granargevar m48c manual (swedish, 1979)

7/18/2019 Granargevar m48C Manual (Swedish, 1979)

http://slidepdf.com/reader/full/granargevar-m48c-manual-swedish-1979 1/81

.

=

=

:

:

-

-

_

-

-

_

•

-

-

.

_

-

.

:

•

=

:

=

.

.

-

.

.

.

_

_

<

_

_

.

.

-

-

.

'

-

-

.

·

;

u

~

u

l

S

K

J

U

T

N

S

R

U

K

T

O

N

Ö

R

A

R

M

E

N

.

.

C

m

=

=

,

=

D

<

»

3

n

.

_

_

_

_

-

.

c

D

-

n

l

D



skjutinst

Gr



CHEFEN FöR RMEN 1979-02-09 RL 804

TFO 79006

Skjutinstruktion för armen, Granatgevär m 48 C Skjutl A Grg),

1979 års utgåva M7742-110061), fastställs.

I samband härmed upphävs de bestämmelser rörande granatgevär

m 48 C som finns i Manus till skjutinstruktion för armen, pansar

värnsvapen Manus Skjuti A Pv), 1972 års upplaga, utsänt med ao

1972.03.10 Inf 8042.

På

uppdrag av Chefen för armen

R

LUGN

Chef

för Armestaben

agerblads

LAGERBLADs TRYCKERI AB

KARLSHAMN

1978

LF ALLF 117 78 028

M7742-11006l

Bertil Nelsson

örord

Skjutl

A Grg innehåll

ning med granatgevär

InfR

Grggrp.

I instruktionen angivna

verkan samt

att

ge st

bygger på bestämmelse

teoretiska grunderna i

Utöver i bilaga 16 angi

grupp eldexercisövning

bereda eldexercis och s

sä

kerhetsbestämmelser

vapen och ammunition

stånd finns i Säki

F

oc

seende gruppering och

nllgt

respek tive förban

lics kr-ivning av granatg

1111\l hos lämmelser för

H 4

cm

gra natgevär

t 11111 1 övningsvap

I)()O ,

l

O) snm

Il 111111 i\v nl n

gs

vape

llli

Nk

l iv ning



Innehåll

f

oment

:

6

11-211

11 12

16--

17

21

23

6 27

31 32

36-- 37

41

46--191

46-- 47

51

52

56

-

83

56

- 68

6-

57

61

66

-

68

71- 83

·

74

76

IU

8

Be

l

()l

()

J

)()

1 1

eg

1 S

Ä

O

F



1: 106-176

Skjutning med spränggranat

2:

71

111-131 ögonblicksbrisad i målet

76

116

Siktlinje

81-

86

121

Riktning med riktinstrument

91- 94

126

Riktning med reservriktmedel

96-118

131 Tempering

106-109

136-156

ögonblicksbrisad över målet ·

•

111-118

141

Siktlinje

121-122

146


126-127

151


l

131

156

Tempering

136-195

El

161-176

Luftbrisad över målet

•

136

166

Siktlinje

141

171

Riktning med riktinstrument (reserv-

l

146-148

riktmedel)

151

176

Tempering

156

181-191

Temperaturkorrektion

161-172

186

Riktinstrument

176-181

191

Reservriktmedel

1

86-187

196-198

Vindavdrift

191-195

201-202

Mål- och eldobservation

201-218

sk

2 6

Förbi- och överskjutning

2 1

l

211

Eldöppnande

2 6

216-228

Verkansskjutning

211-218

221

Eldhastighet

221-246

El

226-228

Eldreglering

221

226

2

kjututbildning

t

•

23

1-

246

2:

1-

2

Utbildningsmål

241

6

Omfattning

246

11-

17

Planläggning

21

-

29

Genomförande

31-

36

Pansarkännedom

41- 49

Materielkunskap

51-131

Servistjänst

5

Ändamål

56

Omfattning

61- 63

Genomförande

66- 69

Hantering av riktinstrument



Bilagor

l. Demonstrationsskjutning

2 Exempel på felsökningsschema

3. Målmateriel

4 Exempel på målanordningar

5

Hjälpmedel för beräkning av måls sidfart

6 Exempel på belysningsanordningar

7 Protokoll och blanketter

8

Underlag för ordnande och bedömning av skjutning

9 Plan för utbildning av granatgevärsskyttar

10

Hjälpmedel för inlärande av skjutregler

Il.

Träffpunktsdiagram och banprofiler

12 Handhavande av stråtriktutrustning

13 övningar

på stråtriktbana

14. Bestämmelser för skjutning på filmskjutbana

15 . skolskjutningsövningar

16 Eldexercisövningar

egrepp

Avskärma

Förblinda

Kornpunkt

Kur

sfart

MåHöljning

Riktp

unk t

Sidfa

rt

s tegvis fram

förriktning

Rö

ba

Rö

D

ko

M

Si

D

lin

M

K

fra

sif

rik

te

Triiffpunkt D

trä

Verkunsskjutning Sk

rig

begrepp förklar



1

Skjutregler

Ändamål

l. skjutreglerna ang

så att god verkan snab

Omfattning

6. skjutreglerna

omf

l ) förberedelser för s

(2) verkansskjutning.

örberedelser

Omfattning

Il.

För

beredelser fö

l ma

ter ielkontroll,

( )

ml -, far

t-

och avs

l)

vul uv ammunition

Id

vu l nv

skjutavstån

l

l ) VIi

i liV riktelement

l_ft 0 1dnuntie av mål-

l av för

VIl

l liV tidpunkt fö



1:12 23

12

Förberedelserna utförs noggrant och

så

att elden kan öppnas

överraskande och avges snabbt. I brådskande lägen avpassas förbere-

delserna så att pansarvärnsvapnen om möjligt öppnar eld före fiendens

stridsfordon.

Materielkontroll

16

Alla uppehåll före, under och efter strid utnyttjas för kontroll

av vapen, riktmedel och observationsutrustning i vad avser funktion

och vård, så

att

verksam eld alltid kan öppnas snabbt när så krävs.

Kontroll skall omfatta även ammunition, tillbehör och reservdelar.

skottställning kontrolleras före strid samt när förhållandena medger

det även under längre uppehåll i striden.

17 Kontroll, justering och vård utförs enligt materielbeskrivningen

som följer med vapnets tillbehörsutrustning.

Målbestämning

21

Målbestämning omfattar mållägesbestämning och målbedömning

med målangivning och målbeskrivning. Målbestämning utförs som

förberedelse för skjutning och görs så noggrann att elden direkt kan

träffa målet.

22 Om flera mål uppträder samtidigt beskjuts i första hand de, som

är

farligast med hänsyn till uppgiften och mot vilka verkan snabbast

kan påräknas, t ex närmaste eller stillastående stridsfordon. strävan

skall vara

att

först träffa de farligaste målen med minst ett skott .och

att

därefter fullfölja eldgivningen tills samtliga mål nedkämpats.

23 Under anfall bekämpas främst stridsfordon som kan försvåra

eller hindra understödda förbands framryckning. Vid försvar bekäm-

pas i första hand framryckande stridsfordon, i andra hand understöd-

jande stridsfordon och övriga mål.

Regel nr

1:

De farl

Regel nr

2:

är m

motsva

artbestämning

26 Fartbestämning

o

Fartbestämning utförs

möjliggöra riktig framf

underlag för bedömning

ning bör ske.

27 Med fart menas m

dvs sidfart Målets sidf

farten är lägre än kursf

observationsriktningen

Av

ståndsbestämni

31

Avståndsbestämnin

bedömning med avstån

lörbcredelse för skjutn

l iktclement.

1 .

Bestämning av av

VNlÖ l

tl

sbcs tämning är

11 n1N

o projektilbanan

11lll lwlcn av målet (jäm

l l i r ~ k o lägen bestä

ultlon

111111111iltlon vä ljs

l l

Jll l l



1:37 46

l)

spårljuspansarspränggranat för bekämpning

av

pansrat strids

fordon,

(2) rökgr anat för förblindning eller avskärmning av stillastående

stridsfordon samt

(3) spränggranat för bekämpning av trupp.

37. Uppgifter om ammunitionen finns i Ammunitionsregister för

armen och i materielbeskrivningen.

Skjutavstånd

41

Strävan skall vara att öppna eld på

korta

avstånd och därmed

öka möjligheterna att uppnå god träffsäkerhet. Eld öppnas tidigast på

avstånd enligt tabellen.

Längsta skjutavstånd i m mot

Ammunition

stillastående mål

l

mål

med

l trupp

(rörligt mål utan sidfart)

sidfart

Spårljuspansar-

spränggranat

400

300

Rökgranat

l

000

Spränggranat

700

Vid skjutning i skymning (gryning) eller stridsfältsbelysning eftersträ

vas samma eldområde som under dager.

Riktelement

Riktinstrument

46

Riktinstrumentet består av kikarsikte och hållare. I kikaren syn s

streckplattan, som i skymning och i mörker upplyses av betastrålar

(bild 1: 1). Vid skjutning med rök- och spränggranat används avstånds

ratten på sidan (märkt

SGR

RöKGR). Riktning sker då med streck-

plattans nollspets och

skjutning med spårl

kontrolleras före riktn

47

streckplattan är

granat m/66. Vid skj

och

m/62

skall höjd

justering. Avvikelsen

då:

Skjutavstånd, m

l

1

Avvikelse, m 1 -0

- - - - ' - - - - -+-+-

: v

+

152

IJI d J: J Riktinstrum

märkena är

nuuo rlktmedel

Reservriktmedle

l

öt di\

dc inte anvä

ll ldi,l hnr avs tåndsska

V hll

1

l ll tn med skalom

tllllt

ll ull siktlöpar

h ,

lustllllning

ka

• 1 11t bes tämma



1:52 57

52. Siktets avståndsskala grundinställs på 300 m. Före eldöppnande

ställs avståndsskalan in för aktuellt skjutavstånd.

Bild l: 2. Reservriktmedel

kjutning med spårljuspansarspränggranat


Siktlinje

56

Kornpunkt väljs på riktinstrumentets streckplatta med hänsyn

till skjutavstånd och sidfart.

57

Riktpunkt för första skottet väljs mitt i målet mot såväl stilla-

stående som rörliga mål. Vid sidvind ändrar skytten riktpu nkt enligt

196.

stillastående mål mål u

61 Mot stillastående

punkt

i

avståndsmärke

även väljas mellan avst

Bild 1

:3

. K

ornpunkt

oc

avstånd

Mål m ed sidfart

66

Mot mål med sidfa

H•eck med hänsyn till

ning. Kornpunkt kan

N

I

kc

n Fa

rtstreck vä

lut sku ll synas rö ra sig

Ungefärlig sidf

5

15

25

35



1: 67

5

Ko rn punkt

Bild

1:4 Kornpunkt

och riktpunkt

mot

mål

med

sidfart på 200 m skjut-

avstånd sidfart 5

km

/ h

Ko rn pun

kt

Bild 1: 5.

Kornpunkt

och

riktpunkt mot mål

m ed sidfart på 250 m skjut-

avstånd sidfa rt 25 km h

67 Mot mål med sidfart riktar skytten in kornpunkten mot en punkt

10 50

m framför målet vid höga farter väljs den högre siffran).

Skytten inväntar målet och gör avfyring

när

riktpunkten i målet sam-

manfaller med kornpunkten. Behövs omriktning, riktar skytten på

nytt in kornpunkten mot en punkt framför målet.

68. Mot mål med sidf

så att målet

rör

sig in m

märken motsvarande sk

punkt passerar vald kor

Bild

1: 6

.

Riktning mot m

skjutavstånd

s

III ,/ l :

7,

Ri ktning m ot m

·kjutavs tånd s



1:71 76


Siktlinje

71 Skytten fattar siktlinjen så, att kornskyddsringen syns mitt i hål-

siktet och ringarna är koncentriska bild l : 8 .

Fart 5 km/ h

Bild l: 8. Reservriktmedlen i förhållande till skyttens öga

72. Siktets avståndsskala ställs in med hänsyn till skjutavståndet 51).

Om exakt skjutavstånd inte kan ställas in väljs närmast högre avstånd

och låg riktpunkt.

73. Som kornpunkter används kornpelarens spets, knastemas spet-

sar och kornskyddsringens

ytterkanter

.

74 Riktpunkt väljs enligt 57.

Stillastående

mål

mål

utan

sid/art)

76 Mot stillastående mål och rörligt mål utan sidfart väljs korn-

pelarens spets som kornpunkt Siktets avståndsskala ställs in enligt

51.

Bild

1:9 Kornpunkt

oc

sidfar )

Må l med sidfart

81

Mot mål med sidfa

till sidfart och målets

ringen används som kor

pelaren. Siktets avstånd

Ungefärlig sidfart,

5

15

25

H2

Mot mål med sidf

H

l

Mot mål med sid

Mn 11 målet rör sig mot

nll llgt

5

1.

Avfyring g

Plilik l



1:86

Bild

:

10.

Riktning mot mål med

sidfart

i

sidlutande terräng sidfart

15

km h

Skjutning med rökgranat

86

Rök

skjuts i regel i syfte

att

förblinda stillastående mål. Den

kan

även skjutas i syfte

att

avskärma målet. Rökgranat ger momentan

rök (ca

10

sekunder). Rökmolne t blir ca m högt och

10

m brett vid

gynnsamma väderbetingelser (vind

2 5

m/sekund). Tiden från kre-

vad till full rökutveckling

är

8-10 sekunder.

