställningsvis är den som är

köpare av sexuella tjänster. Vidare kan detta kopplas till föreställningen om att det manliga

40

könet inte befinner sig i prostitution medan tjejer och kvinnor gör det (Siring, 2008). Detta

torde således kunna leda till att män som ses som offer faller bort eftersom dessa inte passar

in i den beskrivna ramen för prostitution. Återigen kan detta leda till att resurser som finns

inom verksamheten inte utgår från att både män och kvinnor kan vara i behov av insatser då

männen redan initialt plockas bort från begreppet säljare av sexuella tjänster. Vidare kan män

ses vara subjekt oavsett om de är säljare eller köpare av sexuella tjänster. Den prostitution

som förekommer när män säljer sex till män ses i Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) som

bland annat en form av utlevd sexualitet och en slags affärsverksamhet (Siring, 2008 sid 336).

Detta kan medföra att män tillskrivs rollen som ond oberoende av om de är köpare eller

säljare. Det vill säga mannen i prostitution beskrivs ha egen handlingsförmåga och är således

inget offer för omständigheterna.

Vidare framgår det av resultatet att respondenterna med ganska stor eller stor sannolikhet

skulle fråga ett barn om denne befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel.

När det gäller att fråga en vuxen om denne befinner sig i prostitution eller är utsatt för

människohandel, visar resultatet att respondenterna är mindre benägna att ställa frågan då den

är riktad till en vuxen i jämförelse då frågan riktas till ett barn. Detta indikerar att barn är mer

prioriterade av respondenterna än vad vuxna är, vilket överensstämmer med regeringens

handlingsplan (Skr. 2007/08:167) och Palermoprotokollet (Cederlöf, 2009), vilken gör

gällande att barn är en prioriterad grupp enligt gällande lagstiftning.

I regeringens handlingsplan nämns ökad kunskap som ett viktigt arbetsområde (Skr.

2007/08:167). Vårt resultat påvisar, som tidigare nämnts, att det råder en kunskapsbrist i

frågorna gällande prostitution och människohandel för sexuella ändamål hos flertalet av våra

respondenter. Detta är överensstämmande med tidigare forskning som säger att både

kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och prostitutionen är bristfällig i Sverige

(Holmström, 2008). I regeringens handlingsplan (Skr. 2007/08:167) framgår det att ”Goda

kunskaper är avgörande för att kunna utforma åtgärder för att motverka förekomsten av

prostitution och bekämpa människohandel för sexuella ändamål.” (a.a. sid 30). Med andra

ord ligger kunskap till grund för att kunna skapa ett arbete och resurser mot sexuell

exploatering. Att få respondenter i vår undersökning uppger sig ha kunskap om fenomenen

innebär således att arbetet och resurserna mot prostitution respektive människohandel för

sexuella ändamål blir lidande. Som tidigare nämnts uppger många av respondenterna i vår

studie att de inte bedriver förebyggande, uppsökande eller behandlande arbete mot

prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. En möjlig förklaring till detta kan

således vara bristen på kunskap (a.a.). Vidare kan detta ses som en avvikelse från regeringens

handlingsplan (Skr. 2007/08:167), då denna gör gällande att det skall bedrivas arbete mot

prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Handlingsplanen påtalar vikten av att

det sker en utökning av kunskap inom berörda verksamheter då arbetet mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål grundas i kunskap om fenomenet (a.a.).

41

7. Diskussion I detta kapitel kommer vi att diskutera och reflektera över frågor som väckts hos oss när vi

genomförde kartläggningen. Vi kommer även att presentera våra slutsatser och tankar kring

vidare forskning.

7.1 Förekomst Vårt resultat påvisar att det förekommer mer än enstaka fall av prostitution och

människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Dock säger inte resultatet något om den

faktiska förekomsten men den ger oss en uppfattning om att fenomenen existerar. Resultatet

påvisar även att det är både män, kvinnor och barn som befinner sig i prostitution eller är

utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Vidare framgår det av resultatet att

yrkesverksamma kan ha svårt att avgöra om det handlar om prostitution och/eller om

människohandel för sexuella ändamål samt att det finns en begränsad kunskap om

fenomenen. Vår tanke är att personer, som befinner sig i prostitution eller är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål, i första hand kommer i kontakt med olika instanser så

som till exempel socialtjänst eller hälso- och sjukvård när de behöver hjälp med annan

problematik. Med andra ord kan yrkesverksamma missa att personen befinner sig i

prostitution eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål, då det primära problemet

som personen sökt för, som exempel missbruk eller ekonomiska svårigheter, skymmer den

sexuella exploateringen. Vidare kan personen som söker hjälp undvika att tala om att denne

befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål, då dessa

situationer är starkt stigmatiserade. Situationerna är även, enligt oss, starkt sammankopplade

med skam. Detta då personer som utsätts för sexuell exploatering bryter mot samhällets

normer och i och med detta avviker personerna från det normala. Att inte vara normal kan

innebära att personen blir ifrågasatt och osynliggjord, vilket vi anser kan medföra negativa

känslor hos individen, som till exempel skam. Vi menar även att yrkesverksamma kan

underlätta för den hjälpsökande genom att rutinmässigt ställa frågor om personer utsätts eller

har utsatts för sexuell exploatering. Vidare tycker vi att det är av stor vikt att belysa att alla

människor, oavsett kön eller ålder, kan hamna i dessa situationer. Därmed är det, enligt oss,

viktigt att yrkesverksamma är medvetna och har kunskap om detta för att kunna nå ut till alla

som behöver hjälp och stöd.

