muslimska högtider miaji, abdel baten
TRANSCRIPT
LUND UNIVERSITY
PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00
Muslimska högtider
Miaji, Abdel Baten
Published in:Den gemensamma nämnaren: Insikt
2002
Link to publication
Citation for published version (APA):Miaji, A. B. (2002). Muslimska högtider. I C. Arjumand, & B. Sofia (Red.), Den gemensamma nämnaren: Insikt(s. 143-147). Förlags AB Gondolin.
Total number of authors:1
General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal
Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.
Muslimska hogtider Under det islam ska atet Hie!Jri firar muslimer runt tio sto ra hogtider och ga ns ka rnanga sma
and ra fester . D essa firas blan d an nat till rninnet av p rofe ter och be rydelse fulla han de lser, sa
so m P rofeten Muhammed s mottagandet av de fo rsta Koranverserna, hans fodelsedag oc h
sa vidare. Hidjri kalendern rakn as uti fdn rnanens rorelser. Hidjri het ar 11 dagar kor tare an
det gregorianska aret. Ramadan och aIla andra muslimska hoguder kommer darrned inte art
firas under sam ma sasong varje at.
De sto ra islam iska hogtiderna under Hidjri aret beskrivs har :
Hidjri, det islamiska nvaret, 622 eKr utvan dr ade Profeten Muhammed fdn
Mecka till Medina. Denna tidpunkt ar mycket betydelsefull i den islarniska historien da
Profe ten s utvandring andra de siruati on en for de nya mu slimska trosbekannarna oc h
frarnfor aIlt den un ga religionen. 610 eKr, nar Muhammed fick den forsra uppenbarel
sen och bor jade pr edik a G ud s bud skap infe r fo lket i Meeks, motte han kra ftigt mot
stand fran Meckas icke-tr oende. D e fo rso kte stoppa Muhammeds predi knin gar. I 13
at fram till Profetens utvandring gjorde Muhammeds rnotsrandare alit de kunde for
att stoppa honom oc h han s budskap till folket. Forfol jelserna var ove rgriparide, aIlt
fdn an tortera och doda nya mu slimer till att bojkotta o ch Iarnna dem i oknen under
tre ars tid . For att skydda sina anh angare skickade Pro feten Muhammed en grupp till
Abi sinia, dagens Eritrea. Derta ble v den fo rsta urvandringen, hid jri. 621 eKr kom en
grupp bestaende av 70 man och 2 kvinnor fdn Yathreb, dagens Medina, Profetens Stad, till Mecka fo r an lira Hqji De bjod Profeten an komma till Yathreb. D e lovade ocksd atr
sk ydda de nya kon verterade muslimerna, de som ville urvandra med Proferen, E n avtal
o m skydd for urvandrar na recknad es under H ajj pe rio de n i bor jan av Zilhajj rnan aden.
Efter Muharnrneds hirnmelfard 621 eKr blev de icke-tr oendes tor ryr annu ornanskli
gare och hardare. Innan Muhammed sjalv urvandrade tiJJ Yarhreb, skickade han ivag de
fiesta av sina anhangare dit. Han lat andra fly fors t och sta nnade sjalv i Mecka i vantan
pa Guds anvisning o m sin egen flykt.
Som forberedelse fo r urvandring, kopre Abu Bakr, den forsta KaliJen, tva karneler pa
den forsta dagen i Muharram. Nagra ar senare foreslc g Ali bin Abi Talib, den fjarde
KaliJen an rakna den islam iska tiderakningen fdn Pr oferens utvandring. Darfor raknas
Muharram so m den forsta manaden o ch Hidjri so m utgangspunkt for den islarni ska riderakningen i hel a rnus limska var lden,
Ashura eller den tionde dagen i Muharram: Forst och frarnsr firar mu slimer
A shura till rninnet av pro fetens dotterson Imam Husein som tillsammans med flera
famil jemedJemmar blev mar tyr i Kerbala den 10:e dagen i Muharram 661 eKr. I Profe
ten s Haditber berartas att .Ashura ar en dag da fler a andra handelser oc ksa intraffad e.