Förblindande rök

Bild

l:

I l

Rökens

läge

med

hänsyn till

syftet

Siktlinje

Riktpunkt väljs m

hur vinden bedöms påv

Riktning med riktinstru

96

Skjutavståndet stä

RöKGR . streckplattan

Riktning med reservrik

101 Avståndsskalan

med skalomställaren.

Kornpelarens spets anv

k

jutning med spräng

106

Spränggranat skj

l) ögonblicksbrisad i m

2) ögonblicksbrisad öv

3) luftbrisad över mål

~ ~ ~ o n b l i c b r i s d i mål

.

l

.

ögonblicksbrisad

t l \ i täckta stridsv

l l llulull oskyddade

lA

1 111

/t

lht . H

k punk t väljs



1:121 141

Riktning

med riktinstrument

121. Riktelement väljs enligt 96


126.

Riktelement väljs enligt

101

Tempering

131.

Temperingshuven ställs in på skjutavståndet 100 m

Bild l 12. Temp eringshuve ns läge vid ögonblicksbrisad i målet skjutav-

stånd 450 m

ögonblicksbrisad över målet

136. ögonblicksbrisad över målet används vid bekämpning av mål

utan täckning då lämplig brisadhöjd kan erhållas genom riktning mot - ·

trädstammar e d i anslutning till målet.

Siktlinje

141.

iktpunkt väljs 6 8 m över marken i trädstam e d i anslut

ning till målet.

Riktning med riktinstru

146. Riktelement väljs

Riktning med reservrikt

151. Riktelement väljs

Tempering

156.

Tempering utförs

/ i/d 1: 13. Temperingshu

avstånd 375 m

l uftbrisad över målet

lr l . Luftbrisad över

llh'k n

lng

i öppen terrä

,

hiiHv

ståndet skall fas

ll q pvis - 3 skott i sn

nud

ske r genom änd

l t/In/

t•

Hlk

tp

unkt väljs m



1:171 176

Riktning

med riktinstrument reservriktmedel)

171

På

skjutavstålid intill 500 m ställs avståndsr atten avståndsska

lan) in på 600 m På skjutavs tånd över 500 m ställs ratten skalan) in

på skjutavståndet +

100 m

Bild

l

14.

Luftbri

sad över målet

Tempering

176 Vid tempering inställs temperingshuven på

l) första granaten på

2) andra granaten på

3) tredje granaten på

III/d l: 15. Temperingsh

stånd 520 m

mpe turkorrek

IHI Om amm unition

Ilt

il

lit l nd ros medelträf

lt

lllpi l'utur tas ut på r

tlldn

n

e ytterte



1:186 191

Riktinstrument

186

Riktinstrumentet

är försett med två temperaturindex, ett rött

för varm ammunition och ett blått för kall . Vid korrigering vrider

man höjdjusterskruven med dess nollinje från vitt index - skottställt

v pen till

l) blått index vid ammunitionstemperatur under - 10° C samt

(2) rött index vid ammunitionstemperatur över

+

15° C.l

Reservriktmedel

191 Siktets inställning kan korrigeras med hänsyn till ammunitio

nens temperatur.

Man

ställer

då

in siktlöparens breda vita index mot

aktuell avståndslinje

på

avståndsskalan enligt bild l:

16.

över 15°

Under -1 0°

Bild

1:16

Inställning av temperaturkorrektion på reservriktmedel

l Andring i förhållande till IntR Grggrp, 1976 års utgåva

Vindavdrift

196 Vid sidvind flytta

håll varifrån vinden bl

framgår av bild l: 17.

skjutavstånd

i meter

700

600

500

400

300

200

100

Vin

O

o

IWd

l: Diagram över

197

När vindavdriften

Illog på visst avstånd be

med ledning av

j

Vid skjutning me

hur · vi nd en bedöms påve

och eldobserv

N

l

mmelser för

ru

•h

lö

rb

andsregle



1:202 217

202

Skyttens egna eldobservationer

är av

största betydelse men på

grund av mynningsflamma, tryckpåkänningar m m är hans möjlighe

ter att utföra observation begränsade. Under utbildningen skall där

för stor uppmärksamhet ägnas

åt att

förbättra skyttens färdighet i

detta avseende. Eldobservation inriktas härvid främst på

l)

brisadfenomen vid

träff

i målet,

2)

jord- och dammuppkast hitom eller vid sidan av målet,

3) pansarspränggranaternas spårljusbanor i höjd med och bortom

målet samt

4) målets reaktioner.

Gruppchef Omgångschef) har huvudansvaret för eldobservation.

Förbi och överskjutning

206 Bestämmelser för förbi- och överskjutning finns i förbandsreg

lementena och

Säkl A

Eldöppnande

211 Bestämmelser för eldöppnande finns i AR l och förbandsreg

lementena.

Verkansskjutning

216 Strävan skall vara att träffa med första skottet och att skjuta

snabbt.

För

nedkämpning av stridsfordon fordras ofta mer än en

träff. Verkanseld mot stridsfordon avges enligt

22-23.

Vid skjutning

med luftbrisad över målet avges verkanseld enligt

161.

217 Elden ger störst verkan om den öppnas överraskande

på

kort

avstånd och om den avges samlad till tid och rum. Samtidigt eldöpp-

nande är av särskild b

användas även vid andr

Eldhastighet

221 Elden avges i reg

grann riktning och avfy

Eldreglering

226 Vid pansarbekäm

blicksbrisad utförs eldr

sko

tt

et.

l

Regel för eldreglerin

227 Vid målväxling t

skytten skjuta med rikt

2

28 Vid skjutning m

först efter verkanseld o



i

2

skjututbildn

tbildningsmål

l. efattningsutbildni

elever) och soldater så

precision och snabbhet

utbildningens skjututbil

2

Förbandsutbildning

den god förmåga tt m

kulsprutor genomföra

i

huvudsak innebär följ

Vid anfall skall förband

snabbt nå eldöverläg

och tid samlad eld

målen) snabbt nedk

lägsenhet skall kun

syfte nåtts.

id försvar skall förba

dels med begränsad

överraskande eld un

betydande förluster

ring),

dtliS från motståndsn

d med så stor inte

lllljdas.

2:6 12



mfattning

6 Skjututbildningen omfattar

l) pansarkännedom,

2) materielkunskap,

3) servistjänst,

4) eldledningstjänst,

5)

skolskjutning samt

6) eldexercis.

Prisskjutning ingår som utbildning och prov. Prisskjutning genom

förs enligt särskilda bestämmelser.

Planläggning

ll.

skjututbildningen skall planläggas så att största möjliga effekt

kan erhållas av disponibel mängd ammunition. Härvid skall särskilt

beaktas att

l) de olika leden skolskjutning, eldexercis osv) planeras in på lämp

ligaste sätt i utbildningsprogrammet i övrigt samt

2) utbildningsammunitionens användning regleras så att skjututbild

ningen inriktas mot de väsentligaste utbildningsmålen.

12 Kompanichef organiserar skjututbildningen. Behovet av kvalifi

cerade instruktörer beaktas. Kompanichefen skall fortlöpande följa

skyttarnas prestationer under skjutning

samt

med

jämna

mellanrum

kontrollera skjutböcker och protokoll. Särskild instruktör skall avde

las för att ge skyttar med dåligt resultat kompletterande utbildning.

Tid till förfogande och ammunitionsbehovet för skjututbildningen _

framgår av SU Vpl.

ild

:

l skjututbildnin

13

skjututbildningen

till avsnittsutbildningen

l)

slutmålet delas upp

2) stridsmässig skjut

snabbhet nåtts.

14

stegringsföljden b

l) demonstrationsskju

vapenverkan

AM

2) skolskjutnings- och

diga övningar i se

riktbana),

3) skolskjutning med

soldaterna fått god

fyring,

2:15 22



(4 eldexercisövningarnas svårighetsgrad anpassas till de färdigheter

som uppnås under olika stadier i skolskjutning,

(5) eldexercisövningarna får ett följdriktigt samband och att dessa

inplaneras

nära

liknande övningar inom samma stridsutbildnings

avsnitt,

(6) skjutning i skymning och stridsfältsbelysning

efter

hand genom

förs dels som skolskjutning, dels som stegring av övningar i eld

exercis i respektive stridsutbildningsavsnitt samt

7) befälselever får erforderligt försteg i att leda eldstrid vid eldexer-

cis och så att deras förmåga förbättras vid dessa övningar.

15

övningsförteckning och prov finns i SU Vpl och PKT.

16 Tabeller med skjutövningar finns i bilaga 15-16. Skjutövning

arna är avsedda främst

för

infanteriets granatgevärsutbildning. skol

skjutningstabellerna anger skolskjutningens omfattning i stort. Öv

ningarna i eldexercis

är

exempel på övningar och deras uppläggning.

Exemplen omsätts till förbandens lokala förhållanden.

17

Exempel

på

stegringsplan för utbildning av granatgevärsskyttar

finns i bilaga 9.

enomförande

21

Huvuddelen av resurserna för skjututbildning, främst goda skjut

utbildare samt utbildningsammunition, används för utbildning i eld

exercis.

Under

denna stridsmässiga skjututbildning lärs skyttar och

förband

att

avge samlad eld under tidsbegränsade, intensiva skjut

moment.

22. Fortsatt precisionsträning samt upprepad kontroll av skottställ

ning skall ske, bl a genom att enstaka skolskjutningsövningar skjuts

(upprepas) även sedan skjututbildningens tyngdpunkt lagts över

på

skjutning i stridsmiljö. Det är lämpligt att skjuta dessa övningar som

inskjutning före eldexercis.

23. soldaternas förtroen

lig betydelse för den en

skj

ututbildningen skall

ningens början kontroll

ning och precision. Kon

ens gång. Teknisk perso

troll, justering, skottställ

sol

daterna lärs

att

före

rar. Särskilt kontrollera

att optiken är felfri.

24 skjututbildningen s

het samt

utan

ammunit

skott med dåligt träffre

stru

era

och öva skytten s

25. Bestämmelserna fö

kollförare och ammuniti

so

m vid skjutning med

finns beskriven i bilaga

laga 4. Exempel

på

belys

26

Vid alla skjutövnin

leras, värderas och delge

Markering sker i

kulsprutor.

När

s k j u t ~ v

markering och genomgå

att fjärrstyrt eller

anna

lj

us- eller

rökmarkör

u

eller

låta

observera spå

vationerna skall underlä

fästa fält, vilkas storlek

28. Protokollföring sk

nas

på

avbildningsprot

skjutbok

GLA

1305) e

l)

skolskjutning och en

(2) eldexercis i förband

2:29-32



29. Vid överföring av personal skall uppgift om skjutförm åga med

följa överföringshandlingarna Uppgifterna redovisas lämpligen på

skjutkort GLA 1306) enligt bilaga 7.

Bild 2. Skjutkort blankett GLA 1306 bör bifogas överföringshand-

lingar

ansarkännedom

31. All personal skall

lära

sig

känna

igen alla

våra

och de vanligaste

utländska stridsfordonen samt ges kännedom om deras framkomlighet,

beväpning och svaga punkter. Personalen skall under strid snabbt och

säkert

kunna

skilja mellan våra och fiendens stridsfordon. Utländska

stridsfordons utrustning fö r strid i

mörker

gås igenom.

32.

För

chefer ordnas särskild undervisning avseende främst utländ

ska stridsfordons

l ) vad- och flytförmåg

2) gravtagningsförmåg

3

) framkomlighet vinte

4) fart i olika slags terr

5) beväpning och amm

6) tider från vårt eldö

7) möjligheter

att

skju

33. Vid undervisninge

fordonsplanscher, diabil

34. Om möjligt lämn

kort, till eleverna för s

förläggningen.

35. Under utbildninge

att stanna.

För att

nedk

far. Personalen lärs

att

avgöra om fler skott beh

36. Under undervisnin

fordon och

var

en

träff

t

erielkunska

41. Vid utbildning i m

vapen, observations- o

fungerar, hanteras och

band med utbildningen

film om vapenverkan.

Teknisk personal bör d

delar.

42. Beskrivning av gr

funktion, utbyte av del

002200). Där beskrives

tas isär) samt

hur

detalj

2:43 49



43

Med hjälp av planscher, bildband och genomskurna vapendelar

visas hur vapnet fungerar. Programmerade undervisningshjälpmedel

kan användas. soldatemas tekniska intresse skall utnyttjas så att de

själva med eller utan hjälpmedel får klara ut och beskriva olika funk

tionssammanhang.

44 Vapendelamas benämning lärs in efter hand. Till en början upp

manas soldaterna att vid behov benämna delar och förklara samman

hang med egna ord. Det väsentliga är att soldaten vet hur vapnet

fungerar och hur han skall sköta det för att det skall fungera .

45 Utbildningen bedrivs så att kunskaperna kan utnyttjas vanemäs

sigt, riktigt och snabbt under skjutning, även i mörker.

övningar i

eldavbrottsexercis genomförs.

46 Söndriga eller deformerade vapendelar används för att påvisa

följderna av felaktig hantering och bristande vård, vid undervisning i

felsökning och avhjälpande av fel samt vid eldavbrottsexercis.

47

Före skjutning i skymning och stridsfältsbelysning lärs solda

terna att handha, exitera och vårda JR-indikator samt

hur

observa

tion med JR-indikatorn utförs utan att observatörens plats röjs.

48 Materielfel rapporteras på fastställd blankett.

49 Särskilda övningar i materielkunskap genomförs i den omfatt

ning som krävs för att skjututbildningen skall kunna påbörjas.

Full-

god kunskap om vapen och ammunition ges efter hand under övningar

i servis- och eldledningstjänst samt under vårdpass.

