Inducerad abort och subjektiv hälsa Induced abortion and subjective health

Ina Bengtsson Sofie Serholt

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-90 hp Ht 2008 _____________________________________________________________________ Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad

Titel: Inducerad abort och subjektiv hälsa Författare: Ina Bengtsson, Sofie Serholt Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box

823, 301 18 Halmstad Handledare: Ing-Marie Carlsson, Universitetsadjunkt Examinator: Margareta Rämgård, Universitetslektor Tid: Höstterminen 2008 Sidantal: 18 Nyckelord: Inducerad abort, omvårdnad, patient, sjuksköterska, subjektiv

hälsa Sammanfattning: Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige

genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.

Title: Induced abortion and subjective health Author: Ina Bengtsson, Sofie Serholt Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box

823, 301 18 Halmstad, Sweden Supervisor: Ing-Marie Carlsson, Lecturer Examiner: Margareta Rämgård, Senior Lecturer Period: Autumn 2008 Pages: 18 Key words: Induced abortion, nurse, nursing care, patient, subjective health Abstract: Between 30 000 and 40 000 induced abortions have been

performed annually in Sweden in recent years. This indicates that a large number of healthcare patients have either undergone or been touched by abortion. It is therefore important that nurses have thorough knowledge of how induced abortion can impact a woman and her immediate environment. The role of the nurse in the abortion process has also become greater. Therefore an in-depth literature review has been undertaken of both qualitative and quantitative articles in order to discover how the womens’ subjective health can be influenced, over time, following induced abortion. The result revealed that many women experience abortion as a significant life event generating a full spectrum of emotions, both positive and negative such as relief, inner maturity, being secure in their decision and grief, shame, guilt and loneliness. To embrace this life event is revealed to be a balancing act and a recurring and ongoing process that affect the women’s ability to create sanity, healthfulness and wellbeing in their lives. The result revealed emotions and thoughts in the woman that concerns the core of her. Further more impact related to her relationships is seen and finally objective signs of health and unhealth is seen when she and others look on her. More research is needed exploring a larger sample of women explored over a longer period of time and on the man’s health after his partner goes through an induced abortion.

Innehåll

Inledning 1 Bakgrund 1 Historia i Sverige 1 Inducerad abort 2 Skäl till abort globalt 3 Etik, politik och samhälle 3 Följder efter abort 4 Hälsa och omvårdnad 5 Syfte 6 Metod 6 Datainsamling 6 Databearbetning 8 Resultat 9 Hälsan då kvinnan ser inåt 10 Hon upplever sin existens 10 Hälsan då kvinnan ser utåt 12 Hon relaterar till omgivningen 12 Kvinnans hälsa betraktad utifrån 12 Diskussion 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 15 Konklusion 18 Implikation 18

Referenser

Bilagor Bilaga I Sökhistoria Bilaga II Artikelöversikt Bilaga III Modifierad bedömningsmall för studier med

kvalitativ/kvantitativ metod

1

Inledning De senaste åren har det totala antalet aborter i Sverige uppgått till mellan 30 000 och 40 000 per år (Socialstyrelsen, 2008c). Under första halvåret år 2008 ökade antalet aborter jämfört med samma tid år 2007. Den största ökningen per åldersgrupp är bland kvinnor över fyrtio år. I Sverige görs flest aborter i åldersgruppen 20-24 år och enligt Sjögren (2005) gör åtminstone hälften av alla fertila kvinnor en abort under sitt liv. Socialstyrelsens abortstatistik (2007) visar däremot att 37 % av alla aborter som genomförts under år 2007 gjordes av kvinnor som tidigare genomgått abort. Andelen upprepade aborter i förhållande till förstagångsaborter har varit mellan 36 % och 39 % sedan 1989. Den abort som berörs i föreliggande litteraturstudie är den tidiga, alltså som sker innan vecka 18+0, provocerade aborten. En stor del av sjukvårdens patienter har genomgått en inducerad abort vilket kan påverka dem och deras framtida möten med sjukvården. Kvinnans partner, släkt, vänner och andra närstående i omgivningen, hälso- och sjukvårdspersonal och samhället kan också antas bli berörda direkt eller indirekt av en abort. Det är därför av betydelse att allmänsjuksköterskan har kunskap om den eventuella påverkan en inducerad abort kan ha på kvinnan och hennes närstående. Utbredd forskning av ämnet abort finns att tillgå, sedan lång tid tillbaka men ur många olika vinklar. Dock har en stor del av den tidiga forskningen berört till exempel legalitet och illegalitet och konsekvenser med medicinskt riskfyllda aborter. Det har det blivit vanligare att allmänsjuksköterskan deltar i själva abortprocessen (Socialstyrelsen (2008a), vilket än mer visar på betydelsen av kunskap om abortprocessen och denna patientgrupp. Föreliggande litteraturstudie riktar sig till allmänsjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal för att belysa kvinnors hälsa efter en inducerad abort och öka kunskapsnivån kring densamma.

Bakgrund Enligt Svenska Akademiens ordlista (2006) betyder termen abort avbrytande av havandeskap/graviditet och den medicinska betydelsen kan även vara missfall. Ordet kommer från latinets abortus och abortera betyder att få eller framkalla missfall (Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002). Abortus spontaneus, spontan abort är en ofrivillig abort som också kallas missfall. Detta sker då kroppen stöter ut fostret av olika anledningar och essentiellt är att inget ingrepp görs för att provocera fram aborten (Farmen & Hol, 2002).

Historia i Sverige Inducerad abort, som innebär ett provocerat avbrytande av ett havandeskap, har i långa tider varit ett olagligt fenomen både globalt och nationellt (Lennerhed, 2008). Lagarnas funktion har med tiden förändrats. De har berört i vilka fall en abort kan bli aktuell, proceduren kring hur, av vem och när ingreppet skall utföras. Före år 1938 var abort olagligt i Sverige (Lennerhed, 2008) och kallades fosterfördrivning, vilket ur ett historiskt perspektiv är ett olagligt avbrytande av havandeskap (Nationalencyklopedins ordbok, 1995). Detta brott har åtföljts av olika konsekvenser från dödstraff till strafftjänst (Odlind, Bygdeman & Milsom, 2008). År 1938 kom en lag vilken gav tillåtelse till abort under mycket stränga förhållanden (Odlind et al., 2008; Wahlberg,

2

2004). Indikationerna för att legal abort skulle kunna genomföras var humanitära, rashygieniska och medicinska. På 1940-, 50- och 60-talet genomdrevs många betydelsefulla disciplinära samt lagliga förändringar, vilka ökade kvinnans status och bestämmanderätt i samhället (Wahlberg, 2004). Konsekvenserna av neurosedynkatastrofen, i form av missbildade barn, bidrog år 1963 till att abort fick genomföras även av social-medicinska skäl. Då kunde det bedömas finnas risk för skador orsakade av läkemedel. Graviditet upphörde att vara ett skäl till avskedande och allmänt barnbidrag infördes samt preventivmedel blev introducerade. Den nuvarande abortlagen, som trädde i kraft 1975, föregicks året innan av rätten till ledighet vid barnafödande, föräldrautbildning och föräldraledighet (Wahlberg, 2004). Abortlagen innebär fri abort på kvinnans initiativ före utgången av vecka 18+0 (SFS 1974:595).

Inducerad abort Abortus provocatus, inducerad abort, framkallas medicinskt eller med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp. Abortus completus, fullständig abort är när ingenting av den fysiologiska graviditeten finns kvar. Uterus har dragit sig samman och blödningen har slutat (Farmen & Hol, 2002). En abort kan utföras på ett flertal sätt. Vanligtvis sker det polikliniskt och då antingen medicinskt eller kirurgiskt (Odlind et al., 2008). I undantagsfall får kvinnan stanna över natten. I dagsläget kan delar av den medicinska aborten utföras i hemmet efter kvinnans önskemål. En abort ska helst utföras så tidigt som möjligt för att reducera risker för kvinnan. Övre gränsen för en tidig abort är vecka 14+0 och därefter räknas aborten som sen. Vid en tidig abort kan kvinnan välja, tillsammans med läkaren, mellan den medicinska och den kirurgiska tekniken. En sen abort för ofta med sig mer psykiska och fysiska konsekvenser för kvinnan och mannen. En medicinsk abort kan göras före utgången av den nionde graviditetsveckan (Odlind et al, 2008; Socialstyrelsen, 2008a). Då provoceras med läkemedel en utstötning av fostret (Wahlberg, 2004). Kvinnan får en blödning ett till två dygn senare och det kan liknas vid ett kliniskt missfall. En kirurgisk abort, i sin tur, kännetecknas av ett operativt ingrepp (Odlind et al., 2008; SOSFS 2004:4). Denna metod kan göras till omkring vecka 14+0 och medför ökad risk för komplikationer. Efter vecka 14+0 kompliceras abortmetoden och risken för komplikationer ökar och därmed sätts värkarbetet igång med hjälp av läkemedel och kvinnan stöter ut foster och placenta. Då graviditeten gått längre än vecka 18+0 och abort är aktuellt av synnerliga skäl görs ansökan till Rättsliga Rådet (Socialstyrelsen, 2008b). Synnerliga skäl anses oftast vara av medicinsk eller psykisk art och då risk för kvinnans liv föreligger (Wahlberg, 2004), dock får inte tillstånd till abort ges efter vecka 18+0 om fostret anses vara livsdugligt (Socialstyrelsen, 2008a; SOSFS 2004:4; SFS 1974:595). En viktig del av ingreppet är efterkontrollen som är lagstadgad efter medicinsk abort och rekommenderad efter ett kirurgiskt ingrepp (Odlind et al., 2008; SOSFS 2004:4). Vid medicinsk abort måste efterkontroll utföras då en komplikation är att rester av graviditet inte har stötts ut och finns kvar i livmodern. Att efterkontroller inte utförts är

3

en anledning till de anmälda konsekvenserna som sker (Socialstyrelsen, 2008a). Det fåtal anmälningar som sker per år till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Socialstyrelsen i form av Lex Maria och personskaderegleringen gäller i huvudsak patientskador som kan vara orsakad av vårdpersonalens bristande information.

