närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

nr 1 | 2014

Porträtt: Joan Yuan - jorden runt på 33 år

fliP for english

Akademisk representation på SUS

Masspektrometricentrum har öppnat på BMC

vad händer i mediebruset? tema: det nya medielandskaPet

forum medicumBifogat detta nummer av Närv finns en presentation av projektet Forum Medi-cum, ett nytt hälsoveten-skapligt och medicinskt kunskapscentrum, där verksamheten i nuva-rande HSCs lokaler på Baravägen flyttar in i en ny byggnation i anslutning till be-fintliga BMC utmed Sölvegatan. Projektet syftar till att integrera verksamheterna på HSC (Health Sciences Centre) och BMC (Biomedicinskt centrum) och innebär en stor strategisk satsning för

hela fakulteten. Målet är att skapa en naturlig mö-

tesplats för fakultetens alla verksamheter och den

angränsande universitetssjukvården i Lund.

ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Mar-tinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Ka-tarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl och Mohsin Mohammed

omslagsfoto närv & nerve Most Photos

redigeringSofia B Liljedahl, redaktör

tryckElanders Sverige AB

foto till vänster: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal

adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

2

vad händer i mediebruset?Hur fungerar egentligen mediavärlden i dag när tidnings-

redaktioner krymper och när allmänreportrar ska skriva om

vetenskap? Många medier finns i dag på webben och i sociala

medier - hur ska man förhålla sig till det och vilka är bra att

använda sig av? Närv reder ut begreppen i detta nummers

temadel och ni får några handfasta tips på vägen.

Under några intensiva dagar fick HIV-forskare från fakul-

teten känna på hur det är när media från hela världen ringer

och vill ta del av nya resultat. Hur det var kan du läsa om på

sidan 13.

Lunds universitet har anställt en internationell kommunika-

tör med fokus på mediafrågor. Hon använder film för att nå ut

i världen. Henne träffar ni på engelska, på sidan 12.

Fakultetens forskare som figurerar mest i media är

Charlotte Erlanson-Albertsson som forskar om aptitreglering

och energibalans. Hon delar med sig av sin mediastrategi på

sidan 11.

Trevlig läsning!

sofia b liljedahl, redaktörsofia_b.liljedahl@med.lu.se

Kontakta mig gärna med tips & idéer!

Missa inte:

9

5

TEMA: Det nya medielandskapet

Luke Skywalker stjärna på BMC

3

Porträtt

Jorden runt på 33 årFödd i Kina, uppvuxen i Lund, PhD och postdoc i USA och nu

forskargruppsledare i Lund. Joan Yuan har gjort en resa över

hela världen. Med ett stort leende berättar hon om hur det var

att komma tillbaka till Lund.

- Första dagen tillbaka på BMC kändes på något sätt helt

overklig. Samma korridorer som jag gått i som student och nu är

jag här som forskargruppsledare. En underlig men positiv känsla.

Jag trivdes här som student och jag trivs här nu!

till sverige som 10-åringJoan kom till Sverige från den kinesiska staden Shenyang som

10-åring. Pappan fi ck en forskartjänst och familjen hade länge

haft en dröm om att komma ut i världen. Det blev Lund och här

har familjen stannat.

Joan Yuan har hunnit med mycket under sina 33 år. Idag

forskar hon och hennes grupp på utveckling av vita blodkroppar.

Hur benmärgstransplantationer kan förbättras och hur man kan

minska infektionskänsligheten hos patienterna efteråt.

- Jag läste Biomedicinprogrammet i Lund och det var det

som gjorde att jag ville bli forskare. Vi fi ck hantera egna frå-

geställningar och söka svar på ett självständigt sätt. Det lärde

jag mig redan som student och det väckte min nyfi kenhet för

forskningen.

vill man så kan manDet blev drygt sju år vid University of Virginia i USA för Joan.

Först som utbytesstudent och sedan som doktorand. “Jag gjorde

en lång forskarutbildning på nästan sex år, men det var en viktig

tid då jag byggde upp mycket självförtroende både som forskare

och som person.” Efter ytterligare tre år som postdoc på Natio-

nal Institutes of Health in Bethesda, Maryland, USA är hon nu

ett årtionde senare åter i Lund.

- Det jag framför allt har med mig från mina år i USA är “vill

man så kan man”! Jobbetiken är hårdare där på många sätt.

Man förväntas prestera och dagarna i labbet blir ofta långa och

krävande. Det är ett tufft men också positivt arbetsklimat. Det

positiva är att det inte är fult att man vill framåt. Det är bara att

köra på och det passar mig!

Som gruppledare vill Joan vara en bra förebild, någon man

kan vända sig till. Hon hoppas att hon förmedlar en öppenhet

hon själv ibland saknar hos äldre forskarkollegor. Hon vill blogga

och använder gärna sociala medier i sin roll som forskare.

- Kan jag ge andra, framför allt unga kvinnor som vill satsa

på en forskarkarriär, en känsla av “kan hon så kan jag”, så har

jag verkligen gjort en insats säger hon.

text: katarina branZén

FOTO: Joan Yuan i en bambuskog i Suzhou, Kina, 2013. Bilden är tagen av Jeremy Daniel.

4

vad gör en husförman?närv frågar nicole gustavsson, husförman för locus medicus malmoensis

vad gör en husförman?Jag är allt-i-allo när det gäller att se till så att verksamheten

i huset fungerar. Varje vecka hyrs lokalerna ut för fester,

föreläsningar och andra tillställningar. Det kan vara allt ifrån

dop och bröllopsfester till studentpubar och sjukhusets

klinikmöten. Och så håller jag koll på underhållsbehoven.

vad sysslar husförmannen med rent konkret?T.ex. visar jag lokalen. Annars handlar det mycket

om att samordna medan det är andra som jobbar

med det praktiska. Jag svarar på frågor, ser till att

kontraktskrivning och nyckelöverlämning fungerar samt

att personal vid arrangemangen får lön m.m.

vem kan komma i fråga för jobbet?Det är en ideell ettårig tjänst som utlyses av Medicinska

föreningen. Föreningens fullmäktige beslutar om vem

som får uppdraget.

det är en mycket vacker byggnad – vad har du att säga om den?Många studenter har säkert i likhet med mig goda

upplevelser härifrån. Huset uppfördes som ett

sjukhuskapell, men har mig veterligen aldrig använts

för det ändamålet. Innan Medicinska föreningen fick

uthyrningsrätt 2011 var det förråd i lokalen. Tack vare

en donation från Evy och Gunnar Sandbergs stiftelse

kunde byggnaden renoveras och utrustas med ett

restaurangkök.

vad gör du annars?Jag studerar på läkarprogrammets sjunde termin i Malmö,

och lämnar nu över stafettpinnen till en ny husförman för

Locus Medicus Malmoensis.