Servistjänst

Ändamål

51 Ändamålet med särs

skytten för eldgivning så

övningar efter

hand

upp

samt vanemässigt kan han

Omfattning

56 Servistjänsten omfa

(l) hantering av riktin

2

) inställning av reser

3)

han tering av mekan

(4) laddning och patro

5

) färdigställning,

(6) anläggning,

(

7)

riktning och avfyr

(8) hantering av ammu

(9) skottställning sam

10) åtgärder på komm

öv

ningsvapnens handh

arbete mellan skytt och

enomförande

övningarna geno

att skjututbildningen

randet av vapnet träna

Delmoment, t ex han

tills god färdighet (s

satta övningar. Detta

2:62 68



undervisningen rätt och utför handgreppen godtagbart. Säkerhet och

snabbhet övas upp efter hand.

62 stegringen bestäms med hänsyn till plutonens motsvarande)

medelnivå och de skyttar som ligger över denna. Skyttar som har

svårt att nå godtagbart resultat får inte fördröja de övrigas fort

löpande framsteg. De ges istället individuell undervisning så långt

resurserna räcker. Härvid

kan

befälselever eller de bästa skyttarna

vara till stor hjälp som biträdande instruktörer.

övningarnas svårighetsgrad ökas efter hand genom att t ex

(l) utrustning tas på,

2) atomberedskap anbefalls,

3) skyddsmask bärs osv.

63 säkerhetsbestämmelser för handhavande av samt utbildning med

granatgevär och ammunition i fred samt und er beredskaps- och krigs

tillstånd finns i Säkl F och Säkl A. Vid övningar utan ammunition

avseende gruppering och strid tillämpas säkerhetsbestämmelser i krig

enligt respektive förbandsreglementen.

antering av riktinstrument

66 Ögonmusslan sätts på med en sicksackrörelse och utan

att

gum

misnodden kommer i kläm.

När

instrumentet förvaras i fodralet

väska

3)

skall ögonmusslan vara avtagen.

67 När

riktinstrumentet fästs på granatgeväret behålls locken på

satta och lossas så sent som möjligt.

De

lossas

utan

onödig sträckning

av gummibanden och krängs neråt till horisontalläge där de låser sig

själva.

Imbildning uppstår lätt om man tar in ett kallt instrument i

en

varm lokal. Imbildning motverkas genom att man behåller instrumen

tet i sitt fodral tills instrumentet fått samma temperatur som omgiv

ningen.

69. Till ett och samma

ment användas. Detta und

nas på instrumentet, på un

som finns i väskan.

Inställning av reserv

71. Skytten lärs dels att

att ställa in olika avstån

30

0m).

Tidskrav förs in efter han

antering av meka

76. Skytten lärs att ome

(l)

spänna mekanismen

2) säkra med högra han

3) kommendera "Ladd

Bild 2

Spänning av

2:81 84



Laddning och patron ur

81 Träning i laddning och patron lir genomförs med laddblindpa-

troner.

82 Laddning och patron

ur

utförs enligt bestämmelser i AR l och

InfR Grggrp.

Före

laddning av varje skott skall laddaren kontrollera

att loppet är fritt (t ex från sand eller snö som kommit in i myn-

ningen).

83 Laddaren skall ligga något snett mot granatgeväret och med

huvudet i höjd med skyttens.

Han

håller en patron i beredskap (på

höger underarm). övrig ammunition läggs till höger om laddaren

med patronerna kvar i tuberna och locken avtagna. Olika slag av

ammunition hålls åtskilda.

ild 2: 4. Laddarens plats vid vapnet

84 När skytten kommenderar Ladda öppnar laddaren snabbt

slutstycket med vänster hand. Vid omladdning drar han ut hylsan

med vänster hand och kastar den ca 45° snett bakåt. Laddaren kon-

trollerar att eldröret

är

rent (ända till mynningen) och blåser ut even-

tuella krutrester. Patronen förs med vänster hand in i patronläget

ra kt bakifrån. Laddning

kan se både styrspår o

stänger laddaren slutsty

tillbaka låsbygeln och k

efter anmäler han Kla

tar en ny patron i bered

85

. Laddaren skall kun

laddning skall han hela

och se till att ingen bef

kan han omedelbart eft

Klart bakåt . Härigeno

Bild

:

5.

Laddar

ens åtg

8

6

Patron

ur

utförs i

Färdigställning

1

Olika färdigställni

hantera vapnet i ligga

s

kj

utställning som möj

grunden för god precisi

92. Färdigställning

är

Hörselskydd tas på. V



högra handen med full fattning om kolven och med den vänstra med

fattning om greppet. Axelstödet ansätts stadigt och långt in på axeln.

Kroppsställningen skall vara bekväm. Den avpassas så, att minsta

målyta visas och bästa skydd erhålls. Stöd utnyttjas för såväl kroppen

som vapnet. Skytten observerar vid sidan av riktinstrumentet mot

målet. Avtryckarfingret hålls utanför varbygeln.

ild 2: 6 Exempel på färdigställningar

93

. I liggande färdigstä

åt vänster. Högra foten v

94 Imbildning på oku

sidan

av

riktinstrumente

Anläggning riktnin

96 Anläggning, riktni

momen

t

De skall visas

ins truerar hur olika de

utföra de tre momenten

kad rörelse som avsluta

avfyring.

97

. Anläggning, riktnin

l. Ans

ätt

under djup in

2

Grovrikta mot måle

vapnet inte lutar

åt

e

3

Fa tta siktlinjen

Gö

så, att riktinstrumen

ri

ktpunkten,

öka try

erfordras för att utlö

4. H

ål

andan utan spä

ten) fixeras.

5 När kornpunkten h

Är

ögonblicket oläm

den otydlig, det flim

sök på nytt efter nå

gå till färdigställnin

utandningar och gör

98 I samband med utb

rs

sol

daterna andning

he

te

ns

inverkan på skjut

2:99 111



99 Anläggning, rik tning och avfyring övas bl a på strålr iktbana.

Anvisningar för handhavande av stråtriktutrustning finns i bilaga 2.

Exempel på övningar på stråtriktb ana finns i bilaga 3 .

nläggning

106

Axelstödet justeras så,

att

skyttens ansikte

når kontakt

med

ögonmusslan och han

kan

se genom kikarsiktet.

rämre

kanten

på

axelstödets band bör norma lt vara 62 cm från mynningen medel

värde för olika skyttar). Vid

rätt

skjutställning skall axelstödet an

sättas stadigt och långt in på axeln med ögonmusslan endast obetyd

ligt hoptryckt. Greppets vinkel justeras till

ca

10° mot lodlinjen.

107 I liggande skall benstöd och stöd för vänstra handen alltid an

vändas. Benstödets höjd anpassas till skyttens storlek. Stödet för

vänstra handen kan utgöras av t ex sten, grä storva eller ammuni

tionsförpackning. Högra armbågen skjuts fram väl. Med högra han

dens fingrar utom pekfingret) dras vapnet bakåt så

att

axelstödet

ligger väl an mot axeln. Högra handen trycker även vapnet mot kin

den. Eldrörshöjden justeras genom att skytten fattar olika högt om

greppet.

108 I sittande stöder skytten båda armbågarna mot knäna. I knä

stående stöder han vänstra armbågen mot knät. I stående stöder han

vänstra överarmen mot bröstet och vrider vapnet snett framåt. I

samtliga dessa ställningar vrids benstödet ett kvarts varv.

109 Vid anläggning med reservriktmedel håller skytten ögat 6 8

cm från hålsiktet och så

att

en ljusspalt

kan

uppfattas mellan hålsik

tet och kornskyddsringen.

Om

avståndet till hålsiktet

är

för

kort kan

detta -

på

grund av vapnets rörelse vid skottlossningen - skada

skyttens ansikte.

Riktning och avfyring

111 Grunderna

för riktning visas och förklaras med hjälp av för

storade riktmedel. Riktningens inverkan på träffläget påvisas. Be

greppen grovriktning och finriktning förklaras.

ild

: 7. xempel

på an

l12 Vid riktning mot

större än att skytten hel

l l

3.

ör att undvika p

fä

ltet i kikarsiktet ser

streckplattan syns klart

2:114 118



114. Skytt med litet synfel kan använda kikarsiktet utan glasögon.

Synfelet kompenseras genom

att han

håller ögat

på

sådant avstånd

från okularet

att han kan se

streckplattan klart och fokusera denna

innan han riktar mot målet. Skytt med större synfel

kan

inte kom-

pensera detta i kikarsiktet.

115.

Genom övningar i avfyring lärs soldaterna att föra avtryckaren

så,

att

vapnet inte rubbas och

att

avfyring sker i det ögonblick då

kom- och riktpunkt sammanfaller. Vänstra handen skall fatta greppet

underifrån så

att

skytten inte sänker vapnet vid avfyring.

116. Avfyring skall göras med en stadig, jämn rörelse. Endast avfy-

ringsfingrets två yttre leder används för att föra avtryckaren. A vfy-

ringshandens övriga fingrar skall hålla kolven i ett fast grepp utan

spänning.

117. Skytten skall alltid före avfyring blindavfyring) anmäla: Skott

kommer

Laddaren skall alltid kontrollera att riskområdet bakom vap-

net

är

fritt från personal och föremål innan han anmäler:

Klart bakåt

Först därefter

får

skytten skjuta.

118.

Riskområdets storlek i fred framgår av

Säkl

F och i krig av

respektive förbandsreglementen.

Bild 2: 8 . Avfyringshandens och fingrets rälta läge vid avfyring

Hantering av ammu

121 Laddare lärs att

och omedelbart före sk

slags ammunition erhåll

ganet) eller smutsig. A

tuberna. I stridsställnin

av locken på tuberna. A

has med försiktighet. O

marken. Olika slag av am

122 Bestämmelser för

förbandsreglementena.

skottställning

126 soldaterna lärs

a

mede

l

Kontroll av skot

är i bruk.

Detta

gäller

skjutning, t ex vid övni

utförs enligt bestämmels

127 övningsvapen sko

särskild vapenbeskrivnin

övningsvapnens skottstä

Åtgärder på komm

131

Åtgärder på komm

ser i

AR

l och lnfR Grg

:136 151



Eldledningstjänst

Ändamål

136 Ändamålet med särskilda övningar i eldledningstjänst

är

att

förbereda soldaten för eldgivning så att han

l) vid skolskjutningsövningar efter hand uppfyller ställda krav med

minsta möjliga ammunitionsinsats) samt

2) under eldexercis vanemässigt

kan

utnyttja materiel, terräng och

skjutregler samt ge eldkommando.

Omfattning

141 Eldledningstjänsten omfattar

l) terrängbedömning,

2) skjutregler samt

3) eldkommando.

Genomförande

146 övningarna genomförs enligt stegringsplan varvid kraftsamling

sker till gruppchefs omgångschefs) verksamhet.

147 Hjälpmedel för inlärande av skjutregler finns i bilaga

10.

Träff

punktsdiagram och banprofiler finns i bilaga

II.

148 övning av skjutregler och eldkommando kan genomföras bl a

på strålriktbana. Anvisningar för handhavande av strålriktutrustning

finns i bilaga 12. Exempel på övningar

på

stråtriktbana finns i bilaga

13.

Terrängbedömning

151 Utbildning i terrängbedömning avser att lära soldaten främst

l) var

fiendens stridsfo

2) hur terrängen inverk

3) var stridsfordon kan

samt

4) var vi

bör

välja strid

Skjutregler

156 Utbildning i skju

börd. Skjutreglerna ska

självständigt. Skjutregle

som vid skjutning i skym

Mål- fart- och avstånd

161 Mål-, fart- och a

för träff och skall

därf

dels som särskilda övni

162 Utbildning i målb

upptäcka, lägesbestämm

slag, så att eld snabbt ka

163 Målbestämning ö

simulerad) stridsfältsbel

164 Användning av k

stämning. Därvid skall ä

165

I samband med m

tidigt på

att

eldkommand

166

Utbildning i fartb

och ange målets sidfart

och riktpunkt.

2: 167 169

167. Först uppövas förmågan

att

bedöma om målets sidfart i olika

170. Avståndsbestämni



kursvinklar i förhållande till skyttarna) över- eller understiger 15

km/h Sidfartens ständiga ökning minskning) vid sneda kurser på

visas särskilt bild

2:

9). Därefter övas bedömning av sidfarter som

ungefär överensstämmer med riktinstrumentets fartstreck och med

reservriktmedlens kornpelare, knaster och kornskyddsring. Småning

om övas skytten i att bestämma vilken kornpunkt som skall väljas

vid sidfarter upp till 40

km/h

Skytten övas i att bedöma sidfart med

en noggrannhet av 5 km/h. Särskilt beaktas att målets sidfart upp

fattas olika på skilda avstånd.

168. Fordon med stridsvagnsattrapp bör användas vid övning i fart

bedömning. Hjälpmedel för övningsledarens bestämning av sidfart

finns i bilaga

5.

ild

2: 9

Sidfartens

ändring

med

avståndet

om målet

går på sne

dkurs

och

med konstant

fart

169. Utbildning i avståndsbestämning avser att lära soldaten att be

stämma skjutavståndet samt att med hänsyn härtill välja rätt korn

och riktpun kt rätt inställning av reservriktmedlens avståndsskalor).

givning främst inom va

som i skymning grynin

ning av avstånd utförs

ning på karta.

171. Vid avståndsbestä

stånd lätt bedöms fel om

172.

Bilstrålkastare, fä

s ridsfälts belysning.

