Företagsekonomiska institutionen

Kandidatuppsats 15hp

VT2011

I jakt på tillämpning – Om F.O.V. Fabrics möjligheter att understödja

kommersialiseringen av algbatteriforskning

Författare:

Lindgren, Mattias

Norberg, David

Handledare:

Bengtson, Anna

Datum: 2011-05-25

“Just för att de är de personerna de är/…/ de är oerhört drivande, har stora nätverk

och är väldigt, väldigt duktiga”

– Maria Strømme, 2011-05-10,

om syftet med F.O.V Fabrics medverkan i Salt & Paper Battery-projektet

Abstract

The purpose of this essay is to explore the actor network of a high technology

company in the textile industry called F.O.V. Fabrics. The background for doing this

is a recent project, which we choose to call the Salt & Paper Battery Group, aiming to

commercialize a newly discovered technology – a battery based on cellulose from an

alga. We start by examining a range of network theories in order to eventually shape a

framework of our own. This framework focuses on the environment defined by actor

bonds to three groupings, namely business actors, academic actors and political

actors. Two factors appear to be essential in these networks, the creation of an identity

and in-depth relations to other actors. Thirteen qualitative interviews were conducted

of which the empirical input is based upon. It seems that F.O.V. Fabrics

communicates a rather homogenous image to its first hand bonds, which emphasizes

the innovativeness, the flexibility and technical knowledge the company possesses.

F.O.V. Fabrics’ relations are key priorities and by building long terms relations the

company manages to establish a large amount of trust in the actor bonds. The essay

concludes by stating that F.O.V. Fabrics, based on the discoveries of this study, is

likely to be a valuable player in the Salt & Paper Battery Group.

Keywords: Network, Actor, Bonds, ARA, Commercialization, University, Industry

Nyckelord: Nätverk, Aktörsbindning, ARA, Forskningskommersialisering, Akademi

Förord

Följande kandidatuppsats är en del av civilingenjörsprogrammet System i Teknik och

Samhälle (STS). STS-programmet ämnar delvis till att förstå marknadskrafternas roll

i teknisk utveckling. Av den anledningen har författandet av denna uppsats varit

synnerligen intressant och givande för oss. En kommersialisering av uppsatsens

studieobjekt ligger precis i brytpunkten mellan akademisk forskning och en mer

marknadsekonomisk dimension och vi har givits en inblick i den komplexa

problematik som måste hanteras för ett lyckat resultat. En problematik som inte är

rent teknisk i sin karaktär utan också innefattar mer sociala faktorer.

Först och främst vill vi tacka våra uppdragsgivare Malena Ingemansson och Sofia

Wagrell som kommit med konstruktiva synpunkter och kreativa idéer och dessutom

hjälpt oss att få kontakt med essentiella aktörer.

Anna Bengtson har varit vår handledare under författandet. Vi vill tacka henne för all

korrekturläsning och tips på förbättringsåtgärder.

Fredrik Johansson på F.O.V. Fabrics har varit vår främsta källa till insyn i projektet

och dess förutsättningar. Han har dessutom varit behjälplig med ytterligare kontakter i

företagets aktörsnätverk, det ska han ha ett stort tack för.

Slutligen vill författarna framföra ett tack till övriga inblandade i denna uppsats.

Dessa inkluderar respondenter, opponenter, nära och kära.

Mattias Lindgren och David Norberg

Uppsala, 2011-05-17

Innehållsförteckning

1 Introduktion ..................................................................................................................... 1 1.1 Inledning .................................................................................................................................. 1 1.2 Bakgrund ................................................................................................................................. 2 1.3 Problemformulering ........................................................................................................... 3 1.4 Syfte ........................................................................................................................................... 3 1.5 Frågeställningar .................................................................................................................... 3 1.6 Studiens vetenskapliga bidrag ........................................................................................ 3 1.7 Avgränsning ............................................................................................................................ 3 1.8 Disposition .............................................................................................................................. 4

2 Aktörers förbindelser skapar affärsmässiga nätverk ........................................ 5 2.1 Nätverksmodeller ................................................................................................................ 5

2.1.1 ARA – affärsmässiga förbindelser ........................................................................................ 6 2.1.2 De tre substanslagren................................................................................................................ 6

2.1.2.1 Aktivitetslänkar ..................................................................................................................................... 7 2.1.2.2 Resursband .............................................................................................................................................. 7

2.2 Aktörer – en fördjupning i dimensionen ..................................................................... 8 2.2.1 Företag som aktörer .................................................................................................................. 8 2.2.2 Aktörsbindningar i verksamhetsförbindelser ................................................................ 9 2.2.3 Bindningarnas nätstruktur ..................................................................................................... 9 2.2.4 Reflektioner kring ARA-modellen ..................................................................................... 10

2.3 Relationer till politiska aktörer ....................................................................................10 2.4 Samverkan mellan akademi och näringsliv ..............................................................12 2.5 Uppsatsen analysmodell ..................................................................................................13

3 Metod ................................................................................................................................ 15 3.1 Ämnesval och design .........................................................................................................15 3.2 Val av metod .........................................................................................................................16 3.4 Insamlande av empiriskt material ...............................................................................16

3.4.1 Insamlande av primärinformation ................................................................................... 16 3.4.1.1 Urval av respondenter ..................................................................................................................... 17 3.4.1.2 Semi-strukturerade intervjuer .................................................................................................... 18 3.4.1.3 Strukturerade intervjuer ................................................................................................................ 19 3.4.1.4 Bearbetning av primärinformation ........................................................................................... 19

3.4.2 Insamlande av sekundärinformation .............................................................................. 20 3.5 Konsekvenser av metodval .............................................................................................20

3.5.1 Reliabilitet ................................................................................................................................... 20 3.5.2 Validitet ........................................................................................................................................ 20

4. F.O.V. Fabrics och Salt & Paper Battery Group .................................................. 22 4.1 Algbatteri ...............................................................................................................................22

4.1.1 Produktinformation ................................................................................................................ 22 4.1.2 Projektets förutsättningar .................................................................................................... 23

4.2 FOV och dess nätverk ........................................................................................................24 4.2.1 F.O.V. Fabrics .............................................................................................................................. 24 4.2.2 Kunder .......................................................................................................................................... 25 4.2.3 Leverantörer .............................................................................................................................. 27 4.2.4 Konkurrenter ............................................................................................................................. 28 4.2.5 Koppling till forskningsvärlden ......................................................................................... 28 4.2.6 Relationer med offentlig sektor och andra engagemang ......................................... 29

4.3 Tidigare utvecklingsprojekt – Airbag .........................................................................30

5 Analys ............................................................................................................................... 33 5.1 FOV och Näringsliv .............................................................................................................33

5.2 FOV, politiska aktörer och omgivning ........................................................................35 5.3 FOV och akademi ................................................................................................................36

6 Slutsatser & diskussion .............................................................................................. 38 6.1 FOVs nätverk och deras möjligheter att bidra till S&PBG ...................................38 6.2 Slutsatsernas generaliserbarhet...................................................................................40

7 Källförteckning ............................................................................................................. 41

8 Bilagor .............................................................................................................................. 46

1

1 Introduktion

I introduktionen behandlas bakgrund till det valda forskningsområdet. Därefter följer

problemformulering och syfte. Avsnittet avslutas med avgränsningar och disposition för

uppsatsen.

1.1 Inledning Den globala specialiseringen tillsammans med den tekniska utvecklingen inom ett flertal

discipliner, framför allt inom nanoteknologi, har ställt högre krav på företags

innovationsförmåga. Marknaden kräver snabbare produktionsprocesser och kortare tid från

idé till slutprodukt. Ofta är dessa innovationssystem extremt resurskrävande, vilket ställer

stora krav på samtliga inblandade aktörer. Det är i dessa sammanhang som samarbetet mellan

högskolor och företag kan vara ömsesidigt värdeskapande. Företag kan överföra den

akademiska forskningen till praktisk tillämpning samtidigt som kunskapen om marknadens

behov kan skapa nya forskningsimpulser – vetenskap skapas. (VINNOVA, 2006)

Debatten om vad som gör vetenskapen speciell har länge varit aktuell. Vissa ser

vetenskaplig kunskap som resultatet av objektivitet och bevisad fakta (Chalmers, 1999)

medan andra tycker att vetenskaplig kunskap inte skiljer sig från annan kunskap som

utvecklas i samhället (Kendler, 2001). Oavsett av hur man ser på vad som benämns som

vetenskap så måste vetenskapsmän inom akademin anpassa sig till vad som accepteras som

speciellt och unikt. Att unikhet uppnås inom den akademiska världen betyder inte med

bestämdhet att kunskapen har något värde när den inbäddas i affärsvärlden (Håkansson &

Waluszewski, 2007, s. 8).

För en forskare är det viktigt att metod och resultat finns att tillgå i vetenskapliga

tidsskrifter, de akademiker som får publicera artiklar i respekterade tidsskrifter kan dra stora

fördelar som kan innefatta anslag från forskningsstiftelser och/eller affärssamarbeten. (Ibid, s.

8) Aktörer från näringsliv, å andra sidan, värderar istället sekretess högre för att isolera

kunskap och affärsstrategier från konkurrenter. Företag påverkas inte enbart av akademins

kunskap utan även av kunskap hos dess leverantörer och kunder. Den är alltså inte alltid

synlig utan ligger inbäddade i mänskliga resurser (som affärsrelationer) och fysiska resurser

(som produktionsfabriker) vilket gör interaktionsmönstren komplexa. För att skapa

ekonomiska fördelar vid kommersialisering av vetenskap är det av stor vikt att kunskapen kan

2

inbäddas i redan befintliga affärsnätverk då dessa nätverk har skapat sina egna förutsättningar

för framgång. (Ibid, s. 2-3).

Det är således viktigt att ha i åtanke att samarbeten mellan akademi och näringsliv

sker utifrån skilda villkor och förutsättningar. För ett lyckat samarbete krävs en ömsesidig

förstående för de olika prioriteringarna som näringsliv och akademi har (VINNOVA, 2006).

Det på grund av de särskilda förutsättningar som samarbete mellan akademi och näringsliv

har som uppsatsens fallstudieobjekt är intressant att studera utifrån ett nätverksperspektiv.

1.2 Bakgrund På Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet pågår ett tvärvetenskapligt

forskningsprojekt där främst personer från nanoteknologiska- och materialkemiska

institutionen är involverade. Forskningsprojektet leds av Maria Strømme, professor i

nanoteknologi, som studerar grönslicksalgen cladophoras möjligheter att byta joner på ett sätt

som kan användas för framtida utveckling av ett algbatteri.

Som ett led i forskningen drivs, i skrivande stund, ett parallellt projekt som ägnar sig

åt att undersöka möjligheten att kommersialisera forskningen kring algbatteriet. Projektet,

som inte har något officiellt namn varför författarna i uppsatsen har valt att kalla det Salt &

Paper Battery Group (S&PBG), finansieras främst av Nordic Innovation Center (NIC) som

har till uppgift att finansiera projekt som stimulerar innovationer. NIC styrs i sin tur av Nordic

Council of Ministers som är ett samarbetsforum för mellanstatliga samarbeten (Nordisk

InnovationsCenter, 2011). S&PBG innefattar förutom NIC i dagsläget sex aktörer:

forskargruppen på Ångströmslaboratoriet, holdingbolaget UUAB, forskningsinstitutet VTT

Technical Research Center of Finland, batteritillverkaren ETC Battery and FuelCells Sweden

AB, huvudleverantören av algen cladophora FMC Technologies och textiltillverkaren F.O.V.

Fabrics AB. (Intervju, Santurio, 2011)

Textiltillverkaren F.O.V. Fabrics i Borås (i fortsättningen refererat till som ”FOV”) är

en aktör från näringslivet som uppmärksammade Maria Strømmes forskningsgrupp och såg

potentialen i forskningen. FOV sköter hela produktionskedjan för tillverkningen av

textilmaterial som bland annat innefattar varpning, vävning, färgning, laminering, finishering

och testning. Företaget har idag drygt 100 anställda och har ett diversifierat utbud av

produkter med huvudinriktning mot beklädnad, främst inom sport och fritid, samt tekniska

textiler mot bilindustrin, sjukvård, försvar med mera. (Intervju, Johansson, 2011a). I S&PBG

utgör FOV en viktig aktör som kan bidra med kunskap om vilka anpassningar algbatteriet

måste utformas efter för att nå kunder inom deras marknad. Företagets unika kompetens gör

3

det till en intressant aktör inom S&PBG att använda som fokal aktör i en fallstudie med

nätverksperspektiv.

1.3 Problemformulering Vid kommersialisering av akademisk forskning krävs inte bara att de aktuella forskarna har

expertis inom sina respektive forskningsområde. För att få genomslagskraft på en

kommersiell marknad krävs att forskningen kan appliceras och uppfylla ett behov (Vohora et

al., 2004). Algbatteriet har idag inte något praktiskt användningsområde inom marknader som

vanligtvis förknippas med batterier på grund av, i dagsläget, för låga kapaciteter. Det kan

därför vara viktigt att undersöka alternativa marknader. För att nå ekonomiska fördelar av

akademisk forskning på en kommersiell marknad krävs det att kunskapen kan inbäddas i

redan befintliga affärsnätverk och strukturer. Ju större skillnaden är mellan den akademiska

forskningen och affärsnätverket desto svårare blir det att inbädda kunskapen (Håkansson &

Waluszewski, 2007, s. 9). Av denna anledning är det viktigt att förstå vilket nuvarande

nätverk FOV verkar inom.

1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga F.O.V. Fabrics nätverk och hur nätverket kan

utnyttjas vid kommersialisering av algbatteriet.

1.5 Frågeställningar 1. Hur ser F.O.V. Fabrics nätverk ut?

1.1. Vilken identitet har F.O.V. Fabrics i detta nätverk?

1.2. Vilka möjligheter har F.O.V. Fabrics och deras nätverk att bidra till Salt & Paper

Battery Group-projektets utveckling?