Skäl till abort globalt Litteraturen nämner olika anledningar till varför inducerad abort görs. Medicinska skäl är i första hand då det föreligger hot mot kvinnans överlevnad och hälsa och vid eventuell genetisk eller kronisk sjukdom som kan hota barnet, exempelvis HIV (Center for Reproductive Rights, 2007; Farmen & Hol, 2002; Bengtsson Agostino, 1992; SFS 1974:595). Socioekonomiska skäl kan vara dålig ekonomi, relationsproblem, pågående utbildning och kvinnans ålder då hon är mycket ung eller har en hög ålder som kan medföra risker (Odlind et al., 2008, Center for Reproductive Rights, 2007; Wahlberg, 2004). Övriga anledningar till en legal abort är om graviditeten beror på incest, våldtäkt eller då det är troligt att fostret är missbildat. (Center for Reproductive Rights, 2007). Vilka anledningar som dominerar beror av faktorer som landets utbildningsnivå, standard, förutsättningar att få hjälp och stöd samt kvinnans levnadsförhållanden (World Health Organisation [WHO], 2003). I världen berörs även genusselektiv abort där ofta flickfoster väljs bort på grund av samhälleliga värderingar (WHO, 2008). Svensk lag tar inte upp den selektiva aborten men förutsättningarna för att få veta exempelvis kön ges inte före vecka 18 vilket försvårar ett sådant utväljande (Wahlberg, 2004). Med hjälp av fosterdiagnostik kan kromosomrubbning, missbildning eller monogen sjukdom urskiljas. Vissa former av fosterdiagnostik kan endast göras sent i graviditeten och de inducerade aborter som sker efter vecka 18+0 är ofta relaterade till vad som hittats vid undersökning (GenSvar, 2004). Enligt Kvinnokliniken på länssjukhuset Halmstad (telefonsamtal, 16 januari 2009) förekommer det dock att könet avslöjas före denna vecka i praktiken. Studier visar att abort som sker med anledning av missbildning för med sig en annorlunda sorgeprocess då förlusten ofta är traumatisk (Kersting, Kroker, Steinhard, Lüdorff, Wesselmann, & Ohrmann et al., 2007; Kersting, Reutemann, Ohrmann, Baez, Klockenbusch, & Lanczik et al., 2004).

Etik, politik och samhälle Det globala perspektivet på abortens legalitet eller illegalitet är även beroende av andra faktorer (WHO, 2003). I världen sker ett stort antal aborter som utförs antingen av personer med ingen eller ringa utbildning och i en miljö som har en bristfällig medicinsk standard. Dessa aborter benämns i internationell litteratur medicinskt riskfyllda (eng. unsafe) och de får stora konsekvenser för kvinnan och samhället. I samma rapport utgör de medicinskt riskfyllda aborter 19 700 000 per år. Den största mängden medicinskt riskfyllda aborter utförs i Asien följt av Afrika. I Europa sker 500 000 stycken per år och i Sverige förekommer den medicinskt riskfyllda aborten statistiskt inte alls. I världen dör årligen 66 500 kvinnor på grund av dåligt utförda aborter, och av dessa sker mindre än 60 dödsfall i Europa. Förutom hälsoperspektivet finns även en etisk debatt. Förenta Nationerna har i sin allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna deklarerat varje individs lika värde, rätt till liv samt rätten att enligt lag räknas som en person (Regeringskansliet, u.å.).

4

Enligt den svenska lagstiftningen har kvinnan suverän bestämmanderätt över sin egen kropp och vad som händer i den (Sjögren, 2005; SFS 1974:595). Mannens och det blivande barnets rättigheter nämns inte i lagen. I den globala debatten hörs röster både för kvinnans hälsa och överlevnad och för det ofödda barnets (Center for Reproductive rights, 2007). I den svenska samhällsdebatten finns olika organisationer som framför olika perspektiv på fenomenet abort. Riksförbundet för sexuell upplysning och Ja till Livet är exempel på sådana (Farmen & Hol, 2002). Vidare debatteras när ett foster enligt lag definieras som barn (Wahlberg, 2004). Enligt Sveriges folkbokföringslag 24§ skall ett barn som har fötts dött eller visat livstecken efter födseln, efter vecka 22+0, anmälas till Skatteverket och ha rätt till gravplats (SFS 1991:481). Ändringen till vecka 22+0 från tidigare vecka 28+0 synliggörs i lagen SFS 2008:207 och trädde i kraft år 2008. Detta har att göra med när ett foster definieras som barn och när fostret kan hållas vid liv ex-uterus (Odlind et al., 2008). På nationell nivå efterfrågas prevention av oönskade graviditeter i samhället för att på sikt minska antalet aborter (Regeringskansliet, 2007). En kartläggning har skett av det befintliga preventiva arbetet och enligt Anna Åberg på Socialstyrelsen (telefonsamtal, 14 november 2008) är föreskrifter och riktlinjer under omarbetning. Förutsättningarna för laglig abort varierar globalt, därmed är graden av illegala aborter olika (Center for Reproductive Rights, 2007). I världen kan urskiljas grader av legalitet som berör inducerad abort så som totalförbud, tillåtelse för att rädda kvinnans liv, fysiologiska hälsogrunder, mentala hälsogrunder, socioekonomiska grunder och utan restriktioner gällande anledning. I Sverige är den illegala aborten statistiskt obefintlig (Wahlberg, 2004). En abort får endast utföras av en person som är behörig att utföra läkaryrket (SFS 1974:595). Delegering av abortutförandet ska ske enligt gällande föreskrift SOSFS 1997:14, vilken bland annat tar upp att uppgiften kan delegeras från en person med formell och reell kompetens till en annan person med endast reell kompetens. I abortsammanhang kan detta få konsekvensen att barnmorska eller allmänsjuksköterska administrerar läkemedel som framkallar aborten. Förutsättningen för denna administrering styrs bland annat av paragraf 1, 4, 22 och 26 i läkemedelslagen (SFS 1992:859). Den som ändå utför abort utanför gällande föreskrifter och sammanhang ska enligt abortlagen dömas till fängelse eller böter (SFS 1974:595). Då hälso- och sjukvården ska värna om liv kan etiska dilemman uppstå eftersom graviditeter avbryts i abortvården, vilket ställer höga krav på personal i denna vård (Wahlberg, 2004).

Följder efter abort Komplikationer kan uppstå även om en abort utförs enligt legal standard. Tillstötande svårigheter efter en inducerad medicinsk abort kan vara att rester av en graviditet kvarblir i uterus, en abortus incompletus. En ofullständig abort kan mynna ut i utökade ingrepp och obehag i form av smärta och blödning för den drabbade kvinnan och resulterar i behov av skrapning. Denna går ut på att slemhinnan i livmodern rensas ut (Farmen & Hol, 2002). Komplikationer efter en kirurgisk abort kan vara uterusperforation, cervix-skada, infektion, infertilitet och prematur förlossning vid en senare graviditet (Odlind et al., 2008). Smärta är en vanlig biverkning i samband med medicinsk abort beroende av bland annat uteruskontraktioner vilka kan liknas vid födslovärkar (Socialstyrelsen, 2008a).

5

Psykiska följder efter en inducerad abort kan bestå i en paradoxal känslobild för patienten. Kvinnan kan känna en stor lättnad efter ingreppet. Aborten kan även föra med sig en personlig utveckling som resulterat i en insikt och mognad hos kvinnan. En inducerad abort kan dock även medföra känslor som skam, skuld, smärta, sorg, ångest och förlust (Kero, 2005; Sjögren, 2004; Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002). Litteraturen nämner både långvarig och kortvarig hälsa och ohälsa. Odlind et al., (2008) och Wahlberg (2004) skriver att allvarlig psykisk ohälsa är en sällsynt följd. Törnbom (1999) konkluderar i sin avhandling att kvinnor som genomgått mer än en abort under sin livstid upplevde mer psykiska besvär än de kvinnor som fullföljt graviditet eller genomgått endast en abort. Det paradoxala kan också uttrycka sig i att kvinnan känner lättnad över aborten och bristen på dåligt samvete kan resultera i en identitetskris över sin kvinnlighet. Då ingreppet antingen kan ske med en passiv eller aktiv patient blir de upplevelser kvinnan genomgår olika (Sjögren, 2004; Farmen & Hol, 2002). De psykiska påfrestningarna ökar om patienten är aktiv och ingreppet liknar en vanlig förlossning då minnesbilderna kan följa kvinnan genom hela livet. En abort som däremot genomförs under narkos med en passiv patient får enligt litteraturen lindrigare psykologisk påverkan (Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002). En ytterligare följd av abort kan vara påverkan på relationen för båda parter vilket nämns av Wahlberg (2004). Relationen mellan man och kvinna kan på alla plan förbättras eller försämras av olika anledningar och Farmen & Hol (2002) nämner bristande sexuell lust och behov av fysisk och psykologisk återhämtning i detta sammanhang. Törnbom (1999) beskriver i sin avhandling att kvinnor som fullföljde graviditeten kände sig mer nöjda med sin relation än dem som hade genomgått upprepade aborter.

Hälsa och omvårdnad Då en kvinna är gravid menar Wahlberg (2004) att hon är påverkad i sin hälsa. En gravid kvinna som genomgår en inducerad abort bör mötas av hälso- och sjukvårdspersonal med hänseende till hela individen, både fysiskt, psykiskt och socialt. Den vård som ges ska vara i enlighet med Kompetensbeskrivning för sjuksköterska och ICN: s koder genom att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2007; Socialstyrelsen, 2005). En kvinna som söker sjukvård i abortsammanhang kan uppvisa tecken på tvivel, skuldkänsla och rädsla för att ha förstört framtida möjligheter att få barn (Farmen & Hol, 2002). Därför är informationen från barnmorska och sjuksköterska en betydande del för att minska negativa följder för kvinnan och mannen (Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002). Informationen bör bland annat beröra preventivmedel och vikten av att avvakta med ny graviditet en tid för återhämtning (Farmen & Hol, 2002). Vid omvårdnaden av en kvinna som genomgår en abort är essentiella inslag erbjudandet av emotionellt och psykologiskt stöd och stödsamtal med bland annat kurator (Wahlberg, 2004). Hälsa definieras av WHO (u.å.) som “a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (i.s.).” [Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet (egen översättning).] Det fysiska, psykiska och det sociala välbefinnandet är de tre aspekter som poängteras. Omvårdnadsteoretikern Katie

6

Eriksson (f. 1943) utvecklar definitionen vidare genom att påpeka hur individen kan ha hälsa trots objektiva sjukdomstecken (Jahren Kristoffersen, 2005a; Jahren Kristoffersen, 2005b; Eriksson, 1985). Att ha objektiva sjukdomstecken medför inte per automatik ett försämrat tillstånd av välbefinnande, menar Eriksson. I hälsokorset finns utrymme för begreppet hälsa som en integration av sundhet, friskhet och välbefinnande. Hälsa är därmed inte något individen har, utan är. Sundhet och friskhet är aspekter som kan bedömas både subjektivt och objektivt medan välbefinnande är uteslutande subjektivt. I föreliggande studie betonas Erikssons aspekter på sundhet, friskhet och välbefinnande i förhållande till individens subjektiva upplevelse av sin hälsa. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) åläggs hälso- och sjukvårdpersonal att förebygga ohälsa samt vid lämpligt tillfälle upplysa om metoder för att minska sjukdom eller skada. Evidensbaserad information och uppföljning i form av efterkontroll och kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal, utgör grund för en god kontinuitet och säkerhet i vården. Inriktningen på studien är att belysa faktorer som påverkar individens subjektiva hälsa. Studien utgår från patientens subjektiva hälsa efter en inducerad abort och hälsoperspektivet granskas utifrån individens tillbakablick på händelsen och den påverkan den fått i dess liv. Sjuksköterskan finns med före och efter ingreppet och bör ha stor kännedom om den möjliga hälsopåverkan och komplexitet en inducerad abort kan innebära. I all form av hälso- och sjukvård kan sjuksköterskan möta individer som har genomgått en inducerad abort. En adekvat kunskap om företeelsen kan därmed ha stor betydelse i vårdmötet och i erbjudandet av trygg vård.

Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som en följd av inducerad abort.

Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie enligt Fribergs (2006) metodbeskrivning. En allmän litteraturstudie har genomförts där både kvalitativa och kvantitativa artiklar utforskats och granskats. Ansatsen i föreliggande litteraturstudie är induktiv. Den har genomförts med en kvalitativ antydan då den avser få veta mer om kvinnors erfarenheter och deras tankar efter inducerad abort. För att en litteraturstudie skall vara möjlig att genomföra krävs ett mått av aktuell litteratur i det ämne som skall utforskas. Av denna anledning gjordes en pilotsökning i olika databaser samt övrig litteratur för att syfte och probleminriktning skulle kunna utformas.

Datainsamling För att underlätta granskningen av artiklarna utformades en struktur enligt Flemming (1998) där problemområde, följder och resultat urskiljdes.

7

Tabell 1 Problemstruktur Situation Kvinna som har genomgått inducerad abort Följder Psykologiska, emotionella, existentiella, sociala Resultat Påverkan på subjektiv hälsa Tabell 2 Omvandling av sökord till MeSH-termer och Thesaurus Sökord PubMed

MeSH-termer

Cinahl Thesaurus

SweMed+ MeSH-termer

PsycInfo Thesaurus

Fritext

Inducerad Abort

Abortion Induced

Abortion Induced

Abortion induced

Induced abortion

Abortion, induced Termination of pregnancy (TOP)

Omvårdnad Nursing Pregnancy Termination Care (Iowa NIC)

Nurs* Postabortion care

Nurs* Nursing Postabortion care

Legal abort Abortion Legal

Legal Abortion

Hälsa Abortion Induced AND Health*

Health Rehabilitation post-abortion syndrome

Health Post-abortion syndrome

Inklusionskriterier för artiklarna var: Publiceringsår 2003-2009 Publicerade på engelska, norska, danska eller svenska. Utförda i Europa, USA eller Nya Zeeland Tillgängligt abstrakt Vetenskapliga Berörde följder av inducerad abort

Exklusionskriterier för artiklarna var: Review-artiklar Inte uteslutande berörde missfall Inte studerat enbart illegal abort Berörde inte endast den postoperativa tiden Handlade inte uteslutande om abort på grund av missbildning av foster

Artiklarna som redovisas i resultatet hittades i databaserna PubMed och Cinahl. För att effektivisera och systematisera sökningarna användes för varje databas typiska termer i form av MeSH-termer i PubMed och SweMed+ och Thesaurus i Cinahl och PsycInfo. I databaserna PubMed och Cinahl gjordes sökningarna även i fritext för att nya sökord och begrepp upptäcktes i funna artiklar samt för att dubbelkontrollera sökresultatet. Vid dessa senare sökningar kändes ett stort antal artiklar igen från tidigare sökningar redan vid kontroll av titel och författare och få eller inga nya användbara artiklar hittades. Flertalet artiklar berörde endast den postoperativa fasen av aborten vilket syntes i titel

8

och sökordsträffar samt vid läsning av abstrakt. Dessa exkluderades då syftet med litteraturstudien var att undersöka påverkan på hälsa efter inducerad abort över längre tid. Kombinationer av sökord samt de nya sökorden användes och redovisas i sökhistorien tabell 3, bilaga I. I kolumnen genomlästa abstrakt redovisas utan parentes det totala antalet artiklar vars abstrakt blivit genomlästa. I urval ett redovisas de för sökhistorien nya artiklarna och i urval två redovisas antalet nya artiklar som inte valts i tidigare sökningar. Artiklarna som valdes till urval ett hade överensstämmande titel och abstrakt med litteraturstudiens syfte. Avgränsningar vid sökning gjordes gentemot studier från Australien då mängden artiklar med hög kvalitet i förhållande till litteraturstudiens syfte och storlek var tillfredställande. De artiklar som för övrigt exkluderades berörde endast anledningar till abort och beslutsprocessen inför aborten, pre- och postoperativa åtgärder, fysiologiska aspekter, sjuksköterskans attityd till ingreppet och till patienten och studier gjorda på avskilda interventioner som exempelvis olika typer av stödgrupper eller informationsformulär samt dess resultat. Artiklar som berörde sena aborter, gjorda på grund av att fosterdiagnostik visat eventuella missbildningar eller sjukdomar, valdes bort. Till urval ett valdes 31 artiklar vilka beställdes eller skrevs ut i fulltext via högskolebiblioteket i Halmstad. En artikel hittades i databasen Cinahl och beställdes vid två tillfällen via fjärrlån. Vid båda dessa meddelades att artikeln inte gick att få tag i och artikeln föll därför bort. De artiklar som utsågs berörde inducerad abort i länder där den legala processen kan liknas vid svenska förhållanden. I flera av studierna refererades till en forskare vid ett flertal tillfällen och endast en artikel hade hittats på norska från denna författare i slutresultatet. En sökning på författaren genomfördes i PubMed och då hittades tre artiklar vilka användes i resultatet där en av dem var den engelska originalversionen av den norska artikel som hittats i SweMed. Den norska artikeln valdes då bort på grund av att det var en sammanfattning av artikeln. En artikel i steg ett valdes bort då den inte berörde den subjektiva hälsoaspekten. Den refererade till en, av samma författare, tidigare genomförd studie som stämde väl överens med litteraturstudiens syfte. Artikeln beställdes enligt tidigare förfarande. Till urval två valdes 13 stycken artiklar som redovisas i studiens resultat. Artiklarnas vetenskaplighet kontrollerades och poängbedömdes enligt en, för litteraturstudien omarbetad, version av bedömningsmall för studier med kvantitativ respektive kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). Mallarna som användes visas i bilaga III. Ingen artikel föll bort på grund av bristande vetenskaplighet.

Databearbetning Alla artiklarna lästes enskilt av var och en och en kort sammanfattning skapades vilken användes som diskussionsunderlag kring vilka artiklar som stämde bäst överens med litteraturstudiens syfte. Resultatartiklarna lästes och granskades med hänseende till syfte, metod, urval och vetenskaplighet. De valda artiklarna systematiserades i en artikelöversikt, tabell 4, bilaga II. De resultat som var väsentliga för föreliggande studies syfte, plockades därefter ut i varje artikel och sammanfördes i olika resultatkategorier. Indelningsgrupperna från början var kvinnans inre upplevelse av aborten, upplevelsen anknutet till fostret, händelsen anknuten till partner och familj, händelsen i förhållande till övrig omgivning och händelsen i förhållande till existentiella aspekter och gentemot en högre makt. Därpå diskuterades likheter och olikheter. Texten

9

Figur 1: Utifrån kan det bedömas om kvinnan har objektiva sjukdomstecken eller inte. Därmed kan hon förflyttas i höjdled i hälsokorset. Huruvida hon upplever välbefinnande eller inte är uteslutande subjektivt och detta försök att integrera och komma till tals med livshändelsen, inducerad abort, i hälsan utkristalliserar sig vara en balansgång i kvinnans liv. Beroende på hur väl hon lyckas integrera den uppnår hon mer eller mindre välbefinnande. Kvinnan bedömer också hur händelsen påverkat henne relaterat till hennes omgivning. När hon och andra ser på henne vilket redovisas i skuggan i bilden, som visar ett objektivt perspektiv, bedöms hennes hälsosituation utifrån.

Bild: Omarbetad originalbild från Clipart Online

lästes igenom ett flertal gånger för att sedan kondenseras under huvudrubriker vilka bättre stämde överens med studiens syfte och dess hälsoperspektiv.

Resultat Resultatet är indelat i tre teman där hälsan bedöms ur olika perspektiv. Kvinnan börjar med att se på sitt inre och bedöma den påverkan den inducerade aborten haft på hennes hälsa. I det första temat redovisas även kvinnans tankar och känslor kring och gentemot fostret. Därefter bedömer kvinnan hur hennes hälsosituation påverkats i förhållande till relationen med partner, familj och vänner och behovet av stöd. Utifrån granskas sedan kvinnans hälsa, dels av henne själv då hon ser med andras ögon och dels av objektiva bedömare och bedömningsformulär. Begreppen välbefinnande, sundhet och friskhet från Katie Erikssons hälsokors visar sig då det egna välbefinnandet endast kan bedömas av kvinnan själv, medan sundhet och friskhet även kan bedömas av andra (Jahren Kristoffersen, 2005a; Jahren Kristoffersen, 2005b). Nedanstående bild skildrar hur kvinnans hälsa efter en inducerad abort tolkas och beskrivs i föreliggande litteraturstudies resultat.