Vi kan även se att det faktum att prostitution och människohandel för sexuella ändamål sker i

det dolda kan påverka möjligheten att upptäcka personer som befinner sig i dessa situationer.

Att dessa former av sexuell exploatering sker i det dolda kan också, enligt oss, medföra att

individer som befinner sig i prostitution är lättare att upptäcka jämfört med personer som

utsätts för människohandel för sexuella ändamål. Detta då arrangörerna måste vara synliga för

att kunna veta om det rör sig om människohandel för sexuella ändamål och inte om

prostitution.

Det finns, som tidigare nämnts, föreställningar i samhället om att kvinnor är de personer som

befinner sig i prostitution. Likaså visar studier att det är främst kvinnor och barn som utsätts

för sexuell exploatering. Detta anser vi kan påverka yrkesverksamma på så vis att de blir mer

mottagliga för att uppmärksamma kvinnor och barn som befinner sig i prostitution eller är

utsatta för människohandel för sexuella ändamål än män i samma situationer. På så vis menar

vi att föreställningen kan komma att bekräftas och upprätthållas samt att resurserna och

arbetet mot prostitution och människohandel kan komma att bli inriktat mot en grupp av

individer. Detta kan, enligt oss, leda till att män förblir osynliga och därför upplever vi att det

är viktigt att även denna grupp synliggörs och i och med det får tillgång till stöd och hjälp.

42

Att prostitution kan definieras på olika vis av olika verksamheter menar vi påverkar hur

många personer, som befinner sig i prostitution, en yrkesverksam upplever att den kommer i

kontakt med. En verksamhet som exempelvis definierar prostitution som när en individ får

pengar i utbyte mot sexuella tjänster anser vi kommer att utgå från denna definition när de

avgör om verksamheten kommer i kontakt med personer som befinner sig i prostitution. Vi

kan se att om definition hade sett annorlunda ut skulle verksamheten med största sannolikhet

uppfatta andra fall av prostitution. Det vi vill säga är att definitionen av begreppet prostitution

styr vilka personer, som befinner sig i denna situation, och därigenom vilka personer en

verksamhet ser. Verksamheters observationer av personer som befinner sig i prostitution bör

således tolkas utifrån respektive verksamhets definition av prostitution. Detta då en vidare

definition bör med största sannolikhet, enligt oss, medföra fler observationer än en snävare

definition. Vidare kan vi se att i och med att vi gav vår definition på vad prostitution är i

enkäten, kan fall av prostitution ha kommit att förbises då dessa kanske inte faller inom ramen

för vår definition. Detta menar vi kan ha medfört ett lägre eller högre antal noterade fall av

prostitution.

7.2 Kännetecken I vårt resultat framgår det att bland annat yttre attribut, så som att personen såg sliten ut,

verkade övervakad samt såg rädd och uppgiven ut, har skapat en misstanke hos

respondenterna om att en person befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel

för sexuella ändamål. Dessa kännetecken kan karakteriseras av yttre attribut som återfinns

utanför det normala. Om dessa tillskrivna egenskaper inte besitts av alla individer som

befinner sig i prostitution eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål kan

misstanken om att en person utsätts för sexuell exploatering undgå berörda verksamheter. I de

fall då respondenterna inte kan tillskriva en person de yttre attribut, som tidigare nämnts, kan

yrkesverksamma komma att förbise eller missa misstänkta fall av prostitution eller

människohandel för sexuella ändamål. Detta då egenskaper som tillskrivs en individ genom

kategorisering inte behöver baseras på den unika individen utan dessa egenskaper kan ses som

mer generella egenskaper som tillhör respektive kategori. Vi menar att det är av stor vikt att

yrkesverksamma får kunskap om kännetecken för hur prostitution och människohandel för

sexuella ändamål kan upptäckas. Att istället se en person utifrån ett intersektionellt perspektiv

ger oss en möjlighet att se hela personen och dess faktiska egenskaper och livssituation. Detta

kan, enligt oss, motverka förutfattade egenskaper som tillskrivs förutbestämda kategorier.

Alla människor tillhör fler än en kategori och för att en individ som är utsatt för sexuell

exploatering ska kunna betraktas utifrån ett helhetsperspektiv är det viktigt att

yrkesverksamma är medvetna om detta.

7.3 Arbetet och resurserna I regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har

bland annat länsstyrelserna fått i uppdrag att utveckla arbetet mot fenomenen. Detta ska ske

genom bland annat ökad samverkan och kunskapsutveckling. Länsstyrelsen i Värmland har,

likt andra länsstyrelser i landet, påbörjat arbetet. I vårt resultat kan vi dock skönja att det till

stor del saknas regional samverkan samt att kunskapen hos yrkesverksamma kan utvecklas.

Vi anser att det är viktigt att yrkesverksamma inom berörda verksamheter får ta del av den

kunskap som finns om fenomenen för att kunna tillgodose alla hjälpsökandes behov. Det vi

vill säga är att kunskapen inte får stanna i ledningsgrupper eller som arkiverade

handlingsplaner eller styrdokument. Vi tycker att det är viktigt att yrkesverksamma,

ledningsgrupper och/eller forskningsgrupper har ett kunskapsutbyte som går både uppåt och

neråt i hierarkin. Även kunskapsutbytet mellan olika instanser upplever vi är av stor vikt för

att utveckla arbetet mot sexuell exploatering.

43

Etablerade kategorier är, som tidigare nämnts, svåra att förändra. De föreställningar vi har om

kategorier har en tendens att leva kvar. Detta anser vi skapar svårigheter med att utveckla ett

arbete mot och ett nytt förhållningssätt till sexuell exploatering. Det vi menar är att vissa

föreställningar präglas av att kvinnan är den som befinner sig i prostitution och/eller är utsatt

för människohandel för sexuella ändamål och att mannen är den som köper sexuella tjänster.