1.6 Studiens vetenskapliga bidrag Flera av de förutsättningar som finns för projektet som är studerat i uppsatsen är

gemensamma för andra typer av forskningskommersialisering (Barnes et al., 2002; Mora-

Valentin et al., 2004). Därför hoppas författarna att denna fallstudie av FOVs nätverk kan

bidra med slutsatser som kan fungera som ledstjärnor för övrig forskningskommersialisering

angående betydelsefulla aktörer i nätverk.

1.7 Avgränsning Trots att nätverksteorier tar upp de fullständiga nätverkens påverkan på aktörer kommer

författarna enbart att studera direkta förbindelser till FOV. Detta innebär att författarna inte

4

går längre en ett steg i ansatsen att beskriva nätverket. Denna ansats innebär naturligtvis stora

begränsningar i resultatet då övriga nätverkets inverkan kan vara stor på förutsättningarna för

en enskild aktör. Alternativt hade man kunnat begränsa studien till att studera mer centrala

aktörer och ta ytterligare steg i nätverket utifrån dessa. Denna uppsats omfattning tillåter dock

inte författarna att gräva djupare och det är således viktigt att göra läsaren uppmärksam på

detta.

1.8 Disposition I uppsatsens teoridel presenteras teorier om nätverk och kring tre aktörsgrupper; näringsliv,

politiska aktörer samt akademi. I det efterföljande kapitlet beskrivs författarnas

metodologiska ansats till forskningen. I empiri-avsnittet beskrivs iakttagelser från

verkligheten genom, i huvudsak, intervjuer. Dessa iakttagelser analyseras och diskuteras

sedan utifrån en egenutvecklad analysmodell med teorin som utgångspunkt i syfte att besvara

frågeställningen. I slutsatsen presenteras resultaten av uppsatsen och förslag på hur vidare

forskning kan bedrivas på området för att ytterligare närma sig den helhetsbild av

forskningsobjektet författarna tagit sig an.

5

2 Aktörers förbindelser skapar affärsmässiga nätverk

I teoriavsnittet presenteras nätverksteorier kring tre aktörsgrupper; näringsliv, politiska

aktörer samt akademin. Tyngpunkten ligger i ARA-modellen som går att applicera på

samtliga grupper. Aktörsbindningarna är den del som är av särskilt intresse för den här

uppsatsen.

”med ett nätverkssynsätt är gränsen mellan företaget och dess omgivning inte längre tydligt.

/…/ Om konkurrens och nollsummetänkande gällde förr, är föreställningen nu att samtliga

parter kan vinna på ett samarbete.”

– Lindvall, 2001, s. 34

2.1 Nätverksmodeller Interaktioner mellan aktörer kan beskrivas i form av nätverk. Nätverksteorier hanterar

relationer mellan aktörer och beskrivs ofta utifrån processer och resurser samt sociala faktorer

(Håkansson & Waluszewski, 2007; Eriksson et al., 1997). Gemensamt för dessa är att aktören

studeras utifrån ett större sammanhang än den enskilda aktören. För att kunna vara en lönsam

aktör krävs bindningar till externa aktörer (kunder och leverantörer et cetera) då inget företag

själv besitter alla resurser (kunskap, produktionsfaktorer et cetera). De måste därför

tillförskaffas genom interaktion med omgivningen. Det är med denna omgivning relationer

skapas och nätverk byggs upp. Eriksson et al. (1997) använder sig av ett teoretiskt ramverk

skapat av sociologen Richard M. Emerson (1981) som talar om positivt och negativt kopplade

relationer, där kopplingen består i påverkan av den andra parten som förklaras i aktiviteter hos

den första parten (Emerson, 1981). Negativ koppling innebär en konkurrenssituation parterna

emellan (Eriksson et al., 1997).

För att analytiskt förstå interaktionen mellan olika resurser har Håkansson och

Waluszewski (2002) använt sig av verktyg som går under benämningen Industrial Marketing

and Purchasing (IMP) nätverkstänkande som har grundläggande antaganden om att företags

teknologiska, sociala och ekonomiska egenskaper är ett resultat av interaktion mellan andra

företag (Håkansson & Waluszewski, 2002 s. 13). Då interaktionsprocesser är komplexa har

Håkansson & Waluszewski (2002) utvecklat flertalet modeller för att kunna analysera dessa

och resurserna som är involverade. Detta genom att ta fram olika typer av resurser som är

involverade i interaktionen och hur de påverkar varandra. En modell kallas 4R-modellen

(Ibid) och delar upp resurserna enligt: produkter, anläggningar (eng:facilities), affärsenheter

6

och affärsrelationer och betonar att ett starkt beroende finns mellan resurserna. (Håkansson

och Waluszewski, 2002 s. 33-34)

”In order to produce a product, we need a facility that is owned by a business unit and in

order to sell the product we need business relationships”

– Håkansson & Waluszewski, 2002, s. 38

Således finns en mängd tänkbara ramverk att utgå ifrån i uppsatsens teoretiska del.

Många faktorer så som synen på sociala faktorer, resursperspektivet och interaktionsfaktorer

är gemensamma för många av teorierna. Också ARA-modellen kan sållas till denna skara. För

uppsatsens syfte är aktörsdimensionen i ARA-modellen lämplig att utgå ifrån då författarna

vill ta ett brett grepp om en särskild dimension, nämligen aktörsbindningar. Emersons

ramverk blir här för inriktat på sociala utbyten (social exchange theory) och 4R-modellen för

omfattande för uppsatsens syfte. Det finns dock ingen motsättning mellan dessa teorier,

affärsrelationsdimensionen i 4R och positiv/negativ koppling i Emersons ramverk är

applicerbara också inom ramen för ARA-modellen.

2.1.1 ARA – affärsmässiga förbindelser Vikten av affärsmässiga förbindelser är ett forskningsfält som erhållit stor uppmärksamhet de

senaste decennierna. Håkansson & Snehota (1995) konstaterar inte bara att fenomenet är

komplext utan också att det är svårdefinierbart på grund av individuella tolkningar av

begreppet. I sammanhanget används begreppet som den ömsesidiga interaktionen mellan två

lika beroende parter. Dessa förbindelser kan innebära ett oändligt antal olika

affärsuppgörelser till exempel gemensam produktion, försäljning eller marknadsföring.

Kärnan är att förbindelserna skapar gemensamt något unikt som ingen av parterna själva

kunnat skapa. Vidare hävdar Håkansson & Snehota (1995) att inga förbindelser är desamma,

alla är unika. (Håkansson & Snehota, 1995, s. 25)

2.1.2 De tre substanslagren ”The effects of a business relationship originate in activity links, resource ties and actor

bonds and affect the dyad, the individual company and the network”

– Håkansson & Snehota, 1995, s. 41

För att bryta ner begreppet förbindelse till mer lättanalyserade beståndsdelar använder sig

Håkansson & Snehota (1995) av tre substanslager1 som kan identifieras i affärsmässiga

förbindelser; aktivitetslänkar, resursband samt aktörsbindningar. Syftet med denna

1 I uppsatsen kommer substanslager och dimension användas synonymt.

7

uppdelning är att beskriva verkligheten på ett förenklat sätt. Ett företag kan alltså genom

ARA-modellen beskrivas utifrån vilka resurser det innehar, vilka typer av aktiviteter det utför

samt vilka sociala relationer det har till externa aktörer. En analys av dessa dimensioner ger,

enligt Håkansson & Snehota (1995), en bild av i vilken situation företaget befinner sig och av

vilka dimensioner företaget är mest beroende av. Samtidigt hänger substanslagren ihop med

varandra på så sätt att aktiviteter kräver resurser och att någon grad av aktörsbindningar är ett

krav för aktivitetslänkar och resursband. Möjligheten att fördjupa en förbindelse är alltså ofta

stor, genom att påverka något av de tre substanslagren. (Håkansson & Snehota, 1995, s. 26-

28)

2.1.2.1 Aktivitetslänkar En förbindelse kan komma att påverka hur de båda parterna hanterar aktiviteter (tekniska,

administrativa et cetera) inom sina respektive organisationer. Denna aktivitetsstruktur är i

regel komplex och förbindelsen gör nätverket än mer invecklad. Att förändra en sådan

struktur kan därför vara både kostsam och sänka effektiviteten i hela nätverket. Av samma

anledning kan en ny förbindelse på annan plats i nätverket påverka aktivitetsflöden i redan

befintliga förbindelser. Man kan därför se varje ny förbindelse som en ny länk i en väv av

aktörer där nätverkets (vävens) flexibilitet blir direkt beroende av det sätt tidigare förbindelser

länkats in. Vissa länkar kan också vara starkare eller mer centrala än andra vilket ger vissa

aktörer större fördelar än andra. (Håkansson & Snehota, 1995)

2.1.2.2 Resursband En förbindelse kan komma att påverka hur de båda parterna hanterar sina resurser

(arbetskraft, kunskap, maskiner et cetera). Aktörerna kan få tillgång till varandras resurser och

därmed effektivisera produktionen. Sådana förbindelser kan i sig ses som en resurs och är en

vanlig anledning till att förbindelser knyts. De två aktörerna kan också, i och med en

förbindelse, börja köpa in resurser tillsammans och då förstärka förbindelserna. Resursbanden

innebär då både möjligheter och begränsningar eftersom valet av förbindelse blir avgörande.

Det finns en begränsning i mängden resurser vid en given tidpunkt samtidigt som en aktörs

förbindelser inte kan vara lika starka till alla andra aktörer i nätverket. En felbedömning i

valet av förstärkt förbindelse genererar också svårigheter då omprioritering av förbindelse-

partner kan blir kostsamt. (Håkansson & Snehota, 1995)

8

2.2 Aktörer – en fördjupning i dimensionen De flesta branscher domineras av resurser och aktiviteter. Processer i ett nätverk beror dock

också på agerandet av individer, något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning i

klassisk nätverksteori (Håkansson & Snehota, 1995). Individer agerar inte ensamma, de

interagerar med varandra och processer systematiseras därefter. Vad som tillåts hända är i sin

tur beroende av de förutsättningar som resursbanden skapar tillsammans med

aktivitetslänkarna. Alla individer är olika och detta gäller också för företag vars egenskaper

begränsas av uppfattningar, kunskaper och förmåga hos individerna eller grupper av individer

– enheter. Företag, enheter samt individer kan således analyseras med samma verktyg, vad

som dock måste påpekas, enligt Håkansson & Snehota (1995), är att också enheter och företag

styrs av individer i grunden. En annan grundpelare i Håkanssons resonemang är att aktörers

identitet ligger i ”betraktarens ögon”, alltså beroende av hur övriga aktörer i nätverket

relaterar till dem. Förändringar i nätverken kan alltså enligt detta resonemang förändra synen

på en viss aktör utan dess direkta inverkan.

2.2.1 Företag som aktörer “The key to understanding the nature and function of what we came to call actors’ bonds is

that no actor (company) is an island but is always an arbitrary part of a mainland. Every

company is not only dependent on its environment, it is integrated into a context. This applies

to the activities it performs, to the resources it controls, but also to the individuals who

represent the company.”

– Håkansson & Snehota, 1995, s. 194

Att se företag som aktörer på marknaden är vedertaget i verksamhetsstyrningslitteraturen.

Denna grundval vilar på antaganden om att företag har samma mål som individer i företaget

delar och strävar mot. Ett vanligt synsätt är att se företaget som en isolerad enhet och att dess

förutsättningar bestäms av en yttre omgivning som den inte är en direkt del av. Också

Håkansson & Snehota (1995) ser företag som aktörer men av annan anledning, nämligen den

identiteten som omgivningen tilldelar företaget. Således avgränsas företaget inte av inre

funktioner utan av yttre faktorer. Resonemanget är varken nytt eller unikt och Håkansson &

Snehota (1995) får här medhåll av Carnegie-skolan och bland andra Weick (1969) och

Silverman (1970). Ur det perspektivet blir det svårt att avgränsa ett företag utan att ta hänsyn

till nätverket och övriga aktörer, detta gör det i sin tur svårt att identifiera identiteten hos

företaget.

9

2.2.2 Aktörsbindningar i verksamhetsförbindelser “As numerous individuals interact as the interface between two companies, bonds develop in

an intricate interplay of the individual and collective level.”

– Håkansson & Snehota, 1995, s. 199

Aktörsbindningar i verksamhetsförbindelser fungerar som sociala relationer och

karaktäriseras av två funktioner; skapandet av identitet och utvecklandet av förtroende samt

åtaganden. Dessa skapas då de ingående aktörerna skapar ett ömsesidigt värde, förtroende och

varsin identitet. Individer representerar inte bara sig själva utan också de grupper de ingår i

och stärker den identitet som enheten innehar. Utvecklandet av dessa kännetecken,

begränsningar och förutsättningar kan ses som aktörsbindningar som skapas av individer i

organisationerna över tid. Således har identiteterna ofta vuxit fram över lång tid och det blir

svårt att svara på exakt på vilket sätt. Förtroende för en aktör byggs i stor utsträckning på

identiteten och är i sin tur en förutsättning för åtaganden [eng: commitment]. Åtaganden

definieras av Håkansson & Snehota (1995) ungefär som en tendens att ”fortsätta på den

inslagna vägen” baserat på vaga förväntningar utan självklara motiv. Förtroende mellan

företag är en förutsättning för åtaganden men byggs inte upp ögonblickligen, det växer

långsamt och är en relativt komplicerad process, som är unik från fall till fall. De ömsesidiga

identiteterna bestämmer vad som är möjligt att genomföra och vad som genomförs reflekteras

i de ömsesidiga åtagandena. Återigen, det är detta som karaktäriserar bindningarna.

