Omvårdnadsbehov och

omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i

palliativt skede

En litteraturstudie

Care needs and care measures in heart failure in the palliative phase

- A literature study

Camilla Gustavsson

Catharina Nilsson

Fakulteten för hälsa- och teknikvetenskap

Distriktsköterskeprogrammet

Examensarbete med inriktning mot distriktsköterskans verksamhetsområde, 15 hp

Handledare: Anna Josse Eklund

Examinerande Lärare: Kaisa Bjuresäter

2017-01-05

Sammanfattning

Titel: Omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet.

Kurs: Examensarbete i omvårdnad med inriktning mot distriktssköterskans

verksamhetsområde, 15 hp.

Författare: Camilla Gustavsson och Catharina Nilsson

Handledare: Anna Josse Eklund

Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter

Sidor: 44

Månad och år för examination: november 2016

Nyckelord: Hjärtsvikt, omvårdnad, interventioner, hospice, palliativ vård, vård i livets

slutskede.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare

uppstår behov av palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov

samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som

användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och

huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som

framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné;

Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var

symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede.

Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med

andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård

spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som

framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av

patienter med hjärtsvikt i palliativt skede.

Abstract

Title: Care needs and care measures in heart failure in the palliative phase.

Faculty: Faculty of health, science and technology, Karlstad University.

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS.

Authors: Camilla Gustavsson and Catharina Nilsson

Supervisor: Anna Josse Eklund

Examining teacher: Kaisa Bjuresäter

Pages:44

Month and year for the examination: November 2016

Keywords: Heart failure, caring, interventions, palliative care, hospice, end of life care.

Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or

later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the

care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage.

Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were

included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed.

Results: The six categories that emerged were deficits in communication,

information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety

and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better

communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the

patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information,

symptom relief and good care play an important role in the care of patients with

heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an

important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.

Innehåll Inledning ....................................................................................................................................... 5

Bakgrund hjärtsvikt ................................................................................................................... 5

Diagnos och symtom ............................................................................................................. 6

Behandling ............................................................................................................................ 9

Omvårdnad vid hjärtsvikt ........................................................................................................ 10

Palliativ omvårdnad ................................................................................................................ 12

Palliativ vård vid hjärtsvikt ................................................................................................. 13

Hemsjukvård ........................................................................................................................... 14

Problemformulering .................................................................................................................... 14

Syfte ............................................................................................................................................ 15

Metod .......................................................................................................................................... 15

Litteratursökning ..................................................................................................................... 16

Kvalitetsgranskning ................................................................................................................. 19

Dataanalys ............................................................................................................................... 19

Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 20

Resultat ........................................................................................................................................ 21

Behov av stöd och information av kunnig personal ................................................................ 22

Att få en god kontakt med erfaren vårdpersonal ................................................................. 22

Att få stöd av palliativa teamet ............................................................................................ 22

Att få råd och samtal med sjuksköterskan ........................................................................... 23

Att få information om sjukdomen och framtida vård .......................................................... 23

Existentiella behov .................................................................................................................. 24

Att få sällskap och stödjande samtal ................................................................................... 24

Att få andligt stöd ................................................................................................................ 24

Att få känna trygghet i vården ............................................................................................. 24

Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné ............................................ 25

Att få stöd av sjuksköterskan och tillgång till läkemedel .................................................... 25

Att få råd om egenvård rörande vikt, blodtryck och kost .................................................... 25

Att få lindring vid exacerbation .......................................................................................... 26

Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga ............................................................................ 26

Att få råd, läkemedel, mobilisering och hjälp med vardagliga aktiviteter .......................... 26

Behov av att få lindring, stöd och behandling vid fatigue och depression .............................. 27

Att få vård och behandling vid depression .......................................................................... 27

Behov av att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vid ångestbesvär ....................... 27

Att få god omvårdnad och läkemedel.................................................................................. 27

Diskussion ................................................................................................................................... 28

Resultatdiskussion ................................................................................................................... 28

Metoddiskussion ..................................................................................................................... 32

Fortsatt forskning ........................................................................................................................ 34

Relevans för klinisk verksamhet ............................................................................................. 34

Konklusion .............................................................................................................................. 34

Referenslista ................................................................................................................................ 35

Bilaga 1 ...........................................................................................................................................

5

Inledning Hjärtsvikt är en allvarlig åkomma med hög mortalitet och distriktssköterskor och annan

vårdpersonal möter patienter med avancerad hjärtsvikt som har behov av omvårdnad i

livets slutskede. Då det är viktigt att omvårdnaden blir så bra som möjligt för den här

patientgruppen har vi valt att sammanställa forskningsresultat för att belysa patienternas

omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder i palliativt skede.

Bakgrund hjärtsvikt Ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården är hjärtsvikt

(Läkemedelsverket 2006). Sjukdomen är starkt relaterad till ålder och eftersom andelen

äldre ökar hela tiden blir hjärtsvikt också ett allt större folkhälsoproblem (Klindtworth

2015). Beräkningar visar att det finns minst 23 miljoner människor med diagnosen

hjärtsvikt i världen (Bui et al. 2011). Det är en kronisk sjukdom som var tionde person i

Sverige över 80 års ålder lever med. Totalt är minst 250 000 personer i Sverige

drabbade (Socialstyrelsen 2015) och varje år insjuknar omkring 30 000 personer (Hjärt-

Lungfonden 2015). För patienter över 65 års ålder är hjärtsvikt den vanligaste

inläggningsorsaken på sjukhus (Andersson 2015; Bui et al. 2011).

En tredjedel av patienter med hjärtsvikt inneliggande på sjukhus har antingen en

nydebuterad, outredd, utredd eller hjärtsvikt som inte tidigare är behandlad (Persson &

Eriksson 2014). Prognosen för hjärtsvikt anses vara lika dålig som för vanliga

tumörsjukdomar (Socialstyrelsen 2013) men kan förbättras med adekvat behandling

(Bui et al. 2011). Sjukdomen är förenad med stora kostnader inom sjukvården och

uppskattas stå för två till tre procent av den totala sjukvårdskostnaden (Persson &

Eriksson 2014). Sjukdomen har en hög mortalitet (Bui et al. 2011; Persson & Eriksson

2014; Socialstyrelsen 2016a) och eftersom det är en livshotande kronisk sjukdom

uppstår förr eller senare behovet av palliativ vård. För att möta patientens behov och

omsorg är det viktigt att vården integreras på medicinsk nivå av läkare, sjuksköterskor

och undersköterskor, för att kunna ge patienter med hjärtsvikt så god vård som möjligt

deras sista tid i livet (Socialstyrelsen 2013).

6

Diagnos och symtom

Diagnos kommer från grekiska ordet dia`gnosis som betyder undersökning eller

bedömning som tolkas av exempelvis en läkare eller annan vårdgivare (Rössner 2016).

Definitionen av hjärtsvikt är hjärtats förmåga att pumpa runt blod i kroppen är försämrat

i både lilla och stora kretsloppet, vilket medför att flera organ i kroppen blir påverkade

(Remme & Swedberg 2001). De vanligaste orsakerna till att en person drabbas av

hjärtsvikt är att hjärtats funktion blivit försämrad genom skada eller förlust av

hjärtmuskelfunktionen. Detta kan ske genom akut ischemi,1 kronisk ischemi eller

hypertoni.2 Andra orsaker kan vara klaffel, myokardit3, takyarytmi4, diabetes,

tyroidearubbning 5eller hjärtmuskelsjukdomen kardiomyopati6. 70 procent av de

drabbade får hjärtsvikt på grund av hjärtinfarkt, tio procent av klaffsjukdom, tio procent

av läkemedel, droger och endokrina sjukdomar samt tio procent av kardiomyopati

(Dickstein et al. 2008).

Vid kardiomyopati är hjärtmuskeln skadad vilket innebär att hjärtats strukturella och

funktionella funktion har blivit onormal. Det finns olika sorter av kardiomyopati.

Ärftlig och icke ärftlig kan vara orsaker till att yngre personer får hjärtsvikt. En variant

av ärftlig kardiomyopati är hypertrofkardiomyopati som orsakas av en tillväxt som sker

i myokardiet av ett protein som inlagras där på grund av en genmutation. Icke ärftlig

orsak kan vara myokardit, diabetes, överträning, virus, alkohol, graviditet och

nutritionsbrister (Dickstein et al. 2008).

Vid vänsterkammarsvikt blir det för högt tryck i hjärtrummen och blodet som är på väg

dit stockar sig, samlas i lungorna och ger andningsbesvär. Vid högerkammarsvikt orkar

inte hjärtat pumpa runt blodet. Det blir då högt tryck i hjärtrummen som leder till att

blod samlas i mage och ben (Dickstein et al. 2008). Vänsterkammarsvikt är den

vanligaste orsaken till högerkammarsvikt (Elliot et al. 2008). Symptom kommer från det

grekiska ordet syʹmptōma som betyder tillfälligt, en händelse eller olycksfall. Symptom

är en subjektiv upplevelse av ett obehag eller lidande som uppfattas av den sjuke. Det

vill säga ett obehag eller lidande som sjukdomen framkallar (Wiqzell & Malmquist

2016a). Symptom är en viktig del vid beslut om behandlingsintensitet. De bör därför

bedömas noga och gärna med hjälp av något mätinstrument för att behandlingseffekten

ska kunna utvärderas på ett bra sätt (Läkemedelsverket 2006).

För att kunna fastställa att en person drabbats av hjärtsvikt bör även undersökningar

som blodprover, lungröntgen, koronarangiografi7 ,spirometri8, ultraljud på hjärtat, EKG

samt klinisk undersökning av patienten utföras (Remme & Swedberg 2001). En

tillförlitlig prognos är svårt att ställa på grund av det oförutsägbara sjukdomsförloppet.

Patienter kan ha exacerbation9 åtskilliga gånger innan de befinner sig i livets slutskede

1 Lokal syrebrist i vävnad 2 Högt Blodtryck 3 Hjärtmuskelinflammation 4 Snabb oregelbunden puls 5 Sköldkörtelrubbning 6 Förstorad hjärtmuskel 7 Kranskärlsröntgen 8 Lungfunktionstest 9 Försämring av sjukdom

7

(Zapka et al. 2007). Symptom vid hjärtsvikt kan vara individuella och kan komma

smygande eller akut (Socialstyrelsen 2016a). Kardinalsymptomet är dyspne 10som oftast

förvärras i liggande ställning och vid ansträngning (Persson & Eriksson 2014). Vanliga

symptom är även orkeslöshet, trötthet och ödem (Dickstein et al. 2008). Sjukdomen har

därför en negativ påverkan på patientens arbetskapacitet (Socialstyrelsen 2016a).

När hjärtats ena kammare är försvagad eller när hjärtat inte kan fyllas med blod som

tidigare, orkar det inte heller pumpa runt blodet (Hjärt- Lungfonden 2015). Då reagerar

hjärnan, perifera nerver och binjurarna med att frisätta stresshormonerna adrenalin och

noradrenalin för att hjärtat ska arbeta effektivare och mer blod ska pumpa runt till

kroppens organ (Hjärt- Lungfonden 2015). Det extra tillskottet av stresshormoner gör

att motståndet i kroppens kärl ökar. Därmed ökar pulsen och hjärtat pressas ytterligare.

På sikt drabbar den nedsatta hjärtminutvolymen de övriga organen. Försämrad

genomblödning i njurarna leder till att kroppen samlar på sig salt och vatten vilket leder

till att man går upp i vikt (Hjärt- Lungfonden 2015). Symptom som andfåddhet och

ödem beror på detta. Vid långvarig svår hjärtsvikt påverkas skelettmuskler och hjärnans

funktioner som resulterar i ökad trötthet, nedsatt livskvalitet och ibland konfusion11

(Socialstyrelsen 2016a).

Hjärtsvikt indelas enligt europeiska riktlinjer med utgångspunkt från om hjärtats

ejektionsfraktion [EF] är bevarad eller nedsatt (Persson & Eriksson 2014). För att få ett

EF värde utförs en ultraljudsundersökning av hjärtat. Om man har ett normalt hjärta är

EF 50 procent eller högre. Lätt nedsatt EF är 40–49 procent, måttligt nedsatt EF är 30–

39 procent och uttalad hjärtsvikt är EF lägre än 30 procent. Kriterier för diagnosen

hjärtsvikt med nedsatt EF på 40 procent eller mindre innefattar symptom förenliga med

hjärtsvikt i vila eller vid ansträngning som andnöd, perifera ödem och trötthet. Kliniska

fynd som talar för hjärtsvikt är takykardi12, blåsljud, tredje hjärtton, rassel på lungan,

pleuravätska13, perifera ödem, halsvenstas eller takypne14, hypotoni15 och perifer kyla

(Läkemedelsverket 2006).

10 Andfåddhet 11 Förvirring 12 Snabb hjärtverksamhet med puls över 100 slag/minut 13 Vätska i lungsäcken 14 Onormal snabb andning 15 Lågt blodtryck

8

Ett system för att klassificera allvarlighetsgraden och funktionsbedömningen av

hjärtsvikt, New York Heart Association (NYHA-skalan) Functional Classification utgår

från mängden subjektiva symptom och den begränsning som patienten har vid olika

grad av fysisk aktivitet. NYHA-skalan redovisas i tabell 1.

Tabell 1.

Vid NYHA II-IV kan symptomen variera från måttlig till mycket stor svårighetsgrad.

Graden av symptom enligt NYHA-skalan avgör vilken medicinsk behandling som

patienten ska ha. Den medicinska behandlingen syftar till att minska symptom,

morbiditet, mortalitet, men även till att öka patientens livskvalitet. Trots att NYHA-

skalan används för att klassificera allvarlighetsgraden och funktionsbedömningen av

hjärtsvikt (Läkemedelsverket 2006) visar en studie att endast nio procent av svenska

läkare inom primärvården känner till skalan och av dessa använder endast 48 procent

sig av den (Hobbs et al. 2005).

Efter att ha blivit diagnostiserad eller inlagd på sjukhus på grund av hjärtsvikt visar

patienter tecken på nedsatt funktionellt status. Det kan leda till social isolering, ett

beroende av andra och känslan av att vara en börda för sina anhöriga. Som en

konsekvens av det upplevs en minskad livskvalitet (Köberich et al. 2014). I sena stadier

av sjukdomen visar sig psykiska symptom som liknar dem vid cancersjukdomar. Tankar

kring val av vårdform och oro för de närståendes situation kan uppkomma. I det här

skedet känner patienten ofta ångest, nedstämdhet och har sömnproblem. Även

existentiella16 symptom som skuld, meningslöshet och dödsångest förekommer

(Socialstyrelsen 2013).

16 Rör grunden för människans tillvaro på jorden, vad är mening i livet, efter döden och kan vara

betydelsefullt med mässa eller bibeltext.

NYHA- Klassificering

NYHA I Nedsatt vänsterkammarfunktion men inga symptom (Läkemedelsverket 2006).

NYHA II Lätt hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet, efter mer än

måttlig ansträngning Läkemedelsverket 2006) som att springa

och gå i trappor (Grefberg & Johansson 2008).

NYHA III Medelsvår hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet vid lätt

till måttlig fysisk aktivitet (Läkemedelsverket 2006). NYHA III a innefattar patienter som klarar att gå på plan mark mer än

200 meter utan besvär och symptom. NYHA III b innefattar

symptom innan de har slutfört 200 meter gång (Persson & Eriksson 2015).

