lung cancer · lung cancer Årsrapport från nationella lung cancerregistret (n lcr) 2014 201 5....

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Sept 2015

Regionalt cancercentrum, Uppsala Orebro

Akademiska sjukhuset

SE-751 85 UPPSALA

2 Arsrapport fran Nationella Lungcancerregistret 2014

1 FORORD

Ar 2001 beslutades att sjukvardsregioner-na i Sverige skulle infora ett nationellt kva-litetsregister for lungcancer. Rapportering avsamtliga lungcancerfall i landet skulle ske tillrespektive onkologiskt centrum. Kvalitetsre-gistret skulle aven belysa en del bakgrunds-fakta vad galler patienten, utredningsgang,stadieindelning, planerad behandling, studie-deltagande och uppfoljning. I en del regionerfanns aven ett vardprogram kopplat till re-gistret som ska kunna bidra till ett enhetligtomhandertagande av patienter med lungcan-cer. Registret skall aven kunna utgora un-derlag for kvalitetsuppfoljningar och studier.

Vidare ska registret kunna visa pa trenderoch forskjutningar av behandlingsstrategier,uppfoljning och overlevnad samt skillnaderinom Sverige.

I rapporten gors jamforelser ned pa sjukhus-niva. Denna rapport innehaller material franNationella lungcancerregistret ar 2002-2014om inget annat anges.

30 september 2015Gunnar Wagenius och Marit Holmqvist forstyrgruppen for Nationella lungcancerregist-ret.

3

INNEHALLSFORTECKNING


1 FORORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.2 Organisation och styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

2.3 Datakvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2.5 Forklaring av begrepp och forkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2.6 Vardprocess och standardiserade vardforlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2.7 Kvalitetsindikatorer och malnivaer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2.8 PROM/PREM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3 RESULTATREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.1 Om registret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.1.1 Antal fall, tackningsgrad och tidstrender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.1.2 Inrapporteringshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.2 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.2.1 Rokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.3 Utredning/diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

3.3.1 Tumorkarakteristika vid diagnos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

3.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3.4.1 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

3.4.2 Planerad kemoradioterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

3.4.3 Planerad stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

3.4.4 Planerad cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

3.4.5 Forsta linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

3.4.6 Andra linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

3.4.7 Tredje linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

3.4.8 Ingen planerad aktiv tumorbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

3.5 Vantetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

3.6 Tid fran remissankomst till beslut om behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

3.6.1 Tid fran remissankomst till forsta lakarbesok . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

3.6.2 Tid fran remissankomst till morfologisk diagnos . . . . . . . . . . . . . . . . 57

3.6.3 Tid fran morfologisk diagnos till behandlingsbeslut . . . . . . . . . . . . . . 58

3.6.4 Tid fran behandlingsbeslut till forsta behandling . . . . . . . . . . . . . . . . 59

3.7 Uppfoljningsdata overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

3.8 Kvalitetsindikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

3.8.1 Multidisciplinar konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

3.8.2 Diagnos bekraftad med PAD/Cytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

3.8.3 PET/CT infor planerad start av kurativt syftande terapi . . . . . . . . . . . 67

3.8.4 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

3.8.5 Planerad palliativ thorakal stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

3.8.6 Planerad palliativ cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

3.8.7 Vantetid fran remiss till behandlingsbeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE . . . . . . . . . . . . . . 70

4.1 Utvecklingspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

4.2 Fokusomrade och mal for forbattringsarbete 2015-2016 . . . . . . . . . . . . . . . . 71



5 FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

5

Tabeller

Tabeller

1 Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion och diagnosar, 2002-2014. 17

2 Andel fall av lungcancer i Cancerregistret som registrerats i NLCR, dvs. tackningsgrad

av NLCR jamfort med Cancerregistret, per landsting, for diagnosar 2014. . . . . . . 17

3 Antal patienter med uppfoljningsblankett samt tackningsgrad i procent (%), per sjuk-

vardsregion och diagnosar, 2005-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2014. . . . 21

5 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per histopatologisk grupp, 2002-2014. 22

6 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per histopatologisk grupp, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

7 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per aldersgrupp, 2002-2014. . . . 22

8 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per aldersgrupp, 2002-2014. . . 22

9 Fordelning av histopatologisk grupp, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . 30

10 Fordelning av histopatologisk grupp, per grund for diagnos, 2002-2014. . . . . . . . 30

11 Fordelning av WHO performance status for NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014. 31

12 Fordelning av WHO performance status for SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014. 32

13 Fordelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

14 Fordelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . 35

15 Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . . 35

16 Andel patienter som planerats for kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

17 Jamforelse mellan planerad och utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-

IIB och WHO performance status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad,

2005-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

18 Typ av utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance

status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad, per sjukvardsregion, 2005-2013. 38

19 Andel patienter som planerats for stralbehandling (inkluderar primar stralbehandlling,

primar kemo-radioterapi och stereotaktisk stralbehandling mot primartumor), per sta-

dium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

20 Andel patienter som planerats for cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och

typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

21 Forsta, andra och tredje linjens behandling for patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som fatt cytostatikabehandling enligt uppfoljningsblanketten,

per sjukvardsregion, 2010-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

22 Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC och SCLC, stadium IV, WHO

0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . 44

23 Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Dia-

gnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . 44

24 Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar

2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . . . . 45

25 Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium I-IIIA, WHO 0-2, Ki-

rurgisk behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient

redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

26 Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium I-IIIB, WHO 0-2, Ki-

rurgisk behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient

redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

27 Andra linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagno-

sar 2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . . 46


Figurer

28 Andra linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar

2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . . . . . 46

29 Andra linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


30 Tredje linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Dia-

gnosar 2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . . . . . . 47

31 Tredje linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


32 Forskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett

forsta, andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . 47

33 Forskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta,

andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . . 47

34 Forskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta,

andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . . 48

35 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per aldersgrupp och

typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

36 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling WHO 0-2, per alders-

grupp och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

37 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per WHO performance

status och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

38 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per stadium vid dia-

gnos och typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Figurer

1 Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret (inkluderar endast fall som

redan ar rapporterade till registret (for fall diagnostiserade 2014 och 2013. . . . . . . 12

2 Aldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invanare, per kon,

1970-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

3 Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagnosar, 2002-2014. . . 18

4 Fordelning av kon for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2014. . 18

5 Fordelning av kon for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014. . . 18

6 Fordelning av aldersgrupp vid diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per

sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

7 Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per aldersgrupp och diagnosar, 2002-2014. 19

8 Fordelning av aldersgrupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

9 Fordelning av aldersgrupp vid diagnos, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . 19

10 Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret for fall diagnostiserade 2014,

per sjukvardsregion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

11 Andel man och kvinnor i Sverige som roker dagligen, per aldersgrupp, 2012-2013. . . 20

12 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . 21

13 Antal aldrig-rokare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagno-

sar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

14 Andel aldrig-rokare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagno-

sar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

15 Grund for klinisk stadieindelning (utover klinisk undersokning + rontgen) for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

16 Andel patienter dar transthorakal biopsi utgjort grund for klinisk stadieindelning, per

sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

7

Figurer

17 Fordelning av grund for diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

18 Fordelning av grund for diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

19 Andel patienter med icke-smacellig lungcancer (NSCLC) dar ett epidermal growth

factor receptor (EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus, 2014. . . . . . . 26

20 Andel aldrig-rokare med adenocarcinom och WHO performance status 0-2 dar ett

epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus,

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

21 Andel patienter med stadium IV icke-smacellig lungcancer (NSCLC), exklusive skive-

pitel, och WHO performance status 0-2 dar ett epidermal growth factor receptor

(EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . 26

22 Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC, per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . 28

23 Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC, per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . 28

24 Fordelning av stadium vid diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

25 Fordelning av stadium vid diagnos, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . 29

26 Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . 29

27 Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . 29

28 Fordelning av histopatologisk grupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per dia-

gnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

29 Fordelning av cancertyp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014. 30

30 Fordelning av histopatologisk grupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjuk-

hus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

31 Fordelning av WHO performance status for lungcancerfall registrerade i NLCR, per

sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

32 Andel patienter som bedomts vid en multidisciplinar konferens infor behandlingsbeslut,

per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

33 Antal patienter som diskuterats pa multidiciplinar konferens, per diagnosar, 2002-2014. 34

34 Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som

planerats for kurativt sytande kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per diagnosar. 36


planerats for kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . . 37


planerats for kirurgi, per aldersgrupp, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

37 Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2 som planerats

for primar kemoradioterapi, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

38 Andel patienter NSCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stral-

behandling), per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

39 Andel patienter SCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stralbe-

handling), per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

40 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som planerats for

cytostatikabehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

41 Andel patienter NSCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

42 Andel patienter SCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

43 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per sjukhus, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

44 Antal patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . 49


Figurer

45 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . 49

46 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, 2012-2014. . . . . . . 52

47 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

48 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

49 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014. 53

50 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och typ av

lungcancer, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

51 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och stadium

vid diagnos, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

52 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, 2012-2014. . . . . . . . 55

53 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per diagnosperiod, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

54 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

55 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per sjukhus, 2012-2014. 56

56 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, 2012-2014. . . . . . 57

57 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per diagnosperiod,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

58 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

59 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukhus, 2012-2014. 57

60 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, 2012-2014. . . . . . 58

61 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per diagnosperiod,

2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

62 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

63 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014. 58

64 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, 2012-2014. . . . . . . . 59

65 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, uppdelat pa man och

kvinnor, 2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

66 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

67 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukhus, 2012-2014. 59

68 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukvardsregion,

2012-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

69 Overlevnad for patienter med NSCLC, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . 60

70 Overlevnad for patienter med SCLC, per kon, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . 60

71 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status

0-2, per planerad kirurgi, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

72 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IIIA-IIIB och WHO performance status

0-2, per planerad kemoradioterapi, 2007-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

73 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per

planerad cytostatikabehandling, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

74 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per ingen

aktiv tumorbehandling, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

75 Overlevnad per typ av lungcancer, 2002-2014.

62

76 Overlevnad for patienter med stadium IA-IIB, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . 62

9

Figurer

77 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB, per typ av lungcancer, 2002-2014. . 62

78 Overlevnad for patienter med stadium IV, per typ av lungcancer, 2002-2014. . . . . 62

79 Overlevnad for patienter med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

80 Overlevnad for man med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014. 63

81 Overlevnad for kvinnor med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

82 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IV och WHO performance status 0-2, per

diagnosperiod, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

83 Overlevnad for patienter med NSCLC, per rokningsstatus vid diagnos, 2002-2014.

64

84 Overlevnad for patienter med SCLC, per rokningsstatus vid diagnos, 2002-2014. . . . 64

85 Overlevnad per stadium vid diagnos, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

86 Overlevnad per WHO performance status, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

87 Overlevnad per sjukvardsregion, 2002-2014.

65

88 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status

0-2 som planerats for kirurgi, per sjukvardsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . 65

89 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2,

per sjukvardsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

90 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per

sjukvardsregion, 2002-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

91 Andel patienter som deltagit i nagon form av strukturerad behandlingsstudie, per

sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

92 Andel patienter som tagits upp pa multidisciplinar konferens infor behandlingsbeslut,

per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

93 Andel patienter vars diagnos har bekraftats med cytologi/PAD, per sjukhus, 2014. . 67

94 Andel patienter med NSCLC och stadium IB-IIIB som genomgick PET-CT infor pla-

nerad kurativt syftande behandling (kirurgi eller primar kemoradioterapi), per sjukhus,

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67


planerats for kurativt syftande kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per sjukhus,

2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

96 Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats

for torakal stralbehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . 68

97 Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats

for cytostatikabehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2014. . . . . . . . . . . . . . 69

98 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2014. . . 69


2 INLEDNING2.1 Sammanfattning

I svenska lungcancerregistret registreras

flera ledtider, dvs i sjukvardssammanhang

de olika vantetider som uppstar i samband

med att en patient diagnostiseras, utreds och

behandlas. Enligt rekommendationer utar-

betade av Svenska Lungcancerstudiegruppen

ska det for 80 % av patienterna ta hogst 28

dagar fran det att remissen anlant till dess

att behandlingsbeslut har fattats. Detta mal

uppnas inte. Nationellt var denna tid ar 2012-

2014 hela 60 dagar. Mediantiden, dvs tiden

fran remissankomst till nar halften av be-

handlingsbesluten tagits, var 30 dagar. Skill-

naderna mellan de olika sjukhusen i landet

var stora; mediantiden varierade fran 11 da-

gar till 55.5 dagar.

Mellan ar 2002 och 2014 har det inte skett na-

gon forbattring av dessa ledtider. Man maste

dock komma ihag att det under denna tidspe-

riod har inforts flera nya diagnostiska metoder

som har forbattrat utredningen och gett ett

battre underlag for behandlingsbeslut. Bland

annat har undersokning med PET/CT suc-

cessivt okat, nagot som ar helt i linje med

de nationella riktlinjerna for lungcancer som

forordar denna undersokning infor alla be-

handlingar som syftar till att bota patienten.

Detta har dock medfort att utredningarna

idag ar mer komplicerade och tar langre tid,

vilket gor att en oforandrad tidsatgang innan

behandlingsbeslut kan fattas i sjalva verket

maste innebara att processen har effektivise-

rats. Men aven om effektiviseringar har gjorts

sa ar vantetiderna for patienter med lungcan-

cer idag generellt sett for langa.

Lungcancer kan diagnostiseras antingen med

cellprov (cytologi) eller med vavnadsprov (bi-

opsi for histopatologisk undersokning). Tidi-

gare var det viktigaste att kunna skilja mel-

lan smacellig och icke-smacellig lungcancer.

Idag har behandlingen blivit mer specifik och

utredningens betydelse har darfor okat. Dess-

utom har det tillkommit flera nya molekylar-

biologiska tester som kan anvandas for att

styra och individualisera behandlingen. Allt

detta kan idag goras pa histopatologiskt ma-

terial. Aven cytologiskt material (cellprover)

kan anvandas aven om det kan vara mer kom-

plicerat, och da blir dessutom provmangden

mindre varfor det kan vara svart att utfora

alla tester. Av denna orsak ar histopatolo-

giskt material att foredra. Fordelningen mel-

lan dessa olika provtagningsmetoder skiljer

sig mycket mellan olika sjukhus, och dessa

skillnader bor innebara att sjukhusen ser over

sina provtagningsrutiner.

En kvalitetsindikator som patientforeningen

ser som viktig ar om patienter diskuteras pa

multidisciplinar konferens, dvs ett mote dar

lakare fran flera olika specialiteter deltar. Har

ser vi stora skillnader mellan de olika sjuk-

husen. Detta ar en faktor som behover lyftas

fram och studeras mer i detalj.

Vad galler behandling av lungcancer sager

de nationella riktlinjerna att patienter med

lungcancer i stadium I-II och i gott allman-

tillstand (performance status) bor erbjudas

kurativt syftande kirurgi, dvs operation som

syftar till att bota patienten. Andelen pa-

tienter som genomgar detta kommer aldrig

att kunna bli 100 %, bland annat pa grund

av att manga aven har andra sjukdomar (sa

kallad komorbiditet) och nedsatta funktioner.

Skillnaderna mellan sjukhusen nar det galler

den andel av dessa patienter som far kura-

tivt syftande kirurgi kan till viss del bero pa

att en del patienter istallet erbjuds kurativt

syftande stereotaktisk stralbehandling. Sadan

behandling ges idag pa ett fatal enheter, men

detta kan anda inte helt forklara de skillnader

som ses i registret.

11

2 INLEDNING

2.2 Organisation och styrgrupp

Centralt personuppgiftsansvaig myndighet

for Nationella lungcancerregistret (NLCR) ar

Uppsala lans landsting. Det nationella stod-

teamet finns pa RCC Uppsala Orebro. Arbe-

tet i NLCR leds av en styrgrupp dar en onko-

log och en lunglakare fran varje region ingar.

De regionala processledarnafor lungcancer in-

gar alla i styrgruppen. Dessutom ingar tva

patientrepresentanter, registerskoterska, ko-

ordinator, stodteamsrepresentanter. Forteck-

ning over styrgruppsmedlemmarna finns pa

www.rccuppsalaorebro.se

2.3 Datakvalitet

Inrapporteringshastigheten for registret

har okat med aren. Idag ar halften av patien-

terna inrapporterade efter drygt tre manader

raknat fran diagnos. Registreringsblanketten

har inte kunnat skickas in utan datum for be-

handlingsstart varfor ocksa tiden till multidi-

sciplinar konferens och vantetiden till behand-

lingsstart ar inbakad i fordrojningen, vilket i

normalfallet utgor en av de tre manaderna.

Da det galler de enskilda variablerna sa pagar

for narvarande ett valideringsprojekt som be-

raknas vara klart senhosten 2015. Projektet

kommer att se over flera dimensioner sasom

inrapporteringshastighet, tackningsgrad, och

validering. Validering sker genom reabstrak-

tion, en metod att utvardera validitet och som

innefattar en oberoende genomgang av infor-

mation fran grundkallan (patientjournaler), i

forekommande fall kodning av denna, samt

jamforelser av abstraherad och kodad infor-

mation mot kalldata. Det overgripande syftet

ar att bedoma grad av overensstammelse mel-

lan journaldata och inrapporterade data.

0 3 6 9 12

Antal månader från diagnos

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NLC

R

20142013

45.3%

76.0%

96.1%

Figur 1. Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret for fall diagnostiserade 2014 och 2013. Figuren visar

for givet antal manader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret.


2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)

2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)

Antalet fall som diagnostiserats med lung-

cancer har okat kraftigt sedan registreringen

i Cancerregistret startade 1958. Sedan mitten

av 80-talet har insjuknandefrekvensen (inci-

dens) bland man minskat men har nu lagt

sig pa en plata. Insjuknandefrekvensen bland

kvinnor har dock okat kraftigt. Lungcancer

ar idag nastan lika vanligt bland kvinnor som

bland man, och bland de som ar yngre an

70 ar ar lungcancer vanligare bland kvinnor.

2014 diagnosticerades drygt 3900 fall.

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

År

0

20

40

60

80Å

lder

ssta

ndar

dise

rad

inci

dens

per

100

000

invå

nare

MänKvinnor

Figur 2. Aldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invanare, per kon, 1970-2013.

Aldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige ar 2000.

Kalla: Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se.

13

2 INLEDNING

2.5 Forklaring av begrepp och forkortningar

CT Computerized Tomographic scanning – datortomografi – Dator-

styrd skiktrontgen for avbildning av inre organ.

EBUS Endobronchial Ultrasound – endobronkiellt ultraljud - Undersok-

ningsmetod som anvands for diagnostik av centrala och perifera

lungforandringar. Via ett flexibelt bronkoskop for man ner en liten

ultraljudsprobe. Nar forandringen lokaliserats kan provtagning ske

med hjalp av sma nalar.