Eldobservation

176 Utbildning i eldob

vera eldens läge spårlj

ende och rörliga stridsf

landen samt att ange eld

177. Eldobservation sk

me

del. Skyttens förmåg

på grund av de fenom

avfyring. Eldobservation

178

. För att

rätt

eldo

be finna sig så

nära

va

nära vapnet att observa

179 All skjutning utn

skolskjutningspasset sk

nomförts, bl a på strå

terrängtavla, i sandlåda

2: 180 192

180.

Vid pansarbekämpning anges felläget i meter räknat från

193. Eldkommando ska



målets mitt om

träff

inte erhålls. Vid

träff

anges om möjligt dess läge

i målet.

Exempel: Höger 4, lågt

2

Träff i tornet (vänstr a bandet, nosen, bakre delen osv)

181.

Vid skjutning med rökgranat och spränggranat anges felläget

i meter

räknat

från avsedd krevadpunkt (brisadpunkt).

Exempel:

Vänst

er

5, bortom

25

ldreglering

186.

Utbildning i eldreglering avser

att

lära soldaten att med led

ning av egen eller meddelad eldobservation ändra riktpunkt så att

träff erhålls med nästa skott (i nästa verkanseld vid skjutning med

luftbrisad över målet).

187.

All skjutning utnyttjas för övning i eldreglering. Innan första

skolskjutningspasset skall särskilda övningar i eldreglering ha genom

förts. Eldobservation

kan

övas på terrängtavla, i sandlåda, på film

skjutbana och strålriktbana.

ldkommando

191.

Utbildning i eldkommandoteknik avser att öva främst chefer

och ställföreträdare

i

att ge tydliga och korta eldkommando.

192. Chefs möjligheter att under strid påverka skytten med kom

mando eller tecken

är

i regel begränsade. Chef skall därför utbildas

att före strid ange hur elden skall avges.

ges med lugn och skärpa

spårl uspansar-

l

spränggranat

l. Vem

kommandot

gäller

2.

Må l

3. skjutavstånd

4. Sidfart

5. Antal skott

6. Eldöppnande

Anges som Förblinda e

2 Elden avges

som

ögonblic

"Ögonblicksbrisad över m

194.

Vid pansarbekämp

Eld

å

eld skall öppna

Samtidigt eldöppnande

195. Vid skjutning i st

mando för lysskjutning

och eldgivning

bör

geno

olskjutning

damål

201 skolskjutningens

ställningar och

att skjut

eldexercis. Skyttarnas

dets eld skall ge snabb v

2:206-217

Omfattning

dd

ft

gås igenom samt geno



206. skolskjutningen omfattar övningar även

på

filmskjutbana) en

ligt bilaga

15. Under

skolskjutning övas skyttarna främst i anlägg

ning, riktning och avfyring varvid skjutregler, eldobservation och eld

reglering särskilt uppmärksammas.

enomförande

211. Skolskjutning genomförs om möjligt på fasta skjut-, rälsmål

och filmskjutbanor. Strävan skall

vara

att skjuta

på

verkliga avstånd

mot fullskaliga mål.

Grunden

för skolskjutning är att

l)

s

kjuta

träffbild sa

mt

2) flytta träffbilden till av sedd trä ffpunkt.

212. Bestämmelser för skjutning på filmskjutbana finns i bilaga

14

.

213. Vid skolskjutning i skymning gryning) och stridsfältsbelysning

tränas särskilt samordning mellan belysning och eldgivning. Som be

lysning utnyttjas i regel fasta belysningsanordningar, rampbelysning,

bilstrålkastare , fältarbetslampor, positionsljus e d.

214. Först när ställda krav uppfyllts får soldaten fortsätta med nästa

övning.

215.

Om

skytt inte blir godkänd skall orsaken klaras

ut

och lämp

ligt medel

att rätta

till felet fastställas. Instruktören måste

känna

till

vilka fel som är tänkbara, hur de rättas till och hur de kan undvikas.

216.

De

vanligaste grundfelen

kan

inrymmas i

l)

ställningsfel,

2) riktningsfel eller

3) avfyringsfeL

217.

Fel

kan undvikas genom noggrann instruktion och visning före

skjutning, t ex med hjälp av förstorade riktmedel , genom kontroll av

att avstånd och sidfart uppfattats rätt, genom att regler för vindav-

l u

petera

s.

2

18.

Under

och efter skju

2 användas.

ld

exercis

Änd

am

ål

221 . Genom eldexercis s

och pluton tränas att lösa

är a tt

nå

tillräcklig eldverk

Omfattning

22

6. Eldexercis omfattar

s

tä

llning. Under eldexerci

l) uppträdande i eldställ

2) servistjänst,

3) eldledningstjänst,

4) den enskildes, omgån

uppgifter,

(5

) samövning av chefer

6) stridsteknik mot strid

enomförande

231. Strävan skall

var

cisövning stridsskjutnin

denna övas i

om

möjlig

2:232 239

232 Eldexercis genomförs först formellt som samfälld övning eller

arkering



lagövning i omgång, grupp, tropp och pluton under ett enkelt tak

tiskt läge. Som kontroll av att deltagarna tillgodogjort sig övningsmo

menten kan eldexercisövning avslutas med ett tillämpningsmoment

233 Exempel på eldexercisövningar och genomförande av dessa

finns i bilaga 16

234.

Samtidigt övas endast så många skyttar, omgångar eller grupper

som övningsledaren kan övervaka och rätta.

235

Under eldexercis används främst övningsvapen. Vissa övningar

kan genomföras med fullkalibrig ammunition. Chef och skyttar lärs

vilken ammunitionsinsats som bedöms normal för att lösa olika eld

uppgifter.

236. Eldexercis

kan

bedrivas i miniatyrterräng eller

på

normala av

stånd.

237

Vissa eldexercisövningar enskild utbildning och viss förbands

utbildning) kan genomföras på skjutbana.

238. Eldexercis genomförs även i skymning gryning) och i simu

lerad) stridsfältsbelysning. Om fasta belysningsanordningar saknas

eller om tillgången på lysammunition

är

knapp kan godtagbar belys

ning ordnas med hjälp av bilstrålkastare e

d

Under sista delen av

eldexercisutbildningen bör lysammunition användas för att vänja för

bandet vid verklig stridsfältsbelysning. Förbandet skall därvid vara så

övat och eldförberedelser utförda så, att den dyrbara lysammunitio

nen utnyttjas till fullo.

239.

stridsmålning ingår som en viktig faktor i eldexercis. strids

målningen bör omfatta både fienden och våra förband. Eget förband

bör erhålla förluster i sådan omfattning personal och materiel)

att

hef

tvingas vidta åtgärder för att uppnå nödvändig eldkraft. Förlus

terna bör inträffa omedelbart innan eller under pågående eldstrid och

utan förvarning.

?xempel.· n soldat som

är

under framryckning till stridsställning

fåt

veta att hans granatgevär

är

obrukbart tändstiftsfel) osv.

241.

Markering sker enlig

Protokollföring

246.

Protokollföring ske

målskiss med plastöverdr

ringarna avlägsnas mellan

me d många mål kan det

band med genomgångar.



emonstrations

1 Verkan av pansarv

tionsskjutning. Denna b

tion och verkan. Film o

2 Demonstrationsskju

bande

t

Härvid bör även

3

Åskådarplatsen bör

Må lområdet för skjutni

motlutande terräng.

4 Vid demonstrations

utgöras av en eller fler

svarar en stridsvagns fro

Vid skjutning med sprä

5

Efter skjutningen vi

6

Demonstration bör

Skjutning mot pansa

ter.

Skjutning mot trupp

bör omfatta samtliga

Skjutning med 8 4 cm

visning av rökammu

med granatgevärsomg

7

Skjutning mot pans

att visa

genomslagsförmåga

verkan efter genomsl

verkan mot oskyddad

8 Vid skjutning mot

Målanordningarna är v

en stridsvagn.

Bakom pansarplåten m

Bilaga

l

2

för att visa verkan inne i stridsfordonet Avståndet mellan pansar



plåten och träplanket bör vara l meter.

På båda sidor

om

målet och något framför placeras omkring 10

l l-fig för att visa pansarspränggranatens splitterverkan kring målet.

Figurerna förankras stadigt

i

marken.

9

Vid skjutning mot trupp ordnas målgrupp om fem till sju trä

dockor, utplacerade inom en yta om 5 X 5 meter.

Vid bekämpning av trupp i skogsbryn används 15-20 trädockor ut

placerade innanför skogsbrynet intill

ett djup av cirka

5

meter.

Vid skjutning med luftbrisad är det lämpligt att utmärka målets mitt

med skärm.

10. säkerhet sbestämmelser framgår av Säkl.

·

l

Träplank

~ . .

Pansarplåt

Bild l Exempel på målanordningar

vid

demonstrationsskjutning med pan-

sarspränggranat och pansarskott

Bild

2.

Modell av stridsva

ning

Om inte en homogen pan

Plåtarn

plåtar användas.

erhålls.

Träplanket skall vara stö

fånga upp splitterfragme

Bilaga 2:

xempel på felsökningsschema

Exempel på händelseförl



Skytt kan göra fel som i huvudsak är hänförbara till

- stäl lningsfel

- riktningsfel

- avfyr ingsfel

Felen kan förebyggas genom noggrann kontroll före skjutning.

I de grundläggande skolskjutningsövningarna skall instruktören /öre

varje skjutmoment repetera (kontrollera)

att

soldaterna

kan

intaga

en riktig skjutställning, kan välja

rätt

riktpunkt, kornpunkt och övriga

riktelement (använd förstorade riktmedel) samt att avfyringstekniken

behärskas.

Under

skjututbildning med granatgevär finns som regel 3 4 man

per

vapen.

etta förhållande utnyttjas så att en

man får

till uppgift

att

under

pågående skjutning kontrollera skyttens ställning och avfyringsteknik

etta hjälper övningsledaren

att

snabbt avgöra vilken typ av fel som

begåtts.

amgår av nedanstående

Händelseförlopp

Skottet

träffar

lågt.

Långt

hitom

målet.

Skottet

träffar

lågt

och

höger i anslutning till m

Ett skott i träffbilden

avviker enl skiss.

•

•

t )

•

O

Ett

skott i träffbilden

)

ocll

avviker enl skiss.

•

-

Ett

skott i träffbilden

avviker avsevärt

enl skiss.

•

•

Skottet träffar

bakom målet.

.§

Skottet

träffar

.::

.

o

framför målet.

;

Antal x anger grad av sannol

Efter skjutning

kontrol

sk

yttar

val av riktpunk

skjutavstånd, målfart oc

ten avfyringstekniken.

ilaga

:3

Om felet ej kunnat härledas med hjälp av ovanstående kontrollpunk

materiel



ter måste vapnet kontrolleras främst avseende skottställning.

Skjut själv med vapnet som sista kontrollpunkt

Sammanfattning

Kontrollpunkter

Före

skjutning Under skjutning Efter skjutning

l skjutställning l Kroppens ställning l A vstånd fart vind

(visa, instruera)

2

Vapenfattning

2 Riktpunkt

kornpunkt

2 Riktning

Vänster hand,

3 Avfyringsteknik

(klara ut avstånd,

armbågar

4

skottställning

målfart, riktp,

3

siktesinställning

5 Vapnet kontroll

kornp. Försto-

rade riktmedel)

4

Andningsteknik

3 vfyring

5 Avfyringsfingret

(visa, instruera)

Skjut

nu

själv med vapnet

Det är inte tiOräckligt att konstatera och påtala felaktigheter.

Felaktigheterna måste arbetas

bort

genom förnyad övning.

Exempel på hur

man kan

komma till rätta

med

olika fel

ställningsfel

lRiktningsfel lAvfyringsfel

Visa, instruera och öva öva med

hjälp

av öva andningsteknik

kroppens ställning och förstorade riktmedel

samt att krama av

vapenfattning. Flytta eller vapen i riktstoL skotten.

mellan olika platser så Ev återgång till Lägg fingret över

att soldaten lär sig att triangelriktning. skyttens avtryckar-

alltid finna sin ställning. finger och följ

rörelserna.

- - · · - - - - - - - - - · ·

Fel skall rättas till omedelbart. Förbered

därför

skjutpassen. så

att

beredskap finns för omhändertagande av underkända skyttar enligt

ovanstående. Ofta kan en gruppchef eller duktig skytt användas som

medhjälpare.

l. stridsfordonsmål och e

bilaga 4

2 Beskrivning av filmslin

i bilaga 15

3 Beskrivning av stråtrikt

4

På

bild

3 11

är

alla

må

Bild J stridsvagnsattrapp

stridsvagnsattrapp

bild 3 och 5

Bild 2.

Pansarskytt

e

ford

Pansarskyttefor

donsmålen på b

Bilaga 3:



Bild 3. Stridsvagnsmål f ront

Bild 4. Stridsvagnsmål torn

6 0 0 ~

Bild 5. Stridsvagnsmål sida

Bild 6. Pansarskyttefordon

Bild 7 Pansarskyttefordo

Bild 8. stridsvagnsattrap

Bilaga 3:4

xempel på må



Mått i mm

~ 1 2 0 0 ~

Bild

9. Stridsvagnsmål

front miniatyr

Bild JO Trädocka

med l

/3 figur

fastsatt på

ena

gaveln

för

demonstrationsskjutning

med

spränggranat

Rörlighet kan åstadkom

gen

om

fjärrstyrning t e

genom bogsering. Vid b

räls eller direkt

på

ma

lbogserspel eller ford

Mottagare T 22

Bild l . Fjärrs

tyrt

stridsv

stridsvagnsmål s

svarande

sätt

.