Inga objektiva sjukdomstecken

Inget välbefinnande

Välbefinnande

Objektiva sjukdomstecken

10

Hälsan då kvinnan ser inåt Hon upplever sin existens Ett flertal studier visar att kvinnor upplevde positiva känslor efter en inducerad abort. Kvinnorna kunde känna lättnad (Goodwin & Ogden, 2007; Nordal Broen, Moum, Sejerstadt Bødtker & Ekeberg, 2005; Aléx & Hammarström, 2004; Kero, Högberg & Lalos, 2004), befrielse, ansvarstagande, djupare självkännedom, inre styrka, stärkt självaktning och identitet, moderliga känslor och tacksamhet för vetskapen att de var fertila (Kero et al., 2004). Resultatet visar även att kvinnorna upplevde negativa känslor och Kero et al. (2004) åskådliggör ånger och känslan av att ha gjort ett misstag. Överensstämmande med Nordal Broen et al. (2005) lyfter Kero et al. (2004) även mental oro, skuld, sorg, tomhet och förlust. Kero et al. (2004) påvisar hur också orättvisa upplevdes och kvinnorna såg aborten som en försakelse och ett offer. I flera studier uppkom ytterligare negativa erfarenheter såsom depression, upprördhet och känslomässig förvirring (Pedersen, 2008; Goodwin & Ogden, 2007; Nordal Broen et al., 2005; Reardon, Cougle, Rue, Shuping, Coleman & Ney, 2003). Många kvinnor kände ett behov av att förlåta sig själv då hon upplevt att hon sårat sitt inre genom aborten (Trybulski, 2008). Hon behövde även få förlåtelse av Gud och de ofödda barnen. Goodwin och Ogden (2007) och Trybulski (2005) visar att några kvinnor hade fått en negativ självbild efter ingreppet. Trybulski (2005) låter vidare se att aborten stört kvinnans rytm i livet. Hur beslutet av aborten fattades och vilka som var delaktiga påverkade den efterföljande inre hälsan för kvinnan. Av de kvinnor som kände sig tvingade till abortbeslutet kunde några uppleva en ensamhet i abortprocessen. Enligt Kero et al. (2004) upplevde de kvinnor som hade svår emotionell påverkan att abortbeslutet var svårt och togs under många konflikter. Några av informanterna var även osäkra i sitt beslut och att de hade ambivalenta känslor fick till följd att de fick en viss känslomässig påverkan. Ambivalensen och även komplexiteten hos flertalet kvinnor nämns på samma sätt i andra studier (Trybulski, 2008; 2005; Goodwin & Ogden, 2007; Nordal Broen et al., 2006; 2004; Aléx & Hammarström, 2004; Hess, 2004). I Keros et al. (2004) longitudinella studie, som följer kvinnor 1 år efter aborten, visas att andelen kvinnor som rapporterade enbart positiva känslor vid den tiden efter den inducerade aborten var 47 %, andelen kvinnor som bara upplevde smärtsamma känslor var 3 % och känslor av båda slag var 50 % av studiens informanter. Däremot upplevde de kvinnor som inte hade någon stor känslomässig påverkan sin abort som bra och de var säkra på sitt beslut (Kero et al., 2003). De upplevde ingen påverkan på sin fortsatta hälsa. Till följd av den inducerade aborten upplevde vissa kvinnor en utveckling i sitt inre. Trybulski (2006) och Hess (2004) fann i likhet med detta att ett annat och bredare perspektiv på aborten vanns över tid av de flesta kvinnor, och detta bekräftar Goodwin och Ogden (2007) och Kero et al. (2004) som finner att kvinnorna uppnådde förlikning, kom till tals, med händelsen över tid. I analogi med detta talar Trybulski (2008; 2006; 2005) om att integration av aborthändelsen i kvinnans liv eftersträvades. Att finna meningsfullhet med händelsen är en pågående process som kan upplevas vara intermittent (Trybulski, 2008). Integrationsprocessen är således individuell på det sätt att den tar olika lång tid, uppkommer vid olika tillfällen och har olika slagkraft (Trybulski, 2008; 2006; 2005). Hur kvinnorna bearbetade abortprocessen och talade om

11

fostret förändrades vidare över tid (Goodwin & Ogden, 2007). Vissa kvinnor refererade till fostret som en bebis eller ett barn och dessa kvinnor uppvisade också en svårare sorgeprocess. Vissa av kvinnorna hade gett ålder till den individ de format i sitt medvetande, namngivit det och skrivit brev till den (Trybulski, 2008; 2005). Existentiella frågor och funderingar uppgavs ha påverkat kvinnorna i sin återhämtningsprocess (Trybulski, 2008; Kero et al., 2004). Vidare belyser Trybulski (2008) att det är av stor vikt för kvinnorna att ha giltiga etiska argument för den inducerade aborten. Dessa handlade för några om huruvida fostret var levande, en levande person och mänskligt och i så fall om aborten var mord. Kvinnor redovisade att hur Gud såg på dem och värderade deras handling, hur gudsrelationen påverkades samt hur detta fick dem att känna sig befriade, förlåtna eller fördömda förändrades (Trybulski, 2008; 2005; Hess, 2004). Trybulski (2005) belyser även hur vissa kvinnor betraktade sin abort som en störning av den naturliga ordningen, sitt kors att bära och såg handlingen som en synd. Andra kvinnor återfann hälsa och mening i utförande av ritualer och andlighet då detta utfördes i botgörande syfte (Trybulski, 2008). Begravning för barnet, återförening med Gud, syndernas förlåtelse och dylika processer gav ett mått av befrielse för kvinnorna. Många kvinnor urskiljde en sorgeprocess och kris (Kero et al., 2004). Goodwin och Ogden (2007) beskriver i sin artikel återhämtningsprocessen som en linjär återhämtning av händelsen. Kvinnorna tänkte inte lika ofta på händelsen och med färre negativa känslor över tid och kvinnorna upplevde att de anpassat sig till situationen. Å andra sidan fanns de kvinnor som upplevde en ihållande upprördhet. För dessa kvinnor minskade de negativa känslor inte över tid, kvinnorna trodde inte de skulle återhämta sig och de tänkte på händelsen mer än vad de ansåg hälsosamt. Goodwin och Ogden (2007) beskriver vidare omvärderingar av händelsen som ledde till negativa känslor. Dessa kvinnor stängde ute sina känslor under en längre tid och vid återupptagande av tankarna uppkom negativa känslor. Trybulski (2005) nämner detta då kvinnorna upplevde en inre dialog med sina värderingar och tankar och att berättelsen förblev outtalad. Den inducerade aborten kunde leda till en negativ inställning till att i framtiden få barn (Goodwin & Ogden, 2007). Barnets rättigheter att vara önskat bedömdes av kvinnorna som viktigare än det egna moderskapet vilket angavs som skäl till aborten (Aléx & Hammarström, 2004). Enligt Kero et al. (2004) sörjde vissa förlusten av ett barn. Att föda fram och se fostret beskrevs bildligt och med tydliga minnen som knöts till negativa känslor (Goodwin & Ogden, 2007). Vidare visade samma artikel att kvinnor som upplevde en långtidseffekt ville inte göra en ytterligare abort i framtiden. Andra kvinnor i Goodwins och Ogdens studie (2007) såg däremot inte aborten som en avgörande livshändelse och hade därför enbart positiva konsekvenser efter den. Det flertalet studier återkommer till är att aborthändelsen följde majoriteten av kvinnorna genom livet, i olika grad och med varierande mått av hälsopåverkan (Trybulski, 2008; 2006; 2005; Goodwin & Ogden, 2007; Nordal Broen et al, 2006; 2005; 2004; Hess, 2004; Kero et al., 2004). Trybulski (2005) menar att minnen finns undermedvetet hos kvinnan och återkommer i kvinnornas vardag. Både banala och stora livshändelser triggade återkomsten av tankar och känslor (Trybulski, 2006).

12

Hälsan då kvinnan ser utåt Hon relaterar till omgivningen När kvinnan reflekterar kring sin abort ser hon sitt förhållande till partnern påverkat i olika grad där allt från förbättrad till avslutad relation nämns (Nordal Broen et al., 2006; Aléx & Hammarström, 2004; Kero et al., 2004). Någon kvinna uppgav att hon fått ett dåligt äktenskap som straff för aborten (Trybulski, 2008). Kvinnorna upplevde dels besvikelse gentemot partnern och ensamhet i relationen och dels en fördjupad relation och kärlek. Kvinnorna hade dock inte förväntat sig att exempelvis preventivmedelsanvändningen skulle förbättras vilket den de facto hade (Kero et al., 2004). Några kvinnor upplevde att deras tolerans mot andra hade ökat vilket påverkade deras inställning till andra (Kero et al., 2004). Kvinnor med en sorgeprocess som höll i sig under längre tid uppgav å andra sidan att de inte kunde söka stöd hos och lita på människor, att relationen med andra påverkades av deras förändrade självbild (Goodwin & Ogden, 2007). De som ändå fick höra den hittills outtalade berättelsen om kvinnans upplevelse valdes med omsorg (Trybulski, 2005). Graden av stöd från familj och närmiljö korrelerade tydligt enligt kvinnorna med hennes återhämtning men trots detta stöd kunde hon känna ensamhet. I de relationer kvinnan hade sökte hon samhörighet. Då det fanns en förmodad åsikt och därmed en förväntad reaktion hos den andre, formades samtal kring aborten av dessa antaganden. Rädslan att bli fördömd av sig själv, familj, vänner och samhället generellt utmynnade i kvinnornas tystnad och ensamhet. Den samhälleliga situationen kring abortfrågan fungerade i vissa fall som en tystande faktor, bland annat i rädsla för bestraffning (Trybulski, 2008; 2005; Aléx & Hammarström, 2004). Ännu en följd av den inducerade aborten var för vissa kvinnor att de kände ett ökat moderskap gentemot barn som kommit senare i livet, då de fått erfarenheter av aborten (Trybulski, 2008). Kvinnorna visade ett behov av att få förlåtelse av familj och vänner. De anknöt också sina emotionella följder av aborten och sin återhämtningsprocess till mängden stöd, information och gott bemötande från sjukvårdspersonal (Goodwin & Ogden, 2007; Kero et al., 2004). Enligt Trybulski (2008) och Hess (2004) uppgav sig kvinnorna med övervägande negativa följder på hälsan, söka hjälp och inre helande på olika sätt bland annat i läkemedel, stödgrupper, ideellt engagemang i mödravård och pro-life/pro-choice grupper. En del kvinnor gav även pengar till barn i andra länder. Å andra sidan intygade vissa kvinnor att då aborten inte var en avgörande livshändelse och processen avslutades samtidigt som ingreppet var utfört, hade den inte fått några avgörande följder i deras vardag (Kero et al., 2004). Samma studie visar att hälften av studiens informanter sa sig ha fått en förändrad arbetssituation efter den inducerade aborten. I vissa fall hade de inneburit ett nytt jobb eller högre tjänstgöringsgrad och ett fåtal hade varit sjukskrivna.