Denna föreställning delar, enligt oss, ofta in kvinnor och män i två fack. Kvinnor ses som

offer medan männen är de onda. Vi vill poängtera att både män och kvinnor kan vara utsatt

för sexuell exploatering och vara offer. Män och kvinnor kan även, enligt oss, vara köpare av

sexuella tjänster och att det även bland köparna finns personer som kan ses som offer för sin

psykosociala situation. Köparna kan således, förutom att lagföras, behöva stöd och hjälp från

frivilligorganisationer och myndigheter. Vidare framgår det i vårt resultat att cirka två

tredjedelar av respondenterna med liten eller ganska liten sannolikhet skulle fråga en person

om den har köpt eller/och brukar köpa sexuella tjänster. Detta väcker frågan hos oss om vi har

svårt att implementera lagstiftningen om kriminaliserat sexköp i vårt medvetande? Genom att

inte fråga anser vi att köp av sexuella tjänster hålls i det dolda. Vi menar att detta i sin tur

leder till att den icke existerande dialogen figurerar som ett maktinstrument som bevarar de

skapade kategorierna. Med andra ord vi väljer att inte fråga, se eller höra.

7.4 Slutsatser och förslag till vidare forskning Våra slutsatser är:

Internet används som ett verktyg i den sexuella exploateringen i Värmland.

Det förekommer prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland.

Män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för sexuell exploatering.

Berörda verksamheter bedriver endast i begränsad utsträckning förebyggande,

uppsökande och behandlande arbete mot prostitution och människohandel för sexuella

ändamål.

Samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig.

Kunskapen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål hos

yrkesverksamma inom berörda verksamheter är begränsad.

Berörda myndigheter saknar resurser (utbildning, styrdokument och handlingsplaner samt

praxis) mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Utifrån vår insamlade empiri, analys och diskussion har tankar om vidare forskning väckts.

Våra förslag på frågor för vidare forskning är: Hur kan kunskap och samverkan öka inom de

berörda verksamheterna? Varför köper personer sex? Vilka attityder finns till försäljning och

köp av sexuella tjänster? Vem bär ansvaret för dessa sociala problem? Varför synliggörs inte

män som utsätts för sexuell exploatering? Vi anser även att det skulle vara viktigt att

undersöka hur personer som utsätts för sexuell exploatering upplever detta och hur de ser på

arbetet och resurserna mot dessa sociala problem.

44

Källförteckning

Artiklar

Korpskog, M. (2010). Flickor på ungdomshem säljer sex. Socionomen, nr 7, sid 54.

Omsäter, M. (2009). Idag ser prostitutionen annorlunda ut jämfört med 80-talet. Socionomen,

nr 7, sid 6-9.

Söderqvist, H. (2009). Varför blundar vi för sexvåldet? Kyrknytt, nr 4/09, sid 5.

Böcker

Barron, K. (2009). Maktmedveten omsorg och socialt arbete. I E, Gunnarsson & M,

Szebehely. (2009). Genus i omsorgens vardag (sid 66-81). Stockholm: Gothia Förlag.

Burr, V. (2003) Social Constructionism, Second edition. New York: Routledge.

Chancer, L.S & Xaviera Watkins, B. (2009). Sociala positioner: en översikt. Lund.

Studentlitteratur.

Denvall, V. & Vedung, E (2008). Utvärderingsforskning. I A, Meeuwisse. H,Swärd.

R, Eliasson-Lappalainen. & K, Jacobsson. Forskningsmetodik för socialvetare (sid 186-202).

Stockholm: Natur och Kultur.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U. & Styhre, A. (2007). Organisering och intersektionalitet. Malmö:

Liber AB.

Erlandsson, S. (2009). Betydelser av kön och etnicitet i äldre- och handikappolitik. I E,

Gunnarsson. & M, Szebehely. (red). Genus i omsorgens vardag. (sid 48-65). Stockholm:

Gothia.

Forsberg, G. & Wallmark, J. (red.). (2002). Nätverksboken - Om mötets möjligheter.

Stockholm: Liber AB.

Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Goffman, E. (1972). Stigma. Stockholm: Norstedts förlag.

Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna. En studie I vardagslivets dramatik. Stockholm:

Norstedts förlag.

Gunnarsson, E. & Szebehely, M. (2009). Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia

Förlag.

Madsen, B.(2006). Socialpedagogik - Integration och inklusion i det moderna samhället.

Stockholm: Studentlitteratur AB.

Meeuwisse, A. (2007). Sociala kategoriseringar, ojämlikhet och motståndsstrategier. I K.

Svensson, Normer och normalitet (sid 35-61). Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

Stiftelsen Allmänna Barnhus & Ungdomsstyrelsen. (2009). Men fråga mig bara! Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

45

Sörensdotter, R. (2009). Femininitet, maskulinitet och omsorgsarbete. I E, Gunnarsson & M,

Szebehely. (2009). Genus i omsorgens vardag (sid 151-167). Stockholm: Gothia Förlag.

Westerstrand, J. (2008). Mellan mäns händer. Kvinnors rättsubjektivitet, internationell rätt

och diskurser inom prostitution och trafficking. Uppsala: Universitetstryckeriet.

Rapporter

Cederlöf, P. (red.). (2009). Människohandel och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv.

Stockholm: Intellecta AB.

