meetings västsverige trollhättan, #07 jan 2015

TrollhäTTan#07 JanUarI 2015

MEDFÖlJEr MEETInGS InTErnaTIonal #62 2014

VäSTSVErIGE

annIKa WEnnErBloMSTaDSDIrEKTÖr

Möten har stor betydelse för Trollhättans utveckling

Konferens & Möten på Folkets Hus Kulturhuset är Trollhättans ledandefullserviceanläggning för alla typer av möten och event.

Vi har lokalerna för ditt arrangemang!Hörsalar, mötesrum, teater, bar, bankettsal och självklart resturang medriktigt god mat. Dessutom finns tre fasta scener med rigg, ljud och ljus.

Vi har och gör allt för att ditt möte ska bli lyckat och kostnadseffektivt,oavsett om ni är 2 eller 400 personer.oavsett om ni är 2 eller 400 personer.

Välkommen till oss!

Välkommen till ett lyckat arrangemang!

trollhattan.fh.se [email protected] 0520-42 25 10

M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n 3www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.mee t i n t ro l l ha t t an . se

Mötesindustrirådet Västsverige arbetar på regionledningens uppdrag med att uppmuntra och inspirera fler personer att bjuda in sina nätverk och yrkesföreningar till möten i vår region.

Syftet kan variera beroende på vem som bjuder in. För en del perso-ner handlar det om att sätta den egna forskningen eller verksamheten på kartan bland kollegor, finansiärer och beslutsfattare. För andra handlar det om att underlätta rekrytering eller att skapa en plattform för att påverka nationella eller internationella beslut. Ibland bjuder man in för att man är stolt över att visa upp sin egen hemmaplan, och för att det faktiskt är roligt att få stå som värd för ett natio-nellt eller internationellt möte.

Mötesindustrirådet inom Väst-svenska Turistrådet har ett regionalt perspektiv på sitt arbete. Målet är att med nationella och internationella möten som medel, bidra till önskad utveckling för Västra Götalandsregi-onen.

Vi har ett tätt samarbete med regi-onens fyra Convention Bureauer, CB, för att förankra alla positiva effek-ter möten kan ha för regionen som helhet, städer, verksamheter och inte minst för den enskilde värden.

Förra året startade Trollhättan regionens senaste CB, och redan nu ser vi konkreta resultat i form av inskickade bud och vunna möten. Den främsta orsaken till framgång är att det finns en dedikerad och entu-siastisk ledning på både politisk- och tjänstemannanivå som har insett nyttan av möten. Möten kan sätta stadens styrkor på kartan och att effekterna av mötena tillför värden till staden som vore svåra att uppnå på annat sätt.

Vi ser att besökare som kommer hit på sin arbetstid också får upp ögonen för vår region som ett att-raktivt besöksmål att återvända till på sin fritid. I och med att mötesdel-tagandet inte är säsongsberoende på samma sätt som turism, bidrar den till en högre och jämnare beläggning

för turismföretagen. Våra duktiga entreprenörer kan investera i med-arbetare och utveckling som höjer den turistiska kvaliteten i vår region ytterligare. Därför engagerar sig Väst-svenska Turistrådet i det här arbetet.

Med hjälp av möten underlättas tillväxten av regionens intellektu-ella kapital. Möten bidrar till stärkt samverkan mellan forskning, närings-liv och samhälle. Det skapar bättre förutsättningar för Västsverige att bli en av de främsta kunskapsregionerna i Europa.

Fredrik Lindén, vd för Västsvenska Turistrådet, och Carin Klemetz, ansvarig för Mötesindustrirådet Västsverige.

För mer information om Västsvenska Mötes-

industrirådet kontakta gärna carin.klemetz@

vastsverige.com.

Carin Klemetz och Fredrik Lindén Foto: M

ikael Almse

MÖTEN – STRATEGISKT VERKTYG FÖR KUNSKAPSSPRIDNING OCH TILLVÄXT

4 M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta nwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.mee t i n t ro l l ha t t an . se

S I D r U B r I K


M Ö T E n F Ö r T I l lVä X T

SYSTEMATISKT ARBETE FÖR ATT ATTRAHERA FLER MÖTEN

Annika Wennerblom, stadsdirektör, Trollhättans stadFoto: Sara Appelgren

Trollhättan har flera strategier som ingår i uppdraget att arbeta för stadens tillväxt och utveckling. Ett utvalt strategiskt område är möten och evenemang.

Det har gjorts en inventering i vilka arrangemang som staden har, och vilka möten man ska jobba vidare med för att kunna attrahera ännu fler besökare. Parallellt lyftes frågan om möten upp på dagordningen. Det ledde till att kommunledningen och politikerna tidigt förstod att turism och möten inte är samma sak.

– Vi insåg ganska fort att vi ska se på frågan ur ett annat perspektiv. Därför skapade vi Trollhättan Con-vention Bureau, vars uppgift är att attrahera fler möten, men den ska också vara helt fristående från de satsningar på turism som vi gör, säger stadsdirektör Annika Wennerblom.

– Möten är en strategisk funktion och vi ville ta fram en plan som lyfter staden ur ett kunskapsperspektiv, men samtidigt gagnar till exempel mötesanläggningar, hotell, restau-ranger och handeln. Vi förstod att Convention Bureaun hör ihop med vår näringslivsenhet, och inte med turismbolaget. Det här är en strategi

för att utveckla näringen och hela staden.

Trollhättan har som mål att bli den dominerande mötesstaden i Fyrbodal. Enligt Annika Wennerblom har staden de bästa utgångspunkterna för sin del av regionen. Dessutom har staden, högskolan och näringslivet ett mycket bra samarbete. Gemensamt och systematiskt ska alla jobba för att attrahera olika slags möten till Troll-hättan.

Hon nämner Högskolan Väst som en motor för exempelvis konferenser och kongresser. Högskolan har 12 000 studenter och är ledande internatio-nellt inom flera forskningsområden.

Näringslivet genererar också många möten, och även här finns bred kompetens. Ett exempel på ett kunskapsintensivt företag är GKN, tidigare Volvo Aero, som satsar på rymdteknik och rymdforskning.

Andra mötesintensiva arbets-platser som Annika Wennerblom nämner är länssjukhuset, ”en organi-sation med hög kunskapsnivå”, där möten och utbildning också är viktiga faktorer. Därutöver finns all den verk-samhet som kommunen driver.

– Kommunstyrelsen har fattat beslutet att uppmana våra anställda

att vara värdar för fler möten, och på så sätt bidra till Trollhättans utveck-ling. Staden har en jättepotential.

– Våra förutsättningar är väldigt bra för att utveckla olika slags möten. De är ett viktigt strategiskt verktyg. Vi vill kunna använda möten som ett redskap, en injektion och som en viktig del i Trollhättans tillväxt och utveckling.

Annika Wennerblom vet vilken långsiktig effekt hon vill se när det gäller satsningen på att utveckla mötesstaden Trollhättan. Angående hårdvaran finns det flera bra anlägg-ningar, men hon kan tänka sig en fortsatt utveckling för ännu bättre och fler mötesplatser.

– Nya hotell skulle kunna påverka utvecklingen positivt. Möten kräver också att människor ska bo någon-stans.

När det gäller mjukvaran säger Annika Wennerblom att Trollhättan har en lång historia som industristad. Men staden har tagit flera betydelse-fulla steg för att bli en modern kunskapsstad.

– Vi ska vara medvetna om att många av våra invånare fortfarande lever kvar i synsättet att Trollhättan är en industristad. Det finns en sorg


M Ö T E n F Ö r T I l lVä X T

kring Saab här. Men vi tror att den moderna tekniken ger oss en bra chans att ha kvar biltillverkning här.

– Det handlar inte om att ligga längst fram med masstillverkning av bilar. Istället får vi nya kunskaper för nya tider, och skapar kanske spjut-spetsfordon inom utvecklingen av elbilar redan om fem, tio år?

Enligt ett beslut i kommun-styrelsen är alla politiker överens: Trollhättan ska bli den dominerande mötesstaden i regionen.

– Det är när politikerna inser kraften i samarbetet för utveckling som det blir tyngd bakom de viktiga besluten.

På frågan hur stadsdirektörens eget engagemang ser ut angående möjligheterna att skapa fler möten till Trollhättan, blir svaret att hon ingår i den strategiska ledningsgruppen för e-samhället. Sen sitter hon med i stadsdirektörsföreningen som har årliga möten med omkring etthundra deltagare.

