LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Ingrid Ylva och tornet i Bjälbo

Gustin, Ingrid

Published in:Troll, bröllop och jul. Ett urval östgötska traditioner

2012

Link to publication

Citation for published version (APA):Gustin, I. (2012). Ingrid Ylva och tornet i Bjälbo. I B. Johansson (Red.), Troll, bröllop och jul. Ett urval östgötskatraditioner (s. 47-54). Östergötlands museum, Linköping.

Total number of authors:1

General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

Det mäktiga kyrktornet i Bjälbo. Foto ÖLM 2007.

Inledning

Bjälboätten, denna omtalade släkt, från vilkensåväl Birger jarl som flera svenska kungar stam-made, har varit omskriven i olika sammanhangunder senare år, både litterära och mer faktabeto-nade så som i Jarlarnas sekel av Dick HarrisonMest kända för gemene man är nog Jan Guillousberättelser om den fiktive Arn Magnusson. I densista boken i Guillous trilogi berättas att Arn hadeen son, Magnus Månsköld. Därmed har Guillougjort Arn till stamfar för Bjälboätten. Det är intebara berättelserna om Arn som bidragit till att in-tresset ökat för denna uppåtsträvande magnats-läkt, utan också att nya vetenskapliga rönframkommit kring släkten genom undersök-ningar av skelett tillhörande Birger jarl och hansfamilj. Det finns emellertid även materiella läm-ningar som kan ge ny kunskap om släkten. IBjälbo by, i Östergötland, finns ett byggnadsverksom har ansetts vara bland de märkligaste i Sve-rige. Byggnadsverket utgörs av det höga och kam-marförsedda kyrktornet. Det har diskuterats vemi den mäktiga Bjälboätten som stod bakom upp-förandet av detta speciella monument. Frågankommer här att tas upp till förnyad diskussion ioch med att tornets uppförande omdaterats. In-tressant nog leder de nya spåren mot en av släk-tens kvinnor. Därmed aktualiseras också frågorom vilka befogenheter änkor hade under medel-tid.

i n g ri d y lva o c h t o rn e t i b jä l b o

Ingrid Ylva och tornet i Bjälboi n g ri d g u s t i n

Tornet i Bjälbo 

Bjälbo stenkyrka antas ha uppförts under 1100-ta-lets första hälft. Tornet som tillkom i ett senareskede har fascinerat många forskare. Museiman-nen och landsantikvarien Bengt Cnattingius ochkonsthistorikern Erik Lundberg menade att Bjäl-botornet utgör en av de mest kulturhistoriskt in-tressanta tornbyggnaderna i landet. De har hävdatatt: Bjälbo kyrka är en högst märklig byggnad. Tor-net hör till det mäktigaste som svensk medeltidabyggnadskonst frambragt. Ingen kan undgå att gri-pas inför Bjälbotornet. Och dock äro måtten icke såoerhörda, tvärtom. Men de släta kalkstensytornamed sina små, små gluggar, den mäktiga tornhu-ven, silhuettens proportioner göra ett egendomligt,nästan skrämmande intryck.

Bjälbotornet har en höjd på totalt 37,  meteroch är därmed ett av de högsta kyrktornen i Öster-götland. Planformen är nästan kvadratisk medsidor på ca 10 meter. Tornet inrymmer fyra tunn-välvda kammare, en större och en mindre på varjevåning, i de två nedersta våningsplanen. På dettredje våningsplanet finns idag två rum med myc-ket hög takhöjd. Detta våningsplan bestod en gångav flera på varandra liggande våningar. Ovanfördet som utgör tredje våningen finns en klockvå-ning. Att flera tunnvälvda tornkammare placeratsöver varandra är relativt ovanligt. Fenomenetfinns i ett tiotal kyrktorn i Östergötland, men ärmest utvecklat i Bjälbo.

Vad har då detta stora torn använts till? Medsina kraftiga murar och slutna rum har Bjälbotor-net liknats vid ett skyddsrum och det har troligentjänat som tillflyktsort i orostider. En rökugn harpåträffats i det större rummet på andra våningen.Rökugnen tyder på att tornet uppfördes så att detkunde tjäna som bostad. Att folk verkligen bott itornet framgår av att det där påträffats såväl mat-avfall i form av djurben, som träslevar och skärvorav medeltida keramik. Det finns emellertid ocksåde forskare som liknat de tunnvälvda rummen ibottenvåningen vid salar i en medeltidsborg och

som menar att dessa rum kan ha fungerat somsamlingsplats för Bjälbosläkten.

Att tjäna som tillflyktsort och samlingsplats ärdock inte de enda praktiska funktioner som tornethaft. Tornet har fungerat som klocktorn och i detmagasinsliknande utrymme som idag utgör vå-ning 3 bör torrt gods, till exempel säd, ha förva-rats. Samma sak gäller för de utrymmen som engång utgjorde våningarna 4 och .