NYHA IV Svår hjärtsvikt. Symptom: andfåddhet, trötthet redan i vila

(Läkemedelsverket 2006). Symptomökning inträffar vid

minsta ansträngning. Patienten är oftast sängbunden (Persson & Eriksson 2015).

9

Patienterna lider även ofta av svåra psykosociala symptom som rädsla, social isolering

och begränsningar när det gäller aktivitet i det dagliga livet (Klindtworth et al. 2015).

De dör ofta på sjukhus under en period av akut försämring, utan att de fått chans att

uttrycka sina val eller hunnit förberedda sig för döden (Gott et al. 2007). Patienter som

vet om att de ska dö uppger många viktiga faktorer vid vård i livets slutskede som att få

en god kommunikation, tillit till sin läkare, kontinuitet i sin vård och att undvika

onödiga livsuppehållande åtgärder (Heyland et al. 2006). Faktorer som är viktiga vid

livets slutskede varierar mellan varje individ (Steinhauser et al. 2000). Hospicepersonal

uppger att deras arbete med denna typ av patienter alltid utgår ifrån hälsa och

välmående och att god livskvalitet i livets slutskede är deras ultimata mål (Pizzi 2014).

Behandling

Syftet med behandling av hjärtsvikt är att minska symptom och i förlängningen

dödligheten (Dickstein et al. 2008). Det är viktigt att patienter och anhöriga förstår vad

sjukdomen innebär, hur de ska hantera symptomen och hur livsstilen påverkas

(Lainscak et al. 2010). Behandlingen baseras på ett strukturerat omhändertagande

genom hela vårdkedjan (Läkemedelsverket 2006). Eftersom dödligheten är hög för

hjärtsviktspatienter är det viktigt att alla får läkemedelsbehandling. Målet med

behandlingen är att ha ett självständigt liv, minska symptombesvären och antalet

sjukhusvistelser (Dickstein et al. 2008), samt uppnå ökad livslängd och förbättra

patientens livskvalitet (Läkemedelsverket 2006).

Alla patienter med kronisk hjärtsvikt bör få ACE-hämmare (Angiotensin Converting

Enzyme) insatt då det förbättrar symptomen, ökar överlevnaden och minskar

återinläggning på sjukhus (Remme & Swedberg 2001). Läkemedlet hämmar bildandet

av hormonet angiotensin II som får blodkärlen att dra ihop sig. Hjärtat avlastas då

genom att det pumpar ut blod med mindre tryck än tidigare. Diuretika 17är också en

viktig del av behandlingen som hjälper kroppen bli av med överflödig vätska och salt

(Persson & Eriksson 2014). Diuretikabehandling används i första hand till

symptomlindring och ökad livskvalitet. Risker med diuretikabehandling kan vara

elektrolytrubbningar med lågt magnesium och kalium som kan orsaka

hjärtrytmrubbningar. Om patienten får för höga doser kan det orsaka hypotoni,

dehydrering18 och påverkad njurfunktion (Socialstyrelsen 2016a). Vid akut försämring

av hjärtsvikt ordineras patienten diuretika intravenöst, för att urinproduktionen skall

komma igång och minska ödem i kroppen (Sturtz & Held 2009).

Betablockerare kan användas till alla hjärtsviktspatienter från mild till svår hjärtsvikt

(Remme & Swedberg 2001) då dessa reducerar adrenalinhormonets effekt och sänker

hjärtfrekvensen (Persson & Eriksson 2014). Aldosteronantagonist19 rekommenderas i

17 Urindrivande medel 18 Förlust av kroppsvätska 19 Medel som hämmar aldosterons effekt i njurarna

10

tillägg till ACE-hämmare vid svår hjärtsvikt (Remme & Swedberg 2001) eftersom

behandlingen har en svag vätskedrivande effekt (Persson & Eriksson 2014).

Syrgas20 är en viktig behandling för att undvika hypoxi 21hos patienten och målet för

syresättning av blodet är 95 av 100 procent (Dickstein et al. 2008). Vid allvarliga

andningsproblem kan CPAP22 (continouous possitive airway pressure) ha en god effekt.

Vid ångest och smärta kan morfin23 administreras intravenöst (Andersson 2015). För

behandling av hjärtsvikt kan utöver läkemedel exempelvis olika varianter av pacemaker,

inoperation av klaffprotes, hjärttransplantation (Dickstein et al. 2008; Socialstyrelsen

2016a) eller revaskulering24 vara aktuellt (Socialstyrelsen 2016a).

Omvårdnad vid hjärtsvikt

Omvårdnad omfattar de åtgärder som man inom vård och omsorg vidtar för och

tillsammans med en människa, frisk eller sjuk, med syfte att upprätthålla eller uppnå

optimal hälsa och livskvalitet eller ge stöd inför döden (Rahm-Hallberg & Hamrin

2016). Behov beskrivs som ett begrepp inom fysiologin och psykologin och används för

att förklara människors målinriktade beteende (Wiqzell & Malmquist 2016b). Behov

beskriver vad människan behöver för ett gott liv för stunden exempelvis ett gott

välbefinnande som innefattar att få mat, vila och rörelse, stimulans och trygghet (Arman

2015) Sjuksköterskan ska sträva efter att anpassa vården till patientens individuella

behov. De primära behoven som ska tillfredsställas existerar oberoende på diagnos.

Patientens vårdbehov påverkas av ålder, kulturell bakgrund, psykisk balans samt fysiska

och intellektuella kapacitet (Hendersen 1991). Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose

patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Fysiska behov kan innefatta att

få hjälp med lägesändringar och sömn. Pyskiska behov kan innebära att känna trygghet.

Sociala behov kan vara att få behålla sin integritet och identitet samt andliga behov som

innefattar patientens förhållande till gud och mening med livet (Selin-Törnqvist 1995).

Omvårdnadsåtgärder kan förklaras genom att en sjuksköterska hjälper en person som är

sjuk eller frisk att utföra uppgifter som inte personen själv kan utföra på grund av

minskad kunskap, vilja eller kraft. Omvårdnadsåtgärderna följs upp kontinuerligt och

utvärderas och revideras för att vara aktuella i patientens vård. Åtgärderna gäller vid

förebyggande vård, hälsovård, kurativ vård eller vård i livets slutskede (Hendersen

1991). I primärvården ges information till patienten och anhöriga om

livsstilsförändringar och träning. Patienten får information om hjärtsvikt och hur man

skall känna igen symptomen så tidigt som möjligt. De får lära sig egenvård och vad den

medicinska behandlingen innefattar och vårdpersonal följer upp compliance25.

Svårigheter med compliance kan vara patientens bristande kognitiva förmåga och

okunskap om sin egen sjukdom (Ding et al. 2014), depression eller samsjuklighet

(Liljeroos et al. 2015). Dessa saker kan göra det svårt att sköta och lära sig adekvat

egenvård. Anhöriga är en viktig resurs för att stödja patienten med egenvård vid

läkemedelsbehandling, för att hålla uppsikt över patientens symptom, kontrollera att

20 Ett läkemedel för att underlätta andningen 21 syrebrist i vävnaden 22 Hjälpmedel för andning 23 Smärtstillande och ångestdämpande läkemedel 24 sätta in stent i ett kärl för att återfå bra cirkulation 25 patientens förmåga att följa ordination

11

patienten äter bra samt motionerar. Anhöriga är oftast de första att uppmärksamma nya

symptom och många hälsorelaterade problem hanteras av patienten och anhöriga utan

hjälp av vårdpersonal (Liljeroos et al. 2015). Regelbunden viktkontroll,

vätskerestriktion på två liter per dygn och saltrestriktioner är vanliga

egenvårdsrekommendationer (Remme & Swedberg 2001).

Råd om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning är en viktig del

vid behandling av hjärtsvikt och bör erbjudas till alla patienter med NYHA II-III

(Läkemedelsverket 2006). Trots ett gott vetenskapligt underlag är behandling genom

fysisk träning vid hjärtsvikt underutnyttjad. Fysisk träning vid hjärtsvikt innebär

individanpassad regelbunden fysisk aktivitet utformad av fysioterapeut för att öka

arbetskapaciteten, speciellt med avseende på muskelstyrka, gångsträcka samt patientens

livskvalitet. Fysisk aktivitet måste bedrivas regelbundet och livslångt för att de positiva

effekterna på livskvalitet och arbetskapacitet inte ska förloras. Denna åtgärd innebär

inga kända oönskade effekter eller biverkningar (Socialstyrelsen 2016a). Sexuell

aktivitet kräver individuellt anpassad rådgivning (Läkemedelsverket 2006). Patienterna

kan bland annat få information om att nitroglycerinspray kan användas innan sexuell

aktivitet (Remme & Swedberg 2001; Läkemedelsverket 2006).

En person med hjärtsvikt kan bli mycket sämre än andra människor eller till och med

avlida av de påfrestningar som en influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat.

För att förebygga infektioner som influensa och lunginflammation är

rekommendationen att vaccinera sig (Remme & Swedberg 2001; Läkemedelsverket

2006). Rökstopp och dricka högst ett till två glas alkohol per dag rekommenderas då det

kan inducera och förvärra hjärtsvikten (Läkemedelsverket 2006).

I primärvården har distriktssköterskan en viktig roll. Att förebygga viktnedgång genom

att skapa en nutritionsplan där födan bör vara rik på fett och kolhydrater är en viktig del

(Jacobsson et al. 2001). Det finns ingen hjärtspecifik kostdiet, men näringstillskott

rekommenderas vid kakexi26(Läkemedelsverket 2006). Munhälsa är en viktig del i

omvårdnaden vid hjärtsvikt (Jacobsson et al. 2001). Äldre patienter med hjärtsvikt

behandlas oftast med flera olika mediciner samtidigt vilket ökar risken för biverkningar

med minskad salivproduktion, som orsakar tand- och slemhinneproblem med nedsatt

livskvalitet som följd. Minskad salivproduktion kan orsakas av medicingrupper som

antikolinergika27, opioider28, tricykliska antidepressiva 29läkemedel, neuroleptika30,

antiarytmika31, läkemedel vid parkinson samt diuretika. Minskad salivproduktion är

även vanligt förekommande vid stress, depression och ångest. Nedsatt munhälsa medför

besvär vid födointag. Med symptom som obehag, sveda och en brännande smärta i

munnen blir ofta följden av ett nedsatt näringstillstånd och är därför en viktig del av

omvårdnaden (Jontell & Mobacken 2014).

26 Förlust av muskelmassa 27Antikolinergika hämmar verkan av parasympatiska stimuli och ger ökad hjärtfrekvens 28 Läkemedel som ger en lugnande, sederande och kraftigt smärtstillande effekt 29 Läkemedel mot depression 30 Läkemedel vid psykiska besvär 31 Läkemedel för att stabilisera hjärtrytmen

12

Vissa läkemedel kan ge illamående och då är det viktigt att distriktssköterskan tar

kontakt med läkare och initierar en läkemedelsgenomgång (Jacobsson et al. 2001). Vid

akut försämring av hjärtsvikt blir patienten oftast inlagd på sjukhus under observation

av sjuksköterskan som kontrollerar om det sker plötsliga förändringar i patientens

status. Sjuksköterskan skall utvärdera urinproduktionen som är en mycket central

omvårdnadsåtgärd om patienten har fått diuretika intravenöst. Det är även viktigt att

kontrollera blodtryck, puls och saturation32 (Sturtz & Held 2009). Idag behandlas

patienter med hjärtsvikt på traditionella mottagningar, sjukhus eller vårdcentraler. För

de svårt sjuka är transporten till dessa mottagningar ofta fysiskt ansträngande och därför

väntar för många med att söka hjälp vid försämring. Svårigheter uppstår när adekvat

behandling inte längre hjälper och patienten är i ett palliativt skede men aktiv

behandling inte avslutas. Synsättet som palliativ vård innebär skulle vara till en god

hjälp vid planering av omvårdnaden för patienten. Kommunikation mellan patient och

vårdpersonal skulle förbättras. Åtgärder och frågor som skulle behöva initieras i en

sådan situation är ställningstagande till återupplivning, hjärttransplantation och

insättning av pacemaker samt om patientens upplevelse av symptom, lidande och

önskemål med vården (Ekman 2005).

Palliativ omvårdnad

Världshälsoorganisationen [WHO] kom med sin första definition av palliativ vård år

1990. I definitionen låg fokus på den sena fasen av döendet och framförallt på patienter

med diagnosen cancer. Senare har synsättet förändrats och idag ska palliativ vård enligt

WHO omfatta alla diagnoser där patienter befinner sig i livets slutskede och har

komplexa problem (Strang & Beck-Friis 2012). WHO (2002) definition av palliativ

vård idag bygger på ett förhållningssätt som ämnar förbättra livskvaliteten för patienter

och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid en livshotande sjukdom.

Palliativ vård är viktigt för att människan ska ses utifrån ett holistiskt synsätt

(Socialstyrelsen 2013) och är fundamentalt för att kunna bevara en god livskvalitet

(Socialstyrelsen 2013; WHO 2016a). Tillgång till palliativ vård varierar fortfarande

mellan länder över hela världen visar en global undersökning utförd av WHO år 2015.

Den visar att endast lite över 50 procent av världens länder använder sig av palliativ

vård (WHO 2016a). Varje år är 40 miljoner människor i behov av palliativ vård, men

endast 14 procent som behöver palliativ vård vid livets slutskede får idag hjälp. Palliativ

vård är en viktig del av hälso- och sjukvårdstjänster. År 2014 uppmanades WHO och

dess medlemsstater att förbättra tillgången till palliativ vård som en central del av hälso-

och sjukvårdssystemen, med tonvikt till primärvård samt hembaserad vård (WHO

2016b).

Hospicevården syftar till att den döende ska leva ett så rikt liv som möjligt inte bara ett

liv med lite smärtor. Inom hospice lyfts de existentiella frågorna fram tydligare än inom

sjukvården i allmänhet (Eckerdal 2012). Socialstyrelsens definition av palliativ vård

inom hälso- och sjukvården är att lindra lidande samt främja livskvaliteten för patienter

med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Det innebär även att ta beaktande av

fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organisera stöd till anhöriga

32 mängden syremättnad i blodet

13

(Socialstyrelsen 2013). Likvärdigt betonar hospicevården fysiska, psykiska, sociala och

de existentiella behoven (Eckerdal 2012). Socialstyrelsen (2013) hänvisar till

Socialdepartementets fyra hörnstenar i palliativ vård som utgår från WHO definition av

palliativ vård samt människovärdesprincipen. De fyra hörnstenarna beskrivs som

symtomlindring, samarbete av ett interprofessionellt arbetslag, kommunikation och

relation med syfte att främja patientens livskvalitet samt ge stöd till närstående (SOU

2001:6). Målet med palliativ vård i Sverige är att alla människor i livets slutskede ska

ha tillgång till vård på lika villkor (Wallerstedt et al. 2012). Enligt Läkemedelsverkets

(2006) rekommendationer bör palliativ omvårdnad även omfatta patienter med kronisk

hjärtsvikt. Trots detta har äldre människor och människor med andra sjukdomar än

cancer inte samma tillgång till palliativ vård idag, vilket leder till att de kan få en sämre

livskvalitet (Wallerstedt et al. 2012).