Eklund, A. & Holmberg, S. (2010:5). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

En första uppföljning av regeringens handlingsplan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Holmström, C. (2008). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige:

Omfattning, förekomst och kunskapsproduktion. I Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red.).

(2008:604). Prostitution i Norden (Kap 1). Köpenhamn: Scanprint as.

Kuosmanen, J. (2008). Tio år med lagen: Om förhållningssätt till och erfarenheter av

prostitution i Sverige. I Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red.). (2008:604). Prostitution i

Norden (Kap 3). Köpenhamn: Scanprint as.

Siring, A. (2008). Sexhandel, sexköpslagstiftning och myndighetsförståelse: Ett svenskt

exempel. I Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red.). (2008:604). Prostitution i Norden (Kap 2).

Köpenhamn: Scanprint as.

Ungdomsstyrelsen. (2009:9). Se mig – unga om sex och Internet. Stockholm:

Ungdomsstyrelsen.

Wilén, E. (nr 2/2009). Täckmantel: äktenskap. Kvinnojourernas erfarenhet av fruimport.

Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Elektroniska källor

Antonson, M W. (red.). (2008-09-10). Tessan började sälja sex vid 14 års ålder. Dagen.

Tillgänglig: www.dagen.se/dagen/Article_Print.aspx?ID=157471 [online 2010-11-05]

Eriksson, A. & Gavanas, A. (2007). Kännedom om prostitution 2007. Art.nr 2007-131-48.

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9304/2007-131-

48_200713148_rev.pdf [online 2011-01-11]

Dir. 2008:44. Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst.

Tillgänglig: http://regeringen.se/content/1/c6/15/10/12/2ad36a49.pdf [online 2010-12-18]

Fransson, J. (2010-04-08). 2. Sökmotorer. www.jonasfransson.com . Tillgänglig:

http://www.jonasfransson.com/tag/relevans/ [online 2010-12-13]

Länsstyrelsen Värmland. Resursteam prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Länsstyrelsen Värmland. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/5C9CEC88-

77C2-438C-B7E5-E01FB51FA940/184403/prostitutionresurs.pdf [online 2010-12-09]

Länsstyrelsen Västernorrland. (2010:15). Kännedom om prostitution och människohandel för

sexuella ändamål i Västernorrlands och Jämtlands län 2009. Länsstyrelsen Västernorrland.

Tillgänglig: http://www.y.lst.se/download/18.114fde1812705ed467d80001290/2010-

15+K%C3%A4nnedom+om+prostitution+och+m%C3%A4nniskohandel+f%C3%B6r+sexuel

la+%C3%A4ndam%C3%A5l+i+V%C3%A4sternorrlands+och+J%C3%A4mtlands+l%C3%

A4n.pdf [online 2010-12-09]

Rapport 2009:1. Lägesrapport 10 Människohandel för sexuella och andra ändamål 2007-

2008. Tillgänglig: http://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporter-

46

utredningar/01%20Polisen%20nationellt/Ovriga%20rapporter-

utredningar/Manniskohandel_lagesrapport_10_webb.pdf [online 2011-01-05]

RPS rapport 2010:5. Lägesrapport 11 Människohandel för sexuella och andra ändamål

2009. Tillgänglig: http://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporter-

utredningar/01%20Polisen%20nationellt/Ovriga%20rapporter-

utredningar/Manniskohandel_Rapp_rps100913t.pdf [online 2011-01-05]

SOU 1995:15. Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst.

Tillgänglig: http://regeringen.se/content/1/c6/02/51/23/5ceff4b3.pdf [online 2010-12-18]

Ståhl, A. (2010:08). Kartläggning av erfarenheter kring människohandel för sexuella

ändamål i Kronobergs län – Om det förekom människohandel i vårt län så borde man väl

veta om det…eller? Länsstyrelsen i Kronobergs län. Tillgänglig:

http://www.lst.se/NR/rdonlyres/A6C5C0ED-D643-47E4-B27A-

3187DB04DCE6/177582/RapportenTrafficking.pdf [online 2010-12-09]

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig:

http://www.student.kau.se/kurstorg/files/e/C10B96241444225B26VUS1AF506A/etiska%20r

egler%20VR%202002.pdf [online 2011-01-08]

Övriga källor Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008). I sexualitetens gränstrakter – en studie av ungdomar i

Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborgs stad. Social

resursförvaltning. Göteborg: Ale tryckteam.

Länsstyrelsen Värmland. (2009:6). En kort handbok om jämställdhetsintegrering. Mölnlycke:

Elanders Sverige AB.

Regeringen. (Skr. 2007/08:167). Handlingsplan mot prostitution och människohandel för

sexuella ändamål.

47

Bilaga nr 1: Observationsschema Sökning 1

Sökord:

Antal träffar:

Första träffen:

Ja Nej

Säljs sex?

Privat hemsida: Annonssite: Annan site:

Vilken sorts träff?

Annonssite (källor):

upp till 18 år 18-25 år 25-35 år

Ålder?

35 år och uppåt

Kvinna Man

Kön?

Mail Telefonnummer Både och

Kontaktuppgifter?

Kvinnor Män Både och

Målgrupp?

Ja Nej

Bilder?

Ja Nej

Prislista?

48

Bilaga nr 2: Enkäten Undersökning gällande kännedom om prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmlands län

Vi är två socionomstudenter som har, som C-uppsatsämne, antagit ett uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland att göra en

kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i länet. Denna kartläggning har till syfte att se vilken

kännedom myndigheter, frivilligorganisationer och trossamfund, samt näringsidkare har om dessa frågor. I undersökningen vill

vi också ta reda på vilka resurser som finns, vilket arbete som bedrivs och vilken samverkan olika parter har. Studien är

konfidentiell, det vill säga att deltagarnas kontaktuppgifter inte kommer att röjas eller sparas. Deltagandet i

enkätundersökningen är frivilligt, dock vill vi betona vikten av just Ditt deltagande då kartläggningen kommer att användas i

framtida arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Vi vill på förhand tacka för din medverkan!