– Dessutom är jag styrelseledamot för Ågrenska stiftelsen. Det är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser. Där har Troll-hättan varit med om att ta fram en modell för hur man ska öka kunska-pen mellan olika myndigheter om sällsynta diagnoser.

Annika Wennerbloms engage-mang för att locka fler möten till Trollhättan går inte att ta miste på. Från stadens sida är de måna om att människor har en bra bild av staden.

– Den bilden måste vi i första hand skapa själva. För att synliggöra möten, oavsett om de är små eller stora, ska jag och våra medarbetare finnas med i olika sammanhang på nationell och regional nivå. Här finns en tydlig samsyn.

Hon förklarar att de ska besöka olika platser för att få nya perspek-tiv på vad de själva åstadkommer. Omvärldsanalysen gör att de tydligare ser vart olika strömningar är på väg. De nya kunskaperna och insikterna ska därefter omsättas i deras arbete.

– Det handlar inte om att alla ska åka på allt, självklart behöver vi skapa resultat på hemmaplan. Och det handlar inte om att skapa avstånd från de som gör sitt arbete här i Troll-hättan. Men vi måste hämta hem nya tankar och idéer.

Annika Wennerblom betonar att det är angeläget att stadens medarbet-are och politiker inte låser in sig i den egna kommunen. De måste lära sig att se på sig själva utifrån, och försöka förstå vad som händer i omvärlden. Medarbetarna måste samarbeta med

världen omkring för stadens utveck-ling.

Hon tar stadens vision – ”Troll-hättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden” – som ett exempel.

– Skapandet av fler möten hänger ihop med vår vision. Vi ska känna glädje i att bjuda hit människor. Vi har ett bra värdskap, bra anläggningar och en väldigt fin miljö. Möten kan ge nya förutsättningar för att skapa nya och betydelsefulla innovationer. Det är minst lika viktigt.

Annika Wennerblom lyfter fram det lyckade samarbetet som Troll-hättan har med Mötesindustrirådet Västsverige. Det är en organisation som arbetar med att utveckla möten som ett strategiskt verktyg i Västra Götaland.

– Det är oerhört viktigt att de fortsätter att spela den roll de gör. De ingår i flera nätverk, och lokala, regio-nala, nationella och globala nätverk. När vi samarbetar får vi också del av de möjligheterna.

”Kommunstyrelsen har fattat beslutet att uppmana våra anställda att

vara värdar för fler möten”

I en 3 000 kvm stor industrilokal från en svunnen tid har vi lyckats skapa något riktigt häftigt.

På Innovatumområdet i Trollhättan finns en modern arena med 28 meter till tak med höj och sänkbara riggar som passar perfekt för stora event.

www.novamatochmoten.se0520-505 400

I en 3 000 kvm stor industrilokal från en svunnen tid har vi lyckats skapa något riktigt häftigt.

På Innovatumområdet i Trollhättan finns en modern arena med 28 meter till tak med höj och sänkbara riggar som passar perfekt för stora event.

www.novamatochmoten.se0520-505 400


S I D r U B r I K


P E r S o n l I G a M Ö T E n

PERSONER GÖR AFFÄRER INTE ORGANISATIONER

Ulf Palmnäs, marknadschef, GKN Aerospace TrollhättanFoto: Jukka Lamminluoto

Den 12 november i år skrev före-taget GKN Aerospace rymdhistoria. Då landade rymdsonden Rosetta på kometen Churyumov-Gerasimenko, ett uppdrag som förverkligats tack vare teknik från Trollhättan. Händel-sen utspelade sig en bit bort, kometen finns innanför Jupiters bana runt 509 miljoner kilometer från jorden.

– Vi har utvecklat och tagit fram turbinerna och munstycket till Ariane-raketen som användes för uppskjutningen av rymdsonden Rosetta, säger Ulf Palmnäs, mark-nadschef för rymdverksamheten för GKN Aerospace Trollhättan.

Företagets flyg- och raketmotor-verksamhet har sitt huvudkontor i Trollhättan och har cirka 5 000 med-arbetare. Bolaget finns även i Norge, USA och Indien.

Rymdverksamheten är en ganska liten del av koncernen, omkring 150 personer, men Ulf Palmnäs förklarar att de har många kunder och sam-arbetspartners.

– Det är viktigt att komma ihåg att i slutänden är det inte organisationer utan personer som gör affärer, därför är våra möten väldigt betydelsefulla. Det går inte att driva vår verksamhet utan personliga möten.

Han konstaterar att ska man vara ledande i Europa inom deras forsk-nings- och produktområden då måste man samarbeta med universitet, högskolor, underleverantörer, kunder och myndigheter.

– Tillsammans driver vi utveck-lingen och tar fram många inno-

vationer och möjligheter, och måste självklart träffa människor runt om i världen för att förstå vad som händer och hur vi ska utveckla vårt arbete.

GKN Aerospace är ledande i Europa när det gäller forskning, utbildning samt att producera raket-turbiner och munstycken. Det sker även stora förändringar i samhället, vilket också påverkar företaget. I början av 1980-talet hade 85 procent av verksamheten i Trollhättan militär inriktning, idag har den till 85 pro-cent civil inriktning.

– Branschmöten är ett effektivt sätt att kunna träffa finansiärer, kunder och leverantörer. Det är också ett mycket bra sätt att snabbt få reda på vad som händer inom vårt område, men även för att marknadsföra oss.

Trollhättan har varit värd för flera rymdmöten. Senast i slutet av oktober då det nationella seminariet ”Rymd-verksamhet ur ett industriperspektiv” genomfördes. Åren 2005 och 2013 hölls två större nationella kongresser inom ”Rymdforum”. Det var möten som handlade om hur man bättre förstår hur rymdverksamhet bidrar med forskning, innovation, kunskaps-spridning och tillväxt.

Ulf Palmnäs understryker vikten av att deras medarbetare deltar på olika slags nationella och internatio-nella möten. Inom GKN Aerospace i Sverige finns det till exempel omkring 60 forskarstudenter, varav cirka fem av dem är rymdanknutna.

– Det är enormt viktigt för fors-karstudenter att få presentera sina

resultat på vetenskapliga kongresser, och att träffa andra som arbetar med samma frågor. Själv deltar jag på omkring tre sådana möten per år. Så har det varit de senaste tio åren, konferenser och kongresser är en del av mitt yrke.

Det ser ljust ut för Trollhättan som värdstad för kommande rymdmöten. Enligt Ulf Palmnäs kommer ”Rymd-forum” tillbaka, och 2018 hoppas de kunna välkomna en kongress om raketmotorer, det beror på hur många deltagare som kommer.

– Det kan bli 600 personer, och det kräver stor plenumsal och många mindre mötesrum. För att klara det behöver vi ett betydligt större kon-gresscenter. Det troliga blir att just det mötet hålls på Svenska Mässan i Göteborg. Här i Troll hättan kan vi idag genomföra perfekta arrange-mang för upp till 300 personer.

Ulf Palmnäs framhåller två viktiga faktorer när det gäller att ha möten i Trollhättan. Den första är hur enkelt det är att ta sig dit.

– Många förvånas över att vi har en egen flygplats med täta turer till Bromma. Det är även lätt att ta sig hit från Göteborg med tåg, vilket gör att man kan bo där om man är här på ett möte. För det andra blir många över-raskade av det utbud av restauranger som finns. Det förväntar man sig inte i en stad av Trollhättans storlek, men det bidrar till att de åker hem med bra minnen härifrån.

1 0 M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta nwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.mee t i n t ro l l ha t t an . se

S I D r U B r I K

M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n 1 1www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.mee t i n t ro l l ha t t an . se

C o n V E n T I o n B U r E a U

LÅNGSIKTIG SATSNING SKA SKAPA FLER MÖTEN

Anki Sandberg, projektledare, Trollhättan Convention BureauFoto: Per Ivarsson

Att Trollhättan har startat en Con-vention Bureau innebär att staden stärker sitt varumärke, näringsliv och de organisationer som finns, vilket i sin tur bidrar till att det blir mer attraktivt att bo, arbeta och leva i Trollhättan.

Anki Sandberg är ansvarig för Trollhättan Convention Bureau. Hon tycker att det är viktigt, men även spännande, hur man genom möten kan få ännu mer fokus på sitt forsk-ningsämne och den verksamhet som man representerar.