Var byggherren en kvinna?

Vem har då varit byggherre till det mäktiga Bjäl-botornet? Lundberg såg flera likheter mellan tor-net i Bjälbo och Kruttornet i Visby, det senare enkastal, och han hävdade att byggnaderna troligenuppfördes vid samma tid och att även byggherrenkan ha varit densamma, nämligen Birger Brosa,den dåvarande befälhavaren över Roden. Tankenatt Birger Brosa, Bjälboättens starke man underslutet av 1100-talet och rikets näst mäktigaste manefter kung Knut Eriksson, uppförde tornet harvarit vida spridd och föreställningen har i vissa falllevt kvar in i våra dagar.

I och med att arkeolog Jan Eriksson samman-ställt resultaten från dendroprover tagna på en radöstgötska kyrkor och deras byggnadsdelar, kantanken på Birger Brosa (ca 1174–1202) som tornetsbyggherre helt avskrivas. I Bjälbotornet togs tredendroprover och av dessa framgår att trädenfällts efter 1210 respektive ca 121 och ca 1220. Tor-net antas utifrån dessa prover ha stått färdigt entid efter 1220. Vid denna tid var Birger Brosa dödsedan länge. Så vem låg då bakom uppförandet avtornet? Det går naturligtvis bara att spekulera idenna fråga, men det finns en del som talar för attbyggherren kan ha varit en kvinna.

Magnus Minnesköld, den förste historiskt be-lagde innehavaren till Bjälbo, antas ha dött runt1210. Han kan alltså möjligen hunnit börja planeraför ett tornbygge men knappast mer. Det bör alltsåsnarare ha varit arvtagarna till Bjälbo som stått för

b r ö l l o p, jät ta r o c h j u l

7

Tornet till Bjälbo kyrka i genomskärning. Modell av Mats Gilstring. Foto ÖLM 2007.

i n g ri d y lva o c h t o rn e t i b jä l b o

byggnationen. Det kan då ha varit den kvarva-rande släkten som kollektiv såväl som någon en-skild medlem. Vissa omständigheter pekar motdet senare.

Magnus efterlämnade flera barn samt hustrunIngrid Ylva. De söner till Magnus Minnesköld ochIngrid Ylva som var i livet under 1220-talet tycksha varit Eskil, lagman i Västergötland, samt Bengt,biskop i Linköping från och med år 1220, och Bir-ger Magnusson, sedermera kallad Birger jarl. Avsönerna tycks bara Birger ha varit knuten direkttill Bjälbo runt 1220, men han var fortfarande un-derårig vid denna tid. Det är därför troligt att In-grid Ylva (d. 121) satt på Bjälbo gård som änka.

Vilka befogenheter hade hon i denna ställning?Det medeltida Sverige var ett patriarkalt sam-

hälle. Kvinnor var socialt underordnade män.Detta betydde att ogifta flickor var underordnadesina fäder och att gifta kvinnor var underordnadesina makar. Det fanns dock ett undantag till un-derordningen. Då kvinnor blivit änkor blev de ju-ridiskt sett försedda med manliga befogenheter.Generellt sett utgick lagens normer från manneni det medeltida samhället, men i de fall den manvar frånvarande som kvinnan var underordnad,övergick befogenheterna till kvinnan. I egenskapav änka blev hon den person som övertog förvalt-ningen av ståndstillhörighet och egendom efter

b r ö l l o p, jät ta r o c h j u l

Rökugnen i det stora rummet på andra våningen. Foto ÖLM 2007.

maken. En änka kunde därför representera hus-hållet i kamerala längder, driva gårdens produk-tion och handla med fast och lösegendom. Detfinns historiker som hävdar att de befogenhetersom änkor fick berodde på att dessa kvinnorgenom makens död automatiskt genomgick ett ge-nusbyte när det gällde den formella behörigheten.I juridiskt hänseende blev de nästan fullvärdigamän. Varför änkor fick ta över mäns ansvar ansesinte helt klart. Kanske berodde det på att det varviktigt att egendomen hölls intakt och fanns kvarinom släkten. Det kamerala materialet visar att detinte var helt ovanligt att kvinnor förfogade övergårdar och jordegendomar. Andelen jordägandekvinnor i det svenska frälset år 12 uppgick tillhela 20,7%. De flesta av dessa kvinnor var justänkor.

