mpi-18: lysergsyre diethylamid (lsd-25) och intellektuella funktioner. del i

8/14/2019 MPI-18: Lysergsyre Diethylamid (LSD-25) och intellektuella funktioner. Del I

http://slidepdf.com/reader/full/mpi-18-lysergsyre-diethylamid-lsd-25-och-intellektuella-funktioner-del 1/31



SUMMARY

Netz , B. L yse rgic ac id d ie thylamide(LSD-25) and in te l l ec tu a l funct ions .

P a r t i : A n a ly s is of e a r l i e r l i t e r a t u r e . M P I B - r a p p o r t n r 18, dec 1968

(in Swedish).

The purpose of the present rev iew is to g ive an account of ear l ie r

research f indings concerning the effec ts of LSD on in te l lec tua l

func t ions . F i r s t , the l i t e ra tu re on re la t ionsh ip s o f LSD -doses to

psycho physio logica l e f fec ts is pres en ted . This is fo llowed by an

account of exper iments concerning the effec ts of LSD on abs trac t

t hink in g, l e a r n in g , a s s o c i a t i v e p r o c e s s e s , c o n c e n t r a ti o n , a r i t h m e t i c

ab i l ity e tc . F ina l ly , some c r i t i c a l v iewpo in ts o f ea r l i e r s tud ies a re

offered . Summing up, i t i s shown tha t the thre sho ld dose for re co gniz ing the effec ts of LSD is 25 m ic ro gr am , tha t som e effec ts a re

dose-dependent and o thers not , tha t the opt imal dosage for euphoric

r e a c t i o n s i s 5 0- 75 m ic r o g r a m , a nd t h a t im p a i r m e n t s i n c o n c e n t ra t io n

ab i l ity in tu rn a f fec ts p e r fo rm anc e in o the r in te l lec tua l funct ions. I t

is concluded tha t LSD in doses exceeding 75-100 m ic ro gr am caus es

s ign i f ican t imp a i rm en ts in the m a jo r i ty o f in te l lec tua l func tions , and

that doses be low 50 m ic ro gr am LSD do not . 83 re fe re nc es .



II

R E F E R A T

Netz , B . L ys erg sy re d ie ty lamid (LSD-25) och in te l l ek tue l l a funk tioner .

Del I: Analys av t id ig are l i t te ra tu r , MP I B -ra p po r t nr 18, dec 1968.

F ö r e l i g g an d e l i t t e r a t u r ö v e r s i k t av s e r g e en r ep r e s e n t a t i v b il d av

resu l t a t f r ån t id igare under sökn ingar rö rande e f f ek te r av LSD

på kogni t iva funk t ioner . In ledn ingsv i s r e f e r e r as l i t t e r a tu re n

ö v e r r eak t i o n e r p å o l ik a d o s e r j äm t e r e l a t i o n e r m e l l an L S D- do s

och psykofys io log i ska e f f ek te r . Däref t e r fö l j e r en r edov i sn ing av

psykomet r i ska under sökn ingar rö rande e f f ek te r av LSD på abs t r ak t

t än k an d e , i n l ä r n i n g , a s s o c i a t i o n s f ö r m åg a , k o n cen t r a t i o n s f ö r m åg a ,

a r i tm et i sk k apa c i t e t o dy l. S lu tl igen anför s v i s sa k r i t i sk a synpunkte r

p å t i d i g a r e ex p e r i m en t . E n s am m an f a t t n i n g av r e f e r e r ad e u n d e rsökn ingar v i sa r b l a, a t t t röske ld osen fö r igenkänning av LSD -på-

v e r k an ä r c a 25 m i k r o g r a m , a t t b åd e d o sb e r o en d e o ch ick e d o s

beroend e symtom före l igge r , a t t op t imala dosen fö r eufori ä r

ca 5 0 -7 5 m i k r o g r am s am t a tt b r i s t an d e k o n cen t r a t i o n s f ö rm å g a

u t g ö r en in d i r ek t o r s a k t i l l f ö r s äm r i n g a r i an d r a i n t e ll ek tu e l l a f un k

t i o n e r . De t k an k o n s t a t e r a s , a t t L S D- d o s e r ö v e r s t ig an d e 7 5- 10 0

m i k r o g r am p e r o r a l t g e r u p ph ov ti l l en s i gn i fi k an t f ö r s äm r i n g

e l l e r "p r im i t iv i se r ing " av f l e r t a l e t kogni t iva funk t ioner . Vid dose r

under 50 m ikro gra m synes dock in te l l ek tue l l a funk t ioner va ra i s to r t

s e t t in tak ta . 83 r e fe re ns er .



II I

FÖRORD

Denna rappor t u tgör in ledn ing t i l l en fö l j ande rappor t (MPI B- rappor t

n r 19, dec 1968) , v ar i kom m er a t t r edov i sas r esu l t a ten f r ån en

exper imente l l under sökning rö rande e f fek te r av en l åg dos LSD-25

på in te l l ek tue l l a funk t ioner .

Rappor ten ingår fö r MPI de l i ins t i tu te t s fo r skn ingspro jek t n r E 012:

"S t u d ie r av b et een d en f ö r o r s ak ad e av p s y k o k emi s k a s t r i d s m ed e l " ,

be s tä l l t av FOA 1. T i l l de t t a p ro jek t ha r va r i t knu ten en a rbe t sgrup p

bes tående av l abo ra tor A nders Sundwall , FOA 1 , docen t S ten M år

tens , Rå lambsho vs s jukhus , S tockholm sam t fö r fa t t a ren t i l l r a pp or

t en , b i t r m i l it ä r p s y k o l o g en B j ö r n Ne t z , M P I .

R ap p o r t en h a r u t ö v e r l ab o r a t o r S un d wa ll g r an s k a t s av m i l i t ä r ö v e r -

psykologen Jan Agre l l , MPI och t f p rofes sor Car l -Ot to Jonaeon,

Psyko log i ska ins t i tu t ionen , S tockholms U niver s i t e t .



IV

INNEHÅLL

sid

I n le d n in g ...................................................................................................................... 1D o s n i v å e r ................................................................................................................... 2

Re lat ion er m el la n LSD-dos och psyk ofys iologiska ef fekter . . . 3

Effekter av LSD på kognitiva funktioner......................................

Intelligenstest .....................................................

I n lä rn ing och minne ........................................................

A b s t r a k t tänkande ........................................................................... 9

U p p m ärk sam h e t och k o n cen tr a ti o n ....................................... 11

A r i tm e t i s k k a p a c i te t .................................................................... 12

A ss o c ia t io n s fö rm å g a ................................................................... 13

Spatia l f ö rm åg a .........................................................

R eak tio n s tid ................................................................................... 14

K ri t i sk a syn p u nk ter ................................................................................ 15

S am m anfattn in g och s l u t s a t s e r ....................................................................... 16

R e f e r e n s e r .....................................................................



INLEDNING

Det ä r väkän t , a t t LSD i dos e r öve rs t i gande 100 m ik ro g ra m ge r

upphov t i l l genomgr ipande be t eende - och upp leve l se fö ränd r inga r

av m ycke t va r i e ra nd e a r t . B land de p syk i ska e f fek t e rna kan

nämnas en fö rhö jd sugges t ib i l it e t , impu l shan d l inga r , i l l u s ione r och

ha l luc ina t ione r j äm te fö ränd r inga r i b l a t id s - och rumsu pp leve l se ,

va rseb l ivn ing , s t ämning s l äge och a f fek t e r , i n t e l l ek tue l la funk tione r,

k r o p p s u p p l e v e l s e r s a m t j a g - m e d v e t a n d e ( fö r e n a l lm ä n ö v e r s i k t

öve r LSD:s sym tom atolo gi , se Ne tz, 1967; Kihlbom & Netz, 1967).

Med tanke på a t t LSD be t rak t a s som e t t po t en t ie l l t kem isk t s t r i d s

m e d e l ä r d e t av in t r e s s e a t t v e t a h u r u v i d a s m å d o s e r L S D, s o m e j

ge r t yd l iga be t eende fö ränd r inga r kan påve rka in t e l l ek tue l l a (kog -

n i ti va) funk t ione r så som t e l og i sk t -induk t iv t t änkande , a r i tm e t i sk kap a

c i t e t , kon cen t ra t i on s fö rm åga och spa t i a l t t änkande .

F ö r e l i g g a n d e l i t t e r a t u r ö v e r s i k t h a r u t f ö r t s f ö r a t t u t g ö r a un d e rl a g

fö r bedömninga r av r i sken a t t t i l l synes opåve rkade pe rsone r kan

va ra u t sa t t a fö r en nedsä t tn ing av den in t e l l ek tue l la kapac i t e t en .

Rappor t en a vs e r så lunda ge en öv e rs ik t och ana lys av t id iga re v e t en

skap lig l i t t e ra tu r öve r e f fek t e r av LSD på kogn i ti va fun k t ion e r^ .

Dessu tom u tgö r den en a l lmän bakgrund t i l l en egen expe r imen te l lundersökning rörande effek ter av en låg dos LSD på in te l lek tue l la

funk tioner (Netz, M årt en s & Sundwall , 1968).

In l edn ingsv i s kom m er l i t t e r a tu ren be t rä f fande reak t ione r på o l ika

d o s e r a t t r e f e r e r a s . H ä r e f t e r fö l je r e n r e s u m é ö v er p s y k o m e t r is k a

undersökn inga r rö rande e f fek t e r av LSD på funk t ione r så som p rob lem-

l ö s n in g s f ö r m å g a , i n l ä r n i n g / m i n n e , a b s t r a k t t ä n ka n d e, a s s o c i a t io n s -

f ö r m å g a , u p p m ä r k s a m h e t s - o ch k o n c e n t r a t i o n s f ö r m å g a , a r i t m e t i s k

kapa c i t e t o dy l. S lu t li gen an fö rs v i s sa k r i t i sk a synpunk te r s am t ges

e n s a m m a n f a t t n i n g a v r e f e r e r a d e e x p e r i m e n t .

1) Denna l i t t e ra turg eno m gån g gör dock inga an spr åk på a t tv a r a h e l t k o m p l e t t, u ta n s y f t a r f r ä m s t t i ll a t t ge en r e p r e s e nta t iv b ild av de re s u l t a t , som f ram kom m i t v id den h i t t i l l sv arande fo rskn ingen .



DOS NIVÅER

1) Dc i fö re l iggande rap por t re f e re rad e undersökn ingarna avs e r o r a l a L S D -d o s e r , s å v i d a a n n a t ej a n g e s.

100 m ik ro gra m LSD pe ro r a l t _ anges o f ta som en " s t an dard dos " ,

d v s den skap ar i rege l fu l l k l in i sk e ffekt hos en vuxen (Ba r ron ,

Ja rv ik & Bunnel l , 1964) . Vid de f les ta lab ora tor iee xp erim en t ha r

m a n a d m i n i s tr e r a t 1 - 2 m i k r o g r a m L SD /k g k r op p sv ik t (c a

75 - 150 m ikro gra m to ta l t ) . I v is sa psy ko terap eut i s ka försök ha r dock

a v s e v ä r t s t ö r r e d o s e r a p p l i c e r a t s : m e l l a n 200 o ch 1 .0 0 0 m i k ro g ra m

(F isc he r , 1965; Hoffer , 1965) .

D e t h a r a n t a g i t s , a t t t i ll r ä c k l i g t s t o r a d o s e r s k u l le v a r a l e ta l a , m e n

inga dokumen te rade dödsfa l l - o rsakade av rena p repara t e f fek te r -

f innes vad gä l l e r m änn i sk a . M ax imal dos som använ ts v id l ab o ra to r i e -

försö k uppgår t i l l 1 .654 m ikr og ra m (Klee e t a l . , 1961) . E nl ig t Hoffer

(1965) torde 1 . 500 mikrogram utgöra den övre t i l lå tna gränsen för en

sä ke r dos . B arr on , Ja rv ik & Bunnel (1964) ang er 2 . 000 m ikr og ram somm axim al dos i samband m ed okon t ro l l e ra t p r iva tb ru k . E t t fa ll dä r en

indiv id på egen hand tag i t nä ra 5 . 000 m ikr og ra m f inns dock be sk rive t

(Reynolds & P et er so n , 1966).