2.2.3 Bindningarnas nätstruktur ”The development of trust is a social process typical for relationship development”

– Håkansson & Snehota, 1995, s. 32

Bindningar mellan aktörer har en organiserande effekt på hela nätverket. De har framför allt

två förtjänster; dels för identiteten av aktören och dels för åtagandena och orienteringen i

nätverket. Identiteten utläses ur nätverket genom att en aktörs identitet i stor utsträckning kan

kartläggas utifrån vilka primära bindningar den har. Talesättet ”berätta vilka vänner du har

och jag talar om vem du är” översätts i verksamhetstermer som ”ingen verksamhet är bättre

än dess leverantörer och kunder” (Håkansson & Snehota, 1995). Egenskaperna och mönstret i

bindningsnätet påverkar alltså föreningen mellan två företag, deras utvecklingspotential och

skapandet av identitet. Det går emellertid inte att ha hur många utvecklade bindningar som

helst. När antalet växer för stort kommer tidigare bindningar att minska i betydelse för

aktören.

10

2.2.4 Reflektioner kring ARA-modellen Björn Axelsson, professor i marknadsföring och strategier vid Handelshögskolan i

Stockholm, framför bland annat att ARA-modellen kan vara ett användbart verktyg för att

förstå komplexa situationer, belysa generella nätverksproblem och paradoxer. Han diskuterar

hur ARA-modellen används inom den akademiska världen i form av utbildande av studenter

och deltagande i forskning. Fördelen med modellen är att den ger en realistisk bild av

nätverket och ger en bra överblick över företagets nätverk. Man kan ”se” saker på olika vis

och skilja på viktiga och mindre viktiga kopplingar. Men för de som använder modellen inom

forskning så är det mycket tidskrävande att använda den fullständiga ARA-modellen.

(Axelsson, 2010)

Kritik har även framförts då modellen tillhandahåller en statisk och strukturerad syn

på något som är högst dynamiskt och modellen anses ha problem att minska komplexiteten,

exempelvis genom att definiera nätverkets avgränsningar (Axelsson, 2010). Ytterligare en

kritik innefattar aktörsdimensionen där företag i praktiken oftast representerar aktörer i stället

för en differentierad syn på begreppet där också individer agerar som aktörer. Enligt

Holmlund et al (2008) bör modellen utvecklas med ett ytterligare lager, ”individuella

handlingar”.

Modellen behandlar inte företagets atmosfär, om relationerna är goda/dåliga eller om

det finns skillnader i styrka och inflytande i relationerna. Enligt Axelsson (2010) borde detta

inbäddas i aktörslagret genom variabler som kan hämtas från den så kallade

interaktionsmodellen (Håkansson ed, 1982).

2.3 Relationer till politiska aktörer Enligt Hadjikhani & Thilenius (2005) är anpassning och ömsesidigt beroende de

fundamentala pelarna som karaktäriserar relationer mellan näringsliv och politiska aktörer.

Den faktor som ensamt karaktäriserar huruvida en relation bedöms som långsiktig eller

kortsiktig är graden av anpassning medan det ömsesidiga beroendet möjliggör ett större

värdeskapande i relationen. Om det ömsesidiga utbytet av ett beroende saknas eller är litet är

relationen troligtvis kortsiktig i sin natur. Således är de båda uttrycket sammankopplade och

kan ge upphov till olika relationsutfall som är karaktäristiska för aktörer inom såväl näringsliv

som icke-affärsmarknader. Tabell 1 visar några karaktäristiska egenskaper för starka

respektive svaga relationer. (Ibid)

11

Svaga relationer Starka relationer

Enkla utbyten Komplexa resursutbyten

Få utbyten Många utbytesrelationer

Låg anpassning Hög anpassning

Få aktörer är involverade Få eller många aktörer

Ekonomiska baser och lågt socialt utbyte Utbyte i kombination med stort socialt utbyte

Lite och enkla informationsutbyten Mycket och komplexa informationsutbyten

Tabell 1. Karakteristiska egenskaper för svaga och starka relationer mellan aktörer i näringsliv och politik

(Hadjikhani & Thilenius, 2005)

I relationer mellan näringsliv och politiska aktörer så är utbytet inte alltid präglat av

direkta fördelar utan också av indirekta fördelar. Medan utbytet i en rent affärsmässig relation

bygger på vinst och tillväxt så bygger en relation mellan näringsliv och politiska aktörer på

värderingar och normer från aktörer såsom väljare och media. Dessa aktörer kan i sin tur ta

ställning för eller emot och uttrycka värderingar som i sin tur påverkar den affärsmässige

aktören. Av denna anledning är det väsentligt för den affärsmässige aktören att omvandla sitt

beroende till den politiske aktören till ett ömsesidigt beroende för att öka sitt inflytande. Görs

inte detta framgångsrikt blir den affärsmässige aktören tvingad till att anpassa sig till den

politiska aktörens värderingar. (Ibid)

Politiska aktörer kan med sin beslutsmakt missgynna/gynna aktörer i näringslivet.

Upphandlingspolitik kan gynna särskilda aktörer eller branscher helt legitimt. Med hjälp av

lagar och förordningar kan politiska aktörer dessutom påverka det sätt som affärsmässiga

aktörer agerar. Förbud mot karteller, import- och exportregleringar är exempel på sådana

åtgärder. (Ibid)

Företag kontrollerar både teknologiska och finansiella resurser i samhället och

genererar jobb för dess befolkning. Väljarna är i sin tur påverkade av den omgivning de

befinner sig i, inte minst till de arbetsmarknadsmässiga förutsättningar omgivningen har.

Politiska aktörer kan genom sina åtgärder påverka den verklighet företagen agerar i och på

detta sätt också tillfredsställa väljarnas förväntningar (Gullstrand & Hammarlund, 2007). När

balans uppstår i denna maktrelation byggs också, precis som i relationen mellan två

affärsmässiga aktörer, tillit och förtroende mellan parterna – ett gemensamt värdesystem

skapas. Näringslivsaktörerna kan aktivt öka detta beroende genom beslut som skapar värde på

den politiska spelplanen. När förtroendet är litet eller på värdesystemet är i obalans kan

företag tvingas att ta ställning huruvida de väljer att helt anpassa sig till den politiska makten

12

eller lämna marknaden. Tabell 2 visar karaktäristiska egenskaper för relationer i maktbalans

respektive obalans. (Hadjikhani & Thilenius, 2005)

Inflytande (balans) Anpassning (obalans)

Ömsesidigt beroende Anpassning mot politiska aktörer

Ömsesidig samverkan och nytta Politiska aktören har en ledande roll

Samarbete Konflikter

Förtroende Misstro

Förhandling och övertygande Ensidiga beslut

Tabell 2. Karakteristiska egenskaper i relationer med inflytande respektive anpassning (Hadjikhani & Thilenius,

2005)

2.4 Samverkan mellan akademi2 och näringsliv

Det finns olika sätt för affärsaktörer att erhålla kunskap. Hermans & Castiaux (2007) nämner

tre huvudsakliga strategier: interna forskningsavdelningar, marknadsrelationer samt

kunskapsöverföring från institutioner som olika forskningscenters. För kunskap skapad i den

akademiska världen överförs kunskap till marknaden via patent, licenser, vetenskapliga

artiklar eller konsultarbete. Hermans & Castiaux (2007) identifierar två huvudperspektiv på

överföringen av kunskap mellan universitet och industri. Den ena är enkelriktad från

universiteten till industrin och innebär att industrin tar del av den kunskapen som skapas inom

institutionens väggar. Detta görs genom seminarier, föreläsningar och vetenskapliga artiklar

och rapporter. Den är således öppen för alla aktörer som önskar ta del av den och kallas av

den anledningen av Hermans & Castiaux (2007) för offentlig egendom (eng: public good).

(Hermans & Castiaux, 2007)

Vidare påtalar Hermans & Castiaux (2007) att en stor del av framgångsreceptet i

forskningsprojekt mellan industri och akademi i kommunikationen mellan aktörerna. De

agerar inte i samma ”sfär” och just dessa båda världar har traditionellt sett stora skillnader vad

gäller, syfte med verksamheten och synen på kunskapsskapande. Av den anledningen

använder sig professorerna av Nonakas kunskapsspiral som hanterar tyst (eng: tacit) och

uttrycklig (eng: explicit) kunskap i organisationer (Nonaka & Takeuchi, 1995).

I en kvantitativ undersökning genomförd av Mora-Valentin et al. (2004) om

framgångsfaktorer hos båda parter i samarbete mellan akademi och industri finner de att

faktorerna med störst effekt för båda parter är befintliga nätverkskontakter och engagemang i

samarbetet. För företagen är dessutom en tydlig syftesformulering en avgörande faktor medan

2 i uppsatsen refererar författarna till akademin som en högre undervisningsinstitution. Detta

innefattar universitet, högskolor och övriga institutioner tätt kopplade till dessa.

13

det för den akademiska parten istället är god kommunikation och förtroende för, och rykte hos

motparten (jmfr identitet) som är viktigast. Dessa faktorer bör hanteras väl i samarbeten av

dessa slag anser Mora-Valentin et al. (2004).

Undersökningen får till stor del stöd av resultaten av en sammanställning av sex

fallstudier gjorda på samarbeten mellan Univeristy of Warwick, Storbritannien och

industriella aktörer (Barnes et al., 2002). Fem framgångsfaktorer presenteras, däribland

effektiv styrning, god kommunikation, flexibilitet, förtroende, engagemang och god balans

mellan affärsaktörernas och universitetens särskilda syften (och traditioner). (Barnes et al.,

2002)

2.5 Uppsatsen analysmodell ARA-modellen ligger till grund för den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på.

Figur 1 visar den spelplan som nätverksmodellen bygger upp. Nätverket beskrivs här utifrån

de tre dimensionerna: aktörer, resurser samt aktiviteter. Ingen faktor kan sägas vara viktigare

än den andra och alla dimensionerna är, trots sin uppdelning, tätt sammanlänkade.

Vad uppsatsen ämnar studera är en fallstudie av företaget F.O.V. Fabrics i Borås ur ett

aktörsnätverksperspektiv. Det är således i övre, vänstra hörnet på bildens

nätverksrepresentation som författarna i huvudsak kommer att inrikta sig (se figur 2).

Figur 1. En schematisk nätverksbild baserad

på ARA-modellen. Figur 2. Inramning av aktörsdimensionen i ARA-modellen.

14

Att författarna fokuserar på aktörsdimensionerna innebär inte att övriga dimensioner

blir obetydliga. De finns med i periferin i uppsatsen då en fullständig isolering av

aktörsdimensionen är en omöjlighet. Med aktörsdimensionen som studieverktyg spänns

nätverksrepresentationen upp mellan tre huvudsakliga aktörsgrupper som blir bärande för

analysen i uppsatsen. Dessa är: näringsliv, politiska aktörer och omgivning samt akademi. Då

aktörers identiteter och ömsesidiga relationer är de kanske mest centrala begreppen i

litteraturen har dessa faktorer valts som centrala också i författarnas analytiska referensram

(se figur 3). Det är utifrån dessa faktorer analysen kommer att kretsa.

Figur 3. Uppsatsens analysmodell med inriktning på aktörsdimensionen med tre olika aktörsgrupper: näringsliv, politiska

aktörer & omgivning samt akademi.

15

3 Metod

Metodavsnittet motiverar valet av metod, teori och urval av respondenter, för att senare

beskriva och motivera metoden för insamlandet av det empiriska underlaget som ligger till

grund för uppsatsen samt diskuterar effekten av de beslut som tagits. Respondenter

presenteras och en diskussion angående validitet och reliabilitet förs av författarna.

3.1 Ämnesval och design Det valda ämnet har sitt ursprung i en allmän förfrågan skickad till STS-studenter

3 från

Malena Ingemansson4 och Sofia Wagrell

5 med en önskan om att låta studenter göra en

förstudie för ett av företagsspåren som ingår i S&PBG. Ingemansson och Wagrell har på

uppdrag från STS-centrum6 inlett forskning gällande en omfattande nätverksstudie av detta

forsknings- och kommersialiseringsprojekt. De var således intresserade av författarnas

utredningsprocess av egna intressen och har under uppsatsens gång fungerat som sekundära

handledare med tre fysiska handledningstillfällen samt korrespondens via e-post.

Det finns flertalet olika undersökningsdesigner som kan tillämpas som utgör en ram

för insamling och analys av data. Bland annat presenterar de Bryman & Bell (2007) följande

undersökningsdesigner: experimentell, tvärsnittsdesign och fallstudie (Bryman & Bell, 2005,

s. 54-78). Då det är företagets specifika förutsättningar och miljö som författarna vill studera

lämpade sig fallstudie som undersökningsdesign. Den grundläggande formen av en fallstudie

är att detaljerat och ingående undersöka ett enda fall (Stake, 1995). Enligt Stake (1995)

behandlar fallstudien den komplexitet och specifika natur som det specifika fallet uppvisar.

Fallstudier förknippas enligt Bryman & Bell (2005) ofta med kvalitativa metoder som

kommer att diskuteras närmare i kommande avsnitt.

Författarna valde att undersöka ett av företagsspåren i S&PBG i form av företaget

FOV som fokal aktör. Anledningen till detta val är att denna aktör agerar på en alternativ

marknad som inte förknippas med batterier. Då denna alternativa marknad inte har samma

krav på kapacitet hos batterier har FOV en stor möjlighet att forma denna framtida marknad.

För framgångsrik kommersialisering av algbatteriet krävs att kunskapen kan bäddas in i

befintliga affärsnätverk som påverkas av lokala förhållanden och ingående aktörers nätverk.

3 STS – Civilingenjör system i teknik och samhälle är en studieinriktning vid Uppsala tekniska högskola

4 Malena Ingemansson är forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet

5 Sofia Wagrell är doktorand vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet

6 STS-centrum är en forskningsinstitution i Uppsala med fokus på teknik och samhälle i samverkan

16

Tillit och ömsesidigt förtroende är viktigt i komplexa resursutbyten varför författarna har valt

att anlägga ett aktörsnätverksperspektiv på FOV.