Palliativ vård vid hjärtsvikt

Exempelvis ska palliativ vård ges till patienter med hjärtsvikt i alla åldrar då alla

resurser för kurativ behandling är uttömda. Patienter med hjärtsvikt i livets slutskede har

lika stort vårdbehov som andra i livets slut men deras behov tillgodoses inte i samma

utsträckning, delvis för att det saknas en definition av deras behov. Det har dock skett

stora framgångar inom hjärtsjukvården de senaste två decennierna med förbättrad

behandling, från prevention till behandling av akut sjuka patienter. Inom

hjärtsjukvården har man därför sällan ett palliativt vårdperspektiv. På cirka tjugo år har

dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtsvikt samt hjärtinfarkt halverats. Denna positiva

utveckling leder till att sjukvården hela tiden eftersöker nya aktiva behandlingar, istället

för att realistiskt inse att kurativ behandling i vissa fall inte längre är möjlig. När risken

för allvarliga bieffekter ökar, samtidigt som nyttan av behandlingen minskar är det

viktigt som läkare att förstå att man passerat en brytpunkt. Vid svår hjärtsjukdom är

punkten nådd då sjukdomen inte längre kan påverkas kurativt. Läkaren bör då se över

behandlingen och sätta ut de läkemedel som kan förlänga lidandet, för att då förbättra

patientens livskvalitet (Wikström 2014).

Vid ett brytpunktssamtal med patienten ska läkare och sjuksköterska tydliggöra att en

kurativ behandling inte längre har effekt. Samtalet ska hållas tillsammans med patienten

samt eventuellt anhöriga till patienten. Samtalet ska ses som en planering av vården

inför patientens sista tid i livet. Det är viktigt att ge information om att vården

fortfarande erbjuder lindrande behandling (Melin-Johansson 2010a). Patienter i livets

slutskede anser att kvalitet i vården innebär att få adekvat medicinsk lindring av smärta

och andra symptom, undvika onödig förlängning av döendet, bli befriad från att

uppfattas som en belastning och att stärka relationer till anhöriga (Thompson &

McClement 2002). God palliativ vård ska erbjudas oberoende var patienten befinner sig

exempelvis i hemmet på sjukhuset, hospice eller inom olika vårdboenden (Eckerdal

2012).

14

Hemsjukvård

I Sverige sker en stor del av den specialiserade palliativa vården i patientens hem. Den

vård som ges är en avancerad hemsjukvård som sker dygnet runt och till en mindre del

inom palliativ slutenvård (Eckerdal 2012). I den basala hemsjukvården ska patienter

med varierande sjukvårds- och omvårdnadsbehov kunna bo kvar i det egna hemmet

(Beck Friis & Jakobsson 2012). Skillnader mellan basal och avancerad hemsjukvård

redovisas i Tabell 2.

Tabell 2.

Basal hemsjukvård Avancerad hemsjukvård

Ledd av distriktssköterska och läkare från primärvården Läkarledd

Enskilt arbetssätt Team- baserad arbetssätt

Dagtid Dygnet runt

Ringa medicinsk teknologi Kvalificerad medicinsk teknologi

Sjukhussäng efter remiss Sjukhussäng tillgänglig

Begränsat upptagningsområde Stort upptagningsområde

Undantagsvis allmän palliativ vård Huvudsakligen specialiserad palliativ vård

Den specialistutbildade sjuksköterskans unika kompetens krävs i den kommunala hälso-

och sjukvården i många avseenden (Ljung 2010). Svårt sjuka hjärtsviktspatienter bör

erbjudas avancerad hemsjukvård i hemmet som alternativ till sjukhusvård

(Läkemedelsverket 2006). Socialstyrelsen (2008) definierar hemsjukvården som hälso-

och sjukvård, då den ges i hemmet i ordinärt och särskilt boende. Åtgärder och insatser

ska ges efter vård- och omsorgsplanering (Socialstyrelsen 2008). Hälso- och

sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har beskrivit hur ansvaret ska delas upp mellan

kommun och landsting. Fler människor får idag hemsjukvård för att uppfylla patientens

och anhörigas egna önskemål. Det har även skett en utveckling mot alltmer avancerade

hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet (Melin-Johansson 2010b).

Problemformulering

I Sverige ökar antal ålderspensionärer oavbrutet och därmed tilltar de stora

vårdbehoven. Hjärtsvikt är förenad med stora kostnader inom hälso- och sjukvården i

Sverige och orsakar lidande hos de drabbade med besvär som dyspné, orkeslöshet samt

ödem. Vanligaste behandlingen är medicinsk och syftar till att förbättra symptom samt

öka patientens livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt har ett stort vårdbehov speciellt i

palliativ skede av sjukdomen och det är viktigt att sammanställa fungerande

omvårdnadsinterventioner som kan ge dem möjlighet till högre livskvalitet och minskad

symptombörda. Det finns lite forskning om palliativ vård för patienter med hjärtsvikt

vilket gör det angeläget att sammanställa vilken kunskap som finns inom området.

15

Syfte Syftet var att beskriva patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid

hjärtsvikt i palliativt skede.

Metod

Metoden som valdes för att utföra examensarbetet var en systematisk litteraturstudie.

Det innebär att studien sammanfattade kunskap från vetenskapliga artiklar inom ett

ämnesområde (SBU 2016a). Den systematiska litteraturstudien är en viktig hörnsten vid

genomförandet av evidensbaserad omvårdnadsforskning. Arbetssättet var metodiskt och

krävdes att olika steg följdes för att få fram det senaste inom forskningen som svarade

mot studiens syfte (Polit & Beck 2012). Enligt SBU:s (2014) anvisningar följdes de

principer som gäller vid en sådan studie, genom att det initialt utfördes en testsökning

för att se hur mycket forskning som fanns inom ämnet. Genom att data inhämtades,

organiserades och bearbetades systematiskt minskades riskerna för att slump och

godtycklighet påverkade studiens resultat.

De olika stegen i processen följde SBU:s (2016b) riktlinjer och litteraturstudien inleddes

med förberedande sökningar under vintern 2015. Författarna läste i litteratur, internet-

källor och artiklar för att få en övergripande kunskap i ämnet. Nästa steg var att

strukturera och formulera två frågeställningar i relation till syftet. De som framkom var:

Vilka omvårdnadsbehov har patienter med hjärtsvikt vid palliativ omvårdnad? och

Vilka omvårdnadsåtgärder är beskrivna för patienter med hjärtsvikt vid palliativ

omvårdnad?

Därefter fastställdes inklusionskriterierna. Artiklarna skulle vara vetenskapligt utförda,

vara relevanta för studiens syfte samt vara peer reviewed33. Publiceringsår fastställdes

vara mellan 2010 och 2015. Artiklarna skulle innefatta patienter äldre än 50 år oavsett

kön, vara skrivna på engelska, svenska eller norska, samt vara kvalitativa och

kvantitativa. Oavsett om patienterna befann sig på sjukhus eller i hemmet inkluderades

artiklarna. Reviewartiklar, medicinska artiklar samt artiklar som innefattade forskning

på djur exkluderades.

Nyckelord fastställdes utifrån frågeställningen samt vilka databaser som skulle

användas för att hämta forskningsresultat. Nästa steg var att författarna gjorde en

litteratursökning i de olika databaserna som beskrivs under litteratursökning. Sedan

utfördes en gallring av artiklar utifrån titlar och abstrakt. De artiklar som svarade mot

syftet och uppfyllde inklusionskriterierna skrevs ut för att läsas i fulltext. Artiklarna som

valdes gick vidare till kvalitetsgranskning enligt granskningsmall för bedömning av

kvalitet (Polit & Beck 2012). Bearbetning av artiklarnas innehåll utfördes enligt

Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

33 Sakkunnig granskning

16

Litteratursökning

Sökord identifierades och kontrollerades att de överensstämde med studiens syfte.

Sökorden togs fram av författarna och en konsultation utfördes med en bibliotekarie på

Arvika sjukhus för att eventuellt finna fler lämpliga sökord. De sökord som användes

var: heart failure (hjärtsvikt), caring (omvårdnad), interventions (åtgärder), palliative

care (palliativ omvårdnad), nursing (sjukvård), hospice (inrättning för vård i livets

slutskede), terminal care (terminalvård) samt end of life (vård i livets slutskede). Vid

databassökning i cinahl kombinerades sökorden med booleska operatorn AND och OR

för att begränsa utfallet. I databasen PubMed användes endast booleska operatorn

AND.(se tabell 3.1 och tabell 3.2).

Därefter söktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed (US National Library of

Medicine National Institute of Health), CINAHL (Cumulative Index to Nursing and

Allied Health Literature) och PsycINFO (American Psychological Association).

Databasen PubMed innefattar medicinsk litteratur inom hälsa och omvårdnad.

Databasen CINAHL innefattar området omvårdnad och hälsa och anses vara den bäst

användbara databasen för sjuksköterskor. Databasen PsycINFO innefattar information

inom psykiatri (Polit & Beck 2012).

Sökorden söktes var för sig och kombinerades för att hitta aktuella artiklar inom ämnet.

Databassökningarna redovisas i tabell 3.1 och 3.2 nedan. Under urval ett läste båda

författarna artiklarnas titlar och abstract och de artiklar som verkade svara mot syftet

och uppfyllde inklusionskriterierna valdes ut. Under urval 2 togs artiklar fram i fulltext

och författarna läste artiklarna översiktligt och bedömde artiklarnas relevans. Artiklarna

delades upp mellan författarna. De artiklar som valdes att gå vidare till urval tre

kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks kvalitativa och kvantitativa

granskningsmallar (2012) (se nedan).

Den första elektroniska databassökningen gjordes i CINAHL med nyckelorden Heart

failure Major headings (MH) och Nursing (NU) AND Hospice AND Palliative Nursing

or Palliative Care or Terminal Care med 143 träffar. Sökningar fortsatte med försök till

att begränsa utfallet med årsintervallet 2010 - 2015 och fick då 80 träffar. Sökningarna

redovisas mer i detalj i Tabell 3.1

17

Tabell 3.1 Databassökning och urval från CINAHL

Databas Sökord Antal träffar

Urval 1

Urval 2 Urval 3

CINAHL

160229

# 1 Heart Failure

(MM) (NU)

14790

# 2 Hospice and Palliative Nursing OR Terminal Care OR palliative

care

(MM)

31537

#1 AND # 2 323

# 1 AND # 2

(Peer reviewed)

295

# 1 AND # 2

(Peer reviewed + Abstract available)

167

# AND # 2 (Peer reviewed + Abstract available + 2005-2015)

143

# 1 AND # 2 (Peer reviewed + Abstract available + 2010-2015)

80 40 24 9

Databassökning i PsycINFO utfördes men gav inga träffar på lovande referenser. En

databassökning utfördes även i PubMed för att fånga upp som så många lämpliga

artiklar som möjligt. Sökningarna utfördes med samma kombinationer av sökord

förutom att sökordet caring lades till. Utfallet gav 35 träffar.

18

En andra sökning utfördes med årsintervallet 2010–2015 som gav 10 träffar. En tredje

sökning utfördes med Mesh Terms och årsintervallet 2010–2015 som gav 5 träffar.

Sökningarna redovisas i detalj i Tabell 3.2.

Tabell 3.2: Databassökning och urval från PubMed

Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

PubMed

160408

#1Heart Failure 195449

# 2 Caring 53942

# 3 Caring (MeSH subheading )

0

# 4 intervention 422322

# 5 Palliativ care 57871

# 6 Heart failure AND caring AND Intervention AND palliative care 1

# 7 Heart failure AND caring AND Palliativ care 35 8 8 0

Pubmed

160408

# 1 Heart failure

(2010-2015)

52076

# 2 Heart failure

(Mesh terms+ 2010-2015)

20806

# 3 Palliative nursing

(2010-2015)

3028

# 4 Hospice

(nomesh+ 2010-2015)

3884

# 5 Terminal care (2010-2015)

9202

# 6 Hospice (2010-2015)

# 1 AND # 2 AND # 3 AND # 4 AND # 5 AND # 6 10 4 3 0

Pubmed 160408

Heart Failure (mesh terms)

95648

Caring 53942

End of life 56664

nursing 632243

Heart failure AND caring AND end of life AND

(Mesh terms + 2010-2015)

5 1 1 0

19

Kvalitetsgranskning

I urval 3 valdes nio artiklar som gick vidare till granskning. Polit och Becks

granskningsmallar (2012) för kvalitativ och kvantitativ forskning användes för att

kritiskt granska artiklarna för att se om någon ytterligare artikel skulle exkluderas.

Författarna utförde sedan en bedömning av studiernas kvalitet. Studiernas kvalitet

bedömdes utifrån kriterier hur välgjort studiernas bakgrund, syfte, urval, datainsamling,

analys och resultat var redovisat. De studier som beskrev de olika delarna tydligt

bedömdes med hög kvalitet och om det fattades något i studien bedömdes de ha en

medelhög eller låg kvalitet (SBU 2016b) Studiernas kvalitet representeras i

artikelmatrisen, se bilaga 1.

Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio artiklar som svarade på studiens syfte. Totalt

användes fyra olika forskningsmetoder i studierna. Fem artiklar använde sig av

kvalitativ innehållsanalys, två av grounded theory (grundad teori), en var av etnografisk

design samt en randomiserad kontrollstudie (RCT-studie). Fem av de vetenskapliga

studierna var utförda i USA, två i Kanada, en i Storbritannien och en i Nya Zeeland.

Samtliga artiklar presenteras i en matris (se bilaga 1).

Dataanalys

En kvalitativ innehållsanalys beskrivs som ett arbetssätt där forskaren arbetar med data

för att förstå vad texten handlar om, olika mönster som uppkommer samt tolkning av

texten (Graneheim & Lundman 2004). Enligt Graneheim och Lundman (2004) kallas

det som syns och uttrycks i texten för manifest innehåll och när forskaren gör en

tolkning av den underliggande meningen i texten kallas detta för latent innehåll.

Författarna använde sig av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av manifest

innehållsanalys för att beskriva patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder

vid hjärtsvikt i palliativt skede. Databearbetningen inleddes med att texterna översattes

av författarna från engelska till svenska och artiklarna lästes upprepande gånger tills

innehållet var väl genomarbetat och författarna förstod materialet väl. Målet var att

förstå varje artikel på djupare plan och få ett helhetsintryck. Sedan identifierades

centrala bärande meningar som svarade mot syftet med studien. Författarna enades om

vilka områden som var återkommande i artiklarna och markerade med

överstrykningspenna i olika färger som sedan klipptes ut ur texten. Därefter reducerades

meningarna, så kallad kondensering, utan att förlora sitt innehåll till mindre bärande

enheter tills texten bildade koder. Dessa koder lades ihop och jämfördes för att finna

likheter och skillnader. Dessa koder ligger till grund för kategorierna som arbetades

fram och bildade ett manifest innehåll (Graneheim & Lundman 2004).

20

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik är de etiska överväganden som utförs innan, samt under genomförandet

av ett vetenskapligt arbete. Vid ett examensarbete krävs kännedom om normer,

värderingar samt principer som forskarsamhället, regering, internationella

organisationer och riksdag formulerat för att ge vägledande riktlinjer för att hantera

etiska krav. Genom hela examensarbetet finns det etiska överväganden från val av ämne

och frågeställning till rapportering och spridning av arbetet (Kjellström 2012).