Kvinnans hälsa betraktad utifrån Många kvinnor som genomgått abort påverkades av samhällets bild av ingreppet, dess följder och av de värderingar som fanns kring henne som genomgått abort (Goodwin & Ogden, 2007). Om samhället enligt kvinnan antydde att följderna för henne efter

13

aborten förväntades bli negativ, uppvisade kvinnorna både en motreaktion mot detta i form av att inte ha negativa känslor och en reaktion som stämde överens med den förväntade bilden. På samma sätt uppvisades både positiva och negativa konsekvenser då samhället antydde positiva följder för kvinnan. Kvinnorna kände sig pressade att inte få ohälsa till följd av ingreppet och vissa av dem som mådde dåligt upplevde att ingreppets dignitet som livshändelse underskattas av omgivningen och samhället. I ett flertal studier kategoriseras informanterna till ”case” av mental ohälsa när de sammanfattningsvis når en viss poängnivå på de olika bedömningsformulär som författarna har använt sig av (Fergusson, Horwood & Ridder, 2006; Nordal Broen et al., 2006; 2005; 2004). De kvinnor som genomgått inducerad abort hade enligt Nordal Broen et al. (2005) mer negativa mentala hälsoföljder om de hade ett ökat förnekande av känslor. Sex månader efter aborten rapporterade 25,7 % av kvinnorna känslor som indikerar ”case” av mental ohälsa och fem år efter var fortfarande 20 % kvar i denna grupp. I förhållande till allmänbefolkningen har kvinnor som genomgått en inducerad abort högre ångestnivå under hela undersökningsperioden och högre depressionsnivå det närmaste halvåret. Nordal Broen et al. (2005) visar entydigt att jämfört med de kvinnor som fått missfall har de som genomgått abort signifikant mer känslor av lättnad, skuld och skam. I Nordal Broens studie et al. (2004) uppdagas att då kvinnor hade känslor av sorg och förlust tio dagar efter aborten kunde en anknytning ses med känslor och tankar kring händelsen som trängde sig på mer efter två år. Det samma gällde för känslor av skuld och skam som föregick processer av förnekande. Utöver ovanstående visar Nordal Broen et al. (2006) ett samband mellan psykisk ohälsa före aborten och ökad risk för psykisk ohälsa efter aborten. Övriga livshändelser, förutom aborten, som skedde de närmaste sex månaderna efter ingreppet orsakade en högre ångestnivå hos kvinnorna. Däremot visas inget signifikant samband på ett påverkat hälsotillstånd oavsett om aborten följts av graviditet eller barnafödande. Pedersen (2008) visar i sin studie att det inte finns ett signifikant samband mellan tonårsaborter och efterföljande depression. Emellertid kommer Fergussons et al. (2006) fram till att det finns en signifikant association mellan tonårsgraviditet och grad av mental obalans. Reardon et al. (2003) bekräftar detta då de visar att risken är högst för psykiatrisk intagning bland kvinnor som har genomgått inducerad abort i åldrarna 13-24 och 35-49 år. En tendens till ökad mängd mentala hälsoproblem kan ses efter en inducerad abort (Fergusson et al., 2006). Gruppen som genomfört en inducerad abort jämfört med dem som fullföljde graviditeten eller de som inte blivit gravida uppvisade en högre grad av mental obalans. Pedersen (2008) visar även att om ingreppet utförs i tjugoårsåldern finns det ett signifikant samband på 26 % att depression följer den inducerade aborten.

Diskussion

Metoddiskussion I pilotsökningen som utfördes för att undersöka kunskaps- och forskningsläge, återfanns artiklar om både kvinnan och mannen. I första sökningen sågs dock att flest studier hade utförts på kvinnor. Redan vid pilotsökningen gjordes en granskning av var studierna var utförda och många artiklar berörde inducerad men illegal abort. När sedan bakgrunden påbörjades begränsades litteraturstudien till inducerad och legal abort och följderna efter

14

den. När artikelsökningen genomfördes upptäcktes ett stort antal artiklar som var irrelevanta för studien. På grund av detta skapades avgränsningar i form av tiden mellan abortingreppet och när studierna utförts. Litteraturstudien berör därmed inte den postoperativa perioden där den fysiologiska påverkan är allra tydligast. Studiens mål att undersöka längre hälsopåverkan fick till följd att det fysiologiska perspektivet uteslöts. Kravet på artiklar som inkluderades var att resultatet berörde de övriga dimensionerna. En tabell enligt Flemmings struktur var behjälplig i att tydliggöra detta. Perspektivet på hälsa innefattade från början alla fem dimensioner av hälsa såsom biologiskt, psykologiskt, emotionellt, socialt och existentiellt. De slutligen valda dimensionerna bedömdes kräva ett längre tidsperspektiv för att bli tydliga. Alltså fokuserades sökningarna på artiklar med längre tid än den postoperativa fasen. Dock uppkom inget adekvat sökord för detta. Litteraturstudiens ursprungliga syfte inkluderade även perspektivet på mannens subjektiva hälsa. De 18 artiklar som hittades när sökning i PubMed gjordes på genusperspektivet (eng. men AND abortion), berörde beslutsfattandet inför aborten, attityd till abort och/eller närvaron vid det direkta ingreppet. Då inga artiklar hittades under sökningarna som berörde mannens hälsa efter den inducerade aborten togs detta bort och studien riktade in sig uteslutande på kvinnans hälsa. Studiens syfte har omarbetats under hela skrivandeprocessen men de avgörande förändringarna har resulterat i att utesluta mannens hälsa och göra en inriktning på kvinnans subjektiva hälsa. I artikelsökningen användes för databaserna typiska indextermer i form av MeSH-termer och Thesaurus. Endast sökordet inducerad abort (eng. abortion induced, induced abortion) gav artiklar som även berörde illegal abort och artiklar som berörde hela processen samt attityder till abort. Sökordet omvårdnad (eng. nursing) användes för att knyta studien till karaktärsämnet och för att specificera till sjuksköterskekåren. Sökordet legal abort (eng. legal abortion, abortion legal) säkerställde att den inducerade aborten som undersökts inte endast skett illegalt. De nya artiklar som uppkom berörde huruvida abort skulle vara legalt eller inte, hälsoföljder efter legal kontra illegal abort och det etiska perspektivet. Slutligen användes sökordet hälsa (eng. health) vilket styrkte resultatet på sökningen då inga nya användbara artiklar framkom. De tidigare valda artiklarna återfanns. Sökordet förstärkte anknytningen till omvårdnadsperspektivet och avgränsade tidsperspektivet marginellt. Fritextsökningar gjordes på begrepp som uppkom i de hittade artiklarnas nyckelord. Booleska sökoperatorer användes i artikelsökningen men kunde ha nyttjats bättre. I efterhand kan det tänkas att annorlunda användande av dessa termer kunde ha effektiviserat sökningen. En svaghet med artikelsökningen var att sökorden gav ett stort antal träffar, trots publiceringsår från 2003 till 2009. Därför gick mycket tid åt att manuellt gå igenom irrelevanta abstrakt. Å andra sidan kan bredden på sökningarna, och aktualiteten i forskningen, ses som en styrka då studiens syfte avsmalnat och varje sidospår medvetet valts bort. Många artiklar som hittades på PsycInfo berörde abort då fostret misstänks eller visat sig missbildat. Dessa aborter är ofta sena, är en mindre del av den totala abortstatistiken och är vidare förknippade med ett mer traumatiskt beslut och större hälsopåverkan. Litteraturstudien kan anses ha styrka i att den bara berör kvinnor som inte gjort abort på grund av missbildat foster. Inklusionskriterier och exklusionskriterier styrde valet av resultatartiklar. Språkliga begränsningar kan ha bidragit till en svaghet då relevanta artiklar kan ha funnits på

15

andra språk än engelska, norska, danska eller svenska. En artikel föll bort vars text var på spanska. Andra artiklar föll bort då det inte fanns tillgängliga abstrakt vilket kan indikera på tveksam vetenskaplighet. Review-artiklar valdes bort enligt gällande riktlinjer. Bortfallet av artiklar på grund av logistik, språk och begränsningar enligt riktlinjer kan ha påverkat resultatet, vilket kan ses som en svaghet. Att utesluta artiklar från Australien var en svaghet då deras hälso- och sjukvård väl stämmer överens med den svenska. De uteslöts på grund av tidsramen för föreliggande studie och dess storlek. Den amerikanska politiska debatten samt att det är abortkliniker som uteslutande utför aborter kan bidra till skillnader i följder för kvinnan. I Sverige utförs alla aborter inom den ordinarie hälso- och sjukvården. Därför hade det varit ett alternativ att utesluta artiklar från USA. Fenomenen som visar sig i processen efter aborten verkar dock vara djupt mänskliga och endast delvis kulturellt betingade, därmed är artiklarna ändå relevanta. Till urval ett valdes 31 artiklar och till urval två användes 13 artiklar, varav sex stycken var kvalitativa, sex stycken var kvantitativa och en artikel räknades som både och. Att studien är gjord på lika många kvalitativa artiklar som kvantitativa kan vara en styrka. Resultaten kan då anses vara generaliserbara och ändå ligga till grund för en djupare bild av kvinnans upplevelse av abort. Databearbetningen har gjorts genomgående gemensamt och allt material har skrivits under samtal och diskussion. En styrka i detta tillvägagångssätt är att allt material granskats av minst två personer, att båda är väl insatta i hela arbetsprocessen och att argument bildats för alla val kring metod, granskning, kvalitet, syfte och avgränsning. Sammanfattningarna underlättade diskussioner och snabba kontroller i skrivandeprocessen. Artikelöversikten innehöll till en början en resultatkolumn där artiklarnas resultat sammanfattades. Denna inkluderas inte i litteraturstudien, enligt gällande riktlinjer, men det kan ses som en styrka att artiklarna är grundligt genomarbetade. Hälsan diskuteras utifrån hälsokorset som beskriver denna som en process som kan ses ur olika synvinklar men produkten av de olika faktorerna är den slutliga hälsonivån. Att hälsokorset valdes förstärkte riktningen mot den subjektiva hälsan och att den inducerade aborten blev en livshändelse som påverkade måttet av hälsa hos kvinnan. Kondenseringen och skapandet av slutgiltiga teman från resultatmaterialet vann styrka och urskiljning i det definierade hälsobegreppet. Det är en styrka i studien att hälsa kunnat definieras och avgränsas men valet av definitionen har också subtilt styrt hur artiklarnas resultat granskats vilket kan vara en svaghet i en induktiv studie.