Pernilla Sjöstam Linda Thelin

pernsjos100@student.kau.se lindthel100@student.kau.se

Vår kontaktperson på Länsstyrelsen är: Isabel Persson

Om prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Med prostitution avser vi sexuella tjänster som utförs mot någon form av ersättning (pengar, boende, droger, saker etc). Där det är

skrivet prostitution avses både de som befinner sig i prostitution och de som köper sexuella tjänster. I övriga fall finns det en

särskiljning mellan de som befinner sig i prostitution respektive de som köper sexuella tjänster.

Med begreppet människohandel för sexuella ändamål avser vi när en eller flera personer rekryterar, transporterar samt tar kontroll

över en människa i syfte att utnyttja honom/henne för sexuella ändamål.

Inom vilken verksamhet arbetar du?

Upplever du att du kommer i kontakt med...?

Polis och åklagarmyndighet

Socialtjänst

Migrationsverket

Hälso- och sjukvård

Frivilligorganisation och trossamfund

Privata näringsidkare (restaurang, hotell, taxi)

Bostadsbolag

Länsstyrelsen

Inte alls Till viss del Till stor del I allra högsta grad

...människohandel för

sexuella ändamål inom din verksamhet?

...personer som befinner sig

i prostitution

...personer som köper sexuella tjänster

49

Har du inom ramen för din verksamhet träffat på personer som befinner sig i prostitution eller personer som är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål?

Om du har träffat personer som du misstänkt befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål,

vilken ålder och vilket kön hade dessa personer? Flera svarsalternativ är möjliga.

Om du har träffat personer som du misstänkt befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål,

tror du att någon av dem var yngre än 18 år?

Hur många misstänkta fall av personer som befinner sig i prostitution respektive är utsatta för människohandel för sexuella

ändamål har du träffat på?

Ja, jag vet att jag

har träffat

Ja, jag tror att jag

har träffat

Nej, jag tror inte att

jag har träffat

Nej, jag vet att jag

inte har träffat Jag vet inte

Personer som befinner sig i prostitution

Personer som är utsatta

för människohandel för sexuella ändamål

Tjejer (som befinner sig i prostitution) upp till 25 år

Killar (som befinner sig i prostitution) upp till 25 år

Kvinnor (som befinner sig i prostitution) över 25 år

Män (som befinner sig i prostitution) över 25 år

Tjejer (som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål) upp till 25 år

Killar (som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål) upp till 25 år

Kvinnor (som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål) över 25 år

Män (som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål) över 25 år

Jag har inte träffat personer som befinner sig i prostitution eller som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål

Jag vet inte

Ja, jag vet att de var yngre än 18 år

Ja, jag tror att de var yngre än 18 år

Nej, jag vet att de inte var yngre än 18 år

Nej, jag tror inte att de var yngre än 18 år

Jag har inte träffat någon

Jag har inte

träffat på några

fall

1-3 4-6 7-10 11 eller fler Jag vet inte

Tjejer (upp till 25

år) som befinner sig

i prostitution

Killar (upp till 25

år) som befinner sig i prostitution

50

Vad var det som skapade misstanken om att personen befann sig i prostitution? Flera svarsalternativ är möjliga. Personen som

misstänks befinna sig i prostitution...

Kvinnor (över 25 år)

som befinner sig i prostitution

Män (över 25 år)

som befinner sig i prostitution

Tjejer (upp till 25

år) som är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål

Killar (upp till 25

år) som är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål

Kvinnor (över 25 år)

som är utsatta för

människohandel för

sexuella ändamål

Män (över 25 år)

som är utsatta för

människohandel för

sexuella ändamål

...har själv varit utsatt för övergrepp.

...har en omfattande social problematik.

...lever under ekonomiska svårigheter.

...har ett narkotikaberoende.

...hade en utmanande klädsel.

...såg sliten ut.

...gav ett uppgivet intryck.

...var mycket yngre än medföljaren.

...hade spår av våld på kroppen.

...hade sällskap med flera män/kvinnor.

Det var något i själva situationen som kändes fel.

Olika personer önskar transport till samma adress vid olika tillfällen oavsett tid på dygnet.

Flera personer besöker samma hotellrum.

I hotellrummet finns till exempel kondomer och potensmedel.

Jag vet inte.

Jag har inte haft misstanke eller erfarenhet av möjliga fall av personer som befinner sig i prostitution.

Annat: ________________________________________________________________

51

Vad var det som skapade misstanken om att personen var utsatt för människohandel för sexuella ändamål? Flera svarsalternativ är

möjliga. Personen som misstänks vara utsatt för människohandel för sexuella ändamål...

Vad gjorde du i den situationen/de situationerna då du misstänkte att det kunde röra sig om personer som befann sig i prostitution?

Flera svarsalternativ är möjliga.

...visste inte i vilken stad/land hon var i.

...gav ett i sammanhanget onaturligt positivt eller glättigt intryck.

...och medföljaren verkade inte vara släkt.

...kunde ingen/väldigt lite svenska.

...såg rädd ut.

...såg ut som om hon/han var övervakad.

...såg sliten ut.

...gav ett uppgivet intryck.

...var mycket yngre än medföljaren.

...hade spår av våld på kroppen.

...hade begränsad rörelsefrihet.