Bild

2.

Stridsvagnsmål s

Pansarskytteford

På skolskjutning

skäl vara mindre

Bilaga 4: 2



t

Försvinnande

t

örsvinnande

Försvinnande

eller bogserat

Fast

t

Försvinnande

Bild 3.

Exempel

på

mål

markerande pansarskyt/efordons framryckning

understödd av stridsvagn

Vid viss terränglinje eller

då övat förband öppnar

eld

markeras

avsittning genom att l /3 figurerna visas.

um

örsvinnande

~ ? +

Försvinnande

Försvinnande

eller bogserat

trufL

Fast eller försvinnande

Försvinnande

Visningsordning 1 Pansarskyttefordonen och framryckande

2

Skyttar i eldställning

Bild 4.

Exempel

på

mål

markerande avsutten pansarskytteplutons anfall

Fast eller fö

Understödsstridsvagn

Bild 5. Exem pel på

mål

m

stridsvagnspluton

Bilaga :



•.J -1/ ,,.,.,...,...,, . .. . _ _ . ~

_

....

.

.. , ~ . , , i J # ' ' ' ' ' ' ·

Tvåtrumm g

··

...

w ·· ·

. . . \

\ l , \ 1 l

l i l l l t l l l l , . / ~ ; ; ; > ,

mål bogserspel \1

\ 1

\

' \ ·

' ' ~ ' " '

j

• ........

· · - - · · ~ - -

... - ~ ~ i l / 1 q

·· ··· = ~ : : ; ; ; ~ ~ - : ~ ~ : : : : : : ~ : : ~ - ~ '

Hal va löpsträck

Bild 7.

Exempel

på bana

Bild 6

Exempel

på bana med bogserade

mål

Bilaga :

l

jälpmedel för beräkning av måls sidfart

empel på belysn

l Simulerad stridsfältsbely



Tid i s för

l

Hastighet

sträckan 25 m km/ h

l

m/ s

18,0

1,4

9,0

10

2,8

6,0

15

4,2

4,5 20

5,6

3,6

25

6,9

3,0

30

8 3

2,6 35

9,7

2,2 40

11,1

2,0

45

12 5

1,8 50

13,9

Vid bestämning av sidfart

sk ll

25 meterssträckan mätas vinkel

rätt mot

medelobservationsrikt

ningen.

Den kan

märkas

ut

med

skärmar.

strålkastare (bild

l)

2. R-strålkastare på strids

R

-filter och reflektor enligt

Vi

d skjutning

på

miniatyrb

vid

eldställningarna och rikt

m

möjligt

ordnas fjärrmanövrering

ljuset från

skjutplatsen

Bild l Exempel på proviso

Bilaga 6:



Bild 2. Exempel på belysningsanordning

med

/R-strålkastare och reflektor

Bild 3. Exempel på fastsättning av /R-strålkastare

och reflektor

på strids

vagnsmål sida på rälsmålb ana

arkyta ll r

skyddsvall

Bild 4.

Exempel

på fastsättn

serad stridsvagnsattra

Framför målet måste skydd

das. Målet

är

i utgångsläget

när målet dras.

Bilaga 7:

Protokoll och blanketter



Per

sonn ummer

Förband (reg on •)

..

.... .

........

. ....

.... ... .... ....

....................

...

.. ....

.... ...

. ......... . ........ .

....

......

.................

...... ........

SKJUTBOK

för ekol l lkjutning (S), fältskju tnin g (F), enskild skytts eldexercis (E),

prisskjutning (P), frivillig skjutning (Fri) och vaktprov (V)

vid

. komp, skoJan · · · · · · · · · ~ ... ·-····-··-·· · plut, to, avd

Vapen

Utbildnings året 19

...........

1 9 .

GENEAAlSTABENS LITOGRAASI A ANSTAtT U U

Utb

ildning

d

-1 ·i

i

a m n

Full· För-

~ : ~ · i

l

_]

t

l l

r

r r

, ,_

---··

l ~ U : C I l

t f f i U : f ~

l

l l

Amn.

Fö

r övnin c:

so

m 50 ldate n icke skjutit.,

lli

mnas

vede

rbörli g kolumn

blank.

I

öv

ning betecknas

godkä

nt

re

su

ltat 111 ed ett lod rätt ,

un derk

änt result

at

med

ett vå

grätt

etr

eck, i

vederb

örl ig

kolunm.

Bild l GLA 1305. Skjutbok (framsida och insida)

Till skjutbok finns innerark

(GLA

1335)

utan

personnummer- och

namnkolumner. I regel används

ett

uppslag för varje vapen.

S K

J

U T K O R T Eldhandvape

Skalllfyllasvid

flyttning

o

ch medfölja

don

Per son nummer

Utb ild nings linje

Till hört t t e f ö r e ~ i n g i

hemvärn

Milit sk

ut

utbildning

Vapen

SFE

Fu

Utt iindig v

~ : : : : : : ~

llllll

~ ~ ; : ; ~ ~ ~ i

111111

~ ~ ; : : ~ : ~ J 111111

~ d t f l l l l l

FRIVILLIG

SKJUTNING

Vapen Resultat Utmärkelsetecken

PRISSKJUTNING

______

Vape

n>

Poäng

Pt__

+ P2 __ + P3_

____

lmlirkelsel eeken

+ Kr

__ _

_ Rego m o t s ~ )

ULLGJORT V KT PROV

"

Va pen ______

D

God

kin

d

D Icke

godkind

r

ErhAIIt skjutglasögon

19

ÖVR

·

l ;o

Bild

2

GLA 1306.

Skjutk

o

Bilaga 7:

Avbildningsprotokoll '

övn i

ng

Mom



Avbildningsprotokoll. för pansarvärnsvapen

0 Sko lskjutni ng O E de

J.erc is

O s tri dsskj

utning

19

ape n

Am Viderlek____________

Övnin - - - - -

Skytt Förband _

_ _

- 3 -2 - 1

y

v- -----17

v

N-_

-3 -2

17

\

[7

r\:::

o

,

ii UlM

nvisningar

1

Fin ns flera

må

l

av sa

mma sort används olika

beteckning H för träfi l eJ X

O

[J

2.

V id beräkn ing av

medelträffp

unk t s

ummeras

skottens

lä

gen med respektivetecken ( + .

l

g rad

Ledare

i Protokollförare

G U f f V ~ S T . O . I I f N

l i T 0 G I I A f

. NSTO T 1, 14

~

skott

1

~ ' ) ~ n d >

nr v( - ) 1( - )

~

'

f

_

_j___j_._j

1 f

r : : ; ; r ~

1--t--- t- --

Medel- Summa

träffpunkt = Antalskott

f

·

1 t l

~

Medel· Summa

trä ffpunkt = Antiliskott

Anta l

trä ff

S:a

~ - - + -

f -

1---l -i

[

Mede

l

Summa

tr

affpunkt

= Ant

alskott

D Godkänt O Underkänt

Bild 3 GLA 1316 Avbildningsprotokoll för pansarvärnsvapen

OuOuOuO

OuOuOuO

OuOuOuO

Förba

nd

. Skiutande enhet

D CJ D

oo

o

c :

00

~ ~

F irband k ~ t l

t-;

lt

;

Bild 4 GLA 1303 Avb

Tillverkas även

ledaren

att

själv

Bilaga : l

Underlag för ordnande och bedömning av

skjutning

8.

Värdena

i s-tabellen

och tydliga mål. Vid s

regel påräknas.



Beräkning av ammunitionsinsats och verkan vid

stridsskjutning

l.

Insats och verkan

beräknas

i första

hand

för att skjutavstånd och

mål skall

kunna

avpassas

på ett

lämpligt sätt. Därigenom ges

truppen

rimliga elduppgifter och utbildningsmålet nås inom

ramen

för

dispo

nibel

ammunition,

tid och terräng.

2. I

andra

hand kan också krav

på träffresultat

bestämmas. I

det

enskilda fallet måste hänsyn

då

alltid tas till träffantalets spridning

kring medelresultatet Detta

ökar osäkerheten

i bedömningarna.

TräffSannolikhetsberäkningar är alltid osäkra.

De

är avsedda att

vara en

hjälp

för övningsledaren,

när

denne under varierande

förhållanden måste skaffa sig

en

rimlig uppfattning

om vad han

kan

begära

av skyttarna. Tabellens

siffror

skall behandlas

med

försiktigbet och får

noder

inga omständigheter betraktas: som

säkra gränsvärden.

Tabell över S värden

6. Tabellen ger överslagsvärden

för

vissa angivna förhållanden i

stort.

skjutresultatet

påverkas dessutom

av en mängd

detaljinflytelser,

som

inte

kan tabelleras. övningsledaren

måste

med hjälp av

omdöme

och erfarenhet

avgöra

hur

träffsannolikheten ändras

av ljus-

och

väderförhållanden, truppens tillstånd och utbildningsståndpunkt m m.

7. Tabell

över

S-värden

används

vid planläggning av skjutning

och

i regel

utan

att kompletteras med något annat beräkningsunderlag.

s-tabellen är också grunden för bedömning av en redan utförd skjut

ning. Då

måste

den emellertid användas tillsammans med tabell över

normalt antal träffar.

Bestäm

ning av

Avst

Hast

Mätt Mätt

Mätt Be

dömd

- Be

dö

md dömd

Av-

stånd

Stilla-

-

tå

m ende

100

200

0,8

300

0,4

400

0,2

100

200

300

400

100

0,9

200

0,6

300

0,2

400

-

Mätning av avstånd

i

samt

mätning med ins

noggrann

bestämning

ren anger hastigheten

avstånd och hastighe

dardavvikelse.)

Goda observationer vi

mot

samma mål med

avstånd räknas då som

Tabell över norm

11. Med S-värden k

I det enskilda fallet m

vikelser från genoms

och skottantal de ne

Bilaga

8:

antal träff. Den normala avvikelsen

från

genomsnittsresultetet är

här satt till 6 = V · S l

S .

Plan för utbildn

Innehåll



Det kan ibland vara nödvändigt

att

godta ännu större avvikelser.

Antal

skott

0,1

l

2

3

4

5

6

7

8

Normalt antal träffar vid S-värden

0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

0,9

0-1 0-1

v • v •J

0-1 0-2 -

x •

x

1-2

1-2

1-3 1-3

1 4 2 4

3-5

3-6

4-6

12 Skjutning skall planläggas så att minst en träff erhålls.

eräkningsexempel

1,0

l

2

3

4

5

6

7

8

16

Ett

granatgevär skall bekämpa en stridsvagn - sidkurs 20

km/h,

avstånd 300 m. Avs tån d och hastighet bedöms. E ld avges med övnings

vapen - S-värdet

är

0,3. Det första skottet

bör

ge så god information

att man vid nästa skott

kan

använda s-tabellens värden för MÄTT,

MÄTT . S är då 0,8.

Fyra

skott avges. Genomsnittligt antal träff

varierar mellan 2 och 4. Nedre gränsen för godkänd skjutning

är 2

träffar.

A Grundvärden

B. övningsförteckning

c stegringsplan

I övningsförteckning o

bilaga

15-16.

A

Grundvärden

Tillgänglig tid enl

U

Utbskede

Summa

l

2

3

Utbildning och färdig

Befattning

Huvudv

Grggrpch/stf Kp, grg

Grgsoldat

Grgsoldat fö

Kp, grg

Bilaga 9:

Tid enl

SU

för

att

nå utbmål

Vapen

Tillikautb

Andrahandsutb

B övningsförteck

Vapenutbildning

ran



Ksp

Grg

Pvpj

P

skott

Ovriga

beräkningar

40

40

20

För

grggrpch / stf och grgsoldat

åtgår

för tillikautb 80 tim.

För

utb

påkp

intill vaktprov 50 tim.

Aterstår för GBS 180 tim och

för

F-soldat

110.

2

2

20

10

I övningsförteckning grg har uppgivits 165 tim för GBS och

110

för

F. Aterstående

15

tim för GBS betraktas som restid och för fältskjut

ning m m med handvapen.

Övn

nr

Omfattning

l

Materielkunskap

1.1

Data

Namn på delar

Funktion

Säkringar

1.2

Isärtagning och

sättning

Utbyte

av delar

1.