3.2 Val av metod Inom samhällsvetenskapen diskuteras ofta fördelar och nackdelar mellan kvantitativa och

kvalitativa metoder. Metoderna syftar till att beskriva hur forskaren samlar in information

som senare analyseras. Kvalitativa metoder är ett samlingsnamn för angreppssätt som inte

karaktäriseras av kvantitativ information som medför att forskarens tolkning och uppfattning

av informationen är av central betydelse (Bjereld et al 2009 s117-120; Golafshani, 2003).

Denna uppsats ämnar kartlägga FOVs nätverk och kräver ingående information om

aktörerna i nätverket. Därför har författarna valt två olika angreppssätt för insamlande av

information, dels har de genomfört fem kvalitativa, semi-strukturerade7 intervjuer med

essentiella aktörer med inverkan på nätverket. Dessutom har författarna intervjuat sju aktörer i

FOVs aktörsnätverk. Med dessa fördes en intervju av mer strukturerad karaktär trots att

spontana följdfrågor förekom.

Kvalitativa undersökningar medför metodspecifika problem att vara medveten om. Att

företagets bild kommuniceras genom ett fåtal personer genom djupintervjuer ökar risken för

vinklingar och sållande i information som respondenten förmedlar. Man vill också se till att

respondenterna svarar ärligt och på ett seriöst sätt, vilket är svårt att garantera. Man kan

emellertid underlätta dessa problem genom väl avvägda följdfrågor som går att relatera till

relevanta teoriområden. (Holme & Solvang, 1997)

3.4 Insamlande av empiriskt material Insamling av information kan delas in i två huvudgrupper av tekniker enligt Arbnor och

Bjerke (1994). Dessa är:

- Samla in ny data (primärinformation)

- Utnyttja redan insamlat material (sekundärinformation)

Följande avsnitt kommer att behandla respektive huvudgrupp.

3.4.1 Insamlande av primärinformation Primärinformation kan samlas in på tre olika sätt enligt Arbnor och Bjerke (1994): (1)

observation, (2) intervju eller (3) experiment. För att besvara syfte och frågeställning har

7 Med semistrukturerade intervjuer antas samma definition som en powerpoint-presentation från Umeå

universitet använder sig av, finns att tillgå under bilaga 8.1

17

författarna valt att använda kvalitativa metoder varför de har valt att använda sig av intervjuer

för insamling av primärdata. Intervjuer ger författarna möjligheten att kartlägga nätverket

genom att få information från aktörer som ingår i nätverket och hur de upplever situationen.

Att genomföra experiment används enligt Arbnor och Bjerke (1994) för att kartlägga kausala

samband, vilket inte passar in i författarnas syn om att nätverk byggs upp av sociala

relationer. Observation i sin tur anses för tidskrävande för denna studie.

För att kunna ställa relevanta frågor till respondenterna utformades intervjufrågorna

från uppsatsens teoretiska ramverk. Författarna använde sig av vad Bryman och Bell (2007)

kallar semi-strukturerade och strukturerade intervjuer.

3.4.1.1 Urval av respondenter

Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod och det är då viktigt med urvalet av

respondenter. Enligt Holme och Solvang (1997) ska intervjuerna öka informationsvärdet och

skapa en djupare förståelse för problemet. Om fel personer intervjuas så riskerar studien att

bli oanvändbar eller ofullständig för rådande syfte och frågeställning (Holme & Solvang

1997).

Vid kartläggning av sociala fenomen genom urval av aktörer inom organisationer

framför Arbnor och Bjerke (1994) tre olika urvalsprinciper som används enskilt eller kan

kombineras: (1) rekommendationsurval, (2) förståelseurval eller (3) problemorienterat urval.

Rekommendationsurval innebär att man låter olika aktörer rekommendera andra intressanta

aktörer8. Med förståelseurval menas ett urval av aktörer som visar sig vara betydande på

något vis. Det problemorienterade urvalet innebär att man väljer ut aktörer som i någon

mening har anknytning till något undersökt problem (Arbnor och Bjerke 1994).

Då detta är en förundersökning till en större studie använde författarna sig av

rekommendationsurval. Genom rekommendation från Malena Ingemansson och Sofia

Wagrell utfördes intervju med Mateo Santurio, projektledare inom holdingbolaget UUAB, för

att få en grundläggande förståelse om S&PBG, varför de har grundats och varför de olika

aktörerna ingår. Vidare tillhandahöll Ingemansson och Wagrell kontaktinformation med

FOVs affärsutvecklare och delägare Fredrik Johansson. Johansson har valts ut som

respondent på grund av att han får anses ha goda kunskaper om företagets affärsrelationer.

Johansson tillhandahöll ytterligare kontaktinformation till femton kunder till FOV för att

8 kallas också snöbollsmetoden och refererar till respondenter som man blir tipsade om av tidigare respondenter,

detta är ett vanligt tillvägagångssätt i akademisk forskning (Bernard, 2000)

18

författarna ville få en extern bild av företaget. En sammanställning över samtliga respondenter

finns i tabell 3.

Intervjuer9

2 st med Fredrik Johansson, affärsutvecklare F.O.V. Fabrics

Gunnar Löngårdh, f.d affärsutvecklare F.O.V. Fabrics

Leif Nyholm, professor Uppsala universitet

Mateo Santurio, projektledare UUAB

Maria Strømme, professor i nanoteknologi Uppsala Universitet

Per-Arne Andersson, produktutvecklare TST Sweden

Roland Iwanow, produktchef Taiga

Lars Westerlind, VD Alva Westerlind

Göran Wärdell, VD Lindevalls

Christine Olofsson, Trelleborg AB

Marie Björkenkvist, Baby Björn

Patrik Thornström, produktionschef Germa

Tabell 3. Sammanställning av uppsatsens respondenter.

Mer om bortfall av respondenter presenteras under avsnittet strukturerade intervjuer.

3.4.1.2 Semi-strukturerade intervjuer Semi-strukturerade intervjuer innebär att intervjuaren på förhand har skrivit ner frågor som

respondenten besvarar. För att förtydliga svar eller få mer information av respondenten kan

intervjuaren ställa uppföljningsfrågor till respondenten (Bryman och Bell 2007, s. 343-347).

Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med Mateo Santurio, projektledare inom

holdingbolaget UUAB. Intervjun var ca 60 minuter lång och inträffade 2011-02-03. Två

djupintervjuer har genomförts med Fredrik Johansson, affärsutvecklare på FOV. En av dessa

intervjuer genomfördes under en dag i Borås (2011-02-18) och den andra via telefon (2011-

04-12). Besöket i Borås varade 5h, där intervjutiden uppgick till ca 2h, övrig tid innehöll mer

informellt samtal som också gav författarna matnyttig empiriskt material. Telefonintervjun

uppgick till ca 30 minuter. Ytterligare intervjuer med ledningspersonal hos FOV hade varit

önskvärt för att kartlägga aktörerna i nätverket och dess relationer, men på grund av det

geografiska avståndet samt tillgänglighet av ytterligare anställda på FOV intervjuades endast

Johansson.

9 För mer information, se källförteckning

19

För att få en inblick i ett tidigare projekt likt S&PBG intervjuade författarna Gunnar

Löngårdh, före detta affärsutvecklare vid FOV som var med när airbag-produktionen

initierades för två decennier sedan. Den intervjun pågick under ca 1h (2011-04-12). Dessutom

har empiriskt material inhämtats från en intervju som gjordes för annat syfte med Leif

Nyholm, professor i analytisk kemi vid Uppsala Universitet (2010-01-25).

Maria Stømme intervjuades delvis för att hon är en drivande aktör i S&PBG, det är i

grunden hennes forskning som projektet bygger på. I uppsatsen får Strømme också

representera akademin då universitetsvärlden har varit hennes huvudsakliga arbetsplats tills

idag. Intervjun med Strømme tog plats vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala (2011-05-10) och

genomfördes tillsammans med författare till andra uppsatser och tog formen av ett

seminarieliknande samtal. Intervjun varade i ca 70 minuter.

3.4.1.3 Strukturerade intervjuer Strukturerade intervjuer innebär att respondenterna får exakt samma intervjufrågor och

samma stimulus (Bryman och Bell 2007, s. 116). Genom aktivt användande av den så kallade

snöbollseffekten tog författarna reda på kontaktuppgifter till femton aktörer i FOVs

aktörsnätverk. Dessa hade rollen som kunder och/eller samarbetspartners. Av de femton har

författarna intervjuat sju över telefon, övriga var ej kontaktbara och har då uppmanats att

svara på sex schablonmässiga frågor via e-post angående deras relation till FOV. Dessa

förfrågningar visade sig inte vara fruktbara då ingen av de åtta hörde av sig av sig. De sju

intervjuerna som genomfördes bedrevs på en något mer strukturell nivå än intervjuerna

beskrivna i föregående avsnitt. Författarna höll sig till samma schablonmässiga frågor som

skickades ut via e-post men följde upp svaren med spontana frågor och förtydliganden.

Intervjuerna pågick i cirka 15 min vardera och hölls 18 april 2011.

3.4.1.4 Bearbetning av primärinformation Samtliga semi-strukturerade intervjuer spelades in med en digital diktafon och svaren

antecknades. Genom att spela in intervjuerna återges möjligheten att kunna examinera

respondentens svar upprepade gånger och på så vis återge svaren korrekt utan misstolkningar

(Bryman och Bell 2007, s. 353). När intervjun blir inspelad är nackdelen att respondenterna

kan bli mer självmedvetna och försiktiga med sina svar (Ibid). För att undvika missöden som

att diktafonen skulle sluta fungera under intervjun antecknades även svaren av båda

författarna.

20

3.4.2 Insamlande av sekundärinformation Sekundärinformation är redan insamlad information som exempelvis kan vara offentliga

handlingar, organisatoriska handlingar, statistik eller mediala publikationer. Fördelen med

sekundärinformation är enligt Bryman och Bell (2007 s. 217-219) bland annat att

informationen är lätt att samla ihop, kan hålla hög kvalitet, är tidsbesparande och mindre

kostsam då informationen redan är inhämtad och sammanställd. Nackdelar med denna typ av

information som Bryman och Bell (2007 s. 411-415) bland annat lyfter fram är att

informationen kan ha samlats in i annat syfte som kan medföra att felaktiga slutsatser dras,

saknar trovärdighet eller är subjektiva.

Författarna har främst använt sig av sekundärdata för att beskriva olika aktörers

verksamhet och då genom organisatoriska handlingar, finansiella dokument, publikationer

eller aktörers hemsidor. Den information som har hittats i publikationer eller på aktörers

hemsidor kan vara subjektiva då de bygger på aktörens egen framställning.

3.5 Konsekvenser av metodval

3.5.1 Reliabilitet Det är ofta svårt att uppnå en hög reliabilitet vid utförandet av en kvalitativ studie (Holme &

Solvang, 1997). Intervjuerna som genomfördes var av kvalitativ och semistrukturerad

karaktär, det är svårt att göra om en kvalitativ intervju under samma sociala inramning, den så

kallade intervjuareffekten10

är svår att bortse från (Crotty, 1998; Denscombe, 2000). För att

öka reliabiliteten vid intervjuerna har det genomgående varit två personer som skrivit ned och

tolkat respondenternas svar.

Stenbacka (2001) hävdar att reliabilitetsdiskussion i en kvalitativ studie är irrelevant.

Att ens diskutera begreppet i en sådan studie (som författarna nu gör) är en indikation på en

dålig studie. Studier av kvalitativ art behöver, enligt Stenbacka (2001), ett eget kvalitetsmått

(Stenbacka, 2001, s. 551-552). Men eftersom det inte går att uppnå hög validitet utan

reliabilitet är diskussion om validitet tillräckligt för att också försvara reliabilitet (Lincoln &

Guba, 1985).

3.5.2 Validitet Validitet innebär att mätmetoden mäter det som den är avsedd att mäta och att resultatet är

giltigt (Holme & Solvang, 1997). För att hålla en hög validitet har författarna använt sig av

10 Intervjuareffekten innebär att både svaren och frågorna tolkas annorlunda beroende på

individen som intervjuar och intervjuas.

21

flera metoder för insamling av empirisk data, applicerade på flera olika respondentgrupper11

.

Detta för att få en bredare bas för slutsatserna och för att kontinuerligt ställa sig frågan om

författarna mäter rätt saker.

11 jmfr. triangulationsmetod enligt definition av Patton (2002)

22

4. F.O.V. Fabrics och Salt & Paper Battery Group

I det empiriska avsnittet beskrivs S&PBG mer specifikt för att sedan beskriva aktörsnätverket

kring F.O.V. fabrics i Borås. Detta görs i huvudsak genom återgivning av Fredrik Johansson,

affärsutvecklare men också ur ett externt perspektiv genom åsikter från externa aktörer.

Slutligen återges ett tidigare fall av kommersialisering av en, för F.O.V. Fabrics,

framgångsrik produkt – airbagen.

4.1 Algbatteri

4.1.1 Produktinformation Grönslicksalgen finns i stora mängder längs Sveriges kuster och har studerats vid

Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet för farmaceutiska tillämpningar. Vid närmare

undersökning av algens cellulosa och diskussioner med bland annat Leif Nyholm, professor i

analytisk kemi, undersöktes grönslickalgens möjligheter att avlämna och ta emot joner.

Cellulosan har för sin vikt en stor ytarea (80 m2/gram) som öppnar upp för goda egenskaper

att byta joner och lagra energi, vilket är förutsättningarna för att skapa en ny form av batteri.