När forskare eller studenter läser vetenskapliga artiklar är det viktigt att bedöma den

berörda studiens trovärdighet (Petersson & Lindskov 2012). Det vetenskapliga värdet

ökas genom att endast inkludera studier som har tillstånd från etisk kommitté eller

påvisar att de gjort noggranna etiska överväganden vilket de vetenskapliga artiklarna

som är inkluderade i studien har gjort (Wallengren & Henricson 2012). Kravet på de

valda artiklarna var att deltagarna i dem skulle ha gett sitt samtycke till att vara med i

studien samt att de när som helst hade möjlighet att avbryta sitt deltagande, utan

negativa påföljder för dem (Polit & Beck 2012). Forskarna som utfört de vetenskapliga

artiklarna respekterades och resultatet utfördes för att ge en så sanningsenlig bild av

deras arbete som möjligt. Källorna i studien refererades på ett korrekt sätt både i

resultatdelen samt i referenslistan. Det utfördes en analys av data från artiklarna som

utgör resultatet. Resultatet har utvärderats och objektivt beskrivits utifrån studiens syfte.

Författarna hanterade också sin egen förförståelse under studiens gång (Polit & Beck

2012).

21

Resultat

Resultatet beskriver patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt

i palliativt skede i sex kategorier med underkategorier. Kategorierna beskriver

omvårdnadsbehov och underkategorierna beskriver omvårdnadsåtgärder. Kategorin

Behov av stöd och information av kunnig personal med underkategorierna: Att få en

god kontakt med erfaren vårdpersonal, Att få stöd av palliativa teamet, Att få råd och

samtal med sjuksköterskan samt Att få information om sjukdomen och framtida vård.

Kategorin Existentiella behov med underkategorierna: Att få sällskap och stödjande

samtal, Att få andligt stöd samt Att få känna trygghet i vården. Kategorin Behov av att

få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné med underkategorierna: Att få stöd av

sjuksköterskan och tillgång till läkemedel, Att få råd om egenvård rörande vikt,

blodtryck och kost samt att få lindring vid en exacerbation. Kategorin Behov av stöd vid

minskad rörelseförmåga med underkategorin: Att få råd, läkemedel, mobilisering och

hjälp med vardagliga aktiviteter. Kategorin Behov av att få lindring, stöd och

behandling vid fatigue och depression med underkategorierna: Att få lindring vid

fatigue och Att få vård och behandling vid en depression samt sista kategorin Behov av

att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vi ångestbesvär med underkategorin:

Att få god omvårdnad och läkemedel. I figur 1 nedan presenteras resultatet översiktligt.

Behov av stöd

och information

av kunnig

personal:

Existentiella

behov:

Behov av att få stöd,

råd och

läkemedelsbehandling

vid dyspné:

Behov av stöd

vid minskad

rörelseförmåga:

Behov av att få

lindring, stöd

och behandling

vid fatigue och

depression:

Behov av att få god

omvårdnad och

läkemedelsbehandling

vid ångestbesvär:

- Att få en god

kontakt med erfaren

vårdpersonal,

- Att få stöd av

palliativa teamet

-Att få råd och

samtal med

sjuksköterskan

-Att få

information om sjukdomen och

framtida vård

-Att få sällskap

och stödjande samtal,

-Att få andligt stöd,

- Att få känna trygghet i

vården

-Att få stöd av

sjuksköterskan och tillgång till läkemedel

- Att få råd om egenvård rörande vikt,

blodtryck och kost

-Att få lindring vid en

exacerbation

-Att få råd,

läkemedel, mobilisering och

hjälp med

vardagliga aktiviteter

-Att få lindring

vid fatigue

-Att få vård och

behandling vid depression

-Att få god omvårdnad

och läkemedel

Figur 1: Resultatöversikt

22

Behov av stöd och information av kunnig personal

Att få en god kontakt med erfaren vårdpersonal

Patienterna önskar ha ett bra förhållande till vårdpersonal och att de har kunskap om

hjärtsvikt (Bekelman et al. 2011). Då kan vårdpersonalen lättare förstå när deras

problem relaterade till sjukdomen uppkommer (Kaasalainen et al. 2013). Patienterna

beskriver att det är extra viktigt med god kontakt och erfaren vårdpersonal när de

befinner sig i ett palliativt skede (Waterworth & Jorgensen 2010). Sjukdomen påverkar

deras fysiska och psykiska status och därför får de ibland be om hjälp av sina

familjemedlemmar att kommunicera med vårdpersonal (Kaasalainen et al. 2013).

Patienterna önskar verktyg till hur de ska leva med och anpassa sig till sjukdomen samt

ha möjlighet att tala med vårdpersonal om sin osäkerhet. De vill känna trygghet och är

inte intresserade av att träffa ny vårdpersonal (Bekelman et al. 2011). I Waterworth och

Jorgensens (2010) studie ökar patienternas förtroende och trygghetskänsla då de får

behålla samma vårdpersonal som känner dem väl, särskilt när problem uppstår.

Patienterna tycker då att de får en högre grad av individualiserad vård (Kaasalainen et

al. 2013). I Kaasalainen et al. (2013) studie är alltid dietisten och farmaceuten

närvarande vid en vårdkonferens med patienten och dennes familj vilket medför till god

kontinuitet och ökad kvalitet av deras medicinska behandling (Kaasalainen et al. 2013).

En av patienterna i Waterworth och Jorgensens (2010) studie säger:

I would go back to my family doctor and because I trust him and his daughter… she

is a doctor too at the same place… and I would ask them what to do. They are good

to me… if I have any trouble they tell me what to do, like get the ambulance to get

to the hospital or anything else. I talk to my doctor like he is my uncle and he talks

to me like I am his nephew. He has all my records so they know all about me so he

can give me good advice about what to do ( s. 203).

Att få stöd av palliativa teamet

Patienterna tycker det är viktigt att ha tillgång till ett palliativt team (Bekelman et al.

2011; Metzger et al. 2013; Ross & Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010), och att

få god vård i livets slutskede (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna beskriver att

de har en stödjande roll (Metzger et al. 2013; Ross & Austin 2015) där de ger ett

känslomässigt stöd genom att uppmuntra, lyssna och ge bekräftelse (Metzger et al.

2013). Patienterna uttrycker att det borde ingå en psykolog i det palliativa teamet

(Bekelman et al. 2011). När patienterna är i ett palliativt skede önskar de en mjuk

övergång till palliativ vård. De önskar att de kommer att vara väl förberedda

(Kaasalainen et al. 2011). Efter samtal med det palliativa teamet så önskade patienterna

en övergång till bekvämlighetsvård (Metzger et al. 2013).

Patienterna betonar att de får hjälp av det palliativa teamet att kommunicera och

förmedla information mellan olika professioner och verksamheter, samt arrangerar och

23

medverkar vid familjemöten och andra sammankomster. Patienterna beskriver att

information från det palliativa teamet bidrar med har ett mer omfattande innehåll.

Patienterna beskriver att det palliativa teamet hjälper till vid komplicerade utskrivningar

från sjukhuset samt tydliggör patientens mål, nå dem och förklara vilka olika val de har.

Det är det som enligt patienterna särskiljer det palliativa teamet från annan

vårdpersonal. De patienter som tycker att de får god vård från deras kardiologteam,

uppger att den vård och hjälp, det palliativa teamet ger bara förstärker den. De ses som

ytterligare en tillgång (Metzger et al. 2013). Som en av patienterna i Metzger et al.

(2013) studie säger: “They straightened out a lot of things for us that we really didn`t

understand before...different things to help... a different understanding” (s. 116).

Att få råd och samtal med sjuksköterskan

Patienterna kommunicerar med många olika vårdgivare angående hur de ska hantera

sina hjärtsviktsrelaterade symptom, men när problem uppstår eller beslut behöver

utföras gällande deras vård sker det oftast via en sjuksköterska (Kaasalainen et al.

2013). Många patienter beskriver att de har behov att sjuksköterskan hjälper dem och

för deras talan (Bekelman et al. 2014). Det gäller saker som att få tillgång till syrgas

samt att hjälpa till att förmedla kontakter (Ross & Austin, 2015). Vissa patienter uppger

att det hjälper att ventilera sina tankar och tala med en sjuksköterska, gällande sina

upplevelser med att leva med sjukdomen. Att tala igenom saker med en sjuksköterska

hjälper patienten att sätta saker i perspektiv. Det kan då ändra attityden till livet och

skapa en positivare framtidsutsikt (Dionne-Odom et al. 2014). De patienter som lever på

särskilda boenden tycker det främjar deras behandling bäst, när de får hjälp med att

komma i kontakt med specialister från andra vårdinstanser. Patienterna tycker att de

kommunicerar bättre och att de ger en mer sammanhängande vård. Läkarna är då mer

involverade vid hantering av patientens medicinering (Kaasalainen et al. 2013).

Sjuksköterskan hjälper till att ta reda på olika behandlingsalternativ och om de är

aktuella för patienten för att lindra besvär (Ross & Austin 2015). Som en av patienterna

i Kaasalainen et al. (2013) studie säger: “I haven`t really talked with him [the

physician], like just one-on-one, face-to-face, or whatever. Yeah. It`s more or less

through the resident nurse” (s. 379).

Att få information om sjukdomen och framtida vård

Många patienter uttrycker ett stort behov av information och kommunikation om sin

sjukdom (Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Metzger et al. 2013;

Waterworth & Jorgensen 2010). De har mycket begränsad kunskap (Kaasalainen et al.

2013), och en önskan att lära sig mer om sjukdomens prognos (Bekelman et al. 2011;

Lowey et al. 2013) och förlopp (Bekelman et al. 2011). De vill få information om

tidpunkter då de borde oroa sig Bekelman et al 2001; Lowey et al. 2013), vilka resurser

som kan komma behövas och hur deras behov kan förändras över tid (Bekelman et al.

2011). Önskan är att få information tidigare i sjukdomsfasen gällande, lindring av

symptom (Bekelman et al. 2011), vård i livets slutskede och hur den vården kan

planeras på bästa sätt (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna tycker det är viktigt

att få information om vård i livets slutskede för att kunna se framåt och klara av

framtiden (Waterworth & Jorgensen 2010). Som en av patienterna i Kaasalainen et al.

(2013) studie säger: ” I really don`t think I have a heart problem do I?”( s. 377).

24

Existentiella behov

Att få sällskap och stödjande samtal

Patienterna uttrycker ett behov av stöd (Dionne-Odom et al. 2014; Metzger et al. 2013;

Ross & Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010) De vill få tala om sina andliga och

existentiella behov, synnerligt i relation till sin existens, död och livet efter döden (Ross

& Austin 2015). Patienterna berättar om sina rädslor inför döden och önskar att det

finns material att läsa om det. De tror det kan medföra en trygghet och lugn inför döden

(Waterworth & Jorgensen 2010). Patienter säger att ett palliativt team har ett mer

holistiskt perspektiv än annan vårdpersonal (Metzger et al. 2013). Patienterna får

samtala och reflektera över sina liv vilket är värdefullt för dem (Dionne-Odom et al.

2014).

De känner sig ensamma och isolerade från omvärlden i sina hem och efterlyser någon

att tala med. Känslan de har kan bero på att det är svårt för dem att få komma ut och

komma i kontakt med andra människor. Många patienter menar att deras psykiska hälsa

skulle kunna förbättras om de fick möjlighet att komma ut och träffa andra människor.

Hjälpmedel önskas i hemmet men försvåras av olika anledningar exempelvis att husen

kan vara för små för att en rullstol ska få plats. Många patienter känner sig ensamma

och isolerade och har bekymmer med praktiska saker som att gå och handla mat och att

städa. Önskemålet är därför att det finns en lokal volontärorganisation eller goda

grannar, som kan hjälpa till samtidigt som det minskar känslan av ensamhet när de får

sällskap (Ross & Austin 2015).

Att få andligt stöd

Patienter med andlig tro belyser att den är en viktig del i deras sjukdom. Ingen av

patienterna har blivit tillfrågade under deras sjukdomstid om de ville träffa en präst. Det

framkommer att patienterna tycker att vårdpersonal är dåliga på att tala om andlighet.

Nästan alla patienter menar att andligt stöd i hemmet är en viktig del av deras

omvårdnad, särskilt när de känner sig ensamma, eller försämrade (Ross & Austin 2015).

Några patienter känner behov av att ha kvar sitt stöd från religionen och kyrkan vid vård

i livets slutskede (Waterworth & Jorgensen 2010). De som inte är troende, men kämpar

med existentiella behov kan också tänka sig att använda sjukhuskyrkans tjänster.

Resonemang bland patienterna påvisar även att sjuksköterskan kan vara en länk till

prästen. Andra patienter poängterar att de vill att sjuksköterskan ska ge andligt stöd

hellre än en präst, psykolog eller volontär (Ross & Austin 2015). Patienter påpekar att

det behövs ett bättre samarbete mellan olika professioner för att kunna möta patienters

behov med ett holistiskt perspektiv (Kaasalainen et al. 2011). Patienterna uttrycker

behov av att sjuksköterskan integrerar det existentiella och det andliga i patientens

vårdplan och att planen utvecklas för det syftet (Ross & Austin 2015).

Att få känna trygghet i vården

Patienterna belyser behov av att känna säkerhet i vården speciellt när deras status har

försämrats och de är beroende av hjälp. De är tydliga med att de vill bli vårdade som att

det finns hopp och inte behöva känna sig som en börda, när det inte finns någon mer

25

behandling att erbjuda dem. Patienterna resonerar att det är viktigt med god omvårdnad

där de blir bemötta på ett vänligt och fint sätt (Waterworth och Jorgensen 2010). De

önskar att vårdgivare ska fråga hur de mår, inte enbart fokusera på den medicinska

behandlingen (Bekelman et al. 2011). Patienter känner att de får god vård när de känner

tillit och förtroende till vårdpersonalen (Waterworth och Jorgensen 2010). En av

patienterna i Waterworth och Jorgensens (2010) studie säger: “I would want them to

treat me nicely… Provide me with good nursing care, not neglect me.” (s. 203).

Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid dyspné

Att få stöd av sjuksköterskan och tillgång till läkemedel

Ett stort omvårdnadsproblem vid hjärtsvikt är enligt studierna dyspné (Bekelman et al.

2011; Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Ross &

Austin 2015; Waterworth & Jorgensen 2010), som är särskilt uttalad i palliativt skede

(Kaasalainen et al. 2011). Många patienter beskriver att dyspné är värre än smärta och

upplevs som en känsla av kvävning (Kaasalainen et al. 2011). Patienternas dyspné ger

muntorrhet som är mycket besvärande (Bekelman et al. 2011). Patienterna vill ha

telefonkontakt eller få hembesök av en sjuksköterska, speciellt nattetid för råd och stöd

vid andningsbesvär (Ross & Austin 2015). De vill även få tillgång till syrgas som

upplevs ge bra effekt vid dyspné (Ross & Austin 2015; Kaasalainen et al. 2013).

Patienterna berättar att symptom som kramp i bröstet och andnöd (Kaasalainen et al.

2013) är mycket plågsamt (Bekelman et al. 2011) och underlättas med hjälp av

nitroglycerinspray (Kaasalainen et al. 2013). Genom att ha medicinen nära till hands

minskar oron för att dyspné uppstår (Kaasalainen et al. 2013). Patienterna anser att

deras medicinska behandling spelar en livsviktig roll för att hantera sina symptom

(Kaasalainen et al. 2013). Patienterna önskar få lindring av sina symptom (Bekelman et

al. 2011) och få ha det bekvämt (Waterworth & Jorgensen 2010). Många patienter

uttrycker en önskan att dessa symptom kan behandlas i hemmet, istället för onödiga och

kostsamma inläggningar på sjukhus (Ross & Austin 2015).