I samband med att man bjuder in till exempelvis en kongress sätts verksamheten och staden på kartan, vilket bidrar till en högre attraktions-kraft för samtliga parter. Det kan även underlätta vid rekrytering av ny personal och andra nyckelpersoner till orten.

Anki Sandberg förklarar att hon ser verksamheten på två sätt. Det första är att en Convention Bureau stärker näringslivet som på ett eller annat sätt blir inblandat när exempelvis en konferens genomförs i Trollhättan. Det andra synsättet är hur Trollhättan Convention Bureau kan stötta Högskolan Väst, Norra Älvsborgs länssjukhus, stadens förvaltningar och kommunala bolag, företag samt övriga verksamheter.

– De ska känna sig trygga med att bjuda in till möten som är kopplade till deras organisationer. Genom att få kollegor från andra delar av Sverige, eller övriga delar av världen, att komma hit stärks deras

varumärke och den position de har inom sin verksamhet. Det är ett sätt att marknadsföra sig inom sitt eget ämnesområde.

Anki Sandberg pekar också på att ju fler besökare som kommer till Trollhättan genom konferenser, kongresser och andra arrangemang, desto starkare blir stadens varumärke, vilket gör den ännu mer attraktiv.

– Då måste man agera på flera olika sätt för att nå det målet. Att öka antalet möten är ett sätt att få mer fokus på vår stad.

Men hon nämner också betydelsen av att vara stolt över sin stad. Om man berättar om och marknadsför de möten och arrangemang som gäs-tar Trollhättan kan det bidra till att lokalbefolkningen känner sig stolt. ”Tänk, de valde att komma just till oss i Trollhättan med sitt möte.”

– Vi har mycket att bidra med, bland annat genom våra nationella och globala verksamheter, och den spetskompetens som finns här. Kan vi få hit internationella möten inom de områden där vi är ledande, blir staden ännu mer lockande när företag och nyckelpersoner gör sina val om var de ska etablera sig.

Anki Sandbergs förhoppning är att Trollhättan inom fem till tio år har omkring fem kongresser per år. Det är möten som kan härledas direkt till att Trollhättan Convention Bureau stöttar de lokala värdarna.

– Att arbeta med den sortens möten är en långsiktig satsning. Det handlar väldigt mycket om att skapa

trovärdiga relationer. Till sist är det ändå den lokala värden som vill, vågar och bjuder in till mötet.

Hon säger vidare att om tio år ska Trollhättan vara en mötesplats som har rykte om sig att leva upp till alla angelägna funktioner som nationella och internationella möten har behov av. Genom att ständigt stå på tå för gästernas behov och önskemål, har de uppnått ett så proffsigt värdskap som det bara går.

– Vi har redan ett bra rykte, men det går alltid att bli ännu bättre. Det är också viktigt att vi månar om och utvecklar de kommunikationer som våra gäster använder för att komma till oss, som exempelvis flyg och tåg. Men det handlar också om att våra möteslokaler och hotell lever upp till de krav som ställs på dem som leve-rantörer och hela tiden förändras.

På frågan hur hon ska kunna påverka att fler personer inom stadens företag och organisationer verkligen räcker upp handen och bjuder in till ett möte, blir svaret att för en Con-vention Bureau är det här det absolut viktigaste arbetet, och egentligen det som allt handlar om.

– Det är också viktigt att infor-mera om hur betydelsefullt det kan vara för den enskilda personen som bjuder in till ett möte. En lokal värd får automatiskt fokus på sin egen forskning, och det ämne eller den bransch som den individen arbetar i.


S I D r U B r I K


Va r U M ä r K E

I många år har destinationsutveckling ofta kopplats ihop med turism-utveckling. I takt med att människor reser i allt större utsträckning har konkurrensen mellan destinationer ökat globalt. Det har medfört att varumärken har blivit ett verktyg för resmål att urskilja sig från andra destinationer med syftet att attrahera besökare, invånare och företag.

På många platser har en särskild organisation för destinations-utveckling intagit rollen som ett övergripande organ, vilket arbetar med platsmarknadsföring gentemot turister och med att skapa ett varu-märke för destinationen som består av en enad bild av den mängd aktörer som ingår i resmålets turismnätverk.

Vi vet idag att ett varumärke som levererar sitt löfte i varje möte med sin publik blir en verklig vinnare. Framgång vilar på de känslor, tankar och bilder som dyker upp i huvu-det på de människor som kommer i kontakt med ett varumärke. I Troll-hättan har man redan vid starten av en Convention Bureau förstått vad sambandet möten och evenemang har för varumärket Trollhättan.

Peter Asp är informationschef i Trollhättan stad, tidigare jour-nalist och idag ansvarig för extern information, marknadaföring och mediakontakter.

– Vår satsning på en Convention Bureau känns rätt och är jättespän-nande. Vår förhoppning är att byrån ska bidra till att bygga varumärket Trollhättan.

Han säger att de inte sticker under stol med att de har haft det jobbigt med stadens varumärke. Hög arbets-löshet och neddragningen av Saabs verksamhet är vad många personer förknippar med Trollhättan. Men enligt Peter Asp ändras intrycket snabbt hos de som kommer på besök.

– Därför är det otroligt viktigt att vi arbetar för att få hit fler möten och events. När man väl kommer hit änd-ras bilden och blir mycket mer positiv. Lägger vi till att vi har mycket bra infrastruktur när det gäller resvägar hit, och att vi har ett stort utbud av möteslokaler förändras bilden ytter-ligare till det positiva.

Peter Asp lyfter fram värdskapet som en betydelsefull faktor i varu-märkesbyggandet. Säger att det är angeläget att de verkligen satsar på att ta hand om värdskapet.

– Vårt goda värdskap har nått alla som borde känna till det. Jag är ju inte direkt involverad i arbetet med vår Convention Bureau, men allt jobb de gör är betydelsefulla steg för varumärket. Sanningen är att ju fler event och möten vi har desto större chans att vi får fler invånare. Vi visar upp vår framgångsrika högskola, våra spjutspetsföretag inom näringslivet och vårt stora sjukhus. Allt hänger ihop och bygger vårt varumärke.

Även om Trollhättan Convention Bureau är relativt nystartad, har arbe-tet väckt stor uppmärksamhet också i övriga landet. Mycket tack vare placeringen på Näringslivskontoret nära kommunledningen.

– Vi tror att den här satsningen ska ge en hel del. Så här långt är vi mycket nöjda med utfallet.

Vi pratar om nätverkens betydelse och hur man använder dem. Peter Asp berättar att han sitter i både lokala och regionala nätverk.

– Kanske skapar de i sig inte så många möten som jag kan bidra med, men jag är också ansvarig för marknadsföringen för att få fler etableringar och boende till vår desti-nation, och det är en viktig del av att bygga en stads varumärke.

Vad många kanske inte vet har Trollhättan cirka 56 600 invånare. Det är ingen storstad, men här finns ett etablerat nöjesliv och många restau-ranger.

– Det är nog väldigt få svenskar som har en klar bild av Trollhättan. Kanske har de hört talas om Fallens Dagar, dit kommer det minst 100 000 personer varje år.

Klart är att Trollhättans Conven-tion Bureau är en ny spelare i en ny tid som med rätt satsning från politi-ker, stadsledning, högskola, sjukhus och näringslivets spjutspetsföretag bygger det nya varumärket Trollhät-tan.

MÖTEN OCH EVENTS UTVECKLAR VÅRT VARUMÄRKE

Peter Asp, informationschef, Trollhättans stadFoto: Sara Appelgren


S I D r U B r I K

VIKTIGT FÖR STADENS UTVECKLING ATT HA STORA MÖTEN HÄR


VIKTIGT FÖR STADENS UTVECKLING ATT HA STORA MÖTEN HÄR

I början av november lockade Mark- och Exploateringsdagarna, MEX-dagarna, närmare 400 deltag-are när Svenska Kommunaltekniska föreningen möttes i Trollhättan.

Programmet, som genomfördes i Folkets Hus Kulturhuset, var fyllt av frågor som rörde exempelvis mark-exploatering, infrastruktursatsningar, expropriation, exploatering av för-orenade områden, omvärldsanalys, nya regelverk, stadskärnornas föränd-ringsarbeten, statliga myndigheters bidrag till kommunal planering. Men deltagarna fick även lyssna på en inspirationsföreläsning med Janne Gunnarsson om vikten av ett välkom-nande värdskap.