(Intervju, Strømme, 2011; Intervju, Nyholm, 2010)

De tre lagren som batteriet består av är papperstunna, böjliga och tjockleken för en

battericell behöver inte vara mer än 2-4 millimeter (se figur 4). Resultatet av denna

sammansättning är enligt Nyholm ett batteri med egenskaper som överträffar litium-

jonbatteriets egenskaper på en rad områden. Det kan laddas upp till 300 gånger snabbare,

reagerar ej med syre (till skillnad mot litium-jonbatterier), ska kunna brännas upp utan större

miljöpåverkningar, är böjligt och lättare. Dessa egenskaper öppnar upp för

användningsområden där batterier inte har kunnat användas tidigare. (Intervju, Strømme,

2011;Intervju, Nyholm, 2010; Nyström et al., 2009). Exempel på tänkbara

användningsområden är inom textiler, leksaker, smarta förpackningar, bilindustrin, medicinsk

diagnostik et cetera. (Intervju, Santurio, 2011)

Storleken på batteriet kan varieras och för att uppnå större kapaciteter kan fler celler

seriekopplas. I dagsläget levererar ett algbatteri 1 volt med en kapacitet på 15 mAh per gram

och en lagringskapacitet på 7,5 Wh per kilogram baserat på vikten aktivt material. Dock är

batteriet inte i dagsläget tillräckligt konkurrenskraftigt jämfört med vanliga batterier främst på

grund av för låga kapaciteter. (Intervju, Strømme, 2011; Intervju Nyholm, 2010; Nyström et

al., 2009). I september 2011 har forskargruppen en deadline för att kunna visa upp en prototyp

23

av algbatteriet mot en ytterligare samarbetspartner, Motorola, vid en mässa i Amsterdam.

Prototypen ska implementeras i en fjärrkontroll utvecklad av Motorola som ska göra de första

marknadsmässiga testerna av algbatteriet (Strømme, 2011).

Figur 4. Förklarande bild över algbatteriets materialuppbyggnad (Produktbroschyr, 2010)

4.1.2 Projektets förutsättningar Den vetenskapliga forskningen bakom algbatteriet publicerades i den ansedda vetenskapliga

tidsskriften Nano Letters i september 2009 och intresset för projektet växte snabbt både

nationellt och internationellt. Forskarnas bedrifter beskrevs i radio, teve och på internet.

Flertalet företag, forskningsorganisationer samt statliga instanser världen över visade sitt

intresse för forskningen. (Intervju, Strømme 2011; Intervju, Nyholm, 2010)

Trots den stora uppmärksamheten som forskningsgruppen har fått så är algbatteriet

ännu i utvecklingsstadiet. För att kunna kommersialisera algbatteriet krävs ytterligare

forskning för att algbatteriet bland annat ska nå önskade energikapaciteter, miljömässiga

fördelar och bli lättare (Intervju, Santurio, 2011). I en intervju i branschtidningen NyTeknik

(2009) uttalar Maria Strømme sig om hur forskargruppen vill gå vidare med forskningen:

”Vi är helt inställda på att kommersialisera tekniken. Men vi är forskare och behöver en

partner för den biten. Vilken den blir har vi inte bestämt ännu.”

– NyTeknik, (2009-11-02)

FOV uppmärksammade S&PBG och kontaktade Maria Stømme för att vara med i

utvecklingsprojektet. I S&PBG är det tänkt att FOV ska bidra med utveckling av nya material

som kan användas i projektet och kunskap om vilka anpassningar algbatteriet måste utformas

24

efter för att nå kunder inom en framtida marknad för batteriet. (Intervju, Strømme, 2011;

Intervju, Santurio, 2011)

I författarnas intervju med Strømme (2011) så lyfter hon fram att FOV är väldigt

högteknologiska och är i framkant vad det gäller teknologisk utveckling. FOV är, som

Strømme uttrycker sig, ”på tårna”, undersöker olika forskningsfält och är på så vis

forskningsnära. Hon anser att FOV är drivna, har ett brett nätverk, är innovativa och flexibla.

Om S&PBG stöter på hinder beskriver Strømme FOV enligt följande:

” FOV är oerhört flexibla vad det gäller förändring/…/det går väldigt smidigt att

diskutera sådant /…/ de är väldigt dynamiska.”

– Intervju, Strømme 2011-05-10

Strømme har tidigare erfarenheter gällande relationer mellan akademi och näringsliv

där hon poängterar att det är viktigt att man förstår båda parternas olika mål och intressen.

Framgångsfaktorer mäts inom universitet i form av vetenskapliga publikationer, det är så de

finansierar sin forskning. Inom näringslivet vill man snarare skydda sina produkter. Det är

därför viktigt att i avtal mellan aktörer i akademi och näringsliv hitta en bra balans som

tillgodoser båda parternas intressen. Något som Strømme tycker uppfylls i samarbetet med

FOV.

4.2 FOV och dess nätverk

4.2.1 F.O.V. Fabrics

I egna lokaler i centrala Borås, tillverkar FOV varje år ca 8 miljoner kvadratmeter avancerad

väv. Lokalerna innefattar både en kontorsdel och ett större industrigolv där produktionen sker.

Dessutom finns utvecklingsmöjligheter och möjligheter till kvalitetstester i det laboratorium

som ligger i anslutning till produktionen. Företaget har ett hundratal anställda och omsatte år

2010 ca 150 Mkr (Alla bolag, 2011). FOV agerar främst inom områdena beklädnad och

tekniska textilier (bilindustri, försvarsindustri med mera), och levererar högkvalitativa

produkter till kunder som efterfrågar textilier med specifika krav, som slitstyrka, vindtäthet,

andningsfunktion et cetera. Försäljningen sker utan mellanled, via agenter runt om i världen,

med fokus på den europeiska marknaden. Produktionen är vertikalt integrerad och består av

varpning, vävning, färgning, finishering, beläggning, laminering, transfertryck och

kvalitetskontroll. Textilierna vävs av 117 maskiner som är i bruk dygnet runt, sju dagar i

veckan. (Intervju, Johansson, 2011a)

25

2008 såldes företaget av Investment AB Latour och köptes av Mats Lundgren (VD)

och Fredrik Johansson12

(affärsutvecklare), nu med en mycket mer differentierad

kundportfölj. Innovation och utveckling är centralt i FOVs verksamhet som enligt

årsredovisningen fokuserar på teknisk textil på fler produkter med högre teknik- och

värdeinnehåll (F.O.V. Fabrics, Årsredovisning 2009/2010). Satsningar på att utveckla nya

konstruktioner till andra användningsområden prioriteras och lönsamheten för FOV ökar

sedan Lundgren och Johanssons köp (Intervju, Johansson, 2011a).

4.2.2 Kunder FOV har utvecklat ett stort nätverk av kunder under årens lopp och inriktar sig främst mot

kunder som ställer höga krav på textilier, bland annat i form av hållbarhet och vattentäthet.

FOV har upp till 300-400 mindre kunder som enskilt står för mindre än 1 % av företagets

inkomster, medan det är ett 50-tal företag som beställer större volymer. Av den totala

produktionen exporteras 90-95 %, huvudsakligen till Europa men även mindre andelar till

Asien och USA. De två största kunderna som Johansson, lyfter fram är Gore och Autoliv som

står för drygt 15 % respektive 7 % av inkomsterna. (Intervju, Johansson, 2011b)

Gore är bland annat verksamt inom områden såsom kablage, elektroniska material,

medicinska produkter med mera. Mest välkänt är företaget under namnet Gore-Tex som

tillverkar fibrer och textiler. Gore har över 9 000 anställda som är utspridda i 30 länder

världen över och har en årlig omsättning på $ 2,5 MDR. Det ställs höga krav på materialen

som FOV levererar till Gore då de utlovar att plaggen ska uppfylla sina egenskaper under

plaggens hela livslängd (Gore-Tex, 2011). I relationen mellan företagen sker kontinuerliga

utvecklingsmöten för att förbättra och utveckla materialet. Årligen sker 1-2 stycken business

review meetings för att genomföra uppföljning av gemensamma mål, identifiera problem i

effektivitet, lyfta fram nya idéer et cetera. Johansson lyfter fram vikten av att Gore inte är helt

beroende av FOV och vice versa. Kontakten mellan företagen sker inte på individnivå utan

det är snarare runt 15 anställda från olika avdelningar på FOV som har kontakt med Gore.

Detta är något som karaktäriserar de flesta av FOVs relationer med sina kunder med undantag

för några få mindre kunder då några få anställda sköter kontakten (Intervju, Johansson,

2011a).

12 Fredrik Johansson, som författarna talat med, har en bakgrund i sjuhäradsbygden, med utbildning från

Handelshögskolan i Göteborg och tidigare bl a arbetat som management-konsult i London, han har dessutom

suttit med i råd som handlade om svensk industris produktivitetsförbättringar.

26

Autoliv är ett svenskgrundat företag som är världsledande inom fordonssäkerhet och

har bland annat varit delaktiga i utvecklingen av säkerhetsbältet och airbagen. Företaget har

över 43 000 anställda och är verksamma i 29 länder med en årlig omsättning på 29 MDR kr.

Bolaget har de ledande fordonstillverkarna som kunder och deras andel på världsmarknaden

inom fordonssäkerhet är drygt en tredjedel (Autoliv årsrapport, 2010). Autoliv och FOV

utvecklade ett nära samarbete under utvecklingen av airbagen som lanserades år 1991. FOV

bidrog med utvecklingen av det nya slittåliga materialet som airbagen använder. Detta

patentskyddades och var länge flaggskeppsprodukten hos FOV. Airbagen utgjorde cirka 60 %

av FOVs ordervärde under dess glansdagar under 1990-talet och FOV levererade krockkuddar

till hela Europas fordonsindustri. Då materialet började utsättas för konkurrens under 2004

valde FOV tidigt nya strategier för att ta fram nya produkter och kundområden för att minska

sitt beroende av airbagen. Då patentet gick ut år 2010 kunde konkurrenter pressa priserna på

materialet vilket medförde att FOV inte kunde generera någon större lönsamhet på airbagen. I

dagsläget står Autoliv för cirka 7 % av FOVs intäkter. Samarbetet mellan företagen har

utvecklats över många år och i likhet med relationen till Gore sker kontakterna med 10-talet

anställda inom FOV. (Intervju, Johansson, 2011b)

FOVs större kunder är informerade om företagets samarbete med S&PBG. Hittills har

kunder som har kopplingar till wearable technologies (plagg eller accessoarer med integrerad

avancerad elektronik eller datakapacitet) visat intresse. Exempelvis innebär det att sensorer

kan integreras i textilierna som skulle kunna mäta kroppsfunktioner såsom lungkapacitet och

puls. Dessa sensorer har i dagsläget ett minimum krav på en spänningsnivå på 3,3 volt och de

allra flesta använder en spänningsnivå om 5 volt. Utvecklingen tyder på att spänningsnivåerna

sjunker för att driva dessa sensorer vilket kan leda till att S&PBG blir aktuellt med dess

aktuella spänning om 1 volt. En anonym aktör med en årlig omsättning på € 8,6 MDR har

visat intresse för S&PB genom att integrera batteriet i en produkt för hemsjukvård (Ibid).

I författarnas intervjuer med sju kunder av mindre omfattning än Gore och Autoliv

visades en homogen bild av FOV upp13

. Dessa kunders kontakt med FOV varierade från

inköp av enstaka standardartiklar till större utvecklingsprojekt. En stor majoritet ansåg att

FOV stod för kompetens och innovationsarbete. Något som utmärker företaget ur en extern

parts ögon var FOVs vilja att arbeta tillsammans med kunden för att hitta skräddarsydda

lösningar som passade just denna kund. Två faktorer var särskilt intressanta i undersökningen,

13 Hela stycket refererar till de intervjuer författarna gjorde med sju kunder/samarbetspartners

till FOV 2011-04-18. En sammanställning finns att tillgå i bilaga 8.2.

27

anser författarna. Detta var frågor som handlade om ledtider och prissegment. Uppfattningen

om ledtider varierar då några aktörer var nöjda med servicen medan andra klagade på FOVs

oförmåga att vara flexibla och förlåtande mot orderändringar (Intervju, Andersson, 2011). I

prisfrågan var bilden mer homogen och den största andelen samarbetspartners ansåg att FOV

ligger i ett (för) högt prissegment. Samtidigt tillades att detta var förståeligt då FOV agerar i

Sverige som skiljer sig från exempelvis kinesiska aktörer. Trots att dessa samarbetspartners

uppskattade ”mjukare” värden på sin relation till FOV sade en aktör (Germa) att ”gränsen [för

prisnivån] är nådd” och övriga aktörer uttryckte liknande uppfattningar (Intervju, Thornström,

2011).

4.2.3 Leverantörer På leverantörssidan har FOV valt att ha flertalet olika leverantörsalternativ för varje produkt.

Antalet leverantörer beror delvis på det begränsade utbud av specialiserade leverantörer som

tillgodoser FOVs krav på produkter. Det är också en medveten strategi från FOVs sida då

man för varje produkt vill ha två leverantörer och ytterligare ett reservalternativ för att

undvika att bli alltför beroende av en enskild aktör. Strategin fungerar för 85-90% procent av

produkterna och var värdefullt under krisen under sena 2000-talet då bland annat en

leverantör på kemisidan gick i konkurs (Intervju, Johansson, 2011a). På garnsidan har FOV

ca 15 leverantörer, varav 6 huvudleverantörer. De allra flesta av dessa agerar på den

europeiska marknaden även om FOV på senare tid blickat mot Asien. På kemisidan ser bilden

ut på liknande sätt. Kontakten med leverantörerna är inte individberoende utan bygger på ett

delat ansvar mellan ca 15 personer på FOV. (Ibid)

Leverantörsrelationerna är enligt Johansson mycket goda och har byggts upp under

lång tid, 20-40 år. De goda relationerna speglar sig i det sättet FOV tillsammans med

leverantörerna löser uppkomna problem. Det finns en medveten strategi att inte överge

leverantörer i första skedet. Enligt Johansson ser man till att gemensamt lösa dessa problem

istället för att FOV skulle söka sig till nya, alternativa leverantörer. Det finns också ett

specifikt exempel från lågkonjunkturen då en leverantör behövde fasas ut. I detta fall, valde

FOV att tidigt meddela leverantören om detta för att mildra de negativa konsekvenserna för

denna leverantör som var beroende av FOVs ordrar. De goda relationerna är ömsesidigt

gynnsamma för både leverantörerna och FOV, enligt Johansson. (Ibid)

Ett nytt område som tidigare uppmärksammats knapphändigt på FOVs nivå i

värdekedjan är möjligheten att specialbeställa produkter från leverantörer. Johansson nämner

specifikt fiber som ett område där FOV kan få leverantören att förändra sin produktion för att

28

skapa en viss typ av fibrer. Det är en omställning i industrin just nu och hade du föreslagit en

produkt med en icke-existerande insatsvara till FOVs ledning för tjugo år sedan så hade det

inte ens uppmärksammats. Nu är en sådan produktion möjlig givet att man kan få

leverantören affärsmässigt intresserad av en sådan utveckling. Enligt Johansson har inte

många uppmärksammat denna möjlighet och också FOV skall bli bättre på att utnyttja detta.