A shura ar den dag da G ud skapade varlden. Adam och Ev a tra ffades pa
143
Arafah i Mecka den dagen ; Moses Iyekade s arr urva nd ra fran Egypten med Israeliter ;
Jo b blev frisk; oeh pi Asbura kom mer Dornedagen an infal la. Muslirne r firar .Asbura
oe h ber pa denna dag speciellr for sina medrnannisko r oeh for ratrv isan. Imam Husein
offrade sitt liv fo r kam pe n mo t o rarrvisan.
Eid i Miladunnabi eller Profetens fOdelsedag: Den 12:e Robiul ula (3:e man a
den i den islarniska kalen de rn) mots varande den 20:e april 570, fodd es Pro fet en
Muhammed i Meeka pa den arab iske halvo n, dagens Saudi arabien. Ibn Abbas bera rrar
o m P rofe tens fodel sesrund fran modern Am ina som beskriver fod elseo gon blicket sa
har ; "Nar det var dags att foda var jag ensarn hemma oeh min svarfar var i Kaba.Jag sag
en vit fage lvinge som smorjde nagonting i mit t hjarta. Min rads la forsvan n. Sedan sag
jag ett glas vit dr yek oeh jag dr aek det . E tt star kt Ijus kom over mig. I denna srund sag
jag kvinn or som likna de Quraish oeh kvinnor so m var langa som dad eltr ad .Jag ba d de rn
o m hjalp oeh fcagade varifr:in de ko m oeh hur de kiinde till mig oe h min situatio n. En
av de sva rade, Jag ar Asia , Far aos fru. Den andra svar ade , jag ar Maria, Im rans dott er
(les us mamma). Vi ha r sallskap av ang lar fd n him len. Jag sag ock sa, fo rrsarter Arnina,
manga finkEidda ma n sraende med silverrallrikar i hand en. Seda n sag jag at t faglarna
belade hu set. G ud opp nade mina og on oeh jag kunde se allting fran ost till vast. Jag
sag tre Aaggor. En i os t, en i vast oeh den tredje pi Kaban. Da refter fodde jag mi tt lilla
barn, Muhammed. En Ijus kom ut fd n min mage sum lyste upp omgivningen an da fdn
Meeka till Syrien ."
Ang lar oeh faglar blev myeket glada oeh prisade Muh am med nar han foddes. Det kan
tillaggas att enda st en del rnusli mer hogtidhaller Pr o ferens fod elsedag c1<; dett a bruk
varken ar basera t pa Koranen, P ro fetens Sunnah eller hans folje slaga res sedvanja.
Efrersorn islam inre ar e n religion som har en mansklig varelse i centrum, ar
hogtidhallandet av Profetens fode lsedag ingen del av religionen. D et ar sna rare en
tradi tionell foreteelse som utrn arks av sammankomster eller radio- oeh tv -program for
att parnin na om Profetens liv oeh uppd rag oeh for att uppmana mu slimerna art forn ya
sitt atagande att folja hans exem pel.
Miradj eller Himrnelsfard. Miradj ar P ro feten s hirnmelsfard och det stors ta mira
kJet ino m islam. Dena hande pa narten till den 27:e i den sjunde rnanaden Rodjab und er
Meek a perioden. Koranen berattar, "S ror ar Gud i Sin harlighet, Han som under na tten
fo rde sin tjan are fran den helig a Mosken till en fjarran boneplats, vars omgivningar Vi
har valsignat, fo r art visa hon om nagra av Vara tecken; Han ar D en so m ho r allt, ser allr
(17:1)." Under nat ten reste Pro feten fd n Meeka till Jerusalem. D ar ledde han bonen
med aUa an dra andlig a profe ter oeh tro ende . Sedan uppsteg Pr oferen Muhammed till himm eln for art betra kta Allahs stora teeken, Djanna!, Djahanllam, A'rsh och Kursi. Pa
vagen motte han Adam, Jesus, Johannes, Z akaria, Josef, Idris, Aron, Moses oeh Abraham. Sedan var han med Gud enligt Ko ranen . " Vid stjarn an, nar den gar ned ! Iek e far
eder landsm an vilse, oe h icke bed rager han sig, ej heller talar han av egen
144
dr ift, detta ar ej annat an en uppen barelse som uppen baras, en som ar valdig i kraft ha r undervisat honom, en som at begavad med orndome. Han stc d stilla i hirnmelns hojd, sedan narrn ade han sig och svavad e ned, oc h kom pa tva baglangders avstan d eller annu narrnare. Ha n uppe nbara de der Han ville uppen bara for Sin tjanare (53: 1-10).
