_____________________________________________________

Examensarbete

_____________________________________________________

Frihet under ansvar

- En studie om konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet och

skolkuratorernas handlingsutrymme

Författare: Fatima Kazakova &

Timur Kazakov

Handledare: Kerstin Arnesson

Examinator: Jan Petersson

Termin: VT2016

Kurskod:2SA47E

Abstract

Authors: Fatima Kazakova & Timur Kazakov

Title: Freedom within responsibility – A study about counstruction of school counsellors work

and school counsellors discretion [Frihet under ansvar - En studie om konstruktionen av det

praktiska skolkurativa arbetet och skolkuratorernas handlingsutrymme]

Supervisor: Kerstin Arnesson

Assessor: Jan Petersson

The purpose of the present study is to deepen the knowledge about how the work of school

counsellors is constructed in practice based on their discretion in relativity to the existing

guidelines for school counsellors. The study aim to analyze the functions of school counsellors

and their discretion regarding their work in chosen organization. To find answers to our

questions, we interviewed six school counsellors from different high schools using qualitative

interviewing based on a semi-structured interview guide and analyzed the results of the study

using different theories, such as Human Service Organizations, New Institutionalism and

discretion. Our main conclusion is that school counsellors have a wide discretion which has

been formed by and based on the current legislation. Some other factors that affect the discretion

of school counsellors and the construction of their work are the wideness of their employment,

being given clarity of the role as school counsellor by the school's principal and the cooperation

between the school counsellor and school staff. Beside that, are economic resources, education

and the counsellor as an individual are also main factors that affect the discretion of school

counsellors. Our final conclusion of the study is that school counsellors have a freedom within

responsibility in their work.

Keywords:

School counselor, discretion, student health, school counselor work, policy for school

counselors

Nyckelord:

Skolkurator, Handlingsutrymme, Elevhälsa, Skolkurativt arbete, policydokument för

skolkuratorer

Tack!

Vi vill tacka alla som har tagit sig tid för vår studie! Framförallt vill vi tacka samtliga

skolkuratorer för deras medverkan i studien. Det är tack vore Era kunskaper, engagemang och

erfarenheter som vår studie blev möjlig att genomföra.

Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Kerstin Arnesson som har bidragit med oerhört

stort engagemang, stöd, goda råd och ett mycket pedagogiskt tillvägagångssätt. Ett blandat

upplägg av handledningstillfällena, där vi hade både grupp- och individuell handledning, har

bidragit till en stor kunskapsutveckling och en stödjande gemenskap under skrivprocessen.

Till sist vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete och stöd i både medgångar och

motgångar!

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 1

2. Problembakgrund och problemformulering ........................................................................... 1

3. Syfte och frågeställningar ....................................................................................................... 3

4. Avgränsning ........................................................................................................................... 3

5. Disposition ............................................................................................................................. 3

6. Styrande lagstiftning och policydokument för skolkuratorer ................................................. 4

6.1 Skollag (2010:800) ........................................................................................................... 4

6.2 Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer .............................................. 6

7. Tidigare forskning .................................................................................................................. 7

7.1 Skolkuratorernas yrkesroll ................................................................................................ 7

7.2 Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan ................................................. 9

7.3 Skolkurators handlingsutrymme ..................................................................................... 11

8. Teoretisk ram ........................................................................................................................ 12

8.1 Människobehandlande organisationer ............................................................................ 12

8.2 Nyinstitutionell teori ....................................................................................................... 13

8.3 Handlingsutrymme ......................................................................................................... 14

9. Metod ................................................................................................................................... 17

9.1 Den kvalitativa forskningsansatsen ................................................................................ 17

9.2 Semi-strukturerade intervjuer ......................................................................................... 18

9.3 Genomförande ................................................................................................................ 19

9.4 Urval ............................................................................................................................... 20

9.5 Bearbetning och analys ................................................................................................... 21

9.6 Trovärdighet och tillförlitlighet ...................................................................................... 21

9.7 Etiska överväganden ....................................................................................................... 22

9.8 Förförståelse ................................................................................................................... 23

9.9 Metoddiskussion ............................................................................................................. 24

10. Resultat och analys ............................................................................................................. 25

10.1 Konstruktionen av det praktiska arbetet ....................................................................... 26

8.3 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet .................................................................... 33

11. Slutdiskussion ..................................................................................................................... 37

11.1 Konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande till riktlinjerna ..... 38

11.2 Faktorer som påverkar skolkuratorernas handlingsutrymme ....................................... 39

12. Tips för vidare studier ........................................................................................................ 41

Referenslista ............................................................................................................................. 43

Bilaga 1 ................................................................................................................................. 49

Informationsbrev till skolkuratorn ........................................................................................ 49

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 50

Intervjuguide ......................................................................................................................... 50

1

1. Inledning

“Tuffare arbetssituation för skolkuratorer” eller “Kuratorer hinner inte träffa eleverna” är

några artikeltitlar som har skrivits av Akademikerförbundet SSR under år 2016 som berör

kuratorsyrket. Dessa artiklar påvisar att arbetssituationen för skolkuratorer har förändrats,

samtidigt som forskare betonar att forskningen kring skolkuratorsyrket är begränsad, likaså

aktuella undersökningar av skolkuratorernas arbete (Isaksson, 2016:19; Backlund, 2007:17).