Eva Grönberg, exploateringschef i Trollhättans stad, medger att det var mycket arbete med MEX-dagarna, men även mycket roligt.

Eva Grönberg är civilingenjör som lantmätare och utexaminerad från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nu har hon arbetat i tio år i Trollhättan. När hon sökte tjänsten sa hon att hon inte villa vara chef med personalansvar. ”Jag är bra på verksamhet och verksamhetsan-svar.”

När det gäller utbildning tycker Eva Grönberg att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har bra utbild-nings- och nätverksdagar för flera närliggande kommunala frågor som berör exempelvis gatukontorsdagar, lantmäteri och stadsingenjörer. Hon

har också deltagit i SKLs utbildnings-dagar för chefer.

Under sina tjugo yrkesverksamma år beräknar Eva Grönberg att hon har deltagit i ett trettiotal kongresser. Säger att det är otroligt viktigt för henne att delta, det är så hon behåller och utvecklar sin kunskap och svarar för sin kompetensutveckling.

– När vi har ett sådant här möte i Trollhättan kan flera av våra med-arbetare kan vara med, vilket är mycket positivt. Under mötesdagarna får man årligen en tydlig överblick om vad som har hänt och vad som är nytt. Sedan kan vi skaffa fler kanaler in i just de frågor som är angelägna för Trollhättan.

Ytterligare en fördel att träffas live är att man kan uppdatera sitt person-liga nätverk.

– Det är också otroligt viktigt. Jag har visserligen många kollegor som jag kan bolla våra frågor med. Men i mindre kommuner måste man defini-tivt se till att man deltar, det kanske är det enda sättet att över huvud taget hålla sig uppdaterad på vad som händer.

Eva Grönberg var den person som räckte upp handen och bjöd in MEX-dagarna till Trollhättan.

– Jag kan inte hålla tyst, utan vill vara med och påverka. Det är roligt och man får så mycket tillbaka. I flera år har vi sagt att vi är beredda på att ha arrangemanget här. När vi till sist fick frågan av SKL var vi beredda och

engagerade. I år firade föreningen dessutom sitt 40-årsjubileum.

Från SKLs sida vill man att det här mötet ska genomföras på olika platser i Sverige. Dels för att alla ska få åka lika långt över tid, dels för att fler deltagare ska känna att just deras möjlighet att påverka programmets innehåll ökar när man är på hemma-plan.

I början när Eva Grönberg var med på MEX-dagarna var det inte så många deltagare alls.

– Idag är ett det ett stort engage-mang och väldigt många unga människor finns med, vilket är väldigt betydelsefullt. Nu använder vi mer teknik och på ett positivt sätt. Nu smsar deltagarna in sina frågor, vilket skapar en mer livfull dialog. Och vi kan också använda länkade föreläs-ningar, även om vi inte gjorde det just den här gången.

När det gäller administrationen för MEX-dagarna var det SKLs eget mötesföretag Konstella som gjorde det arbetet tillsammans med Anki Sandberg på Trollhättan Convention Bureau.

– Hon tänker möten på ett pro-fessionellt sätt och var med när Konstella var här inför MEX-dagarna. Vi har genomgående också fått en väl-digt bra utvärdering från de som kom. Att Trollhättan är en bra mötesstad var alla överens om.

K U n S K a P S D E l n I n GEva Grönberg, exploateringschef, Trollhättan stadFoto: Sara Appelgren


S I D r U B r I K


S a M a r B E T ELars Wiklund, sjukhusdirektör, Norra Älvsborgs länssjukhusFoto: Sara Appelgren

Lars Wiklund är sedan i maj sjuk-husdirektör för NU-sjukvården, med placering på Norra Älvsborgs läns-sjukhus i Trollhättan.

– Det är ett spännande sjukhus med stora tillgångar i verksamheten och personalen, säger Lars Wiklund som tidigare var områdeschef för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har 25 års erfarenhet som specialist på hjärtkirurgi. Det senaste året har han varit djupt invol-verad i arbetet med att koncentrera Västra Götalandsregionens resurser för att öka kvaliteten, förbättra tillgängligheten och ge invånarna i Västra Götaland en likvärdig vård.

Grunduppdraget för NU-sjuk-vård en är att vara ett länssjukhus med akut vård och vård inom flera olika specialiteter för invånarna i när-området, men också att ta ett särskilt ansvar för operationer av höft- och knäleder samt ryggkirurgi.

Hur ser Lars Wiklund på möjlig-heterna att skapa fler professionella möten för att utveckla kunskap och nätverk inom NU-sjukvården?

– Vi är en kunskapsorganisation. Därför är det överhuvudtaget vik-tigt med möten, konferenser och kongresser, och att göra dem så pro-fessionella som möjligt.

Han säger vidare att möten handlar om att träffas och utbyta erfarenheter med andra. Man inspire-ras, lär sig nya saker och inte minst så bygger man sitt nätverk.

– Vi vill utveckla det och särskilt på lokal nivå. Det vi levererar till

våra patienter bygger på kunskap. Du ska ställa diagnos med diagnostiska kunskaper, och de sitter främst i de lärdomar och erfarenheter som våra medarbetare har.

– Teknik förändras, men kunskap förändras enormt mycket snabb-are. Möten är viktiga för att våra medarbetare ska kunna hålla sig uppdaterade.

Lars Wiklund poängterar också betydelsen av att delta i kongresser. Det handlar inte om att åka land och rike runt och glänsa, utan att om att ta med sig ny kunskap hem till var-dagsarbetet. Han har föreläst på över 200 nationella och internationella kongresser, så han vet hur angelägna sådana här möten är.

– Vi har prominenta personer inom flera områden på våra sjukhus, personer som kan hjälpa oss att skapa fler kongresser i våra städer och inte minst i Trollhättan. Det kan handla om forskning och forskningsrön, men lika gärna om hur vi planerar vården, teknisk utveckling och specifika sjuk-domssammanhang.

Ett annat perspektiv som Lars Wiklund lyfter fram är att det finns ett starkt samband mellan sjukvården och de kommuner man verkar i.

– Vi behöver träffa politiker och tjänstemän i möten som handlar om kommunal planering, vilket i sin tur kan vara viktigt för våra kommande nyrekryteringar. Det kan handla om samhällsplanering för att bygga nya hus och lägenheter till de vi rekry-

terar, men också till kommande studenter.

Läkarutbildningen ska regionali-seras via Sahlgrenska Akademin och kommer också till NU-sjukvården, vilket gör Lars Wiklund mycket entu-siastisk. Satsningen betyder mycket för kommande rekryteringar till NU-sjukvårdens sjukhus. Högskolan Väst har sedan tidigare utbildningar för sjuksköterskor och specialist-sköterskor, men nu får länssjukhuset också läkarutbildningen.

– Samarbetet med Högsko-lan Väst måste vi också fortsätta utveckla genom möten och inom deras forskningsområde. Exempelvis personcentrerad vård, där de har en professur, är ett relativt nytt arbets-sätt där vi är mycket intresserade av den fortsatta utvecklingen och vad den kan komma att betyda för oss framöver.

Lars Wiklund säger att det vore intressant att få till ett djupare samarbete med Innovatum och Hög-skolan Väst.

– Vi kan göra fler viktiga möten, konferenser och kongresser uti-från hur Sahlgrenska och Chalmers utvecklar sina samarbetsprojekt. Vi kan bygga på samma idé och skapa ett samarbete mellan Högskolan Väst, Innovatum och Norra Älvsborgs länssjukhus.

MÖTEN UPPDATERAR VÄRDEFULL KUNSKAP


S I D r U B r I K


M Ö T E n F Ö r U T V E C K l I n G

Carina Bejlum är överläkare på kvinnokliniken på Norra Älvsborgs länssjukhus, Näl. Hon kallar sig för en lokal produkt, och har jobbat nästan hela sitt arbetsliv på sjuk-huset. Hon har haft många olika uppdrag, bland annat som ansvarig för BB-avdelningen och, i egenskap av övergripande AT-studierektor i drygt sex år, även varit ansvarig för rekry-teringen av nya AT-läkare. Carina Bejlum har även varit drivande och skapat flera möten i regionen och vill se en fortsatt satsning på fler möten i Trollhättan.

För elva år sedan var Carina Bejlum med och organiserade sitt första möte för Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, SFOG, en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sek-tionen i Svenska Läkaresällskapet. Organisationen är en sammanslut-ning av gynekologer från hela Sverige.