EGFR Epidermal Growth Factor Receptor – Receptor pa cellytan som

bland annat stimulerar celltillvaxt. Mutationer i genen for denna

receptor kan leda till okontrollerad tillvaxt. Det finnsmalstyrd be-

handling som ar effektiv for manga patienter med dessa mutationer.

ICD International Classification of Diseases – Kodnings- och klassifika-

tionssystem for sjukdomar.

MR Magnetisk Resonanstomografi - En stralningsfri undersokningsme-

tod som med hjalp av datorteknik anvander magnetfalt och radio-

teknik for att avbilda kroppen i olika skikt.

NLCR Nationella lungcancerregistret – Kvalitetsregister for lungcancer.

NSCLC Non Small Cell Lung Cancer – icke smacellig lungcancer – NSCLC

ar den vanligast forekommande huvudtypen av lungcancer (ca 80%

av alla fall). Det finns flera undertyper av icke smacellig lungcancer,

dar adenocarcinom ar den vanligaste. En annan typ ar skivepitel-

cancer.

PAD Patologisk Anatomisk Diagnos – Diagnos som patologen kommer

fram till efter en mikroskopisk undersokning av vavnadsprov.

PET Positronemissionstomografi – Undersokningsmetod dar man tillfor

sma mangder av en biologisk substans, t ex glukos, som ar bundet

till ett radioaktivt amne, en positronstralande isotop. Med hjalp

av en PET-kamera registreras sedan isotopens stralning. Eftersom

maligna forandringar behover mer glukos an normala vavnader kan

man med PET se hur isotopen ansamlas i cancertumorer.

RT Radiotherapy – Stralbehandling.

SCLC Small Cell Lung Cancer – smacellig lungcancer - Den andra av

lungcancersjukdomens tva huvudtyper (knappt 15 % av alla fall).

UL Ultraljud – Undersokningsmetod dar man anvander sig av hogfre-

kventa ljudvagor for att avbilda inre organ. Ultraljud ar ocksa till

hjalp nar cellprov skall tas fran en misstankt forandring. Med ult-

raljud kontrollerar man att spetsen pa provtagningsnalen verkligen

kommer in i forandringen, se EBUS.


2.6 Vardprocess och standardiserade vardforlopp

2.6 Vardprocess och standardiserade vard-

forlopp

Den viktigaste orsaken till den generellt dali-

ga prognosen ar att flertalet fall av lungcan-

cer upptacks i sent skede. Botande behand-

ling kan dock erbjudas i tidiga skeden. Ca

15 % med tidigt tumorstadium (stadium I

och II) kan opereras, och flertalet (55-60 %)

av dessa blir botade. I ytterligare ca 15 %

med lokoregionalt begransad sjukdom (stadi-

um III) ges fulldos stralbehandling i kombi-

nation med cytostatika med ett kurativt syf-

te. Har ar dock aterfallsrisken storre, framfor

allt pa grund av mer avancerat tumorstadium,

och tumorfri langtidsoverlevnad uppnas hos

ca 15 % av behandlade patienter. Hos majo-

riteten av patienter som har spridd sjukdom

vid diagnos (stadium IV) ges cancerlakeme-

del, som kan bromsa sjukdomsforloppet och

lindra symtom. Palliativ stralbehandling kan

har ocksa vara ett behandlingsalternativ. Hos

ca 15 % av alla patienter med lungcancer,

dar daligt allmantillstand eller andra sjukdo-

mar forsvarar tumorspecifik behandling, ges

enbart palliativ vard. Omfattningen av ut-

redningen som ligger till grund for behand-

lingsbeslut varierar beroende pa behandlings-

potential. Hos patienter dar nagon form av

kurativ behandling ar tankbar gors en mer

omfattande utredning for att faststalla tumor-

stadium och funktionsstatus. En arbetsgrupp

har tagit fram ett underlag till standardiserat

vardforlopp for lungcancer som for narvaran-

de ar ute pa remiss (september 2015). Den tid

som kommer att omfattas av det standardi-

serade vardforloppet inleds med den tidpunkt

da beslut om valgrundad misstanke om lung-

cancer fattas. Detta definieras som den tid-

punkt da remiss skrivs till utredande klinik,

antingen efter ett rontgensvar dar man miss-

tanker en lungtumor, eller om patienten upp-

visar vissa symptom. Den bortre tidpunkten i

vardforloppet ar det datum da behandlingen

inleds. Den totala tiden for detta skall hogst

vara 44 dagar for stralbehandling och kirur-

gi, 40 dagar for lakemedelsbehandling och 30

dagar om ingen tumorspecifik behandling ska

ges (best supportive care). Dessa tider kom-

mer att foljas med hjalp av lungcancerregist-

ret och redovisas on-line med mojlighet till

jamforelser mellan olika vardenheter.

2.7 Kvalitetsindikatorer och malnivaer

Svenska lungcancerregistret redovisar fle-

ra kvalitetsindikatorer. De sammanfattas dels

i denna rapport i kapitel 3.8 och dels pa inter-

net i en modul, ”koll pa laget” dar man direkt,

on-line i INCA-portalen kan fa en uppfattning

om hur den egna kliniken foljer de olika kvali-

tetsindikatorerna. Varje indikator har tre olika

malnivaer, en hog, en mellan och en lag ni-

va. Man far pa detta satt en uppfattning om

maluppfyllelsen pa kliniken i forhallande till

de olika gransnivaerna.

De kvalitetsindikatorer som redovisas ar:

� Andel patienter med PET infor kurativ

behandling (kirurgi, SBRT, kemoradio-

terapi)

� Andel patienter med NSCLC och utford

EGFR-analys

� Andel patienter med behandlingsbeslut

som diskuterats i multidisciplinar kon-

ferens

� Andel patienter med stadium I och II

och PS 0-1 som planeras for kirurgi

� Andel patienter med stadium III och PS

0-1 som planeras for kemoradioterapi

� Andel patienter med stadium IV och

PS 0-2 som planeras for kemotera-

pi/lakemedelsbehandling

15

2 INLEDNING

2.8 PROM/PREM

Det svenska lungcancerregistret registre-

rar Patient Reported Outcome Measure

(PROM) for alla patienter som opereras. Mat-

ningen utfors med hjalp av en enkat (QlQ30)

som besvaras fore operationen samt 6 och 12

manader efter operationen. Anledningen till

att denna grupp valdes ut var att det ar en

valdefinierad grupp som opereras pa sju en-

heter i Sverige. Vidare ar livskvalitet i ett in-

ternationell perspektiv endast studerat i en

begransad omfattning for denna grupp. Det

innebar en unik mojlighet att fa ett popula-

tionsbaserat underlag for denna patientgrupp.

Inga data finns annu analyserade men en ar-

betsgrupp for att analysera dessa data ar bil-

dad.


3 RESULTATREDOVISNING

3.1 Om registret

3.1.1 Antal fall, tackningsgrad och tidstrender

Tackningsgraden i lungcancerregistret

jamfort med den obligatoriska cancerregistre-

ringen ar hog, totalt sett 96 %. Det finns dock

lansvisa skillnader i tackningsgraden (Tabell

2). Dessa skillnader har uppmarksammats vid

redovisningar fran registret, liksom den lagre

tackningsgraden for uppfoljningsblanketten

(Tabell 3). Det sistnamnda har medfort att

registreringsrutinerna for uppfoljningen har

andrats till att bli handelsestyrd istallet for

kopplad till 1-arsuppfoljning fran och med 1

januari 2014.

Tabell 1. Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion och diagnosar, 2002-2014.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-

OrebroSydostra Sodra Vastra Norra Totalt

Diagnosar

2002 454 (87) 640 (98) 277 (98) 522 (96) 465 (100) 257 (100) 2615 (96)

2003 609 (92) 669 (99) 309 (99) 602 (97) 518 (100) 243 (99) 2950 (97)

2004 658 (95) 683 (97) 333 (99) 693 (98) 624 (100) 266 (99) 3257 (98)

2005 626 (91) 708 (97) 376 (99) 722 (98) 634 (100) 250 (96) 3316 (97)

2006 609 (88) 688 (94) 329 (98) 627 (88) 610 (100) 293 (99) 3156 (93)

2007 672 (90) 762 (98) 333 (95) 616 (84) 569 (100) 251 (97) 3203 (93)

2008 621 (88) 761 (94) 342 (93) 632 (94) 630 (100) 310 (100) 3296 (95)

2009 771 (96) 809 (95) 341 (93) 713 (95) 645 (100) 325 (99) 3604 (96)

2010 780 (97) 833 (100) 412 (100) 776 (99) 572 (100) 306 (99) 3679 (99)

2011 802 (98) 819 (99) 362 (98) 800 (96) 634 (100) 335 (99) 3752 (98)

2012 787 (94) 772 (99) 376 (98) 781 (96) 640 (100) 302 (97) 3658 (97)

2013 767 (97) 807 (95) 380 (96) 779 (92) 622 (100) 260 (99) 3615 (96)

2014 807 (91) 716 (86) 413 (96) 652 (80) 585 (87) 295 (94) 3468 (88)

Totalt 8963 (93) 9667 (96) 4583 (97) 8915 (93) 7748 (99) 3693 (98) 43569 (96)

Tabell 2. Andel fall av lungcancer i Cancerregistret som registrerats i NLCR, dvs. tackningsgrad av NLCR jamfort med

Cancerregistret, per landsting, for diagnosar 2014.

Cancer-

registretNLCR

Tacknings-

grad (%)

Landsting

Jamtland 53 53 (100)

Dalarna 108 107 (99)

Uppsala 148 146 (99)

Vastmanland 94 92 (98)

Orebro 102 99 (97)

Ostergotland 207 200 (97)

Jonkoping 101 97 (96)

Vasterbotten 79 75 (95)

Norrbotten 94 89 (95)

Gotland 17 16 (94)

Kalmar 121 113 (93)

Stockholm 815 744 (91)

Halland 119 108 (91)

Kronoberg 65 58 (89)

Vasternorrland 92 82 (89)

Skane 612 530 (87)

Vastra Gotaland 543 467 (86)

Varmland 105 88 (84)

Sodermanland 98 65 (66)

Gavleborg 128 75 (59)

Blekinge 62 0 (0)

Eftersom diagnosar ar taget fran Cancerregistret stammer inte det totala antalet till fullo med antalet i tidigare tabell.

17


Tabell 3. Antal patienter med uppfoljningsblankett samt tackningsgrad i procent (%), per sjukvardsregion och diagno-

sar, 2005-2013.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Diagnosar

2005 109 (17) 429 (61) 316 (84) 431 (60) 270 (43) 200 (80) 1755 (53)

2006 73 (12) 393 (57) 293 (89) 449 (72) 575 (94) 265 (90) 2048 (65)

2007 43 (6) 384 (50) 284 (85) 519 (84) 563 (99) 222 (88) 2015 (63)

2008 353 (57) 591 (78) 328 (96) 569 (90) 629 (100) 299 (96) 2769 (84)

2009 342 (44) 802 (99) 318 (93) 623 (87) 643 (100) 316 (97) 3044 (84)

2010 408 (52) 828 (99) 357 (87) 698 (90) 572 (100) 300 (98) 3163 (86)

2011 523 (65) 774 (95) 314 (87) 631 (79) 631 (100) 334 (100) 3207 (85)

2012 564 (72) 716 (93) 286 (76) 598 (77) 637 (100) 299 (99) 3100 (85)

2013 683 (89) 687 (85) 275 (72) 600 (77) 577 (93) 252 (97) 3074 (85)

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

500

1000

1500

2000

Ant

al fa

ll

MänKvinnor

Figur 3. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,

per kon och diagnosar, 2002-2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

MänKvinnor

Figur 4. Fordelning av kon for lungcancerfall registrera-

de i NLCR, per diagnosar, 2002-2014.

Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika

Danderyds sjukhus Visby lasarett

Lindesbergs lasarett Östersunds sjukhus

Västmanlands sjukhus Västerås Kärnsjukhuset i Skövde

Skånes universitetssjukhus − Lund Länssjukhuset i Sundsvall

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Helsingsborgs lasarett

Norrlands universitetssjukhus Umeå Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Centralsjukhuset i Karlstad Centralsjukhuset Kristianstad

Sjukhuset i Gävle Sahlgrenska Universitetssjukhuset

RIKET Länssjukhuset Ryhov Lasarettet Trelleborg

Universitetssjukhuset i Linköping Universitetssjukhuset Örebro

Akademiska sjukhuset Skånes universitetssjukhus − Malmö

Hallands sjukhus Halmstad Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Falu lasarett Sunderby sjukhus

Länssjukhuset i Kalmar Norra Älvsborgs Länssjukhus

Västerviks sjukhus Centrallasarettet Växjö

Mälarsjukhuset Övriga

Lasarettet i Ystad Höglandssjukhuset

Blekingesjukhuset − Karlskrona Lycksele lasarett Södersjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

769

7610

137290267529176

1296441262968292306349723

10741190119615322413264360307335267243351

64177267

23160

5945

610

Antal fall

MänKvinnor

Figur 5. Fordelning av kon for lungcancerfall registrera-

de i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Avesta lasarett, Blekingesjukhuset -

Karlshamn, Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett,

Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Skelleftea lasarett,

Solleftea sjukhus, Uddevalla sjukhus, Vardcentral (okand), Varnamo sjukhus) har

grupperats till ”Ovriga”.


3.1 Om registret

RIKET Övriga

Östersunds sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås

Västerviks sjukhus Visby lasarett

Universitetssjukhuset Örebro Universitetssjukhuset i Linköping

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Södersjukhuset

Sunderby sjukhus Skånes universitetssjukhus − Malmö

Skånes universitetssjukhus − Lund Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Gävle Sjukhuset i Arvika

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Norrlands universitetssjukhus Umeå

Norra Älvsborgs Länssjukhus Mälarsjukhuset

Länssjukhuset Ryhov Länssjukhuset i Sundsvall

Länssjukhuset i Kalmar Lycksele lasarett

Lindesbergs lasarett Lasarettet Trelleborg

Lasarettet i Ystad Kärnsjukhuset i Skövde

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Höglandssjukhuset Helsingsborgs lasarett

Hallands sjukhus Halmstad Falu lasarett

Danderyds sjukhus Centralsjukhuset Kristianstad

Centralsjukhuset i Karlstad Centrallasarettet Växjö

Blekingesjukhuset − Karlskrona Akademiska sjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

1074123

137290

6476

322615307

10267264529

7349

6723262351267190176243

610

119160267

1296968

59441360335

9306292177

45413

Antal fall

<5050−5960−6970−7980+

Figur 6. Fordelning av aldersgrupp vid diagnos for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2012-2014.






2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

500

1000

1500

Ant

al fa

ll

<5050−5960−6970−7980+

Figur 7. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,

per aldersgrupp och diagnosar, 2002-2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

<5050−5960−6970−7980+

Figur 8. Fordelning av aldersgrupp for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2014.

<40 40−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90+

Ålder vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40MänKvinnor

Ålder Män Kvinnor Totalt<40 135 121 25640−49 461 659 112050−59 2467 3018 548560−69 7287 7234 1452170−79 8366 6790 1515680−89 3652 3016 666890+ 181 182 363Totalt 22549 21020 43569

Figur 9. Fordelning av aldersgrupp vid diagnos, per kon,

2002-2014.

19


3.1.2 Inrapporteringshastighet

0 3 6 9 12 15 18

Antal månader från diagnos

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NLC

R

Stockholm−GotlandUppsala−ÖrebroSydöstraSödraVästraNorra

Figur 10. Inrapporteringshastighet till Nationella lung-

cancerregistret (inkluderar endast fall som re-

dan ar rapporterade till registret) for fall dia-

gnostiserade 2014, per sjukvardsregion. Figu-

ren visar for givet antal manader efter diagnos

den kumulativa andelen fall som har rapporte-

rats in till registret.

3.2 Etiologi

3.2.1 Rokning

Man i Sverige har minskat sin rokning sedan

slutet av 1960-talet, medan kvinnor rokte som

mest i borjan av 1980-talet. Enligt matningar

fran 2012-2013 ligger konen nu dock ganska

lika med 13 % dagligrokare bland kvinnor och

12 % bland man (16 ar och aldre). Figur 11

illustrerar andelen rokare bland man och kvin-

nor uppdelat pa aldersgrupper ar 2012-2013.

I en folkhalsopolitisk rapport 2011 gjordes

en analys av tobaksbrukets utveckling mel-

lan 2004 och 2009. Den visar att rokningen

har minskat i alla grupper i samhallet, men

att skillnaden mellan socioekonomiska grup-

per har okat. Det finns aven regionala skill-

nader i landet med lagst andel dagligrokare

i Vasterbottens lan (8 % kvinnor, 9 % man)

och hogst i Blekinge och Sodermanland bland

kvinnor (16 %) och i Kalmar lan och Skane

bland man (13 %).

Sam

tliga

16+

år

16−

24

25−

34

35−

44

45−

54

55−

64

65−

74

75−

84

85+

Pro

cent

0

5

10

15

20

Figur 11. Andel man och kvinnor i Sverige som roker

dagligen, per aldersgrupp, 2012-2013.

Kalla: SCB, Undersokningarna av levandsforhallanden (ULF/SILC).


3.2 Etiologi

Blekingesjukhuset − Karlskrona Södersjukhuset

Centralsjukhuset i Karlstad Centrallasarettet Växjö

Norrlands universitetssjukhus Umeå Akademiska sjukhuset

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Länssjukhuset Ryhov Lasarettet Trelleborg

Universitetssjukhuset i Linköping Skånes universitetssjukhus − Malmö

Mälarsjukhuset Centralsjukhuset Kristianstad

Länssjukhuset i Sundsvall Universitetssjukhuset Örebro

RIKET Kärnsjukhuset i Skövde

Sunderby sjukhus Hallands sjukhus Halmstad

Lasarettet i Ystad Skånes universitetssjukhus − Lund

Länssjukhuset i Kalmar Falu lasarett

Sjukhuset i Gävle Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Höglandssjukhuset Östersunds sjukhus

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Norra Älvsborgs Länssjukhus

Helsingsborgs lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Västmanlands sjukhus Västerås Västerviks sjukhus

Övriga Danderyds sjukhus Sjukhuset i Torsby

Visby lasarett Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett Lindesbergs lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

4510

285175261410

1287188119614264267305172321

10615260264359158524242335344717

59137922347440303284

6421

97

7655

10

Antal fall

RökareF.d. rökareAldrig rökare

Figur 12. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2012-2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus,

Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Solleftea sjukhus, Uddevalla sjukhus, Vardcentral (okand), Varnamo sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

Rokare = daglig rokning under minst ett ar

F.d. rokare = rokfri i mer an ett ar

Aldrig rokare = Aldrig rokt eller endast festrokt

Tabell 4. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2014.