Murphree (1962) ha r undersök t de ned re g ränse rna fö r i genkänn ing av

LSD:s e f fek te r . F ö r 18 no rm ala fö r sök sp erso ne r , som v id t i d iga re

t i l l fä l len exponera ts för LSD i o l ika doser , befanns t röskeldosen

v a ra 2 0 m i k ro g ra m , e l l e r 0. 260 - 0 . 295 m i k ro g ra m / k g . I e n m o t s v arande dubbelb l ind s tudie ad m inis t rer ad e Gr ein er e t a l (1957, 1958) 4 ,

7, 12 , 20 och 40 m ikr og ra m LSD t i l l 14 no rm ala för sö ks pe rs on er .

Man fann , a t t h j ä r t f rek ve ns , pup i l l s to r l ek och EEG i a l lmänhe t e j på

verk ades av dos e r under 20 m ik r og ram , m edan GSR ak t ive rades e f t e r

7 m i k ro g ra m . V id p s y k i a t r is k a i n t e rv j u e r k u nd e m a n e f t e r 7 m i k r o

gram påv i sa cyk l i ska väx l ingar i käns lo l äge (eu fo r i -dys fo r i ) och

p s y k o m o t o r is k a k t i v it e t. S j äl v a v a r f ö r s ö k s p e r s o n e rn a i n te m e d v e tn a

h ä ro m , e n li g t v a d s o m f r a m g i c k av d e ra s s j ä l v s k a t tn i n g a r . I ng a fö r ä n d

r ingar i t ankeprocesse r e l l e r t anke innehå l l f ramkom v id dosn ivån

4 - 1 2 m i k r o g r a m . V id 20 m i k r o g r a m a v sl öj ad e s å v ä l p s y k i a tr i s k a

i n t e rv j u e r s o m s j ä l v s k a t t n in g a r m e r d r a m a t i s k a , p s y k i s k a s y m to m

s å s o m h y p o m a n i, d i s t r a k t i b i l it e t , i n d i ff e r e n s , t v å n g s m ä s s i g a s k r a t t

sam t fö rä ndr in gar i t an ke pro ce sse r . Typ i ska psykos l iknande symptom

(depersona l i sa t ion , v i sue l l a i l l u s ioner o dy l ) bö r j ade upp t räda fö rs t nä r

d o s en ö v e r s k re d 30 m i k ro g ra m . D e t b ö r n o t e r a s , a t t M u rp h re e o ch



Gr e i n e r e t a l an v än t L S D- h ab i t u e r ad e f ö r s ö k s p e r s o n e r , F ö r i n d i v i d e r

u tan t id igare e r f a renhe te r av LSD:s symtomato log i anges t röske l

dosen för upplevd påv erka n l igga vid ca 25 m ikr og ram (Hoffer , 1965;

A bra m son , 1955 a) . W eckowicz (1959) gav 35 m ik ro gr am LSD ti l l

18 ot räna de fö rsö ks pe rso ne r och fann, a t t 16 av de ssa . had

a definite reaction to LSD and could tel l the occasion when they were

given LSD. In some subjects the react ion was qui te pronounced and

l a st e d s e v e r a l h o u r s " .

RELATIONER MELLAN LSD-DOS OCH PSYKOFYSIO-

LOGISKA EFFEKTER

At t de t f inns e t t s amban d m el lan LSD-dosens s to r l ek och psykofysio -

l o g is k a r e s p o n s e r ho s m än n i s k a t o rd e n u m er a v a r a f u ll t k l a r t . Den

t id i ga l i t t e r a t u r en p å d e t ta o m r åd e h a r d ock v a r i t m o t s äg e l s e f u l l.

F o rr e r & Goldner (1951) s tudera de ef fekter av LSD i do ser f rån

0. 5 t i l l 6 m ikr og ram /kg kroppsv ik t hos 6 s ch izo f rena pa t i en te r . De

fann samma reak t ionsmöns te r ( ‘ ' i nc reased amiab i l i ty and r e lease o f

l ib ido") gå igen i he la dos -område t ; ha l luc ina t ioner bör jade upp t räda

v id 1 m ikr og ram /kg . Vidare f r am hå l le r An der s son & Rawns ley (1954):

" ................... o v e r a c e r t a i n m i n i m a l d o se t h e r e i s no c l e a r - c u t r e l a

t ionship e i ther qual i ta t ive or quant i ta t ive between the c l in ical p ic

ture and the amo unt of subs ta nce taken". Mot det ta ta lar b l a en un de rsökn ing av Abram son (1955 a ), dä r m an me d h jä lp av e t t spec ie l l t

f r åg eform ulär över LSD-symtom (Abram son , I960) s tuderade e f f ek

te r av fö lj ande t r e dos ka teg or ie r : no l l, l åg (25-75 m ikrog ram ) och

hög (100-225 m ikr og ram ) . Man fann, a t t anta le t symtom l iksom

den sub jek tiva in tens i t e t en hä rav ökade m ed dosens s to r l ek ; des sa

resu l t a t har även konf i rmera t s av I sbe l l e t a l (1956) . I Abramsons

f råg efo rm ulär ing ick i t ems (uppgi f te r ), som d i f f e ren t i e rade m el lan

dose rna 0, 50 och 100 m ikro gra m . Ab ramson s o t r änade fö r sö ks

pe r so ne r kunde även sk i l j a m el lan LSD och p lacebo , m en in te m el lan

o li ka L S D - d o s e r i i n t e r v a l l e r o m 25 m i k r o g r am . F ö r s ö k s p e r s o n e r

som reda n fåt t LSD vid f ler a t i l l fä l len kan dock m ed god pre cis io n

iden t i f iera ol ika do sniv åer , enl ig t M il ler e t a l (1957) sam t DeM aar e t

a l (I960) . DeM aar e t a l f ann så lunda , a t t fö r sök spe r son ern a kunde

sk i l j a m el lan 25 , 50 och 100 m ikro gra m , s am t a t t de t fö re låg e t t

l ineä r t s amband m el lan dos och an ta l symtom . I en annan un der sö k

ning av Abramson et a l (1955 d) s tuderades kl in iska reakt ioner hos

31 fö r söksper soner e f t e r s ex doser var i e rande mel lan 0 o^h 225

3



m i k ro g ra m . S y m t om e n i n d el a de s i f em p a ra m e t r a r : e u fo r i , d y s -

fo r i , p e r c e p t u e l l a fö rv rä n g n i n g a r , n e u ro t i s k a s y m t om s a m t p s y k o

t i ska reak t ioner , . N euro t i ska symtom (t ex ne rvo s i t e t , i n re t rem or ,

ånges t , t akykard i ) va r in t e ko r re l e r ad e me d dosens s to r l ek , med an

fö rä n d r i n g a r i p e r c e p ti o n s a m t p s y k o ti s k a s y m t o m (t ex h a l l u c i n a

t i o n e r , d e p e r s o n a l i s a t i o n , o v e rk l i g h e t s k ä n s l o r , v a n fö re s t ä l l n i n g a r )

va r ko r re l l e r ad e me d dos s to r l eke n ( r = . 90) . Man to lkade de neu

ro t i ska reak t ionerna som en funk t ion av pe rson l ighe t sd rag samt

s i tua t ione l l a fak to re r . V ida re fann m an den op t ima la dosen fö r

m an i fes t a t ion av eu fo r i l igga m e l l an 50 och 75 m ik ro gra m , öv er

100 m i k ro g ra m fö rek o m ej l ä n g re e u fo r i. D e t ta r e s u l t a t h a r v e r i

f iera ts av Isbel l e t a l (1956) . Även Salvatore (I960) har kommit

t i ll li knande re su l t a t vid en undersökn ing , dä r 120 no rm ala fö r sö ks

pe rso ne r f ick LSD i do se r om 0. 5,, 0. 75, 1 och 2 m ik ro gr am /k g

kroppsv ik t . Han fann , a t t ånges t , pe rc ep tue l l a fö rv räng n ingar och

som at i ska symtom ökade m ed dosen , t i ll sk il l nad f rån upprym d

he t , f i en t li ghe t , och de r ea l i sa t io n , v i lka reak t ioner tyck tes va ra

m e r r e l a t e r a d e t i ll p e r s o n l i g h e t s f a k t o re r ä n t i ll d o s ni vå . O p t im a l

d os fö r m a n i s k a / e u fo r i s k a r e a k t i o n e r b e fa n ns v a ra 0. 75 m i k ro g ra m / k g

(ca 55 m i k ro g ra m t o ta l t) . V i d a re f r a m h å l l e r S a l v a t o re : " T h e m o s t

obvious fac tor inf luencing the LSD react io n i s the dosage . . . . With

sm al l dosage, the symtom p ic ture i s dom inated by affec t ive or

m o o d ' c h a n g e s . W i th in c re a s i n g d o s a g e , th e p e rc e n t a g e of r e a c ti o n sc l a s s i f i e d a s s c h i z o p h re n i c i n c re a s e a nd ab ov e 1 m i c ro g ra m / k g

al l reac t ions ar e of th is type . With h igh er dosage (over 1 m ikr og ra m /kg ) ,

pe rsona l i t y and o the r fac to rs p l ay a l e sse r ro l e i n de t e rmin ing the

phenomena produced than they do a t lower dosages" . Kornetsky

fk Hu m phries (1957) ha r dr ag i t l iknande s lu tsa tse r v id en un de rsö k

n ing , dä r m an k o r r e l e ra t sub jek t iva e f fek te r av 50 resp 100 m ik

ro g ra m LSD m e d e t t p e r s o n l i g h e t s t e s t (M i nn e s ot a M u l t ip h a s ic P e r

sona l i t y Inven to ry - MMPI) . De f ramhå l l e r så lunda : "The fa i lu re

of the subjec t ive effec ts of 100 microgram of LSD to show any re la

t ionship wi th MM PI, whi le the effec t of 50 m ic ro g ra m was s ign i

f icant ly re la ted to the MMPI scores (on the psychoasthenia and dep

res s ion sca l e s ) , sugges t t ha t when a seve re d rug e f fec t i s ob ta ined , t he

persona l i t y o f t he sub jec t does no t p l ay an impor t an t ro l e" .

K lee e t a l (1961) ha r sys t emat i sk t s tude ra t ve rkn ingarna av va r i e rande

LSD-dose r . Man gav 12 fö rsökspersoner LSD i en loga r i tmi sk se r i e på

4



1, 2, 4 , 8 s am t 16 m ikro gra m /kg kroppsv ik t ; den s tö r s t a ensk i lda

dosen uppgick t i l l 1. 654 m ik ro gr am . Klee e t a l kunde i denna un de r

sökn ing påv i sa .e tt d i r ek t kvan t i ta t iv t s am band m el lan dosens s to r l ek

och de psykofys iologiska ef fekterna av LSD. Det ta samband gäl lde dock

endas t v i s sa s k fundamenta la e f f ek te r , v i lka - t ro t s o l ika dosn ivåer -

k v a l i ta t iv t s e t t v a r m y ck e t l i k a f ö r de f l e s ta f ö r s ö k s p e r s o n e r n a . D es s a

dosberoende LSD-ef fek te r u tg jo rdes av :

1) I n v e rk an p å t an k ep r o ces s e r (t ex f ö r s äm r a t n ä r m i n n e , k o n cen t r a

t i o n s s v å r i g h e t e r , n ed s a t t ab s t r ak t io n s f ö r m åg a ) ;

2) Inverkan på percep t ion ( t ex v i sue l l a fö rvrängning ar av s to r l ek ,

avs tånd och kon tu re r på ob jek t och m änn iskor , ha l luc ina t ioner , some -

s t e t i s k a an o m a l i e r s å s o m p a r e s t e s i e r o ch f ö r v r än g d " b o d y i m ag e" ) ;

3) Fys io lo g i ska e f f ek te r ( t ex hype rven t i l a t ion , t i l l lf ä l l iga k rä k-

n ingar ) ;

4) T i ll s l ags t id s am t vara k t igh e t^ av o l ika symtom .

E n l i g t K l ee e t a1 m ås t e d e s s a e f f ek t e r s k i l j a s f r ån an d r a s y m t o m ,

s om v a r i e r a r av s e v ä r t m e l l an o l ik a in d i v i d e r, o ch v il k a ty cks

bero m e r på ind iv idue ll p red i spos i t ion än på dosens s to r l ek (Klee& W eintraub, 1959) . Ex em pel på sådana symtom är parano ida va n

f ö r e s t ä l l n i n g a r , p an i k r eak t i o n e r s am t d ju pg åen d e d ep r e s s e i o n e r .