Att få råd om egenvård rörande vikt, blodtryck och kost

Patienterna har behov en sjuksköterska för att få hjälp med egenvård för att kunna

hantera sin sjukdom. De rekommendationer som sjuksköterskan ger för att minska och

förebygga svullnad och dyspné är att patienten ska kontrollera sin vikt och blodtryck

regelbundet (Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2013), minska sitt saltintag

(Kaasalainen et al. 2013) samt begränsa mängden vätskeintag per dygn. Dessa

rekommendationer gör att patienterna upplever en känsla av kontroll över sin sjukdom

(Lowey et al. 2013; Kaasalainen et al. 2011). Patienter tycker det är bra om en

sjuksköterska kan guida dem och ha överblick över deras hälsotillstånd genom att

regelbundet kontrollera deras vikt, blodtryck, puls och intag av kost (Bekelman et al.

2014; Waterworth & Jorgensen 2010). Som en av patienterna i Waterworth och

Jorgensens (2010) studie säger:

26

I´m constantly aware of watching my diet of what goes in, I´m constantly aware of

trying to avoid stress, I live within those things. I´m aware of them all time. I think I´ve

done everything by the book as far as being told what to do, the weight control, the diet.

(s.202)

Att få lindring vid exacerbation

När patienter utvecklar en exacerbation med svår dyspné (Ross & Austin 2015) och

svullna ben, önskar de få kontroll över symptomen i hemmet genom att en

distriktsköterska får administrera diuretika intravenöst och minskar bensvullnad med

kompressionslindning (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna tycker att syrgas

och morfin lugnar andningen samt minskar ångest och stress och önskar därför att även

detta kan ges i hemmet av distriktssköterskan (Ross & Austin 2015; Kaasalainen et al.

2011). I ett lugnare skede samt i förebyggande syfte kan patienterna få hjälp av en

sjukgymnast med att träna djupandningsteknik för att förbättra andningskapaciteten

(Kaasalainen et al. 2013).

Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga

Att få råd, läkemedel, mobilisering och hjälp med vardagliga aktiviteter

Patienter som befinner sig i ett palliativt skede är fysiskt begränsade i sin vardag

(Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013; Ross & Austin 2015; Waterworth &

Jorgensen 2010). Det som inskränker på deras rörelseförmåga är dyspné (Ross & Austin

2015) och svullnad i benen (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienterna önskar få hjälp

att öka sin prestationsförmåga, energinivå och mobilitet samt motion (Bekelman et al.

2011; Bekelman et al. 2014). Det beskriver en del patienter som det viktigaste de kan få

hjälp med, när det gäller symptom relaterat till deras hjärtsvikt (Bekelman et al. 2011).

De tycker att fysisk aktivitet hjälper dem öka sin kapacitet till att vara mer aktiv

(Bekelman et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013). Fysisk aktivitet tillsammans med

läkemedelsbehandling är det som är mest effektivt tycker patienterna (Kaasalainen et al.

2013).

En patient som bor hemma önskar portabel syrgas som hjälp då han inte orkar röra sig

på grund av sin dyspné (Ross & Austin 2015). Patienterna vill få hjälp med vardagliga

aktiviteter de inte orkar utföra (Waterworth & Jorgensen 2010). När vårdpersonal

hjälper patienterna med vardagliga aktiviteter så blir de inte uttröttade så fort. För att

orka med vardagsaktiviteter är det även viktigt att ta en paus vid behov. De flesta

patienter lär sig leva inom sina egna begränsningar för vad de orkar utföra. De undviker

ansträngning och hårt arbete (Kaasalainen et al. 2013). Som en av patienterna i Ross och

Austins (2015) studie säger: “Grim, grim, really grim. I can´t see there being any

improvement at all. I´m waiting for a portable unit to get out for a bit of a walk” (s. 92).

27

Behov av att få lindring, stöd och behandling vid fatigue och depression

Att få lindring vid fatigue

Dyspné hos patienter med hjärtsvikt leder ofta till trötthet och fatigue (Bekelman et al.

2011; Bekelman et al. 2014; Kaasalainen et al. 2011; Kaasalainen et al. 2013;

Waterworth & Jorgensen, 2010). En av de vanligaste besvär i hemmet är fatigue

(Kaasalainen et al. 2011). Patienterna behöver vårdpersonal som kan hjälpa till med

vardagsaktiviteter för att underlätta deras tillvaro (Kaasalainen et al. 2013). De har

begränsad rörelseförmåga och därmed behov av att träna upp den och motverka sin

orkeslöshet för att orka med vardagen (Waterworth & Jorgensen 2010; Kaasalainen et

al. 2013). Önskan är att få instruktioner av en sjuksköterska som kan lära patienten att

spara på krafterna genom att få lärdom om olika energibevarande tekniker (Kaasalainen

et al. 2011).

Att få vård och behandling vid depression

De flesta patienter med fatigue drabbas av nedstämdhet eller depression och önskar att

antidepressiva läkemedel hade ordinerats tidigare i sjukdomsförloppet (Bekelman et al.

2011). Psykosocial vård och antidepressiv behandling värderas högt (Bekelman et al.

2011; Bekelman et al. 2014). Patienterna beskriver att det är viktigt att ha en balans

mellan aktivitet och vila (Bekelman et al. 2014). Sjuksköterskan ger patienten insikt i att

leva med begränsningar, undvika utmattning och hårt arbete (Kaasalainen et al. 2013).

Behov av att få god omvårdnad och läkemedelsbehandling vid

ångestbesvär

Att få god omvårdnad och läkemedel

När patienterna blir begränsade i sin vardag och inte orkar ta hand om sig själv längre

får de hjälp av anhöriga eller personal, vilket kan leda till att de blir ångestfyllda över att

de känner sig som en börda (Ross & Austin, 2015; Waterworth och Jorgensen 2010).

Patienterna vill ha hjälp att strukturera upp vardagen för att minska sin stress

(Waterworth & Jorgensen 2010), och anpassa sig till sitt liv (Bekelman et al. 2011).

När god omvårdnad ges av personal skapar det trygghet, minskar rädsla och ångest hos

patienterna (Waterworth & Jorgensen 2010). Patienter som får ångest och panik av

dyspné önskar syrgas i hemmet, istället för att bli inlagd på sjukhuset (Ross & Austin

2015). För att dämpa sin ångest såg patienterna till att ha sina läkemedel nära till hands

(Kaasalainen et al. 2013). Många patienter upplever att de får kämpa för att få hjälp i

samhället och det ger patienterna ångest. För att lindra ångest och stress önskar

patienterna att vårdpersonal kan underlätta tillvaron för dem genom att koordinera deras

vård (Ross & Austin 2015).

28

Diskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid

hjärtsvikt i palliativt skede. I kategorin Behov av stöd och information av kunnig

personal uttryckte patienterna behov av god kommunikation med vårdpersonal. Många

ansåg att den palliativa enheten gav stöd, trygghet och såg hela människan. I kategorin

Existentiella behov uttryckte patienterna även här ett behov av stöd men av andlig och

existentiell karaktär. I kategorin Behov av att få stöd, råd och läkemedelsbehandling vid

dyspné talar patienterna om behov av olika omvårdnadsåtgärder som läkemedel och

stöd. I kategorin Behov av stöd vid minskad rörelseförmåga uttryckte patienterna att

läkemedelsbehandling tillsammans med fysisk aktivitet var det mest effektiva för att

öka rörelseförmågan. I kategorin Behov av att få lindring, stöd och behandling vid

fatigue och depression uttryckte patienter med fatigue behov av en sjuksköterska som

kunde lära ut olika tekniker för att spara på sina krafter. I kategorin Behov av att få god

omvårdnad och läkemedelsbehandling vid Ångest önskade patienterna att vårdpersonal

skulle underlätta tillvaron för dem.

Resultatdiskussion

Resultatet i studien visade att patienterna uttryckte ett behov av att ha ett bra förhållande

till vårdpersonal och speciellt viktigt när de var försämrade i sin hjärtsvikt. Detta

bekräftas i en studie av Selman et al. (2007) där det framkom att kommunikationen

mellan vårdpersonal och patienter var bristfällig. Författarna anser att det är viktigt att

patienterna har kontinuerlig kontakt med samma vårdpersonal för att skapa ett

förhållande och god kommunikation. Resultatet i studien påvisade att patienterna

önskade få hjälp av vårdpersonal som hade god kunskap om hjärtsvikt. Författarna

belyser att det är viktigt att vårdpersonal har god kunskap om patientens sjukdom då det

skapar ett större förtroende. Socialstyrelsen (2016b) tar upp att många patienter inte har

kunskap om sin sjukdom och får därför svårt att diskutera sin vård och behandling med

vårdpersonal. Patienter skall kunna känna sig trygga i vården och kunna lita på att den

som ger vård har professionell kunskap och stöder patienten i sin sjukdom

(Socialstyrelsen 2016b). I två andra studier var detta uppmärksammat då de valde att

undersöka en modell på patienter som skulle underlätta att få ytterligare vårdbesök och

behandlingar samt konsultation med specialister som handleder och ger kliniska råd,

speciellt för patienter som inte förbättrats (Gilbody et al. 2006; Katon et al. 2010b). I

Katon el al. (2010a) utfördes studien på patienter med depression och kroniska

sjukdomar och de upplevde en förbättrad kontroll över sin sjukdom. I Gilbody et al.

(2006) som utförde studien på patienter med depression blev slutsatsen att vården blev

effektivare på både kortare och längre sikt.

Resultatet i studien visade att det fanns samarbeten där palliativa team hjälpte och

stöttade patienterna i ett palliativt skede. De förmedlade information mellan olika

professioner och verksamheter och gav kunskap och trygghet. Detta överensstämmer

med Katon et al. (2010a) som visar att vårdpersonal som samarbetade i team var ett

lyckat och effektivt sätt att arbeta på vid olika sjukdomar. I resultatet framkom även att

det fanns ett stort behov av ett samarbete mellan olika professioner. Intressant är att i en

29

studie av Selman et al. (2007) uttryckte vårdpersonal i palliativa team behov av träning

och utbildning på hur symptom yttrar sig vid kronisk hjärtsvikt, för att kunna hjälpa sina

patienter på bästa sätt. Både personal inom hjärtsjukvården och personal från palliativa

team, identifierade behov av ytterligare kunskap för kännedom om varandras

specialiteter och för vägar att klara av ett samarbete och kunna ge patienten vad som

behövs vid vård i livets slutskede. Resultatet i studien visade även att patienterna sällan

fick tala om sina behov, tankar om döden och framtidsutsikter. Författarna tycker därför

att det är viktigt att tidigt förbereda patienter innan de befinner sig i palliativt skede och

inleda till öppna och ärliga samtal om sina tankar och behov. Optimalt vore att all

vårdpersonal fick utbildning i palliativ vård för att ge bästa möjliga vård. Selman et al.

(2007) studie bekräftade detta där kommunikation mellan patient och vårdpersonal

visade sig vara viktigt för att få reda på vad patienten ville få ut av sin vård i livets

slutskede. Socialstyrelsen (2013) nämner att möjligheten till att få palliativ vård ökat

men den vården är ojämnt placerad i Sverige. Landsting, regioner och kommuner har

fått utbildningar men trots detta finns brister i kunskap i vårdfrågor, etik och bemötande

och det är ett fortsatt problem. Tillgången av läkare med palliativ kompetens motsvarar

inte efterfrågan. En palliativ vård med läkare i spetsen är en förutsättning för att kunna

ge en god palliativ vård (Socialstyrelsen 2013).

I resultatet från studien framkom det behov av att få information om vård i palliativt

skede för att kunna se framåt och klara av framtiden. I Kaasalainen et al. (2011) studie

framkom det att det inte finns någon modell för hur vården ska utformas för patienter

med hjärtsvikt. Det som personalen använde sig av var den traditionella modell som

används vid vård i livets slutskede för patienter med cancer. Då en modell saknas blir

det svårare att planera framtida vård för patienter med hjärtsvikt.

Resultatet i studien belyste att när patienterna var i ett palliativt skede önskade de en

mjuk övergång till palliativ vård där de skulle vara väl förberedda. En studie av Lloyd

(2004) belyste svårigheter vid övergång till palliativ vård. Svårigheter bestod av att ge

stöd och information enligt patientens önskemål så de inte skulle känna sig

försummade. Selman et al. (2007) menade att svårigheterna bestod med att planera

vården då patienternas sjukdomsfas går upp och ner.

Resultatet i studien visade att nästan alla samtal patienten hade om sin vård skedde med

en sjuksköterska. Författarna menar att detta stämmer överens med den kliniska

verksamheten där sjuksköterskan är en viktig länk mellan patienter och annan

vårdpersonal. Det är därför viktigt att alltid skapa goda förutsättningar för att samtal

mellan patient och sjuksköterska sker på lämpliga utrymmen där förtroliga och öppna

samtal kan ske. Kourkouta och Papathanasiou (2014) påvisade att många allvarliga

konversationer mellan patient och sjuksköterska ofta skedde i en korridor, på en

avdelning eller ett kontor. I sådana miljöer vågade inte patienten uttrycka sig fritt.

Författarna menade att det blev ett hinder för att skapa en bra relation samt kunna ha

förtroliga samtal där patienten kan uttrycka sig fritt. Resultatet i studien påvisade även

att sjuksköterskan kunde koordinera vården åt dem då många patienter var för sjuka för

att orka ordna sin tillvaro själv. Detta överensstämde med Murray et al. (2002) studie

som belyste att det fanns behov av att distriktssköterskan skulle ha både

specialutbildning i hjärtvård och palliativ vård för att kunna förbättra vården för

patienterna och hjälpa dem att koordinera den. Distriktssköterskan kunde då hjälpa

30

patienten att minska antal sjukhusvistelser (Murrray et al. 2002). Froggat och Houlta

(2002) studie påvisade att distriktssköterskor inom kommunen var bra på att koordinera

vården samt konsultera palliativa team vid behov. De tog hänsyn till att varje patient är

unik och förstod att behoven varierade.

I resultatet i studien framkom att patienterna tyckte att deras tro var en viktig del av livet

och hjälpte dem hantera sin situation bättre. I McSherry och Ross (2010) studie hävdade

avdelningschefen att personalen rutinmässigt frågade sina patienter om de ville träffa en

präst trots det påstod patienterna att de inte fick frågan. Murray et al. (2004) belyste i sin

studie att kyrkans tjänster blev underutnyttjade. Resultatet i studien påvisade behov av

att ha någon att tala med, om sina tankar och om andlighet. Det var speciellt viktigt för

de som levde isolerat och var ensamma. Behovet bekräftades i studien av Murray et al.

(2004) att patienter som hade svårt att komma ut och träffa människor värderade

sällskap mycket högt. Genom att de fick stöd minskade även deras depressiva besvär

(Whelan-Gales et al. 2009).