Rokare F.d. rokareAldrig

rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 4371 (50) 3858 (44) 347 (4) 175 (2) 8751

Smacellig 3687 (61) 2097 (35) 167 (3) 126 (2) 6077

Adenocarcinom 7704 (41) 8038 (42) 2883 (15) 386 (2) 19011

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 2504 (49) 2066 (40) 402 (8) 132 (3) 5104

Adenoskvamos 167 (45) 161 (43) 37 (10) 10 (3) 375

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 65 (45) 48 (33) 29 (20) 3 (2) 145

Carcinoid 143 (19) 267 (35) 348 (45) 11 (1) 769

Spottkorteltyp 4 (15) 11 (42) 10 (38) 1 (4) 26

Oklassificerad cancer 441 (42) 425 (41) 138 (13) 43 (4) 1047

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 896 (41) 940 (43) 228 (11) 100 (5) 2164

Uppgift saknas 49 (49) 32 (32) 10 (10) 9 (9) 100

Totalt 20031 (46) 17943 (41) 4599 (11) 996 (2) 43569

21


Tabell 5. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per histopatologisk grupp, 2002-2014.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 2701 (48) 2687 (48) 132 (2) 107 (2) 5627

Smacellig 1705 (56) 1209 (40) 68 (2) 66 (2) 3048

Adenocarcinom 3450 (39) 4287 (48) 928 (10) 190 (2) 8855


Adenoskvamos 91 (43) 102 (48) 14 (7) 6 (3) 213


Carcinoid 57 (20) 98 (35) 121 (43) 4 (1) 280

Spottkorteltyp 1 (10) 5 (50) 3 (30) 1 (10) 10



Uppgift saknas 24 (39) 29 (48) 3 (5) 5 (8) 61

Totalt 10008 (44) 10485 (46) 1550 (7) 506 (2) 22549

Tabell 6. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per histopatologisk grupp, 2002-2014.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 1670 (53) 1171 (37) 215 (7) 68 (2) 3124

Smacellig 1982 (65) 888 (29) 99 (3) 60 (2) 3029

Adenocarcinom 4254 (42) 3751 (37) 1955 (19) 196 (2) 10156


Adenoskvamos 76 (47) 59 (36) 23 (14) 4 (2) 162


Carcinoid 86 (18) 169 (35) 227 (46) 7 (1) 489

Spottkorteltyp 3 (19) 6 (38) 7 (44) 0 (0) 16



Uppgift saknas 25 (64) 3 (8) 7 (18) 4 (10) 39

Totalt 10023 (48) 7458 (35) 3049 (15) 490 (2) 21020

Tabell 7. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per aldersgrupp, 2002-2014.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Alder vid diagnos

<40 26 (19) 15 (11) 91 (67) 3 (2) 135

40-49 254 (55) 89 (19) 108 (23) 10 (2) 461

50-59 1603 (65) 645 (26) 169 (7) 50 (2) 2467

60-69 3892 (53) 2905 (40) 340 (5) 150 (2) 7287

70-79 3296 (39) 4422 (53) 481 (6) 167 (2) 8366

80-89 911 (25) 2292 (63) 334 (9) 115 (3) 3652

90+ 26 (14) 117 (65) 27 (15) 11 (6) 181

Totalt 10008 (44) 10485 (46) 1550 (7) 506 (2) 22549

Tabell 8. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per aldersgrupp, 2002-2014.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Alder vid diagnos

<40 27 (22) 18 (15) 75 (62) 1 (1) 121

40-49 376 (57) 123 (19) 146 (22) 14 (2) 659

50-59 1931 (64) 738 (24) 288 (10) 61 (2) 3018

60-69 3979 (55) 2494 (34) 648 (9) 113 (2) 7234

70-79 2872 (42) 2782 (41) 976 (14) 160 (2) 6790

80-89 818 (27) 1252 (42) 827 (27) 119 (4) 3016

90+ 20 (11) 51 (28) 89 (49) 22 (12) 182

Totalt 10023 (48) 7458 (35) 3049 (15) 490 (2) 21020


3.2 Etiologi

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

100

200

300

Ant

al fa

ll

MänKvinnor

Figur 13. Antal aldrig-rokare bland fall av lungcancer

registrerade i NLCR, per kon och diagnosar,

2002-2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

5

10

15

20

Pro

cent

MänKvinnor

Figur 14. Andel aldrig-rokare bland fall av lungcancer

registrerade i NLCR, per kon och diagnosar,

2002-2014.

23


3.3 Utredning/diagnostik

Symtom som hosta, smarta eller andfadd-

het bor gora att man uppsoker sin lakare for

en bedomning. Forutom klinisk undersokning

hos lakare, inte sallan distriktslakare, gors pa

de flesta patienter en lungrontgen. Om den-

na visar att man har en forandring i lungan

brukar nasta led i utredningen vara undersok-

ning av brostkorgen med datortomografi, CT

thorax. Denna undersokning ger oftast mer

detaljerad information an vanlig lungrontgen

och bor aven omfatta ovre delen av buken for

att man ska se om spridning till lever och/eller

binjurar skett. Data fran det Nationella lung-

cancerregistret visar att undersokning med

datortomografi har okat under de senaste 10

aren. Ar 2002 undersoktes cirka 90 % av pa-

tienterna med denna metodik, men ar 2010

genomgick nastintill alla patienter (mer an 95

%) CT thorax. Pa ca 90 % av patienterna

utfordes aven undersokning av ovre delen av

buken (Figur 15).

Om lakaren efter undersokningen misstanker

att man har lungcancer bor man fa en remiss

till narmaste utredande klinik, oftast lungkli-

nik. Nar lungkliniken eller utredande medi-

cinklinik har fatt remissen brukar patienten

kallas for fortsatt utredning for att sakerstal-

la vilken sorts cancer som patienten har. En

av dessa undersokningar ar bronkoskopi. Den

innebar att lakaren for ner ett bojligt ror, ett

bronkoskop, i luftroren. Bronkoskopet over-

for bilder till en bildskarm sa att lakaren kan

studera luftroren och se om det finns nagon

tumor. Lakaren kan ocksa ta prover genom

bronkoskopet. Dessa vavnadsprover (biopsi-

er) eller cellprover undersoks mikroskopiskt,

och man kan da faststalla typen av cancer,

vilket har stor betydelse for valet av behand-

ling. Med bronkoskopi ar det svart att fa bra

vavnadsprover fran tumorer perifert i lungan,

och darfor har andelen bronkoskopier mins-

kat i Sverige (Figur 15) och andra metoder

tillkommit som komplement.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

BronkoskopiEBUSCT thoraxMediastinoskopiUL/CT övre bukTransthorakal biopsiPETAnnat

Figur 15. Grund for klinisk stadieindelning (utover klinisk

undersokning + rontgen) for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2014.

En annan metod for att ta prover fran

tumorer ar transthorakal biopsi (rontgenledd

punktion genom brostkorgsvaggen in i lung-

an). Med denna metod far man tillgang till

en hel tumorbit, och kan da gora ett fler-

tal undersokningar for att karakterisera tumo-

ren. Andelen patienter som genomgar denna

undersokning har okat (Figur 15) men sprid-

ningen mellan lanen ar stor (Figur 16). Vid

Falu lasarett och Sunderby sjukhus har mer

an 90 % histologisk diagnos, medan siffran for

Centrallasarettet i Vaxjo och Vrinnevisjukhu-

set i Norrkoping ar 20 % (Figur 17). Med den

snabba utvecklingen inom patologin och im-

munhistokemin ges stora mojligheter att med

ytterligare vavnadsprover precisera tumorty-

pen, vilket innebar att tillgang till tumorma-

terial for olika undersokningar blir alltmer be-

tydelsefullt. Flera nya lakemedel paverkar oli-

ka cellulara forandringar hos tumorcellerna,

och for att finna lampliga patienter for mer

malstyrd behandling blir det allt viktigare att

i detalj karakterisera tumoren. I ett interna-

tionellt perspektiv ar vi i Sverige bra pa att

fa en klar diagnos, endast cirka 5 % av pati-

enterna saknar histopatologisk eller cytologisk

diagnos (Figur 18).



Södersjukhuset Sjukhuset i Arvika

Höglandssjukhuset Skånes universitetssjukhus − Lund

Universitetssjukhuset i Linköping Blekingesjukhuset − Karlskrona

Länssjukhuset Ryhov Lycksele lasarett

Västerviks sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Övriga Kärnsjukhuset i Skövde

Skånes universitetssjukhus − Malmö Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Lindesbergs lasarett Lasarettet Trelleborg

Norrlands universitetssjukhus Umeå Lasarettet i Ystad

Centrallasarettet Växjö Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Helsingsborgs lasarett RIKET

Visby lasarett Sjukhuset i Torsby

Norra Älvsborgs Länssjukhus Mälarsjukhuset

Universitetssjukhuset Örebro Centralsjukhuset Kristianstad

Centralsjukhuset i Karlstad Falu lasarett

Akademiska sjukhuset Länssjukhuset i Kalmar

Sunderby sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås

Östersunds sjukhus Sjukhuset i Gävle

Hallands sjukhus Halmstad Länssjukhuset i Sundsvall

Danderyds sjukhus

Procent

0 20 40 60 80 100

106

59529615

45190

664

72323

267264968307

10119262160177

1296441

1074176

7351267322306292335413243267290137349360176

9

Antal fall

Figur 16. Andel patienter dar transthorakal biopsi ut-

gjort grund for klinisk stadieindelning, per

sjukhus, 2012-2014.






Sjukhuset i Arvika Centrallasarettet Växjö

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Lasarettet Trelleborg

Södersjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad

Norrlands universitetssjukhus Umeå Skånes universitetssjukhus − Malmö

Övriga Sjukhuset i Torsby Lasarettet i Ystad

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Blekingesjukhuset − Karlskrona

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Västerviks sjukhus

Helsingsborgs lasarett Länssjukhuset Ryhov

Centralsjukhuset Kristianstad Kärnsjukhuset i Skövde

RIKET Lycksele lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping

Skånes universitetssjukhus − Lund Visby lasarett

Hallands sjukhus Halmstad Akademiska sjukhuset

Universitetssjukhuset Örebro Danderyds sjukhus

Västmanlands sjukhus Västerås Länssjukhuset i Kalmar

Norra Älvsborgs Länssjukhus Östersunds sjukhus Höglandssjukhuset

Sjukhuset i Gävle Falu lasarett

Länssjukhuset i Sundsvall Mälarsjukhuset

Sunderby sjukhus Lindesbergs lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

6177

1295119

10292262264

237

160307

45968

64441190306267

107376

721615529

76360413322

9290243351137

59349335176267266

10

Antal fall

PADCytologiKlinisk undersökning

Figur 17. Fordelning av grund for diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-

2014.






2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

Klinisk undersökningCytologiPADUppgift saknas

Figur 18. Fordelning av grund for diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2014.

25


De nya lakemedelssubstanserna har med-

fort att molekylara tester kan goras pa vav-

nadsmaterialet i diagnostiskt syfte for att av-

gora om patienten ar lamplig for mer malstyrd

behandling. Ett av dessa tester ar EGFR (epi-

dermal growth factor receptor) mutationstest.

Detta gors i riket pa knappt 50 % av patienter-

na, men med en mycket stor spridning – fran

0 % till 80 % av patienterna (Figur 19). Aven

for den delmangd av patienterna, dar man of-

ta ar ense om att det kan vara aktuellt med

malstyrd behandling, ar spridningen stor, fran

60 % till upp emot 90 % (Figur 20). Det finns

inget klart samband mellan att man stallt dia-

gnosen pa vavnadsprover och andelen patien-

ter som genomgatt EGFR mutationstest (Fi-

gur 19 och Figur 20), utan manga patienter

tycks vara testade pa cytologiskt material.

Övriga

Visby lasarett

Centralsjukhuset Kristianstad

Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Höglandssjukhuset

Norrlands universitetssjukhus Umeå

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Länssjukhuset Ryhov

Centrallasarettet Växjö

Helsingsborgs lasarett

Universitetssjukhuset i Linköping

Skånes universitetssjukhus − Malmö

Lasarettet Trelleborg

Norra Älvsborgs Länssjukhus

Västmanlands sjukhus Västerås

Östersunds sjukhus

Falu lasarett

RIKET

Sunderby sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länssjukhuset i Sundsvall

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Sjukhuset i Gävle

Skånes universitetssjukhus − Lund

Centralsjukhuset i Karlstad

Danderyds sjukhus

Länssjukhuset i Kalmar

Hallands sjukhus Halmstad


Kärnsjukhuset i Skövde

Lasarettet i Ystad

Västerviks sjukhus

Universitetssjukhuset Örebro

Mälarsjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

5

14

87

333

15

62

63

54

40

91

171

16

16

91

79

41

80

2500

56

169

53

277

44

106

74

5

53

75

103

57

34

8

81

47

Antal fall

Figur 19. Andel patienter med icke-smacellig lungcancer

(NSCLC) dar ett epidermal growth factor re-

ceptor (EGFR) mutationstest har genomforts,

per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Lindesbergs lasarett, Lycksele

lasarett, Sodersjukhuset) har grupperats till ”Ovriga”.








Övriga



RIKET









Mälarsjukhuset


Procent

0 20 40 60 80 100

28

10

21

6

6

9

20

21

7

11

226

8

5

6

6

20

13

11

6

7

5

Antal fall

Figur 20. Andel aldrig-rokare med adenocarcinom och

WHO performance status 0-2 dar ett epider-

mal growth factor receptor (EGFR) mutations-

test har genomforts, per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Centrallasarettet Vaxjo, Falu lasarett,

Hoglandssjukhuset, Lasarettet i Ystad, Sjukhuset i Gavle, Skanes universitetssjukhus -

Malmo, Sunderby sjukhus, Vastmanlands sjukhus Vasteras) har grupperats till ”Ovriga”.






Övriga



Höglandssjukhuset

Falu lasarett





RIKET


Sjukhuset i Gävle


Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus



Mälarsjukhuset






Lasarettet i Ystad

Procent

0 20 40 60 80 100

17

30

12

28

19

14

17

33

6

34

31

120

14

105

854

29

21

14

16

28

13

48

7

16

42

26

29

24

49

12

Antal fall

Figur 21. Andel patienter med stadium IV icke-smacellig

lungcancer (NSCLC), exklusive skivepitel, och

WHO performance status 0-2 dar ett epider-

mal growth factor receptor (EGFR) mutations-

test har genomforts, per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus, Lasarettet

Trelleborg, Visby lasarett, Vasterviks sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



Hos vissa lungcancerpatienter kan tumo-

rer eller forstorade lymfkortlar sitta centralt

inom brostkorgen och darfor vara svara att ta

prov fran. Endobronkiellt ultraljud (EBUS)

ar en relativt ny metod som anvands for att

diagnostisera centrala lungforandringar och

misstankt tumorengagerade lymfkortlar. Me-

toden innebar att man via ett flexibelt bron-

koskop for ner ett smalt matinstrument, en sa

kallad ultraljudsprob. Nar forandringen har

lokaliserats kan man med hjalp av nalar ge-

nomfora provtagningen.

27


3.3.1 Tumorkarakteristika vid diagnos

I de nationella riktlinjerna for lungcan-

cer prioriteras undersokning med PET/CT

(dvs positronemissionstomografi i kombina-

tion med datortomografi) hogt, och andelen

patienter som genomgar sadan undersokning

har okat kraftigt sedan 2008 (Figur 15). Den-

na undersokning hjalper ofta lakaren att gora

en battre och sakrare stadieindelning, vilket

sannolikt ar en av forklaringarna till att sta-

dium IV okar och att stadium IIIB minskat

under 2002-2012 (Figur 22 och 23). Den plots-

liga och kraftiga minskningen av stadium II-

IB respektive okningen av stadium IV ar 2010

beror med storsta sannolikhet pa att stadie-

indelningen andrades detta ar. Forandringen

bestod framfor allt av att patienter med po-

sitiv pleuravatska, som tidigare hade klassi-

ficerades som stadium IIIB, da borjade klas-

sificeras som stadium IV. Hos patienter med

NSCLC ar drygt 60 % av patienterna i sta-

dium IV nar diagnosen stalls, dvs de har da

en spridd sjukdom (Figur 22). For SCLC ar

motsvarande siffra drygt 70 % (Figur 23). Sta-

diefordelningen ar generellt mycket lika over

landet, men andelen patienter i stadium IA-

IB varierar fran mycket laga varden upp till 20

% (Figur 24). Konsfordelningen for olika sta-

dier av lungcancer nar diagnosen stalls ar nu-

mera utjamnad, bade totalt (Figur 25), men

aven uppdelat pa icke-smacellig lungcancer,

NSCLC (Figur 26), och smacellig lungcancer,

SCLC (Figur 27).

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

Pro

cent

IAIBIIAIIBIIIAIIIBIV

Figur 22. Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC,

per diagnosar, 2002-2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

Pro

cent


Figur 23. Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC,

per diagnosar, 2002-2014.

Sjukhuset i Arvika Lycksele lasarett

Visby lasarett Höglandssjukhuset

Övriga Södersjukhuset

Lindesbergs lasarett Västerviks sjukhus

Danderyds sjukhus Länssjukhuset Ryhov

Hallands sjukhus Halmstad Skånes universitetssjukhus − Malmö Norrlands universitetssjukhus Umeå

Kärnsjukhuset i Skövde Länssjukhuset i Kalmar

Falu lasarett Sjukhuset i Torsby

Östersunds sjukhus Sunderby sjukhus Lasarettet i Ystad

Norra Älvsborgs Länssjukhus Sjukhuset i Gävle

Centralsjukhuset Kristianstad Västmanlands sjukhus Västerås

Mälarsjukhuset Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

RIKET Centralsjukhuset i Karlstad

Helsingsborgs lasarett Universitetssjukhuset Örebro

Lasarettet Trelleborg Centrallasarettet Växjö

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Universitetssjukhuset i Linköping

Länssjukhuset i Sundsvall Skånes universitetssjukhus − Lund

Akademiska sjukhuset Blekingesjukhuset − Karlskrona

Procent

0 20 40 60 80 100

66

765620101064

9188353264256267243335

7136244159351348301289267307

10645292427320113174962720

1290615174529413

44

Antal fall

IIIIIIIV

Figur 24. Fordelning av stadium vid diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-

2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn,

Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett, Pitea alvdals

sjukhus, Sjukhuset i Hudiksvall, Skelleftea lasarett, Solleftea sjukhus, Uddevalla sjukhus,

Vardcentral (okand), Varnamo sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



IA IB IIA IIB IIIA IIIB IV Saknas

Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50MänKvinnor

Stadium Män Kvinnor TotaltIA 1806 2474 4280IB 1748 1528 3276IIA 419 372 791IIB 830 690 1520IIIA 1944 1771 3715IIIB 3974 3305 7279IV 11337 10479 21816Saknas 491 401 892Totalt 22549 21020 43569

Figur 25. Fordelning av stadium vid diagnos, per kon,

2002-2014.


Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50MänKvinnor


Figur 26. Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC,

per kon, 2002-2014.


Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50

60

70MänKvinnor


Figur 27. Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC,

per kon, 2002-2014.