...hade begränsad kontakt med andra.

...hade sällskap med flera män/kvinnor.

Det var något i själva situationen som kändes fel.

En dominant kvinna/man kontrollerade situationen.

Olika personer önskar transport till samma adress vid olika tillfällen oavsett tid på dygnet.

Flera personer besöker samma hotellrum.

I hotellrummet finns till exempel kondomer och potensmedel.

Jag vet inte.

Jag har inte haft misstanke eller erfarenhet av möjliga fall av människohandel för sexuella ändamål

Annat: ________________________________________________________________

Jag gjorde ingenting

Jag observerade situationen så länge de var i närheten

Jag diskuterade det med kollegor

Jag rapporterade till chefen

Jag kontaktade polis/åklagarmyndigheten

Jag kontaktade annan utomstående

Jag vet inte

Jag har inte haft någon misstanke

Annat

52

Vad gjorde du i den situationen/de situationerna då du misstänkte att det kunde röra sig om människohandel för sexuella ändamål?

Flera svarsalternativ är möjliga.

Hur stor är sannolikheten att...?

Jag gjorde ingenting

Jag observerade situationen så länge de var i närheten

Jag diskuterade det med kollegor

Jag rapporterade till chefen

Jag kontaktade polis/åklagarmyndigheten

Jag kontaktade annan utomstående

Jag vet inte

Jag har inte haft någon misstanke

Annat

Liten Ganska liten Ganska stor Stor Vet inte

...du skulle rapportera

misstänkta fall av

människohandel för

sexuella ändamål till berörda myndigheter

...rapporterade

misstänkta fall av

människohandel för

sexuella ändamål tas på

allvar av berörda myndigheter

...du skulle fråga en

vuxen om den är utsatt

för människohandel för sexuella ändamål

...du skulle fråga ett

barn (under 18 år) om

den är utsatt för

människohandel för

sexuella ändamål

...du skulle rapportera

misstänkta köp av sexuella tjänster

...rapporterade

misstänkta köp av

sexuella tjänster tas på

allvar av berörda myndigheter

...du skulle fråga en

vuxen om den befinner

sig i prostitution

...du skulle fråga ett

barn (under 18 år) om

den befinner sig i prostitution

...du skulle fråga en

person om den har köpt

53

Hur bedömer du....?

Hur bedömer du...?

eller/och brukar köpa sexuella tjänster

Ingen kunskap Lite kunskap God kunskap Mycket god kunskap

Vet inte

...din kunskap om

människohandel för

sexuella ändamål

...kunskapsnivån om

människohandel för

sexuella ändamål inom

den verksamhet du tillhör

...din kunskap gällande

prostitution

...kunskapsnivån

gällande prostitution

inom den verksamhet du tillhör

...din kunskap om

regeringens

Handlingsplan mot

prostitution och

människohandel för

sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167)

Inget behov alls Lite behov Ganska stort behov Mycket stort behov Vet inte

...ditt behov av ökad

kunskap om

människohandel för

sexuella ändamål

...behovet av ökad

kunskap om

människohandel för

sexuella ändamål inom

den verksamhet du

tillhör

...ditt behov av ökad

kunskap gällande prostitution

...behovet av ökad

kunskap gällande

prostitution inom den

verksamhet du tillhör

...ditt behov av ökad

kunskap om

regeringens

Handlingsplan mot

prostitution och

människohandel för

sexuella ändamål (Skr. 2007/08:167)

54

Vad önskar du för utbildning inom ämnet prostitution respektive människohandel för sexuella ändamål?

Annan önskad utbildning: ___________________________________________________________________________

Vem samverkar du med i frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål?

Hur tycker du att samverkan med andra aktörer fungerar gällande prostitution?

...prostitution

...människohandel

för sexuella ändamål

...både prostitution

och

människohandel

för sexuella ändamål

Jag vet inte

Jag önskar

ingen utbildning

Har redan

genomgått utbildning

Grundutbildning om...

Hur man känner

igen personer som

befinner sig i...

Vad man kan göra

om man

misstänker...

Hur man kan öka

samverkan med

andra aktörer för

att motverka...

Frågor som rör prostitution

Frågor som rör

människohandel för sexuella ändamål

Frågor som rör både

prostituion och

människohandel för sexuella ändamål

Jag vet inte Jag har ingen

samverkan med aktören

Polis och åklagarmyndighet

Socialtjänsten

Hälso- och sjukvård

Frivilligorganisationer

och trossamfund

Migrationsverket

Privata näringsidkare (hotell, restaurang, taxi)

Bostadsbolag

Länsstyrelsen

Andra aktörer

Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra

eller dåligt Ganska bra Mycket bra

Jag har ingen

samverkan med

aktören

Polis och åklagarmyndighet

55

Hur tycker du att samverkan med andra aktörer fungerar gällande människohandel för sexuella ändamål?

Vem önskar du att inleda en samverkan med i frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål?

Socialtjänsten

Hälso- och sjukvården

Frivilligorganisationer och trossamfund

Migrationsverket

Privata näringsidkare

(hotell, restaurang, taxi)

Bostadsbolag

Länsstyrelsen

Andra aktörer

Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra

eller dåligt Ganska bra Mycket bra

Jag har ingen

samverkan med

aktören

Polis och åklagarmyndighet

Socialtjänsten

Hälso- och sjukvården

Frivilligorganisationer och trossamfund

Migrationsverket

Privata näringsidkare

(hotell, restaurang, taxi)

Bostadsbolag

Länsstyrelsen

Andra aktörer

Frågor som

rör prostitution

Frågor som

rör

människo-

handel för

sexuella ändamål

Frågor som

rör både

prostitution

och

människo-

handel för

sexuella

ändamål

Jag

vet inte

Jag önskar

ingen samverkan

Har redan

samverkan

med aktören

rörande

frågor om

prostitution

men önskar

det rörande

människo-

handel för

sexuella ändamål

Har redan

samverkan

med aktören

rörande

frågor om

människo-

handel för

sexuella

ändamål

men önskar

det rörande prostitution

Har redan

samverkan

med

aktören

rörande de två ämnena

Polis och åklagarmyndighet

Socialtjänsten

56

Andra aktörer som du önskar samverkan med:__________________________________________________________

I vilken grad bedriver din verksamhet...?