Mer information om Locus Medicus Malmoensis finns på Medicinska föreningens hemsida, www.mfskane.se under rubriken ”Om MF”.

text och foto: björn martinsson

På gång

digitala verktyg för lärande finns nu samlade På webben

Verktygen är tänkta att användas i un-dervsiningen. Du kan t ex läsa om lär-plattformar, ljud och video i Powerpoint, och om upphovsrätt och bildanvändning. Sidorna utvecklas fortlöpande. Använder du något verktyg (resurser?) som du sak-nar på de här sidorna? Hör då gärna av

dig till oss på: digitalaverktyg@med.lu.seLänk till webbsidan:http://www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/laerare/digitala_verktyg_foer_laerande

hälsovetenskaPens dagDen psykiska ohälsan ökar i dagens samhälle. Hur möter vi denna utmaning och hur om-sätter vi forskningen i klinisk vardag? Mer info: www.med.lu.se/hvs

PSYkiATriHälsovetenskapens dag 1 April

Så mycket

bättre

crafoords vetenskaPsluncher 2014En serie lunchföreläsningar på Stadsbiblioteket i Lund om

spännande medicinsk forskning! Information om datum

och plats på www.med.lu.se/vetenskapsluncher

Publikationer i samarbete med region skånes etiska råd nu samlade På webben• Goda möten i hälso- och sjukvården• Är goda råd dyra?• Bloggande patienter, twittrande läkare och vita do-

kusåpor• Prioriteringar i hälso- och sjukvården• Den mångkulturella vårdenGår att ladda ner på: www.med.lu.se/klinvetlund/medicinsk_etik/lite_av_varje

steP uP den 18 marsA meet and greet network event for female PhD-students

and Postdocs. The title of this year’s conference is ”What

is the next step? How to survive in academia and the in-

dustry”

idéforum 23 oktober 2014Medicinska fakulte-tens heldagskonferens om undervisning och lärande. Läs mer på www.med.lu.se/medcul

Sista dag för inlämning av bidrag 15 maj.

5

den 15 november invigdes det nya masspektrometricentrat på bmc d13. Processen har gått fort, idén föddes så sent som i augusti förra året. närv har träffat thomas laurell, en av de åtta forskargruppsledare som ingår i centret.

CEBMMS står för Centre of Excellence

in Biological and Medical Mass Spectro-

metry.

- Att det kom så mycket folk på in-

vigningen var jätteroligt, säger Thomas

Laurell. Det satte CEBMMS på kartan

direkt.

har du något tiPs På hur man förankrar en sådan här satsning? Det gäller att ha bra gympadojjor och att springa fort och

mycket. Skämt åsido; Det handlar om att informera och vara

tydlig och trovärdig. Vad du gör eller vad du gjort ger dig

trovärdighet. Jag skulle säga att vår trovärdighet bygger på

tyngden i de forskargrupper som ingår i centrumbildningen.

Givetvis talade vi även med dekanerna för Medicinska

fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och LTH i ett

tidigt stadium om vår vision att samla huvuddelen av

fakulteternas masspektrometriverksamheter på samma

ställe.

vad ligger framför er nu? Nu ska vi packa upp maskiner. Vi har en otrolig park med

kraftfull instrumentering på ingång. Det vore önskvärt att

instrumentparken utnyttjas tjugofyra timmar per dygn och

sju dagar i veckan, så vi behöver händer som är flinka och

kunniga. Just nu lägger vi mycket tid på att söka resurser

för att hålla verksamheten igång och kunna utöka vår

service. 17 instrument och åtta forskargrupper innebär stora

möjligheter. Just nu så görs detta i en ”goodwill action”.

Vi vill visa att vi både kan och vill bidra till ett bredare

nyttjande av masspektrometri i medicinsk och biologisk

forskning och i förlängningen positionera Lunds universitet

i life science-frontlinjen. Men att vi avsätter våra externa

forskningsmedel till service för universitetet är inte hållbart

på lång sikt. Vi gör det bara inledningsvis för att genom

goda exempel visa på det mervärde som CEBMMS skapar.

man behöver ha ett samarbete för att få komma till, stämmer det?Egentligen inte. Kommer det en förfrågan så stämmer

vi möte och diskuterar frågeställningen, ofta med alla

forskargruppsledare närvarande. Vi drar upp riktlinjer för

alternativa lösningar, sätter oss internt och går igenom

vem som är bäst lämpad att ta sig an uppgiften. Vi föreslår

ett första steg, det ska gärna ge smak av framgång och

inspirera till nästa steg. Det finns också tillfällen när det är

viktigt att tala om att det här kan vi inte lösa idag, tekniken

klarar det kanske inte och då kan vi inte trolla med knäna.

Det är en utmaning att hinna med allt. Men å andra sidan

är det kärt besvär. ”Lucky you have a problem” så att säga.

Instrumenten ska ju jobba.

text & foto: anna aPPelbergHar du ett projekt du skulle vilja ha hjälp med? Kontakta

CEBMMS-föreståndaren professor Thomas Fehniger,

thomas.fehniger@elmat.lth.se

Luke Skywalker stjärna på BMC

institutionen för hälsa, vård och samhälle byter namnhallå där! Prefekt lena-karin erlandsson

varför byter ni namn?Vi heter nu Institutionen för hälsovetenskaper. Det nya namnet ger en tydlig signal om mål-

sättningen för institutionens samlade verksamhet som ju är just hälsa! Genom justeringen av

namnet så blir betydelsen nu densamma på svenska och engelska. Dessutom är hälsovetenskap

sedan 2011 det forskningsämne inom vilket merparten av vår forskarutbildning bedrivs.

text & foto: åsa hansdotter

Forskare i onkologi, Yutaka Sugihara framför en spektmaskin som är döpt efter Luke Skywalker.