Resultatet i studien visade att andligt stöd i hemmet var en viktig del i patienternas

omvårdnad. Även Buck et al. (2013) belyste att omvårdnaden var viktig för patienterna

och att de önskade att distriktssköterskan kunde ändra fokus från kroppslig omvårdnad

till viktig existentiell omvårdnad. Resultatet i studien visade att andliga frågor borde

finnas med i patientens vårdplan. Författarna egna erfarenheter överensstämmer med

ovannämnda resultat att det andliga saknas i vårdplanen. Enligt Patientdatalagen (SFS

2008:355) skall uppgifter om patienten dokumenteras samt tillsammans med patienten

om dennes problem, risker, mål och vidtagna eller tänkta åtgärder. Detta styrks även av

Björvell (2015) som menar att syftet med en vårdplan är att vårdpersonalen ska arbeta

för samma mål och genomföra de åtgärder som har beslutats tillsammans med patienten.

Resultatet i studien belyste att patienterna ville bli bemötta på ett fint sätt, få god

omvårdnad och inte ses som en börda för vårdpersonal. De ville känna sig säkra på att

vårdpersonal skulle ta hand om dem när de blev försämrade. Selman et al. (2007)

menade att vårdpersonalen behöver träna på att samtala med patienterna och vara ett bra

stöd för att kunna ge en god vård i ett palliativt skede. Det överensstämmer med Barnes

et al. (2006) studie som visade på ett stort behov av att skapa trygghet för patienterna

och ge dem god vård.

Resultatet visade att dyspné var värre än att ha smärta och upplevdes som en känsla av

kvävning särskilt när patienterna befanns sig i ett palliativt skede. En studie av Ganzini

et al. (2003) styrker detta då dyspné uppgavs vara ett vanligt symptom vid hjärtsvikt och

medverkade till att patienten tillslut inte orkade gå upp ur sängen och blev beroende av

avancerad vård. Seymour et al. (2005) tar upp att andfåddhet ledde till att patienter fick

ändra sina rutiner, lära sig leva med den förändrade livssituationen och hantera sin

läkemedelsbehandling.

I resultatet i studien framgick det att patienterna hade behov att få lindring av sina

symtom. Motsvarande resultat framkom i en studie av Barnes et al. (2006) som visade

att patienternas behov av symptomkontroll inte blev tillfredsställt och bidrog till

fortsatta problem i vården. Författarnas egna upplevelse stämmer överens med detta där

många patienter påpekar att de inte har tillräckligt bra behandling med besvärande

31

symptom. Författarna anser därför att det behövs en förbättrad symptomlindring i

vården. I resultatet framgick det att patienternas medicinska behandling spelade en

livsviktig roll. Enligt Socialstyrelsen (2015) var det runt 8000 fler patienter med

kronisk hjärtsvikt som borde få läkemedelsbehandling för att minska risken för onödig

sjukhusvård, hjärtinfarkt och för tidig död, i en jämförelse mellan landstingen. Endast

Gotland, Västerbotten och Örebro läns landsting når ännu Socialstyrelsens målnivå om

att ge minst 65 procent av patienter med hjärtsvikt så kallad basbehandling, med två

olika läkemedel. Uppemot var tionde som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på

nytt redan inom en månad på grund av underbehandling (Socialstyrelsen 2015).

Resultatet i vår studie visade att egenvård gav patienten en känsla av kontroll. Eldh et

al. (2006) bekräftar detta då det i deras studie framkom att patienterna kände sig

uppmärksammade och respekterade när en sjuksköterska hjälpte dem med sin egenvård.

Även att ett välbefinnande uppnåddes genom att symptom minskades vilket ökade

förmågan att utföra dagliga aktiviteter (Audulv et al. 2009). Andra patienter kunde

istället uppleva det betungande att behöva ha kontroll på egenvården (Audulv et al.

2010). Patienterna upplevdes vara ett hinder i vårdpersonalens arbete om de inte

engagerade sig i sin egenvård (Lockhart et al. 2014). För att få patienter som engagerade

sig i sin egenvård krävdes det ett engagemang från vårdpersonalen (Piamjariyakul et al.

2012). Enligt Gunnarsson et al. (2008) ska distriktssköterskan skapa förutsättningar för

patienten att kunna vara delaktig i sin vård. Författarnas egna erfarenheter av patienter

som inte är engagerade i sin sjukdom behöver mer stöd av sjuksköterskan i form av tid

och täta uppföljningar. Detta stämmer överens med ovanstående resultat och studier om

egenvård.

Resultatet visade att fatigue var ett vanligt symptom och gav minskad självständighet.

Falk et al. (2009) påvisade i sin studie att orsaker till fatigue kunde vara både fysiska

och psykiska besvär. I en annan studie av Pantilat och Steimle (2004) påvisade vikten

av olika former av träning samt att ge recept på aktivitet och passiv aktivitet, som visade

sig ha en god effekt även i senare stadier av hjärtsvikt.

Resultatet i studien påvisade att patienter som drabbades av depression blev mycket

trötta och utmattade. När patienterna fick behandling för sin depression uppskattades det

högt. motsvarande resultat påvisade Lockhart et al. (2014) att depression var ett hinder

för att orka klara av sin egenvård. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2010) fastslår att

vid misstanke om depression ska ett effektivt omhändertagande ske av patienten som

innebär en screening, diagnostik, bedömning och insättning av behandling.

Yrkesverksam personal som arbetar inom hälso- och sjukvård bör därför arbeta med

sina patienter utifrån ett individanpassat arbetssätt (SOSFS 2009:6).

I resultatet framkom att patienter fick ångest av andfåddhet och blev begränsade av vad

de orkade utföra och fick anpassa sina liv. De kände sig som en börda för anhöriga och

personal. Många patienter önskade syrgas i hemmet och god vård. Författarna anser att

det är viktigt att informera patienter och anhöriga om vad som kan erbjudas i hemmet

för att underlätta deras vård samt föra en bra dialog för att få fram vad patienterna anser

vara viktigt i ett palliativt skede. Persson och Eriksson (2015) belyste att det är viktigt

att diskutera patienternas önskemål och ordna vård i hemmet där behandlingar som

syrgas och andra åtgärder skall diskuteras när patienten är i behov av palliativ vård. De

32

övergripande resultaten återspeglade att patienter i palliativt skede är i behov av

symtomkontroll för att få en förbättrad livskvalitet.

Metoddiskussion

Författarna valde att genomföra en systematisk litteraturstudie i syfte att beskriva

forskning rörande patienters omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i

palliativt skede. Stegen i en systematisk litteraturstudie har lämpat sig väl till att finna

relevant forskning genom sökningar i olika databaser. Sökningar valdes att utföras i

databaserna Cinahl och PubMed eftersom de är relevanta inom omvårdnad. Att söka i

flera databaser som har omvårdnadsfokus stärker studiens trovärdighet enligt Henricson

(2012) då det ökar chansen att finna relevanta artiklar. Trots sökningar i flera databaser

framkom det inga fler artiklar som kunde användas till studien än de som fanns i

databasen Cinahl. Sökningar som utfördes i databasen PsycINFO gav inga träffar. Det

kan bero på att PsycINFO är en databas som innehåller ämnen främst inom psykologi

och beteendevetenskap (Karlsson 2012). Vid en första sökning i databaserna Cinahl och

PubMed användes orden heart failure, intervention och palliative care som inte gav

några träffar. Därför lades sökorden hospice och end of life samt den booleska operatorn

AND och OR till vilket resulterade i många träffar. Sökningar i PubMed gav många

träffar men ingen av artiklarna användes till litteraturstudien då artiklarna inte stämde

överens med syftet eller inte klarade av kvalitetsgranskningen. Utöver de

inklusionskriterier som valdes befann sig patienterna även i hemmet och var inskrivna i

slutenvårdens palliativa vård samt på gruppboenden för äldre.

Polit & Becks granskningsmall (2012) användes för att säkerställa artiklarnas kvalitet.

Artiklarna delades upp mellan författarna och kvalitetsgranskades. Artiklarna delades

upp mellan författarna för kvalitetsgranskning. För att säkerställa en likvärdig

bedömning diskuterade författarna om hur artiklarna skulle kvalitetsgranskas vilket

stärker trovärdigheten i studien enligt Henricson (2012). För att styrka artiklarnas

kvalitet så betygsattes de och hade medellåg till hög kvalitet (SBU 2016b) och de med

låg vetenskaplig kvalitet sorterades ut vilket ökar trovärdigheten enligt Henricsson

(2012).

Svårigheten med att få fram artiklar var att få fram material som passade syftet.

Sökningarna resulterade i många träffar men de flesta utgick endast ifrån vårdpersonal

och anhörigas perspektiv och fick därför exkluderas. En svaghet i studien kan vara att

endast tre av de valda artiklarna inkluderade patienters perspektiv. Resterande artiklar

som användes till studien var utförda på både patienter, familjemedlemmar,

familjevårdgivare och vårdpersonal. En av artiklarna inkluderade både patienter med

KOL och hjärtsvikt. Detta gjorde att det ställdes krav på oss som författare för att endast

få fram patienternas perspektiv. Med ett noggrant analysarbete känner vi oss trygga med

att vi redovisat patienternas röst. Om alla de valda artiklarna endast varit utförda på

patienter med hjärtsvikt kunde studiens resultat blivit mer omfattande. Trots att få

artiklar användes anser författarna att de har kunnat svarat på sina forskningsfrågor.

33

Studien kan anses basera på aktuell forskning då artiklarna är utgivna mellan åren 2010

och 2015. Om artiklar äldre än år 2010 hade inkluderats i studien, kunde det möjligen

ha medfört till fler artiklar och ett annat resultat kunde ha framkommit. De artiklar som

framtogs stämde dock väl överens med syftet och bildade flera kategorier i ämnet.

Författarna anser att studien håller hög trovärdighet då den mäter det den utsäger sig att

mäta (Polit & Beck 2012). Författarna använde den aktuella forskningen som finns

vilket enligt Henricson (2012) stärker studiens trovärdighet. Artiklar med olika design

användes till arbetet. Framförallt användes kvalitativ innehållsanalys men även

grounded theory, randomised controlled trial samt etnografisk design förekom. Artiklar

med olika design användes till studien vilket enligt Henricson (2012) kan minska

studiens trovärdighet men författarna tror att det ger en bredare bild av fenomenet.

Artiklarna var gjorda i olika delar av världen och resultatet visar på att patienter

beskriver omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder med liknande behov och åtgärder

hos patienter med hjärtsvikt oavsett om man bor i Nya Zeeland, USA, Kanada eller

Storbritannien. Författarna anser därför att det även är möjligt att tillämpa studiens

resultat till patienter i Sverige.

Manifest innehållsanalys användes där slutsatser kunde dras baserat på vetenskaplig

forskning samt att det ökade kunskapen. Genom analysen kunde författarna få djupare

förståelse i ämnet och visa på fakta. Själva analysarbetet innebar att utgå ifrån vad

texten sade och att författarna behöll det uppenbara och synliga i textens innebörd

(Graneheim & Lundman 2004). Enligt Polit och Beck (2012) bör forskaren ha ett gott

omdöme och ett kritiskt förhållningssätt vid utförandet av en innehållsanalys.

Svårigheten var att hålla isär innehållet i analysarbetet vid bildandet av vissa kategorier.

Författarna är därför medvetna om att innehållet som presenteras i resultatet i

kategorierna kan i någon mån gå in i varandra, samt att andra indelningar skulle vara

möjligt. Dataanalysen kvalitetssäkrades genom att båda författare gemensamt arbetade

med meningsenheter, koder och underkategorier (Henricson 2012). Vidare har extern

granskare (vår handledare) kontrollerat och givit kommentarer om rimligheten i

resultatbeskrivningarna varefter även ändringar har utförts under studiens gång. Detta

stärker trovärdigheten i studien enligt Graneheim och Lundman (2004).

Genom att en noggrann analys av artiklarnas innehåll utfördes kan en överförbarhet bli

fastställd (Polit & Beck 2012). Författarna anser att resultatet har en överförbarhet och

kan tillämpas i klinisk verksamhet genom att redovisning av inklusion- och

exklusionskriterier, datainsamling och urval har gjorts noggrant så att läsare själva kan

bedöma överförbarheten. Resultatet är artikelns kärna (Polit & Beck 2012) och ska

redovisas objektivt utan författarnas egna personliga tyckanden och värderingar

(Henricson 2012. Författarna har medvetet eftersträvat i studiens resultat att hantera sina

egna tankar och personliga tyckande trots att författarna är omvårdnadsansvariga

sjuksköterskor på sjukhus och kommer i kontakt med patienter med hjärtsvikt. Genom

att författarna tillsammans reflekterat och diskuterat över förförståelsen inför

dataanalysen kan det begränsa dess påverkan på resultatet. Det går dock ändå inte att

utesluta att förförståelsen kunde ha påverkat dataanalysen och resultatet (Henricson

2012). Citaten i resultatet har återgetts på engelska för att sammanhanget inte skulle

misstolkas av läsaren. Resultatet ska beskrivas i tillräcklig detalj och ha ett

34

sammanhang. Genom att studien analyserades med en kvalitativ manifest

innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman (2004) så stärks studiens

trovärdighet. Författarna anser att studiens resultat håller en god reliabilitet och att

studien kan reproduceras utifrån studiens syfte och forskningsfrågor (Polit & Beck

2012).

Fortsatt forskning

Författarna tycker att ämnet är mycket intressant och kunskaperna i ämnet är

användbara i framtiden då patienter med hjärtsvikt i palliativt skede ska få bättre vård.

Forskning behövs för att utarbeta en modell specifikt för patienter med hjärtsvikt i

palliativt skede. Många studier finns om förslag på modell men mer forskning om detta

behövs. Det skulle behövas forskning om samarbete mellan olika professioner för

patienter med hjärtsvikt i palliativt skede för att få en bättre personcentrerad vård.

Relevans för klinisk verksamhet

Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en central roll vid arbetet med patienter som har

hjärtsvikt och är en av de viktigaste kontakter patienten har med vården. Resultatet har

betydelse för omvårdnad av patienter i palliativt skede som har behov av att

kommunikationen förbättras mellan vårdpersonal och patienten för att ge en trygg och

god vård. I resultatet framkom kunskap som kan ha betydelse för hur en vårdplan kan

utvecklas och förbättras i vården som ett hjälpmedel för vårdpersonal då de ska arbeta

för att öka livskvaliteten för patienter med hjärtsvikt. Studiens resultat kan tillämpas i

kliniskt arbete. Resultatet har en viktig betydelse för patienterna i verksamheten och ger

positiva effekter i omvårdnaden för att se hela patienten. Studiens resultat riktar sig

också till ledningsansvariga inom hälso- och sjukvård som bör skapa tid och

förutsättningar för vårdpersonal att få mer kunskap samt vidareutveckla hur

omvårdnaden kan ordnas för patienter med hjärtsvikt i livets slutskede. Det är även

viktigt att det skapas förutsättningar för patienter med hjärtsvikt att få mer kunskap om

sin sjukdom även för anhöriga samt ta ställning till hur ett samarbete kan utvecklas

mellan professionerna för att förbättra patientens vård. Examensarbetet kan i klinisk

praxis vara till hjälp för såväl distriktssköterskor i primärvården, inom kommunen och

annan vårdpersonal som möter patienten.