Det är alltså troligt att Ingrid Ylva blev familjensföreträdare efter Magnus död och som familjeöver-huvud kan hon ha initierat tornbyggandet. Ett fak-tum som talar för denna möjlighet är att det är justhennes namn som anges som beställare på de kyrk-klockor som fortfarande ringer i Bjälbo. Klockornasattes enligt uppgift upp år 1240, troligen efter detatt de första klockorna förstörts i den brand somhärjade kyrkan. På den flera gånger omgjutnastorklockan kan man läsa: Bjällbo är thet älsta Jarla-och Fursta-Säte i Östra Götaland ifrån Hedna werld.År MCC war Magnus Manneschöld af Bjällbo Jarloch mäst rådande i Göta Rike. Han hade Ingrid Ylvatill Fru, hwilkens Son war Birger Jarl, af hwilken 5Konungar i Swea och Göta Rike komne äro: K. Wall-demar, Magnus Ladulås, K. Birger, Magnus Erics-son, Eric Magnusson och 2 regerande Furstar HertigEric och Waldemar. Af thenne Birger Jarls Moder ärthenna klocka först tillkommen år MCCXL... Efterinskriften står Johan Hadorphs namn. I kraft avriksantikvarie vid tiden för den första omgjut-ningen i Stockholm tycks alltså Hadorph ha varitden person som sett till att uppgifterna om ur-sprunget kom att stå på klockan. 

Kvinnor som kyrkobyggare ochstiftare

Var Ingrid Ylva unik när hon som änka bekostadeklockorna och kanske även tornet i Bjälbo? Knap-past. Arkeolog Jes Wienberg har i en artikel pekatpå problemet att gängse språkbruk dolt det faktumatt kvinnor kunde stå bakom uppförandet av kyr-kor. Ofta talas det om stormän, kyrkoägare, stif-tare och byggherrar, ord som implicerar manligtgenus, när man har diskuterar de personer sominitierat och bekostat ny- eller ombyggnationer avkyrkobyggnader. Om man istället ser till historiskakällor och arkeologiska data framträder en heltannan bild i fråga om vem eller vilka som kundebekosta kyrkobyggnader, kalkmålningar och in-ventarier.

Exempel på kyrkor med kvinnliga stiftare ärden kyrka i Roskilde som Estrid år 102 lät upp-föra som minne av sin mördade make Ulf Jarl. Enkalkmålning i Vä kyrka, Skåne, visar hur enkvinna, troligen drottning Margrete Fredkullaeller drottning Sofie, såsom stiftare håller i en modell av kyrkan. Samma bild visar hur kungenhåller i ett skrin. Även drottning Margrete,unions drottningen, stod som stiftare till ett kapelli Roskilde domkyrka. Ett sista exempel är BarbaraBrahe som tillsammans med sin son bekostade ettnytt tak och nya målningar till Bollerups kyrka iSkåne. De två stod även för nya klockor och de in-förskaffade en ny altarbok och en mässbok. Attkvinnor under medeltid kunde uppträda som stif-tare även inom svenskt område visas av inskriftenpå den vackra mässingsplatta som täcker Ram-borg Israelsdotters grav i Västeråker kyrka, Upp-land. Ramborg tillhörde landskapets elit. Hon vardotter till lagmannen i Uppland. Inskriften påplattan anger att Ramborg i början på 1300-taletsjälv bekostade byggandet av kyrkan samt att hondonerade mark så att en präst och en klockarekunde knytas till kyrkan.

Det föreligger i dagsläget ingen undersökningom hur vanligt förekommande kvinnliga stiftare

i n g ri d y lva o c h t o rn e t i b jä l b o

var i Sverige under medeltiden. Från danskt om-råde finns emellertid statistik över hur ofta kvin-nor respektive män förekom som stiftare.Wienberg har i sin undersökning utgått ifrån kalk-målningarna i Roskilde stift. Materialet visar attav 1 stiftare från den romanska perioden var 4, dv s 2%, kvinnor. Under den gotiska perioden var4 av 1 stiftare, d v s 22%, kvinnor. För Lunds stiftär siffrorna likartade. Under den romanska perio-den var av 17 stiftare kvinnor, vilket gör 2% .

Under den gotiska perioden sjönk andelen kvinn-liga stiftare till 23%. I de fall danska skriftliga källoruppger namn på dem som lät uppföra sockenkyr-kor innan år 1300, var 1% kvinnor. Hur många avdessa kvinnor som var änkor framgår inte av sta-tistiken. Det är dock intressant att andelen kvinn-liga stiftare relativt väl överensstämmer medandelen kvinnliga jordägare. Det är mycket troligtatt kvinnor som agerat ensamma stiftare gjortdetta i egenskap av änkor och familjeöverhuvu-den.