Vilken beredskap har du i din verksamhetsutövning om du skulle träffa på ett misstänkt fall med en person som befinner sig i

prostitution eller är utsatt för människohandel för sexuella ändamål?

Hälso- och sjukvård

Frivilligorganisationer och trossamfund

Migrationsverket

Privata näringsidkare

(hotell, restaurang, taxi)

Bostadsbolag

Länsstyrelsen

Andra aktörer

Inte alls Till viss del Till stor del I hög grad Vet inte

...förebyggande arbete

mot prostitution

...förebyggande arbete

mot människohandel

för sexuella ändamål

...uppsökande arbete mot prostitution

...uppsökande arbete

mot människohandel för sexuella ändamål

...behandlande arbete mot prostitution

...behandlande arbete

mot människohandel för sexuella ändamål

Prostitution Människohandel för sexuella ändamål

Både prostitution

och människohandel

för sexuella ändamål

Jag vet inte Har inte den beredskapen

Det finns en utarbetad

handlingsplan/policydokument som gäller för oss internt

Det finns en utarbetad

samverkansplan som inkluderar andra aktörer

Vi har utbildat oss kring

kännetecken och beredskap

Vi har diskuterat ämnet

57

Önskar du mer beredskap inom ramen för din verksamhet gällande personer som befinner sig i prostitution respektive är utsatta för

människohandel för sexuella ändamål? Om ja, vad önskar du för beredskap?

Annan typ av beredskap, vilken? _______________________________________________________________

Övriga synpunkter eller tankar som du vill ta upp rörande prostitution eller/och människohandel för sexuell ändamål i Värmlands

län: ________________________________________________________________________

Ni finner uppsatsen på www.uppsatser.se från och med mars 2011. Ett stort tack för din medverkan!

Vi har en praxis (vet hur vi ska agera) inom området

Vi har ett team som arbetar inom området

Människohandel

för sexuella

ändamål

Prostitution

Både

människohandel

för sexuella

ändamål och prostitution

Jag vet inte

Jag önskar

ingen

beredskap

Har redan

En utarbetad handlingsplan/policydokument

En utarbetad samverkansplan

Utbildning rörande ämnet

Ett team som arbetar inom området

58

Bilaga nr 3: Urvalet

Bostadsbolag

Vi sökte på www.hitta.se på bostadsförmedlingar i Värmland (antal träffar: 23). Vi sökte även

på www.eniro.se på bostadsbolag i Värmland (antal träffar: 100). Kriterierna för att få vara

med i undersökningen var: att bostadsbolaget är beläget i Värmland och att träffen skulle

innehålla antingen en e-postadress eller en hemsida. Efter dessa sökningar saknade vi

bostadsbolag i vissa kommuner (Grums, Storfors, Eda, Årjäng och Hagfors) och valde därför

att söka dem på kommunernas hemsidor.

Polis Vi sökte på sökordet polismyndigheten på www.google.se och klickade oss via hemsidan

www.polisen.se vidare till Värmland, där vi fann en e-postadress till distriktet. Vi har, genom

Länsstyrelsen, tilldelats ytterligare tre e-postadresser till kontakter inom polisen.

Åklagarmyndighet Vi sökte på sökordet åklagarmyndigheten på www.google.se och klickade oss via hemsidan

www.aklagare.se vidare till Karlstad, där fann vi en e-postadress till distriktet. Vi har, genom

Länsstyrelsen, tilldelats ytterligare en e-postadress till en kontakt inom åklagarmyndigheten.

Socialtjänst Kontaktuppgifter till socialtjänsten har vi sökt genom alla kommunala hemsidor i Värmland.

Vi har valt att fokusera på Individ- och familjeenheter, missbruksvård, handikappsomsorg

(socialpsykiatrin och LSS), ekonomihandläggning och arbetsmarknadsenheter samt

kvinnofrid. Vi har valt att utesluta äldreomsorgen samt överförmyndarnämnden, då dessa är

instanser som inte finns benämnda som riskgrupper i den tidigare forskning vi har tagit del av.

Frivilligorganisation Vi sökte på hjälporganisationer i Värmland på www.eniro.se (antal träffar: 36) samt

www.hitta.se (antal träffar: 297). Av de träffar vi fick valdes de som ansågs vara relevanta för

vår studie ut. Kriterier för att hjälporganisationen skulle få medverka i studien var att

organisationen skulle vara: verksam inom antingen socialt arbete för barn, personer med

funktionsnedsättningar, för mänskliga rättigheter, för jämställdhetsfrågor eller för stöd till

personer i missbruk eller med annan social problematik. Att vi valde att vända oss till dessa

grupper baserades på att ovan nämnda grupper, enligt tidigare forskning, är sådana som

beskrivs vara riskgrupper för att kunna hamna i prostitution eller bli utsatta för

människohandel för sexuella ändamål. Vidare nämner handlingsplanen mot prostitution och

människohandel för sexuella ändamål att dessa fenomen kränker samt äventyrar de mänskliga

rättigheterna och jämställdheten i samhället. Med andra ord har det även varit aktuellt att

vända sig till frivilligorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor och mänskliga

rättigheter.