Konklusion

Denna litteraturstudie visar hur man ska bemöta och ta hand om patienter med hjärtsvikt

i palliativt skede. Patienterna behöver mer kunskap om sin sjukdom och stöd att hantera

sina känslor och livsomställning. Det framkommer att ett palliativt arbetssätt för

patienterna saknas och ett nära samarbete mellan olika professioner behöver arbetas

fram. Patienterna har behov att få sina symptom lindrade i hemmet för att få en bättre

livskvalitet. Resultatet tar fram fakta om att det går att göra förbättringar vid lindring av

symptom och omvårdnaden av patienterna. Distriktssköterskan är en länk åt patienten i

möten med olika yrkesutövare och för talan åt patienterna. Patienternas önskan var att få

förbättrad symptomkontroll och kan ges genom bättre kommunikation, information,

kunskap, god vård, andligt stöd, medicinska åtgärder och uppföljningar och är de

faktorer som distriktssköterskan bör ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning.

35

Referenslista

Andersson, B. (2015). Hjärtsvikt-akut. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=101

[2016-02-02]

Arman, M. (2015). Patientens värld med problem, behov och begär. Arman, M.,

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. 1. Uppl.

Stockholm: Liber AB, ss. 82-90.

Audulv, Å., Asplund, K & Norbergh, K.G. (2010). Who's in charge? The role of

responsibility attribution in self-management among people with chronic illness. Patient

Education and Counselling, 81(1), 94-100. doi: 10.1016/j.pec.2009.12.007

Audulv, Å., Norbergh, K.G., Asplund. & Hörnsten,Å. (2009). An ongoing process of

inner negotiation: a grounded theory study of self-management among people living

with chronic illness. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(4), 283-

293. doi: 10.1111/j.1752-9824.2009.01039.x

Barnes, S., Gott, M., Payne, S., Parker, C., Seamark, D., Garibella, S. & Small, N.

(2006). Prevalence of symptoms in a community-based sample of heart failure patients.

Journal of Pain and Symptom Management, 32(3), 208-216. doi:

10.1016/j.jpainsymman.2006.04.005

Beck-Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård- också I livets slutskede. Strang,

P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss

169–178.

Bekelman, D.B., Hooker, S., Nowels, C.T., Main, D.S., Meek, P., Mcbryde, C., Hattler,

B., Lorenz, K.A. & Heidenreich, P.A. (2014). Feasability and acceptability of a

collaborative care intervention to improve symptoms and quality of life in chronic heart

failure: Mixed methods pilot trial. Journal of Palliative Medicine, 17(2), 145-151. doi:

10.1089/jpm.2013.0143

Bekelman, D.B., Nowels, C.T., Retrum, J.H., Allen, L.A., Shakar, S., Hutt, E.,

Heyborne, T., Main, D.S. & Kutner, J.S. (2011). Giving voice to patients and family

caregivers needs in chronic heart failure: implications for palliative care programs.

Journal of Palliative Medicine, 14(12), 1317-1324. doi: 10.1089/jpm.2011.0179

Björvell, C. (red.) (2015) Patientjournalens innehåll och funktion. Vårdhandboken.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Dokumentation/Patientjournalens-innehall-och-

funktion [2016-10-17]

Buck, H., Zambroski, C., Garrison, C. & McMillan, S. (2013). “Everything They Were

Discussing, We Were Already Doing”: Hospice Heart Failure Caregivers Reflect on a

Palliative Caregiving Intervention. Journal Hospital Palliative Nursing, 15(4), 218-224.

doi: 10.1097/NJH.0b013e3182777738

36

Bui, AL., Horwich, TB. & Fonarow, GC. (2011) Epidemiology and risk profile of

heart failure. Nature Reviews Cardiology, 8 (1), 30–41. doi:

10.1038/nrcardio.2010.165

Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J.J.V., Ponikowski, P.,

Poole-Wilson, P.A., Strömberg, A., J. van Veldhuisen, D.J., Atar, D., Hoes, A.W.,

Keren, A., Mebazza, A., Nieminen, M., Giuliana Priori, S.G. & Swedberg, K.

(2008). ESC Guidelines for the diagnosis and Treatment of acute and chronic heart

failure 2008. European Journal of Heart Failure 2008, 10(10), 933-989.

doi: 10.1016/j.ejheart.2008.08.005

Ding, Q., Yehle, K., Edwards, N. &Griggs, R. (2014). Geriatric Heart

Failure:Awareness, Evaluation, and Treatment in Primary Care. The Journal of

Nurse Practitioners, 10 (1), 49-54.

Dionne-Odom, J.N., Kono, A., Frost, J., Jackson, L., Ellis, D., Ahmed, A., Azuero, A.

& Bakitas, M. (2014). Translating and testing the ENABLE: CHF-PC concurrent

palliative care model for older adults with heart failure and their family caregivers.

Journal of Palliative Medicine, 17(9), 995–1003. doi: 10.1089/jpm.2013.0680

Eckerdal, G. (2012). Sluten palliativ vård och hospice. Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.)

Palliativ medicin och vård. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss 162–168.

Ekman, I. (2005). Hemsjukvård och palliativ vård. Strömberg, A. (red.) Vård vid

hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur.

Eldh, A.C. Ekman, I. & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and

non-participation in health care. Nursing Ethics, 13(5), 503–514.

Elliot, P., Andersson, B., Arbustini, E., Bilinska, Z., Cecchi, F., Charron, P., Dubourg,

O., Kühl, U., Maisch, B., Mckenna, W., Monserrat, L., Pankuweit, S., Rapezzi, C.,

Seferovic, P., Tavazzi, L. & Keren, A. (2008). Classification of the cardiomyopathies: a

position statement from the european society of cardiology working group on

myocardial and pericardial diseases. European Heart Journal, 29, 270-276. doi:

10.1093/eurheartj/ehm342

Falk, K., Patel, H., Swedberg, K. & Ekman, I. (2009). Fatigue in patients with chronic

heart failure - a burden associated with emotional and symptom distress. European

Journal of Cardiovascular Nursing, 8(2), 91-96. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2008.07.002

Froggat, K. & Hoult, L. (2002). Developing palliative care practice in nursing and

residental care homes: The role of clinical nurse specialist. Journal of Clinical Nursing,

11, 802-808. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00698.x

Ganzini, L., Dobscha, S.K., Heintz, R.T. & Press, N. (2003). Oregons physicians´

perceptions of patients who request assisted suicide and their families. Journal of

Palliative Medicine, 6(3), 381-391. doi: 10.1089/109662103322144691

37

Gilbody, s., Bower, P., Richards, D. & Sutton, A-J. (2006). Collaborative care for

depression: a cumulative meta-analysis and review of longer-term outcomes. Archives

of Internal Medicine, 166(21), 2314–2321. doi: 10.1001/archinte.166.21.2314

Gott, M., Barnes, S., Parker, C., Payne, S., Seamark, D., Gabriella, S. & Small., S.

(2007). Dying trajectories in heart failure. Palliative Medicine, 21(2), 95-99.

doi: 10.1177/0269216307076348

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing

research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grefberg, N. & Johansson, L-G. (2008). Medicinboken. Stockholm: Liber.

Gunnarsson, E., Gusdal, A., Jarl, E.M., Johansson, I., Rising, I., Strender, I.,

Törnvall, E. & Östlinder, G. (2008). Kompetensbeskrivning: legitimerad

sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska.

http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-

svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/distriktskoterska.kompbeskr.webb.pdf [2016-10-24]

Hendersen, V. (1991). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Borås:

Almqvist & Wiksell.

Henricson, M. (2012). Diskussion. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och

metod: Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur AB, ss.

472–479.

Heyland, D.K., Dodek, P., Groll, D., Gafni, A., Pichora, D., Shortt, S., Tranmer, J.,

Lazar, N., Kutsogiannis, J. & Lam, M. (2006). What matters most in end-of-life care:

perceptions of seriously ill patients and their family members. Canadian Researcher

End-of-Life Network. 174(5). doi: 10.1503/cmaj.050626

Hjärt - Lungfonden (2015). Hjärtsvikt: Vad är det?

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/ [2016-01-

17]

Hobbs, R., Korewicki, J., Cleland, J.G.F., Eastaugh, J. & Freemantle, N. (2005). The

diagnosis of heart failure in European primary care: The improvement programme

survey of perception and practice. European Journal of Heart Failure, 7(5), 768-

779. doi: 10.1016/j.ejheart.2005.01.018

Jacobsson, A. Phil-Lindgren, E. & Fridlund, B. (2001). Malnutrition in patients

suffering from chronic heart failure: the nurse`s care. European Journal of Heart

Failure, 3(4), 449–456.

Jontell, M. & Mobacken, H. (2014). Munhålans sjukdomar. Ramström, H. (red.)

Läkemedelsboken 2014. 19. uppl. Lund: Elanders Sverige AB, ss. 783–799.

38

Kaasalainen, S., Strachan, P., Brazil, K., Marshall, D., Willison, K., Dolovich, L.,

Taniguchi, A. & Demers, C. (2011). Managing Palliative Care for Adults With

Advanced Heart Failure. Canadian Journal of Nursing Research, 43 (3), 38-57.

Kaasalainen, S., Strachan, P.H., Heckman, G.A., D’elia, T., Mckelvie, R.S., Mcainey,

C., Stolee, P., Van der Horst, M.L., Kelley, M.L. & Demers, C. (2013). Living and

dying with heart failure in long-term care: experiences of residents and their family

members. International Journal of Palliative Nursing, 19(8), 375-382. doi

10.12968/ijpn.2013.19.8.375

Karlsson, E.H. (2012). Informationssökning. Henricsson, M. (red.) Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur AB. ss,

96–113.

Katon, W.J., Lin, E.H.B., Von Horff, M., Ciechanowski, P., Ludman, E.J., Young, B.,

Peterson, D., Rutter, C.M., McGregor, M. & McCulloch, D. (2010a). Collaborative

Care for Patients with Depression and Chronic Illnesses. The New England Journal of

Medicine, (363), 2611-2620. doi: 10.1056/NEJMoa1003955

Katon, W., Unützer, J., Wells, K. & Jones, L. (2010b). Collaborative depression care:

history, evolution and ways to enhance dissemination and sustainability. General

Hospital Psychiatry, 32(5), 456–464. doi: 10.1016/j.genhosppsych.2010.04.001

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och

metod- Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur, ss. 69–

90.

Klindtworth, K., Oster, P., Hage, K., Krause, O., Bleidorn, J. & Schneider, N.

(2015). Living with and dying from advancced heart failure: Understanding the

needs of older patients at the end of live. BioMedCentral Geriatrics, 15 (125). doi:

10.1186/s12877-015-0124-y

Kourkouta, L. & Papathanasiou, I. (2014). Communication in nursing practice.

MATERIASOCIOMEDICA Journal of the Academy of Medical Sciences of Bosnia and

Herzegovina. 26 (1). 65–67. doi: 10.5455/msm.2014.26.65-67

Köberich, S., Lohrmann, C., Mittag, O. & Dassen, T. (2014). Effects of a hospital-

based education programme on self-care behaviour, care dependency and quality of

life in patients with heart failure: a randomised controlled trial. Journal of Clinical

Nursing, 24(11-12), 1643–1655. doi: 10.1111/jocn.12766

Lainscak, L., Blue, L., Clark, A.L., Dahlström, U., Ekman, I., McDonagh, T.,

McMurray, J.J., Ryder, M., Stewart, S., Strömberg, A. & Jaarsma, T. (2010). Self-

care management om heart failure: practical recommendations from the patient care

committe of the heart failure association of the European society of cardiology.

European journal of Heart Failure, 13(2), 115-126. doi: 10.1093/eurjhf/hfq219

39

Liljeroos, M., Ågren, S., Jaarsma. & Årestedt, K. (2015). Long term follow-up after

a randomized integrated educational and psychosocial intervention in patient-partner

dyads affected by heart failure. PLoS One, 10(9), 1–16. doi:

10.1371./journal.pone.0138058

Ljung, S. (2010). Hemsjukvård. Drevenhorn, E. (red.) Sjuksköterskans roll i

hemsjukvården. Lund: Studentlitteratur, ss. 31-35.

Lloyd, L. (2004) Mortality and morality: ageing and the ethics of care. Ageing and

Society, 24(2), 235-256. Doi: 10.1017/S0144686X03001648

Lockhart, E., Foreman, J., Mase, R. & Heisler, M. (2014). Heart failure patients’

experiences of a self-management peer support program: A qualitative study. Heart &

Lung, (43) 4, 292-298. doi: 10.1016/j.hrtlng.2014.04.008

Lowey, S.E., Norton, S.A., Quinn, J.R. & Quill, T.E. (2013). Living with advanced

heart failure or copd: Experiences and goals of individuals nearing the end of life.

Research in Nursing and Health, 36(4), 349–358. doi:10.1002/nur.21546

Läkemedelsverket (2006). Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt:

Behandlingsrekommendation. https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-

ssjukvard/behandlingsrekommendationer/hjartsvikt_bokm%C3%A4rken.pdf

[2016-10-03]

McSherry, W. & Ross, L. (2010). Spiritual Assessment in Healthcare practice

[Elektronisk] M&K, Keswick Chapter 4. ss. 57–58.

Melin-Johansson, C. (2010a). Vård i livets slutskede. Drevenhorn, E. (red.)

Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 175–196.

Melin-Johansson, C. (2010b). Kvalificerad vård i hemmet. Drevenhorn, E.(red.)

Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 133–138.

Metzger, M., Norton, S., Quinn, J. & Gramling, R. (2013). Patient and family members’

perceptions of palliative care in heart failure. Heart & Lung, 42(2), 112-119. doi:

10.1016/j.hrtlng.2012.11.002

Murray, S.A., Boyd, K., Kendall, M., Worth, A., Benton, F., & Clausen, H. (2002).

Dying of lung cancer or cardiac failure: Prospective qualitative interview study of

patients and their carers in the community. British Medical Journal, 325(7370), 929-

932. doi: 10.1136/bmj.325.7370.929

Murray, S.A., Kendall, M., Boyd, K.. Worth, A. & Benton, T.F. (2004). Exploring the

spiritual needs of people dying of lungcancer or heartfailure: A prospective qualitative

interview study of patients and their carers. Palliative Medicine, 18(1), 39–45.

40

Pantilat, S.Z. & Steimle, A.E. (2004). Palliative care for patients with heart failure.

Journal of American Medical Association, 291 (20). 2476–2482. doi:

10.1001/jama.291.20.2476

Persson, H. & Eriksson, B. (2014). Hjärtsvikt. Ramström, H. (red.)

Läkemedelsboken. Mölnlycke: Läkemedelsverket, ss. 320–334.

Persson, H. & Eriksson, B. (2015). Hjärtsvikt. Ramström, H. (red.) Läkemedelsboken,

https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hjartsvikt.html [2016-11-12]

Petersson, P. & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. Henricson, M. (red.)

Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad. Uppl. 1.

Polen: Studentlitteratur AB, ss. 289–301.

Piamjariyakul, U., Smith, C.E., Werkowitch, M. & Elyachar, A. (2012). Part I: Heart

failure home management: Patients, multidisciplinary health care professionals and

family caregivers' perspectives. Applied Nursing Research, 25 (4), 239-245. doi

10.1016/j.apnr.2011.05.001

Pizzi, M.A. (2014). Promoting health, wellness, and quality of life at the end of life:

hospice interdisciplinary perspectives on creating a good death. Journal of Allied

Health, 43(4), 212-220.

Polit, D.F. & Beck, C.H. (2012) Nursing reasearch: generating and assessing

evidence for nursing practice. Philadephia: Lippincott Williams & Wilkings.