Klee e t a l (1961) anför även: , . we obs erve d co ns id era ble var ia t ions

in the ef fects of the sam e dose in di f feren t subjects - even wi th r e s

pect to the fundamental ef fects of LSD - but re la t ive cons is tency of

ef fects when the same dose was repeated in a g iven subject" .

H ä r t i l l k o m m er a t t o li k a m en t a l a f u n t io n e r p åv e r k as i v a r i e r an d e

uts t räckning av en och sam m a LSD-dos hos en viss individ . Sålunda

f ram hå l le r J a rv ik (1959): "On the bas i s of a l a rge num ber o f ob je c

t ive t es t s we found tha t LSD in te r f e red r a ther s e rvere ly wi th some

functions and with othe rs not at al l . . . This diffe ren tial su sc ep ti

bil i ty of va rio us functions to the sam e dose of LSD in the sam e s ub

je c t su g g es ts an uneven lo ca liz atio n of the d rug in the CNS, if one

can a s su m e t h a t c e r t a i n a r ea s of th e b r a i n a r e m o r e o r l e s s co n c e r

ned wi th the aforement ioned funct ions" .

5



E F F E K T E R A V L S D P Å K O G N I T I V A F U N K T I O N E R

R ed an i samb an d med d e f ö r s t a p s y k i a t r i s k a s t u d i e r n a av LS D: s v e r k

n ingar no te rades o l ika fö rändr ingar i in te l l ek tue l l a funk t ioner . W.A.

Stol l (1947, 1952) va r den för s te a t t s tud era de psykologiska ef fek

terna av LSD (medels t Rorschach) . Han gav 30 mikrogram t i l l 10

f ö r s ö k s p e r s o n e r o ch fann , f ö ru t o m mo t o r i s k a o ch v eg et a t iv a s y mt o m,

my ck e t t yd l ig a s t ö r n i n g a r i v i s u e l l p e r cep t i o n , en ac ce l e r e r a d t an k e

gång, en l ä t t g ruml ing av m edvetand e t - dock m ed b ibehå l len fö rmå ga

t i l l s j ä l v i ak t t ag e l s e - men i n g en f ö r s ämr i n g av o md ö mes f ö r måg a

(" judgment" ) . Condrau (1949) ver i f i e rade i s to r t S to l l s i ak t t age l se r

men t i l l äde , a t t hans fö r söksper soner uppvisade en ökad d i s t r ak t i -

b i l i t e t s am t ned sa t t koncen t ra t ions förm åga . R inke l e t a l (1952) och

DeShon et al (1952) gav LSD i doser om 20 - 90 mikrogram (oftast

1 m i k r o g r a m / k g ) t il l n o r m a l a f ö r s ö k s p e r s o n e r , v a r a v v i s s a t e s t ad es med R o r s ch ach o ch n åg r a " co n c r e t e - ab s t r ac t t h i n k i n g t e s t s " .

T r o t s a t t m an h ä r v i d o f ta n o t e r ad e en f ö r s äm r i n g i ab s t r ak t t än k an d e,

vidhöl l m an at t in tel l igensniv ån inte sä nkte s . Savage (1952) gav LSD

t i l l 5 n o r ma l a f ö r s ö k s p e r s o n e r i d o s e r o m 2 0 mi k r o g r am. F ö r u t o m

en v i s s d ep e r s o n a l i s a t i o n , d e r ea l i s a t i o n o ch " i n c r ea s e s i mag e r y "

noterade Savage även ef fekter på kogni t iva funkt ioner : "The changes

in m en ta l ac t iv i ty a re ch ara c te r i ze d by fl igh t of ideas , d i ff icu lty in

conc en t ra t ion and in coord ina t ion . N ev er the les s , r esu l t s on theW echs le r -Be l levue Te s t showed no s ign i f ican t d i f f e rence . Mem ory

and com prehen s ion a re in no way impai red . " Även i f l e ra an dra

k l i n i s k a u n d e r s ö k n i n g a r h a r man o b s e r v e r a t f ö r än d r i n g a r i t an k e f ö r

lopp och asso cia t ion sfö rm åg a (se t ex F els in ge r e t a l , 1958; Hoch,

1951; Osm ond, 1957, R in k e le ta l , 1955; Savage & Cholden, 1956;

Sloane & Do ust , 1954) . Ibland h ar en häm ning e l ler ren t av block er ing

i n t r ä t t , men m er v an l ig t ä r a t t tan k a r o ch a s s o c i a t i o n e r r u s a r i väg

på e t t o f t a oko nt ro l l e rb ar t s ä t t ( idéflyk t ).I

I ovans tående under sökningar har tonv ik ten l ega t v id e t t k l in i sk t -psyk ia t -

r i s k t s t u d i u m av L S D: s e f f ek t e r p å n o r ma l a f ö r s ö k s p e r s o n e r o ch / e l l e r

pa t i en te r , även om man i v i s sa f a l l app l i cera t ob jek t iva psykolog i ska

tes t . I de t fö l j ande ges en a l lmän över s ik t över under sökningar , där

man s t u d e r a t d i v e r s e k o g n i t i v a f u n k t i o n e r h o s n o r ma l a f ö r s ö k s p e r s o n e r

f r äms t med h j ä l p av p s y k o me t r i s k a t e s t .

6



7

Intel.iigens tes t

Lev ine e t a l (1955) t e s t ade 21 fö rsökspe rsone r i no rma l t t i l l s t ånd och

s e n a r e u n d e r L S D- p å v e r k a n m e d W e c h s l e r - B e l l ev u e I n te l li g en c e S c al e

(motsv sven ska CVB -ska lan) . LSD gavs i do ser om 50 - 200 m ikr og ram ;

de f l e s t a f ö r s ö k s p e r s o n e r n a fi ck 100 m i k r o g r a m . R e s u l t a te n s a m m a nfa t tades i fö l jande punkter :

”1) Inte l lec tua l funct ioning was very s ignific ant ly red uce d. 2) Anxiety was

no t a p r im ary d i s rup t ing fac to r o f i n t e l l ec tua l funct ion ing in s t ruc tu re d

si tua t ion s . 3; Co ncen t ra t ion ab i l ity was d is turb ed . 4) Th ere were suggest ions

o f d i s t rac t ib i l i t y . 5) The re we re im pa i rm en t s i n a re as i nvolving in t e rp e r

sona l re l a t ionsh ips and judgmen t . 6) The re was a d i s tu rbanc e o f ab s t r ac

t ive and conceptua l iz ing ab i l i t i es . 7 ) There was d i f f icu l ty in sh i f t ing se t" .

1 g e n o m s n i t t e r h ö l ls e n s k i ll n a d om 1 1 .0 I Q- e n h e t e r p å h e l a t e s t e t , d v s

en sänkning från IG = 123 in i t ia l t t i l l IQ =112 under LSD -påv erka n . M ede l

s k i l l n a d e n v i d d e v e r b a l a d e l t e s t e n s a m t d e i c k e - v e r b a l a ( " P e r f o r m a n c e

Scale") uppgick t i l l 10. 14 re sp 9 .43 IQ -en he ter . At t ve rba l t l addade funktioner

påve rkas m e r än i cke -ve rba l a , ha r även påv i sa t s av I sbe l l e t a l (1956) i en

p i lo t - s tud ie , dä i m an gav 1 -2 m ik rog ram / l cg k roppsv ik t t il l 6 fö rsöks p e r

s on år ., D e s s a t e s t a d e s m e d W e c h s l e r - B e l l e v u e f ö r s t i n o r m a l t t il l st å n d

och dä re f t e r unde r LSD, Sedan m an ko r r ig e r a t fö r övnings e f fek t e r , e r

h ö ll s e n s än k ni ng a v " Ve r b a l I ß " , " P e r f o i m a n c e I . Q . " s a m t " F u l l - s c a l e

I. Q ." uppgå ende t il i G. 63, 6. 07 re sp 7.4 3 poä ng. I en annan liknande

undersökning gav Cohen e t a l (1958) 100 m ikr og ra m LSD t i l l 30 fö rs ök s

p e r s o n e r , v i I k ar t e st a d e s m e d b l a e tt in t e l l i g e n s t e s t ( " S h ip l ey - Ha r t f o r d

T. Q--test"). I 24 av fal len sän ktas IQ-n ivån un de r LSD -påv erka n; m e d e lta ls -

sk i l l naden uppg ick t i l l 8 ,9 IQ-enhe te r .

T i l l sk i l l nad f rån ovans t ående unde rsö kn inga r av genom sn i t tl i ga n ivå

sk i l l nad e r , h a r L ie ne r t (1959 , 1966) även s tud e ra t i n t e r ko r re l a t i o ne r

m e l l an de o lika de l t e s t en i et c i n t e l l i ge ns t e s tba t t e r i m ed h j ä lp av fak to r -a n a l y s. L i e n e r t b a s e r a r s i n a h y p o t e s e r o m LS D:s v e r k n i n g s s ä t t p å v i s s a

t eo r i e r om in t e l l ek tue l l u tveck l ing , en l ig t v i l ka en a l l tm er ökad d i f fe ren

t ie r ing av In te l lek tue l la funkt ioner up pt rä der i t ak t m ed den ontogenet i ska

utveckl ingen (G ar re t t , 194-6; Bu rt , 1954) . U nder LS D-p åverka n an se r

L ie ne r t , a t t de t ske r en t il lbakagång t il l en m e r od i f fe ren t i e rad in t e l l i gens -

: t ruk tu r ( "m en ta l age reg res s ion " ) , L i e ne r t (1959) an fö r så lunda :

. . . . d ie h ighe r t he l eve l of d i f fe ren t ia t i on o f an ab i l it y , t he s t ron ge r

Hie influence of LSD upon i t , . , . . I t is p re su m ed that the inte l lec tua l



8

Inlärning och minne

I n s t r u m en t e i l i n lä r n in g h a r i n åg r a u n d e r s ö k n i n g a r s t u d e r a t s m ed h jä lp

av e tt p s y k o m o t o r i sk t t e s t ( " P u r s u i t R o to r T es t " ) . R es u l t a ten h a r v a r i t

m otsäg e l se fu l l a . Korne t sky , Hum phr ies & Ev ar t s (1957) no te rade o fö r

ändrade p re s ta t io ne r e f t e r 50 och 100 m ikro gra m LCD. Abra m son e t a l

(1955 b) fann l ikaledes inga s ignif ikanta förändringar ef ter 50 resp 100

m i k r o g r a m m e n anför a tt " ..........LSD-25 tens to in ter fere wi th expec

ted learning process in addi t ion to t i s impair ing the or iginal level of

per fo rm ance :" . Krus e t a l (1963) ha r r a pp or te ra t en k la r fö r säm r ing v id

ins t rum en tei l in lärning . Si lv ers te in & Klee ( I960 b) fann en s ignif ikant

fö r sä m r ing e f t e r 72 m ikro gra m v id de fö r s t a in lä rn ings f as e rna av

P u r s u i t R o t o r - t e s t e t , m en ej v id s en a r e s t ad i e r ; de f ö r s äm r ad e p r e s t a

t i o n e rn a an s åg s f r äm s t b e r o p å i n i ti a la k o n c en t r a t i o n s s v å r i g h e t e r . A

andra s idan har Rosenbaum e t a l (1959) ange t t en fö rbä t t r ad och aece le re -

r ad m oto r i sk in lä rn ing hos 10 fö r sö ksp er so ne r , v i lka f å t t 1 m ikro gra m /kg

krop psvik t . - Edw ards & Cohen (1965) s tud erad e di f fere nt ie l l bet ingning

och t r ans fe re f fek te r e f t e r 125 m ikro gra m ;de ras hypotes om en förhö jd_

in lä rn ingskapac i t e t under LSD bes t ryk tes dock e j .