Resultatdiskussion Artiklarnas vetenskaplighet granskades med hjälp av en bedömningsmall av Carlsson och Eiman (2003), graderad från grad I till grad III där grad I är högst vetenskaplig kvalitet. Föreliggande studies resultatartiklar är grad I eller II och detta är en styrka. En svaghet i metoden är dock att alla artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades endast vid ett tillfälle i nära anslutning till artikelsökningen. Om granskningen hade genomförts igen hade den vetenskapliga graden troligen blivit mer rättvis eftersom helhetsbilden av artiklarna förändrades med arbetsprocessen. Den första artikeln kunde inte jämföras med någon annan granskning och den sista kunde jämföras med alla andra. Till en början bedömdes i löpande text om confounders var kontrollerat men när sedan vissa

16

artiklar hade tydliggjort dem med överskrift bedömdes de tidigare artiklarna om igen. På samma sätt granskades de etiska aspekterna två gånger. I vissa artiklar (Pedersen, 2008; Fergusson et al., 2006; Reardon et al., 2003) var det svårt att urskilja när frågorna ställdes till informanterna och/eller kontrollerna utfördes i förhållande till aborthändelsen. Om de ställdes prospektivt eller retrospektivt kan ha stor betydelse för föreliggande litteraturstudies resultat. Detta har inte framkommit i granskningen. Exempelvis gäller det registerstudie och longitudinella studier gjorda på skolungdomar eller normalbefolkning under lång tid. I dessa studier är det oklart om psykisk ohälsa föregick valet av inducerad abort eller om inducerad abort föregick psykisk ohälsa, alltså är det svårt att veta vad som är orsak och vad som är verkan. Nordal Broen et al. (2006; 2005; 2004) återfanns i ett flertal artiklar refererat till olika studier av samma författare vilket kan indikera att författarna är kunniga inom området. Detta kan styrka resultatet de kommit fram till. De kvantitativa artiklarna som användes i resultatet berörde olika långa tidsperioder efter den inducerade aborten. I två av studierna (Nordal Broen et al., 2006; 2005) skedde undersökningarna vid fyra tillfällen spritt från 10 dagar till 5 år efter abortingreppet. I den tidigaste studien av Nordal Broen et al. (2004) spänner undersökningarna endast över en 2-årsperiod. Alla studier av dessa författare har utförts på norska kvinnor och två studier (2005; 2004) syftar till att jämföra följder av missfall kontra inducerad abort. Att de kommer fram till att den känslomässiga reaktionen är mer utdragen i abortgruppen är relevant då Kero et al. (2004) å andra sidan kommer fram till att svenska kvinnor klarar att ta beslutet och inte lida av negativa effekter 1 år senare. Denna studie har dock utfört undersökningen efter kortare tid vilket kan antas ge en bristande helhetsbild av kvinnans faktiska följder för hälsan. Nordal Broen et al. (2006; 2005; 2004) har dels fler informanter och längre tidsperspektiv än Kero et al. (2004) vilket styrker Nordal Broens et al. studier (2006; 2005; 2004). Kero et al. (2004) hänvisar dock till att deras studie är både kvalitativ och kvantitativ. Hess (2004) kvalitativa resultat beskriver kvinnors hälsa mer än 5 år och upp till 30 år efter aborten. Studien bekräftar Nordal Broens et al. (2006; 2005) resultat då Hess (2004) i sin slutsats jämför sina resultat med korttidsstudier och ser att negativa långtidseffekter ökar med tiden. Goodwin och Ogden (2007) faller in i denna diskussion då de i sin slutsats sammanfattar att alla kvinnor inte sörjer linjärt. Återhämtningsprocessen är följaktligen inte nödvändigtvis förutsägbar i sin riktning då känslomässig förvirring, lättnad, depression, negativ självbild och övriga känslor oförberett kan uppkomma efter olika lång tid. Dessa resultat är inte nya utan förekommer i tidigare litteratur (Kero, 2005; Sjögren, 2004; Wahlberg, 2004; Farmen & Hol, 2002) men det betonas i föreliggande resultatartiklar. Trybulski (2008; 2006; 2005) redovisar också den inducerade aborten som något många kallar en livshändelse. En del kvinnor ser sin abort som en positiv livshändelse, andra inte alls som en livshändelse (Trybulski, 2008; Kero et al., 2004). Hos vissa kvinnor förekom psykisk ohälsa intermittent och visade sig många år efter ingreppet (Trybulski, 2008; 2006; 2005). Flertalet artiklar (Trybulski, 2008; 2006; 2005; Goodwin & Ogden, 2007; Nordal Broen et al., 2006; 2005; 2004; Hess, 2004; Kero et al., 2004) tar upp ambivalensen, komplexiteten och paradoxen i känslobilden. Det gör även Odlind et al. (2008) och Wahlberg (2004) som påvisar att detta kan leda till en försämrad återhämtning för kvinnan efter aborten. De sammanfattar också att allvarlig psykisk ohälsa är sällsynt förekommande i samband med abort. Frågor uppstår kring hur allvarlig psykisk ohälsa

17

definieras, hur de definierar ordet sällsynt och hur lång tid efter aborten hälsan har kontrollerats. Föreliggande studies resultat finner att psykisk ohälsa förekommer framförallt det närmaste halvåret samt lång tid efter aborten. Keros et al. (2004) slutsats att svenska kvinnor klarar att integrera aborthändelsen i sina liv, överensstämmer med Odlinds et al. (2008) och Wahlbergs (2004) sammanfattningar. Flera studier styrker att kvinnorna förenar aborthändelsen och livet till en helhet (Goodwin & Ogden, 2007; Trybulski, 2006; Hess, 2004; Kero et al., 2004). Det som föreliggande studies resultat visar är att integrationsprocessen tar olika lång tid och är individuell. Komplexa och ambivalenta känslor antas påverka integrationen. Kvinnorna klarar att balansera känslorna olika väl vilket i sin tur resulterar i ett mått av hälsa. Föreliggande studies resultat visar att kvinnornas hälsa påverkar och påverkas av relationer med andra. Aborthändelsen kan ha inverkan på den eventuella partnerrelationen (Wahlgren, 2004; Farmen & Hol, 2002; Törnbom, 1999). Enligt Sjögren (2004) kan mannen känna en likvärdig ambivalens kring aborten som kvinnan. I detta vårdsammanhang är mannen en förbisedd person (Sjögren, 2005; Bengtsson Agostino, 1992) och i abortlagen nämns han inte (SFS 1974:585). Abortprocessen försvåras för honom, då han fordras att stödja kvinnan och samtidigt inte förväntas sörja det aborterade barnet (Sjögren, 2004). Föreliggande resultat visar på att relationen försvårats, avslutats men även fördjupats (Nordal Broen et al., 2006; Aléx & Hammarström, 2004; Kero et al., 2003). Det kan förmodas att påverkan på mannens hälsa och inställning till aborten, framförallt då den skiljer sig från kvinnans, kan få betydelsefulla följder för deras relation. Kvinnornas civilstatus räknas som en av flera hälsopåverkande faktorer både av Nordal Broen (2005) och Bengtsson Agostino (1992) och Nordal Broen (2005) inkluderar det som en aspekt vid kontroll av confounders, vilket är ytterligare en styrka hos denna artikel. Därmed kan slutsatsen antas att relationer kring kvinnan får konsekvenser för hennes hälsa. Inte bara de nära relationerna påverkar kvinnorna utan också existentiella frågor samt samhälleliga värderingar och förväntningar (Trybulski, 2008; 2005; Goodwin & Ogden, 2007; Hess, 2004; Kero et al., 2004). Detta bekräftar även tidigare litteratur enligt Sjögren (2004) och Farmen & Hol (2002). En annan form av paradox för kvinnan som har att göra med bilden av henne utifrån är att hon kan känna lättnad över aborten utan dåligt samvete och att detta kan antas ifrågasätta hennes upplevelse av moderlighet. Bilden av fostret påverkade hur kvinnornas hälsosituation förändrades dels beroende på när i graviditeten aborthändelsen skedde och om kvinnan upplevde att hon aborterade ett foster eller ett barn (Odlind et al., 2008; SFS 1991:481). I föreliggande litteraturstudiens resultat framkom att sorgen var olika intensiv beroende på hur fostret benämndes (Goodwin & Ogden, 2007). Hess (2004) citerar en kvinna som berättar att efter aborten fick hon ett missfall och upplevde att hon hade tillåtit sig själv att sörja de barn som dött i missfall men det aborterade fostret var det inte accepterat att sörja. En slutledning som kan dras är att omgivningen kan ha påverkat kvinnan i hennes sorgeprocesser genom att hon uppfattade att det fanns en förväntan gentemot henne som hon därmed försökte leva upp till. Därför är det en viktig diskussion i samhället när ett foster definieras som ett barn och vilka sorgeprocesser som tillåts, exempelvis en begravning. Hur kvinnan bemöts av sjuksköterskan i sitt sörjande eller frånvaron av sorg kan vara avgörande för kvinnans fortsatta balansgång i livet. Kvinnans sorg bör varken förringas eller förväntas vara stor av vårdpersonal utan måste tillåtas vara individuell och bemötas därefter. Detsamma gäller för övriga konsekvenser av aborten för kvinnan. Vårdpersonalen måste reflektera kring såväl de långsiktiga som de

18

kortsiktiga följderna och i detta sammanhang kan det även funderas kring huruvida stödsamtalet inte bara skulle erbjudas utan istället rekommenderas. Denna reflektion föds i att föreliggande litteraturstudies resultat visar att hälso- och sjukvårdens stöd, information och goda bemötande har betydelse för den fortsatta hälsan hos kvinnor som genomgår abort (Goodwin & Ogden, 2007; Kero et al., 2003). Wahlberg (2004) tog upp erbjudandet av stödsamtal som ett viktigt inslag i vården av kvinnan. Det är intressant att efterkontrollen är antingen lagstadgad eller rekommenderad beroende på vilket ingrepp som görs (Odlind et al., 2008), då abortupplevelsen och dess följder omtalas i resultatartiklarna som en outtalad berättelse och den tysta sorgen (Trybulski, 2008; 2005; Aléx & Hammarström, 2004).

Konklusion Den inducerade aborten i kvinnans liv är en livshändelse som får till följd ett spektrum av komplexa känslor. Att integrera denna livshändelse visar sig vara en balansgång och en process som berör hela kvinnans liv och möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande. Känslorna och tankarna kring aborten finns som en skugga i kvinnans liv som sporadiskt träder fram i vardagen och påverkar kvinnans hälsa i olika riktningar. Den subjektiva hälsan sammanfattas i ambivalenta känslor i kvinnan och relaterat till andra påverkas hennes relationer i olika utsträckning. När hon och andra bedömer hennes hälsa utifrån, finner de allt från psykisk ohälsa till frånvaro av objektiva sjukdomstecken i hennes liv.