Föreningen består av arbetsgrup-per och bedriver mycket undervisning i ämnesområdet för utbildning och fortbildning av specialister. Varje år arrangeras ett nationellt möte, SFOG-veckan, med ett omfattande vetenskapligt och socialt program.

– När vi gjorde det mötet i Troll-hättan år 2003 var det inte en hel vecka utan tre dagar, säger Carina Bejlum, som även arbetade aktivt för att det femtonde Perinatologimötet hölls i staden för fyra år sedan och lockade över 300 deltagare.

– Jag har arbetat i 25 år nu, och har kanske varit med på cirka 50

kongresser, konferenser och lik-nande utbildningsmöten. De här mötena har för min del framför allt betytt en professionell utveckling. På kongresser träffas man och tar del av forskning som är i frontlinjen. Man får inspiration att göra nya saker och att förbättra verksamheten. Det är fundamentalt viktigt för en läkare som vill utvecklas och bli bättre.

Carina Bejlum tycker att dessa möten är en absolut förutsättning för att man ska utvecklas, ”att man träffar andra likasinnade för en professionell kompetensutveckling”. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa ett växande professionellt men även personligt nätverk. Det innebär att man vet vem man ska ta kontakt med för att få den kunskap man själv behöver, men också i slutänden för att patienten ska få bästa möjliga hjälp.

– Jag har varit med ganska länge och ser hur förutsättningarna för internationella möten förändras. Tidigare fanns ett samarbete mellan läkemedelsindustrin och arbetsgiva-ren där man delade kostnaden. Idag är det huvudmannen som står för hela kostnaden. Kanske är inte alla huvud-män beredda än på att skapa medel som behövs för att vi ska kunna hålla uppe kunskapsnivån. Men dit måste vi komma.

Carina Bejlum sitter idag med i Studierektorsnätverket för gynekologi där hon har en ny befattning som studierektor. Det är inte en helt admi-nistrativ tjänst och inte heltid.

– Jag är en drivande person och ofta går saker hand i hand. Det behövs energi för att dra igång plane-ring av en nationell kongress. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för fler möten inom vårt arbetsom-råde här i Trollhättan. Det finns stora fördelar för oss på länssjukhuset om fler möten hålls här, eftersom fler kollegor kan delta när mötet är på hemmaplan. Vi borde satsa på att ta hem flera möten till Trollhättan.

Hon konstaterar att en egen Convention Bureau underlättar mötesarbetet otroligt mycket, och kanske särskilt när man gör sitt första möte. Hur skapar man en hemsida? Vem kan man vända sig till för att göra en sådan?

– I det läget handlar det mycket om att slippa uppfinna hjulet igen. Och istället lägga energin på det som vi läkare är bra på: det vetenskapliga programmet, att få hit intressanta föreläsare och hitta ämnen som många är intresserade av. Inte boka hotell, registrera ansökningar och allt annat praktiskt kring mötet.

– Jag ska fortsätta arbeta för att vår ledning ska se vilka positiva effekter arbetet med att skapa fler möten har. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen att ta hem fler möten till Trollhättan. Det påverkar också vår rekrytering positivt. Det är också viktigt att vi på sjukhuset syns i de benchmarking-situationer som möten är. Vi är bra, men vi kan bli ännu bättre.

VI BORDE SATSA PÅ ATT TA HEM FLERA MÖTEN TILL TROLLHÄTTAN

Carina Bejlum, överläkare, Norra Älvsborgs länssjukhusFoto: Sara Appelgren


TACK VARE DEN HÄR SATSNINGEN SKAPAR VI MÅNGA NYA MÖTEN


S T r aT E G I S K U T V E C K l I n G

Intill kanalen vid fall- och sluss-området i Trollhättan ligger Innovatum. Det är ett utvecklings-centrum där kunskap möter kunskap i forskningsprojekt och inspirerande aktiviteter.

Paul Åkerlund är sedan fem år kommunalråd (S) med lång politisk verksamhet bakom sig. Han ser Inno-vatum, där han sitter i styrelsen, som en av de betydelsefulla mötesmotor-erna i staden.

– Vi Trollhättebor är positivt tju-riga, men har också fått våra smällar. Att ha en offensiv hållning är det bästa sättet att ta sig igenom tuffare tider. Vi har en mycket bra högskola, och samarbetet i staden fungerar även det väldigt väl. Tack vare sina jobb är många kommunala tjänstemän med i olika föreningar och organisationer. De personerna kan också bidra till att vi skapar fler nya möten i vår stad.

Han lyfter även fram närings-livsmiljöer som Innovatum och GKN Aerospace Sweden. Koncernen Innovatum har bildats för att utveckla näringsliv och företagande, men också för att ta tillvara på regionens kulturella och industriella värden, samt producera nya upplevelser och kunskaper.

– När det gäller upplevelser har Trollhättan stora möjligheter. Vi har en häftig evenemangsarena med plats för 1 300 sittande och 2 500 stående personer. Här finns flera hotell som är duktiga på service och värdskap. Och det är många personer säger att vi har ett av landets vackraste Folkets hus.

– Vi har startat vår Convention Bureau för att bredda våra möjlig-heter att placera Trollhättan på möteskartan.

Enligt Paul Åkerlund surrade ett rykte om att Trollhättan befann sig i nerförsbacke.

– Visst har vi fortfarande tunga arbetslöshetssiffror, men vi har många positiva utvecklingsvägar och möjligheter. Arbetslösheten är inget att skryta med, men att vi skulle ha slutat att vara framåt stämmer defini-tivt inte. Tack vare den här satsningen skapar vi många nya möten.

Han säger vidare att det är för få svenskar som vet något om Högsko-lan Väst, som har 12 000 studenter. Trollhättan ligger bara drygt en halvtimme från Göteborg och lockar studenter från storstadens när-områden eftersom miljön är lugnare på en mindre ort.

– Vi har också en boendegaranti för våra studenter som fungerar, vilket inte många andra universi-tet och högskolestäder är i närheten av. Möten är viktiga för att fler människor ska få upp ögonen för vår stad. Vårt mål är att växa till 70 000 invånare till år 2030.

– Vi har många spännande, väl-utbildade människor här, och det är dessutom nära till det mesta. Hög-skolan och stadshuset ligger på varsin sida om samma gata.

Paul Åkerlund säger att det är en självklarhet att staden och högskolan har ett bra samarbete.

– När andra pratar om triple helix-modellen lever vi i den sedan länge. Det är ju en av de funda-mentala förutsättningarna för att Trollhättan ska utvecklas. Det finns säkert gamla fördomar om att sossar inte kan samarbeta med akademi och näringsliv, men det stämmer inte alls. Vi är delaktiga. Vi vill att alla ska vara med. Vi vill skapa en gemensam dia-log för utveckling och framtidstro.

Trollhättan har utsetts till Årets studentstad, vilket bland annat bety-der att landets studentkårer genomför sin kongress där i april nästa år med 350 deltagare.

År 2016 fyller Trollhättan ett-hundra år, något som ska firas med ett späckat program. Det blir också säkert rekord för antalet möten i staden, hoppas Paul Åkerlund. Det är i alla fall målet.

– Jag vill att vi blir en hyfsat känd plats där det är bra att lägga sina kongresser, konferenser och andra möten. Vi har redan idag bra mötes-lokaler, och ligger i framkant när det handlar om teknik och upplevelser. Vi blir inget nytt Shanghai, här finns ett annat lugn. Men jämför oss gärna med Stockholm när det handlar om ledtider för förflyttningar och inte minst priser på hus och lägenheter. Vi kan väl säga att vi har ett annat koncept. Vi försöker finnas med på världsmarknaden, men agerar i första hand lokalt, säger Paul Åkerlund.

TACK VARE DEN HÄR SATSNINGEN SKAPAR VI MÅNGA NYA MÖTEN

Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande, Trollhättans stadFoto: Sara Appelgren


S I D r U B r I K


M Ö T E n F Ö r U T V E C K l I n G

Kerstin Norén har arbetat inom universitetsvärlden sedan mitten av 1970-talet, som amanuens, lärare och forskare samt i flera ledningsfunk-tioner. Hon involverade sig tidigt i utvecklings- och ledningsuppdrag vid Göteborgs universitet och tjänst-gjorde som prefekt, prodekan, dekan och sedermera prorektor. År 2007 till-trädde hon som rektor för Karlstads universitet. Sedan hösten 2011 är Kerstin Norén rektor för Högskolan Väst i Trollhättan.