Ur ett historiskt perspektiv har yrkestiteln skolkurator tillkommit till den svenska skolan redan

under 1940-talet. Men inte förrän år 2010 blev skolkurator en obligatorisk verksamhet i Sverige

på grund- och gymnasieskolorna enligt lag. Främsta syftet med skolkuratorer var inledningsvis

att följa upp och hjälpa skolelever som bedömdes behöva stöd med sin studiegång. I dagens

läge förväntas skolkuratorer främja elevers lärande och utveckling genom att tillföra social och

psykosocial kompetens på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå (Isaksson &

Larsson, 2012:25f). Denna studie kommer att belysa hur det skolkurativa arbetet bedrivs i

praktiken utifrån skolkuratorers handlingsutrymme, i förhållande till aktuella riktlinjer och

lagar för yrkesgruppen.

2. Problembakgrund och problemformulering

Skollagen 2 kap §25 (SFS 2010:800) berör elevhälsoarbetet, där det bland annat framgår att

alla skolelever ska ha tillgång till en kurator. I skollagen ingår även direktiv om hur elevhälsan

bör organiseras och hur arbetet ska genomföras. Lagen nämner bland annat att det skolkurativa

arbetet bör sträva efter att arbeta både hälsofrämjande och förebyggande, men beskriver inga

direkta arbetsuppgifter. På grund av lagens utformning och vagt formulerade riktlinjer har

skolkuratorer ett stort formellt handlingsutrymme, vilket gör att de kan utforma sina

arbetsuppgifter själva utifrån rådande riktlinjer och egna kunskaper (Isaksson, 2016:48).

Däremot upplever många skolkuratorer att deras informella handlingsutrymme kan begränsas.

Detta innebär att organisationens förväntningar, normer och otydliga beskrivningar av

skolkuratorns arbetsuppgifter kan leda till ett ifrågasättande inom arbetsgruppen av hur det

skolkurativa arbetet bör genomföras (Isaksson, 2014:53).

Oavsett det stora formella handlingsutrymmet och därmed en möjlighet att kunna självständigt

utforma sina arbetsuppgifter, beskrivs skolkuratorsyrket som ett påfrestande arbete (Persson,

2016; Karlsson, 2013). En undersökning som gjordes på uppdrag av Akademikerförbundet SSR

har visat att många skolkuratorer upplever ökad arbetsbelastning och att det till stor del beror

2

på att fler barn är i behov av olika typer av stödinsatser. Faktorer som har bidragit till ökat antal

av skolkurativa arbetsuppgifter är bland annat att allt fler ungdomar har högre frånvaro, akuta

elevärenden har blivit fler och att antalet ungdomar med psykisk ohälsa har ökat. Arbetsbördan

påverkas även av den rådande situationen berörande ökning av nyanlända invandrarungdomar

(Novus, 2016:14f). Den höga arbetsbelastningen gör att kuratorer upplever att de inte kan utföra

sina arbetsuppgifter som de önskar och bör (Persson, 2016).

Forskning påvisar att många skolkuratorer arbetar främst akutstyrt och åtgärdande, istället för

att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i enlighet med skollagens anvisning (Bengtsson,

2015:13). Det akutstyrda arbetet innebär att skolkuratorer ingriper när problemet redan har

uppstått (Niemelä, 2015:8f). Det har även konstaterats att det finns brist på samarbete mellan

kuratorer och övrig personal på skolan, vilket leder till att många elever ”faller mellan stolarna”

(Bengtsson, 2015:13). Karlsson (2013) anser att det akutstyrda arbetet beror på den ökade

arbetsbelastningen, som i sin tur har sin grund i att skolorna arbetar förändrande mot den

enskilda eleven, istället för att anpassa sitt arbetssätt efter elevens behov (Karlsson, 2013).

Isaksson (2016) betonar att forskningen kring skolkuratorsyrket är synnerligen begränsat, likaså

samtidens undersökningar av skolkuratorers arbete (Isaksson, 2016:19). Vi ser en

kunskapslucka i hur skolkuratorer konstruerar sitt arbete och använder sitt handlingsutrymme i

förhållande till de rådande riktlinjerna. Forskningen och policydokument påvisar att faktorer

som vagt formulerade riktlinjer, otydliga arbetsbeskrivningar, ökad arbetsbelastning,

anställningens omfattning, skolans socioekonomiska faktorer med mera, påverkar

skolkuratorernas handlingsutrymme och utformning av deras arbete (Isaksson, 2016:48; Novus,

2016:14; Akademikerförbundet SSR, 2015:10). Vi vill därför i vår studie fördjupa oss i

skolkuratorernas arbete och få förståelse för hur de konstruerar sitt praktiska arbete i förhållande

till de befintliga riktlinjerna. Problemområdet är högst relevant för det sociala arbetet, då arbete

som skolkurator är ett populärt yrke bland socionomer, samtidigt som forskningen kring det

sociala arbetet på skolan är begränsad. Det är således möjligt att vår studie kan bidra till en

fördjupad kunskap kring skolkuratorsyrket och kan beskriva hur det skolkurativa arbetet

konstrueras. Beskrivning av studiens problemområde leder fram till studiens syfte och

frågeställningar.