Remme, W. J. & Swedberg, K. (2001). Guidelines for the diagnosis and treatment of

chronic heart failure. European Heart Journal, 22(17), 1527-1560. doi:

10.1053/euhj.2001.2783

Rahm-Hallberg, I. & Hamrin, E. (2016). Omvårdnad. I nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ [2016-12-02]

Ross, L., & Austin, J. (2015). Spiritual needs and spiritual support preferences of people

with end-stage heart failure and their carers:implications for nurse managers. Journal of

Nursing Management, 23, 87-95. doi: 10.1111/jonm.12087

Rössner, S. (2016). Diagnos. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diagnos[2016-12-02]

Selin-Törnqvist, M. (1995). I behov av intensiv omvårdnad. Borås: Natur och Kultur

Selman, L., Harding, R., Beynon, T., Hodson, F., Coady, E., Hazeldine, C., Walton, M.,

Gibbs, L. & Higginson, I. (2007). Improving end-of-life care for patients with chronic

41

heart failure: “Let´s hope it´ll get better, when I know in my heart of hearts it won´t”.

Heart, 93, 963–967. doi: 10.1136/hrt.2006.106518

Seymour, J., Witherspoon, R., Gott, M., Payne, S. & Owen, T. (2005). End-of-life Care.

Promoting Comfort, Choice and Well-Being for Older People [Elektronisk]. Policy

Press: Bristol.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring: En kartläggning av

hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126-

59_200812659.pdf [16-01-06]

Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4 [2016-11-12]

Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede:

Vägledning, rekommendationer och indikatorer: Stöd för styrning och ledning.

Stockholm: Socialstyrelsens Publikationer.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf

[2016-11-12]

Socialstyrelsen. (2015). Tusentals kroniskt hjärtsjuka går miste om bästa

behandlingen.

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015december/tusentalskroniskthjartsjukagar

misteombastabehandling [2016-01-22]

Socialstyrelsen. (2016a). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt

kunskapsunderlag: Hjärtsvikt Bilaga.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerhjartsjukvard/sokiriktlinjerna/hjarts

vikt-nyhaiiiv-ejektionsf1 [2016-09-28]

Socialstyrelsen. (2016b). Samverkan med patienten.

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/ledningssystem/samverkamedpatienten

[201-11-12]

42

SOSFS 2009:6. Senaste versionen av SOSFS 2009:6: Bedömningen av om en hälso-

och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2001:6. Statens offentliga utredningar: Till stadsrådet och chefen för

socialdepartementet. Stockholm: Socialdepartementet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2014). Utvärdering av metoder i

hälso- och sjukvården: En handbok.

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel04.pdf. [2016-01-

15]

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2016a). Utvärdering av metoder

i hälso- och sjukvården: inledning.

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel01.pdf

[2016-08-25]

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2016b) En översikt av stegen i en

systematisk utvärdering: En handbok.

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel02.pdf [2016-10-

03]

Strang, P. & Beck-Friis, B. (2012) Ett palliativt förhållningssätt- enligt WHO.

Strang, P. (red.) Stockholm: Liber, ss. 30–34.

Steinhauser, K.E., Christakis, N.A., Clipp, E.C., McNeilly, M., McIntyre, L. &

Tulsky,J.A. (2000). Factors considered important at

the end of life by patients, family, physicians, and other care providers. Journal of

American Medical Association, 284(19), 2476–2482.

Sturtz, M. & Held, M. (2009). Managing acute decompensated heart failure.

American Nurse Today, 4(2).

Thompson, G. & McClement, S. (2002). Defining and determining quality in end-of-life

care. International Journal of Palliative Nursing, 8 (6), 288–293. doi:

10.12968/ijpn.2002.8.6.10499

Thompson, D. (2007). Improving end-of-life care for patients with chronic heart

failure. Heart, 93, 901–902. doi: 10.1136/hrt.2006.109330

43

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod:

Från ide till examination inom omvårdnad. Polen: Studentlitteratur, ss. 482–496.

Wallerstedt, B., Sahlberg-Blom, E., Benzein, E. & Andershed, B. (2012).

Identification and documentation of persons being in palliative care regardless of age,

diagnosis and places of care, and their use of a sitting service at the end of life.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 561-568. doi: 10.1111/j.1471-

6712.2011.00966.x

Waterworth, S. & Jorgensen, D. (2010). It´s not just about heart failure- voices of older

people in transition to dependence and death. Health and Social Care in the Community,

18(2), 199-207. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x

Whelan-Gales, M.A., Quinn, G.M.T., Maloni, J. & Fitzpatrick, J.J. (2009) Spiritual

well-being, spiritual practices and depressive symptoms among elderly patients

hospitalized with acute heart failure. Geriatric Nursing, 30(5), 312-317. doi:

10.1016/j.gerinurse.2009.04.001

Världshälsoorganisationen [WHO] (2002). Definition av palliativ vård. National

cancer control programs: policies and managerial guidelines.

http://www.nrpv.se/vad-ar-palliativ-vard/ [2016-02-03]

Världshälsoorganisationen [WHO] (2016a). Palliative care for noncommunicable

diseases: a global snapshot in 2015.

http://www.who.int/ncds/management/palliative-care/palliative-care-NCDs/en/

[2016-10-13]

Världshälsoorganisationen [WHO] 2016b). Noncommunicable diseases and their risk

factors: palliative care. http://www.who.int/ncds/management/palliative-care/en/ [2016-

10-13]

Wikström, G. (2014). Hjärtsvikt. Persson, H. & Wikström, G. (red.) Palliativ vård.

Lund: Studentlitteratur, ss. 193–207.

Wiqzell, H. & Malmquist, J. (2016a). Symtom. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symtom [2016-12-01]

44

Wiqzell, H. & Malmquist, J. (2016b). Behov. I Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/behov [2016-12-02]

Zapka, J.G., Moran, W.P., Goodlin, S.J. & Knott, K. (2007). Advanced Heart Failure:

Prognosis, Uncertainty, and Decision Making. Congestive Heart Failure. 13(5), 268-

274. doi: 10.1111/j.1527-5299.2007.07184.x

Bilaga 1

Bilaga Matris över artiklar som var inkluderade i resultatet.

Författare,

publiceringsår,

titel, tidskrift och land

Syfte Design och

analys Urval och metod för

datainsamling Resultat

Vetenskaplig

kvalitet

Bekelman, D-B., Nowels, C-T.,

Retrum, J-H.,

Allen, L-A., Shakar, S., Hutt, E.,

Heyborne, T.,

Main, D-S. & Kutner, J-S. (2011). Giving voice to

patients and family caregivers needs in

chronic heart

failure: implications for

palliative care

programs Journal of

palliative medicine USA

Syftet var att beskriva

hjärtsviktspatienter

och deras familjevårdgivares

största bekymmer

och behov. Samt utforska hur och när

palliativ vård skulle

vara till nytta för dem.

Kvalitativ metod Grounded

Theory

Fördjupade semistrukturerade

intervjuer med 33

polikliniska patienter och 20

familjevårdgivare.

Deltagarna önskade stöd tidigt i sjukdomen

för att anpassa sig till

begränsningar och framtida utveckling

genom lindring av ett

antal olika symptom och genom att inkludera

anhöriga i ett team, som

skulle hjälpa patienten. De önskade palliativ

vård tidigt i sin

sjukdom samtidigt som de ville ha riktad

sjukvård koordinerat av

en vårdgivare som förstod sig på

sjukdomen och som

kände patienten väl. Vissa avvikande behov

och preferenser hittades

baserat på ålder och hälsa.

Hög kvalitet

Bekelman, D.B.,

Hooker, S., Nowels, C.T.,

Main, D.S., Meek,

P., Mcbryde, C., Hattler, B., Lorenz,

K.A.,&

Heidenreich, P.A. (2014). Feasability and

acceptability of a collaborative care

intervention to

improve symptoms and quality of life

in chronic heart

failure: Mixed methods pilot trial Journal of

palliative medicine USA

Syftet var att

bestämma hur genomförbar och

godtagbar CASA-

modellen var samt identifiera

nödvändiga

förbättringar.

Kvantitativ och

kvalitativ metod Random

controlled trial

CASA

interventionen inkluderade

rådgivning och

semistrukturerade intervjuer

framförallt via

telefon. 15 polikliniska

patienter med

kronisk hjärtsvikt deltog i studien.

Patienterna i de

kvalitativa intervjuerna meddelade en positiv

upplevelse samt

tillhandahöll konstruktiv kritik. De i studien som

testade positivt för depression behandlades

för det eller visade sig

trots resultatet inte ha en depression.

Medelhög

kvalitet

Dionne-Odom,

J.N., Kono, A., Frost, J., Jackson,

L., Ellis, D.,

Ahmed, A., Azuero, A. &

Bakitas, M. (2014). Translating and testing the

ENABLE: CHF-PC

concurrent palliative care

model for older

adults with heart failure and their

family caregivers Journal of palliative medicine USA

Syftet var att

utforska om interventionerna var

effektiv samt vilken

effekt interventionerna

hade på patienterna

baserat på deltagarnas

utfallsmått i studien.

Kvalitativ metod Innehållsanalys

Semistrukturerade

intervjuer utfördes av 15 specialist- sjuksköterskor. Elva

patienter samt elva familjevårdgivare

deltog i studien.

Sjuksköterskorna

beskriver barriärer vid initiering av palliativ

vård, vad som ska sätta

igång en introduktion om palliativ vård till

patienten samt förslag

för att förbättra interventionerna.

Intervjuerna avslöjade

att innehållet i interventionerna var

relevant och omfattande

när det gällde patienter och anhörigas

bekymmer om

hjärtsvikt. Patienterna

ansåg att

interventionerna skulle

vara tillgängliga tidigare i sjukdomen.

Interventionernas gav

liten till medel effekt för deltagarna.

Hög kvalitet

Kaasalainen, S., Strachan, P.,

Brazil, K.,

Marshall, D., Willison, K.,

Dolovich, L.,

Taniguchi, A. & Demers, C. (2011) Managing

Palliative Care for

Adults With

Advanced Heart

Failure. Canadian Journal

of Nursing

Research Kanada

Att beskriva vårdprocessen, från

patienter som är

döende i avancerad hjärtsvikt och deras

anhöriga samt

vårdpersonal i kommunen om deras

erfarenheter från

vården.

Kvalitativ metod

Innehållsanalys

Semistrukturerade intervjuer utfördes

med 8 patienter, 10

anhöriga, 11 sjuksköterskor, 3

läkare samt 3

apotekare.

Patienter beskrev att de levde med fatigue,

smärta, andfåddhet och

nedsatt funktion och beskrev behov av

interventioner.

Familjemedlemmar som vårdgivare beskrev att

försöka överleva att

vara anhörig vårdare. De beskrev även

om bördan och att de

levde på hoppet. Hälso och sjukvårds

personal beskrev deras

roll att försöka att koordinera vården,

bygga vården på

expertis, klara av att handha medicinering

och försöka optimera

det interprofessionella samarbetet. Alla

deltagarna i studien

strävade efter att effektivisera

symtomkontroll, vara nöjd med vården och få

en fridfull död.

Hög kvalitet

Kaasalainen, S., Strachan, P.H.,

Heckman, G.A.,

D’elia, T., Mckelvie, R.S.,

Mcainey, C.,

Stolee, P., Van der Horst, M.L.,

Kelley, M.L. &

Demers, C. (2013). Living and dying

with heart failure in

long-term care: experiences of

residents and their

family members International

journal of palliative

nursing Kanada

Syftet var att utforska vilka

erfarenheter och

upplevelser patienter som levde och/ eller

var döende i

hjärtsvikt på vårdboenden samt

deras

familjemedlemmar hade.

Kvalitativ metod Innehållsanalys

Intervjuer skedde personligen eller via

telefon. Deltagarna

var sju patienter boende på vårdhem

samt sju

familjemedlemmar.

Huvudsakliga teman som framkom var

Begränsad förståelse för

hjärtsviktsdiagnosen, leva med begränsningar

och samsjuklighet, ta

beslut om övergång till vård i livets slutskede,

samt lära sig

kommunicera. Oftast skedde

kommunikationen via

sjuksköterskan då problem eller

förändringar behövde

utföras. Stöd från personal och

anhöriga var viktigt.

Patienterna ansåg

medicinering som den

viktigaste komponent

för deras vård.

Hög kvalitet

Lowey, S.E., Norton, S.A.,

Quinn, J.R. &

Quill, T.E. (2013). Living with

advanced heart

failure or copd: Experiences and

goals of individuals

nearing the end of life Research in nursing

and health USA

Syftet var att beskriva upplevelser

och mål för patienter

med hjärtsvikt i livets slutskede och

COPD som nyligen

skrivits ut från sjukhuset.

Kvalitativ metod Innehållsanalys

40 semi- strukturerade

intervjuer utfördes.

20 patienter med hjärtsvikt och/ eller

COPD deltog i

studien.

Trots att vissa tillstånd ansågs livshotande av

läkare trodde

patienterna fortfarande att de hade tid kvar i

livet. De hoppades att

sjukdomen skulle hålla sig stabil, trots att deras

specifika erfarenheter

gjorde att de trodde de eventuellt

försämrades. Alla

förväntade sig att

läkaren skulle tala om

när sjukdomen blev

livshotande.

Hög kvalitet

Metzger, M., Norton, S., Quinn,

J. & Gramling, R.

(2013). Patient and family

members

perceptions of palliative care in

heart failure Heart & Lung USA

Syftet var att beskriva patienter

med hjärtsvikt och

deras familjemedlemmars

erfarenhet och

uppfattning av konsultation med

slutenvårdspatienter

om palliativ vård.

Kvalitativ metod Innehållsanalys

40 Semistrukturerade

intervjuer utfördes

med 24 patienter och 16

familjemedlemmar.

4 huvudteman framkom. Deltagarna

var generellt dåligt

förberedda på konsultation för

palliativ vård. De

beskrev huvudsakligen en stödjande roll vid

palliativ vård. Ofta

förkastade eller ville de vänta med pallitiv vård

om de trodde att vården

var synonymt med Hospice.

Hög kvalitet

Ross, L., & Austin, J. (2015). Spiritual needs and

spiritual support preferences of

people with end-

stage heart failure and their

carers:implications

for nurse managers. Journal of Nursing

Management Storbritannien

Syftet var att identifiera det

spirituella behov och

stöd som föredras i vård i livets

slutskede av

hjärtsviktspatienter och vårdare och att

utveckla ett

spirituellt stöd med riktlinjer lokalt.

Kvalitativ metod Etnografisk

design

47 semistruktererade

intervjuer utfördes

med 16 Deltagare i en Fokusgrupp.

Patienterna hade spirituella och

existentiella behov vid

vård i livets slutskede och välkomnade

palliativa vård.

Medelhög kvalitet

Waterworth, S. &

Jorgensen, D. (2010). It´s not just about

heart failure- voices of older

people in transition

to dependence and death. Health and Social

Care in the Community. Nya Zeeland

Syftet var att

utforska erfarenheter av äldre människor

med hjärtsvikt från

oberoende till beroende och för

några till döden.

Kvalitativ metod Grounded theory Longitudinell

design med induktiv ansats

79

Semistrukturerade intervjuer utfördes

med 25 patienter

Patienternas

sjukdomtillstånd pendlade och det

försvårade

bedömningen om när patienten skulle vårdas i

livets slutskede.

Patienterna i studien uppgav att tillit till

vårdpersonal var viktigt

och trodde de skulle få god vård. De avslöjade

rädsla av bli en börda

och mer beroende vid försämring.

Hög kvalitet