Kerstin Norén är starkt engage-rad i frågor om internationalisering, kvalitetsfrågor och samarbete över gränserna. Hon är svensk akademisk representant i Europarådets kommitté för högre utbildning och forskning, samt medlem i EUAs internationella utvärderingsgrupp för universitet. European University Association, EUA, är 850 europeiska universitet i 47 länder, där 27 svenska universitet och högskolor är medlemmar.

Idag samarbetar Högskolan Väst med över 130 högskolor och universi-tet i samtliga världsdelar, och det är ett arbete som ständigt utvecklas.

Högskolan Västs prioriterade forsk ningsområden är arbetsinte grerat lärande, barn- och ungdoms-vetenskap och produktionsteknik. Forsknings- och undervisnings-området arbetsintegrerat lärande är ett av de ledande i världen. Inom termisk sprutning är högskolan också världsledande. När det gäller produktionsteknik med bland annat ytbeläggningar, är högskolan främst i Sverige.

Att vara ledande inom olika forsk-ningsområden betyder möjligheter till forskningsanslag samt till möten och konferenser. Internationella möten inte minst, understryker Kerstin Norén.

– Det är naturligtvis också väldigt bra för vår högskolas varumärke. Men det är inte bara akademisk forskning som är viktigt för att skapa möten. Utbildning och samverkan är också betydelsefulla mötesmotorer.

– Det har också stor betydelse för högskolan att arrangera möten, events och kongresser.

Att Högskolan Väst finns med på en nationell och internationell arena är något som Kerstin Norén markerar värdet av.

– EUA var vi inte medlemmar i innan jag kom hit. Genom åren har jag skaffat mig väldigt stor internatio-nell erfarenhet som jag ser leder till framgångar. Därför är det en viktig väg att fortsätta på.

Högskolan Västs nybyggda campus är anpassat för en modern högskola, men är också skräddarsytt för möten.

– Vi är inte ensamma om det för det är så vi tänker i Skandinavien och i Holland, men på många andra ställen är det inte alls så.

Att delta i kongresser har betytt enormt mycket för Kerstin Norén. Både för att lära sig nya saker, och att få bekräftat att det man tänker som forskare och utbildare är rimligt.

– Jag började i en forskargrupp hos professor Sture Allén, det är ovanligt med sådana grupper inom humani-ora. Jag skickades iväg direkt till en

konferens i Stockholm där jag skulle föreläsa, det var tungt men det gav också snabba vägar in i nätverk och forskningsprojekt.

Kerstin Norén har varit med på cirka fyra kongresser per år under sina 40 år i den akademiska världen, vilket förmodligen betyder cirka 160 möten. Hon har varit talare på unge-fär hälften av dem.

Hon konstaterar att högskolan har en enorm betydelse för Trollhättans utveckling. Dels för att det är en livlig och intensiv miljö, dels för högskolans centrala läge. Det är ett par kilometer till Innovatum-området, där en del av högskolans forskningsverksamhet drivs. Kontakterna mellan Innovatum och högskolan är viktiga och högt prioriterade.

– Dessutom har Trollhättan utsetts till Årets studentstad. För att bli utvald bygger det mycket på att det finns ett bra samarbete mellan studentkåren och staden. Så i april nästa år kommer Sveriges Förenade Studentkårers kongress hit med 350 deltagare.

Kerstin Norén berättar vidare att högskolan har flera lokala, strate-giska samarbeten: ”De utvecklar alla inblandade.” Högskolan genomför också flera egna konferenser och möten varje år och har skapat ett eget mötessekretariat och samverkan genomsyrar hela verksamheten.

MÖTEN INSPIRERAR TILL NYA IDÉER OCH ÖPPNAR VÄGAR TILL NYA PARTNERS

Kerstin Norén, rektor, Högskolan VästFoto: Sara Appelgren

24 M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n | W W W. M E E T I n T r o l l h aT Ta n . S E

S I D R U B R I K

M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n | W W W. M E E T I n T r o l l h aT Ta n . S E 2 5


”En Convention Bureau, CB, är en icke vinstdrivande organisation som med hjälp av nationella och internationella möten och evene-mang bidrar till utvecklingen och marknadsföringen av en ort/region. Huvuduppgiften är att med hjälp av en långsiktig, bra utvecklad och väl förankrad mötes- och eventstrategi vara en viktig partner för kommuner, landsting, universitet/högskolor och andra myndigheter i deras långsiktiga arbete med att utveckla sin verksam-het och destinationen som helhet.”

Definitionen är gjord av Meeting Professionals International, MPI, världens största organisation för mötesindustrin med över 20 000 medlemmar. MPI har också en svensk avdelning, www.mpisweden.se.

VIlJa–VÅGa–KUnna En Convention Bureaus uppgift är att hjälpa enskilda personer som arbetar i en orga-nisation att bjuda in till ett möte. Det gäller även de som jobbar i en kommun samt på exempelvis ett uni-versitet, en högskola, myndighet eller i ett företag.

Anledningen för den enskilde individen att bjuda in till ett möte

varierar från person till person. Här är några exempel:

� Fokus sätts på den egna verksam-heten.

� Fler upptäcker min forskning och jag får uppmärksamhet inom mitt ämnesområde.

� Jag bjuder tillbaka som tack för alla möten jag har deltagit i.

� Mina studenter, kollegor och andra deltagare får träffa världens bästa talare.

� Det är fantastiskt roligt.

Universitet och högskolor, kommu-ner och regioner har ambitioner och behov av att arbeta med ett brett internationellt perspektiv. När glo-bala möten förläggs till hemorten ges fler personer möjlighet att delta och dra nytta av den kunskapsöverföring som möten innebär. Istället för att en eller två medarbetare är med på ett möte i Dublin, Aten eller Tromsö kan alla i verksamheten medverka. Kun-skap sprids och fler personer kan vara med i viktiga diskussioner.

En CB hJälPEr TIll aTT loCKa hIT MÖTET En Convention Bureau kan bistå med att attrahera många olika slags möten och evenemang till en stad. Metoderna varierar, argumenten skiljer sig lite åt och tempot från idé till beslut om när mötet ska genom-föras går olika fort. Men oberoende av om det är ett större företags-, organisations- eller forskarmöte eller en sammankomst som handlar om politik, religion eller andra ämnes-områden finns hjälp att få. Varje destination har sina egna regler för hur det ska gå till, något som din CB vet och kan berätta mer om.

En Convention Bureaus främ-sta ansvar är att marknadsföra den destination byrån representerar genom att hjälpa dem som bor och arbetar på orten att bjuda in till och genomföra möten, kongresser och andra events på hemorten. Ibland söker byråns medarbetare på egen hand upp personen som de tror har bra möjligheter att attrahera ett möte, men vanligen hör man av sig till sin lokala CB själv. Personen som bjuder in till exempelvis en kongress kallas i de här sammanhangen för den lokala värden. Lyckas man vinna mötet till

EN CONVENTION BUREAU SKAPAR HJÄLTAR AV LOKALA VÄRDAR

Högskolan Väst Foto: Patrik Johäll

2 6 M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n | W W W. M E E T I n T r o l l h aT Ta n . S E


sin stad betraktas man oftast som en riktig hjälte.

VaD Kan JaG FÅ hJälP MED? En Con-vention Bureau erbjuder mycket praktisk hjälp, och för den som vill bli värd för ett möte är hjälpen dessutom gratis.

För många möten krävs en specifi-cerad beskrivning av hur en stad kan ta emot ett möte, en så kallad bid. Klarar lokalerna av mötets behov? Finns det hotellrum så att det räcker i de prisklasser som efterfrågas? Vad gör vi på kvällarna? Vilka sociala program kan erbjudas för medfölj-ande gäster? Hur tar man sig till och från staden? Finns det någon på orten som kan hjälpa oss med allt det praktiska under genomförandet? Det och många andra frågor finns det bra svar på. Specialanpassad information underlättar införsäljningen av mötet.

En CB stödjer också kongress-ens kandidatur genom att se till att pr-material och genomarbetade presentationer finns till hands. Tack vare sitt nätverk kan byrån även samla stöd från den lokala ortens politiska och administrativa ledning. Den hjälpen betyder mycket och

får många gäster att känna sig extra välkomna.

En Convention Bureau gör också de preliminärbokningar av konferens- och kongresslokaler samt hotellrum som måste göras för att säkra att det faktiskt finns lokaler och bäddar när mötet ska genomföras.