Enligt Johansson är behovet av en prototyp av batteriet att visa upp för såväl kunder

som leverantörer stort. Kundernas förtroende för utvecklingen skulle stärkas med en sådan

prototyp och på leverantörssidan skulle målbilden tydliggöras (Intervju, Johansson, 2011a).

Enligt Strømme är en sådan prototyp inte långt borta (Intervju, Strømme, 2011).

4.2.4 Konkurrenter

Vad det gäller konkurrens så är det beklädnadsdelen som enligt Johansson får utstå störst

konkurrens. Liknande tyger som de som framställs i Europa kan tillverkas till närmare halva

priset i Asien. Detta beror bland annat på de lägre arbetskostnaderna i Asien men även att det

råder en striktare lagstiftning i Europa bland annat gällande användande av kemikalier.

Kvaliteten på tygerna varierar mer i Asien där material som tillsynes verkar vara densamma

som de europeiska inte uppnår samma kvalitet exempelvis i form av hållbarhet (Intervju,

Johansson, 2011a).

4.2.5 Koppling till forskningsvärlden Ett företags koppling till forskningsvärlden har ett visst beroende till sin geografiska närhet

(Dicken, 2004). FOVs branschtillhörighet och lokalisering innebär att företagets koppling till

textilhögskolan i Borås (HB) är en stor tillgång. Textilskolan har anor i den svenska

textilindustrin sedan 1866 då den tekniska väfskolan grundades. Tekniska väfskolan

ombildades under 1940-talet till textilinstitutet som överfördes till högskolan som egen

institution 1986. Under denna tid har kompetensen bidragit till att HB i ett internationellt

perspektiv står sig stark i ett resursperspektiv. Institutionen har en avancerad maskinpark,

maskinhallar för vävning, textiltryckeri med mera. 1998 startades Centrum för textilforskning

som omsätter 3 M kronor samt Textile Innovation & Competence Center med syfte att stödja

forskning, kompetensutveckling, produkt- och affärsutveckling på textilområdet. FOVs

koppling till högskolan yttrar sig till exempel som samarbete på institutionsnivå för textil

forskning. (Högskolan i Borås, 2011)

”Jag ser det som en jättebra grogrund till mycket, sen är det framför allt väldigt roligt”

– Johansson, 2011a, om samarbetet med högskolan i Borås

29

Från Chalmers tekniska högskola i Göteborg erhåller FOV resursutbyte genom projekt

tillsammans med doktorander och forskare. Internt har FOV behov av Chalmersdoktorander

men inte konstant, därför händer det att FOV tar med sig specifik kompetens från Chalmers

för ett visst arbete eller presentation. Således har, vid ett par tillfällen, doktorander tillfälligt

varit stationerade i FOVs lokaler och det har också hänt att FOV anställt kompetenta

medarbetare med Chalmersbakgrund. För närvarande arbetar en elektroteknikingenjör på

FOV och två materialteknikingenjörsstudenter är på ingående, berättar Johansson.

Det geografiska avståndet till trots var inte S&PBG FOVs första kontakt med Uppsala

universitet. Nuvarande projekt som det forskas på i Uppsala är förutom nanoteknologin

solceller och biobränslen, båda mycket intressanta för FOV, enligt Johansson. Flera andra

institutioner vid svenska universitet är också inblandade i samarbeten med företaget, men

också utländska universitet genom de sex EU-projekt som F.O.V. är inblandade i. Dessa är

belägna i bland annat Belgien, Tyskland, Italien, Spanien och Portugal. (Intervju, Johansson,

2011a)

En av de avgörande faktorerna för framgång i samarbete industri-akademi är, enligt

Johansson, vikten av att ha drivna människor med i projektgruppen, det är oftast de som är

motorerna i projekten. Engagerade människor har dock skilda syften i akademi och industri

(Intervju, Strømme, 2011). Oavsett vad drivkraften är så har S&PBG denna typ av drivna

människor med entreprenöriella egenskaper och därför goda chanser att lyckas utifrån ett

projektledningsperspektiv. (Intervju, Johansson, 2011a)

FOV har, på ett eller annat sätt, samarbeten med många europeiska forskningsinstitut

med verksamhetsområden som tangerar textilmarknaden. Företaget är välkänt bland dessa

aktörer och kontakterna har därför inte enbart initierats från företagets håll utan även på

initiativ från instituten. (Ibid)

4.2.6 Relationer med offentlig sektor och andra engagemang Västra Götalandsregionen (VGR) fungerar ungefär som ett landsting

14 för alla invånare i

Västra Götaland. Den absoluta huvudverksamheten är inom hälsa och sjukvård men regionen

arbetar också för att främja tillväxt och hållbar utveckling. Detta görs bland annat genom

samarbeten och god kommunikation mellan företag, organisationer, kommuner, högskolor

och statliga organ (Västra Götalandsregionen, 2011). Politiker i Borås kommun har en vision

14 Landsting, definition enligt nationalencyklopedin: ”en sorts större kommun som främst har

hand om hälsovård och sjukvård inom ett geografiskt område”

30

för Borås framtid – att bli Skandinaviens centrum för textil och mode. Detta är en vision som

präglar sjuhäradsbygden och som VGR stödjer, bland annat genom ett planerat bygge av en

multihall där modevisningar och dylikt skall kunna genomföras, enligt Johansson. FOV har

en, enligt egen utsago, god relation med VGR och dess politiker lokalt och utan att få några

löften uttrycker Johansson en förhoppning att regionen ställer upp om FOV skulle ansöka om

stöd för ett intressant projekt som t ex nystartad batteri-industri.

”Vi har goda relationer, vi vet vem vi ska prata med, vi vet hur vi ska gå till väga/…/ vi

känner oss hemma på de områdena. Samma sak gäller EU [-projekten]”

– Johansson, 2011a, om relationen till VGR

VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och ska genom årliga

investeringsanslag på 2 MDR kronor öka konkurrenskraften hos forskare och företag i

Sverige (VINNOVA, 2011). Tillsammans med VINNOVA, Västra Götalandsregionen och

HB med flera är FOV inblandad i ett forskningsprojekt om ”SmartTextiles” – detta är textilier

som med hjälp av sensorer invävda i textilen skall kunna reagera på sin omgivning (fysisk

påverkan, ljudnivå, ljus med mera). I styrelsen för denna satsning sitter FOVs VD Mats

Lundgren (SmartTextiles, 2011). Också utanför SmartTextiles-projektet ingår FOV i mindre

omfattande samarbeten för att uppdateras på trender och nyvunnen kunskap på textilområdet.

TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag är den gemensamma bransch- och

arbetsgivarorganisationen för svenska textil- och modeföretag. TEKO ingår också i EUs

textil- och konfektionsindustriorganisation EURATEX som representerar 123.000

”tekoföretag” med 2,4 miljoner sysselsatta. Stiftelsen Svensk Textilforskning (SST)

samarbetar med TEKO i syfte att understödja teknisk-vetenskaplig forskning och

undervisning rörande textila produkter, dess användning och framställning. Tillsammans med

ytterligare sex ledamöter sitter Fredrik Johansson i SST:s styrelse. (Teko, 2011)

4.3 Tidigare utvecklingsprojekt – Airbag Den enskilt största produkten som FOV var med och utvecklade var materialet till airbagen. I

mitten av 1980-talet sökte Volvo och Svensk Airbag (som senare köptes upp av Autoliv)

gemensamt runt på den internationella marknaden efter potentiella leverantörer som kunde

tillhandahålla materialet till airbagen. De material som redan hade utvecklats och testats var

för tunga och för hårda för att uppnå ett önskvärt resultat. Hårdheten i materialet resulterade

bland annat i icke önskvärda bränn- och skrapskador vid trafikolyckor. Detta öppnade upp

för möjligheten att använda nya textila material, varpå FOV blev aktuella som en eventuell

leverantör (Intervju, Löngårdh, 2011).

31

Gunnar Löngårdh, före detta affärsutvecklare på FOV, kontaktades av Svensk Airbag

för att de visste sedan tidigare att Löngårdh hade god kompetens inom området tekniska

textilier och materialkännedom. Inledande möten med Volvo och Svensk Airbag påbörjades

därefter. Volvo var en passiv intressent med stort intresse för projektets resultat medan

Svensk Airbag tillhandahöll specifikationer och testanläggningar. Efter inledande möten

uppfattade Löngårdh utifrån Svensk Airbags specifikationer att ytterligare kompetens om

beläggningar av polymerer behövde förvärvas för att uppnå kravspecifikationerna. Detta

främst för att uppnå ett mjukt material som håller över en lång tidsperiod. FOV hade sedan

tidigare drivit projekt eller varit i kontakt med KTH, Chalmers och Linköpings Universitet

varpå de två senare kontaktades och anslöts till utvecklingsprojektet för att få ytterligare

kompetens om polymerer. (Ibid)

Den avgörande faktorn för att FOV satsade tid och kapital på detta utvecklingsprojekt

var att det fanns en tydlig och stor kund redo att lägga en order om de lyckades med att

utveckla materialet som uppfyllde specifikationerna. I detta skede fanns inte några kontrakt

om att just FOV skulle få bli den blivande leverantören utan det var något av en

”kapprustning” mellan konkurrenterna. Svensk Airbag hade inte några krav på hur materialet

skulle utvecklas mer än att givna specifikationer skulle uppnås. Således hade FOV fria händer

i utvecklandet av materialet där Löngårdh såg sig som en viktig del i problemlösningen. (Ibid)

FOV kunde utnyttja sitt redan etablerade kontaktnät gällande leverantörer av

kemikalier, garn, beläggningar respektive vävar och fibrer. Det var främst

kemikalieleverantörerna som blev viktiga då nya beläggningar skulle testas varpå många olika

alternativ skickades till FOV och utvärderades internt. En av de stora fördelarna för FOV,

som Löngårdh lyfter fram, var att de hade hand om hela processen, från väveri, beläggning

och testning. Konkurrenterna hade tillgång till i stort sett samma leverantörer men FOV

lyckades att göra störst framsteg. Flertalet konkurrenter behövde skicka iväg sina material för

att få det testat och utvärderat av extern aktör. Efter två års utveckling stod det klart att FOV

blev den slutliga leverantören till Svensk Airbag (Intervju, Löngårdh 2011; Intervju,

Johansson 2011b).

Det dröjde ytterligare två år innan airbagen kunde kommersialiseras i Volvos

personbil modell 855 år 1991. Det var då världens första textila airbag som kom att bli

standard hos de flesta stora varumärkena inom fordonsindustrin. Under första året airbagen

lanserades gick produktens omsättning från 0 till 150 M kronor. På grund av att airbagen blev

så framgångsrik inleddes en allt starkare relation med Svensk Airbag varpå FOV var tvungna

32

att skära ner på andra kunder och dess kontakter. Enligt Johansson är airbagen den enskilt

största produkten som har utvecklats inom området tekniska textilier inom de senaste 20-25

åren. (Ibid)

Figur 5. Schematisk nätverksbild över F.O.V. Fabrics

33

5 Analys

Nätverk i allmänhet och aktörsbindningar i synnerhet analyseras med hjälp av den

analysmodell författarna skapat15

och kan sammanfattningsvis återses i figur 6. Detta görs

genom att koppla samman den litteratur författarna tagit del av och de erfarenheter som de

tillförskaffat sig under empiri-insamlandet.

5.1 FOV och Näringsliv Goda relationer till kunder och

leverantörer samt identitetsskapande är

essentiella faktorer för att bli en

framgångsrik aktör i ett större

aktörsnätverk. Identiteten byggs upp i

betraktarens ögon snarare än av den

fokala aktören själv och är viktig för

framtida åtaganden. Det är därför

dessa betraktares uppfattningar man

måste analysera för att få en bra bild

av den fokala aktörens marknadsmässiga förutsättningar. Kunder som författarna talat med

ger en relativt homogen bild av FOV. Företaget är tydligt nischat mot high-tech-produkter

med höga krav på innovationsutveckling. Kunderna upplever FOV som välvilligt inställda till

att tillsammans med dem ta fram skräddarsydda lösningar som passar just kundens specifika

problem. Relationerna måste i dessa fall vara goda och god kommunikation måste

upprätthållas frekvent. Starka relationer karaktäriseras av komplexa resursutbyten, hög

anpassning och socialt utbyte enligt litteraturen. Något som de flesta respondenter i

intervjuerna applicerar på deras relation till företaget.

FOV sätter stort värde på kundnöjdhet och engagemang. Den kritiken som företaget

möts av gäller främst prisbilden som av många aktörer bedöms som hög. Detta har naturliga

orsaker men kan inte fortgå utan att några av kunderna riskeras att gå förlorade. Största

orsaken är konkurrensen från asiatiska producenter som kan producera liknande produkter

15 Finns presenterad under avsnitt 2.5

Figur 6. Uppsatsens analysmodell med inriktning på

aktörsdimensionen med tre olika aktörsgrupper: näringsliv,

politiska aktörer & omgivning samt akademi.

34

betydligt billigare. Om detta är orsaken till FOVs fokusering på high-end produkter eller inte

är svårt att säga men lär vara en bidragande orsak. I dagsläget finns inget annat möjligt

marknadssegment givet de förutsättningar FOV har.