Den vavnadstyp som fas fram via den

histologiska/cytologiska undersokningen av

tumoren har stor betydelse for vilken behand-

ling som kan bli aktuell. Tabell 9 och 10, samt

figur 28, visar fordelningen mellan olika histo-

patologiska grupper. Siffrorna ar likartade,

men om PAD (patologisk anatomisk diagnos)

fran vavnadsprover finns ar andelen SCLC 4

% hogre an vid cytologisk diagnos, som stalls

med hjalp av cellprover. I landet som helhet

skiljer sig fordelningen mellan de stora hu-

vudgrupperna mycket litet. Andelen SCLC

ar 10-20 %, medan den andel som varken ar

SCLC eller NSCLC ar storre pa vissa sjukhus

(Figur 29). Andelen skivepitelcancer ar storre

hos man an hos kvinnor, medan andelen ade-

nocarcinom ar storre hos kvinnor (Tabell 9).

Den storsta forandring som skett under de

senaste artiondena ar att andelen adenocar-

cinom stadigt okat och nu narmar sig 50 %

av de histopatologiska grupperna (Figur 28).

Samtidigt har andelen skivepitelcancer mins-

kat. Andelen smacellig cancer har varit rela-

tivt konstant. En intressant iakttagelse ar att

respektive andel av de olika histopatologiska

typerna varierar stort mellan olika sjukhus i

landet. Andelen adenocarcinom varierar t ex

fran 20 % anda upp till drygt 60 % (Figur

30).

29


Tabell 9. Fordelning av histopatologisk grupp, per kon, 2002-2014.

Man Kvinnor Totalt

Histopatologi

Skivepitel 5627 (25) 3124 (15) 8751 (20)

Smacellig 3048 (14) 3029 (14) 6077 (14)

Adenocarcinom 8855 (39) 10156 (48) 19011 (44)

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 2758 (12) 2346 (11) 5104 (12)

Adenoskvamos 213 (1) 162 (1) 375 (1)

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 72 (0) 73 (0) 145 (0)

Carcinoid 280 (1) 489 (2) 769 (2)

Spottkorteltyp 10 (0) 16 (0) 26 (0)

Oklassificerad cancer 568 (3) 479 (2) 1047 (2)

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 1057 (5) 1107 (5) 2164 (5)

Uppgift saknas 61 (0) 39 (0) 100 (0)

Totalt 22549 (100) 21020 (100) 43569 (100)

Tabell 10. Fordelning av histopatologisk grupp, per grund for diagnos, 2002-2014.

Klinisk un-

dersokningCytologi PAD

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 8 (0) 2926 (19) 5781 (22) 36 (23) 8751 (20)

Smacellig 10 (0) 1883 (12) 4166 (16) 18 (11) 6077 (14)

Adenocarcinom 7 (0) 7093 (46) 11852 (46) 59 (38) 19011 (44)

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 6 (0) 2604 (17) 2473 (10) 21 (13) 5104 (12)

Adenoskvamos 0 (0) 51 (0) 324 (1) 0 (0) 375 (1)

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 0 (0) 24 (0) 120 (0) 1 (1) 145 (0)

Carcinoid 5 (0) 84 (1) 676 (3) 4 (3) 769 (2)

Spottkorteltyp 0 (0) 2 (0) 24 (0) 0 (0) 26 (0)

Oklassificerad cancer 20 (1) 590 (4) 431 (2) 6 (4) 1047 (2)

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 2039 (97) 54 (0) 69 (0) 2 (1) 2164 (5)

Uppgift saknas 3 (0) 36 (0) 51 (0) 10 (6) 100 (0)

Totalt 2098 (100) 15347 (100) 25967 (100) 157 (100) 43569 (100)

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Pro

cent

AdenocarcinomSkivepitelSmåcelligStorcelligCyto/hist finns ejAnnan

Figur 28. Fordelning av histopatologisk grupp for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2014.

Sjukhuset i Arvika Lycksele lasarett

Sjukhuset i Torsby Södersjukhuset

Övriga Lasarettet i Ystad

Centrallasarettet Växjö Sjukhuset i Gävle

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Akademiska sjukhuset Helsingsborgs lasarett

Centralsjukhuset Kristianstad Västerviks sjukhus

Visby lasarett Norra Älvsborgs Länssjukhus

Danderyds sjukhus Blekingesjukhuset − Karlskrona

Falu lasarett Höglandssjukhuset

Lasarettet Trelleborg Kärnsjukhuset i Skövde

RIKET Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Östersunds sjukhus Sunderby sjukhus

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Lindesbergs lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset Örebro

Länssjukhuset Ryhov Skånes universitetssjukhus − Lund

Västmanlands sjukhus Västerås Universitetssjukhuset i Linköping

Mälarsjukhuset Länssjukhuset i Sundsvall

Länssjukhuset i Kalmar Hallands sjukhus Halmstad

Norrlands universitetssjukhus Umeå Skånes universitetssjukhus − Malmö


Procent

0 20 40 60 80 100

667

1023

160177349307413441306

6476

3519

45335

59119267

10739968137266

129610

722322190529290615267176243360262264292

Antal fall

NSCLCSCLCAnnan

Figur 29. Fordelning av cancertyp for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per sjukhus, 2012-2014.








Södersjukhuset Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett Västerviks sjukhus

Lasarettet Trelleborg Skånes universitetssjukhus − Malmö

Övriga Helsingsborgs lasarett

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Sjukhuset i Gävle

Sjukhuset i Torsby Länssjukhuset i Kalmar

Lasarettet i Ystad Falu lasarett

Kärnsjukhuset i Skövde Sunderby sjukhus

Mälarsjukhuset Östersunds sjukhus

Skånes universitetssjukhus − Lund Höglandssjukhuset

Centralsjukhuset Kristianstad Blekingesjukhuset − Karlskrona

Centrallasarettet Växjö Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lindesbergs lasarett Länssjukhuset Ryhov

RIKET Västmanlands sjukhus Västerås

Norra Älvsborgs Länssjukhus Universitetssjukhuset i Linköping

Visby lasarett Hallands sjukhus Halmstad

Universitetssjukhuset Örebro Länssjukhuset i Sundsvall

Akademiska sjukhuset Danderyds sjukhus

Norrlands universitetssjukhus Umeå Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Centralsjukhuset i Karlstad

Procent

0 20 40 60 80 100

1066

64119264

23441307349

7243160335267266267137529

59306

45177722

10190

10739290351615

76360322176413

9262

1296968292

Antal fall

AdenocarcinomSkivepitelSmåcelligStorcelligCyto/hist finns ejAnnan

Figur 30. Fordelning av histopatologisk grupp for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2012-2014.






Forutom lungcancerns stadium och histo-

patologiska typ har patientens allmantillstand

betydelse for vilken behandling som ska val-

jas. Ett satt att mata allmantillstandet ar

gradering enligt WHO performance status

(WHO 0-4) dar WHO 0 ar individer som kan-

ner sig friska. Performance status praglas av

patientens tumorstadium, men trots spridd

cancersjukdom (stadium 4) ar ungefar 70 %

av patienterna i riket WHO 0-2 (Figur 31, Ta-

bell 11 och 12). Den geografiska spridningen

ar dock stor, andelen patienter med WHO 0-

2 varierar mellan olika sjukhus och pa vissa

sjukhus ar den andelen drygt 90%. (Figur 31).

Performance status WHO 0-2 brukar i allman-

het innebara att patienterna har mojlighet att

erhalla cytostatikabehandling.

Sjukhuset i Torsby

Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett




Lindesbergs lasarett


Falu lasarett






Mälarsjukhuset

Höglandssjukhuset



Östersunds sjukhus

Västerviks sjukhus



Sunderby sjukhus



Sjukhuset i Gävle


RIKET




Övriga

Visby lasarett

Lasarettet i Ystad

Blekingesjukhuset − Karlskrona

Danderyds sjukhus




Procent

0 20 40 60 80 100

5

5

5

303

181

290

7

260

334

160

311

283

255

695

262

52

343

435

134

61

254

114

231

407

605

345

275

10371

350

509

235

18

74

150

43

5

172

1266

937

Antal fall

WHO 0WHO 1WHO 2WHO 3WHO 4

Figur 31. Fordelning av WHO performance status for

lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjuk-

hus, 2012-2014.


Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset

i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Sodersjukhuset, Vardcentral (okand), Varnamo

sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

Tabell 11. Fordelning av WHO performance status for NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.

WHO 0 WHO 1 WHO 2 WHO 3 WHO 4Uppgift

saknasTotalt

Stadium

IA 1675 (50) 1288 (38) 273 (8) 57 (2) 11 (0) 43 (1) 3347

IB 987 (35) 1280 (45) 367 (13) 105 (4) 40 (1) 64 (2) 2843

IIA 265 (39) 294 (43) 81 (12) 24 (4) 3 (0) 15 (2) 682

IIB 334 (25) 598 (45) 228 (17) 104 (8) 25 (2) 42 (3) 1331

IIIA 772 (25) 1378 (45) 563 (18) 230 (8) 58 (2) 58 (2) 3059

IIIB 939 (17) 2303 (40) 1311 (23) 701 (12) 250 (4) 186 (3) 5690

IV 2029 (12) 5686 (34) 4364 (26) 2978 (18) 1110 (7) 703 (4) 16870

Uppgift saknas 71 (12) 112 (18) 123 (20) 110 (18) 60 (10) 135 (22) 611

Totalt 7072 (21) 12939 (38) 7310 (21) 4309 (13) 1557 (5) 1246 (4) 34433

31


Tabell 12. Fordelning av WHO performance status for SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2014.

WHO 0 WHO 1 WHO 2 WHO 3 WHO 4Uppgift

saknasTotalt

Stadium

IA 39 (43) 32 (36) 15 (17) 2 (2) 0 (0) 2 (2) 90

IB 29 (28) 35 (34) 25 (25) 9 (9) 0 (0) 4 (4) 102

IIA 14 (32) 17 (39) 8 (18) 4 (9) 1 (2) 0 (0) 44

IIB 12 (14) 44 (52) 16 (19) 6 (7) 3 (4) 3 (4) 84

IIIA 114 (24) 220 (46) 95 (20) 34 (7) 4 (1) 7 (1) 474

IIIB 188 (14) 533 (41) 342 (26) 152 (12) 55 (4) 37 (3) 1307

IV 351 (9) 1129 (29) 1108 (29) 759 (20) 291 (8) 208 (5) 3846

Uppgift saknas 12 (9) 38 (29) 26 (20) 23 (18) 9 (7) 22 (17) 130

Totalt 759 (12) 2048 (34) 1635 (27) 989 (16) 363 (6) 283 (5) 6077


3.4 Behandling

3.4 Behandling

Den tumoraktiva behandlingen av lung-

cancer kan grovt delas in enligt foljande: Lo-

kaliserad sjukdom, dvs icke spridd cancer som

ar begransad till en liten del av lungan, be-

handlas med kurativt syftande kirurgi eller

stralbehandling. Lokalt avancerad sjukdom,

som engagerar en storre del av lungan, be-

handlas med en kombination av kurativt syf-

tande stralbehandling och cytostatika. Gene-

raliserad sjukdom, dvs lungcancer som spridit

sig och bildat metastaser, behandlas med cy-

tostatika och/eller stralbehandling med pal-

liativt (lindrande) syfte. Alla patienter ska

dessutom fa basta symtomlindrande behand-

ling, och for en liten del av patienterna ar

detta den enda terapi som kan erbjudas. En

tydlig tendens under det senaste artiondet ar

att alltfler kan erbjudas en tumoraktiv be-

handling. Det kan till stor del forklaras av

att det har utvecklats nya tumorspecifika la-

kemedel som har battre effekt men samtidigt

lindrigare biverkningar. Aven okad kunskap

om hur man hanterar behandlingsorsakade

komplikationer har bidragit. Idag far cirka 90

% av patienterna nagon form av tumoraktiv

behandling. Denna siffra kan och ska inte bli

100 %, eftersom en del av patienterna inte

har ett allmantillstand som tillater sadan be-

handling. En viktig variabel som beskriver

detta ar patientens performance status enligt

WHO. Denna gradering av allmantillstandet

ar ocksa ar en viktig bakgrundsvariabel som i

vissa fall kan forklara skillnader i behandling-

en inom olika delar av landet.

Diagnosen ar inte alltid helt faststalld in-

nan behandlingen inleds (Tabell 13). Detta ar

vanligast vid kirurgi; 43 % av patienterna har

inte sakerstalld histopatologisk diagnos vid

ingreppet. Detta kan forklaras med att det

ar det kirurgiska ingreppet som aven blir det

diagnostiska i de fall dar man har en mycket

stark misstanke om cancer men de tidigare

utforda undersokningarna inte kan verifiera

diagnosen. Detsamma galler for sma perifera

forandringar, da man ofta avstar fran dia-

gnostiska forsok eftersom man bedomer att

kirurgi bor goras oavsett resultat av ett di-

agnostiskt ingrepp. Utifran registerdata har

vi ingen kunskap om behandlingsresultatet

vid kirurgi paverkas av om diagnosen ar fast-

stalld innan det kirurgiska ingreppet. Det vore

onskvart att undersoka detta, men en svarig-

het ar att man da ocksa maste ta hansyn till

utfallet for patienter som opereras men dar

nagon cancerdiagnos inte kan faststallas, och

dessa patienter registreras inte i Lungcancer-

registret. Det ar mojligt att man kan fa en

viss uppfattning om detta genom att lanka

lungcancerregistret med Thor (det nationella

thoraxkirurgiska registret).

Nar man valjer att avsta fran aktiv tumor-

behandling, liksom nar man enbart planerar

att ge stralbehandling av en metastas, ar det

rimligt att behandling kan starta utan att

man har en faststalld diagnos. Det ar mer

svarforklarat hur man kan inleda cytostatika-

behandling och till och med cytostatika i kom-

bination med stralbehandling utan att forst

ha faststallt atminstone att det ar en cancer.

Helst bor ocksa tumortypen vara faststalld,

eftersom val av preparat vid cytostatikabe-

handlingen till stor del styrs av tumortypen.

Enligt registerdata ar detta okant i cirka 3

% av fallen. Under 2014 kommer en valide-

ring av lungcancerregistret att paborjas, och

forhoppningsvis kommer vi da att fa veta om

detta ar resultatet av en systematisk felre-

gistrering eller om det faktiskt forhaller sig

pa detta satt. Om det senare ar fallet maste

data brytas ner pa enheter for att se om det-

ta ar nagot som skiljer sig t ex mellan stora

respektive sma enheter eller om det finns en

geografisk skillnad som maste atgardas med

diagnostiska utbildningsinsatser.

Av de patienter som diagnostiseras med icke-

smacellig lungcancer och som bedoms aktuella

for aktiv behandling planeras 19 % for kirur-

gi, 54 % for cytostatikabehandling och 23 %

for stralbehandling. Av de som har smacel-

lig lungcancer far 85 % cytostatikabehandling

och 23 % stralbehandling, medan endast nag-

ra fa procent genomgar kirurgi. I dessa fall

har troligtvis diagnosen faststallts efter in-

greppet (Tabell 15). Det ska dock framhallas

att dessa data galler for planerad behandling

33


och inte for given behandling. Det ar framfor

allt tva orsaker till att data for given behand-

ling inte redovisas. Dels ar tackningsgraden

for uppfoljningsblanketten mycket varierande

mellan olika sjukhus och regioner (Tabell 3).

Dels redovisar uppfoljningsblanketten bara

vilken behandlingstyp som man borjar med

samt vilka behandlingsmodaliteter som se-

dan ges, men inte nagon ordning for dessa

(med undantag av ordningen for cytostatika-

behandlingar). Nagra datum for in- och utsat-

tande av behandling eller for tumorprogress

redovisas inte, varfor behandlingseffekter blir

nast intill omojliga att utvardera. Under 2013

gjordes ett omfattande arbete for att forandra

uppfoljningsblanketten sa att den ska kunna

anvandas for att folja upp effekter av olika ty-

per av behandling som satts in i olika skeden

av tumorsjukdomen (inklusive in- och utsatt-

ningsdatum samt datum for progress for varje

given behandling). Pa sa satt kommer regist-

ret att kunna hjalpa oss att faststalla om nya

behandlingsprinciper ger de effekter som man

onskar. Var forhoppning ar ocksa att den nya

blanketten ska oka intresset for att snabbt

fora in data i registret, eftersom de som gor

detta ”pa kopet” far tillgang till en lungon-

kologisk behandlingsoversikt som kommer att

vara till stor hjalp i den kliniska vardagen.

Lycksele lasarett


Övriga


Sjukhuset i Arvika

Lasarettet i Ystad

Östersunds sjukhus



Visby lasarett




Västerviks sjukhus


Sunderby sjukhus

Sjukhuset i Torsby



Höglandssjukhuset



RIKET







Falu lasarett




Sjukhuset i Gävle

Mälarsjukhuset




Danderyds sjukhus

Procent

0 20 40 60 80 100

5

254

19

235

5

148

134

343

509

74

160

260

114

61

283

249

5

304

696

52

7

435

10409

407

257

290

43

172

182

334

312

941

605

346

261

277

350

1274

6

Antal fall

Figur 32. Andel patienter som bedomts vid en multidi-

sciplinar konferens infor behandlingsbeslut, per

sjukhus, 2012-2014.


Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett, Sjukhuset i

Bollnas, Skelleftea lasarett, Sodersjukhuset, Vardcentral (okand), Varnamo sjukhus) har


2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 33. Antal patienter som diskuterats pa multidi-

ciplinar konferens, per diagnosar, 2002-2014.


3.4 Behandling

Tabell 13. Fordelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling, 2002-2014.