Ibland hjälper en CB till med marknadsföringsåtgärder före och under genomförandet av mötet. Syftet är att främja den egna desti-nationen och uppmuntra till att fler deltagare kommer när kongressen äger rum. Välkomstmaterial i form av stadsguider, kartor, broschyrer, appar etcetera brukar uppfattas som väl-komnande och omtänksamt.

Beroende på mötets storlek, karak-tär och när på året det genomförs – arrangemanget kanske fyller staden under flera dagar – kan en CB ibland skapa särskilda överenskommelser med kommunala transportföretag om förmånliga resor, något som är lättast att genomföra under lågtrafik. Särskilda utflyktspaket och special-erbjudanden i butiker kan byrån också hjälpa till med.

Storleken på ett möte kan avgöra vad som är praktiskt möjligt att

genomföra. Vid riktigt stora kon-gresser/konferenser/evenemang som genomförs under flera dagar finns det ibland förutsättningar att genomföra specialarrangemang på stadens gator och torg, och på så vis även exponera mötet för lokalbefolkningen. Möten som är mindre till omfattningen får också mycket hjälp, men ibland är det storleken som avgör för att det ska vara praktiskt att göra det där lilla extra.

En Convention Bureau kan också förmedla kontakten med staden kring en officiell mottagning, där exempel-vis kommunalrådet hälsar mötet välkommen till staden. Varje ort har sina egna regler för hur det ska gå till, något som din CB vet och kan berätta mer om. Exemplen ovan är bara ett urval av den hjälp du kan få.

hJälP TIll STÖrrE MÖTEn, MÖTEn SoM Kan VäXa Vad menas med stora och små möten? En bra utgångspunkt är över 200 mötesdeltagare i en stad av Göteborgs storlek, och fler än 50 personer i övriga regionen. Det finns även många mindre möten som du kan få mycket hjälp med att bjuda in till just din stad. Möten med styrelsen

”Lyckas man vinna mötet till sin stadbetraktas man oftast som en hjälte”

M E E T I n G S I n T E r n aT I o n a l ® Vä S TS V E r I G E | T r o l l h äT Ta n | W W W. M E E T I n T r o l l h aT Ta n . S E 2 7


för en nationell eller internationell organisation som gästar din stad är en bra början. Sådana gäster är alltid högintressanta att ta hand om lite extra med tanke på möjligheten att organisationen väljer att genomföra sitt arrangemang i din stad.

SKräDDarSYDDa VISnInGSrESor För att attrahera ett möte i staden – kan-ske i konkurrens med andra städer – kan din Convention Bureau hjälpa till med att bland annat organisera studieresor, inspektionsresor av städer, mötesanläggningar och hotell. De inbjudna är direkta beslutsfattare från presidiet och potentiella bestäl-lare. Känner de sig välkomna och får bekanta sig med destinationen och dess leverantörer känner de sig trygga i sitt val att välja din stad. Generellt är visningsresor mycket bra, och det dröjer sällan länge innan mötet fak-tiskt blir av. Ibland kommer det redan samma år, vid andra tillfällen några år senare.

DET KoSTar InGET En CBs tjänster är gratis för den som vill bjuda in till ett möte. Verksamheten finan-sieras med offentliga och ibland

även med privata medel. Målet är att få fler individer att vilja, våga och kunna skicka en inbjudan till en kongress eller en konferens. Hotell, anläggningar, restauranger, utflykts-arrangörer, många universitet, högskolor, myndigheter och stora företag på orterna har ett nära sam-arbete med den lokala Convention Bureaun. Det gemensamma målet är att attrahera möten till destinationen och på så sätt öka dragningskraften för gäster, men det gäller även att visa sig som en inbjudande destination för lokalbefolkningen. Visst kostar det pengar, men inte för dig som behö-ver hjälpen. Trollhättan Convention Bureau ägs till hundra procent av Trollhättans stad och är inte finansie-rad av några partners.

EXPErTEr PÅ GEnoMFÖranDET Tar ÖVEr när MÖTET är VUnnET En Con-vention Bureau kan hjälpa till med att få beslutsfattare att känna sig trygga inför valet av en kommande mötesplats. Bonus: Genomföran-det av mötet görs av experter på just utförandet. På stora orter i Västsverige finns det stora och små företag som arbetar med genom-

förandet. Några bolag är skickliga på vetenskapliga kongresser, andra på företags konferenser. I regionen finns det också aktörer som är erkänt skickliga på evenemang och galor. Det finns även bolag som hjälper till med allt från en utflykt för en liten grupp till en exklusiv visning, fester eller arrangemang för flera tusen personer.

lÅnGSIKTIGT, STraTEGISKT Effekterna av en Convention Bureaus arbete kan inte avläsas från månad till månad. Det kan gå flera år från det att man har hittat ett möte tills det blir av. För dig som vill bjuda in till en kongress, konferens eller ett arrangemang är det viktigt att veta att de som finansierar och är partner till en lokal Conven-tion Bureau förstår den långsiktiga nytta som byrån gör. Utifrån sta-dens, regionens och näringslivets perspektiv existerar en väl förankrad strategi/affärsplan som säkerställer att det finns uthållighet i Convention Bureauns arbete. Varje ort har sina egna regler för hur det ska gå till, något som din CB vet och kan berätta mer om.

”CBn stödjer också kongressens kandidatur genom att se till att pr-material

och genomarbetade presentationer finns till hands”


F o r S K n I n G

Monica Ericsson har arbetat länge med frågor om hälsa och hälso-resurser. Sedan fyra år är hon lektor i Folkhälsovetenskap vid Högskolan Väst och docent i Hälsofrämjande vid Åbo Akademi i Finland. Tidigare har hon också jobbat som sjukhuskurator i Finland, och haft samma tjänst på Åland. På Åland arbetade hon även med personer med olika funktions-nedsättningar, något som lärde henne mycket om skillnaden mellan synsätt och resurser för hälsa.

– Vi är så inriktade på att bara se begränsningar och handikapp istället för att se vad det är som fungerar och vilka förmågor vi har. Det jag lärde mig där ledde in mig på min forsk-ning om friskfaktorer, säger Monica Ericsson.

Hon är också föreståndare för ”Centrum för Salutogenes” som inrättades vid Högskolan Väst under år 2011. Där arbetar man med forsk-ning, utbildning och utveckling kring hälsa och välbefinnande, och här skapas många betydelsefulla möten.

Salutogenes betyder hälsans ursprung och härrör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspek-

tivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (pato-genes).

Monica Ericsson disputerade år 2007 vid Åbo Akademi med en avhandling som är en översikt över forskning kring resursfakturor, men handlar även om professor Aaron Antonovsky och hans teori om hälsa.

Aaron Antonovsky, som var pro-fessor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion-universitetet i Israel, ställde sig frågorna: Vad är det som gör att en del människor klarar sig bättre än andra i liknande situationer? Vilka faktorer är det som visar varför vi orkar? Varför klarar vi stora livshän-delser?

– Min avhandling är en forsk-ningsöversikt där jag har gick igenom nästan 500 vetenskapliga artiklar för att se om hans antagande verkligen stämde. Min avhandling består av åtta publicerade artiklar vilket gör den omfångsrik. Men den har också gett oss en bra grund för utbildning och samarbetsprojekt med partners i vår omvärld.

Monica Ericsson understryker att för henne är det viktigt att forskning

ska vara till nytta. Självklart kan man jobba i sitt rum med det vetenskapliga arbetet och vara nöjd med det.

– Jag vill att forskningen ska vara till gagn för människor och verksam-heter. Då känns det meningsfullt att forska i hur resursfaktorer kan hjälpa oss att upprätthålla hälsa och väl-befinnande, och i förlängningen ett gott liv. Trollhättans stad har som mål ”Ett gott liv” med hög livskvalitet för sina invånare.

Visst kan man undra varför Monica Ericsson vill forska i frisk-het när man nästan bara läser om forskning i sjukdomar i våra medier? ”Kanske är det just därför vi behöver ett annat perspektiv.”

Mänskligheten behöver också veta vilka faktorer det är som gör att vi orkar och håller oss friska samt lära oss av den forskningen. Kom-binera det med att det är självklart att behandla de som blir sjuka, men kanske ska vi också satsa på att hålla människor så friska som möjligt så länge som möjligt?