LSD i dos er under 50 m ikro gra m före fa l l e r e j ha någon inverkan på om edelb ar t m inne. Som t id ig are näm nts , fann Savage (1952) in te någon försäm ring

per form anc e o f adu l t sub jec t s under LSD is in many resp ec t s s im i la r to

tha t of younger per so ns" . F ör a t t p röva denna hypotes , app l i ce rades e t t

" I n t e l l i g en s - S t r u k t u r - T es t " b e s t åen d e av 5 v e r b a l a o ch 4 i ck e - v e r b a l a

de l tes t på 6-5 s tud ente r , v i lka tes tades i no rm al t t i l l s tånd och två t im m ar

ef ter de få t t LSD i dos er om ca 100 m ik ro g ra m . Under LSD-be t ing elsen erhöl ls

föl jande res ul t a t : 1) Den geno m sni t t l iga pre s ta t ion sniv ån sänktes f rånini t ia l t 110.2 poäng t i l l 103.6 poäng, v i lket m o tsv ar ar en minsk ning av

in te l l igenså ldern ( "m enta l age") f r än 24 .3 t i ll 15.6 å r . 2) Te s tba t t e r i e t s

prof i l uppvisade en föränd r ing i r ik tning m ot ko nkre t tänkande. 3) In ter -

k o r r e l a t i o n e r n a m e l l an d e l t e st en ö k ad e. 4) B a t t e r i e t s f ak t o ri e l la s am m an

sä t tn ing va r m ind re d i f f e ren t i e rad . Under LSD förändra des f ak to r l addn ing ar

na v id p rov på "verba l r eason ing" i s tö r r e u t s t r äckn ing än v id "non-verba l

r ea s o n i n g " , d v s t e s t p å n u m er i s k t o ch s p a t i a l t t än k and e . E f t e r s o m s åv ä l

ab s t r ak t t änkande som "v erba l r eason ing" d i f f e ren t i e ras på e tt r e l a t iv t

s en t u t v eck l in g s s t ad iu m , s t ö d e r o v an st åen d e r e s u l t a t L i en e r t s t eo r e t i s k a

model l om en LSD- inducerad r egres s ion av in te l l ek tue l l a funk t ioner t i l l

e t t on togene t i sk t t id igare u tveck l ingss tad ium.



ef te r 20 m ik ro g ra m . Sloane & Dous t (1954) fann l ikaledes inga s ignif ikanta

f ö r än d r i n g a r e f t e r 40 m i k r o g r am v a r e s ig v id Wech s l e r M em o r y S ca le e l l e r

v id r epe t i t ion av e t t ko r t budskap 5 m inu te r e f t e r in lä rn ing . J a r v ik e t al

(1955 b) r ap po r te ra de ingen e f fek t e f t e r 50 m ikr og ram , m edan 100 m ik

rogra m gav s ign i fikan ta sk i l lnader v id s ex av n io m inn es te s t . S i lver s t e in

& Klee (1958) no te rad e säm re r es u l t a t i fy ra av de l t es t en i W echs le r

M em ory Scale ef te r 72 m ik ro gr am LSD. A ronso n et a l (1962) fann, a t t

100 m i k r o g r am f ö r s äm r ad e i n lä r n i n g en av p a r v i s a o r d n ä r 30 p a r ad e

as soc ia te r användes , men e j v id 22 o rdpar . B renge lmann e t a l (1958 a ,

1958 b) gav 60 och 100 m ikr og ram LSD int ra ve nö s t och fann fö rs ä m

r i n g a r i n åg r a p ro v på o m ed e l b a r t m i n n e . D e r a s r e s u l t a t h a r s en a r e

ve r i f i e ra t s av B aren dre g t (I960) , som gav 100 - 150 m ikro gra m ora l t .

Ol ika fo r ska re h ar använ t s i f f e r r ep e t i t ion ( 'Dig it Span") i s ina exp er ime nten ä r en n ed s ä tt n in g i fö r m åg an a t t u p p r ep a s i f f e r s e r i e r an s e s u t g ö r a en

av de t id igas te ind ika t ionerna på in te l l ek tue l l n ivåsänkning . F le ra under

sökn ingar (G oldb erge r , 1966; Ja rv ik e t a l , 1955 b; Levine e t a l 1955;

S ilv er ste in & Klee, 1958; Sloane & Dou st , 1954) h a r visa t , at t Digit Span

ej påv erk as av LSD i do ser upp t i l l 100 m ik ro g ra m . Si lv ers te in & Klee

( I960 a ) e rhö l l dock en s ign if ikan t fö r sä m r ing av s i f f e rminn es spann e t

hos 24 fö r sö ks pe r so ne r v i lka f å t t LSD i dose r om 145 - 155 m ikro gra m .

Abs t rak t t änkande

At t ab s t r ak t i o n s f ö r m åg an f ö r s äm r as u n d e r L S D- p åv e r k an t o r d e v a r a e t t

a l lmän t ac ce p te ra t fak tum, även om v i s sa m ots t r id ig a uppgif t e r t id igare

före leg at . Sålunda anför t ex Klee (1963): "Th is change in thought p ro

ce s se s i s r ep rese n ta t ive o f a ge nera l a l t e ra t ion o f the LSD sub jec t ' s

exp er ience o f h im se l f and h i s en v i ronment . Th is ' concre te a t t i tude

is one of the m os t im pr es s iv e a spec ts of the LSD rea ct io n, but i s one

which by i t s nature , a lmost def ies descr ipt ion by the subject on the

ab s t r a c t ve rba l l eve l, a t the t im e of the expe r ience " . Denna kv a l i t a

t iv a fö r än d r i n g i t an k e p r o ce s s e r n a h a r k u n na t v e r i f i e r a s i m ån g a u n d e r

sökningar med hjälp av objekt iva tes t . Dock fann Isbel l e t a l (1956)

s om an vän de t e s t u r Go l d s t e i n -C ch ee r e r b a t t e r i e t , s am t P r i m ac e t a l

(1957) vi lka tes tad e 10 fö rsö ks pe rso ne r under 50 - 100 m ikr og ram

m ed Wi s co n s in C a r d S o rt in g T es t , i cke n åg r a s ig n i fi k ant a f ö r s ä m

r ing ar av abs t r ak t tänkande . Gas tau t e t a l (1953) , v i lka gav 40-60 m ikro gram

t i ll 12 f ö r s ö k s p e r s o n e r , p åv i s ad e en f ö r s äm r i n g i u p p m är k s am h e t s f un k -

9



10

t ioner och abs t r ak t t änkande v id några psykolog i ska t es t , där ib land Cat te l l s

in te l l igensprov . Hos en fö r sö ksp er so n hade LSD ingen e f fek t va re s ig psyk o

logiskt e l ler fys iologiskt . DeShon et a l (1952) , v i lka kl iniskt s tuderade ab

s t r ak t i o n s f ö r måg an m ed e l s o r d s p r åk s t o l k n i n g a r , r ap p o r t e r a r : "W hi le

t he r e s p o n s es w er e p r ed o mi n an t e ly co n c r e t e , a w id e r an ge of ab s t r a c

t ions was s t i l l rev eale d, wi th a s ignif icant nu m ber of answ ers lying int he o v e r g e n e r a l i zed t an g en ti a l a r ea o f co n c r e t e - a . b s t r ac t s p ec t r u m " . S i l-

ve r s te in & Klee (1958) ve r i f i e ra de de s sa fynd i en m e r s ys tem at i sk un de r

sökning m ed h jä lp av Gorham s ord språ ksp rov . De fann abs t r ak t t änka ndet vara

k la r t s ämre under LSD-påverkan . Det ta innebar dock in te en s ign i f ikan t

ökning av de konkre ta s t imulusbundn a sv aren , v i lke t Gorham funnit va ra

utmärkande för bl a schizofrena pat ienter , u tan en ökning av de felakt igt

ab s t r ak ta s vare n . T i l l l iknande resu l t a t kom även Bra t t em o & Lassen ius

(1963) , i en svensk und ersökning d är m an s tude rad e ef fekter av 75 - 100m i k r o g r am LSD s u b k u tan t h o s 13 f ö r s ö k s p e r s o n e r m ed Du r eman - S ä l d es

ord språ ksp rov sam t m ed en de l psyko m otor i ska t es t . Man fann , a t t LSD

verkade "pr imi t iv i se rande" på de f l es ta under sök ta funk t ioner . Som t id igare

nämnts , fann Levine et a l (1955) en avsevärd försämring i de del tes t i

W echs le r -Bel l ev ue ( "S im i la r i t i es " och "Block Des ign") , v i lka anses

mäta abs t r ak t ions förmåga . Även Ber l in e t a l (1955) f ann en funkt ions

nedsä t tn ing v id B lock Des ign ( liksom v id några psyko m otor i ska t est )

e f t e r 50 m i k r o g r am L SD. De f ö r än d r i n g a r i f ak t o r s t r u k t u r e n i i n t e l l i g en s

tes t , som påv i sa t s av L ie ne r t , ä r även re leva n ta i de t t a s amm anhang .

Som t id igare på ta la t s ( s id 8), f ann L ie ne r t f ak to r s t ruk turen v ara m indre

d i f f e ren t i e rad under LSD än under no rm ala be t inge l ser . Så lunda no te rades

en högre g - l addning ( "g en era l f ac to r " en l ig t Thurs tone , 1947) i ba t t e r i e t s

o l ik a d e l t e s t u n d e r L S D- p åv e r k an . De t ta r e s u l t a t ö v e r e n s s t äm m er m ed den

k o m b i n e r ad e d i f f e r en t i e r i n g s - r eg r e s s i o n s h y p o t es en ( L i en e r t , 1966), en

l ig t v i lken g- fak torn an tas m insk a i t ak t m ed den a l l tm er ökade d i f f e ren

t i e r ingen av in te l l ek tue l l a funk t ioner med å lder . E f te r de t a t t g - fak torn

ex t r ah e r a t s e r h ö l l s en b i p o l ä r f ak t o r, v il k en t o lk ad es s å s o m " . . . . a f ac t o r

spec i fi c fo r the e f fec t of LSD on in te l l ec tua l pe r f o rm a n c e .............We in te rpre t

th i s f ac to r as r epresen t ing the change f rom abs t r ac t th ink ing (under normal

condi t ions) to concrete th inking (under LSD). The reduct ion of abs t ract and

conceptual th inking as a pr imary ef fect of LSD has been pointed out by

Rinkel e t a l (1952) and Levine et a l (1955) . As abs t ract th inking represents

the hig he s t level of di f feren t ia t ion (cf Pia ge t , 1948) , th is co nclus ion is a lso

in acco rdanc e with the p roposed theo re t i ca l m ode l" . (L ien er t , 1959).



U p p m ä r k s a m h e t o c h k o n c e n t r a t i o n

11

Jarvik et a l (1955 a) gav 50 resp 100 mikrogram USD t i l l 12 försökspersoner ,

v i lk a s k o n cen t r a t i o n s f ö r måg a s t u d e r ad es m ed h j ä lp av 8 " can ce ll a t io n t e s t s " .

Under 50 m ikro gra m erhö l l s en v i s s ( icke s igni f ikan t ) fö r säm r ing v id två

av te s t en , me d an p r e s t a t i o n e r n a v i d de s ex ö v r i g a p r o v en f ö r b ä t t r ad es ,

va rav v id två p rov s ign i fikan t . Under 100 m ikro gra m erhö l l s s ign if ikan ta

förän dr ing ar vid t r e p rov : fö r sä m r ing v id två , s am t fö rbä t t r ing vid e t t.

Sloane & Do ust (1954) s tud erad e ef fekter av 40 m ikr og ram LSD m ed bl a

två upp m ärksam hetsk rävan de t es t . Vid de t ena f ann m an e n v i s s fö rbä t t r ing

ef ter LSD, vi lke t - i l ikhet m ed Ja rv ik et a l (1955 a) - kan tänkas be ro på

övningsef fek te r . Vid de t andra p rove t ( "Ser ia l s even t es t " ) no te rades en

s ign if ikan t t idsökning , m edan an ta le t f e l va r o förä ndra t j äm för t m ed p la ce

bo. Goldberger (1966) fann en s ignif ikant ökning av såväl t idsåtgång som

anta l f e l v id de t t a s enare p rov e f t e r 100 mikrogram LSD.