Diagnos fore

behandlings-

beslut

Ej diagnos

fore behand-

lingsbeslut

Tidsuppgift

saknasTotalt

Planerad behandling

Enbart kirurgi 3213 (55) 2529 (43) 130 (2) 5872

Kirurgi + kemo 832 (69) 356 (30) 11 (1) 1199

Kemo/radio 5251 (97) 113 (2) 42 (1) 5406

Kemo/radio + RT metastas 656 (92) 50 (7) 9 (1) 715

Enbart kemo 12886 (97) 207 (2) 147 (1) 13240

Kemo + RT metastas 2970 (90) 300 (9) 44 (1) 3314

Enbart RT primartumor 2451 (84) 108 (4) 376 (13) 2935

Enbart RT metastas 1247 (75) 282 (17) 143 (9) 1672

Ovriga kombinationer 822 (87) 100 (11) 26 (3) 948

Ingen tumorbehandling 4503 (77) 260 (4) 1051 (18) 5814

Uppgift saknas 891 (36) 38 (2) 1525 (62) 2454

Totalt 35722 (82) 4343 (10) 3504 (8) 43569

Tabell 14. Fordelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Ovriga Totalt

Planerad behandling

Enbart kirurgi 5071 (15) 62 (1) 739 (24) 5872 (13)

Kirurgi + kemo 1148 (3) 34 (1) 17 (1) 1199 (3)

Kemo/radio 4178 (12) 1166 (19) 62 (2) 5406 (12)

Kemo/radio + RT metastas 595 (2) 113 (2) 7 (0) 715 (2)

Enbart kemo 9706 (28) 3375 (56) 159 (5) 13240 (30)

Kemo + RT metastas 2808 (8) 461 (8) 45 (1) 3314 (8)

Enbart RT primartumor 2507 (7) 39 (1) 389 (13) 2935 (7)

Enbart RT metastas 1462 (4) 64 (1) 146 (5) 1672 (4)

Ovriga kombinationer 877 (3) 24 (0) 47 (2) 948 (2)

Ingen tumorbehandling 4415 (13) 465 (8) 934 (31) 5814 (13)

Uppgift saknas 1666 (5) 274 (5) 514 (17) 2454 (6)

Totalt 34433 (100) 6077 (100) 3059 (100) 43569 (100)

Tabell 15. Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC AnnanUppgift

saknasTotalt

Kirurgi

Ja 6553 (19) 111 (2) 750 (25) 16 (16) 7430 (17)

Nej 26912 (78) 5717 (94) 2022 (68) 68 (68) 34719 (80)

Uppgift saknas 968 (3) 249 (4) 187 (6) 16 (16) 1420 (3)

Kemo

Ja 18705 (54) 5162 (85) 260 (9) 37 (37) 24164 (55)

Nej 14673 (43) 686 (11) 2505 (85) 45 (45) 17909 (41)

Uppgift saknas 1055 (3) 229 (4) 194 (7) 18 (18) 1496 (3)

RT primartumor

Ja 7911 (23) 1335 (22) 472 (16) 17 (17) 9735 (22)

Nej 25483 (74) 4487 (74) 2297 (78) 65 (65) 32332 (74)

Uppgift saknas 1039 (3) 255 (4) 190 (6) 18 (18) 1502 (3)

RT metastas

Ja 5294 (15) 649 (11) 208 (7) 13 (13) 6164 (14)

Nej 20063 (58) 4150 (68) 1587 (54) 68 (68) 25868 (59)

Uppgift saknas 9076 (26) 1278 (21) 1164 (39) 19 (19) 11537 (26)

35


3.4.1 Planerad kirurgi

Vi har valt att analysera de patienter i sta-

dium I-II som skulle ha en mojlighet att ge-

nomga kirurgi, dvs de som har ett perfor-

mance status motsvarande 0-2 (Figur 35).

Vi har saledes uteslutit patienter med daligt

allmantillstand. Trots att man har ett gott

allmantillstand kan det givetvis finnas and-

ra orsaker, som t ex hjart-karlsjukdom, dalig

lungfunktion eller andra komplicerande sjuk-

domar, som leder till bedomningen att kirurgi

inte ar mojlig. Siffran kommer aldrig, och ska

inte heller, bli 100 %. Data visar att det finns

stora skillnader mellan de olika lanen nar det

galler andelen patienter for vilka man primar-

planerar operation, andelen varierar mellan

55 % och 90 %.

En orsak till detta kan vara skillnader mel-

lan lan och regioner nar det galler i vilken

utstrackning man anvander sig av kurativt

syftande stereotaktisk stralbehandling. Det-

ta ar ett mycket bra behandlingsalternativ

for de aldsta patienterna och for de som pa

grund av att de aven har andra sjukdomar

ar mindre lampade for kirurgisk atgard. Vi

vet att andelen patienter for vilka behand-

lingsbeslutet blir kirurgi minskar med okande

alder (Figur 36). Kan detta delvis forklaras av

en mer utbredd anvandning av stereotaktisk

stralbehandling for dessa? Eller ar det sa att

man valjer bort kurativt syftande behand-

ling atminstone delvis beroende pa patientens

alder?

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

KirurgiStereotaktisk strålbehandling

Figur 34. Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB

och WHO performance status 0-2 som plane-

rats for kurativt sytande kirurgi eller stereotak-

tisk stralbehandling, per diagnosar.


3.4 Behandling

Västerviks sjukhus



Falu lasarett




Sunderby sjukhus


Övriga







Sjukhuset i Gävle


RIKET



Mälarsjukhuset

Visby lasarett




Östersunds sjukhus





Lasarettet i Ystad


Höglandssjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

6

62

60

57

29

69

37

48

46

6

48

51

32

108

151

50

50

44

2111

274

156

53

9

135

53

22

26

211

81

16

52

18

41

10

Antal fall




rats for kirurgi eller stereotaktisk stralbehand-

ling, per sjukhus, 2012-2014.


Danderyds sjukhus, Lindesbergs lasarett, Nykopings lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.

<40 40−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90+ Totalt

Ålder vid diagnos

Pro

cent

0

20

40

60

80

100



rats for kirurgi, per aldersgrupp, 2012-2014.

37


Tabell 16. Andel patienter som planerats for kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Kirurgi Totalt Kirurgi Totalt Kirurgi Totalt

Stadium vid diagnos

IA 2636 (79) 3332 47 (53) 89 3161 (74) 4252

IB 1914 (68) 2808 22 (22) 100 2102 (65) 3236

IIA 467 (70) 668 10 (23) 44 513 (66) 775

IIB 621 (48) 1301 2 (2) 83 656 (44) 1481

IIIA 476 (16) 3006 10 (2) 469 503 (14) 3649

IIIB 168 (3) 5553 6 (0) 1274 183 (3) 7090

IV 223 (1) 16286 12 (0) 3657 249 (1) 20915

Uppgift saknas 48 (9) 511 2 (2) 112 63 (8) 751

Totalt 6553 (20) 33465 111 (2) 5828 7430 (18) 42149

Tabell 17. Jamforelse mellan planerad och utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO perfor-

mance status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad, 2005-2013.

Kirurgi

utford

Kirurgi ej

utfordTotalt

Planerad kirurgi

Ja 2942 (97) 80 (3) 3022

Nej 39 (4) 1059 (96) 1098

Totalt 2981 (72) 1139 (28) 4120

Tabell 18. Typ av utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som har

uppfoljningsblankett inrapporterad, per sjukvardsregion, 2005-2013.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Typ av kirurgi

Pulmektomi 24 (6) 42 (7) 39 (10) 55 (8) 82 (13) 25 (8) 267 (9)

Lobektomi/bilobektomi 364 (88) 471 (83) 293 (74) 518 (80) 532 (83) 276 (89) 2454 (82)

Kil-/segmentresektion 23 (6) 44 (8) 58 (15) 76 (12) 24 (4) 7 (2) 232 (8)

Explorativ thorakotomi 2 (0) 3 (1) 3 (1) 2 (0) 3 (0) 1 (0) 14 (0)

Uppgift saknas 3 (1) 5 (1) 4 (1) 0 (0) 0 (0) 2 (1) 14 (0)

Totalt 416 (100) 565 (100) 397 (100) 651 (100) 641 (100) 311 (100) 2981 (100)


3.4 Behandling

3.4.2 Planerad kemoradioterapi

Kemoradioterapi, stralbehandling i kombina-

tion med cytostatika ar den rekommenderade

behandlingen for patienter med lokalt avance-

rad sjukdom (Figur 37). Aven har har vi valt

att utesluta patienterna med samst allman-

tillstand. Andelen patienter som planerades

fa denna rekommenderade behandling var an-

markningsvart lag och varierade kraftigt mel-

lan olika sjukhus. Den storsta forklaringen till

detta ar att den stadieindelning som gallde in-

nan 2010 inkluderade en del patienter, de med

malign pleuravatska, i stadium III. Rekom-

menderad behandling for dessa var dock inte

kombinationsbehandling utan enbart cytosta-

tikabehandling. I den nya stadieindelningen

tillhor dessa patienter stadium IV. En annan

forklaring till skillnaderna ar att den beslu-

tade cytostatikabehandlingen i vissa delar av

landet registreras i registreringsblanketten,

men den totala kombinationsbehandlingen

registreras slutligen pa uppfoljningsblanket-

ten. De data som nu redovisas ar hamtade

fran registreringsblanketten.

En mojlighet till forbattring ar att fortyd-

liga definitionen av vad som ska raknas till

denna behandlingstyp. I manualen till regi-

streringsblanketten anges att kurativt syftan-

de kemoradioterapi ”avser kurativt syftande

behandling dar cytostatika givits i anslutning

till stralbehandling”, samt att det galler forsta

linjens behandling och att stralbehandlingen

ska vara riktad mot primartumoren. I defini-

tionen anger man varken vilka straldoser som

kravs for att behandlingen ska definieras un-

der detta begrepp, eller i hur nara anslutning

stralbehandlingen maste ges i forhallande till

kemoterapin. Med den kommande uppfolj-

ningsblanketten finns bra forutsattningar att

battre definiera denna typ av behandling och

aven att studera utfall beroende pa prepa-

ratval och straldoser. Skillnader i tolkningar

av vad som raknas som ”kurativt syftande

kemoradioterapi” kan delvis forklara de stora

skillnaderna vi ser mellan olika sjukhus.

Höglandssjukhuset







Falu lasarett



Västerviks sjukhus



Sunderby sjukhus


RIKET




Östersunds sjukhus


Övriga

Lasarettet i Ystad


Mälarsjukhuset


Sjukhuset i Gävle






Visby lasarett


Procent

0 20 40 60 80 100

15

29

67

44

28

50

38

68

51

61

14

46

47

49

24

1815

104

194

119

19

59

2

32

68

41

44

58

7

40

65

150

125

13

44

Antal fall

Figur 37. Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och

WHO performance status 0-2 som planerats

for primar kemoradioterapi, per sjukhus, 2012-

2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Lindesbergs lasarett) har grupperats

till ”Ovriga”.

39


3.4.3 Planerad stralbehandling

Stralbehandling kan ges i flera olika situa-

tioner. Den kan dels ges som kurativt syf-

tande behandling mot tumorer i stadium IA

och IB. Dessa patienter planeras normalt sett

for kirurgisk behandling, men en del av dessa

kan inte genomga en sadan omfattande be-

handling pa grund av andra samtidiga sjuk-

domar sasom nedsatt lungfunktion eller all-

varlig hjart-karlsjukdom. Dessa kan nu erbju-

das precisionsstralbehandling (SBRT), en be-

handling som ges med intention att kurera

patienten. Det vi kan se ar att det ar 17 %

respektive 21 % av patienterna i stadium IA

och IB som far stralbehandling. Flera av dessa

kunde tidigare inte komma ifraga for en kura-

tivt syftande behandling vilket de alltsa kan

gora idag. For patienter i lite mer avancera-

de stadier brukar stralbehandlingen kombine-

ras med cytostatikabehandling, en behandling

som framfor allt i stadium III lyfts fram i de

nationella riktlinjerna for lungcancer. Att inte

alla ar planerade for den behandlingen beror

till storsta delen pa den tidigare stadieindel-

ningen av lungcancer pa sa satt att patienter

med tumorceller i pleuravatska klassificerades

i stadium III men behandlades som patienter

i stadium IV, dvs med cytostatika. I den nya

stadieindelningen ar dessa tumorer klassifice-

rade i stadium IV. Patienter i stadium IV och

en del i stadium IIIB har fatt palliativ stral-

behandling mot primartumoren.

Tabell 19. Andel patienter som planerats for stralbehandling (inkluderar primar stralbehandlling, primar kemo-

radioterapi och stereotaktisk stralbehandling mot primartumor), per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Stral-

behandlingTotalt

Stral-

behandlingTotalt

Stral-

behandlingTotalt

Stadium vid diagnos

IA 570 (17) 3310 34 (39) 88 857 (20) 4226

IB 581 (21) 2791 51 (52) 99 695 (22) 3218

IIA 147 (22) 667 23 (52) 44 180 (23) 773

IIB 425 (33) 1293 44 (53) 83 489 (33) 1473

IIIA 1708 (57) 3004 281 (60) 468 2022 (55) 3646

IIIB 2377 (43) 5548 619 (49) 1273 3038 (43) 7084

IV 1988 (12) 16264 238 (7) 3655 2287 (11) 20890

Uppgift saknas 106 (21) 508 43 (39) 110 156 (21) 746

Totalt 7902 (24) 33385 1333 (23) 5820 9724 (23) 42056


3.4 Behandling

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

Figur 38. Andel patienter NSCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stralbehandling), per diagno-

sar, 2002-2014.20

02

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

Figur 39. Andel patienter SCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stralbehandling), per diagnosar,

2002-2014.

41


3.4.4 Planerad cytostatikabehandling

Patienter i stadium IV och performance status

0-2 rekommenderas idag cytostatikabehand-

ling. I riket som helhet far 80 % av patien-

terna denna behandling (Figur 40). Det kan

givetvis finnas orsaker till att cytostatikabe-

handlingen inte gar att genomfora, och siffran

bor mot den bakgrunden aldrig bli 100 %.

Västerviks sjukhus






Lasarettet i Ystad







Övriga


RIKET

Mälarsjukhuset







Sunderby sjukhus



Sjukhuset i Gävle


Visby lasarett

Östersunds sjukhus

Falu lasarett


Höglandssjukhuset


Procent

0 20 40 60 80 100

25

203

142

241

81

69

61

68

44

104

102

401

534

13

98

4083

100

108

101

94

104

107

191

99

150

184

156

123

38

64

140

111

19

8

Antal fall

Figur 40. Andel patienter med stadium IV och WHO per-

formance status 0-2 som planerats for cytosta-

tikabehandling, per sjukhus, 2012-2014.


Danderyds sjukhus, Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, Lycksele

lasarett, Sjukhuset i Hudiksvall) har grupperats till ”Ovriga”.

Tabell 20. Andel patienter som planerats for cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer,

2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Cytostatika Totalt Cytostatika Totalt Cytostatika Totalt

Stadium vid diagnos

IA 250 (8) 3306 52 (59) 88 323 (8) 4222

IB 701 (25) 2781 89 (89) 100 800 (25) 3209

IIA 245 (37) 667 35 (80) 44 285 (37) 772

IIB 551 (43) 1293 72 (87) 83 636 (43) 1473

IIIA 2117 (71) 2999 449 (96) 469 2591 (71) 3642

IIIB 3914 (71) 5551 1209 (94) 1282 5163 (73) 7097

IV 10715 (66) 16267 3162 (86) 3669 14053 (67) 20904

Uppgift saknas 203 (40) 505 94 (83) 113 304 (41) 745

Totalt 18696 (56) 33369 5162 (88) 5848 24155 (57) 42064


3.4 Behandling

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 41. Andel patienter NSCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar, 2002-2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 42. Andel patienter SCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar, 2002-2014.

Tabell 21. Forsta, andra och tredje linjens behandling for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2

som fatt cytostatikabehandling enligt uppfoljningsblanketten, per sjukvardsregion, 2010-2013.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Forsta linjen

Ja 692 (100) 971 (100) 339 (99) 721 (99) 789 (100) 391 (100) 3903 (100)

Nej 1 (0) 4 (0) 3 (1) 8 (1) 0 (0) 1 (0) 17 (0)

Totalt 693 (100) 975 (100) 342 (100) 729 (100) 789 (100) 392 (100) 3920 (100)

Andra linjen

Ja 292 (42) 411 (42) 137 (40) 336 (47) 320 (41) 186 (48) 1682 (43)

Nej 400 (58) 560 (58) 202 (60) 385 (53) 468 (59) 205 (52) 2220 (57)

Totalt 692 (100) 971 (100) 339 (100) 721 (100) 788 (100) 391 (100) 3902 (100)

Tredje linjen

Ja 89 (30) 138 (34) 37 (27) 142 (42) 100 (31) 59 (32) 565 (34)

Nej 203 (70) 272 (66) 100 (73) 194 (58) 220 (69) 127 (68) 1116 (66)

Totalt 292 (100) 410 (100) 137 (100) 336 (100) 320 (100) 186 (100) 1681 (100)

43


3.4.5 Forsta linjens cytostatika

Tabell 22. Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC och SCLC, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-

2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 4 (1) 1 (0) 0 (0) 2 (0) 0 (0) 0 (0) 7 (0)

Cisplatin/Docetaxel 4 (1) 3 (0) 0 (0) 2 (0) 7 (1) 1 (0) 17 (0)

Cisplatin/Etoposid 1 (0) 1 (0) 1 (0) 12 (2) 1 (0) 1 (0) 17 (0)

Cisplatin/Gemcitabin 0 (0) 0 (0) 3 (1) 6 (1) 0 (0) 0 (0) 9 (0)

Cisplatin/Pemetrexed 22 (3) 49 (5) 30 (9) 115 (16) 57 (7) 8 (2) 281 (7)

Cisplatin/Vinorelbin 0 (0) 3 (0) 0 (0) 10 (1) 6 (1) 4 (1) 23 (1)

Docetaxel 4 (1) 20 (2) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 1 (0) 26 (1)

Docetaxel/Karboplatin 0 (0) 11 (1) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 12 (0)

Erlotinib 29 (4) 34 (4) 16 (5) 10 (1) 12 (2) 11 (3) 112 (3)

Etoposid 8 (1) 3 (0) 0 (0) 2 (0) 1 (0) 2 (1) 16 (0)

Etoposid/Karboplatin 171 (25) 147 (15) 56 (17) 125 (17) 96 (12) 87 (22) 682 (17)

Etoposidfosfat/Karboplatin 0 (0) 28 (3) 0 (0) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 29 (1)

Gefitinib 6 (1) 18 (2) 6 (2) 14 (2) 6 (1) 1 (0) 51 (1)

Gemcitabin 3 (0) 9 (1) 3 (1) 7 (1) 0 (0) 0 (0) 22 (1)

Gemcitabin/Karboplatin 323 (47) 171 (18) 49 (14) 118 (16) 16 (2) 0 (0) 677 (17)

Irinotekan/Karboplatin 4 (1) 4 (0) 5 (1) 0 (0) 48 (6) 1 (0) 62 (2)

Karboplatin 5 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (0) 1 (0) 8 (0)

Karboplatin/Annat 0 (0) 0 (0) 1 (0) 3 (0) 0 (0) 8 (2) 12 (0)

Karboplatin/Bevacizumab 1 (0) 5 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 3 (1) 9 (0)

Karboplatin/Paklitaxel 2 (0) 33 (3) 11 (3) 0 (0) 5 (1) 1 (0) 52 (1)

Karboplatin/Pemetrexed 68 (10) 106 (11) 130 (38) 176 (24) 69 (9) 39 (10) 588 (15)

Karboplatin/Vinkristin 0 (0) 4 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (1) 6 (0)

Karboplatin/Vinorelbin 12 (2) 277 (29) 2 (1) 95 (13) 444 (56) 206 (53) 1036 (27)

Pemetrexed 5 (1) 6 (1) 4 (1) 2 (0) 1 (0) 6 (2) 24 (1)

Pemetrexed/Bevacizumab 1 (0) 1 (0) 9 (3) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 11 (0)

Studieprep 0 (0) 0 (0) 2 (1) 2 (0) 1 (0) 0 (0) 5 (0)

Uppgift saknas 3 (0) 19 (2) 8 (2) 1 (0) 7 (1) 4 (1) 42 (1)

Vinorelbin 8 (1) 6 (1) 1 (0) 6 (1) 1 (0) 0 (0) 22 (1)

Ovriga 8 (1) 12 (1) 1 (0) 12 (2) 8 (1) 4 (1) 45 (1)

Totalt 692 (100) 971 (100) 339 (100) 721 (100) 789 (100) 391 (100) 3903 (100)