3

Genomgång av t

Vård och materie

Daglig

och

särski

1 4 Riktmedel:

- Riktinstrum

- Reservr ik tm

- Mörkerrikt

1.5 Ammunitionens o

rörens:

-

Konstruktio

- Hantering

- Funktion

ä rkn ing

- S äk er he ts be

meJser

6

övningsvapen för

- Kon str uktio

-

Funktion

- Hantering

- S äke rh ets be

meJser

1.7

A vståndsinstrume

- Mater ie lkun

-

Handhavan

- Vård

- Bildjusterin

*

Utlärs och övas i samban

Bilaga 9:

••

Övn

Omfattning

Fullst. utb

Tillika-

ö vn

id

Omfattning

r

GBS

övriga

utb

r

1.8

Kikaren:

2

2

Förevisning av

ett

r

.3

H andhavande



- V å r d

riktat

vapen

- s tr eckska lans an-

Triangelriktning

vändning

2.4

Minskning av rikts

1.9

Åtgärder före

och efter

l

övning

på

strålrikt

l

l

(övn l

2

och 3)

kjutning:

- Urdragning

2.5

skottställning

- Mtrlkontroll

- Riktinstrume

- Visitation m m

- Reservriktme

1.10

Kontroll av vapen:

• Ammunit

2

2

2

l

rektion

- Säkringsanordningar

• Temperat

- Jordningsställande av

rektion

vapnet för skjutning

med

bl a:

3 Eldledningstjänst

• justering av

axelstöd

3

1

Målbestämning:

• justering av

- Observation

grepp

- M ål be dömni no justering av

- Målangivning

kindskydd

3 2

Fartbedömning

2

Servistjänst

9

9

16

1,5

-Landsväg

2.1

Vapenställningar:

-Ter räng

4

4

4

1/z

Avst:

100m

Anläggning

200

- Färdigställning

300

Med bl

a:

• Fattning om

400

apnet

3.3 Avståndsbestämning

o Stöd

-Avståndsbedöm

2.2

Eldhandgrepp i olika ställ-

• jämförels

4

4 4

1/z

• uppdelniningar:

• gaffling m

Liggande

- Avståndsmätn

- Knästående

• stegning

Stående

·

• mätlina

ed bl a:

• stegmått

• säkerhetsspärrens

• karta m m

förande

o Ladda

och

ptr ur

3.4

Avståndsmätning m

• Siktets inställning

Bilaga 9:

l

Övn

Omfattning

Fullst. utb

r

Tid Tillika- övn

Omfattning

GBS

Övriga

ut b

nr

övn

4

4

4

övn

3

örsvar



Försvar

stillastående mål

Rörligt mål

Mål: Samöva grgomg i vad

Eldreglering

avser:

- Se rv is tjän st

I övrigt se övn l

• Eldhandgrepp

övn

4

• Färdigställning

Försvar

• Anläggning

stillastående mål

• Riktning

Rörligt mål

• Avfyring

Målväxling

Eldledningstjänst

Eldreglering

• Målangivning

I övrigt se övn l ,

• Eldkommandon

övn 5

Skjutregler

• Eldobservation

Anfall

• Eldreglering

Som övn

l med a

Uppträdande i eld-

utgångsläge

ställning och strids-

övn 6

ställning

Anfall

- Ens kild as oc h

omg

Som

övn

2 med

a

uppgifter

utgångsläge

amöva :

• omgch

Övn 7

• skytt

Anfall

• laddare Som övn 3 med a

• ambärare

utgångsläge

under strid

Övn 8

övn

4

4

4

Anfall

Försvar

Som

övn 4 med an

stillastående mål

utgångsläge

Eldreglering

5.2

ldexercisövninga

Målväxling:

Ny

kornpunkt

Övn

9

Omställning av siktet

Försvar

reservriktmedel)

Se eldexercis grgo

Ny

skjutriktning

·

• ändra skjutställning

Övn O

under övn

Anfall

I övrigt se övn l 2 och 3

Se eldexercis grgo

övn

2 och 6

ilaga

9: O

övn

nr

Omfattning

övn

Försvar

Tid

4

Fulist utb

GBS övriga

4 4

Tillika

utb

.c

stegringsplan

Vapenutbildning

Granatgevär



Rökskjutning

FÖRBLINDA

Se eldexercis grgomg övn 4

Övn 2

Anfall

Rökskjutning

AVSKÄRMA

Se eldexercis grgomg

övn 4 och 8

4 4 4

Ordn-

följd

Fullständig

T

utb

l

1.1

1.1

2

1.2

1.

3

1.3

1.

4

1.9

2.

5

4.1

3.

6

1.5

4.

7

1.6

5.

8

4.1

5.

9

1.10

10

1.4

2.1

12

2.2

3

3.5

14

3.6

15

3.7

16

2.3

17

2.4

18

2.5

19

3.1

20

3.3

2

3.2

22

1.7

23

3.4

24

1.8

25

3.8

26

4.2

27 5.1

28

5.2

Bilaga :

Hjälpmedel för inlärande av skjutregler

b

d e



o

\

\

l l l

J

l l

l

2

-

l

l l

3

-

l

l l

4

-

5

/

52535

Str eckplatta

i

riktinstrumentet för granatgevär

streckplattans

mönster förs över till ett genomskinligt material. Nästa

sida bilaga

10: 2

kopieras.

När reglerna för riktning inlärs, beordras skytten rikta mot visst mål

på visst avstånd och med viss sidfart), genom att lägga streckplattan

över mål

på

nästa sida. Rätt riktning kontrolleras av instruktören

genom

att

rätt

bokstav visas i den lilla cirkeln

på

streckplattan.

-

•

H

l

x

p

~ 0 0 2 0

h

l d

x c

g

n s o

r e. u

i

i f

10

3

m e

b

i o r

u a

g

v

f n

p

i

·

100 300

Bilaga 11:

l

räffpunktsdiagram och banprofiler

Diagram över ungefärlig träffpunkt i sida vid skjutning mot mål med

sidfart.



Ammunition: 84/48 slpsgr 62, 84/48F slpsgr

66

84/48 slövnprj

66

och 9 67 slprj.

Kornpunkt

Avståndsmärke

- . - . - - - - . - - - - - - - - , - - - - ~ - - ~ - -

- - - ~

4 0 0 - 4 - - - - - r - - - - 4 - - - - -

- - - - - ~ ~

3 0 0 ~ ~ - - - - - - - - - ~ - - r - - -

~ - - ~ - , - -

10

, I

::J 5

200

Il

11

20

1oo I l

~

o •

3 2

o

2

3m

Kornpunkt

Fartstreck 15

5oo

I T - - : ; ; : ; - : - = ; : : - 1 - - - - - - -

20

40P

l

l -

l l 1

1

1

3 1 1

-

A

l

2 o o l l 1 y I l

100

l l

l \, l /

l l l

0 ~ ~ - - - - - - - t - - - ~ - - ~ - - ~ - - - - ~ ~

3

2 o

2

3m

Kornpunkt

Fartstreck

25

500

400 l

00 _j_

200

100

~

Kornpunkt

Fartstreck

35

500

4oo

3oo

oo _J

00

o

ilaga :3

anprofiler

8 4 cm sk

ptr

m/48 slpsgr 62 och 66

= 84/48 slpsgr 62

- - - - - = 84/48 slpsgr 66

8 4 cm sk

ptr

m/59

slövnp

övningsvapen 4

- = 84

=

9/



Skjutavstånd: 200 m

0,8 Bantid

~

~ : d · · ~ g : ~ ~ ~

i l

O 100 200m


~ ~

~ a n t i d

.

··· 1,2 1,24 s

0,9 1,28

s

l l

O 100 200 300m

4 2

0

kjutavstånd:

400

m

··. 3 5

~

3,3

2,9_ .

/

,5

o

100

200

300

~ 2 2

2,0

Bantid

1,80 s

1,85

s

400 m


0

8

0,6 ..

··t···

0

0

•

7

· ·

•

O

100


1,7

..

· 1,5

0,9

i

O ·

100


o

1,6 ..

Q//

1,3

2,9

.o··

2 4

100

3

Bilaga 2:

Handhavande av strålriktutrustning

llmänt

l. Strålriktutrustning finns i sats för fyra granatgevär. Utrustningen

7. Målmateriel tillverkas

huetter tillverkas av Gene

tillverkning av målmaterie

reflexband, vitt och rött

kvadrant alternativt vat



anbringas i eldröret.

2. Strålriktutrustning används vid övningar i servis- och eldlednings

tjänst. Vid riktning eller avfyring tänds

en

ljusstråle.

Träff

markeras

genom

en

ljusglimt från reflexpunkt vid målet.

3. övningar med strålrik tutrustning anordn as inomhus, t ex i öv

ningshall, barack eller vindsutrymme.

Om

möjligt bör det i lokalen -

under den tid strålriktning

är

aktuell - finnas permanent uppställda

vapen. Vapnens platser i lokalen bör märkas ut.

4 Strålriktbanan = övningslokalen) bör ha fönster med jalusier

eller motsvarande samt flera lampor

med

separata strömbrytare och

om möjligt reostater så att ljuset kan justeras.

Det

bör

vara

något

ljusare vid målet

än

vid vapnet.

Lokalen bör

ha

sådan bredd

att

fyra omgångar kan övas samtidigt.

Avståndet från siktets främre del till tavlan skall vara 7,5 meter.

Förberedelser

6. Till varje vapen på strålriktbanan ordnas

strålriktutrustning,

tavlor,

tavelställ och

parallaxkorrektör.

För

gemensamt

bruk på

strålriktbana behövs

granatgevärshållare och kulsprutelavett

m/36

med vagga

för skottställning av granatgevär),

måttband samt

anteckningsmateriel.

Övningsledaren medför plutonslistor.

hålstans för tillverkning

tuschpenna samt

taveltapet med stridsfor

Vid skjutning med reserv

kraftigare med hjälp av s

8. Måltavlorna tillverka

tunn

ram

på

båda sidor f

mått

bör

vara

omkring 12

9. Tavlorna

kan

fästas

Särskilda tavelställ

kan

o

Möjligheter

att

justera ta

10

Reflexpunkternas r

på taveltapeterna.

Rätt

Nya

lägen för reflexpun

medet

Inskjutning sker genom

gevär

vara

fastsatt i gran

Reflexernas storlek ska

reservriktmedel

15

mm)

11 Vid mål med sidfa

35 km/h

12. Anvisningar för m

strålriktutrustningen.

13. Justering av strålsi

Montera en tavla i ta

Kontrollera med vatt

Kontrollera

att

avstå

7,5 meter.

ilaga

12:3

Kontrollera

att

avståndet från golvet till tavlans mittkryss vid gra

natgevär i

- liggande skjutställning är 40 cm,

- knästående skjutställning

är

90 cm samt

- stående skjutställning är 140 cm.

2

1.

Genomförda övninga

Listorna förvaras tillsamma

1 - - 16



Vid granatgevär i granatgevärshållare skall skottställningskryssets

höjd över golvet vara lika med siktets.

14

Förberedelserna för övningarna skall göras med största nog

grannhet. Eftersom reflexpunkterna

är

små krävs

att

även skottställ

ning utförs med största omsorg. Först därefter

kan

precisionskrav

uppfyllas av skytten. skottställning sker enligt bilaga

12: 5.

nomför nde

16

övningar med stråtriktutrustning bör genomföras i pass om högst

fyra timmar.

17. övningsavdelningen indelas lämpligen i ettor, två or och treor,

där

ettorna

är

skyttar,

tvåorna laddare och

treorna markörer (gruppchefer).

18

Markering och eldobservation anmäls i mm från reflexens mitt,

t ex "Vänster 4 högt

3 "

Som

träff

räknas varje skott

där

någon del

av ljusstrålen ger reflex.

19

Krav på precision skall främst ställas. Tidskrav införs först sedan

precisionskravet uppnåtts.

Om skyttens precision nedgår i hans strävan

att nå

tidsgränsen skall

han beordras återgå till träning av riktnoggrannhet utan tidskrav.

Slutmålet

är

precision i kombination med snabbhet.

20. Skytt en skall själv utföra alla eldhandgrepp i samband med om

laddning.

25

x

100

ild

l

T avelställ

Tavelstället bör fastsätta

bultarna går fria från väg

Bilaga

2:5

skottställning av granatgevär på strålriktbana

l. Skottställning sker så att ljusstrålen träffar en reflex 2 cm till

höger om skottställningskrysset Orsaken till sidförskjutningen

är

att

skytten inte skall förledas att rikta med hänsyn till reflexerna

vid

p.

:::: .

el

...

. . 1 < 1 ~



målen.

2.

skottställning av riktinstrument:

(l)

Sätt fast granatgeväret i lavett ksp

m/36

mark

med vagga och

granatgevärshållare

(2) Fäst försättslinsen

(3) Rikta in ljusstrålen mot reflexen 2 cm till höger om skottställ

ningskrysset

(4) Lås lavetten

(5) Flytta streckplattan med hjälp av riktinstrumentets justerskruvar

så att nollspetsen sammanfaller med skottställningskrysset

3.

Skottställning av reservriktmedel:

(l)

Sätt fast vapnet i lavetten

(2) Rikta in riktmedlen mot skottställningskrysset

Vapnet skall härvid vara avfyrat och strålen släckt genom att

ledningen från avfyringskontakten dragits

ur

bakre insatsen

(3) Lås lavetten

(4) Tän d strålen genom att sätta i ledningen i bakre insatsen

(5) Rikt a in ljusstrålen i sida mot reflexen 2 cm till höger om skott

ställningskrysset genom att

ändra

strålrörets läge i sidled med

hjälp av justerskruvarna i främre insatsen

(6) Lossa höjdjusterspär ren i lavetten och för in ljusstrålen i reflexens

mitt

(7) Lås lavetten och vrid granatgevärets avståndsratt så att siktlinjen

åter

går

mot skottställningskryssets mitt

(8) F lyt ta index till noll

på

uppsättningsskalan.

U

c -

m

..Q

-

·-

'-

-

U

lo.

-

o U

Q.

lo.

U

C

c

·-

>

o

Q

]

'

..

:o

e

: ~ :

ICI

~ " å l

- '

.c::

>

g

l:l

'

4)

... -

3..c:

~ g

öl) . . . .

5o s

·-:'

...

a

... ·-

Jil=

'

4)

C \S....,

~ > .

o

Q

el

=

f ; t i ~

. , . . J : > ~ :

...