Implikation Årligen genomförs i Sverige kring 30 000 till 40 000 inducerade aborter och tendensen är att antalet ökar. Det preventiva arbetet för att minska antalet oönskade graviditeter måste stärkas. För att minska de negativa hälsoföljderna som kan uppstå behövs vidare forskning inom ämnet. Många studier undersöker ett kort perspektiv efter aborten hos kvinnor och därför skulle det i sammanhanget vara önskvärt med fler studier på ett större antal informanter, som följs under längre tid. Vidare behövs forskning på sjuksköterskans perspektiv eftersom ett etiskt dilemma kan uppstå i abortvården. Det råder en tydlig brist på forskning på mannens hälsa efter en inducerad abort. Föreliggande studie fann ingen forskning på detta ämne. Mannen kan i vissa fall antas bli berörd lika mycket som kvinnan och kan vara ytterligare en förbisedd person.

Referenser De vetenskapliga artiklar som litteraturstudiens resultat är baserad på är markerade med en asterix (*) i referenslistan. *Aléx, L., & Hammarström, A. (2004). Women’s experiences in connection with

induced abortion – a feminist perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 160-168.

Bengtsson Agostino, M. (1992). Main findings. Ingår i M. Bengtsson Agostino (red.),

Abortion from cultural, social and individual aspects a comparative study, Italy – Sweden. (s.39-54). Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad (Bilaga 2 & 3). Malmö

Högskola, Hälsa och samhälle. Center for Reproductive Rights. (2007). The World’s Abortions Laws. Hämtad 2008-

12-09 från: http://www.reproductiverights.org/pdf/pub_fac_abortionlaws2008.pdf

Eriksson, K. (1985). Hälsa – ohälsa. Ingår i K. Eriksson, Vårdprocessen 3:e uppl. (s. 42-

55). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Farmen, M. E., & Hol, M. (2002). Kapitel 44: Gynekologisk omvårdnad. Ingår i H.

Almås (red.), Klinisk omvårdnad (s. 1012-1070). (K. Falk, övers.) Liber: Stockholm. (originalarbete publicerat 2001).

*Fergusson, D. M., Horwood, L. J., & Ridder, M. R. (2006). Abortion in young women

and subsequent mental health. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47(1), 16-24.

Flemming, K. (1998). Asking answerable questions. Evidence-Based Nursing 1(2), 36-

37. Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Ingår i F. Friberg, (red.), Dags för

uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.115-124). Lund: Studentlitteratur.

GenSvar. (2004). Fosterdiagnostik. Hämtad 2008-11-17 från:

http://www.medscinet.se/gensvar/chapter_frame.asp?hid=2&cid=27 *Goodwin, P., & Ogden, J. (2007). Women’s reflections upon their past abortions: An

exploration of how and why emotional reactions change over time. [Electronic Version]. Psychology and Health, 22(2), 231-248.

*Hess, R. F. (2004). Dimensions of women’s long-term postabortion experience.

American Journal of Maternal / Child Health Nursing, 29(3), 193- 198. Jahren Kristoffersen, N. (2005a). Hälsa och sjukdom. Ingår i N. Jahren Kristoffersen, F.

Nortvedt, E-A. Skaug, (red.), Grundläggande omvårdnad. Del 1. (s. 28-77). (I.

Bolinder, K. Grönvall & K. Olsson, övers.). Stockholm: Liber. (originalarbete publicerat 2005).

Jahren Kristoffersen, N. (2005b). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. Ingår i N. Jahren

Kristoffersen, F. Nortvedt, E-A. Skaug, (red.), Grundläggande omvårdnad. Del 4. (s. 13-101). (I. Bolinder, K. Grönvall & K. Olsson, övers.). Stockholm: Liber. (originalarbete publicerat 2005).

Kero, A. (2005). Abort – en tabubelagd rättighet: Kvinnors mångbottnade upplevelser

rymmer både lättnad och smärta. Läkartidningen, 102(48), 3677-3680. *Kero, A., Högberg, U., & Lalos, A. (2004). Wellbeing and mental growth – long-term

effects of legal abortion. [Electronic Version]. Social Science & Medicine, 58(12), 2559- 2569.

Kersting, A., Kroker, K., Steinhard, J., Lüdorff, K., Wesselmann, U. & Ohrmann, P., et

al. (2007). Complicated grief after traumatic loss. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, (257), 437-443.

Kersting, A., Reutemann, M., Ohrmann, P., Baez, E., Klockenbusch, W. & Lanczik, M.,

et al. (2004). Grief after termination of pregnancy due to fetal malformation. Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology 25(2), 163-169.

Lennerhed, L. (2008). Historier om ett brott – Illegala aborter i Sverige på 1900-talet.

Stockholm: Atlas. Nationalencyklopedins ordbok. (1995). Abort (band 1, s. 2) Höganäs: Bra Böcker. *Nordal Broen, A., Moum, T., Sejerstadt Bødtker, A., & Ekeberg, ø. (2006). Predictors

of anxiety and depression following pregnancy termination: A longitudinal five-year follow-up study. Acta Obstetricia et Gynecologia, 85, 317-323.

*Nordal Broen, A., Moum, T., Sejerstadt Bødtker, A., & Ekeberg, ø. (2005). The course

of mental health after misscarriage and induced abortion: a longitudinal, five-year follow-up study. [Electronic Version]. BMC Medicine, 3(18), n.p.

*Nordal Broen, A., Moum, T., Sejerstadt Bødtker, A., & Ekeberg, ø. (2004).

Psychological impact on women of misscarriage versus induced abortion: A 2-year follow-up study. [Electronic Version]. Psychosomatic Medicine, 66, 265-271.

Odlind, V., Bygdeman, M., & Milsom, I. (2008). Familjeplanering – Preventivmetoder,

aborter och rådgivning. Lund: Studentlitteratur. *Pedersen, W. (2008). Abortion and depression: A population-based longitudinal study

of young women. [Electronic Version]. Scandinavian Journal of Public Health, 36(4), 424-428.

*Reardon, D. C., Cougle, J. R., Rue, V. M., Shuping, M. W., Coleman, P. K., & Ney, P. G. (2003). Psychiatric admissions of low-income women following abortion and childbirth. [Electronic Version]. Canadian Medical Association journal, 168(10), 1253-1256.

Regeringskansliet. (2007). Stärkt arbete för att förebygga oönskade graviditeter.

Hämtad 2008-11-14 från: http://www.regeringen.se/sb/d/9218/a/84125

Regeringskansliet. (u.å.). Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. Hämtat

2008-12-15 från http://www.manskligarattigheter.gov.se

SFS 1992:859. Läkemedelslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 1991:481/SFS 2008:207. Folkbokföringslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 1974:595. Abortlag. Stockholm: Riksdagen. Sjögren, B. (red.). (2005). Psykosocial obstetrik – Kropp och själ och barnafödande.

Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2008a). Medicinska aborter, fördelning av arbetsuppgifter – praxis

och regelverk. Hämtad 2008-11-17 från: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/E9BD5EC0-D272-40DF-AC76-623068B400AE/9503/20081032.pdf

Socialstyrelsen. (2008b). Rättsliga rådet. Hämtad 2008-11-17 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Om_Sos/organisation/Rattsliga_radet/ Socialstyrelsen. (2008c). Aborter i Sverige 2008 januari-juni – Preliminär

sammanfattning. Hämtad 2008-11-17 från: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/DDC24653-4675-489C-8D9B-9BBFED1CBA3F/12486/200812514_rev2.pdf

Socialstyrelsen. (2007). Aborter 2007. Hämtad 2008-12-19 från:

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/1ACAC77A-D968-4AFC-B65C-8AAFD379BC28/10418/2008424_rev2.pdf

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad

2008-12-07 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf

SOSFS 2004:4. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Abort. Stockholm:

Socialstyrelsen.

SOSFS 1997:14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (2006). Abort (13: onde uppl., s.1)

Stockholm: Svenska Akademien.

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2008-12-07 från http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf

*Trybulski, J. (2008). Making sense: women’s abortion experiences. British Journal of Midwifery, 16(9), 576-582.

*Trybulski, J. (2006). Women and abortion: the past reaches into the present.

[Electronic Version]. Journal of Advanced Nursing, 54(6), 683-690. *Trybulski, J. (2005). The long-term phenomena of women’s postabortion experiences.

[Electronic Version]. Western Journal of Nursing Research, 27(5), 559-576. Törnbom, M. (1999). Psychosocial factors related to the choice of legal abortion.

(Doktorsavhandling). Göteborgs universitet; Institute for the health of women and children.

Wahlberg, V. (red.). (2004). Minnen efter abort. Lund: Studentlitteratur. World Health Organisation [WHO]. (2008). Gender and Genetics. Sex Selection and

Discrimination. Hämtad 2008-12-09 från: http://www.who.int/genomics/gender/en/index4.html

World Health Organisation [WHO]. (2003). Unsafe abortion. Global and regional

estimates of incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2003. Fifth edition. Hämtad 2008-11-17 från http://www.who.int/reproductive-health/publications/unsafeabortion_2003/ua_estimates03.pdf

World Health Organisation [WHO]. (u.å.) Definitions. Hämtad 2008-12-15 från

http://www.who.int/hac/about/definitions/en/

Tabell 3 Sökhistoria Bilaga I:1 Databas Datum Sökord /Limits Antal

träffar Genom- lästa abstrakt

Urval 1

Urval 2

PubMed 081118 Abortion, Induced / 5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals, MeSH-Terms

58 23 11 4

PubMed 081118 Abortion, Induced AND Health* /5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals MeSH-Terms

8 8 (8*) 0 0

Pubmed 081118 Abortion, Legal /5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals, MeSH-Terms

19

8 (8*) 0 0

PubMed 081119 Abortion, Induced AND Health* /5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals

52 21 (21*) 0 0

PubMed 081119 Abortion, Induced / 5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals

60 24 (23*) 0 0

PubMed 081119 Abortion, Legal /5 years, Abstract, English, Danish, Norwegian, Swedish, Nursing journals

25

14 (13*) 1 0

Cinahl 081118 Abortion, Induced, Adverse Effects, Evaluation, Nursing, Psycological Factors, Rehabilitation OR Pregnancy Termination Care (Iowa NIC) /2003-2009, Abstract, English, Research Article

113

39 (9*) 11 5

Bilaga I:2 Databas Datum Sökord /Limits Antal

träffar Genom- lästa abstrakt

Urval 1

Urval 2

Psyc Info

081120 Induced Abortion AND health* OR rehabilitation OR nurs* /2003-2009, Social Science, Journal Articles Only, English Only

96

(5) 0 0

Sve MED+

081120 Abortion Induced 2003-2008

23 7 (2*) 1 0

Psyc Info

081125 Abortion AND termination of pregnancy OR post-abortion syndrome OR post abortion care /2003-2009, Social Science, Journal Articles, English.