För mitt arbete Min anställning Styrning och organisation Bibliotek

6

Nyligen har den ömsesidiga re-

presentationen inom akademien

och universitetet setts över. Vid

en blick framåt är det bra att det

nu finns en tydligare struktur och

större närvaro, menar Hindrik

Mulder, professor vid institutionen

för kliniska vetenskaper i Malmö

och akademisk företrädare i led-

ningsgruppen för en av SUS fem

divisionsledningar.

- Ju mer vi kan fördjupa vårt

samarbete, desto bättre. Framför

oss har vi t.ex. ombyggnaden av

SUS i Malmö och Lund där det är

otroligt viktigt att perspektiven

på forskning och utbildning finns med: kliniknära labb och

patientmottagningar med bra forskningsmöjligheter.

Att utveckla handledningen och bemötandet i den kliniska

miljön för fakultetens studenter är en annan fråga som Hindrik

Mulder, själv kliniskt verksam som läkare vid endokrinologen,

framhåller.

Samtidigt betonar han att en vidare syn bortom den

egna horisonten är en grundpelare i utbytet med sjukvården.

Platsen i ledningsgruppen är fullvärdig vilket också betyder

fullvärdigt engagemang i alla frågor som diskuteras och be-

slutas där.

- Att inta rollen av ”akademisk polis” med ensidigt in-

tresse för forskning och undervisning håller inte. Som en del

av ledningsgruppen förväntas du ha ett brett perspektiv och

förmåga att ta ansvar för hela verksamheten. För egen del ser

jag ingen konflikt i detta - en av SUS huvuduppgifter är att

vara ett universitetssjukhus. En status man vill upprätthålla

och dessutom får betalt för.

närvaro leder till nyttaHindrik Mulder lägger en hel del tid på arbetet som akademisk

företrädare. Varje vecka sätter han av tre timmar till möte med

ledningsgruppen och därutöver tillkommer tid för de kring-

uppgifter som uppdraget genererar. Men det är ett angeläget

och stimulerande arbete där närvaron leder till nytta, resone-

rar han. Ett exempel är införandet av s.k. balanserat styrkort i

sjukvården. Förenklat kan styrkortet beskrivas som ett verktyg

för ekonomi, styrning och uppföljning av verksamheten.

fortsättning på nästa sida

Med snabb förändringstakt både inom sjukvården och forskarvärlden ökar behovet av en väl fungerande kommunikation. närv träffade Hindrik Mulder, en av fakultetens företrädare i den skånska universitetssjukvården.

hindrik mulder, professor i molekylär metabolism.foto: kennet ruona

närhet och engagemang nyckeln i kommunikation med sjukvården

medicinska fakulteten lanserar inom kort en intern-webb kallad intramed. hallå där! johanna sandahl, fakultetens kommunikationschef.

varför gör ni detta?Vi vill göra vår webb mer användarvänlig för våra medarbe-

tare. Det är idag svårt att hitta information på vår webbplats.

Dessutom behöver vi bli bättre på information till våra icke-

svensktalande medarbetare.

vad är intramed?Idag ligger all information för anställda på vår webbplats blan-

dat med information till helt andra grupper. Nu bryter vi ut

den interna informationen och lägger den helt separat på en

egen webbplats, med båda statisk information och nyheter.

Intramed kommer att finnas på både svenska och engelska.

när kan fakultetens medarbetare hitta intramed På webben?Vi väntar just nu på grafiska mallar för interna webbsidor som

hela universitetet ska kunna använda. Så fort de är klara är vi

beredda att lansera. Vi hoppas det blir under mars månad. Vi

blir först ut inom universitetet att använda dessa nya mallar

och det känns så klart extra roligt.

Vi vill betona att allt inte kommer att vara helt fixt och

färdigt när vi lanserar. Tanken är att sidorna ska utvecklas och

förbättras efterhand. Vi tar väldigt gärna emot alla synpunkter

och förslag till förbättringar! Mejla webbredaktör sofia_b.

liljedahl@med.lu.se

intramedmedicinska fakulteten lunds universitet

sök

lu:s anställdsidor medicinska fakultetens externa webb this site in english

ny webbPlats för intern information - arbete Pågår!

lyckad Praktik På andra sidan sundetSom ett led i fakultetens strate-

giska mål om att ”internationa-

lisering och globala perspektiv

ska genomsyra verksamheten”

har praktik utbytts mellan Medi-

cinska fakulteten och Profes-

sionshöjskolen Metropol i Kö-

penhamn. Samarbetet fortsätter

under våren.

Läs reportaget om sjuksköter-skorna som bytte sida om sundet för en dag på www.jobuddannel-se.net/artikler/dag-praktikant-kan-ge-mer-an-tror

7

- Styrkortet innebär att den enskilde medarbetaren pla-

nerar och lägger in tid för forskning och undervisning årsvis i

förväg. Om detta kan införas på ett framgångsrikt vis så är det

ett stort genombrott. De öronmärkta timmarna kan inte gå till

annat arbete, eftersom avdelningens ekonomiska ersättning

då riskerar att minska.

Även om mål och inriktning kan vara gemensamma, så

finns det en medvetenhet om att sjukvården och akademien

också har olika synsätt och utgångspunkter. Hindrik Mulder

håller med de kritiker som menar att förändringarna i sjuk-

vården de senaste åren ibland gått alltför snabbt. Men han är

också delvis kritisk till fakultetens uppträdande:

- Vi har haft problem i vårt förhållande till Skånes uni-

versitetssjukhus. Ett exempel är utbildningsfrågorna där de

snabba förändringarna i sjukvården har skapat bekymmer.