Ingrid Ylva och livet som magnatkvinna

Ingrid Ylva har inte avsatt många spår i de skrift-liga källorna. Därför är det svårt att bilda sig ennärmare uppfattning om hennes liv. Utifrån vadsom är känt om den kvinnliga sfären hos frälsetkan man dock sluta sig till hur delar av hennes livkan ha gestaltat sig. Historikern Lars Hermansonmenar att de högborna kvinnorna skulle behärskahovlivets finkultur, det vill säga ha kunskaper i attläsa, förstå sig på lyrik och vara skickliga på bro-deri. De ansvarade troligen också för införskaffan-det av lyxinventarier och de skulle kunna spelaolika spel, kunna utöva lättare jakt etc. Magnat-kvinnor hade i många fall en mycket aktiv roll somstrateger och äktenskapsplanerare. Aktiviteternaoch ansvarsområdena slutade dock inte där. Närinte maken var hemma var det hustrun som varytterst ansvarig för att verksamheten på godsenfungerande. I krissituationer då storgården ellerborgen anfölls av fiender och maken var bortakunde drottningen/husfrun bli den som fick fun-gera som ledare av försvaret.

Den sista aktiviteten som Hermansson räknatupp är speciellt värd att notera, med tanke på Bjäl-botornet. I ljuset av att kvinnor i makens frånvaroagerade ledare av gårdens försvar framstår det intesom konstigt om Ingrid Ylva uppförde ett tornsom också kunde fungera som skyddsrum och till-

10 b r ö l l o p, jät ta r o c h j u l

Fönsteröppningen i den kammare som enligt traditionen kallasför Ingrid Ylvas. Foto ÖLM 2007.

flyktsort i orostider. Intressant i detta samman-hang är att den muntliga traditionen ofta förknip-par henne med just tornet. I en av sägnernaberättas dessutom att Ingrid Ylva från sin torn-kammare såg stridigheter vid Alvastra mellan åena sidan den allians som Bjälboätten ingick i ochå andra sidan Knut Johansson långes män. Närhon märkte att den egna sidan började vackla motden till antalet överlägsna fienden, ska hon ha tagitdet fjäderbolster som fanns i kammaren, skakatdet så att fjädrarna yrde i luften och ropat: Av vareviga fjä´r skall det bliva häst och kär (karl). Så forten fjäder nådde marken ska där ha materialiseratsen ryttare med häst.

Även om denna sägen tillhör de mer fantasi-fulla, kan den faktiskt ha fångat delar av ett histo-riskt skeende som, om än inte rent bokstavligt sååtminstone i överförd betydelse, skulle kunna in-nehålla ett korn av sanning. Ingrid Ylva bör somänka och familjens nya överhuvud ha varit denperson som haft ansvaret för storgårdens försvarefter Magnus Minneskölds frånfälle. Bolstret, somhörande till hemmets textilier och till hemgiften,kan betraktas som en symbol för den kvinnligasfären och hustruns släktlinje. Det var brudensföräldrar som skänkte hemgiften till brudparetoch till standardutrustningen i hemgiften ingicksängar med tillbehör och linne. Kanske skulle säg-nen därför kunna vara ett uttryck för att IngridYlva skickade efter förstärkningar från sina blods-förvanter när det i sägnen berättas att hon skakadefram ryttare och hästar ur bolstret.

Avslutning

Ingrid Ylva var högättad och giftes in i en släktmed fantastiska maktambitioner. Trots detta är deskriftliga källor där Ingrid Ylva figurerar få. Vi vetatt hon gifte sig med Magnus Minnesköld, att deinnehade Bjälbo och att hon blev änka då Magnusdog runt 1210. I egenskap av änka och familjensnya överhuvud är det tänkbart att Ingrid Ylva stodbakom uppförandet av det mäktiga kyrktornet iBjälbo. Detta indikeras inte bara av att vissa sägnerförknippar henne med byggnaden utan också avresultatet från dendroprovtagningarna i tornet.Att en kvinna stått bakom ett kyrkobyggande av-viker på intet sätt från mönstret under medeltiden.Den statistik som gjorts på danskt material visaratt kvinnliga stiftare till kyrkobyggnader var van-ligt förekommande under denna epok, ett faktumsom ofta dolts genom att termer som byggherreoch storman använts då man diskuterat uppföran-det av kyrkor.

När Carl Fredrik Broocman under 1700-taletreste runt till socknarna i Östergötland för att, inästan linneansk anda, insamla vetande om stä-der, byar och byggnader träffade han i Bjälbo påsägnerna som förknippar Ingrid Ylva med tornet.Broocman begrundade historierna och kyrko-byggnaden, drog sina slutsatser och skrev: Fingeman låf, så kunde man gissa, at nyssnämnda IngridYlva låtit bygga Tornet, emedan thet är af annanslags sten, än Kyrkan, och the uti Tornet o öfwerhwarandra inrättade Kamrar bära namn efterhenne: men som gissning, ehuru sannolik hon synes,ingen ting bewisar, så lämnas thetta therhän. Detskulle säkert glädja Broocman, i sin himmel, attdendroproverna visade att tornet uppfördes på1220-talet. Genom provresultaten har han därmedfått den pusselbit som han tidigare saknade.

11i n g ri d y lva o c h t o rn e t i b jä l b o