Trossamfund Vi har tillfrågat de trossamfund som vi vet arbetar aktivt mot prostitution och människohandel

för sexuella ändamål i Värmland. Vetskapen bygger vi på de eftersökningar som vi har gjort

på respektive trossamfunds hemsida.

Länsstyrelsen Vi valde att rikta vår undersökning till de enheter som är yrkesverksamma inom sådana

områden som kan beröra eller kan kopplas samman med prostitution och människohandel för

59

sexuella ändamål. Då studien har ett konfidentialitetskrav så har vi valt att inte närmare gå in

på vilka avdelningar vi har vänt oss till för att inte röja deras deltagande.

Migrationsverket Vi sökte via migrationsverkets hemsida www.migrationsverket.se efter kontaktuppgifter till

Karlstads migrationsverk, men vi fann inga e-postadresser. Däremot tilldelades vi, genom

Länsstyrelsen, en e-postadress till en kontakt inom migrationsverket.

Privata näringsidkare Vi har valt att rikta oss till taxi, restaurang och hotell, då det framgår i regeringens

handlingsplan att dessa är viktiga i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella

ändamål.

- taxi – vi sökte på taxibolag i karlstad på www.eniro.se (antal träffar: 44) och

på www.hitta.se (antal träffar: 10). Kriteriet för att taxibolaget skulle få

medverka i studien var att: taxibolaget utför persontransporter inom Karlstad

samt att det taxibolaget hade utlagd kontaktinformation (e-postadress). Med de

taxibolag som inte hade e-postadresser utlagda togs istället en kontakt via

telefon, dock var det få som vi fick tag i per telefon.

- restauranger – vi sökte på restauranger i Karlstad på www.eniro.se (antal

träffar: 84) och på www.hitta.se (antal träffar: 65). Kriteriet för att restaurangen

skulle få medverka i studien var att: restaurangen hade kvällsöppet och att den

var belägen inom området Tingvallastaden i Karlstad samt att det var möjligt att

få en e-postadress till företaget antingen genom hemsidan eller via en

telefonkontakt. Vi kompletterade antalet restauranger genom att gå in på

www.centrumkarlstad.se och klicka oss fram till restauranger. Samma kriterier

gällde för de restauranger vi fann där, det vill säga att: restaurangen hade

kvällsöppet och var belägen inom området Tingvallastaden i Karlstad samt att

det var möjligt att få en e-postadress till företaget via hemsida eller via en

telefonkontakt.

- hotell - vi sökte på hotell i Karlstad på www.eniro.se (antal träffar: 18) och på

www.hitta.se (antal träffar: 17). Kriteriet för att hotellet skulle få medverka i

studien var att: hotellet skulle vara beläget inom området Tingvallastaden.

Hälso- och sjukvård Vi valde att rikta oss till läkare, distriktssköterskor, ungdomsmottagningar, kvinnokliniker,

psykiatriska mottagningar samt till yrkesverksamma som bedriver samtalsstöd och privat

sjukvård.

E-postadresser till berörda enheter har vi tilldelats via personliga kontakter förutom

privatvården som vi sökte kontakter till via Praktikertjänst (www.ptj.se) samt genom

www.eniro.se (antal träffar: 16). På www.eniro.se sökte vi på Landstinget i Värmland och

klickade oss fram till privatvård och privatläkare. Vi valde ut de träffar som hade verksamhet

riktad mot allmän medicin och kvinnosjukvård. Dessa uppgifter kompletterade vi genom att

söka på www.legevisitten.se och välja ut de verksamheter som var belägna i Värmland. De

träffar som hade utlagda e-postadresser valdes ut. För de som inte hade e-postadresser utlagda

togs istället en kontakt via telefon, dock var det få som vi fick tag i via telefonkontakt.

60

Bilaga nr 4: Inledande brev

TAXI

Hej!

Här kommer en förfrågan till Dig som arbetar inom taxiverksamhet om att delta i vår

enkätundersökning.

Ibland kommer taxichaufförer i kontakt med människor som befinner sig i prostitution

respektive är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Detta kan indirekt ske genom

att taxichaufförer kör kunder till personens (som misstänks befinna sig i prostitution

respektive vara utsatt för människohandel för sexuella ändamål) bostad/hotell. Det är även

möjligt att taxichaufförer kan komma att köra personen (som misstänks befinna sig i

prostitution respektive vara utsatt för människohandel för sexuella ändamål) tillsammans med

kunden.

Vår enkät vänder sig till Er taxichaufförer i Karlstad för att få reda på vilken kännedom Ni har

om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Syftet med att enkäten skickas till

just Er yrkesgrupp är att Ni kommer i kontakt med många människor och Er kunskap behövs

för att kunna kartlägga hur det ser ut i Värmland när det gäller dessa frågor. Resultatet av

denna undersökning kommer att vara en del av det framtida och förebyggande arbetet mot

prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Enkäten tar cirka 12 minuter att svara

på och Ni finner den via hyperlänken nedan.

Vi vill poängtera att även om Ni upplever att Ni inte har någon kännedom om fenomenen så

är även detta viktig information som vi vill ta del av. Du är viktig för oss!

Till Er som tar emot detta brev:

Vi önskar att Ni vidarebefordrar enkäten till övriga anställda i företaget.

Enkäten nås via länken nedan. Vi önskar ett svar per person, dock kan samma länk användas

av flera personer. Tack på förhand för Din medverkan!