Tabell 23. Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta

behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat





Docetaxel 3 (1) 19 (2) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 1 (0) 24 (1)


Erlotinib 29 (6) 34 (4) 16 (6) 10 (2) 12 (2) 11 (4) 112 (4)


Gefitinib 6 (1) 18 (2) 6 (2) 14 (2) 6 (1) 1 (0) 51 (2)

Gemcitabin 3 (1) 9 (1) 3 (1) 6 (1) 0 (0) 0 (0) 21 (1)


Karboplatin/Annat 0 (0) 0 (0) 1 (0) 3 (1) 0 (0) 6 (2) 10 (0)

Karboplatin/Bevacizumab 1 (0) 5 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 3 (1) 9 (0)



Karboplatin/Vinkristin 0 (0) 4 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (0) 5 (0)


Pemetrexed 5 (1) 6 (1) 4 (1) 2 (0) 1 (0) 6 (2) 24 (1)

Pemetrexed/Bevacizumab 1 (0) 1 (0) 9 (3) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 11 (0)

Uppgift saknas 3 (1) 14 (2) 7 (3) 1 (0) 4 (1) 4 (1) 33 (1)

Vinorelbin 8 (2) 6 (1) 1 (0) 6 (1) 1 (0) 0 (0) 22 (1)

Ovriga 7 (1) 11 (1) 3 (1) 14 (2) 11 (2) 2 (1) 48 (2)

Totalt 498 (100) 775 (100) 278 (100) 581 (100) 636 (100) 299 (100) 3067 (100)


3.4 Behandling

Tabell 24. Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat


Etoposid 8 (4) 2 (1) 0 (0) 2 (2) 1 (1) 2 (2) 15 (2)




Karboplatin 4 (2) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 5 (1)


Uppgift saknas 0 (0) 4 (2) 1 (2) 0 (0) 2 (1) 0 (0) 7 (1)

Ovriga 2 (1) 6 (3) 0 (0) 3 (2) 2 (1) 5 (5) 18 (2)

Totalt 182 (100) 180 (100) 58 (100) 131 (100) 147 (100) 92 (100) 790 (100)

Tabell 25. Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium I-IIIA, WHO 0-2, Kirurgisk behandling,

diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat











Uppgift saknas 15 (14) 23 (16) 10 (22) 28 (29) 24 (26) 1 (3) 101 (20)

Ovriga 5 (5) 8 (5) 1 (2) 4 (4) 1 (1) 1 (3) 20 (4)

Totalt 109 (100) 146 (100) 46 (100) 95 (100) 92 (100) 29 (100) 517 (100)

Tabell 26. Forsta linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium I-IIIB, WHO 0-2, Kirurgisk behandling, dia-

gnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat




Uppgift saknas 4 (8) 6 (12) 6 (38) 5 (17) 10 (20) 3 (19) 34 (16)

Ovriga 6 (12) 2 (4) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (6) 10 (5)

Totalt 52 (100) 50 (100) 16 (100) 29 (100) 49 (100) 16 (100) 212 (100)

45


3.4.6 Andra linjens cytostatika

Tabell 27. Andra linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 4 (2) 3 (1) 2 (2) 3 (1) 2 (1) 3 (2) 17 (1)

Bevacizumab 0 (0) 3 (1) 1 (1) 1 (0) 0 (0) 5 (3) 10 (1)


Docetaxel 118 (55) 74 (22) 19 (17) 61 (23) 72 (27) 35 (24) 379 (28)

Docetaxel/Studieprep. 1 (0) 2 (1) 3 (3) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 7 (1)

Erlotinib 17 (8) 95 (28) 62 (55) 74 (28) 53 (20) 34 (23) 335 (25)

Gefitinib 2 (1) 13 (4) 0 (0) 11 (4) 1 (0) 3 (2) 30 (2)

Gemcitabin 0 (0) 9 (3) 0 (0) 11 (4) 1 (0) 0 (0) 21 (2)





Paklitaxel 5 (2) 0 (0) 1 (1) 11 (4) 0 (0) 1 (1) 18 (1)

Pemetrexed 21 (10) 63 (19) 10 (9) 34 (13) 115 (43) 42 (28) 285 (21)

Vinorelbin 9 (4) 4 (1) 1 (1) 7 (3) 2 (1) 1 (1) 24 (2)

Ovriga 3 (1) 7 (2) 7 (6) 11 (4) 4 (2) 3 (2) 35 (3)

Totalt 216 (100) 340 (100) 113 (100) 267 (100) 266 (100) 148 (100) 1350 (100)

Tabell 28. Andra linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 0 (0) 1 (2) 0 (0) 4 (6) 1 (2) 1 (3) 7 (2)

Doxorubicin/Vinkristin 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 8 (21) 8 (3)

Etoposid 4 (6) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (3) 6 (2)




Topotekan 4 (6) 27 (42) 15 (71) 30 (48) 22 (42) 9 (24) 107 (35)

Ovriga 3 (4) 4 (6) 0 (0) 1 (2) 4 (8) 8 (21) 20 (6)

Totalt 69 (100) 64 (100) 21 (100) 63 (100) 53 (100) 38 (100) 308 (100)

Tabell 29. Andra linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 0 (0) 1 (2) 0 (0) 4 (6) 1 (2) 1 (3) 7 (2)

Doxorubicin/Vinkristin 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 8 (21) 8 (3)

Etoposid 4 (6) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (3) 6 (2)




Topotekan 4 (6) 27 (42) 15 (71) 30 (48) 22 (42) 9 (24) 107 (35)

Ovriga 3 (4) 4 (6) 0 (0) 1 (2) 4 (8) 8 (21) 20 (6)

Totalt 69 (100) 64 (100) 21 (100) 63 (100) 53 (100) 38 (100) 308 (100)


3.4 Behandling

3.4.7 Tredje linjens cytostatika

Tabell 30. Tredje linjens forsta cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 1 (1) 2 (2) 0 (0) 6 (5) 2 (2) 2 (4) 13 (3)

Docetaxel 13 (18) 30 (25) 11 (33) 16 (14) 19 (22) 8 (18) 97 (21)

Erlotinib 7 (10) 38 (31) 12 (36) 30 (25) 27 (32) 15 (33) 129 (27)

Gefitinib 1 (1) 4 (3) 2 (6) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 8 (2)

Gemcitabin 1 (1) 6 (5) 0 (0) 4 (3) 3 (4) 2 (4) 16 (3)




Paklitaxel 0 (0) 1 (1) 0 (0) 7 (6) 0 (0) 0 (0) 8 (2)

Pemetrexed 13 (18) 16 (13) 1 (3) 9 (8) 5 (6) 8 (18) 52 (11)

Studieprep 3 (4) 1 (1) 0 (0) 1 (1) 1 (1) 0 (0) 6 (1)

Uppgift saknas 0 (0) 3 (2) 1 (3) 2 (2) 7 (8) 1 (2) 14 (3)

Vinorelbin 11 (15) 1 (1) 0 (0) 13 (11) 2 (2) 0 (0) 27 (6)

Ovriga 4 (6) 4 (3) 4 (12) 4 (3) 2 (2) 2 (4) 20 (4)

Totalt 71 (100) 121 (100) 33 (100) 118 (100) 85 (100) 45 (100) 473 (100)

Tabell 31. Tredje linjens forsta cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 2 (12) 2 (14) 0 (0) 3 (14) 1 (7) 0 (0) 8 (10)

Cyklofosfamid/Doxorubicin 0 (0) 3 (21) 0 (0) 1 (5) 0 (0) 2 (14) 6 (7)

Cyklofosfamid/Vinkristin 0 (0) 0 (0) 1 (25) 4 (18) 3 (21) 0 (0) 8 (10)



Topotekan 7 (44) 4 (29) 0 (0) 6 (27) 4 (29) 9 (64) 30 (36)

Uppgift saknas 0 (0) 0 (0) 1 (25) 4 (18) 0 (0) 1 (7) 6 (7)

Ovriga 2 (12) 5 (36) 1 (25) 2 (9) 3 (21) 1 (7) 14 (17)

Totalt 16 (100) 14 (100) 4 (100) 22 (100) 14 (100) 14 (100) 84 (100)

Tabell 32. Forskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje

preparat i forsta, andra eller tredje linjen.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Bevacizumab 10 (2) 33 (7) 15 (9) 3 (1) 2 (1) 16 (8) 79 (4)

Ej Bevacizumab 404 (98) 414 (93) 145 (91) 340 (99) 373 (99) 175 (92) 1851 (96)

Totalt 414 (100) 447 (100) 160 (100) 343 (100) 375 (100) 191 (100) 1930 (100)

Tabell 33. Forskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Gefitinib 1 (0) 9 (2) 4 (2) 11 (3) 8 (2) 3 (2) 36 (2)

Ej Gefitinib 413 (100) 438 (98) 156 (98) 332 (97) 367 (98) 188 (98) 1894 (98)

Totalt 414 (100) 447 (100) 160 (100) 343 (100) 375 (100) 191 (100) 1930 (100)

47


Tabell 34. Forskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Erlotinib 28 (7) 72 (16) 40 (25) 40 (12) 43 (11) 27 (14) 250 (13)

Ej Erlotinib 386 (93) 375 (84) 120 (75) 303 (88) 332 (89) 164 (86) 1680 (87)

Totalt 414 (100) 447 (100) 160 (100) 343 (100) 375 (100) 191 (100) 1930 (100)


3.4 Behandling

3.4.8 Ingen planerad aktiv tumorbehand-

ling

Andelen patienter i performance status 0-2

dar ingen aktiv behandling planerades har

minskat under tiden 2002-2012. Det kan finnas

manga orsaker till detta, t ex att fler har fatt

palliativ stralbehandling och att fler har fatt

behandling med nya biologiska lakemedel.

Övriga



Lasarettet i Ystad




Östersunds sjukhus







RIKET

Visby lasarett






Västerviks sjukhus


Sunderby sjukhus

Mälarsjukhuset


Sjukhuset i Gävle




Falu lasarett


Höglandssjukhuset


Procent

0 20 40 60 80 100

13

142

69

60

94

191

68

64

241

102

44

104

531

401

4076

38

101

81

103

150

111

25

123

99

99

184

156

97

107

108

140

203

19

8

Antal fall

Figur 43. Andel patienter med stadium IV och WHO per-

formance status 0-2 som inte planerats for na-

gon tumorbehandling, per sjukhus, 2012-2014.



lasarett, Sjukhuset i Hudiksvall) har grupperats till ”Ovriga”.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Ant

al fa

ll

Figur 44. Antal patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som inte planerats for

nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-

2014.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Diagnosår

0

2

4

6

8

10

Pro

cent

Figur 45. Andel patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som inte planerats for

nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-

2014.

Tabell 35. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per aldersgrupp och typ av lungcancer,

2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Alder vid diagnos

<40 1 (1) 137 0 (0) 17 1 (0) 253

40-49 24 (3) 856 3 (2) 139 28 (3) 1098

50-59 227 (5) 4311 27 (3) 814 277 (5) 5360

60-69 807 (7) 11351 124 (6) 2091 1035 (7) 14015

70-79 1650 (14) 11451 163 (8) 2044 2105 (15) 14277

80-89 1576 (35) 4474 143 (21) 683 2174 (37) 5834

90+ 130 (70) 187 5 (33) 15 194 (70) 278

Totalt 4415 (13) 32767 465 (8) 5803 5814 (14) 41115

49


Tabell 36. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling WHO 0-2, per aldersgrupp och typ av

lungcancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Alder vid diagnos

<40 0 (0) 130 0 (0) 17 0 (0) 244

40-49 9 (1) 775 1 (1) 124 11 (1) 999

50-59 58 (2) 3843 6 (1) 696 71 (1) 4742

60-69 182 (2) 9902 17 (1) 1680 219 (2) 12027

70-79 420 (5) 9181 21 (1) 1471 494 (4) 11124

80-89 516 (17) 3026 20 (5) 422 660 (18) 3753

90+ 44 (48) 92 2 (29) 7 65 (50) 131

Totalt 1229 (5) 26949 67 (2) 4417 1520 (5) 33020


3.4 Behandling

Tabell 37. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per WHO performance status och typ av

lungcancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

WHO performance status

WHO 0 81 (1) 7022 9 (1) 756 106 (1) 8421

WHO 1 362 (3) 12809 16 (1) 2036 442 (3) 15445

WHO 2 786 (11) 7118 42 (3) 1625 972 (11) 9154

WHO 3 1889 (48) 3966 151 (16) 973 2405 (44) 5433

WHO 4 1165 (82) 1414 237 (68) 346 1714 (82) 2100

Uppgift saknas 132 (30) 438 10 (15) 67 175 (31) 562

Totalt 4415 (13) 32767 465 (8) 5803 5814 (14) 41115

Tabell 38. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2014.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Stadium vid diagnos

IA 51 (2) 3275 0 (0) 89 86 (2) 4135

IB 167 (6) 2742 2 (2) 100 227 (7) 3134

IIA 8 (1) 640 0 (0) 42 12 (2) 735

IIB 80 (6) 1250 4 (5) 80 95 (7) 1401

IIIA 168 (6) 2860 6 (1) 462 217 (6) 3426

IIIB 723 (14) 5264 42 (3) 1262 892 (13) 6726

IV 3071 (19) 16277 404 (11) 3664 4064 (19) 20904

Uppgift saknas 147 (32) 459 7 (7) 104 221 (34) 654

Totalt 4415 (13) 32767 465 (8) 5803 5814 (14) 41115

51


3.5 Vantetider

Enligt rekommendationer utarbetade av

Svenska Lungcancerstudiegruppen ska foljan-

de galla for 80 % av patienterna: Fran det att

remiss ankommit ska det forsta lakarbesoket

pa lungklinik ske inom 7 dagar. Fran forsta

besok till behandlingsbeslut ska det ga mind-

re an 21 dagar, och inom mindre an 10 da-

gar fran besoket ska en CT-undersokning (da-

tortomografi) vara utford. Detta innebar att

for 80 % av patienterna ska det ta hogst 28 da-

gar fran det att remissen anlant till dess att

behandlingsbeslut har fattats. Tiden fran be-

handlingsbeslut till behandlingsstart ska vara

hogst 10 dagar. Ur Nationella lungcancerre-

gistret kan vi idag inte fa fram alla dessa upp-

gifter, men val uppgifter om tiden fran det att

remissen ankom till kliniken till diagnosdatum

samt tills dess att beslut fattats om behand-

ling. Mediantiden fran det att remissen ankom

tills dess att beslut fattats om behandling var

30 dagar ar 2010-2012. Om denna tid bryts

ned i mindre delar visar det sig att tiden fran

remiss till provtagningsdatum ar langre an ti-

den fran provtagningsdatum till behandlings-

beslut.

3.6 Tid fran remissankomst till beslut om

behandling

I rekommendationerna fran Svenska Lungcan-

cerstudiegruppen ska denna tid vara hogst 28

dagar for 80 % av patienterna. Nationellt ar

denna tid ar 2010-2012 hela 60 dagar. Me-

diantiden fran remiss till behandlingsbeslut

for samtliga patienter var 30 dagar, och det

fanns stora skillnader mellan de olika sjuk-

husen; mediantiden varierade fran 13.5 dagar

till 62 dagar (Figur 49). Mellan ar 2002 och

2012 har det inte skett nagon tidsmassig for-

battring (Figur 47). Man maste dock komma

ihag att det under denna tidsperiod har in-

forts flera nya diagnostiska metoder som har

forbattrat utredningen och gett ett battre un-

derlag for behandlingsbeslut. Detta har dock

medfort att utredningarna idag ar mer kom-

plicerade och tar langre tid vilket gor att en

oforandrad tidsatgang innan behandlingsbe-

slut kan fattas i sjalva verket maste innebara

att processen for ovrigt har effektiviserats.

For smacellig lungcancer ar utredningstiden

snabbare och har finns det flera lan som

uppnar rekommendationen pa 28 dagar for

80 % av patienterna (Figur 50). Det finns

ocksa skillnader mellan de tidiga tumorerna,

dar behandlingen vanligtvis ar kurativ ki-

rurgi, och de mer avancerade tumorerna dar

behandlingen antingen ar kurativt syftande

kombinationsbehandling med cytostatika och

stralbehandling eller palliativ cytostatikabe-

handling. Behandlingsbeslut fattas tidigare

vid de mer avancerade tumorerna. Detta be-

ror med mycket stor sakerhet pa att miss-

tankta tumorforandringar ibland kan foljas

och kontrolleras med rontgen under lang tid

innan diagnosen kan sakerstallas (Figur 51).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

46.8%

Figur 46. Antal dagar mellan ankomst av remiss och be-

handlingsbeslut, 2012-2014. Figuren visar for

givet antal dagar efter ankomst av remiss den

kumulativa andelen fall dar behandlingsbeslut

har tagits.


3.6 Tid fran remissankomst till beslut om behandling

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2010−20142002−2009

Figur 47. Antal dagar mellan ankomst av remiss och

behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 2002-

2014. Figuren visar for givet antal dagar efter

ankomst av remiss den kumulativa andelen fall

dar behandlingsbeslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)






dar behandlingsbeslut har tagits.

0 20 40 60 80 100

Median samt 20:e och 80:e percentilen (dagar)

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Höglandssjukhuset








Visby lasarett

Lasarettet i Ystad





Mälarsjukhuset


RIKET

Sunderby sjukhus

Sjukhuset i Gävle


Danderyds sjukhus







Östersunds sjukhus

Västerviks sjukhus






Sjukhuset i Torsby

Lycksele lasarett

Falu lasarett

Övriga

Sjukhuset i Arvika

50

233

696

159

343

605

304

181

74

147

1273

283

509

940

260

114

10369

245

340

260

6

172

43

310

350

254

265

134

61

256

290

406

8

435

5

5

334

14

5

55.5

45

41

39

37

36

36

35

33

33

33

32

32

32

31

31

30

29

29

29

29

29

29

28

28

27

27

26.5

26

24

24

23.5

23

21

19

18

16

11.5

11


handlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Sodersjukhuset, Karlskoga lasarett,

Nykopings lasarett, Sjukhuset i Bollnas, Varnamo sjukhus, Blekingesjukhuset -

Karlshamn, Kungalvs sjukhus, Gallivare sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

53


0 20 40 60 80 100


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall(NSCLC)

Median(NSCLC)

Höglandssjukhuset








Lasarettet i Ystad

Visby lasarett



Mälarsjukhuset

RIKET


Sjukhuset i Gävle






Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus





Västerviks sjukhus


Övriga



Falu lasarett

41

195

558

268

145

133

498

225

107

59

232

412

216

8269

1017

250

92

206

749

126

249

196

293

108

303

219

234

34

48

224

28

216

328

260

61

52

44

43

43

42

38

38

38

37

36

36

35

34

34

33

33

33

33

32.5

32

32

30

29.5

29

28

28

28

27

27

25.5

25

23

20

SCLCNSCLC


handlingsbeslut, per sjukhus och typ av lung-

cancer, 2012-2014.



lasarett, Nykopings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Varnamo sjukhus)

har grupperats till ”Ovriga”.