D e l t e s t e t "S if f e r s y mb o l e r " f r ån W ech s l e r - B e l l ev u e s k a l an h a r av v i s s a

f o r s k a r e an v än t s s o m e t t m å t t p å u p p m är k s am h e t . I L ev in e e t a l 's

(1955) under sökning va r "D ig i t Symbol" de t de l t es t , som för säm rade s

m es t , nä s t e f t e r B lock Des ign . Korne t sky , Hum phr ies & Ev ar t s (1957)

fann en s ignif ikant redukt ion vid Digi t Symbol ef ter 100 mikrogram, men

icke e f t e r 50 m ikro gra m . M ir sky & Rosvold ( I960) r app or te ra de l ikaledes en m ark an t fö r sä m r ing e f t e r 100 m ikro gra m ; v id e t t anna t p rov

för bedömning av t enac i t e t ( "Cont inuous Per formance Tes t " ) e rhö l l s

dock inga s ignif ikan ta effe kter (M irsky & Ko rnets ky , 1964). I en un d er

sökning av Netz , Jon sson & Be rgq vis t (1963) användes bl a e t t ko nc entra -

t ionskrävande prov ( "Tons tö ta r " ) fö r mätn ing av f luk tua t ioner i uppmärk

s am h e t s am t d i s t r ak t i b i l it e t ; m an f an n en my ck e t p å tag li g f ö r s äm r i n g

av de s sa funk t ioner e f t e r 1 .25 m ikro gra m LSD/kg kroppsv ik t . Även

Benda & Ors in i (1961) ha r påv i sa t ko nce n t ra t io nssv år igh e te r med å t

fö lj ande f luk tua t ioner i p re s ta t io ne r v id b l a t ids es t imat ion och sp eg e l

r it n in g e f t e r 1 m i k r o g r am / k g k r o p p s v ik t . De f r am h å l l e r , a t t r e s u l t a t en

v i sade en sys tem at i sk o förm åga hos fö r sök sper s one n a t t kva rhå l l a e t t

f ö r u t b es t äm t , m å l i n r i k t a t b e t een d em ö n s t e r u t ö v e r en k o r t t i d s p e ri o d .

I en undersökning av Wap ner & Krus ( I960) upps täl lde m an hypo tesen

" . . . that the capac i ty to m ain tain a verb al ly def ined co urs e of act ion in

the f ace o f ins t rus ion by o ther s t imul i i s r e f l ec ted in per formance on a

m odif ied Stroop Color - V/ord Te s t" . Det ta te6t b es tå r av 3 ko r t , som



12

ad m i n i s t r e r a s s u c ces s i v t . F ö r s ö k s p e r s o n e n s k a l l f ö r s t l ä s a 100 f ä r g - o r d

(i sva r t t ryck) på ko r t A, och sedan benäm na 100 fä rg er på ko r t B; på

kor t C ska l l han enb ar t benäm na fä rgen på 100 f ä rg- or d som är t ryck ta

i o l ika f ä rger , dä r kombina t ionen av f ä rger och o rd a l l t id ä r inkongruen t .

Vid de t t a sista in te r f e re ns -ko r t e rhå l l e s s å lunda e t t m åt t på fö rm ågan

a t t m o t s t å d i s tr a h e r a n d e s t im u l i , d v s a t t k u nn a i g n o r e r a o r de t .

F ö r f a t t a r n a f r am h å l l e r : " S u cces s f u l p e r f o r m an ce o f t hi s ta s k , t hen ,

requires that the two funt ions (word reading and color naming) be

d i f f e ren t i a t ed f rom each o ther (naming co lor s be ing the weaker o rgan iza

t ion) , and fu r the r , tha t they be h ie ra rc h ic a l ly in te gra ted so as to m ain

ta in s epa ra te iden t i ty . Th is in te rp re ta t ion o f the S t roop Tes t is g roun

ded in com para t ive deve lopm enta l theory , the m os t genera l p r inc ip le o f

wh ich s t a t e s t h a t dev e l op m en t i s ch a r ac t e r i z ed b y i n c r ea s e d d i f f e r en

t i a tion and h ie ra rc h ic in tegra t ion " . Man gav 75 m ikro gra m LSD ti l l

24 normala fö r söksper soner och 24 sch izof rena , och f ann en succes s iv

för sä m r ing v id de t r e ko r ten , m ed den s tö r s t a e f fek ten v id in te r f e ren s -

k o r t e t .

I de exper iment som beskr iv i t s ovan , har man begagna t s ig av spec ie l l a

t e s t f ö r a tt d i r ek t m ä t a f ö r än d r i n g a r i u p p m är k s am h e t och k o n c en t r a t i o n s

förmåg a . Det bör dock påpekas a t t m an i e t t f l e r t a l k l in i ska l iksom psy -

k o m e t r i s k a u n d e r s ö k n i n g a r an g e t t d i s t r ak t i b i l i t e t o ch b r is t an d e k o n cen

t r a t i o n s f ö r m åg a s å s o m i n d i r ek t o r s ak t i l l f ö r s äm r i n g a r i an d r a i n t e l l ek

tue l l a funk t ioner som t e om ede lbar t m inn e , p rob lem lösn ing , ab s t r ak t

tänkande m m . Som et t exem pel kan näm nas Levine e t a l (1955) , v i lka

i s i n W ech s l e r - B e l l ev u e u n d e rs ö k n in g f r am h å l l e r a t t " . . . . o u r s u b j ec t ' s

ab i l ity to con cen t ra te , as m ea su red by the A r i thmet ic sub tes t , was

d i s tu rbed and th i s in tu rn adver se ly a f f ec ted per fo rmance in a lmos t

a l l a r e a s . . . . T h is m ay b e du e t o w i t h d rawa l of i n t e r e s t an d co n ce r n

with the sel f" .

Ar i t m e t i s k k ap ac i t e t

S åvä l enk la s o m m er k o m p l ex a a r i t m e t i s k a t e s t u p p g i ft e r h a r s t u d e r a t s i

n åg r a ex p e r i m en t . LSD i d o s e r o m 100 m i k r o g r am ( e l l e r m e r ) h a r v i s a t s

m ed f ö r a s i g n i f i k an t a f ö r s äm r i n g a r v ad g ä l l e r a r i t m e t i s k p r o b l em l ö s n i n g

enl igt Levine e t a l (1955) och Goldberger (1966) . Beträf fande enkla räkne-

uppgif ter fann Ko rnetsk y, H um phr ie s fk E va r ts (1957) en signif ikant för -



13

säm ring ef te r 50 re sp 100 m ikr og ram LSD vid addi t ion av 3 s i f f ro r ; v id

add i t ion av 9 s i f f ro r no te rades en s ign i f ikan t fö rsämr ing endas t e f t e r

100 mikrogram. Även Jarv ik e t a l (1955 c) s tuderade effekter av 50

och 100 m ik ro gra m LSD på enk la räkneprob lem där v a r j e uppg if t b e

s tod av 3 s i f f ror och två räkneopera t ioner: addi t ion av a l la s i f f ror ,

e l ler addi t ion av två och subt rakt ion av den 3 :e s i f f ran . Man fann

signi f ikanta fö rs äm rin ga r v id såvä l 50 m ikr og ram (p = . 05) som vid100 m ikr og ra m (p = . 01) . J ar v i k e t a l sam m an fat ta r : "The so lu tion

of s imple ar i themt ic problems probably demands abi l i ty to do ab

s t rac t t h ink ing , t o concen t ra t e and shu t ou t d i s t rac t ions , and to

rec a l l nu m ber s . The a r i t hm et i c t e s t u sed in th is s tudy appears to

be one of the m or e sen si t ive tes t s used by us for de tec t ing the

p re sen ce o f LSD-25, s ince it was m os t cons i s t en t ly and m os t s ign i

f icant ly imp ai re d . As a s ingle tes t it fur the r sup ports the f indings

that LSD im pa i rs ab st r ac t th inking , the ab i l i ty conc ent r a te , and theabil i ty to recal l in "normal "adults".

A s s o c i a t io n s fö rm å g a

Som redan näm nts , ha r f l e ra fö r fa t t a re i ak t t ag i t e t t k ra f t i g öka t a ss oc ia -

t ions f löde e l l e r i dé f lyk t under L SD-påverkan . De t t a gä l l e r sä rsk i l t un

der ku lmen av LSD-reak t ionen , då uppm ärksam he t s spännv idden van l ig t

v i s ä r s t a rk t fö rminskad . En p l aus ibe l fö rk l a r ing t i l l de t t a ä r en l ig t

Cohen (1965) , a t t LSD m ins ka r den no rm ala , ko r t ika l a kon t ro ll en över

t a n k a r , b e g re p p e l l e r i d é e r , v i lk e t r e s u l t e r a r i en ö ka d a s s o c i a t i o n s -

benägenhe t och t ankef lyk t . De fö rsämr ingar i må l in r ik t a t t änkande och

konc en t ra t ions fö rm åga , som påv i sa t s i de f l e s t a p syko log iska und ersök

n i n g a r m e d h a l l u c in o g e n e r , f ö r e f a l l e r s å lu n d a d e lv is s a m m a n h ä n g a m e d

d en m i n s k a d e fö rm å g a n a t t u t e s tä n g a i r r e l e v a n t a s i d o a s s o c i a t io n e r ;

de t ä r på denna inh ib i to r i ska kapac i t e t , som vå r t no r m ala t änkande

har s in g rund , en l ig t M cKel l a r (1963) . N är em el l e r t i d fö rsö ks pe rso ne r

n a ej b e l a s t a s m e d u p p m ä rk s a m h e t s k rä v a n d e p ro v , u ta n s jä l v a f års ty ra s in uppmärksamhe t , kan LSD i s t ä l l e t avsevär t fö rhö ja ind iv idens

se l ek t iva up pm ärks am he t ska pac i t e t (Cohen , 1965) . Under dy lika p re

m is se r kan LSD så lunda skapa en ökad fö rmåg a a t t u t e s t änga t i l l

f ä ll ig a , o v id k om m a n d e d i s tr a k t i o n e r t i l li k a m e d p e r i f e r a a s s o c i a

t ione r . Cohen ha r t ex geno mfö rt en (okont ro l lerad) s tudie om fat tande

en g rupp hög t begåvade ind iv ide r - a rk i t ek te r , m a te m at ik e r , fy s ike r -

v i lka b ro t t ades m ed e t t p ro fess io ne l l t p rob lem , som de in te kunde lö sa .

Under påverk an av en m indr e dos mesk a l in (mot sva rand e 50 å 75 m ik -



14

1) E f t e r s o m v a l r e a k t i o n s t i d i n k lu d e r a ts i v a r t t e s t b a t t e r i ,(Ne tz , M år tens & Cundwal l, 196 8) re fe re ra s hä r några t id iga rer e s u l t a t f r å n r e a k t i o n s t i d s b e s t ä m n in g a r .

rog ram LSD) fick de i uppg if t a t t ko nc en t r e ra s ig på p rob lem e t , v a r

v id några av dem kom f ram t i l l lösn inga r som s tod s ig v id en k r i t i sk

granskn ing i opåve rka t t i l l s t ånd . En l ig t Cohen kan de t t änkas , a t t

LSD öppna r nya a s soc ia t ionsbanor och lösn inga r på in te l l ek tue l la

p r o b l e m s o m ä r v ä l f ö r b e r e d d a o ch g en o m tä n k ta . V id a r e h a r H a r m a n

e t a l (1966) genomför t en p i lo t - s tud ie öve r k rea t iv p rob lemlösn ings -

fö rmåga^Man fann a t t k rea t iv p rob lemlösn ing unde r lä t t ades samt

a t t d en k r e a t i v a f ö r m å g a n ä v e n k u nd e k v a r s t å u n d e r n å g r a v e c k o r

e f te r en enda (psykede l isk ) s e s s ion me d 200 m g m esk a l in (m ot

sva rande ca 60 mikrogram LSD) .

D i r e k t a p s y k o m e t r is k a s t u d i e r a v a s s o c i a t i o n s p r o c e s s e r ä r d oc k

re la t iv t få ta l iga . W eintraub e t a l (1959, I960) gav 2 m ikr og ram LSD/kg

k r o p p s v ik t ti l l 31 f ö r s ö k s p e r s o n e r o ch j ä m f ö r d e d e s s a s r e s u l t a t

p å e t t o r d a s s o c i a t i o n s t e s t m e d e n k o n t r o l l g r u p p s . M a n fa nn bl a a t t

L S D - g r u p p en g jo r d e f l e r f e l s a m t r e a g e r a d e m e r l å n g s a m t . B r a t t e -m o & La ssen ius (1963) sam t G oldb erger (1966) und ersök te asso c ia t io ns -

f ö r m å g a n m e d h jä lp a v n å g r a p r o v på v e r b a l r ö r l i g h e t , v a r v id m a n

n o te r a d e s i g n if ik a n t a f ö r s ä m r in g a r e f t e r 100 m ik r o g r a m .