Informationen och kommunikationen har inte fungerat op-

timalt, men vi har inte heller varit tillräckligt bra på att själva

söka information och att informera oss när möjlighet funnits.

Det kan vi bli bättre på.

Genom att lära av tidigare händelser och att vara aktiv

i rollen som akademisk företrädare finns förutsättningar att

fördjupa samarbetet anser Hindrik Mulder:

- Så som representationen och samarbetet fungerar nu är

det positivt, jag ser väldigt stora möjligheter.

så här fungerar rePresentationen – bakgrund och faktaDen akademiska representationen på sjukhusen i Malmö och

Lund och vice versa har funnits under många år, men med

skiftande upplägg. När Universitetsmedicinskt centrum Skåne

(UMCS) och Skånes universitetssjukhus bildades 2010 väcktes

också tanken på att se över och formalisera representationen

så att den bättre motsvarade sjukvårdens och akademiens

behov.

Arbetet fullföljdes inte inom ramen för UMCS. Istäl-

let har båda parter arbetat för att uppnå en bra ömsesidig

representation i de nuvarande organisationsstrukturerna.

Arbetet sammanfaller med Region Skånes nya indelning där

Skånes universitetssjukhus (SUS) och ett 40-tal vårdcentraler i

Malmö-Lundområdet bildade Skånes universitetssjukvård den

1 januari 2014.

- Målet är att stärka samtliga tre delar som förenar oss:

forskning, utbildning och sjukvård, sammanfattar Karl Obrant,

vicedekan med ansvar för samverkan med sjukvården samt

forskningschef för Skånes universitetssjukvård.

Det beslutade arbetssättet innebär att Medicinska fakul-

teten utser företrädare som blir fullvärdiga medlemmar av

ledningsgruppen i sjukvårdens högsta ledning, på divisions-

nivå och i de olika verksamhetsområdena. Företrädarna ska

godkännas av sjukvårdens chefer på respektive nivå.

Möjligheten att återföra arbetet och diskutera det internt

på fakulteten är viktig. De akademiska företrädarna på divi-

sionerna träffar därför regelbundet fakultetsledningen. För

representanterna på verksamhetsområdesnivå finns ännu

inget motsvarande forum, men det finns med i planerna.

Skånes universitetssjukvård/Region Skåne har i sin tur

representation i fakultetsstyrelsen och fakultetens institutions-

styrelser. Vid institutionerna för kliniska vetenskaper i Lund

och Malmö finns dessutom företrädare i ledningsgrupperna.

text: björn martinsson

Mer information finns på webben: www.med.lu.se/representation_i_sjukvarden

närhet och engagemang nyckeln i kommunikation med sjukvården

internationellt

teddy-mottagningarna har fått nya väggdekorationerDet är en gymnasist på estetiska programmet på Polhemskolan i Lund, Jonat-han Gard som gjort målningarna. Mottagningarna i Malmö och Kristianstad är klara, den i Helsingborg ska få väggmålningar under våren.

8

FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

gunilla westerberg-thorsson, dekanus

Varför ska forskare synas i

media? Det finns många svar

på den frågan. Det enklaste

svaret är att det står i hög-

skolelagen att i högskolornas

uppgift ska ingå att samverka

med det omgivande samhäl-

let och informera om sin

verksamhet samt verka för

att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer

till nytta. Eftersom mycket av utbytet av information

sker i media, traditionella och nya, är det där vi bör fin-

nas och informera om vår verksamhet. Kunskap om vad

forskningen kommit fram till ger bättre möjligheter till

implementering och omsättning av ny kunskap i praktiskt

handlande.

Ett annat svar är att vi som till stor del finansieras

av allmänna medel bör informera våra finansiärer, det vill

säga allmänheten, om vad vi gör för deras pengar. Om vi

vill att svenska folket och dess företrädare, politikerna,

ska fortsätta ha högt förtroende för vår verksamhet och

ge oss det vi behöver i form av finansiering, infrastuktur

och regelverk behöver även vara bra på att berätta vad vi

gör, varför och hur.

På det personliga planen finns även andra drivkrafter,

som kan vara nog så viktiga. I konkurrensen om forsk-

ningsanslag och tjänster är det viktigt att synas. Fler och

fler forskningsfinansiärer kräver av oss forskare att vi visar

att vi kommunicerar vår forskning. Och, dessutom, kan det

vara riktigt roligt.

Vi vet att forskningen vid vår fakultet syns väl i me-

dia, lokalt, nationellt och internationellt. Men det finns

utrymme för mer, och inte minst fler forskare, att ta plats

i media. Använd de professionella kommunikatörer vi har

på fakulteten, institutionerna och i forskningsmiljöerna vid

vår fakultet om du känner dig osäker på hur du ska gå till

väga. Och hämta inspiration från de goda exempel som

finns runt omkring oss.

Projektet forum medicumMissa inte att läsa presentationen, som följer med denna

Närv, av projektet Forum Medicum. Det är ett nytt hälso-

vetenskapligt och medicinskt kunskapscentrum där den

nuvarande verksamheten på HSC på Baravägen flyttas till

en nybyggnation i anslutning till BMC-byggnaden. Fo-

rum Medicum innebär en stor strategisk satsning för hela

fakulteten och målet är att skapa en naturlig mötesplats

för fakultetens alla verksamheter och den angränsande

universitetssjukvården i Lund.

tema: medielandskapet

ClinTrials Skånemed mål att föra ut forskningen i näringslivet

ClinTrials Skåne AB är ett aktiebolag under Region Skåne som ska stödja företag inom Life science-branschen med kliniska prövningar och produktutveckling. Syftet är främst att vara företagens port in i akademi och sjukvård.

I takt med att vi får fler regler och mer kontroller så har det blivit

svårare att genomföra kliniska prövningar i Sverige.

- ClinTrials Skåne hoppas förenkla och snabba på processer

så att forskningsresultat fortare kan nå ut och göra nytta, säger

Ulf Malmqvist som är VD för ClinTrials Skåne.