På leverantörssidan är de flesta relationerna uppbyggda under lång tid. Bindningarna

blir därmed både starka och baserade på stort förtroende mellan aktörerna. För en lyckad

produktutveckling har det på senare tid vuxit fram en ny möjlighet, en möjlighet som än mer

lär förbättra relationerna mellan FOV och dess leverantörer – nämligen möjligheten att

specialbeställa skräddarsydda produkter. Precis på samma sätt som FOV jobbar mot sina

kunder försöker den fokala aktören också bygga goda relationer uppåt i värdekedjan.

Det finns dock en paradox i analysen av FOV utifrån det underlaget författarna

tillförskaffat sig under författandet och litteraturen. Ju fler bindningar en aktör har till sin

omgivning desto svårare blir det att upprätthålla goda relationer till dessa. Inget företag har

möjlighet att behålla lika goda relationer med samtliga aktörer samtidigt i ett stort nätverk

jämfört med att hålla samma relationer i ett litet. För att upprätthålla goda relationer krävs

både tid och andra resurser vilka är begränsade varpå en prioritering måste utföras. FOV har

300-400 kunder, detta är en ansenlig summa kontakter och det är ej troligt att relationerna är

goda till fler aktörer än några få. Detta är en bild som bekräftas när vi pratar med kunderna i

FOVs nätverk. I några fall var bindningen relativt svag med låg anpassning, få utbyten et

cetera. Detta är i allra högsta grad förståelig men är inte riktigt förenligt med den bild som

Johansson målar upp. Enligt honom är flertalet anställda vid FOV involverande i stort sett alla

kunderrelationer. Det är med hög sannolikhet en skillnad i Johanssons användande av

involveringsbegreppet jämfört med författarnas tolkning.

Av de 15 leverantörer som FOV har på garnsidan är sex präglade av ett närmare

samarbete. Att dessa bindningar är betydligt starkare är mer naturligt. Samtidigt har FOV

varit noga med att upprätthålla flertalet alternativa leverantörer vilket kan tyda på att

leverantörernas resurser inte är unika. Att i det fallet upprätthålla starka bindningar är inte

självklart, behovet av tät kontakt och god kommunikation minskar då produkter finns att tillgå

av andra aktörer. Således kan det finnas anledning att tro att dessa bindningar bygger mer på

rent affärsmässiga förutsättningar. Så verkar dock inte vara fallet i denna fallstudie av FOV.

En orsak till de starka bindningarna kan snarare ha sin grund i det förtroende som byggts upp.

Aktörerna emellan, under 20-40 år. Den sociala faktorn blir alltså avgörande. Att FOV

tillsammans med aktörer försöker lösa uppkomna problem är ytterligare en indikation av

denna faktor. Möjligheten att anpassa leverantörens produkter är något som, enligt Johansson,

35

har förbättrats på senare år. Detta är något som tyder på ett mer komplext utbyte vilket stärker

relationerna. På dessa grundvalar kan man misstänka att framtidens bindningar kommer att bli

än starkare med dessa leverantörer. Ett möjligt hot mot denna analys är en ökad konkurrens

från länder med låg produktionskostnad.

En indikator på FOVs strategiska arbete är på det framgångsrika sättet man lyckats

erhålla en mer differentierad kundportfölj efter uppköpet av FOV från Investment AB Latour.

Att besluta om att avveckla en kund vars ordrar stod för ca 60% av intäkterna kräver

beslutsamhet, mod och flexibilitet.

5.2 FOV, politiska aktörer och omgivning Sjuhäradsbygden är starkt präglat av sin historiska textilindustri. Också idag jobbar man

aktivt för att ge denna industri en renässans med ytterligare satsningar på stora textil- och

modeföretag och en textilhögskola. Satsningar för framtiden innefattar ett en multihall där

modevisningar med mera kommer ha en roll. Målsättningen är ett nordiskt textilcentrum och

detta är en målsättning som underlättar för FOVs verksamheter.

FOV är till synes en viktig aktör i Borås och Johansson och Lundgren sitter på viktiga

styrelseposter och utvecklingsråd i bygden. Relationen till VGR är god, FOV vet hur

processer genomförs och vilka personer man ska tala med om specifika frågeställningar. Att

påstå att FOV har något formell makt i VGR vore inte sanning men målsättningen för

bygdens framtid är gemensam för båda parterna. Samverkan är således ömsesidig då FOV

uppmuntrar satsningar på textilindustrin samtidigt som VGR måste stödja regionens företag.

Därför har FOV ett visst inflytande över utvecklingen i Borås-trakten. Det finns således

balans i relationen till politiska aktörer och beslutsfattare. Denna balans karaktäriseras av

samarbete och förtroende för varandra snarare än konflikter och misstro. Något som tycks

stämma i relationen mellan VGR och FOV.

I klyftan mellan högskolor och industrin har staten en aktiv roll i att understödja

innovationsledning. Denna roll tas på många sätt av myndigheten VINNOVA som utnyttjas

av FOV genom olika projekt, till exempel SmartTextiles.

36

5.3 FOV och akademi Författarnas intryck delas med andra aktörer och respondenter som kommit till tals under

rapportens författande, inte minst från akademins håll (UUAB & Strømmes forskningsgrupp).

FOV är ett kunskapsintensivt företag som satsar på innovativt arbete och teknologisk

spetskompetens. De många bindningar som företaget har till akademiska aktörer stärker denna

bild. För en akademisk aktör är motpartens nätverk, förmågan att skapa förtroende och

engagemang nyckelfaktorer vid valet av lämplig samarbetspartner. FOV samarbetar i olika

stor utsträckning med flera svenska och utländska högskolor. Dessa samarbeten är av en

dubbelriktad karaktär då utbytet av kunskap går åt båda hållen, från akademi till industri men

också från FOV till högskolorna – något som tyder på att FOV väl förstår de skilda

institutionernas skilda behov. Detta tycks vara en styrka i FOVs agerande med akademiska

parter och på det sättet FOV blir kontaktad av europeiska forskningsinstitut (inte tvärt om)

tyder på att de är en uppskattad partner. Tack vare förnyelsetänkandet inom FOV och

engagemanget hos Lundgren och Johansson är företaget således också enligt litteraturen en

intressant aktör för samarbeten.

Också S&PBG har en tydlig dubbelriktad karaktär varför relationen initierades.

Strømme påpekar att syftena är olika mellan aktörerna och att balans måste uppstå i

relationen. Något som, enligt litteraturen, upprättas genom tydliga mål och god

kommunikation mellan parterna. En sådan balans verkar finnas mellan FOV och Strømmes

forskningsgrupp. Däremot verkar det inte finnas en mer utvecklad kommunikationslinje till

andra aktörer i S&PBG och Strømmes forskningsgrupp är således den enda

kommunikationsvägen till projektet. Strømme påtalar vikten av flexibilitet vid till exempel

ändrade projektplaner – något som FOV uppfyller i samarbetet.

Ytterligare en faktor som är viktig är att den tillförskaffade kunskapen faktiskt

implementeras och inbäddas i verksamheten. FOV har påvisat både förr och på senare tid att

de är duktiga på just detta. Under utvecklingsarbetet till airbagen införskaffades specifik

kunskap från Chalmers och Linköpings universitet. Detta var en viktig orsak till att FOV

uppfyllde de ställda kraven snabbare än konkurrenterna i den utvecklingskamp som pågick

mellan övriga potentiella tillverkare av airbagen. I detta fall var det tydligt att FOV hade ett

klart definierat mål som skulle uppfyllas till skillnad från dagens roll i S&PBG. Precis som

under utvecklingen av airbagen finns det idag stora potentiella kunder redo att implementera

algbatteriet så snart produkten möter kundens förväntningar. Men till skillnad från

airbagsutvecklingen finns det idag ingen utvecklad marknad och inga tydliga slutanvändare,

37

vilket gör kommersialiseringsprocessen mindre tydlig. Idag använder sig FOV av doktorander

och andra ”experter” när en kund kräver mer tekniskt kunnande och FOV har dessutom, i

omgångar, anställt personella resurser från utbildningsinstituten.

Synen på akademins roll i samarbeten är alltså stor i FOVs ögon. Den är inte bara

informerande vad gäller nya möjligheter på den textila marknaden utan också konsulterande

(som vid temporära inhyrningar av personal), i några fall med utförande inslag, som vid

nyanställningar. Akademins syn på FOV är tydlig, faktum är att FOV är en välkänd aktör

inom tekniska textilier inom Europa och förfrågningar går åt båda hållen när samarbetsavtal

skall tecknas. Det som verkar tilltala akademiska aktörer är FOVs innovativa arbete och

engagemang.

38

6 Slutsatser & diskussion

Med hjälp av analysen har författarna lyft upp de främsta slutsatserna till nedanstående

avsnitt. Dessa slutsatsers giltighet och generaliserbarhet diskuteras och förslag ges på vidare

forskning.

6.1 FOVs nätverk och deras möjligheter att bidra till S&PBG FOVs nätverk innefattar inte enbart affärsmässiga aktörer utan även aktörer inom den

politiska sfären samt akademin. De affärsmässiga förbindelserna innefattar kund- och

leverantörsförbindelser. Idag är FOVs kundportfölj mer differentierad än för tio år sedan.

Detta är en medveten strategi som medfört att företaget idag har förbindelser med ca 400

kunder. Av dessa är ca 50 stycken som bidrar till de större intäkterna. Leveranserna består av

både standard- och skräddarsydda lösningar. Leverantörsrelationerna karakteriseras av att de

har byggts upp under lång tid och att det finns ett stort förtroende mellan parterna. Produkter

som beställs av FOV kan skräddarsys och problem löses gemensamt istället för att leta efter

andra alternativ. FOV har flertalet kopplingar till akademin genom olika utvecklingsprojekt

runt om i Europa för att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen. FOV har goda

relationer med de politiska aktörer som fattar beslut i regionen där företaget är förlagt. Den

regionala utvecklingen påverkar FOV i hög grad. Sjuhäradsbygden präglas av den satsning

som skett på textilt utvecklingsarbete, framtidens utveckling verkar gå i samma riktning.

För att kunna utnyttja potentialen i ett affärsnätverk är det viktigt, kanske avgörande,

att skapa sig en tydlig identitet. Detta för att i sin tur kunna bygga förtroende och på det sättet

bli tillfrågad om åtaganden från externa aktörer. Utan dessa relationer till övriga aktörer i

nätverket blir upphandlingar en trög verksamhet som motverkar ett flexibelt och effektivt

samarbete. Identitet skapas inte enbart internt utan är en dubbelriktad process där externa

aktörer är den främsta orsaken till en aktörs identitetsskapande. Således är ingen verksamhet

bättre än dess aktörsbindningar.

FOV har lyckats skapa sig en identitet som kanske är den enda möjliga för företaget

idag. Den är inriktad på high-end kunder med stort behov av individuell hantering och

specialdesignade produkter. FOV har förutsättningar att bistå med hög kompetens, flexibilitet

och ett entreprenöriellt driv som framför allt kunder och partners uppskattar. En alternativ

identitet med inriktning mot standardprodukter hade haft svårt att klara konkurrensen från

övriga aktörer på marknaden. För att upprätthålla den givna identiteten måste FOV framgent

ligga i framkant av teknisk utveckling. Produkterna blir som en följd av detta dyra i

39

förhållande till mindre teknikintensiva konkurrenter. Detta kan vara ett potentiellt hinder för

FOV i framtiden då aktörer uttryckt en ovilja att acceptera högre priser.

En annan utmaning för FOV är att hålla goda relationer med samtliga aktörer, fler

alternativa leverantörer minskar djupet av relationerna till varje enskild leverantör. Sociala

faktorer är viktiga för att hålla kvar en god relation med aktörer under lång tid, vilket FOV

bevisligen lyckats med. En tydlig strategi har utvecklats av FOV att hålla kontakt med flera

alternativa leverantörer för varje produkt. Detta är något som är viktigt ur ett

säkerhetsperspektiv men sämre ur ett perspektiv baserat på starka aktörsbindningar. En mer

differentierad kundportfölj påverkar företagets långa relationer, ett exempel på detta är

beroendet av Autoliv som minskat sedan Johansson och Lundgren tog över verksamheten.

För en producent av high-tech-produkter är det viktigt att ständigt utveckla kunskap.

FOV gör detta bland annat genom en nära koppling till akademisk forskning. Effekten syns i

de många relationer till högskolor och forskningsinstitut som byggts upp. I dessa relationer är

det avgörande att förstå de båda sfärernas olika syften och behov. Fungerar samarbetet

uppstår balans i relationen och allt tyder på att FOV lyckats med att upprätthålla denna balans

med akademiska aktörer. Flexibilitet och förmågan att inbädda vetenskap i befintligt nätverk

är andra viktiga ingredienser i förhållandet och detta måste ses som två av företagets styrkor. I

bindningen till S&PBG specifikt finns goda relationer mellan FOV och forskningsgruppen,

däremot saknas starka aktörsbindningar mellan FOV och övriga aktörer i projektet, något som

antingen bör åtgärdas eller tvingar forskningsgruppen till att ta större ansvar för projektets

utveckling. Om detta hanteras på ett effektivt sätt får FOVs egenskaper ses som en stor

tillgång för Strømmes projektgrupp.

Företagets relationer till politiska aktörer beskrivs av Johansson som goda.

Sjuhäradsbygden i allmänhet och Borås i synnerhet har historisk koppling till den industri

FOV agerar inom. Större satsningar på textil utveckling är under arbete och kommer med stor

sannolikhet att gynna den bransch FOV agerar i och dess möjligheter att bistå S&PBG-

projektet med resurser. En partipolitisk förändring kommer troligtvis inte att ändra dessa

satsningar då bygden är i så stort beroende av textilindustrin. Av dessa anledningar är FOVs

placering inom Sverige optimal.