Forskningen om salutogena frisk-faktorer kan leda till att människor med svåra sjukdomar och kroniska

VÅRT NÄSTA MÖTE I TROLLHÄTTAN ÄR I OKTOBER 2015

Monica Ericsson, docent, Högskolan VästFoto: Sara Appelgren


”Convention Bureaun har andra kontaktytor så nu kan vi bredda oss,

vilket gynnar vår forskning”

F o r S K n I n G

sjukdomar kan hantera sin stress och sjukdomsbelastning på ett bättre sätt.

– Det gäller för oss att stärka det som fungerar för att man ska orka med det som inte fungerar.

Enligt Monica Ericsson är vi uppvuxna i en 300-årig tradition där vi är duktiga på att undersöka olika sjukdomar och sjukdomsgrupper. Självklart ska den traditionen fortsätta att utvecklas. Det andra perspektivet är det salutogena per-spektivet. Här har det bara forskats i 30 år, vilket i sammanhanget är en väldigt kort tid.

– Aaron Antonovsky frågade sig: Hur kan det komma sig att vissa människor har god hälsa trots att de har upplevt svåra saker? Ska vi förstå det måste vi försöka förstå helheten. Han myntade begreppet, men forsk-ningsområdet är idag mycket större än så.

När Monica Ericsson var nydispu-terad var det angeläget för henne att komma ut med sin forskning, och hon har fått väldigt bra respons på sin avhandling, nationellt och internatio-nellt. Under åren har hon deltagit i många kongresser.

– Kongresserna har varit oer-hört viktiga för min utveckling och byggandet av mitt internationella nätverk. Resultatet av alla mina nya

nationella och internationella kon-takter har gett mig ny energi och våra egna konferenser skapar ett helt nytt klimat för vårt arbetsområde.

Tack vare Aaron Antonovksys son har Monica Ericsson fått en fullmakt som innebär att hon får använda allt material från professorns forskning. Material som forskare världen över måste be Monica Ericsson om tillåt-else för att få tillgång till.

– Varje vecka får jag mejl från per-soner runt om i världen, som ber om tillstånd att få ta del av forsknings-underlagen. Tack vare det håller jag mig uppdaterad om all ny forskning som pågår inom vårt område.

En annan fördel som Monica Ericsson belyser är att tack vare nätverken är det fler betydelsefulla forskningssamarbeten som sätts igång.

– Men i huvudsak är jag lärare och i andra hand forskare. Att kombinera forskning och utbildning ger oss stora fördelar. Till vårt centrum hör dess-utom ett vetenskapligt råd, de är alla professorer i olika hälsovetenskaper. De är också ett starkt stöd i vår forsk-ning och utbildning.

Innan Monica Ericsson kom till Högskolan Väst var hon ansvarig för ”Folkhälsan”, en icke vinstdrivande organisation med ett stort institut

för forskning i hälsofrämjande. Den första konferensen genomfördes år 2008, därefter har mötet varit årligen återkommande.

När hon kom till högskolan i Trollhättan arrangerade de en inter-nationell kongress. Därefter har de haft flera nationella möten som genomförts varje år. Den här hösten hölls inget möte på grund av för hög arbetsbelastning, men den 15–16 oktober nästa år är det dags för nästa konferens.

– Just nu diskuterar vi programmet för mötet, som vi gör i samverkan med olika intressenter inom hälso- och sjukvården.

Även Trollhättan Convention Bureau är inblandad i konferensen nästa år. Något som Monica Ericsson är mycket positiv till.

– De har stor betydelse, inte minst för samarbetet med vår kom-munikations- och mötesavdelning. Convention Bureaun har andra kontaktytor så nu kan vi bredda oss, vilket gynnar vår forskning, Hög-skolan Väst och våra konferenser. Dessutom är det bra för Trollhättan som stad och mötesplats.

S I D r U B r I K

abstract Gäller endast veten-skapliga kongresser.Sammandrag av forskares föredrag som skickas till kongresskommittén för be-dömning om tid och utrymme ska ges under kongressen för muntlig presentation eller via poster.

aIPC International Association Congress Venues.

AMC Association Management Company. Hjälper föreningar och organisationer att med ut-gångspunkt i ett möte utveckla hela föreningen eller organi-sationen.

Badge Namnskylt.

Bid En inbjudan till en förening/organisation om att man vill vara värd för en internationell kongress.

Buzz session Gruppmöte.

Clinic Praktik.

Conference Den engelska benämningen på en kongress.

Convention Den amerikanska benämningen på en kongress. (För en amerikan är The Con-gress den styrande politiska församlingen.)

Core PCo En PCO som är av-talsbunden till en organisation och följer en kongress från stad till stad under flera år. Kontraktstiden är oftast tre år.

Corporate meetings Företags-möten.

local PCo Vanligen en Pro-fessional Congress Organiser, PCO, som bara är verksam i en stad.

CB Convention Bureau. Ägs av en stad och arbetar för att skapa fler möten, evenemang och kongresser åt staden.

DMC Destination Management Company. Står internationellt för aktiviteter och upplevelser i samband med kongresser och företagsmöten.

Eventbyrå Specialister på att skapa eller förstärka ett evenemangs budskap eller underhållning. Ledande byråer arbetar allt oftare med upple-velsebaserad kommunikation och varumärkesbyggande.

Facilitator Neutral mötesleda-re. Läs mer på www.iaf.org.

Fam trips Familiarization trips används i inledningsfasen där man bjuder in företrädare/beslutsfattare hos en organisa-tion inför en planerad kongress eller ett större evenemang för att besöka värdstaden, träffa rätt personer och förvissa sig om att staden kan erbjuda det mötet strävar efter.

Function rooms Möteslokaler.

IaPCo International Associa-tion of Professional Congress Organizers.

ICCa International Congress & Convention Association.

Keynote presentation Huvud-föredrag.

Konferens Ett enskilt möte som samlar personer kring ett för inbjudaren viktigt ämne. Konferensen har en beställare och en faktureringsadress för hela mötet.

Kongress Ett, vanligen, regel-bundet återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälning och be-talning.

MPI Meetings Professional International. Internationellt nätverk.

Multitrack sessions Parallella sessioner.

open Space Ett mötesformat.

PCo En Professional Congress Organiser är en fackmässig kongressorganisatör. Ett av världens största PCO-företag finns i Sverige: MCI Group.

Poster En utställningsskärm som erbjuds en vetenskaps-man som framfört en önskan om att få berätta om sin forskning för sina kollegor men inte fått plats som talare.

Poster exhibition Utställning med affischer.

rFP Request for Proposal. Begäran om offert för en kongress, konferens eller ett företagsmöte. Begärs hos CBer eller kongressanläggningar.

SBTa Swedish Business Travel Association.

SITE Society of Incentive Travel Executives.

Site inspection Inspektionsresa för kontroll av anläggningar, hotell och leverantörer för att se till att ett möte ska kunna genomföras som det är tänkt.

Think-tank Expertgrupp.

orDlISTaMötesindustrin består av följande huvuddelar: kongresser, mässor, konferenser, företagsevent och incentive/belöningsresor.

C h E F r E D a K TÖ r o C h a n S Va r I G U TG I Va r E Atti Soenarso

[email protected]

P U B l I S h E r Roger Kellerman

[email protected]

T E X T Roger Kellerman, Atti Soenarso

F o To Sara Appelgren (inklusive omslag),

Per Ivarsson, Patrik Johäll, Jukka Lamminluoto

F o r M KellermanDesign.com Ko n Ta K T Meetings

International Publishing, P.O. Box 224, SE-

271 25 Ystad, Sweden, Editorial Office

+46 8 612 42 20, Commercial Office

+46 8 612 42 96, [email protected],

www.meetingsinternational.se T rYC K E r I Trydells Tryckeri

– miljöcertifierade enligt ISO 14001

I SS n 1651-9663

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering

uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Foto © iStock.com/Garsya/Sergey Jarochkin

TROLLHÄTTAN CONVENTION BUREAU

www.meetintrollhattan.se

Trollhättan Convention Bureau

Trollhättans Stad

a n K I S a n D B E r G

Telefon: 0520-49 62 72

Mobil: 0733-48 96 74

E-post: [email protected]

www.meetingsvastsverige.se

www.meetintrollhattan.se

meetings västsverige trollhättan, #07 jan 2015

Documents

r ssongsberoende p

r roligt

framgng r

mlet r

r n at

uppn p

ngsvas t sve r

internationella mten