I ClinTrials affärsidé ingår att de ska erbjuda Life Science-

företag stöd genom sitt breda forskarnätverk, biobanker med

vävnadsmaterial, marknadsanalyser, juridik, avtalshjälp mm.

ClinTrials Skåne har en stark koppling till FoU-centrum Skåne,

som erbjuder stöd för forskningspersonal i alla faser av den

kliniska prövningen, och de sitter tillsammans i Blocket på SUS

i Lund.

Till sitt förfogande har de bland annat en forskningsav-

delning med tolv bäddar och labbmiljöer. På forskningsav-

delningen genomförs många studier och i dem deltar många

studenter från fakulteten. Det forskningsstöd som man erbjuder

företagen hämtas ofta från Medicinska fakulteten. ClinTrials

Skåne har arbetat upp ett kontaktnät på Medicinska fakulteten.

Men Ulf Malmqvist menar

att kontaktnätet inom fa-

kulteten behöver breddas

ytterligare.

- Om forskare vid

Lunds universitet vill er-

bjuda sina tjänster och sin

kompetens så kan de alltid

höra av sig till ClinTrials

så kan det kanske ge ett

uppdrag. Företagen efter-

frågar många gånger uni-

versitetets kompetens och Medicinska fakulteten skulle kunna

sälja sina tjänster genom oss, säger Ulf Malmqvist.

ClinTrials kan hjälpa forskare att få information från be-

fintliga databaser och tillgång till biobanksprov. Forskare från

medicinska fakulteten skulle kunna hjälpa till att förädla be-

fintligt material.

- Om Medicinska fakultetens kliniska och prekliniska fors-

kare omvänt behöver hjälp så är de välkomna att kontakta oss.

Vi kan ställa upp med stöd och hjälp när det gäller juridiska

frågor, och statistik, säger Ulf Malmqvist.

text: anna mansfeld

Läs mer på webben: clintrialsskane.se

Om du vill ha stöd med en klinisk prövning eller vill erbjuda din kompetens är du välkommen att kontakta: Ulf.Malmqvist@skane.se

varför ska forskare synas i media?tema: det nya medielandskaPet

Ulf Malmqvist, VD ClinTrials SkåneFOTO: Roger Lundholm

9

tema: medielandskapet

vetenskap & allmänhets senaste barometer* visar att svenskarnas förtroende för forskare vid universitet och högskolor är rekordhögt. ytterligare en europeisk undersökning** visar att svenskarna är de européer som känner sig mest informerade och intresserade av utvecklingen inom vetenskap och teknologi.

VA-barometern rapporterar också att media är den viktigaste

källan till nyheter om forskning; sex av tio svenskar får kän-

nedom av aktuell forskning genom rapportering i dagspress,

radio, TV och nyhetsmedier på internet.

Dessa resultat stämmer väl överens med hur vi kommuni-

katörer inom Medicinska fakulteten uppfattar situationen. Vi

får stort genomslag i media. Fakultetens forskare når ut med

sina forskningsrön.

Vi är på rätt spår. Men forskare som vill nå ut med sina

forskningsrön, och kommunikatörer som har till uppgift att

hjälpa forskarna med det, står inför nya utmaningar och möj-

ligheter.

Bortsett från att vi ska tränga igenom det enorma bruset

av alla typer av nyheter, är vi långt ifrån de enda som bedriver

aktivt pressarbete kring just ny medicinsk- och hälsoveten-

skaplig forskning. Många medicinska fakulteter och andra

intressenter, på alla kontinenter, konkurrerar om utrymmet.

De riktigt stora utmaningarna, och möjligheterna, hänger ihop

med att medielandskapet har förändrats ganska dramatiskt de

senaste tio åren och är i snabb pågående förändring.

några förändringar: • färre tidningar inom dagspressen och med krym-

pande redaktioner

• många vetenskapsjournalister nationellt och globalt

(frilans, fackpress, etermedia, bloggar mm), men

väldigt få inom just dagspressen

• nya kommunikationskanaler på internet och sociala

medier som växer och utvecklas

• ökade krav på bra bild- och filmmaterial

färre vetenskaPsjournalisterFärre vetenskapsredaktioner och vetenskapsjournalister inom

dagspressen innebär färre självständiga reportage av journa-

lister som är väl insatta i det specifika ämnet. Idag är det ofta

allmänreportrar som skriver om vetenskap. Kunskapen om vad

som gjorts inom forskningsområdet tidigare, liksom tiden för

att skriva artikeln, är begränsad, förhållandet mellan text och

bild har förändrats och bilder ges en allt viktigare roll.

internet och sociala medierSamtidigt har internet och sociala medier skapat intressanta

och viktiga arenor för synligheten. Alla har tillgång till internet

och konsumenter på webben blir också producenter, på gott

och ont, när de twittrar vidare, delar på Facebook eller blog-

gar om vår forskning.

Kommunikatörer på institutioner, i forskningsmiljöer

och fakultetens kommunikationsavdelning strävar efter att

navigera i det föränderliga medielandskapet för att på ett

professionellt sätt hjälpa forskare att nå relevanta målgrup-

per med sin forskningsinformation. Det gäller i allt från att

underlätta journalistkontakter, använda social medier till att

hjälpa forskare ut på debattarenan eller bedöma nyhetsvärdet

av nya forskningsrön.

Det finns ett utrymme att synas publikt för i princip all

forskning, men om det ska ske genom dagspress, etermedia,

bloggar eller i ett patientforum, nationellt eller internationellt

är värt att fundera över. Ta hjälp av en kommunikatör om du

känner dig osäker!

text: katrin ståhl

* VA-barometern, undersöker sedan 2002 allmänhetens attity-der till kunskap, vetenskap och forskare. Undersökningen görs med stöd av forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA.

** Eurobarometern är återkommande opinionsundersökningar om medborgarnas åsikter som regelbundet utförs av EU-kom-missionen. Eurobarometern 401 (2013) handlar om intresset för vetenskap och teknologi.

vad händer i mediebruset?