S p a t ia l f ö r m å g a

I j ä m f ö r e l s e m e d m å n g a a n d r a k o g ni ti v a fu n k t io n e r f ö r e f a l l e r f ö r

m å g a n a t t b e d ö m a s p a t i a l a r e l a t i o n e r i c k e n ä m n v ä r t f ö r s ä m r a d u n d e r

mode ra ta LSD-dose r . Abramson e t a l (1955 c ) f ann så lunda inga

s ig n if ik a n t a f ö r s ä m r in g a r v id tv å s p a t i a l a p ro v u n d e r 50 m ik r o g r a m

LSD, m edan 100 m ikro gra m gav s ign i f ikan t s äm re re su l ta t vid e t t

a v p r o v e n . B l a nd de n io d e l t e s te n i L i e n e r f s i n t e l l i g e n s t e s tb a t t e r i

u tg jo rde "Spa t ia l Re la t ions" de t enda te s t , dä r några på tag l iga fö r

säm r in ga r ej e rhö l l s e f te r 100 m ikr og ram . En l ig t L i en e r t (1966) :

"Only the spa t ia l re la t ions fac tor is as wel l d i f fe rent ia ted under

LSD as unde r norma l cond i t ions" .

R e a k t i o n s t i d ^

A bram son e t a l (1955 e) s tude rad e e f fek te r av 50 re sp 100 m ikro gra m

LSD på m an ue l l reak t ion s t id (enke l och kom plex RT). Nå gra s ignif ikanta

e f fek te r kunde in te kons ta te ra s (med undan tag fö r " s imple sound"

e f te r 100 m ikro gr am ) . Komplex reak t ion s t id l åg dock genomgående

hö gre jäm fö r t m ed enk e l RT. Även Rosenbaum e t a l (1959) fann



at t LSD i do ser om 1 m ikr og ram /kg k ropps vik t icke f ramkal lad e

några s ign i f ikanta förändringar . Netz e t a l (1963) fann dock en s ig

n i f ikant för längd re akt ion st id både v id enkel - och va l re akt ion st id

e f t e r 7 5 -1 00 m i k r o g r a m . De n g e n o m s n it tl ig a f ö r s ä m r i n g e n l i k

som va r i ab i l i t e t en va r s tö r s t vad gä l l e r va l reak t ions t id . Benda

& O rs in i (1961) e rhö l l m o t sva ra nde re su l t a t e f t e r 1 m ik ro g ra m /kg

kropps vik t . Edw ards & Cohen (1961) no terad e s ign i f ikanta fö rs äm

ring ar både v id enkel RT och va l rea kt ion ef te r 125 m ikro gra m

LSD; v id denna dosnivå påve rkade s enkel RT i sam m a grad som

va l reak t ions t id .

KRITISKA SYNPUNKTER

De da t a , som kunna t hä r l e das f rån t i d iga re p syko log i ska ex

pe r im en t ha r o ft a va r i t m o t säge l se fu l l a och tve tyd iga (Mogar ,

1965) . D essu tom ha r gen e ra l i s e r in ga r f rån dem mån ga gånger

v ar i t t endent iösa och öv erd r iva (Hol liday , 1959) . Vidare ha r

j ä m f ö r e l s e r m e lla n o lika u n d e rs ö k n in g a r f ö r s v å r a ts av a tt m an

ej al l t id bea ktat faktorer som ad m inis trat io ns sä t t (Hoch, 1956),

dosnivå , t i l l s l ags t id, dura t ion av m axim ala effek ter o dy l.

Den a l lva r l i gas t e k r i t i ken m an kan r ik t a mo t de f l e s t a p syko-

m e t r i s ka u nde rsökn inga r f rån 1950- t a le t gä l l e r dock in te

dos e r ing s f råg o r och l iknande , u t an a t t m an t i d iga re ej upp

m ä r k s a m m a t b e t y d el s e n av s å d a na f a k t o r e r , s om e j d i r e k t

ha r a t t gö ra m ed LSD:s ren t fa rmak o log i ska ve rkan . Fö ru tom

av dosens s to r l ek ha r L SD -reak t ione rna s å l edes v i sa t s ig i hög

grad s tyr as av e t t f le rta.1 icke farm akolo gisk t be t ingade fa k to re r -

s k "ex t ra -d rug " va r i ab l e r - så som pe rson l ighe t s typ , a t t i tyde r ,

sugge s t ions - och fö rväntn ings e f fek te r ( " se t " ) sam t y t t re m i l jö

bet in ge lser ("se t t ing") . ^ Så lunda ha r Mogar (1965) påpekat , a t t

m an v id t id iga re be t ee nde -s tud ie r av LSD- induce rade pe rcep t ions -och p res t a t i ons fö rä nd r inga r o f t a s t e j t ag i t hänsyn t i ll den s t a r k t

fö rhö jda sugges t ib i l i t e t en och dä rmed sammanhängande "ex t ra -

d r u g" f ak to r e r .

E f t e r s o m m a n u nd e r 1 9 5 0 - ta l e t m i s s l y c k a t s m e d , e l l e r s n a r a r e

b o r t s e t t f r å n , a t t k o n t r o l l e r a r e l ev a n t a " e x t r a - d r u g " v a r i a b l e r

- i n t e mins t fö rsökspe rsone rnas mo t iva t ion och reak t ion in fö r

k r a v e t p å p r e s t a t i o n e r - h a r u n d e r s ö k n i n g s r e s u l t a te n o ch g e n e -

1) F ö r e n n ä r m a r e d i s k u s s i o n h ä r a v , s e N e t z , 1968

15



r a l i s e r i n g a r h ä r i f r ån t en d e r a t få en n eg a ti v in r i k tn i n g . De t ta t o r d e

d es s u to m h a b e r o t t p å a tt m an o f t a st anv än d e o t r än ad e f ö r s ö k s

p e r s o n e r , s om ej v a r f ö r t ro g n a m ed d e d r am a t i s k a o ch st änd i g t

sk i ft ande e f fek te rna av LSD. F ör a t t e rh å l l a en m e r a l lm äng i l

t ig b i l d av L S D-i nd u ce r ad e p r e s t a t i o n s f ö r än d r i n g a r - f ö r s äm r i n g a r

s åv ä l s om ev f ö r b ä t t r i n g a r - r ek o m m en d e r a r s å l u n d a B l ewe tt(1963) a t t . the inv es t ig ato r should not a t te m pt to use any ind i

v idua l as a r e se ar ch sub jec t un ti l the ind iv idua l has ful ly s t ab i l i zed

the exper ience and is comfor table in i t . Any tes t ing pr ior to th is

co m p l e t e ly a l t e r s t he ex p e r i en ce , and wh at i s m ea s u r e d o r a s s e s s e d

is the degre e of confus ion in a subjec t whose re al i ty t ies are

loosened by the d rug and fu r ther a l t e red by any p roces s o f t es

t ing or exam inat ion . . . A lmo st un iver sal ly re su l ts obtained under

such c i r cums tances wi l l show decreased e f f i c i ency o f one k ind o r

ano ther " . S jä lv fa ll e t ä r de t dock f r ån fö r svar sp syk olog i sk och fö r -

s v a r s m ed i c i n s k t s y n p u n k t av s t ö r s t a i n t r e s s e a t t s t u d e r a e f f ek t e r

av LSD på o t r änade fö r söksper soner .

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

E x p e r i m en t a l p s y k o l o g i s k a u n d e r s ö k n i n g a r m ed LSD h a r o ft a v a r i t

m o t s äg e l s e f u l l a . I nt e f ö r r än p å s en a r e å r h a r f ö r s ö k s b e t i n g e l s e r n as

och sug ges t ions fak tore rna s inverkan på LSD-uppleve l sens sym toma -

t ol og i u p p m är k s am m at s . J äm f ö r e l s e r m e l l an ol ik a u n d e r s ö k n in g a r

h a r o ck s å f ö r s v å r a t s g en om a t t m an e j a ll t id b eak t a t f ak t o r e r

såsom dos och admin i s t r a t ionssä t t .

Tröskeldosen för subjekt iv igenkänning av LSD-påverkan är ca 25

m i k r o g r a m p e r o r a l t . F ö r s ö k s p e r s o n e r m e d t id i g a re e r f a r e n h e t av

LSD-påverkan fö re fa l l e r känna igen någo t l ägre doser .

P s y k i a t r i s k a i n t e r v j u e r s y n es k u n na av s l ö j a s åd an p åv e r k an

på käns lo läge och psyk om otor i sk ak tiv i t e t, som för s ök sp er

sonern a e j s j ä lva ä r med ve tna om vid doser någo t under 20

m i k r o g r a m .

Noggranna dos -v erka nss tu d ie r ha r påv i sa t de l s dosberoende , de l s

i cke dosberoende sym tom. Resu l t a t en har dock ej var i t en tyd iga

m e l l an o l ik a u n d e r s ö k n i n g a r .



17

Såsom dosberoende va r i ab le r h a r ange tt s t i ll s l a.gs tid och va ra k t ig

he t av o l ika symtom, fys io log i ska e f fek te r samt fö rändr ingar i

t ankeprocesse r och pe rcep t ion» Et t f l e r t a l p syko t i ska symtom

(t e ha l luc ina t ione r , deperson a l i sa t ion ) ha r också be funn it s

k o r r e l e r a m e d d o s s t o r l e k e n , m e d a n v i s s a a n d ra ( t e p an ik r e a k ti o n e r ,

p a ra n o i d a v a n fö re s t äl l n in g a r ) s y n e s v a ra m e r r e l a t e r a d e t i ll p e r s o n

l i g h e t s f a k t o re r .

Även neu ro t i ska symtom ( t e ånges t , p syko som at i ska reak t ioner )

ha r av v i s s a fö r fa t t a re ange t ts öka m ed dosen , med an ma n v id

andra undersökn ingar t o lka t de neu ro t i ska symtomen som en

funk tion av pe rs on l igh e t sd ra g och s i tua t ione l la fak to re r . Ef fek ten

av dy l ika pe rson l ighe t s - och "ex t ra -d rug" fak to re r anges dock

v a ra m i n d re u t ta l a d vi d h ö g re d e s n i v å e r (ö ve r 7 5-10 0 m i k ro g ra m ) .

Vid dose r under 75 mik rogram domineras symtombi lden av fö ränd

r ing i s t ämnings l äge och a f fek te r . Op t ima la dosen fö r eu fo r i ska

re a k t i o n e r ä r 5 0-75 m i k ro g ra m .

100 m ikr og ram LSD ge r en sänkning av in te l l igenskvoten med

ca 10 IQ -enh e te r m ä t t m ed t e s t l i knande sven ska CV B-tes t e t .

Verba l t l addade de l t e s t påverkas i s tö r re u t s t räckn ing än i cke -ve r -

b a i a . D e s s a r e s u l t a t h a r t ol ka ts i t e rm e r a v e n " m e n t a l a ge r e g re s s i o n " .

Bet räffan de effe kter av LSD på in lärn ing och m inne ä r resu l ta ten

m otsäg e l se fu l l a . D ose r under 50 m ik ro gra m fö re fa l l e r e j ha någon

i n v e rk a n på o m e d e l b a r t m i n n e , m e d a n 7 5 -1 00 m i k ro g ra m t e n

d e ra r a t t f ö r s ä m ra r e s u l t a t e n vi d o li ka m i n n e s p ro v . S i f f e rm i n n s -

spanne t påverk as dock fö r s t v id dose r om ca 150 m ik ro gra m .

A b s t r a k t i o n s fö rm å g a n l ik s o m u p p m ä rk s a m h e t oc h k o n c e n t r a t io n s

fö rm å g a ä r k l a r t f ö r s ä m ra d e v id d o s e r ö v e r s ti g a n d e c a 75 m i k r o

g ra m . F ö r s ö k s p e r s o n e rn a v i s a r s i g o förm ö g na a tt k v a rh å l l a et t

f ö ru t b e s t ä m t m å l i n r i k t a t b e t e e n d e m ö n s t e r u t ö ve r e n k o r t t id s p e r i o d .

Fö rm ågan a t t lö sa såvä l enk la re som m er komplexa räkneuppg i ft e r

fö r s ä m ra s r e d a n v id 50 m i k ro g ra m . A s s o c i a ti o n s fö rrn å g a n fö r

s ä m ra s s ig n i fi k an t e f t e r 100 m i k ro g ra m . F ö rm å g a n a t t b e d öm a

spa t i a l a re l a t ione r fö re fa l l e r in t e fö rsä m ras på t ag l ig t av 50-100

m i k ro g ra m L S D ,



F l e r t a l e t u n d e r s ö k a r e h a r a n g e tt d i s t r a k t i b i li t e t oc h b r i s t a n d e

k o n c e n t r a t io n s f ö r m å g a s å s om i n d ir e k t o r s a k t i ll fö r s ä m r i n g a r

i and ra i n t e ll ek tue l l a funk t ione r så som a r i tm e t i sk kapac i t e t ,

om ede lba r t m inne och ab s t rak t t änkande.