Under författandet av uppsatsen har viktiga faktorer identifierats för att kunna

kommersialisera akademisk forskning. Dessa kan delvis bero på skillnader i de

bakomliggande syftena som finns mellan akademi och näringsliv. Bland annat så lyfts vikten

av att kunna visa upp en produktprototyp för att kunna attrahera kunder och på så vis också

40

finansiärer inom näringslivet. Det är också viktigt att tidigt ha en involverad kund i

utvecklingsarbetet. En klar kund kan komma med konstruktiva påpekningar och innebär inte

minst en motiverande faktor ur ett rent ekonomiskt perspektiv (Schilling, 2005). En tredje

viktig faktor som belyses av Johansson och Strømme är att det krävs individuellt engagemang

hos de aktörer som är verksamma inom projektet. Detta kan vara den enskilt viktigaste

faktorn för ett framgångsrikt kommersialiseringsprojekt mellan akademi och näringsliv. I det

teoretiska ramverk som författarna använt sig av ligger ingen explicit fokus på just denna

faktor. Aktörsdimensionen omfattar naturligtvis de individuella aktörernas entreprenöriella

egenskaper men deras inverkan studeras bättre av andra teorier (till exempel Vohora et al.,

2003). Framtida forskning bör inbädda denna faktor i nätverksmodeller som innefattar

bindningarna mellan akademi och näringsliv. En lämplig utgångspunkt för skapandet av en

sådan, ny, analysmodell är det teoretiska ramverk som skapats i den här uppsatsen.

6.2 Slutsatsernas generaliserbarhet Uppsatsen har behandlat en fallstudie av den fokala aktören FOV och dess aktörbindningar.

Fallstudier av dessa slag innefattar många aktörsspecifika faktorer och så också den här. Trots

detta finns många intressanta iakttagelser som går att överföra till

forskningskommersialiseringsprojekt generellt. Utöver behovet av individuellt engagemang

som togs upp under föregående rubrik är identitetsskapande, omgivning samt förhållandet

akademi-industri viktiga faktorer för att skapa gynnsamma förutsättningar i andra

utvecklingsprojekt. Identiteter skapas som nämnt externt och författarnas studie visar att en

homogen bild av FOV presenteras av samtliga kundaktörer, oavsett hur starka bindningarna

till FOV är. Detta är något som med stor sannolikhet är en generell företeelse, nätverket

skapar tillsammans bilden av den fokala aktören så länge ingen aktör har alltför stor inverkan.

Att den geografiska omgivningen ger specifika förutsättningar är också en allmängiltig

sanning. Stor kunskap om denna omgivning är viktigt för att lyckas i en utvecklingsprocess.

Upprättandet av olika branschkluster runt om i världen (Silicon Valley, Kista med flera) är

indikatorer på detta. Slutligen är det nödvändigt att ha insikt i de skilda förutsättningar och

syften akademisk forskning har jämfört med rent affärsmässiga intressen. Detta gäller all

samverkan mellan de två sfärerna.

41

7 Källförteckning

Litteratur Arbnor, Ingeman & Bjerke, Björn (1994). Företagsekonomisk metodlära. 2a upplagan.,

[omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Bernard, H. R., (2000). Social Research Methods – qualitative and quantitative approaches.,

Thousand Oaks: Sage Publications Inc.

Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2009). Varför vetenskap?: om vikten av

problem och teori i forskningsprocessen. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan & Bell, Emma (2007). Business research methods. 2. ed. Oxford: Oxford

University Press

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl.

Malmö: Liber ekonomi

Chalmers, Alan F., (1999). What is this thing called science?. 3. ed. Indianapolis: Hackett Pub

Crotty, M., (1998). The Foundations of Social Research. Thousand Oaks, CA: Sage

Publications Inc.

Denscombe, M., (2000) The Good Research Guide for Small-Scale Social Research Projects.

Buckingham: Open University Press.

Dicken, P., (2004) Global Shift – reshaping the global economic map in the 21st century, 4

th

edition. London: SAGE Publications Ltd

Hadjikhani, Amjad. & Thilenius, Peter. (2005). Non-business actors in a business network: a

comparative case on firms' actions in developing and developed countries. 1. ed.

Amsterdam: Elsevier

Holme, I. M.; Solvang, B. K., (1997), Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa

metoder, 2a upplagan, Studentlitteratur

Håkansson, H (ed.), Industrial Marketing and Purchasing Project Group (1982).

International marketing and purchasing of industrial goods: an interaction approach.

Chichester: Wiley

Håkansson, H; Snehota, I. (1995). Developing Relationships in Business Networks. London:

Routledge

42

Håkansson, Håkan & Waluszewski, Alexandra (2002). Managing technological development:

IKEA, the environment and technology. London: Routledge

Håkansson, H; Waluszewski, A (red.), (2007). Knowledge and innovation in business and

industry: the importance of using others. London: Routledge

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G., (1985), Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.

Lindvall, J., (2001), Verksamhetsstyrning. Från traditionell ekonomistyrning till modern

verksamhetsstyrning, 1a upplagan, Lund: Studentlitteratur

Nonaka, I., Takeuchi, H. (1995). The Knowledge-Creating Company: How Japanese

Companies Create the Dynamics of Innovation. Oxford University Press, New York

Patton, M. Q., (2002). Qualitative evaluation and research methods, 3rd

edition, Thousand

Oaks, CA: Sage Publications Inc.

Schilling, M. A. (2005). Strategic management of technological innovation. New York:

McGraw-Hill

Silverman, D., (1970), The Theory of Organisations. London: Heinemann.

Stake, R.E. (1995), The art of Case Study Research (Thousand Oaks, Calif.: Sage)

VINNOVA, (2006), På spaning efter innovationssystem, VINNOVA Policy VP 2006:01,

VINNOVA – verket för Innovationssystem, Diarienr: 2006-00646

Weick, K.E., (1969), The Social Psychology of Organizing. Reading, Mass.: Addison-Wesley.

43

Artiklar

Axelsson, B. (2010), Business Relationships and Networks: Reflections on the IMP

Tradition, The IMP Journal, volume 4 number 1, ISSN 0809-7259

Barnes, T., Pashby, I., Gibbons, A. (2002). Effective University-Industry Interaction: A

Multi-Case Evaluation of collaborative R&D Projects. European Management

Journal, 20 (3), 272-285

Emerson, R. M. (1981). “Social Exchange Theory”, I Morris Rosenberg & Ralph Turner

(eds.), Social Psychology: Sociological Perspectives, New York: Basic Books, 30-65

Eriksson, K., Johanson, J., Majkgård, A., Sharma, D. D. (1997). Experimental Knowledge

and Cost in the Internationalization Process. Journal of International Business Studies,

28 (2), 337-360

Golafshani, N., (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research. The

Qualitative Report, 8 (4), 597-607

Hermans, J., Castiaux, A., (2007). Knowledge Creation through University-Industy

Collaborative Research Projects. The Electronic Journal of Knowledge Management,

5 (1), 43-54

Kendler, Howard H., (2001). Subjective Science and Natural Science, History of Psychology,

Vol 4, No 2, 195-197

Mora-Valentin, E. M., Montoro-Sanchez, A., Guerras-Martin, L. A., (2004). Determining

factors in the success of R&D cooperative agreements between firms and research

organizations. Research Policy, 33 (2004), 17-40

Nyström, Gustav, Razaq, Aamir, Strømme, Maria, Nyholm, Leif, Mihranyan, Albert (2009).

Ultrafast All-Polymer Paper-Based Batteries. Nano Letters Vol. 9 Issue 10

Vohora, Wright & Lockett. (2003). Critical junctures in the development of university high-

technological spinout companies. Research Policy, 33 (1)

Standvik ,T, Edvardsson, B & Holmlund, M (2008), From the Seller's Offering to the

Customer's Needing in a Business-to-Business Setting, publicerad vid den 24a

IMP- konferensen i Uppsala, Sverige 2008

Stenbacka, C. (2001), Qualitative research requires quality concepts of its own. Management

Decision, 39 (7), 551-552

44

Webbaserade källor Alla Bolag, 2011, Tillgängligt: 2011-04-24

URL: www.allabolag.se/5567445365

Gore, 2011, Tillgängligt online: 2011-04-23

URL: Gore, http://www.gore.com/en_xx/aboutus/

Gore-Tex, 2011, Tillgängligt online: 2011-04-23

URL: http://www.gore-

tex.se/remote/Satellite?c=fabrics_cont_land_c&childpagename=goretex_sv_SE%2Ffa

brics_cont_land_c%2FFabricTechnologiesChapterOneLandingSEO&cid=117953719

2403&p=1179537192399&pagename=SessionWrapper

Högskolan i Borås, 2011, Tillgängligt online: 2011-04-24

URL: http://www.hb.se

Kvalitativ Intervju, 2011, Tillgängligt online: 2011-04-23

Presenteras i bilaga 8.1

Finns att ladda ner på URL:

http://www8.stat.umu.se/kursweb/vt011/staasocsmom1/?download=Kvalitativ%20inte

rvju%20vt%2011.pdf

NyTeknik, 2011, Tillgängligt online: 2011-03-02

URL: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article669451.ece

Nordisk InnovationsCenter, 2011, Tillgängligt online: 2011-03-02

URL: http://www.nordicinnovation.net/article.cfm?id=3-834-51

SmartTextiles, 2011, Tillgängligt online: 2011-03-21

URL: http://www.smarttextiles.se/se

Teko, 2011, Tillgängligt online: 2011-04-23

URL: www.teko.se

VINNOVA, 2011, Tillgängligt online: 2011-02-20

URL: www.vinnova.se

Västra Götalandsregionen, 2011, Tillgängligt online: 2011-03-02

URL: www.vgregion.se

45

Finansiella rapporter Autoliv, Årsredovisning 2010

F.O.V. Fabrics, Årsredovisning 2009/2010

Statliga rapporter Gullstrand, J., Hammarlund, C., 2007 OU, (2007), Plats för tillväxt?: bilaga 2 till

långtidsutredningen 2008. Stockholm: Fritze ,

Produktbroschyr Projektbroschyr, 2010, visades vid startmöte för S&PBG vid Arlanda 2010-12-08

Muntliga källor (i kronologisk ordning)

Nyholm, Leif. Professor i analytisk kemi vid Uppsala Universitet. 2010-01-25.

Santurio, Mateo. Projektledare, arbetar med kommersialiserings- och investeringsärenden

inom holdingbolaget UUAB och allmän affärsrådgivning. 2011-02-03.

Johansson, Fredrik. Affärsutvecklare på F.O.V. Fabrics AB, 2011a-02-18.

Johansson, Fredrik. Affärsutvecklare på F.O.V. Fabrics AB, (telefonintervju) 2011b-04-12.

Löngårdh, Gunnar. Före detta affärsutvecklare på F.O.V. Fabrics AB, 2011-04-12

Andersson, Per-Arne. Produktutvecklare på TST Sweden AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Björkenkvist, Marie. BabyBjörn AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Iwanow, Rolamd. Produktchef på Taiga AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Olofsson, Christine. Trelleborg AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Thornström, Patrik. Produktionschef på AB Germa, (telefonintervju) 2011-04-18

Westerlind, Lars. VD på Alva Sweden AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Wärdell, Göran. VD på Lindevalls industri AB, (telefonintervju) 2011-04-18

Strømme, Maria. Uppfinnare av batteriteknologin och professor i nanoteknologi vid Uppsala

universitet 2011-05-10

46

8 Bilagor

8.1 Kvalitativ intervju

47

8.2 Sammanställning av intervjuer med FOVs samarbetspartners (e-post

till FOVs affärsutvecklare Fredrik Johansson)

FOV verkar ha ett mycket gott rykte bland kunderna. Nästan alla vi talat med nämnder Er

service och innovationsvilja som argument till att välja Er som leverantör/samarbetspartner.

Ni kännetecknas av ett driv att alltid leverera de lösningar som är bäst för kunden och har en

vilja att ni tillsammans löser de problem som uppstår. En aktör nämnde att FOV ibland är så

drivande att kunden får ”dra i bromsen” när idéerna blir för många. En god relation värdesätts

högt av kunderna och det lever FOV upp till, en kund sa till och med att en av era

medarbetare hade så god relation att man kunde ringa och prata om ”livet i stort”. Pernilla

Harrysson är kontaktperson till många av de företag vi ringde till och hon får mycket gott

omdöme från samtliga aktörer.

FOV verkar vara en viktig kugge i flera av kundernas produktion och ingen av de

kunder som köper skräddarsydda lösningar sa spontant att de hade andra leverantörsalternativ.

Två faktorer som lyfts fram som viktiga hos en leverantör är särskilt intressanta:

Leveranstider samt prisnivå.

Leveranstider: De flesta av aktörerna säger att leveranssäkerhet (och leveranstider) är en

viktig faktor för goda relationer. Majoriteten var nöjd med leveranserna men en kund

kritiserade FOV för att inte vara tillräckligt flexibla. Det handlade då om blockordrar vars

hantering kunden inte var nöjd med. Vad vi kunde förstå handlade det om vem som skulle

hålla lagervarorna och möjligheten att vid senare tillfälle ändra en blockorder.

Prisbild: Detta är en problematisk faktor som FOV naturligtvis är medvetna om. Många

kunder/partners nämnde nämligen att FOV låg i ett högt prissegment och att detta var en

flaskhals för ökat samarbete mellan parterna. Samtidigt uttryckte många kunder en förståelse

för detta och värderade ”mjuka” faktorer högt i samarbetet med FOV. Detta till trots så

nämnde en aktör att ”gränsen är nådd” för vad kunden kunde klara av prismässigt. Denna

aktör sade att priset får nu inte stiga mer för då kollar vi runt efter andra leverantörer.

Ytterligare en aktör sa att samarbetet mellan dem och FOV begränsades av prisnivån.

48

Orderstorleken hade i detta fall varit större tidigare men minskat då priset stigit i jämförelse

med den hårdnande konkurrensen från öst (Kina).

Vad vi personligen uppfattade under intervjuerna så sköter sig FOV närmast

exemplariskt som en samarbetspartner till kunderna. Nyckelfrågan är emellertid priset som

inte får stiga högre nu jämfört med konkurrenter innan kunder börjar se sig om efter

alternativ. Detta är FOV naturligtvis medvetna om men det kan inte nog understrykas, anser

vi.