10

tema: medielandskapet

fördelar med olika sociala medier

Twitter är bra för att• Omvärldsbevaka och följa ämnen/diskussioner.• Dela kunskap med ett stort nätverk.• Snabbt nå ut och/eller vara tillgänglig.• Ställa frågor och få hjälp, tips, idéer.• Minska klyftor mellan exempelvis expert och

frågeställare. Instagram är bra för att• Inspirera snabbt och lätt – en bild säger mer

än tusen ord.• Skapa engagemang och tillhörighet.• Nå nya och oväntade följare och målgrupper.

Bloggar är bra för att• Gå på djupet inom ett specifikt ämne.• Uppdatera läsare med det senaste.• Kommentera aktuella ämnen i omvärlden.• Bidra med sitt eget perspektiv.• Skapa en direkt dialog med sina läsare.

Youtube är bra för att• På ett enkelt sätt dela video på andra platt-

fomar, som t.ex. Facebook, Twitter, hemsidor• Samla dina videoklipp och skapa spellistor

Många forskare blir kontaktade av tidskrifter som mot betalning erbjuder sig att intervjua dem och skriva om deras forskning. Det kan t ex gälla tidskrifter som sägs rikta sig till beslutsfattare och politiker på EU-nivå el-ler bilagor av olika slag. I ambitionen att synliggöra sin forskning är det lätt att nappa på dessa erbjudande som ter sig väldigt attraktiva.

Den här typen av tidskrifter och bilagor är i regel kom-mersiella. Att medverka är ofta kostsamt och värdet mycket osäkert.

Nya tidskrifter dyker upp hela tiden. Om du blir kontak-tad och känner dig osäker, hör gärna av dig till Medicin-ska fakultetens kommunikationsavdelning.

Sociala medierhans rosling, professor (ki) och grundare av gapminder foundation, har över en miljon youtubevisningar på sitt ted-föredrag ”stats that reshape your world-view”. om du tycker att din forskning förtjänar lika mycket uppmärk-samhet så har lunds universitet en wiki med tips och trix så att du kan skapa bra förutsättningar för att även ditt budskap ska slå igenom i sociala medier.

Lunds universitets wiki för sociala medier hjälper dig navigera

bland fallgropar och möjligheter utan att för den skull syfta till att

inskränka din grundlagsskyddade yttrande- och meddelarfrihet.

Guidens rekommendationer är baserade på best practice och de

riktlinjer Lunds universitet som myndighet är skyldig att följa.

Guiden täcker hela processen; från juridiken, till det förberedande

strategiska tänket, via planeringen av innehållet till att avveckla

en kanal som inte längre känns angelägen.

Om det är så att du inte har tid att rulla ett twitterkonto,

facebooksida eller en videoblogg någon längre tid, så finns även

möjligheten att tilldelas åtkomst och bidra med innehåll till Lunds

universitets gemensamma konton under ett par dagar. #Som-

marforskarskola kan kanske ge massor av respons samtidigt som

den bidrar med spännande innehåll i en befintlig mediekanal.

text: anna aPPelberg

Länk till wikin: www.lu.se/socialamedier

Se upp för kommersiella tidskrifter!

tema: medielandskapet

11

Upp till ytan!Charlotte Erlanson-Albertsson är den forskare på Medicinska fakulteten som syns mest i media - minst 78 gånger i dagspress och 46 gånger på nyhetswebbar bara under 2013. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi, och forskar om aptitreglering och energibalans.

Charlotte Erlanson-Albertsson är inte rädd för att vara tydlig

och rak mot media. Hon tackar för det mesta ja till att bli in-

tervjuad. I de fall hon tackar nej beror det på tidsbrist eller på

att hon inte känner till tidningen. Hon kräver att journalisterna

har gjort sin research och har sina frågor klara. En intervju

ska helst inte ta mer än 20 minuter. Hon tror på vänlighet

i kontakt med media och understryker vikten av att Lunds

universitet får komma till tals och synas.

- Här fi nns så mycket kunskap och jag tycker att vi borde

synas mer!

På frågan om varför just hon fi gurerar så mycket i media

säger hon att det nog till stor del beror på ämnet.

- Alla ska ju äta någon gång och alla tänker på sin fi gur

och alla vill veta hur man ska göra. Det fi nns ett stort intresse

från allmänheten.

viktigt att att ta ställningCharlotte Erlanson-Albertsson säger att det som skiljer fors-

kare från journalister är att de sistnämnda vill ha ett svar och

inte något resonemang om å ena sidan och å andra sidan.

- Man måste ta ställning i sitt budskap till media och det

försöker jag göra. Jag är tydlig med var jag står och det kan

innebära att man blir persona non-grata i andra samman-

hang, som när jag påpekade att vi ska vara lite försiktiga med

LCHF-dieten. Men jag har bestämt mig för att våga vara tydlig.

Hon understryker att det måste fi nnas ett ”main

message” och säger att om det blir för mycket resonemang så

kan ju inte media dra några slutsatser om vad forskaren sagt.

- Vi forskare sysslar ju mycket med detaljer men vi måste

komma upp till ytan. Dyker man för djupt ner fi nns det risk att

man inte kommer upp igen. Man måste våga vara lite ytlig,

säger Charlotte Erlanson-Albertsson och skrattar.

Hon har inte råkat ut för att något tryckts som varit helt

fel men är mån om att det inte blir sensationsjournalistik.

- Ord som chockbantning och mirakelpiller hör inte ihop

med vetenskapen. Språket måste ligga på en hög intellektuell

nivå.

Trots framträdanden i TV, radio och dagspress är det för-

läsningar hon gillar bäst.

- Jag vill möta publiken där den är och få igång en dialog.

Jag säger inte ”gör så här” utan berättar hur saker och ting

är och sedan kan människor ta till sig det de vill. Jag vill väcka

tankar!

text: sofia b liljedhahl

Mer om Charlotte Erlanson-Albertssons forskning: www.med.lu.se/expmed/forskning/aptitkontroll

Charlotte Erlanson-Albertsson är vänlig när media ringer och tycker att det är viktigt att Lunds universitet syns. FOTO: Kennet Ruona

Inom ramen för den tredje uppgiften ingår ett aktivt press-

och mediearbete. Här kommer några tips från Katrin Ståhl,

fakultetens pressansvarige kommunikatör.

vad är bra att tänka På i relation till Press och

media?