De t f r a m g å r s å lu n d a k l a r t , a t t L S D - d o s e r ö v e rs t ig a n d e

75-100 mik rog ram pe ro ra l t ge r upphov t i l l en s ign i f ikan t fö r

säm r ing e l l e r p r im i t iv i se r in g av e t t f l e r t a l kogn it iva funk

t ione r . Vid dose r unde r 50 m ik ro g ra m synes dock in t e l l ek

tue l l a funk t ione r va ra i s t o r t se t t i n t ak t a . Al l t fö r få unde rsök

n inga r ha r dock u t fö r t s med l åga dose r fö r a t t t i l l å t a någ ra

s ä k r a s l u t s a t s e r . Ge n e r e l lt s e t t f ö r e f a l l e r d o ck e tt d i r e k t k v a n t i

t a t iv t sam band råd a m e l l an d oss to r l ek och g raden av s tö rn ing

i en v iss funkt ion . Bi lden kom pl ice ras av a t t o l ika m en ta la funk

t ione r (t e om ede lba r t m inne , abs t rak to ns fö rm åga , p sykomoto rik )

påve rkas i va r i e rande u t s t räckn ing av en och samma LSD-dos .

En l ig t v i s sa und e rsö ka re b e r o r de t ta på a tt LSD loka l i se ra s

o j ämnt inom de t cen t ra l a ne rvs ys t e m e t . En a l t e rna t iv t olkn ing

t i l l LSD:s d i f feren t ie l la e ffek ter bygger på en u tveckl ingsteore t i sk

mode l l om en LSD-induce rad reg ress ion av in t e l l ek tue l l a funk t ione r .

En l ig t denna t eo r i fö r o r sak a r LSD en a l l t k ra f t i ga re s tö rn ing ju

hög re abs t rak t io ns - och kom plexi te t sn ivån de o l ika funkt ionerna

h a r .

18



R E F E R E N S E R 19

A b r a m s o n , H . A . , J a r v i k , M . F . , K a uf m an , M . R . , L e v in e , A . , K o r n et sk y ,

C. & W agn er, M. - (1955 a) - Ly se rgi c a cid diethylam ide (LSD-25):

I. Phy s io log ica l and perc ep tu a l r esp on ses . J . Psych o l . , 1955 ,

39, 3-60.

Ab ram son , H .A. , Ja r v ik , M .E . & H ir sch , M .W. - (1955 b) - LSD-25 : VII,

E f f e c t u po n tw o m e a su r e s o f m o t o r p e r f o r m a n c e . J . P sy c h o l . ,

1955, .39, 455-464.

A b r a m so n , H .A . , J a r v i k , M .E . , H i r sc h , M .W . & E v a l d , A . T . - ( 1 9 5 5 c) -

LSD-25 : V. E f fec t on spa t i a l r e l a t ions ab i l i t i e s . J . Psycho l . ,

1955, 39, 435-442.

Ab ram son , H .A. , Korne t sky , C . , Ja r v ik , M . E . , Kaufman , M. R. & Fergu son ,

M .W . - (1955 d) - LSD-25: XI. C ontent ana lysis of cl in ica l re ac tio ns .

J. Psychol. , 1955, 40_, 53-60.

Ab ram son , H .A . , Ja rv ik , M .E . & H i r sch , M .W .- ( 1955 e) - LSD-25 : X. E f fec t

on rea ct ion t ime to audi tory and vis ua l s t im ul i . J . Psyc hol . , 1955,

40, 39-52.

A bram son , H .A . - ( I960) - LSD-25: XXX. The qu est io nna i re technique wi th

notes on i t s us e . J , P sy ch ol . , I960, 49 , 57-65.

A nde rson, E . W. & Raw nsley, K. - (1954) - Cl in ic al s tudies of lyser gic

acid die thy lam ide. M sc hr . Ps yc hia t . N eurol . , 1954, 128,38-55.

Aro nson , H. , Wate rm ann , C .E . & Klee, G.D . - (1962) - Ef fec t of lyse rgic

acid die thylam ide (LSD-25) on learnin g and re ten t ion. J . Clin. Exp.

Psychopath . , 1962, 23 17-23.

B aren dre g t , J . T . - ( I960) - Pe r fo rm an ce on some ob jec t ive t es t s under

LSD-25 . Advanc . Psyc hoso m . M ed . , I960 , 1 , 217-219 .

B arr on , F . , Jarv ik , M .E . & Bunnel l , S . - (1964) - The hal lucinogenic drugs .

Sei . A m er. , 1964, 2 10, 29-37.



20

Benda , P. & O rsin i , F. - (1961) - Fluc tuatio ns du nivea u d 'eff ic ienc e sous

LSD-25. I R. R othl in (Ed .) - N euro -Psy cho pha rm aco logy . Vol. I I.

A m ste rda m ; E l se v ie r , 1961, p . 339-350 .

B erl i n, L. , Gu thrie, T. , W eide r , A ., Goodell , H. & Wolff , H .G . - (1955) -

Studies in hum an ce re b ra l funct ion: The ef fects of m esc al in e and

l y se r g ic a c i d on c e r e b r a l p r o c e s se s p e r t i n e n t to c r e a t i v e a c t iv i ty .

J. Nerv« Men t, D is . , 1955, 122, 487-491.

Blewet t , D. - (1963) - Psy che del ic drugs in para psy cho logica l re se ar ch . In t .

J . Pa rap sy ch ol . , 1963, 5 , 43-74.

B ra t t em a , C .E . & La ssen ius , B . - (1963) - Ly serg syred ie ty lam id , En k l in isk

och psy kolo gisk studie. Nord, Med. , 1963, 69, 193-197.

Brenge lmann , J . C . , Lav er ty , S .G. & Lewis , D . J . - (1958 a) - Di f f e ren ti a le f f ec t s o f lyse rg ic ac id and sod ium am yta l on imm edia te m em ory

and ex pr es siv e m ov em en t. J. M ent, Seri ,, 1958, 104, 144-152,

Bren gelm ann , J . C. - (1958 b) - Ef fects of LSD-25 on tes t s of pers on al i ty .

J . Ment , Sei . , 1958, UM, 1226-1236.

B ur t , C. - (1954) - The di f ferent ia t ion of in te l lec tual abi li ty . B r i t , J , Educ.

P sy ch ol . , 1954, _24^ 76-9 0.

Cohen, S. , Fich m an , L. & E is n e r , B .G . - (1958) - Subjective rep or ts of lyse rgic

ac id exper i enc es in a contex t o f psycho log ica l t e s t pe r fo rm ance .

A m er . J . Ps y ch ia t . , 1958, 115, 30-35.

Cohen , S. - (1965) - The Bey ond Within. - The LSD st or y. New York; A thene um ,

1965. y

Condrau , G. - (1949) - Kl in i sche Er fahrung en an Ge i s t eskranken m i t Lyse rgsä ure

Diä thy lamid . Ac ta Psyc h ia t , e t Neuro l . , 1949, 24 ,9 -3 2 .

DeM aar , E . W . J . , W i l l iams , H .M i l l e r , A . & Pfe i f f e r , C . ( I960) - E f fec ts in

m an of s ing le and combined o ra l doses o f r es e rp ine , ip ron iaz ide

and d - lys e rg ic ac id d ie thy lamide . C l in , Ph arm aco l . & Therap . , I 960,

1_, 23-30.

DeShon, H .J . , Rinkel , M. & Solomon, H.C . - (1952) - M ental changes ex pe r i

m enta l ly p roduced by LSD (d- lyse rg ic ac id d ie thy lamide t a r t r a t e ) .

Ps yc hia t . Q uart . , 1952, 26, 33-53.



21

Ed w ards , A .E . & Cohen, S . - (1961) - Visual i l lusion , tac t i le sen sibi l i ty

and r eac t ion t ime under LSD-25 . Psy cho pharm aco log ia , 1961, 2̂

297-303.

Ed w ards , A .E . & Cohen, S . - (1965) - P er sis te nc e of an evaluat ive respo nse

condi t ioned und er LSD and sen so ry dep r ivat ion. I J . W or t is (Ed.) -

Re cent Advance s in Biolog ical Ps yc hia t ry . Vol . VII . New York; Plenum

P r e s s , 19 65 , p .1 7 - 2 1 .

F e l s i n g e r , J .M . v on , L a sa g n a , L . & Be e c h e r , H .K . - (1958) - T he r e sp o n se of

n o r m a l m e n to ly se r g i c a c i d d e r i v a t i v e s . Co r r e l a t io n o f p e r so n a l i t y

and drug reac t io ns . Qu ar t . R ev. Ps yc hia t , & Neu rol . , 1958, 17,

414-428.

F is h er , G. M. - (1965) - Some comm ents c once rning dosage levels of psyche del icc o m po u n ds f o r p sy c h o t h e r a p e u ti c e x p e r i e n c e s . I G . M . W e il , R , Me t z n e r

& T . Le ary (Ed s . ) - The Psych ede l i c Re ade r , New York ; Univer s i ty

Bo oks , 1965, p. 149-159 .

F o r r e r , G. R . & Goldner , R .D . - (1951) - Ex pe r im enta l phys io log ica l s tud ies

with lyse rg ic ac id d ie thy lamide (LSD-25) . Arch . Neuro l . Ps yc h ia t . ,

1951, 65, 581-588.

G ar re t t , H . E . - (1946) - A deve lopm enta l theory of in te l l igence . A m er . Psycho log i s t ,

1946, 1, 372-378.

Ga staut , H. , F e r r e r , S . & C as te l l s , C. - (1953) - Act ion de la d ie thylamide

de I 'ac ide d- lysergique (LSD-25) sur les fonct ions psychiques e t

Lé lec t roe nc ép ha l igra m m e. Conf inia Ne urol . , 1953, 13, 102-120.

G oldb erge r , L . - (1966) - Cogni t ive tes t pe r for m an ce und er LSD-25, p lacebo,

and isola t io n. J . N erv. M ent . Dis . , 1966, 142, 4-9 .

G rein er , T . , Bu rch, N. R. & Ed elb erg , R. - (1957) - Thresh old doses of LSD

inh um an sub jec t s . F e d . P roc . , 1957, 16, 303 .

G rein er , T . , Bu rch, N. R. & Ed elb erg , R. - (1958) - Psychopatholog y and psy cho

p h y si o lo g y o f m i n i m a l L S D -2 5 d o sa g e . A p r e l i m i n a r y d o sa g e - r e sp o n s e

sp ec t rum . Arch . Ne urol . P sy ch iat . , 1958, 79, 208-210.



%

22

H a r m a n , W . W . , M c K im , R . H . , M o g a r , R . E . , F a d i m a n , J . & S to la ro f f, M . J . -

- (1966) - Psy ched el ic agents in c re a t iv e pro blem -solv ing : A pi lot

s tudy. Psychol . Rep. , 1966, 19, 211-227.

H och , P . H . - (1951) - E xp e r i m e n t a l l y p r oduc e d p s yc ho s e s . A m e r . J . P s yc h i a t . ,

1951, _107, 60 7-6 11 .

Hoch, P .H . - (1956) - Studies in routes of ad m inis t ra t ion and cou nterac t ing

dru gs . I L . Cholden (Ed. ) - Lys erg ic Acid Die thylam ide and

M esca l ine i n Ex pe r im enta l Psy ch ia t ry . New York ; Grune & S t ra t ton , 1956 .

Ho ffer , A. - (1965) - D- lys erg ic ac id die thylam ide (LSD): A review of i t s

pr e s en t s t a tus . C l in . Ph a rm aco l . & The rap . , 1965, 6, 183-255 .

Hol l iday, A. R. - (1959) - The ha l luc ino gens: A co nsid era t io n of sem ant ics and

method ology wi th par t ic ula r re fe ren ce to. psych ologica l s tudie s .

I R .M . Fe a the rs ton e & A. S imon (Eds ) - A pha rm acolog ica l Ap proach

to the Study of the Mind. Spr ingfield; Th om as, 1959,

I sbe l l , H . , Be l l ev i l l e , R . E . , F ra se r , H . G. , Wikle r , A . & Logan , C .R . -

(1956) - Studies on lys erg ic acid dieth ylam ide (LSD-25): I . E ffects

in fo rm er mo rphine addic ts and deve lopment of t o l e rance dur ing

chronic i n tox i ca t ion . Arch . Neu ro l . Ps y ch ia t . , 1956 , 76 , 468-478 .