Q

- '

'

l ,-"'

E-<

' ~ '

o ~

<:

s

l '

000

000

. . . . - ( " \

bl)

Q

·s

'(;j

8

o

=

...

o=

l

'ä

:>

Nl'2

2

a) Skjutning

mot

stillastå

ende mål (val av korn

3

100

200

Grg 4

a

5

M.ålen .. e k ä m ~ i tur och



5

l

6

och riktpunkt samt

avfyring)

b) ,

a) Förflyttning av eld

röret

i sida samt

avfyring

b -

300

400

150

250

350

200

200

2 3

a) Skjutning

mot

mål med 100

sidfart (val av korn- 200

och

riktpunkt

samt

300

avfyring)

b -

75

150

250

4

Grg

4 b

Grg

Linje A

Grg

Linje

B

Grg

6 a )

Grg 6b

s

fran vanster till höger och

När

v e n på

ett

avstånd

fyllda, ovas skytten på nästa

Skytten följer linjen med a

kors 200. Avfyring mot var

streck.

6

skott disponeras.

öv

från vänster, dels från höger.

Alla mål

på samma

avstånd b

pas på

kommando, t ex: "200

15 Eld "

På varje avstånd övas efter

skjutning

mot

mål med sidfa

25 och 35.

2

3

4

5

8

a)

Val

av ny riktpunkt

200

Grg

8

Vapnet skottställs med

komp

vid eldreglering

150

så

att ljusstrålen träffar en



cm till höger om skottställn

set.

Skott nr

1 : Riktpunkt

mitt

2:

Ny riktpunkt

m

b)

eldobservation.

-

-

-

Målväxling

på s

avstånd.

Skott

nr

3: Riktpunkt

sko

9

Skjutning mot trupp.

Val av kompunkt och

riktpunkt samt

avfyring

a) Ögonblicksbrisad

400

Grg 9

Ett

skott

på

målet

kommando.

U

tre

ggr.

b) Ögonblicksbrisad

över

600

,

-

målet

-

c) Luftbrisad över målet

700

,

-

Tre

skott på

kommando

U

tre

ggr.

Tempering

repeteras.

2

10 Riktning

med

reserv

riktmedel

a)

stillastående

mål

b) Rörligt mål

med

sid

fart

3

100

200

400

100

200

4

5

Grg 10 Genomförs enligt övn 4 a)

Genomförs

enligt

övn

6 c)

Vid regementen

med

tillgång till

attackmålbana kan

tillämpad övning avseende

skjutning mot mål med sidfart ordnas. Härvid används målanordning typ l (våg

målbana).

Bilaga 13:6

avlor för granatgevärsövningar

400

c c \ ~ .

o



o

o

350

300

o

o

250

200

o

o

150

~ ~

100

o

D

l o

l

. .

Bild l Tavla Grg l

Fäste

för

utbytbara

markeringstavlor 50

mm

till höger

om

skottställningskryss

nr

2.

Reflexernas storlek

1 mm

(vita), utgångspunkten

20X20 mm

(röd reflex).

~

o

o o

o

~

1 o ~ o

2 0 0 ~

~

3

~

4

Bild 2 Tavla

Grg

4 a

~

c i :7

~

Bild

3

Tavla Grg

4 b

o

A

o

B

Bild 4 Tavla Grg 5

o

o

c

-l

o_

" ~ ~ ~ ~ ~ - - - - - a ~ - . , . , 1 ' '

C ; : . ~

~

Bild 5 Tavla

Grg

6 a

Bilaga 13:8

io ::?

Q

•

-

o o o o

75

o o o o

o



~ e

oo

15

go oo ~

o

e ± : 5 c l 5 2 5 0 ~

~

Bild 6 Tavla Grg 6 b

o

~

15

o o

o

o

o

o

~ B

o

o

-

/ l

o

oo o

o

2

o

ci5

~

5

Bild 7. Tavla

Grg

7

Observera att riktkryssen är vågräta och att marklinjen antytts.

15

2

7.'\:0

l

~ ·

25

~

•

•

3

Bild 8 Tavla

Grg

8

Reflexen för första skott

15 mm

röd).

~ ~ ~

6

~ f r ~

Bild 9 Tavla

Grg

9

Inskjutning

mot

skottställn

c t

o

c::::±

Bild 10

Tavla Grg O

Riktkryssen bör göras i k

Bilaga 4: l

estämmelser för skjutning å filmskjutbana

l Filmerna är gjorda för filmskjutbanor med 2,8 meters dukbredd.

skjutavståndet skall vara 7,5 meter från duk till riktinstrumentets

främre lins.

skottställning av gra

l.

skottställning av rikt

(l) Fäst en klisterlapp m

2) Fäst försättslinsen

3) Kontrollera

att

uppsä



2.

övningsledare skall före varje övningsserie kontrollera

att rätt

skjuttid, bildhastighet och objektiv används enligt beskrivning för

respektive filmslingor.

För att kontrollera

att rätt

objektiv utnyttjas, skall skjutledare kon

trollera att avståndet mellan korsen på filmdukens mätlinje är 0,5

meter.

3.

På

målen i filmslingorna

Grg 1-5

finns ett mörkare område

som skall träffas för att skjutningen skall godkännas.

4. Vid skolskjutning på filmskjutbana med granatgevär används

första hand riktinstrument.

5. Bestämmelser för skottställning före skjutning med granatgevär

finns i bilaga

14:

2.

6. Vid skjutning med granatgevär används 9 mm övningsvapen 4

med

9/39

B) och avfyringsptr m/67.

7.

övningsvapen skottställs för skjutning på 7,5 meter, men med

riktmedlen inställda på skjutavståndet för aktuell filmslinga.

Om resurserna tillåter är det lämpligt att övningsvapnen märks och

används endast för detta ändamål eftersom skottställningen

är

speci

ell och tidskrävande.

8. Vid skjutning skall all personal bära hörselskydd.

Fläktarna

skall vara påslagna.

9. övningsledare och observatörer skall använda kikare.

4) Lossa låsskruvarna p

åt vänster ca

8-9

cm

5) Skjut med övningsva

klisterlappen och m

svarar skjutavståndet

6) Lossa låsskruvarna

mentet

7)

Rikta

in granatgevä

5), håll fast granatg

justerrattarna på rik

träffläget

8) Dra åt låsskruvarna

mentet och skjut en

2. Skall skjutning ske

riktinstrumentet skottstä

nedanstående:

(l) Lossa låsskruvarna

mentet

2) Rikta in granatgevä

som vid senaste sko

geväret

3) Ändra med hjälp a

tet, så

att

kornpunk

filmslingan samman

4) Skjut för kontroll e

3. skottställning av re

(l) Kontrollera

att

avst

är inställd

ilaga

4:3

2) Fäst en klisterlapp motsvarande) på filmduken

3) Lossa låsskruvarna på övningsvapnet och skruva pipan

3 -4

varv

åt vänster ca 8 -9 cm). Har övningsvapnet skottställts för film

skjutning med riktinstrumentet, behöver flyttning av pipan ej ut

föras.

Dra

åt låsskruvarna

4) Fäst tillsatskornet

gJl -=

·a o=

.-4

o.g

J-.

. . .

:ro ::s rJ

·- I l

:



5) Skjut med övningsvapnet en träffbild om 3 skott med riktpunkt

klisterlappen och med kornpunkt kornpelaren samt med siktet på

för filmslingan aktuellt skjutavstånd

6) Lossa justerskruvarna för hålsiktet

7) Rikta in granatgeväret med samma riktpunkt och kornpunkt som

i 5), håll fast granatgeväret och flytta hålsiktet, så att kornpunkt

och medelträffläge sammanfaller

8) Dra åt justerskruvarna för hålsiktet och skjut för kontroll en

träffbild

9) Lossa siktlöparen och flytta den till aktuellt skjutavstånd för film

slingan. Lås fast siktlöparen.

4 Angivna skottställningsmetoder används även vid skjutning

miniatyrterräng.

5 Skall skjutning ske mot filmslinga med annat skjutavstånd än det

reservriktmedlen inställts på ändras skottställningen enligt nedanstå

ende:

(l) Kontrollera att siktet är inställt på det skjutavstånd, vilket gällde

för senaste skottställning för filmskjutning

2) Lossa siktlöparen och flytta den till aktuellt skjutavstånd för den

nya filmslingan samt lås fast siktlöparen

3) Sk jut för kontroll en träffbild.

7

...

C

J

::

CG

o

C

·-

;

;

>

CG

C

c

·c

>

i:

m

G)

m

:g

UJ

....

UJ

ioo

'

o

00

ö

r 1

:9 o

C/)

~ ~

<

o

i

; i

El

;;le:

;:g rZi

gb

s

fil

EliCil

...

ii: J

o

N

o

o

N

.l

N

J

vn

övningsändamål

Mål

Av

Am

Antal ..

stånd

skott Genomforande

r

2

3

4

6

7

=övn

6

Film

100



9/39 B

3

Skjutning på filmskju

slinga

Sidfart:

Riktning

får

påbörjas

grg l

10 km/h

på

filmduken

eller

p

rens order.

Ett

övningsvapen anv

ningens genomförande

Ett skott avges vid va

övningen

genomförs h

gånger.

2

,

-

Film

200

,

-

3

,

slinga

Sidfart:

grg 2

20 km/h

3

,

-

Film

250

,

-

3

,

slinga Sidfart:

grg 3

25

km h

4

,

Film

300

,

3

,

-

slinga

Sidfart:

grg 4

35 km /h

,

-

Film

200

3

slinga

Sidfart:

grg

25

km

/h

T g lut

ning:

100

övn Av

Am

Antal

Genomförande vningsändamål

Mål

stånd skott

r

2

3

4 6

7

=övn

6 Film

200 9/39 B 3

=

övn 8

men tillämp

slinga Sidfart:

grg 6

15 km/h

3

Film 200

-

slinga Sidfart:

grg 7

30

km/h

skolskjutningsövning r

övn

nr

övningsändamål

övning

i:

Mål

Strvmål

Av-

stånd

200

Am

9/39

B

Antal

skott Genomförande

3

Träffbildsskjutning.



övn

nr

Riktning.

Avfyring.

Lära

skytten samla

skotten

inom

en

begränsad yta.

övningsändamål

front

eller

sida

med

riktkryss

eller

preci-

sions-

tavla.

Mål

Av

stånd

Am

3 skott med samm

punkt.

Liggande

med

stöd

Skytten

skjuter

seri

övningsvapen. övni

ställda enligt M7786

Genomgång

Samtliga uppställda

l Presentation av

- Utgångsläg

- övningsänd

- Målanordn

K r a v

- Organisati o

2 Klara ut för sold

- Skjutavstån

- Kornpunkt.

- Riktpunkt.

Förstorade

riktmede

övningsledaren

skju

i taget enligt nedan:

l. Skytten ligger i f

-

Fattning om

- Stöd.

- skjutställnin

2

ELD

Antal Genomförande

skott

3. - Omladdning a

- ö vn in gs leda re

skytt.

- övningsledare

skyttarna vid

enligt

ovan

til

3 skott

är ge

4. Markering:

- Räkna anta

övn

nr

övningsändamål

Mål

Av-

stånd

Am

ntal

G f d

kott enom

oran e

- Avfyringsfe

- Skot ts tä llni

- Vapnet, ko



2

övn

nr

övning

i

-Riktning.

-Avfyring.

- Eldreglering.

Lära

skytten

att ändra

riktpunkt

med

hänsyn

till gjorda observa-

tioner efter

l

skottet

så

att

han

får

2

skottet i

rätt

träff-

punkt.

övningsändamål

Strvmål

200

sida

med

riktkryss

omskri-

ven

av en

med

60

cm

dia-

meter

stor cir-

kel.

Mål

Av

stånd

9/67

Am

Vid

behov:

Skju

vapnet

6. - Byte

av

skytt

-

Fortsätt öva

e

Soldaterna byter

ino

vapnet.

OBS

ETT MAL

/

VA

4 SKYTTAR

/

ELDHANDGREPP

DER

VID

LADDA

UR UTFöRS ENL

S {KJ

2

Organisation

övningsavdelning

16 man.

4 st

grg.

4

st övningsvapen,

4 st

kikare (om m

Förberedelser

Grg

skottställda.

Siktskalan O-ställd.

Därefter

ändrar

öv

skottställningen vid

nen enligt bilaga

15

Antal

skott

Genomförande

Genomgång m m en li

övn l

Genomförande

övningsledaren skju

skytt

i taget

enligt

(vid

Grg

1.):

1

Skytten ligger i

övn

nr

övningsändamål Mål

Av

stånd

Am

Antal

f

d

skott enom

oran

e

Genomgången

ovan med gran

alla skyttars r



övn

nr

övningsändamål

Mål

Av

stånd

Am

3. - övningsledaren s

skottet

med

en sk

enligt p

l.

ovan.

4.

Genomgång ·


gång

- Träffläge för s

grg l

-

Godkänd

eller

- Protokollförin

- Genomgången

som ovan med

av

alla skyttar

5

Träffläge

- Genom

att

har

förställt s

i sida ett bestäm

så kan övning

vid skjutning

kontrollera

om

jer

skjutreglern

6 Då

skytten ej

uppnå

resultat:

Antal

skott Genqmförande

F elsökningsschema

U n d e r p å g å e

g i v n i n g

- Stöd

för

vap

- Kroppens st

- Kornpunkt, sikt

- Vapenfattnin

E f t e r s k j u t n

- Avstånd, vinda

Riktpunkt

- Riktfel

övn

nr


Av-

stånd

Am

Antal

skott Genomförande

ELDHANDGREPP O

DER

VID

LADDA

O

UR

UTFöRS

ENLIG

SJfKI



3

övn

nr

övning i:

- Tillämpning av skjut-

reglerna för slpsgr.

Lära

skytten:

• stegvis framför-

hållning

• riktning

• avfyring

vid skjutning mot

rörligt mål.