Hur media väljer att rapportera om exempelvis nya forsknings-

rön är något som vi varken kan eller ska styra. Däremot har

vi ansvar för vilken information vi förser media med och hur

den är utformad. Journalistförfrågningar ska alltid besvaras.

Att inte veta eller inte ha tid just nu är också ett svar.

när journalister ringer - vad ska jag göra?Tänk igenom om du är rätt person att svara eller om du ska

hänvisa till en kollega. Du har oftast möjligheten att be att få

återkomma inom en halvtimme – ta tiden till att förbereda

dig på vad du vill ha sagt, om möjligt undvik facktermer.

Journalister jobbar ofta med korta deadlines och har du lovat

att återkomma så håll utsatt tid. Låt inte situationen stressa

dig och känner du dig osäker – ta hjälp av en kommunikatör.

exPertutlåtande - vad är viktigast?

Innehållet måste vara korrekt och du ska inte utlova något

det inte fi nns vetenskapliga belägg för. Om det handlar

om resonemang kring möjliga framtida behandlingar – var

tydlig med att vägen dit kan var lång. Gäller det forskning

där det råder oenighet, var tydlig med att det fi nns andra

åsikter.

texten - kan jag Påverka?Artikeln tillhör journalisten som egentligen inte har någon

skyldighet att låta dig läsa innan publicering. Däremot brukar

det inte vara några problem att få läsa sina citat. Bäst är att

göra upp om detta i förväg.

Läs mer om kontakt med press och media i ”Kort om kontakt med press och media - för forskare” som du hittar här:www.med.lu.se/kommunikation

Tips för kontakt med press och media

12

Lotte Billing uses video features as one way to stir up interest from international media.

theme: Media

lotte billing, lu’s international media officer, is on a mission to give the university’s research a wider audience. nerve! met with her in order to bring you the inside scoop on how to succeed on the international media stage.

With 10 years’ experience in video production and journalism

in New York and London, at names such as NBC, ABC, CNN

and Reuters, Lotte knows what to look for in a story and has

a feel for what will work internationally; but there is no simple

recipe to follow.

“It is difficult to explain why some stories get better

coverage than others; it can depend greatly on what’s ‘hot’

at the moment. If you want a steady media presence, both

in Sweden and internationally, you must take a step back

and see the bigger picture. Don’t wait for a scientific break-

through or a published paper – it’s entirely possible that there is

another angle that could be pursued. A sizable body of work

built over many years may be a good story in itself, or a young

researcher trying something new.” Lotte explains.

Another thing to keep in mind is that just because a story

has already been covered in Sweden, doesn’t mean that it has

passed it’s ‘use-by’ date internationally. It’s also important

to see the possibilities outside of mainstream media, such as

industry publications and social media platforms.

“We tend to be fairly bad at marketing ourselves as

‘experts’ internationally. Being active on Twitter and similar

forums can help researchers establish a voice as an expert

commentator within their field. It can seem difficult to get

going, but a good place to start is to follow researchers at

other big universities who have many followers and see what

they are tweeting about.” Lotte recommends.

Lotte gets most of her story tip-offs from the LU press

network, and faculty newsletters and publications, but is

keen for more researchers to contact her directly about their

research.

Lotte gets many of her story leads from the LU press

network, a group consisting of communications officers re-

sponsible for the press work at the different faculties. She

also keeps up to date through university newsletters and

publications.

“My role is new at LU, and many people don´t even

know I am available to help.” Lotte and her colleague Johan

Nyman make extensive use of video to get the attention of

international media. A few minutes of film can add a great

deal of value to a press release. If you think you have material

that might be suitable for filming, don´t hesitate to tell your

communications officer.

text & Photo: elisabeth dawson

Lights camera action!

13

theme: Media

one or two times every year the faculty’s research gets massive media exposure. but it can be difficult to foresee these occasions.

“I thought that maybe one or two

of the local papers would give us

a call. Instead we had to put away

our ordinary work for two days in

order to give interviews and answer

e-mails. In fact it took almost one

week before I was back to normal

life again.” says Angelica Palm,

PhD Student at the Department of

Experimental Medical Science.

Recent l y she publ i shed

findings on a new aggressive HIV

recombinant in the Journal of

Infectious Diseases together with

her colleagues Patrik Medstrand and Joakim Esbjörnsson.

Thinking it might be of public interest they prepared a press

release together with the communications staff.

live interviews with bbc world newsThat was the start of it. The same day an interview by the

French news agency AFP quickly flew around the world. Live

interviews with BBC Africa and BBC World News followed the

next day. A Google search gives 1,500 hits or even more for

this piece of HIV news.

Except for the language, Angelica Palm and her

colleagues did not find any major differences between talking to

domestic or international media. Nevertheless, the media’s

desire to find their own perspectives on research findings

were in many ways a new experience for her:

“The only training we get at the University is how to

address and get the attention of scientific publications. In this

case, it was the opposite. We had great unforeseen interest

which we in some parts had to hold back in order to avoid

exaggerations and speculations.”

But on the whole, they are satisfied with the result. The

impact of the press release also resulted in valuable contacts

with professional colleagues:

“The US Centre for Disease Control has asked for the

virus, and American research groups have shown an interest

in conducting in vivo studies on mice.” says Patrik Medstrand,

Professor at the Department of Laboratory Medicine, Malmö.

text & Photo: björn martinsson

When science hit the world!suddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?

Postdoc Joakim Esbjörnsson, Professor Patrik Medstrand and PhD student Angelica Palm

the researchers’ own advice on how to interact with the media:

• Put much effort into the press release – it may serve as background information for news articles all over the world.

• Pinpoint the essence of your findings and consider how you want to communicate it. Think over in advance which questions you can get.

• Suggest that you call back within 10-15 minutes so you get the necessary time to mentally adjust and prepare yourself.

• Ask the journalist to allow you to proofread all of your quotes ahead of publication to make sure that nothing is vague or factually incorrect.