Un der hirnrnel farden , som intraffade aret innan Hidjra, blev de fern dagliga bone rna obliga roriska for muslimer. De dagliga bo nern a rakn as som Mirad j for troe nde .
Lallat-al-barat, Natten till den 15:e i manaden Shahan i den isiamiska kalendern, ar
na tten for planerin g infer nas ta ar enligt islam. G ud sager i Kora nen, "Dess uppenbarelse (inleddes) under en valsignad natt - Vi har aldr ig uppho rt at t varna (rnanniskorna) - da varje fraga formulerad es med fasthet och pre cision (44:3-4). Manga beskriver att des sa verser uppenbarat sig under Lailat-al-Barat. D en na rten planeras aUt so m kommer art aga rum kommand e ar. Proferen s Hadither berattar om denna natt. Aisha, P rofe
tens hustru , berattar: "En natt vaknade jag och sag inte Guds Profet i sang en . Jag blev oro lig.Jag rest e mig och markte art han var i prostration (bonest allning) dar han stannade ganska lang e. Nat han sluta t be sa han till mig "0 A'isha, vet du vad detta ar for natt ? Jag svarade, G ud och Hans sandebud vet bast. Han svarade art det var Lailat-alBarat , den 15:e av Shahan. Det ar en hedersnatt. Du bar del ta i natrvard for Gud denna
natt. Darfor ar derma natt, natte n for redovisn ing. Det be starns vern so m ska fodas oc h vern som ska do under det komrnand e :he t. De rta skrivs pa G uds lista.
G uds sandebud, Profeten Muhamm ed har sagt att under denn a na tt oppnas do rrarn a till guds ndd och forlatelse for aUa dem som anropar honom. Ali sager , "Gud kommer narrn ast rnanniskorn a under de nna natt . Han nedstiger till lagsta himmeln och Hans
valsignelse och forldtelse distr ibueras."
Baratnatten ar forb eredelse for komman de Ramadan, fasternanaden .
Ramadan eller fastemanaden. Den nionde manaden i den islamiska kalendern ar fasrerndnaden. De forsta delarna av Ko ranen upp enba rade s unde r rnanaden Ramadan. Fastan ar en av deJem pelarnai Is lam. Hela rnan aden fastar muslimer fran soluppgan gen till so lnedga ngen geno m att ta avstand fran mat, dr yck och sexuellr umgange. Man undviker ocksa onodigt prat och forsoke r att koncentrera sig mer pa religiose akriviteter. Fas ran ar for art trana kroppen till sjalvkontroll och samtidi gt kanna rnedmanniskors lidande, saso m hun ger och torst . Fasran ar und an tagen barn , sjuka , resande och kvin nor so m har mens eUer precis har fort barn . Kan man inte fasts, pa grund av medi cinering eUer nago: av ovanstaende skal, kan man antin gen ta igen missade fastedagar eller kiinka ett mal mat om dagen tiU nago n behovande.
Fas tan ir fo r G ud och Ha n kommer art belo na den fasta nde. D e forsta rio daga rna i mb.Aien Ramadan ar for Guds valsignels e, de nas tkornrnande tio dagarn a ar for Hans io.J ,d se oc h sista rio dagarna for beloning. (Rahmah, Barakah och Magferah)
145
Qadirnatten eller Lailat-a l-Qad r: N art en till den 26:e dagen under Ramadan
manaden ar Q adirnallm (All rnak tens natt) , enligt de fiesta Iarda musl im er. K e ra ne n
bekraft ar , " Se, Vi har uppenbarat denna [heliga Skrift] under A llm akte ris Nan . Och vad
kan lata dig for sra vad Allmak ten s N att be ryder? AIlmaktens Nat t ar me ra vard an ruscn
rnanad er; da stiger ang larnas harskaro r oc h A nden ned m ed sin Herres tillsrand for [att
u tfora] aUa [H ans] uppdrag. Den [N att en andas] fred till de ss dagen g ry r!"
G ud vaJsignar de sa m tillbringar denna n att geno m boner, Koran recitation, di sk us
sio ne r o m G uds allsmaktigher och genom art narnna Hans nam n.