• samla skotten inom

en begränsad yta.

övningsändamål

Strvmål

sida med

riktkryss

och mar-

kerat

omr

för

träffläge

bredd

120 cm).

Rörligt.

MornA

Hast

15 km

/ h

MomB

Hast

25

km

/h

MomC

Hast

20 km/ h

Mål

100

200

300

Av

stånd

9/67

9/67

9/67

m

Organisation

övningsavdelning om

16 man.

4

st

grg.

4

st

övningsvapen.

4 st kikare om möj

Förberedelser

Grg skottställda.


3

övningsvapnen skot

M7786-000350 sid

6

Löpsträcka 25 m upp

3

markerad gula trian

ha

stighetskontroll

av

MornA

3

Genomgång


fö

l

Presentation av övni

- Utgångsläge.

- övningsändam

- Målanordninga

~ ~ ~

Genomförande

Krav .

- Organisation

2.

Klara ut för

solda

- skju tavstånd.

- Kornpunkt. S

från

vänster.

- Riktpunkt.

Förstorade riktmed

Repetera innebörde

• stegvis framfö

övn

nr

övningsändamål

Mål

Av

stånd

Am

Antal

skott Genomförande

- Omladdning a

- övningsledaren

skyttama vid s

enligt ovan till



övn

nr

ö vningsändamål Mål

Av-

stånd

Am

Antal

skott

om 3 skott är

2

Genomgång

Samtliga uppställd

gång.

- Träffläge för

mg.

- Godkänd ell

- Protokollföri

- Genomgånge

som ovan me

av alla skytta

3

Då

skytten ej uppn

resultat:

F elsökningsschema

U n d e r å g ä e n

g iv n in g

- Stöd för vap

- Kroppens stä

- Siktesinställni

- Vapenfat tning

E f t e r s k j u t n i

- Avståndet, m

drift

Genomförande

- Riktpunkt

- Riktfel

- Avfyringsfel

- skottstäl ln ing

- Vapnet , kontr

Vid behov: Skjut sj

vapnet

4. övningsledaren ger

av skyttar och geno

med de nya skyttam

övn

nr

övningsändamål

Av-

Mål

stånd

Am

Antal

· skott Genomförande

- Förberedelser

Metodik

- G enomförande

Kr a v



3b

övn

nr

övning i:

- Ti llämpning av

skjutreglerna för

slpsgr.

- Eldreglering.

Lära

skytten:

• stegvis framförhåll-

ning

• riktning

• avfyring

vid skjutning mot rör-

ligt mål.

•

att ändra

riktpunkt

med hänsyn till

gjorda observationer

efter l skottet så

att

han

får

2

skottet i

rätt

träff-

punkt.

övningsändamål

Hast

300

20 km/ h

Strvmål

sida med

riktkryss

och mar-

kerat om-

råde för

träffläget

bredd

120 cm).

Rörligt.

Hastighet

25

km/h

200

Mål

Av

stånd

9/67

9/67

Am

3

2

enligt mom A

MomC

Se

momB.

Organisation

övningsavdelning om

16

man.

4

st

grg.

4

st

övningsvapen.

4 st kikare om mö

Förberedelser

Grg skottställda.


Därefter ändrar övning

ställningen i sida enlig

O S Skall utföras uta

siktskal an.

Atergång till rät

kan då ske snab

endast sicljusterr

nollställas.

Antal

skott Genomförande

-

övn

nr

övningsändarnål Mål

Av

stånd

Am

Antal

skott Genomförande

- Utgångsläge.

- övningsändam

- Målanordning

Krav.



övn

nr

övningsändamål

Mål

Av

stånd

Am

- Organisation

2. Klara ut för soldat

- skjutavstånd.

- Kornpunkt. S

från vänster.

- Riktpunkt.

Förstorade riktmed

Repetera innebörde

.stegvis framförh

.Riktning

.Avfyring

.Eldreglering.

Genomförande

övningsledaren skju

skytt i taget enligt n

vid grg 1.):

l

- Skytten ligger i

Vapnet inriktat

delen av den up

trollsträckan fr

ning).

Skytten skall ha

ELD

Antal

skott Genomförande

- Skytten står up

En

soldat i o

träffläget för u

genomgången.

- övningsledaren

sk

yttarna vid

enligt ovan.

2.

Genomgång

Samtliga uppställd

övn

nr

övningsändamäl

Mål

Av

stånd

Am

Antal

skott Genomförande

- Protokoll f

- Genomgån

som ovan



övn

nr

övningsändamål

Mål

Av

stånd

Am

av alla sky

5 Träffläge:

- Genom att

har förstäl

i sida

ett

b

streck så k

ren även v

l

skottet

skytten föl

6.

Då

skytten ej up

resultat:

Felsökningsschem

U n d e r p

å

g

å

g ivn ing

- Stöd för v

- Kroppens s

- siktesinställ

- Vapenfattni

f t e r sk ju tn

- Avståndet,

avdrift

Riktpunkt

- Riktfel

Avfyringsfe

Antal G f" d

skott enom oran e

- sko ttst äl ln in

- Vapnet , kon

Vid behov: Skjut

7 övningsledaren ge

av skyttar och gen

med de nya

skyttam

enligt p

1 6.

soldaterna

byter ino

ldexercisövningar

ldexercis grgomg

övn

nr

övningsändamål

Försvar.

Mål

Strvmål

Av-

stånd

Am

9/67

Antal Genomförande

skott

3

Organisation



övn

m

stillastående mål.

Eldreglering.

Samöva grgomg i vad

avser:

- Servis tjäns t

• Eldhandgrepp

• Färdigställning

• Anläggning

• Riktning

• Avfyring

- Eldledningstjänst

• Målangivning

• Avståndsbe-

stämning

• Fartbestämning

• Eldkommando

• skjutregler

• Eldobservation

• Eldreglering

- Uppträdande i eld

ställning.

- Enskild och omg

eld uppgifter.

övningsändamål

S a m ö v a

• Omgch

• Skytt

• Laddare

•

Ambärare

under strid.

sida.

Fast.

Träff

-

läge om

60

cm

diameter

mitt

på

målen.

Mål

l.

Mål 2.

Mål

3

Mål

100

250

325

Av

stånd

Am

övningsavdelning

o

4 omg.

.Omgch

.Skytt

.Laddare

.Ambärare Ob

Förberedelser

Grg

skottställda.


3 övnvap/omg.

Skottställda enl M7

sid

6 7.

Säckstöd skall anv

åt

grgskytten.

Utgångsläge

- Observa tör utsa

-

Omg

i skydd.

Kommandoserie

(Se Minneskort Gra

grupp.)

Obs: "Björken, Pa

Antal

Genomförande

skott

Omgch:

Skytt:

"Eldställning

Björken, St

100 (250, 3

ELD "

"Psgr ladda

Björken, St

100

Rep av eld

övn

nr

övningsändamål

Mål

Av-

stånd

Am

Antal

G f" d

skott enom

oran

e

övningen genomförs e

i kap

l.

Protokollföring görs i

Byte inom omg.



2

övn

nr

Försvar.

Stillastående mål.

Eldreglering.

Mål växling:

•

Ny

kompunkt

• Omställning av

sikte (reserv-

riktmedel)

•

Ny

skjutriktning

änd

ra

skjut-

ställning

under övn.

Se övning l .

övningsändamål

Strvmål

front.

Fast.

Mål l

3.

Strvmål

sida.

Fast.

Mål 2.

4.

Träff-

läge om

60 cm

diameter

mitt

på

målen.

Mål

100

175

250

325

Av

stånd

9/67

Am

övningen genomförs i

a - Mål

l.

b - Mål 2.

c

- Mål

3.

O S EN MALGRP

/ ÖVNAVD

6

övningen skjuts .med m

enligt nedan:

MornA

Mål l

B

3

c

l

D

3

övningsledaren bestäm

som skall bekämpas fö

- Organisation

- Förberedelser

6

s

- Utgångsläge

- Genomförande

se övning l.

Komm

andoserie

(Se Minneskort Gra

grupp.)

Obs:

"Fältet, strv "

Antal G f d

skott enom oran

e

Omgch: "Eldställning

Fältet, Strv

Väns tra vagn

100 "

ELD "

Skytt: "Psgr ladda

Fältet, Strv

Vänstra vagn

övn

nr

3

övningsändamål

Försvar.

Rörligt mål.

Mål

Strvmål

sida.

Av

stånd

Am

9/67

Antal

skott Genomförande

övningen skall genomf

metodiken i kap l

3

- Organisation

- Förberedelser



övn

nr

Eldreglering.

Se övning l

övningsändamål

Rörligt.

Träff-

läge

bredd

120 cm

markerad

på

målet.

Hastighet

20

km h

Målet

startar

då

grg

är

laddat

200

och

ladda-

ren an-

mäler

klart.

Mål

Av-

stånd

Löp-

sträcka

50 m mar-

keras med

gula

tr i

-

anglar.

Am

- Utgångsläge

Genomförande

se övning l och 2.

Kommandoserie

(Se minneskort Gran

grupp.)

Obs:

"Fältet, moto


Fältet, motor

Skytt: "Psgr ladda

Fältet, motor

Ladd:

"Psgr ladda

Klart " (Måle

Omgch:

"Björken, strv

200

Fart 20

ELD "

Skytt:

"Björken, Str

200'

Fart 20

Skott komme

Ladd:

"Klart

bakåt

Antal G

C

d

skott enom

oran

e

Då målet försvinner:

Omgch:

"Färdigställn

övningen

skjuts så

skjuta 3 skott i en fö

l skott/visning).

Eldreglering mellan v

övningen

genomförs

Mom a

- Strv k

Övn

nr


MålA

Av

stånd

325

Am

Antal

skott Genomförande

O S Omg skall ha

va

strvmål B startar

eller 2

träff

inom

råde på mål A).



Övn

nr

övningsändamål

Strvmål

sida.

Rörligt.

Träffläge

bredd

120 cm

markerat

på målet.

Mål B.

Hastighet

15 km/h 250

Mål B

startar

vid 3.e

skottet

eller

2 träff

inom

markerat

område

på

målet.

Mål

Av

stånd

Löp-

sträcka

50 m

mar-

keras

med gula

trianglar

Am

Kommandoserie

(Se

Minneskort

Gra

grupp.)

Obs : "Fältet, pansa


Fältet, Strv

325

ELD

Skytt: "Psgr ladda

Fältet

, Strv

325 "

Ladd:

"Psgr

ladda

Klart "

Skytt: "Skott

komm

Ladd: "Klart

bakåt

Då målet är bekämpa

markerat område

på

efter

3

skott

och

grg

Laddaren

har

anmält

Omgch:

"Målet

bekäm

Färdigställnin

Obs:

"Björken,

strv

Antal G f" d

skott enom oran e

Omgch:

"Björken,

St

250

Fart 15

ELD "

Skytt:

"Björken,

S

250

Fart 15

Skott

komm

övn

nr

6

7

8

övningsändamål

Anfall

se övning

2

3

4

Mål

Av-

stånd

Am

Antal

skott

Genomförande

Utgångsläge:

(för övning

5-8

-

Omg

är

under

fr

skyttesvärm.

-

Omg

har 20 m kv

eldställningar.



5- 8

övn

nr

Närförsvar.

Eldberedskap

med

ehv.

övningsändamål

4 st 1/1

Framryc-

kande.

Fallmål.

Visas

4

sek.

Tid tas

efter l

Mål

skottet

från ehv.

50-125

Av

stånd

9/39 B

Am

- Omgch upptäcker

ningsledaren komm

"Övningen börjar "

Kommandoserie

Se ö

OBS Stöd

för

skytten

de blivande elds

säckstöd, torva).

övningen

genom

metodiken i kap

Samtliga i

omg

s

laddade.

I övning 5- 8 skall

et

finnas (för omgch och

36/

Målen

skall visas:

vapen

Mom

a

- Efter bek

strv.

b

-

Under

d

ning av s

c

- Före bek

strv.

Antal Genomförande

skott

Kommandoserier:

Omgch: "Framryckan

upptäcker m

ELD "

Då målen fö

är bekämpad

"Färdigställn

övn

nr

övningsändamål

Av-

Mål

stånd

Am

Antal

skott

Genomförande

KRAV Aminsatsen

som omg

ha

grp.

Detta

inneb

• Grpch o



9

lO

öv

nr

Försvar.


övn

2.

Anfall.

Se eldexercis

grgomg

övn 6

Försvar.

Se eldexercis

grgomg

övn 4

övningsändamål

övn

4

l

st

Mål

Av-

stånd

Am

strv

front

fast. 600

föra

eld

grp .

• Genom

ställa

d

kämpat.

• Med led

föra må

•

Bedöma

aminsats

OBS Målet är

bekäm

erhållits inom m

Målgrupp

för

eldhand

i övning 11 och 12.

En målgrupp/omg i g

övningsledaren stridsm

förblindar strv

på

60

Antal G ·· d

skott enom

oran e

målen enligt övn 4 b

Rökskjutning

"Förblin

Kommandoserie

Grpch: "Rökgr

Udden, St

600

Förblinda

övn

nr


12 Anfall.


övn

övn 8.

l

strv

front

Am

Av-

stånd

8

st

Antal

skott Genomförande



fast.

600

övningsledaren stridsm

övning

11

för

rökskju

Rökgrskjutning "Avsk

ommandoserie

för

rö

Då

grp .skjutit 3 rökgr

observatören strv enlig

övning 8 (krav och tid

granargevar m48c manual (swedish, 1979)

Documents