0 20 60 100 140


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall(IA−IIB)

Median(IA−IIB)

Höglandssjukhuset


Visby lasarett



Västerviks sjukhus




Mälarsjukhuset





RIKET


Sunderby sjukhus

Övriga

Östersunds sjukhus






Sjukhuset i Gävle


Lasarettet i Ystad





Falu lasarett



10

47

12

73

33

9

52

71

198

61

371

66

53

62

2657

188

58

7

28

59

81

46

159

262

64

30

34

65

61

142

20

68

59

108

93

91

75

72

72

71

60

58

58

55

53

52

51

51

48

48

47.5

47

47

46

45

45

44

44

43

41.5

41.5

40

38

38

37.5

35

34

34

IIIA−IVIA−IIB


handlingsbeslut, per sjukhus och stadium vid

diagnos, 2012-2014.


Danderyds sjukhus, Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Kungalvs sjukhus, Lindesbergs

lasarett, Lycksele lasarett, Nykopings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby,

Sodersjukhuset, Varnamo sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



3.6.1 Tid fran remissankomst till forsta

lakarbesok

Detta avser tiden fran det att remissen an-

lander till utredande klinik till tiden for det

forsta mottagningsbesoket. Det ar en tid som

klinikerna styr over helt och hallet och som

till stor del beror pa hur remisshanteringen

ar organiserad. Det ar ocksa en tid som bor

kunna forkortas utan att extra resurser till-

fors kliniken, det ar mer en fraga om att se

over rutinerna. Analysen visar att det for 20

% av patienterna i landet som helhet tar strax

over tva veckor fran remissankomst till nybe-

sok, och pa flera enheter ar vantetiden annu

langre. Givetvis kan de skillnader som finns

mellan olika sjukhus bero pa olika rutiner, t

ex om patienterna ska ha genomgatt olika un-

dersokningar innan nybesoket. Men aven om

man tar hansyn till detta bor denna ledtid ses

over.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)


forsta lakarbesok, 2012-2014. Figuren visar for

givet antal dagar efter ankomst av remiss den

kumulativa andelen fall dar forsta lakarbesok

har skett.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2010−20142002−2009


forsta lakarbesok, per diagnosperiod, 2002-



dar forsta lakarbesok har skett.

55


0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



forsta lakarbesok, per diagnosperiod, 2012-



dar forsta lakarbesok har skett.

0 20 40


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median


Höglandssjukhuset


Sjukhuset i Gävle


Mälarsjukhuset




RIKET


Sunderby sjukhus
















Falu lasarett

Östersunds sjukhus

Visby lasarett


Lasarettet i Ystad

Västerviks sjukhus

Danderyds sjukhus

Övriga

Södersjukhuset

Sjukhuset i Torsby

Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett


615

57

946

339

1277

265

529

720

242

10643

307

264

260

282

264

317

190

173

360

177

290

412

266

306

45

350

441

335

137

76

119

160

64

8

17

5

7

6

6

9

13

13

12

11

11

10

9

8

8

7

7

7

7

7

6.5

6

6

6

6

6

5

5

4

4

4

3.5

3

3

2

2

2

2

1

1

0

0

0

0

0

0


forsta lakarbesok, per sjukhus, 2012-2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Karlskoga lasarett, Nykopings

lasarett, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Varnamo sjukhus, Blekingesjukhuset

- Karlshamn, Kungalvs sjukhus, Gallivare sjukhus, Solleftea sjukhus) har grupperats till

”Ovriga”.



3.6.2 Tid fran remissankomst till morfolo-

gisk diagnos

Denna tid innefattar saval vantetiden till fors-

ta mottagningsbesok som den utredning som

ska sakerstalla den morfologiska diagnosen.

Den innefattar saledes aven de resurser som

patologerna har. Det finns i vart land en gene-

rell brist pa patologresurser och det kan dar-

for orsaka en stor del av denna ledtid. For

80 % av patienterna ar vantetiden hogst 42

dagar, men 20 % far alltsa vanta annu langre.

Aven for denna ledtid, som ar en delmangd av

tiden fran remissankomst till behandlingsbe-

slut, finns lansvisa skillnader, skillnader mel-

lan typ av tumor och skillnad i handlaggnings-

tider for lokaliserad sjukdom och avancerad

sjukdom.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)


morfologisk diagnos, 2012-2014. Figuren visar

for givet antal dagar efter ankomst av remiss

den kumulativa andelen fall dar morfologisk di-

agnos har stallts.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2010−20142002−2009


morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 2002-



dar morfologisk diagnos har stallts.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 2012-



dar morfologisk diagnos har stallts.

0 20 40 60 80


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Höglandssjukhuset




Mälarsjukhuset







Sjukhuset i Gävle


RIKET

Visby lasarett









Lasarettet i Ystad


Västerviks sjukhus

Sjukhuset i Torsby

Sunderby sjukhus


Danderyds sjukhus





Östersunds sjukhus

Falu lasarett

Övriga

Lycksele lasarett

56

902

583

275

260

277

276

314

695

242

1226

321

334

10133

75

44

376

164

498

184

109

172

255

143

269

64

5

262

259

7

9

347

255

388

135

326

20

6

24

22

21

21

21

21

20

20

20

20

20

19

19

17

17

17

17

16.5

16

16

16

15

14

14

14

13

13

12

12

12

11

11

10

10

8

8

6

4.5


morfologisk diagnos, per sjukhus, 2012-2014.


Nykopings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Hudiksvall, Varnamo sjukhus,

Blekingesjukhuset - Karlshamn, Kungalvs sjukhus, Gallivare sjukhus, Solleftea sjukhus)

har grupperats till ”Ovriga”.

57


3.6.3 Tid fran morfologisk diagnos till be-

handlingsbeslut

I denna tid innefattas bland annat hur be-

handlingsbeslut administreras, hur ofta multi-

disciplinar rond halls eller om kompletterande

undersokningar, t ex PET/CT, behover ge-

nomforas. Har foreligger ocksa lansvisa skill-

nader, aven om de inte ar sa uttalade.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

Figur 60. Antal dagar mellan morfologisk diagnos och

behandlingsbeslut, 2012-2014. Figuren visar

for givet antal dagar efter morfologisk diagnos

den kumulativa andelen fall dar behandlings-

beslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2010−20142002−2009



2014. Figuren visar for givet antal dagar ef-

ter morfologisk diagnos den kumulativa ande-

len fall dar behandlingsbeslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)




2014. Figuren visar for givet antal dagar ef-

ter morfologisk diagnos den kumulativa ande-

len fall dar behandlingsbeslut har tagits.

0 20 40 60 80


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Höglandssjukhuset


Danderyds sjukhus



Östersunds sjukhus


Sunderby sjukhus


Lycksele lasarett

Lasarettet i Ystad



Västerviks sjukhus




RIKET

Visby lasarett






Mälarsjukhuset



Sjukhuset i Gävle


Övriga





Falu lasarett



51

234

6

673

160

132

273

247

175

5

131

327

339

61

574

482

248

9882

73

245

255

1206

258

270

254

108

384

324

42

19

879

374

8

159

325

308

273

21

17

17

16

16

15

14

14

14

14

14

13

13

12

12

12

12

10

10

10

10

10

10

9

9

9

9

8.5

8.5

8

8

8

7

7

6

5

5


behandlingsbeslut, per sjukhus, 2012-2014.


Nykopings lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Varnamo sjukhus,

Blekingesjukhuset - Karlshamn, Gallivare sjukhus, Pitea alvdals sjukhus) har grupperats

till ”Ovriga”.



3.6.4 Tid fran behandlingsbeslut till forsta

behandling

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

Figur 64. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och fors-

ta behandling, 2012-2014.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

MänKvinnor


ta behandling, uppdelat pa man och kvinnor,

2012-2014.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



ta behandling, per diagnosperiod, 2012-2014.

0 20 40


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median







Mälarsjukhuset



Övriga

Västerviks sjukhus

Höglandssjukhuset


RIKET


Sjukhuset i Gävle










Visby lasarett


Sunderby sjukhus


Lasarettet i Ystad


Östersunds sjukhus


Falu lasarett

147

84

690

1032

563

200

195

568

270

17

45

44

255

8217

442

280

218

143

216

128

137

234

31

220

348

60

262

223

195

111

300

110

169

280

24

22

21

20

19

19

19

16

16

15

15

15

14

13

13

13

13

13

12

12

12

11

11

10

9

8

8

8

8

8

7.5

7

7

7


ta behandling, per sjukhus, 2012-2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus, Karlskoga

lasarett, Lindesbergs lasarett, Nykopings lasarett, Blekingesjukhuset - Karlshamn,

Gallivare sjukhus, Lycksele lasarett, Pitea alvdals sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

KirurgiKurativt syftande radioterapiRadioterapiKemoterapi/systemterapiAnnan tumörbehandlingRadioterapi mot fjärrmetastas


ta behandling, uppdelat pa typ av forsta be-

handling, 2012-2014.

59


3.7 Uppfoljningsdata overlevnad

Kvinnor har battre overlevnad an man,

detta trots att de har en nagot storre andel

tumorer som klassificeras i stadium IV nar

diagnosen stalls. Vid en jamforelse mellan

icke-smacellig och smacellig lungcancer har

den icke-smacelliga typen en battre overlev-

nad (Figur 75). Detta beror troligen framfor

allt pa att den formen har en lagre andel pa-

tienter i stadium IV vid diagnos och en hogre

andel patienter i de tidiga stadierna. Det ar

dock ingen vasentlig skillnad i overlevnad om

man jamfor stadium for stadium i stadium

III och IV, dvs de stadier som omfattar cir-

ka 80 % av patienterna. (Figur 77 och 78).

I de tidiga stadierna, stadium I och II, finns

det dock en skillnad som troligtvis beror pa

att patienter med icke-smacellig lungcancer

genomgar operation (Figur 76). Om man ser

till rokvanor sa har aldrig-rokarna en nagot

battre prognos (Figur 83 84). Att skillnaden

inte ar storre kan mojligen bero pa att aldrig-

rokarna ar proportionellt sett vanligare i de

allra hogsta aldrarna.

Figur 85 visar att lungcancersjukdomens sta-

dium nar diagnosen stalls har stor betydelse

for patienternas overlevnad. Stadium IIA in-

kluderar sa pass fa patienter (1 % av total-

materialet) att dessa siffror blir mer osakra.

En annan stark prognosfaktor ar performance

status (Figur 86). Men den ar ocksa starkt

kopplad till stadium, eftersom det bland pati-

enter med hogre stadium finns en hogre andel

patienter med daligt performance status. Per-

formance status ar dock en viktig faktor att

beakta vid overlevnadsanalyser. I jamforelse

mellan olika regioner har vi valt att inkludera

patienter med WHO performance status 0-2,

dvs de som kan komma ifraga for behandling.

I de analyser som avser behandlingsintensitet

ser man att aktiv behandling leder till battre

resultat. Dock far man beakta att det kan

finnas andra bakomliggande orsaker an per-

formancestatus, t ex andra sjukdomar, som

gor att patienten inte kan komma ifraga for

aktiv behandling. Detta galler framfor allt

kirurgi vid de tidiga stadierna. Under senare

ar har dock precisionsstralbehandling intro-

ducerats, och det kan vara ett alternativ till

kirurgi for patienter med exempelvis dalig

lungfunktion. Detta kommer att studeras mer

ingaende i framtida rapporter. Det finns vis-

sa skillnader mellan regionerna. Aven om vi

har uteslutit de sjukaste patienterna kan det

finnas andra bakgrundsfaktorer, t ex alders-

sammansattning, som kan paverka utfallet

av dessa analyser. Overlevnad for samtliga

patienter med WHO performance status 0-2

ar nagot hogre diagnosperioden 2008-2012 i

jamforelse med 2002-2007 (Figur 79).

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

MänKvinnor

No. at risk

Män 16239 6028 3418 2263 1608 1187

Kvinnor 14470 6489 4054 2789 2036 1531

Figur 69. Overlevnad for patienter med NSCLC, per kon,

2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

MänKvinnor

No. at risk

Män 2749 754 271 157 106 81

Kvinnor 2709 916 404 226 158 118

Figur 70. Overlevnad for patienter med SCLC, per kon,

2002-2014.



0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Planerad kirurgiEj planerad kirurgi

No. at risk

Planerad... 4857 4354 3692 2970 2352 1853

Ej plane... 1826 1187 720 451 282 182

Figur 71. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium

IA-IIB och WHO performance status 0-2, per

planerad kirurgi, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Planerad kemoradioterapiEj planerad kemoradioterapi

No. at risk

Planerad... 1430 911 525 294 180 109

Ej plane... 2256 1052 529 276 179 111

Figur 72. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadi-

um IIIA-IIIB och WHO performance status 0-

2, per planerad kemoradioterapi, 2007-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Planerad cytostatikabehandlingEj planerad cytostatikabehandling

No. at risk

Planerad... 11155 3394 1117 489 240 138

Ej plane... 2136 424 185 98 53 39

Figur 73. Overlevnad for patienter med stadium IV och

WHO performance status 0-2, per planerad cy-

tostatikabehandling, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Ingen planerad tumörbehandlingPlanerad aktiv tumörbehandling

No. at risk

Ingen pl... 821 153 57 22 8 5

Planerad... 12483 3670 1248 566 286 173


WHO performance status 0-2, per ingen aktiv

tumorbehandling, 2002-2014.

61


0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0Ö

verle

vnad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 30709 12517 7472 5052 3644 2718

SCLC 5458 1670 675 383 264 199

Figur 75. Overlevnad per typ av lungcancer, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 7183 5707 4519 3497 2690 2078

SCLC 293 203 120 81 62 46

Figur 76. Overlevnad for patienter med stadium IA-IIB,

per typ av lungcancer, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 8063 3400 1732 1009 672 470

SCLC 1638 781 378 215 152 117

Figur 77. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-

IIIB, per typ av lungcancer, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 14896 3257 1140 497 241 138

SCLC 3404 649 160 77 44 31

Figur 78. Overlevnad for patienter med stadium IV, per

typ av lungcancer, 2002-2014.



0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2014

No. at risk

2002−2006 11327 5287 3082 2359 1977 1719

2007−2014 18593 9526 5788 3709 2456 1609

Figur 79. Overlevnad for patienter med WHO perfor-

mance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2014

No. at risk

2002−2006 6121 2630 1445 1086 892 769

2007−2014 9181 4341 2495 1560 1009 647

Figur 80. Overlevnad for man med WHO performance

status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2014

No. at risk

2002−2006 5206 2657 1637 1273 1085 950

2007−2014 9412 5185 3293 2149 1447 962

Figur 81. Overlevnad for kvinnor med WHO performan-

ce status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2014

No. at risk

2002−2006 8195 2833 1152 700 494 394

2007−2014 13376 5139 2277 1125 637 377

Figur 82. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IV

och WHO performance status 0-2, per dia-

gnosperiod, 2002-2014.

63


0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0Ö

verle

vnad


No. at risk

Rökare 13781 5440 3302 2315 1718 1293

F.d. rök... 12847 5312 3095 2049 1450 1071

Aldrig r... 3394 1567 953 604 407 299

Figur 83. Overlevnad for patienter med NSCLC, per rok-

ningsstatus vid diagnos, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at risk

Rökare 3326 1071 427 243 162 124

F.d. rök... 1869 526 213 117 87 68

Aldrig r... 147 49 28 18 10 3

Figur 84. Overlevnad for patienter med SCLC, per rok-

ningsstatus vid diagnos, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at riskIA 3658 3330 2880 2326 1830 1423IB 3002 2278 1739 1354 1095 894IIA 623 491 357 229 139 67IIB 1344 813 524 378 263 193IIIA 3271 1755 975 578 376 255IIIB 6847 2554 1205 699 486 355IV 19275 4050 1365 613 308 186

Figur 85. Overlevnad per stadium vid diagnos, 2002-

2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

WHO 0WHO 1WHO 2WHO 3WHO 4

No. at risk

WHO 0 7322 5482 3905 2910 2240 1742

WHO 1 14060 7253 4116 2691 1909 1407

WHO 2 8538 2078 849 467 284 179

WHO 3 5291 429 149 79 42 25

WHO 4 2099 51 16 10 8 6

Figur 86. Overlevnad per WHO performance status,

2002-2014.



0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at riskStockhol... 7914 3343 2086 1461 1065 805

Uppsala−... 8583 3281 1848 1241 894 662

Sydöstra 4016 1687 1020 701 521 383

Södra 8095 3262 1934 1315 963 739

Västra 6967 2653 1525 1016 732 561

Norra 3276 1274 754 522 384 272

Figur 87. Overlevnad per sjukvardsregion, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 906 812 682 551 431 336

Sydöstra 593 533 452 369 294 223

Södra 1103 973 818 649 515 406

Västra 816 723 605 479 382 307

Norra 429 389 333 264 208 163

Figur 88. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadi-

um IA-IIB och WHO performance status 0-2

som planerats for kirurgi, per sjukvardsregion,

2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 1996 998 486 273 186 126

Sydöstra 858 448 229 128 89 67

Södra 1747 878 423 241 162 122

Västra 1409 737 385 229 151 107

Norra 617 287 151 90 64 38

Figur 89. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB

och WHO performance status 0-2, per sjuk-

vardsregion, 2002-2014.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 2795 770 252 120 66 44

Sydöstra 1274 384 131 53 26 17

Södra 2781 785 290 134 66 42

Västra 2456 706 220 87 39 23

Norra 1168 316 103 50 24 9


WHO performance status 0-2, per sjukvards-

region, 2002-2014.

65


3.8 Kvalitetsindikatorer

Övriga

Östersunds sjukhus


Västerviks sjukhus

Visby lasarett



Sunderby sjukhus



Mälarsjukhuset



Höglandssjukhuset


Falu lasarett

Danderyds sjukhus






RIKET



Lasarettet i Ystad



Sjukhuset i Gävle






Procent

0 5 10 15 20

8

53

95

18

19

103

81

77

29

119

73

81

93

18

160

110

6

112

59

343

77

67

3346

102

152

47

410

27

76

75

149

86

217

204

Antal fall

Figur 91. Andel patienter som deltagit i nagon form av

strukturerad behandlingsstudie, per sjukhus,

2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Lindesbergs lasarett, Lycksele lasarett,

Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnas, Sodersjukhuset) har grupperats till ”Ovriga”.

3.8.1 Multidisciplinar konferens

Detta ar en kvalitetsindikator som patientfor-

eningen lyfter fram. Har ser vi stora skillnader

mellan de olika sjukhusen (Figur 92). Kunska-

pen om hur denna variabel korrelerar till me-

dicinska resultat ar dock liten nar det galler

lungcancer. Tidigare ar har vi jamfort lans-

vis ettarsoverlevnad med frekvensen multidi-

sciplinar konferens och da snarast funnit en

negativ korrelation. For denna variabel ar det

darfor viktigt att vi studerar vilka patient-

grupper som det ar viktigt att vi diskuterar

multidisciplinart. Ur kvalitetssynpunkt ar det

kanske inte sa meningsfullt att diskutera i ov-

rigt friska patienter med stadium IA-tumor pa

sadana konferenser. Det ar kanske battre att

konferenstid anvands till att ingaende disku-

tera alternativ for stadium IIA-patienter med

omfattande komorbiditet, dvs de som aven

har andra komplicerande sjukdomar som for-

svarar valet av behandling.