79

5 (xx) 3 0

PubMed 081125 Termination of pregnancy OR post-abortion syndrome OR post abortion care /last 5 years, abstracts, Humans, English, Nursing journals FRITEXT

70 4 (xx) 0 0

Cinahl 081125 Termination of pregnancy OR post-abortion syndrome OR post abortion care / Abstract, 2003-2009, Peer Reviewed, Research Article, English FRITEXT

74

0 (xx) 0 0

PubMed 081204 Anne Nordal Broen MANUELL

5 3 3 3

PubMed 081204 Abortion in young women and subsequent mental health MANUELL

1 1 1 1

Total 31 13 * Siffran inom parentes betyder att artiklarna funnits i tidigare sökningar xx = redan vid granskning av titeln och författare igenkändes genomlästa abstrakt, därmed återfanns få eller inga nya för studien relevanta artiklar

Tabell 4 Artikelöversikt Bilaga II:1 Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

Sverige 2004

Aléx, L., & HammarströmA.

Women’s experience in connection with induced abortion- a feminist perspectiv

Att belysa kvinnors upplevelse relaterat till inducerad abort, i en stad i norra Sverige, ur ett feministiskt perspektiv

Kvalitativ svenska kvinnor n = 5 kvinnor Intervjuer 1 månad efter aborten

Efter aborten hade kvinnorna fortfarande känslor som ambivalens, lättnad, stolthet över sina kroppar och saknad av graviditet

Grad I

Nya Zeeland 2006

Fergusson, D. M., Horwood, L. J., & Ridder, M. R.

Abortion in young women and subsequent mental health

Att undersöka sambandet mellan att ha genomgått en abort och de följder det för med sig för den mentala hälsan i intervallet från åldern 15 till 25 år

Kvantitativ Kvinnor från Nya Zeeland Del av 25-årig longitudinal studie Formulär och registerstudie n = 205 som varit gravida n = 74 som genomgått abort mätningar för tiden 15-18 år, 18-21 och 21-25 år. Abort utförd före 25 års ålder

En ökad risk för påföljande mental ohälsa associeras med abort hos unga kvinnor

Grad I

England 2005

Goodwin, P., & Ogden, J.

Women’s reflections upon their past abortions: An exploration of how and why emotional reactions change over time

Att undersöka hur kvinnor reflekterade över sina genomförda aborter över en längre tid

Kvalitativ boende i Storbritannien n = 10 kvinnor Semistrukturerade Intervjuer 23-31 år gamla 1-14 år efter aborten

Kvinnors respons på sin abort följer inte alltid ordinarie sorgeprocess utan varierar och återfinns både i den personliga och den sociala kontexten

Grad I-II

Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

USA 2004

Hess, R. F. Dimensions of women’s long-term postabortion experience

Att utforska och beskriva långtids- upplevelser, upplevda av kvinnor, minst fem år efter en inducerad abort utförd i första trimestern

Kvalitativ Fenomenologisk studie n = 17 kvinnor Semistrukturerad intervju 23-60 år gamla vid intervju, 14-43 år gamla vid abort. 6-31 år efter genomförd abort

Procenten kvinnor som uttryckte negativa effekter av aborten var högre än i korttidsstudier, vilket kan indikera att procenten negativa långtidseffekter ökar med tiden. De flesta kvinnor som deltog i studien hade kunnat integrera abortupplevelsen i sina liv och hade funnit mening i den.

Grad II

Sverige 2003

Kero, A., Högberg, U., & Lalos, A.

Wellbeing and mental growth - long-term effects of legal abortion

Att öka kunskapen om coping vid legal abort genom att studera kvinnors resonemang, reaktioner och känslor inför och efter 1 år

Kvalitativ och kvantitativ Svenska kvinnor Prospektivt Formulär och semistrukturerad intervju SPSS 4 månader n = 61 12 månader n = 58

Dessa svenska kvinnor klarar generellt att ta det komplexa beslutet att abortera utan att lida av ånger eller negativa effekter ett år senare

Grad II

Bilaga II:2

Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

Norge 2006

Nordal Broen, A., Moum, T., Sejersted Bödtker, A., & Ekeberg, Ö.

Predictors of anxiety and depression following pregnancy termination: A longitudinal five-year follow-up study

Att bedöma ångest och depression hos kvinnor som har genomgått antingen missfall eller inducerad abort samt jämföra dessa kvinnors grad av påverkan gentemot allmän befolkning och att identifiera förklaringsfaktorer till ångest och depression 6 månader och 5 år efter händelsen

Kvantitativ, prospektiv Longitudinell uppföljningsstudie. Norska kvinnor n = 80 inducerad abort n = 40 missfall Formulär och intervju HADS och Life Event Scale 10 dagar, 6 mån, 2 år och 5 år

Korrelation mellan ångest och depression kan användas för att bättre identifiera kvinnor i riskzon för negativ psykologisk följd efter avbrytande av graviditet

Grad I

Norge 2005

Nordal Broen, A., Moum, T., Sejersted Bødtker, A., & Ekeberg, ø.

The course of mental health after miscarriage and induced abortion: a longitudinal, five-year follow-up study

Att jämföra mentala hälsoföljder för kvinnor som antingen genomgått missfall eller inducerad abort över en tidsperiod av 5 år

I huvudsak kvantitativ n = 80 inducerad abort n = 40 missfall Formulär Norska kvinnor IES, Quality of Life, HADS ANCOVA 10 dagar, 6 mån, 2 år och 5 år

Kvinnor som genomgått provocerad abort hade inte så stark initial påverkan från aborten men de hade mer långvariga lidanden än missfallsgruppen

Grad I

Bilaga II:3

Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

Norge 2004

Nordal Broen, A., Moum, T., Sejersted, Bødtker, A., &

Ekeberg, ø.

Psychological impact on women of misscarriage versus induced abortion: A 2-year follow-up study

Att jämföra de psykologiska traumareaktioner kvinnor, som antingen genomgått ett missfall eller en inducerad abort, upplever under 2 år efter händelsen. Vidare identifiera viktiga faktorer på IES-påverkan

Kvantitativ Norska kvinnor n = 80 inducerad abort n = 40 missfall Intervjuer och formulär. IES, Life Event Scale och Feelings connected to the pregnancy termination. 10 dagar, 6 mån och 2 år

Den känslomässiga korttidsreaktionen verkar vara intensivare vid missfall i motsats till den utdragna känslomässiga reaktionen vid inducerad abort. Ett större undvikande av tankar och känslor relaterade till den inducerade abortupplevelsen visade sig än hos missfallsgruppen.

Grad I

Norge 2008

Pedersen, W. Abortion and depression: A population-based longitudinal study of young women

Att undersöka om inducerad abort är en riskfaktor för påföljande depression

Kvantitativ Norska kvinnor n = ca 21 kvinnor (16.3% av 125, kvinnor som genomgått abort) Formulär/registerbaserad Ålder 15-27 år Tidsperiod efter abort <12 år SCL-90

Unga vuxna kvinnor som genomgår en inducerad abort kan ha ökad risk för efterföljande depression

Grad I

Bilaga II:4

Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

USA 2003

Reardon, D.C., Cougle, J.R., Rue, V.M., Shuping, M.W., Coleman, P.K., & Ney, P.G.

Psyciatric admissions of low-income women following abortion and childbirth

Att vidareutveckla tidigare registerbaserad forskning genom att undersöka graden av psykiatriska inskrivningar (eng. admissions) relaterat till tidigare graviditets resultat över en längre tidsperiod, samtidigt undersökande tidigare psykiatrisk historia, socioekonomisk status, ålder och månader av tillgänglighet till statligt finansierad vård

Kvantitativ dataregisterstudie Kvinnor i USA n = 41442 förlösande kvinnor n = 15299 kvinnor som genomgått abort (spontan /missfall framgår inte) 90 dagar, 180dagar, År 1, År 2, År 3, År 4

Påföljande psykiatrisk inskrivning är vanligare bland kvinnor med låg inkomst som genomgått en inducerad abort än för dem som väljer att fullfölja graviditet både ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv

Grad II

USA 2008

Trybulski, J. Making sense: women’s abortion experience

Utforska fenomenet, finna meningsfullhet, då sjuksköterskor, avancerade specialist sjuksköterskor och barnmorskor kan vara instrument för kvinnans meningsskapande process

Kvalitativ Hermeneutiskt fenomenologisk boende I USA n = 16 kvinnor Intervju >15 år efter aborten

Deltagarna behövde finna meningsfullhet med sin abort. Processen var olika lätt och fortgick under olika lång tid. Meningsskapandet skedde på olika sätt och graden av mening som uppnåddes påverkade det fortsatta livet.

Grad II

Bilaga II:5

Publiceringsår Land

Författare Titel Syfte Metod Urval Bedömningsformulär

Slutsats Vetenskap-lig kvalitet

USA 2006

Trybulski, J. Women and abortion: the past reaches into the present

Att förstå kvinnors respons till abort över en längre tid

Kvalitativ Hermeneutiskt fenomenologisk studie boende i USA n = 16 kvinnor Intervju 38-92 år >15 år efter aborten

Upplevelsen upphör aldrig men förändras och triggas av livshändelser. Händelsen lagras i primitiv form i bakgrunden av medvetande och formas.

Grad I

USA 2005

Trybulski, J. The long-term phenomena of women’s postabortion experinces

Att förstå karaktäristiska drag i kvinnors abortupplevelse över en längre tid

Kvalitativ Hermeneutiskt fenomenologisk studie boende i USA n = 16 kvinnor Intervju 38-92 år >15 år efter aborten

Klara minnen kring tankar och känslor fanns kvar trots lång förfluten tid. Det var en avgörande livshändelse och integrationen av denna var mer komplex än tidigare forskning visat. Ofta återkommande tankar kring händelsen var inte tidsbundna och psykologisk ohälsa förekom, den kunde vara intermittent och uppkomma många år efter ingreppet. Kvinnorna kände sig ensamma i upplevelsen och relationen påverkades.

Grad II

Bilaga II:6

Bilaga III:1

Bilaga III:2