Eid al- Fitr e ller Ramadans s lutfest: Efrer en hel rnanads fasta Firar muslimer
E id al-Fitr den for sta da gen i den rionde m dnaden, Shawal. Tidigt pa m orgonen samlas
alia i m osken for art be en specieU hogtidsb on. Eid-bonen" ar en sp eci ell, ex tra for sarn
ling sbori som ar sunnab (p rak tise rad a ch rekammenderad av P rofe ten ) snarare an f ard
(o b liga to risk). I musl imska lander ar det va nligt a rt man deltar ach man bor kornrna
iha g art P roferen uppmanade aven kvinnorna at t nar vara. Bonen bestar av rva rakat
(ro relseserie i bonen) m ed extra recitation er av Allahu Akbar (G ud ar S to n e) o ch fol js av en predikan so m ar lamplig for tilifaller. Barnen far p resenter och klar sig i nr a
kiad er , Man be soker va ra nd ra oc h u rvaxl ar hal sn ingar och valga ngso ns kninga r. H ogti
den vara r i tre dagar.
Hajj eller pilgrimsfirde n till Mecka och Medina: H ajj ar en av deJem pelarna i islam . AlIa muslimer ska, am de har mo jLighet, gora hajj en ga ng i livet . Sjalv a tr aditio
nen borjade fran profeten Abraham ach hans son Ismael , som byg gd e Kaban. Islam har
reforrnerat denna tra diti on till nuvara nde H ajj. H ajj blev o b liga to risk for den so m har
rad under det tionde aret av Hit!Jn, rno tsvarande ar 63 2 eKr_ Pilgrirner med spc cieUa
vita kiader, lbram, be sokcr Kaban s ju ga ng e r och forsoker pu ssa den sv ar ta s tenen. D ar
efter sarn las alla pa ornrader Arafah den nionde av Zilhajj m an ad fran morgan till kv all.
Derta gors till m innet av vara forfader A da m o ch Eva. Det sag s art Adam o ch Eva h it
tade var andra i Ar afah efrer art de dr ivit s ut ur paradiset oc h sprungit och letat ef ter
va rand ra i trehundra ar. Art springa meUan bergen Saafa och Marwa ar en tradition
fdn H agar sam sprang meUan bergen for art h itta vat ten a ch m at till sonen Ismael.
En gang sprang han till Saafa men vande efr er et t tag da hon var o ro lig att nag a t ham
Ismael. D arefrer sprang han till Marwa m en sa fo rt hon rankre pa sin Iilla Isrnael ble v
ho n orolig o ch kom tillbaka. En an na n tradi tion fran I smael ar art kasta srcn m ot tre
vita pel are so m syrnboliserar Sat an . N ar A b raham to g honom till Mina for art full gora
Guds vilja art o ffra sin so n, borjade Satan viska i Ismael s o ro noAbraham beo rd rad e da
sin so n art kas ta ste n m or Satan.
Den tionde da gen av Zilhajj, o ffra r pilgrimer ett lamm eller likna nd e till minnet av
Abrah am so m tankre offra sin son till Gud. E frer ceremonin i Me cka ake r m an till
Me dina for att be soka Proferen, hans kompanjaners g rava r sa rnt aUa andr a h istoris ka
146
p lat ser , A tt be ide tre M oske er na; Bait al Haram, vid Kaban, Magidulal-Aqsa i Je rusa lem
och Profete ns Me ske i Med ina, sags vara de basta platserna act be pi\.
Eid al-Adh a eller offerfesten. Den tionde av Zilh,!Jj firar he la mu slimska var lden
offerfesten E id al-Adha. Man samlas i rncs ken och be r och tacka r Gud for H ans va lsig
nelse r, D e som dragi t ut pa hajjavslutar sin a piJg rims plikte r me d act slakta e tt djur (en
ko, ett lam m ellc r en ge t, beroende pa vad man har ekonomisk mojligher till). Slakten
sker till am inn else av att p ro feten Abraham offrade etc far istallet fo r sin so n Is mael, i
enlighet m ed Guds befalln ing. Kotter forde las i tre lika sto ra delar - en till fam iljen, en
till vanner och g rannar och en till fattiga .
147