Övriga





Östersunds sjukhus

Lasarettet i Ystad




Visby lasarett


Sunderby sjukhus





Falu lasarett


RIKET


Västerviks sjukhus




Mälarsjukhuset



Höglandssjukhuset

Sjukhuset i Gävle




Danderyds sjukhus

Procent

0 20 40 60 80 100

9

67

93

82

152

52

47

120

29

27

19

59

77

75

81

112

218

110

160

3351

95

18

149

77

204

73

344

103

19

76

86

410

102

6

Antal fall

Figur 92. Andel patienter som tagits upp pa multidisci-

plinar konferens infor behandlingsbeslut, per

sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Kungalvs sjukhus, Lindesbergs

lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnas, Sodersjukhuset) har




3.8.2 Diagnos bekraftad med PAD/Cytologi

Har ser vi relativt stor samstammighet inom

landet med resultat over 90 % (Figur 93). De

sjukhus som nar upp till 100 % har troligen en

underrapportering av kliniskt diagnostiserade

lungcancrar. Malnivan for denna kvalitetsin-

dikator bor vara 90-95 %.

Övriga

Södersjukhuset


Lasarettet i Ystad


Danderyds sjukhus





Sjukhuset i Gävle


Falu lasarett

Visby lasarett



RIKET







Östersunds sjukhus

Mälarsjukhuset





Västerviks sjukhus

Sunderby sjukhus



Höglandssjukhuset


Procent

0 20 40 60 80 100

9

5

163

52

115

9

152

81

125

28

77

417

110

19

59

356

3466

223

211

95

80

30

105

53

75

77

108

158

99

19

85

76

85

19

91

Antal fall

Figur 93. Andel patienter vars diagnos har bekraftats

med cytologi/PAD, per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Kungalvs sjukhus, Lindesbergs

lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnas) har grupperats till

”Ovriga”.

3.8.3 PET/CT infor planerad start av ku-

rativt syftande terapi

PET/CT, dvs undersokning med positrone-

missionstomografi i kombination med datorto-

mografi, ar en viktig undersokning for att for-

battra mojligheterna till saval korrekt diagnos

som stadieindelning. Metoden ar ocksa an-

vandbar for att underlatta behandlingsplane-

ringen vid kurativt syftande stralbehandling.

Har ser vi stora skillnader inom landet, vil-

ket kan forklaras av att tillgangligheten va-

rierar mellan olika sjukhus (Figur 94). Meto-

den innebar dock en sadan kvalitetsforbatt-

ring vid beslut om behandling att den alltid

bor genomforas infor beslut om kurativt syf-

tande behandling. Undantaget ar stadium IA-

tumorer dar behovet av detta beslutsstod inte

ar lika stort.




Sunderby sjukhus



Övriga


RIKET



Östersunds sjukhus





Sjukhuset i Gävle



Mälarsjukhuset






Falu lasarett



Procent

0 20 40 60 80 100

12

26

8

20

12

42

16

74

533

68

39

12

13

13

10

6

10

40

18

12

7

15

9

15

12

9

6

9

Antal fall

Figur 94. Andel patienter med NSCLC och stadium IB-

IIIB som genomgick PET-CT infor planerad

kurativt syftande behandling (kirurgi eller pri-

mar kemoradioterapi), per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus,

Hoglandssjukhuset, Lasarettet i Ystad, Lasarettet Trelleborg, Visby lasarett, Vasterviks


67


3.8.4 Planerad kirurgi

Kirurgi ar den rekommenderade behandlingen

vid lokaliserad sjukdom. I figur 95 har vi in-

kluderat de patienter som skulle kunna kom-

ma ifraga for kirurgi, dvs patienter med tu-

morstadium I-II och performance status 0-2.

Det finns dock patienter som pa grund av att

de aven har andra sjukdomar eller nedsatta

funktioner inte kan genomga ett kirurgiskt in-

grepp. For dessa patienter kan kurativt syf-

tande stereotaktisk stralbehandling vara ett

mycket tilltalande alternativ. Det skulle dar-

for kunna vara mer rattvisande att har redo-

visa summan av de som planeras for kirurgi

och de som planeras for stereotaktisk stralbe-

handling (eller annu hellre de som ocksa far

sadan behandling genomford). Malnivan bor

vara 95 %, och detta blir darfor en viktig kva-

litetsindikator att studera de narmaste aren.






Övriga

Falu lasarett





Östersunds sjukhus

Mälarsjukhuset

Sunderby sjukhus



RIKET







Sjukhuset i Gävle




Lasarettet i Ystad


Procent

0 20 40 60 80 100

19

25

11

8

39

14

16

12

19

46

33

14

21

21

14

65

735

23

8

8

18

91

80

14

15

19

47

5

30

Antal fall




rats for kurativt syftande kirurgi eller stereo-

taktisk stralbehandling, per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus,

Hoglandssjukhuset, Lasarettet Trelleborg, Lindesbergs lasarett, Visby lasarett, Vasterviks


3.8.5 Planerad palliativ thorakal stralbe-

handling

Vid spridd sjukdom, och ibland aven vid loko-

regionalt avancerad sjukdom, ar det ofta an-

gelaget att som forsta atgard se till att lindra

de lokala symtom som tumoren ger upphov

till. Det kan exempelvis vara smartande me-

tastaser eller upphostning av blod. Palliativ

thorakal stralbehandling valjs som primarbe-

handling i varierande utstrackning, vilket kan

ha olika orsaker. Det finns anledning att mer

ingaende analysera orsakerna till denna varia-

tion, men nuvarande registerutformning tilla-

ter tyvarr ingen narmare analys av lokala eller

regionala skillnader i detta avseende. Det ar

rimligt att anta att en del patienter bor pla-

neras for denna behandling primart, men an-

delen bor inte heller vara for stor for da kan

det betyda att man har en alltfor uppgiven

installning till behandling. Det viktiga maste

dessutom vara att man ger palliativ stralbe-

handling vid korrekt tidpunkt under patien-

tens sjukdomstid, inte att det ar en behand-

ling som ar primarplanerad.

Övriga


Falu lasarett




Sjukhuset i Gävle



Höglandssjukhuset








RIKET

Lasarettet i Ystad


Västerviks sjukhus

Mälarsjukhuset





Visby lasarett


Sunderby sjukhus

Östersunds sjukhus




Procent

0 20 40 60 80 100

3

29

59

165

38

195

42

58

45

9

65

72

13

13

50

37

48

1546

26

35

5

30

61

42

40

40

7

35

35

25

53

86

85

Antal fall

Figur 96. Andel patienter med stadium IIIB-IV och


for torakal stralbehandling i palliativt syfte, per

sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus) har grupperats

till ”Ovriga”.



3.8.6 Planerad palliativ cytostatikabe-

handling

For patienter i stadium IV ar det idag klart

visat att palliativ cytostatikabehandling saval

forlanger overlevnad som forbattrar livskvali-

teten. Det ar framfor allt det senare som ar

orsaken till att denna behandling erbjuds pa-

tienter med avancerad lungcancer.

Västerviks sjukhus











RIKET



Sunderby sjukhus



Falu lasarett

Lasarettet i Ystad




Sjukhuset i Gävle




Mälarsjukhuset



Östersunds sjukhus

Övriga

Visby lasarett

Höglandssjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

5

65

85

35

165

37

195

86

50

40

35

1546

40

48

35

72

42

59

26

61

45

29

42

58

13

13

30

53

38

25

3

7

9

Antal fall

Figur 97. Andel patienter med stadium IIIB-IV och


for cytostatikabehandling i palliativt syfte, per

sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Danderyds sjukhus) har grupperats

till ”Ovriga”.

3.8.7 Vantetid fran remiss till behand-

lingsbeslut

I rekommendationerna fran Svenska Lungcan-

cerstudiegruppen ska denna tid vara hogst 28

dagar for 80 % av patienterna. Nationellt var

denna vantetid 58 dagar for diagnosar 2012.

Medianvantetiden for alla patienter var 29 da-

gar, och aven har fanns stora skillnader mel-

lan de olika sjukhusen (Figur 98). Det finns

dock inte nagon korrelation mellan vantetid

och ettarsoverlevnad. Av inte minst psyko-

logiska skal maste det anda vara angelaget

att halla utredningstiden kort, atminstone sa

lange som det inte paverkar den medicinska

kvaliteten negativt.

0 20 40 60 80 100


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Höglandssjukhuset

Visby lasarett



Mälarsjukhuset



Lasarettet i Ystad









RIKET




Sunderby sjukhus

Östersunds sjukhus

Sjukhuset i Gävle

Danderyds sjukhus

Västerviks sjukhus








Falu lasarett

Övriga

18

19

81

218

73

67

81

47

59

29

120

410

343

204

95

77

3339

27

152

102

76

52

74

6

18

93

103

83

149

75

160

112

110

6

55.5

49

45

42.5

41

40

39

37

36

35

35

35

35

34.5

34

34

33

33

32.5

32

30

29.5

29.5

29

28.5

28

26

26

26

24

21

21

14.5

9.5


handlingsbeslut, per sjukhus, 2014.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Sodersjukhuset, Lindesbergs lasarett,

Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Bollnas, Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett) har


69

4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE

4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE4.1 Utvecklingspunkter

I svenska lungcancerregistret registreras

flera ledtider, dvs i sjukvardssammanhang de

olika vantetider som uppstar i samband med

att en patient diagnostiseras, utreds och be-

handlas. Enligt rekommendationer utarbeta-

de av Svenska Lungcancerstudiegruppen ska

det for 80 % av patienterna ta hogst 28 dagar

fran det att remissen anlant till dess att be-

handlingsbeslut har fattats. Detta mal uppnas

inte. Nationellt var denna tid ar 2002114 hela

60 dagar. Mediantiden, dvs tiden fran remis-

sankomst till nar halften av behandlingsbeslu-

ten tagits, var 30 dagar. Skillnaderna mellan

de olika sjukhusen i landet var stora; medi-

antiden varierade fran 13.5 dagar till 58 da-

gar. I och med satsningen pa standardisera-

de vardforlopp, som for lungcancers del ska

starta i april 2016, kommer det att bli ett

allt storre fokus pa ledtider. Det ar av stors-

ta vikt att detta omrade utvecklas. Mellan ar

2002 och 2014 har det inte skett nagon for-

battring av dessa ledtider. Man maste dock

komma ihag att det under denna tidsperiod

har inforts flera nya diagnostiska metoder som

har forbattrat utredningen och gett ett batt-

re underlag for behandlingsbeslut. Bland an-

nat har undersokning med PET/CT succes-

sivt okat, nagot som ar helt i linje med de

nationella riktlinjerna for lungcancer som for-

ordar denna undersokning infor alla behand-

lingar som syftar till att bota patienten. Det-

ta har dock medfort att utredningarna idag ar

mer komplicerade och tar langre tid, vilket gor

att en oforandrad tidsatgang innan behand-

lingsbeslut kan fattas i sjalva verket maste in-

nebara att processen har effektiviserats. Men

aven om effektiviseringar har gjorts sa ar van-

tetiderna for patienter med lungcancer idag

generellt sett for langa. Lungcancer kan di-

agnostiseras antingen med cellprov (cytologi)

eller med vavnadsprov (biopsi for histopatolo-

gisk undersokning). Tidigare var det viktigas-

te att kunna skilja mellan smacellig och icke-

smacellig lungcancer. Idag har behandlingen

blivit mer specifik och utredningens betydelse

har darfor okat. Dessutom har det tillkommit

flera nya molekylarbiologiska tester som kan

anvandas for att styra och individualisera be-

handlingen. Allt detta kan idag goras pa histo-

patologiskt material. Aven cytologiskt mate-

rial (cellprover) kan anvandas aven om det

kan vara mer komplicerat, och da blir dess-

utom provmangden mindre varfor det kan va-

ra svart att utfora alla tester. Av denna orsak

ar histopatologiskt material att foredra. For-

delningen mellan dessa olika provtagningsme-

toder skiljer sig mycket mellan olika sjukhus,

och dessa skillnader bor innebara att sjukhu-

sen ser over sina provtagningsrutiner. En kva-

litetsindikator som patientforeningen ser som

viktig ar om patienter diskuteras pa multi-

disciplinar konferens, dvs ett mote dar laka-

re fran flera olika specialiteter deltar. Har ser

vi stora skillnader mellan de olika sjukhusen.

Detta ar en faktor som behover lyftas fram

och studeras mer i detalj. Vad galler behand-

ling av lungcancer sager de nationella riktlin-

jerna att patienter med lungcancer i stadium

I-II och i gott allmantillstand (performance

status) bor erbjudas kurativt syftande kirur-

gi, dvs operation som syftar till att bota pati-

enten. Andelen patienter som genomgar detta

kommer aldrig att kunna bli 100 %, bland an-

nat pa grund av att manga aven har andra

sjukdomar (sa kallad komorbiditet) och ned-

satta funktioner. Skillnaderna mellan sjukhu-

sen nar det galler den andel av dessa patienter

som far kurativt syftande kirurgi kan till viss

del bero pa att en del patienter istallet erbjuds

kurativt syftande stereotaktisk stralbehand-

ling. Sadan behandling ges idag pa ett fatal

enheter, men detta kan anda inte helt forkla-

ra de skillnader som ses i registret. Utveck-

ling Mesotheliom, en tumor som utgar fran

lungsacken, ar en ovanlig tumorsjukdom som

diagnosticeras hos c:a 100 individer varje ar.

Mesotheliom och lungcancer utreds och be-

handlas pa samma enheter. Lungcancer vet

vi idag mycket om, men kunskapslaget kring

mesotheliom ar mindre utvecklat, mycket pa

grund av att det ar valdigt fa som diagnosti-

ceras per klinik och att inget register finns for

den sukdomen. Vi kommer darfor att infora

en speciell, sjalvstandig, modul i lungcancer-


4.2 Fokusomrade och mal for forbattringsarbete 2015-2016

registret dar mesotheliom ska registreras pa

samma satt som lungcancer. Denna modul ska

byggas upp under 2016 och kommer att kunna

ge en samlad bild over utredning och behand-

ling av mesotheliom.

4.2 Fokusomrade och mal for forbattringsarbete 2015-2016

Satsningen pa standardiserade vardfor-

lopp (SVF) kommer att innebara att ett myc-

ket starkt fokus kommer att ligga pa att for-

battra och forkorta vantetiderna for patienter-

na. For lungcancer kommer de standardisera-

de vardforloppen att borja galla i april 2016.

Har kan svenska lungcancerregistret spela en

mycket viktig roll for att utvardera denna

satsning. Den viktigaste tiden att mata ar ti-

den fran det att beslut om valgrundad miss-

tanke pa lungcancer tas, dvs da remiss skrivs

till utredande klinik, till behandlingen startar.

Under detta tidsforlopp finns det aven flera

deltider som ar tidssatta, t ex tid till nybesok

pa utredande klinik och tid fran provtagning

till diagnos finns tillganglig. De flesta av des-

sa tider registreras idag i svenska lungcancer-

registret, men en del datum behover tillforas

for att battre kunna analysera hur inforandet

av standardiserade vardforlopp fungerar och

for att kunna identifiera eventuella flaskhal-

sar i systemet. Under 2015 kommer nya va-

riabler som ar anpassade till standardiserade

vardforlopp att tas fram. Dessa kommer att

inforas i registret och borja registreras 1 ja-

nuari 2016. Detta arbete blir en viktig del i

det forbattringsarbete som ska komma pati-

enterna till godo. Ett annat viktigt fokusom-

rade for att forbattra for patienterna ar att

folja upp de skillnader som finns inom lan-

det da det galler grundlaggande delar inom

utredning och behandling. Detta galler bland

annat andel av patienterna som utreds med

PET/CT innan kurativt syftande behandling,

andel av patienterna som diskuteras pa multi-

disciplinar konferens innan beslut om behand-

ling tas tillsammans med patienten och ande-

len patienter som genomgar kurativt syftande

kirurgi.

71

Referenser

5 FORSKNING

Referenser[1] Berglund A, Holmberg L, Tishelman C, Wagenius G, Eaker S, Lambe M.: Social inequalities

in non-small cell lung cancer management and survival: a population-based study in central

Sweden. Thorax. 2010 Apr;65(4):327-33

[2] Myrdal G, Lamberg K, Lambe M, Stahle E, Wagenius G, Holmberg L.: Regional diffe-

rences in treatment and outcome in non-small cell lung cancer: a population-based study

(Sweden). Lung Cancer. 2009 Jan;63(1):16-22

[3] Walters S, Maringe C, Coleman MP, Peake MD, Butler J, Young N, Bergstrom S, Hanna

L, Jakobsen E, Kolbeck K, Sundstrøm S, Engholm G, Gavin A, Gjerstorff ML, Hatcher J,

Johannesen TB, Linklater KM, McGahan CE, Steward J, Tracey E, Turner D, Richards

MA, Rachet B; ICBP Module 1 Working Group: Lung cancer survival and stage at dia-

gnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden and the UK: a population-based

study, 2004-2007. Thorax. 2013 Jun;68(6):551-6

[4] Edlund K, et al : CD99 is a novel prognostic stromal marker in non-small cell lung cancer.

Int J Cancer. 2012 Nov 15;131(10):2264-73

[5] Botling J, Edlund K, Lohr M, Hellwig B, Holmberg L, Lambe M, Berglund A, Ekman

S, Bergqvist M, Ponten F, Konig A, Fernandes O, Karlsson M, Helenius G, Karlsson C,

Rahnenfuhrer J, Hengstler JG, Micke P.:Biomarker discovery in non-small cell lung cancer:

integrating gene expression profiling, meta-analysis, and tissue microarray validation. Clin

Cancer Res. 2013 Jan 1;19(1):194-204.

[6] Lamberg, K., Wagenius, G., Berglund, A.: Lungcancer i Uppsala/Orebroregionen

1995–2006. Hygiea (117), 68 (abstr 8), 2008

[7] Karimi, A., Lambe, M., Wagenius, G.: Lungcancer okar bland aldrig-rokare. Lakaresallska-

pets Riksstama 2010.

[8] Stephanie Mindus, Kenbugul Jatta, Goran Elmberger et al.: ALK-EML4-testing in non-

small cell lung cancer. Experiences from Karolinska University Hospital in Sweden. World

Lung Cancer Conference, Sidney, 2013

[9] Gunnar Hillerdal, Karl Kolbeck, Susan Kamareji et al.: Investigating suspected lung cancer:

fast track in Stockholm. World Lung Cancer Conference, Sidney, 2013.

[10] Bjorkestrand, H., Berglund, A., Wagenius, G.: Kirurgi vid smacellig lungcancer. Onkolo-

gidagarna, 2013


lung cancer · lung cancer Årsrapport från nationella lung cancerregistret (n lcr) 2014 201 5....

Documents