• Ask for the questions in advance if you will be interviewed live.

• Contact persons who could provide additional perspectives, for example an MD with clinical experience.

hiv research in guinea-bissauPatrik Medstrand and his colleagues compare different HIV progressor groups with respect to differences in: i) cellular host factorsii) immune response iii) viral characteristics

A main source for their observations is data from Guinea-Bissau, West Africa, where HIV occurrence historically shows a large variety.

news in briefNews in Brief – gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the articles on this page, please email elisabeth.dawson@med.lu.se

14

There are many different answers

to this question. The simplest

one is that the Higher Education

Act states that all higher educa-

tion institutes must collaborate

with the wider community, keep

the public informed of their

operations and work towards

ensuring their research results

make a difference in the real

world. As much of this ex-

change takes place through the media, in both traditional

and new channels, this is where we need to be seen. Wider

knowledge of our research findings leads to more

opportunities to convert new knowledge into practical

application.

Another way to look at this issue is that the general public

is, through tax money and government funding, one of our

biggest financial contributors, and they deserve to know what

we are using their money for. If we want the Swedish people

and their political representatives to continue to support us

with funding, infrastructure and a regulatory framework, we

need to be good at letting them know what it is we do, and

why and how we do it.

There are also other drivers for visibility that can be equally

important on an individual level. External grants are becoming

increasingly competitive, and a growing number of financiers

favour researchers who communicate their findings to a wider

audience. It can also be a great deal of fun.

We know that our faculty’s research is already highly

visible in the local, national and international media, but we

can do even better. Ask for help from one of the faculty’s

communications professionals if you don’t know how to

get started, and be inspired by colleagues who have already

succeeded.

Enclosed within this issue of Nerve is a presentation of Fo-

rum Medicum, a new health sciences and medical knowledge

centre being planned to integrate the current HSC and BMC

operations. For information about this project in English, visit

www.forummedicum.blogg.lu.se/english

gunilla westerberg-thorsson, dean

Why should researchers be visible in the media?

media strategyCharlotte Erlanson-Albertsson is the Faculty of Medicine’s most visible researcher in terms of media coverage. She highlights the importance of having a clear message and point of view when speaking with journalists, as well as not getting bogged down in too much detail. Charlotte’s research focuses on appetite re-gulation and energy balance, a topic she thinks is of particular interest to the wider public.

For advice on how to deal with media inquiries, contact the faculty’s press officer Katrin Ståhl, katrin.stahl@med.lu.se

social media at lund universityInterested in social media plat-forms like Twitter and YouTube? Lund University has policies and guidelines that can help you get started. Contact a member of the faculty’s communications team for more information. For

inspiration, look up KI professor Hans Rosling, who has over 150,000 followers on Twitter.

new internal websiteIntramed – a new internal website launching soon at the Faculty of Medicine. The new website will gather all internal informa-tion in one place, making it easier for you to find what you’re looking for. The best part - lots of new content in English for our international colleagues! Intramed will hopefully launch by the end of March.

steP uPStep Up on 18 March. A meet and greet network event for female PhD students and Postdocs. The title of this year’s con-ference is “What is the next step? How to survive in academia and the industry”.

luke skywalker gives name to sPect. machineA mass spectrometry centre of excel-lence has opened at BMC D13. If you have a project that you would like help with, contact Professor Thomas Fehniger, Thomas.gehniger@elmat.lth.se

Swedish: To learn, or not to learn? Th at is the question.

éile butlercolumnist

15

When science hit the worldsuddenly journalists from all over the world want to talk to you – what do you do?

13

Editor’s pick:

call for columnistsIf you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. For more information email: elisabeth.dawson@med.lu.se

Lights camera action!meet lotte billing, lu’s international media offi cer

12

PHOTO: Louise Larsson

As an international PhD

student I, like many oth-

ers, am faced with the

same questions; “ how

is your Swedish?”, “Have

you done any classes

yet?”, “Oh you still can’t

speak Swedish? But you’ve been here ages!”

I don’t know about many of you, but every time I hear

those questions I want to rip my hair out. So I wonder, how

come I am fi nding it so diffi cult to learn compared to many

others?

Where to begin?! Should I try to secure a place in the

SFUA courses the university offers? Should I fi nd my nearest

Komvux and go there? Or should I pay for private tuition at

Folkuniversitet? There are so many choices, but as a PhD stu-

dent it is extremely diffi cult to fi nd the time and also a place

on these courses. A large percentage of PhD students at the

Faculty of Medicine are international and many are already

learning Swedish, so why not offer it as a legitimate course

that we earn points for? A solution I think would work is if

Swedish language courses were offered as part of our PhD

studies, as is the case for ERASMUS or exchange students.

I feel that international PhD students are at a disadvan-

tage as many of the documents and emails we receive are in

Swedish, and there is pressure for us to learn the language

from our peers and work colleagues – yet we are not offered

Swedish courses which seem to be essential for our career

if we are to stay in Sweden long-term. The courses that are

offered have limited spaces and the classes take place during

our working hours, which of course can be a problem for

PhD students.

Of course, many PhD students do fi nd the time for lear-

ning Swedish, yet this is usually at the expense of their free

time. I mean, I fi nd my work load to be very demanding so-

metimes and trying to fi nd a balance between social activities

and work can be quite diffi cult. I don’t think it is fair that we

are under pressure to learn a language yet aren’t given so

many choices to learn.

Eventually I know I will have to start the learning process,

but I will wait until I fi nd a balance between my studies and

home life before committing to months (even years) of lear-

ning a language. Maybe I fi nd it easier to get by as I am from

an English-speaking country and at least speak English, but I

still believe that we should be offered more Swedish language

courses as part of our studies. And you never know – maybe

sometime in the near future it will be an option!

Éile Butler, PhD student at the Department of Laboratory Medicine in Lund

lunds universitet

box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se

nErvE! staff magaZine for the faculty of medicine at lund university

issue 1 | 2014

vänd för svenska

When science hit the world!suddenly journalists from all over the world want to

talk to you – what do you do?