J a r v i k , M . E . , A b r a m s on , H . A , & H i r s c h , M . W . - (1955 a) - L ys e r g i c

ac id die thylamide (LSD-25): IV. Effec t on a t tent ion and concent ra t ion,

J . P sy ch ol . , 1955, 39, 373-384 .

Ja r v ik , M . E . , Ab ram son, H .A. & H i rsch , M .W. - (1955 b) - LSD-25: VI.

Ef fec t upon rec a l l and recogni t i on of va r ious s t imu l i . J . Psycho l . ,

1955, 39, 443 -454 ,

Ja rv ik , M . E . , Ab ram son, H . E . , H i r sch , M. W. & Eva ld , A. T . - (1955 c ) - LSD-25:

VIII. Effe c t on a r i th m et ic tes t pe rfo rm an ce . J . Psy cho l . , 1955, 39,

465-474 .

J a r v i k , M . E . - (1959) - D i s c us s i on f ou rt h s ym pos i um . I P . B . B r a d l e y , P .

D e n i ke r & C . R a duoc o - T hom a s ( E d s . ) - N e u r o - P s yc hopha r m a c o l ogy .

Vol I . A m ste rd am ; E l se v i e r , 1959, p . 173.



23

Kihlbom, M. & Netz, B. - (1967) - LSD-25. E n intro du cer an de öve rsik t .

Läkart idningen, 1967, 64, 1842-1855.

Klee, G. D. & W eintrau b, W. - (1959) - Pa ran oid reac tion s fol lowing lys erg ic

a c id d i e th y l a m i d e . I P . B . B r a d l e y , P . D e n i k er & C. Ra d uc o -T h o m a s

( E d s . ) - N e u r o - P sy c h o p h a r m a c o l o g y . V o l l . , A m s t e r d a m ; E l se v i e r , 1959

p. 457-460.

Klee, G. D . , Be r t ino, J . , W eint raub, W. & Cal laway, E . - (1961) - The inf luence of

varying doses on the effects of lyse rgic acid die thylamide in hum ans.

J . N erv. Ment . D is . , 1961, 134, 404-409.

Klee, G .D. - (1963) - Ly se rgi c acid diethylam ide (LSD-25) and ego functions.

Arch. Gen. Psychiat . , 1963, 8 , 461-474.

Korne t sky , C . , Hum phr ies , O. ^E va r t s , E . - (1957) - Co mp ar i son o f psycho

log ica l e ff ec ts o f ce r t a in cen t r a l ly ac t ing d rugs in man . Arch . Neuro l .

P sy ch iat . , 1957, 77, 318-324.

K orne tsky , C. & H um ph rie s, O. - (1957) - R elat io nsh ip betw een effects of a

num ber o f cen t r a l ly ac ting d rugs and per so na l i ty . Arch . Neuro l .

P sy ch iat . , 1957, 77, 325-327.

K rus , D .M . W apner , 5 . , F ree m an , H. & Ca sey, T . - (1963) - D if ferent ia l behavior

resp on si t iv i ty to LSD-25. Arch . Gen. Ps y ch iat . , 1963, 8, 557-563.

Levine, A . , A bram son , H .A . , Kaufman, M. R, & M arkh am , S. - (1955) -

LSD-25: XVI. The ef fect on in te l lectua l funtioning as me as ur ed by

the W echs le r -B e l l evue in te ll igence sca le . J . Ps yc ho l . , 1955 , 40,

385-396.

L ien er t , G.A . - (1959) - Changes in the facto r s t ru ctu re of in te l l igence

tests produc ed by d- ly se rgic acid die thylamide (LSD). I P . B. Bra dley,

P . Den iker & C. R aduco-Thom as (Ed s . ) - Neu ro- Psychopharmaco logy .

V o l l . A m s t e r d a m ; E l s e v i e r , 1959, p 4 6 1- 46 5 .

L ie ne r t , G .A. - (1966) - M enta l age r eg res s io n induced by lyse rg ic ac id

die thylam ide. J . Ps yc ho l . , 1966, 63, 3-11,



24

M cK ellar , P . - (1963) - M esca l ine and hum an thinking. I R . Cro cket , R . A.

Sandison & A. Walk (Ed s . ) - Hal lucinogenic Drugs and thei r P sy ch o

the rap eu tic U se, London; Le w is, 1963, p. 12-16.

M il ler , A. I. , Wil l iam s , H. L . & M urp hre e, H . B. - (1957) - Niacin , n iacinam ide

or a t rop ine ver s us LSD-25 m odel psychoses in human vo lun teer s . J .

Ph ar m ac ol . & E xp er. Th era p. , 1957, 119, 169-170.

M irsky , A .F . & Rosvold, H»E, - ( I960) - The use of psycho act ive drugs as a

neu ropsy cho logica l tool in s tudies of a t tent ion in m an. I L . Uhr &

J . G. M il ler (Eds . ) - Drugs and B eh av ior . New York; Wiley, I960, p .

375-392.

M irsky , A .F . & Ko rnetsky , C. - (1964) - On the d iss im i la r effects of drugs on

the digi t symbo l subs t i tu t ion and cont inous pe r form an ce tes t . A review

and pre l iminary in te rg ra t ion o f behav iora l and phys io log ica l ev idence .

Psychopharmacologia , 1964, 5 , 161-177.

M ogar , R . E. - (1965) - C ur re nt s ta tus and future t rends in psychedel ic (LSD)

res ea rch . J . Hum anis t i c Ps yc ho l . , 1965, 5, 147-166 .

M urp hr ee , H. B. - (1962) - Qu anti tat ive s tudie s in hum ans on the antag onism of

lyserg ic ac id d ie thy lamide by cn lorp rom azin and phenoxybenzamine . C lin.

P ha rm ac ol . & Th era p. , 1962, JL 312-320.

Netz, B. , Jo nss on , C. O. & B erg qv ist , S. - (1963) - Effe cts of lyse rgic a cid die thy l

amide (LSD-25) on no rm al sub jec t s in a s ch izophren ia - d i s c r imina t ing

tes t ba t tery . Scand, J , P sy ch ol . , 1963, ^4^ 143-148.

Netz , B . - (1967) - Psyk okem iska subs ta nse r : E f fek te r , impl ika t ioner och app l ika

t i o n e r , E n in t r o d u ce r an d e ö v e r s i k t ö ve r h a l l u c in o g en e r - p sy k o t o m i m e-

t ika-psyke de l ika . M PI - rap po r t n r 58, 1967.

Netz , B . - (1968) - Ly se rg sy re dietylam id (LSD-25) och sugg es t ib i l i te t . Del I:Analys av t id igare l i t t e r a tu r . M PI B - r a p p o r tn r 16, dec 1968.

Netz, B. , M år ten s, S. & Sundwall , A. - (1968) - L ys er g sy re diety lam id (LSD-25)

och inte l lek tue lla funktione r. Del II; E ffe kte r av en låg dos LSD-25 på

in te l l ek tue l l a funk t ioner , hypnot i sk sugges t ib i l i t e t och sympato-adrenome-

du l lär akt iv i te t . En pi lo ts tudie . M PI B -ra pp o r t nr 19, 1968.

Osm ond, H. - (1957) - A review of the c l in ical ef fects of psych otom ime t ic agents .

Ann. New Yo rk Ac ad. Sei, , 1957, 66, 418 -434 .



Piag e t , J . - (1948) - Psycho log ie de r In te l ligenz . Zür ich ; R asc he r , 1948.

P r im ae , D.W. , M i r sky , A. F . & Rosvo ld , H . E . - (1957) - E f fec t s o f cen t r a l ly

ac t ing d rugs on two t es t s o f b ra ins dam age . Arch . Neruo l . P sy ch ia t . ,

1957, 77, 328- 332.

Reyn olds, H .H . & P ete rso n, G. K. - (1966) - Psyc hop hysio logical ef fects of a

larg e no n-e xp er im en tal dose of LSD-25. Psy cho l , Rep. , 1966, 19,

287.

Rinkel , M. , DeShon, H . J . , Hyde, R. W. & Solomon, H. C. - (1952) - Ex pe r im ents

sc h i z o p h r e n i a - l i k e sy m t o m s . A m . J . P sy c h i a t . , 1952, 108, 5 7 2 - 5 7 8 . '

Rink el , M. , Hyde , R. V /. , Solom on, H . C. & Hoa gland, H. - (1955) - Ex pe rim en tal

psy ch ia t ry I I. C l in ica l and ph ys io -c hem ica l observa t ions in exper im enta l

psy cho s i s . Am . J . P sy ch ia t . , 1955, 111 , 881-895 .

Rosenbau m, G. B . , Cohen , B . D . , Luby , E . D . , Got t li eb , J .S . & Yelen , D . -

(1959) - S im ulat ion of schizo phren ic pe r fo rm an ce wi th Sernyl , LSD-25

and Sodium Am yta l : I . A t t en t ion , m oto r func t ions , and p ropr iocep t ion .

A rch . Gen. Ps y c h ia t . , 1959, I_, 651-668 .

Savage, C, - (1952) - Ly se rgic acid die thylam ide (LSD-25) : A cl in ica l -

psycho log ica l s tudy . A m er . J . P sy ch ia t . , 1952, 108 , 896-900 . .

Savage, C. & Cholden, L . - (1956) - Sch izoph renia and the m od el psy cho ses .

J. Clin, E xp. Ps yc ho pa th. , 1956, 17, 405.

Salv atore , S. - (I960) - Some re la ted factors of the LSD react ion.

Psy ch ia t . Q u ar t . , I 96 0, 34 , 236-251 .

Si lv ers te in , A. B. & Klee, G.D . - (1958) - Ef fec ts of lyse rgic acid die th yl

amide (LSD-25) on in te l l ec tua l fun t ions . A rch . Neuro l . P sy ch ia t . ,

1958, 80, 477 -480 .

Si lv ers te in , A .B . & Klee, G .D. - ( I960 a) - The ef fect of lyse rgic acid

d ie thy lamide on d ig i t span . J . Cl in , Exp . Psy cho pa th . , I960 , 21 ,

11-14.

25



26

Sil ve rste in, A. B. & Klee, G .D. - ( I960 b) - The effect of lys erg ic acid

d ie thy lamide on dua l pu r su i t pe r fo rm ac e . J . Cl in . Exp . Ps yc ho pa th . ,

1960, 2\_, 300-303.

Sloane, B. & Do ust , J . W. L . - (1954) - Psy chop hysiolo gical invest igat ions

in exper imenta l psychoses : Resu l t s o f the exh ib i t ion o f d - lyse rg ic

acid die thylam ide to psy chia t r ic pat ie nts . J . Ment . Sei. , 1954,

100, 129-144.

Stoll , W. A. - (1947) - Ly serg säu red iä th yla m id, e in Pha ntast icu m aus der

M ut terk orng rup pe. Schweiz . Arch. Neu rol . Ps ych iat . , 1947, 60,

279-323.

S t ol l, W .A . - (1952) - Ro r sc h a sc h - V e r su c h e u n t e r L y s e r g sä u r e - D i ä t h y l a m i d -

Wirkung . Ro r scha sch ian a , In t. Ze i t sch t . f. Ror sch aschfor schu ng u .

an de re pro jek tive Methoden , 1952, 3, 249-270.

Thu rstone, L . L . - (1947) - Mul t ip le Fa cto r A naly sis . Chicago: Univer .

Chigaco Pr e s s , 1947, p, 121.

W ap ne r , S .W. & K rus, D .M . - ( I960) - Ef fects of lyse rgic acid die thylamide,

and d i f f e rences be tween norm als and sch izophren ics on the St roop

Co lor -W ord Tes t . J . Neuropsy ch ia t . , I 960 , 2, 76-81 .

Weck owicz, T .E . - (1959) - The effect of lys erg ic ac id diethyla mide (LSD)

on s ize consta ncy. Canad. P sy ch iat . A ss. J . , 1959, 4 , 255-259.

W eintrau b, W. , Si lv ers tei n, A. B. & Klee, G. D. - (1959) - The effects of LSD

on the asso c ia t ive p r oc es se s . J . Nerv . M ent. D i s . , 1959, 128,

409-414.

W eintrau b, W. , Si lv ers tein , A .B . & Klee, G. D, - ( I960) - The / ’corre ction "

of dev ian t resp ons es on a word assoc ia t ion t es t . Arch . Gen. Psyc h ia t . ,

1960, 3, 17-20.

mpi-18: lysergsyre diethylamid (lsd-25) och intellektuella funktioner. del i

Documents