3

3. Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats är att få förståelse för hur det skolkurativa arbetet konstrueras i

praktiken.

1. Hur konstruerar skolkuratorer det vardagliga praktiska arbetet i förhållande till

riktlinjerna i skollagen och policydokument?

2. Vilka faktorer formar omfattningen av skolkuratorernas handlingsutrymme?

4. Avgränsning

Eftersom studiens syfte är att få fördjupad förståelse för hur det skolkurativa praktiska arbetet

konstrueras i förhållande till riktlinjer och lagar, behöver vi göra en avgränsning av de olika

riktlinjer och lagar som skolkuratorer arbetar efter. Vi har valt att utgå ifrån Skollagen som är

den främsta regleringen av det skolkurativa arbetet på skolorna, och även

Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer, då den beskriver skolkuratorernas

arbetsuppgifter, mål, och den generella yrkesrollen som skolkuratorer bör ha på sin lokala

organisation. Studiens främsta utgångspunkt är skolkuratorernas handlingsutrymme, vilket

kommer att diskuteras utifrån olika faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Det sker ingen

genomtänkt avgränsning av faktorer som studien diskuterar handlingsutrymmet ifrån. De

redovisade faktorerna i studien har varit dominerande både inom forskningen och i vårt resultat.

5. Disposition

I nästföljande avsnitt (6) redogör vi för den styrande lagstiftningen och policydokument för

skolkuratorer som har valts som relevanta riktlinjer att förhålla sig till i vår studie. I avsnitt 7

presenterar vi den tidigare forskningen och refererande studier till uppsatsens område. Den

teoretiska ansatsen för studien presenteras i avsnitt 8, där vi redogör för människobehandlande

organisationer, nyinstitutionell teori, handlingsutrymme samt handlingsfrihet. Därefter, i

avsnitt 9 redogör vi för våra metodologiska överväganden och tillvägagångssätt, vilket beskrivs

i nio underrubriker. I avsnitt 10 presenterar vi studiens resultat och analys, där vi med hjälp av

tidigare forskning och valda teorier analyserar vårt empiriska material. Resultat och analys följs

av avsnitt 11 där vi för en avslutande diskussion kring studiens resultat. Slutligen ger vi förslag

på fortsatt forskning utifrån de kunskapsluckor som vi har stött på under uppsatsskrivandet.

4

6. Styrande lagstiftning och policydokument för skolkuratorer

Eftersom studiens syfte är att ställa det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande till rådande

riktlinjer för yrkesgruppen, väljer vi i detta avsnitt att redogöra för hur Skollagen och

Akademikerförbundets policy för skolkuratorer beskriver hur det skolkurativa arbetet på

skolorna bör genomföras. Lagstiftningar som kan beröra skolkuratorns arbete är

Barnkonventionen, Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:453), Offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400), Föräldrabalken (1949:381) samt Salamancadeklarationen. Det finns

även kommunala riktlinjer för elevhälsan, som ska följas av elevhälsopersonalen (Eriksson &

Valfridsson, 2014:17). Vi har dock valt att främst beskriva Skollagen och policydokumentet,

på grund av, dels studiens begränsande omfattning, men även relevansen för studiens syfte.

Eftersom lag och policydokument förklaras som avsiktsförklaringar och riktlinjer för att styra

beslut och uppnå önskade mål (NE, 2016), anser vi att det är högst relevant att presentera just

dessa dokument i vår studie.

6.1 Skollag (2010:800)

Yrkestiteln skolkurator har tillkommit till den svenska skolan redan vid 1940-talet, men inte

förrän år 2010 blev det skolkurativa arbetet på skolan lagstadgad i skollagen. Den obligatoriska

tillgången till en skolkurator lagstadgades år 2010, på grund av att ett behov av kuratorer på

skolor har observerats via Elevvårdsutredningen (SOU 2000:19), samt Barnkommittén, flera

olika propositioner och även landets medborgare (Isaksson & Larsson, 2012:29). Skollagen 2

kap 25§ lyder:

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan,

specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa.

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och

specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och

hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För

medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till

skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till

personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser

kan tillgodoses. (Skollagen 2 kap 25§)

De centrala begrepp som tas upp i Skollagen som berör skolkuratorn är arbetet inom elevhälsan,

då skolkuratorn ska ingå i elevhälsoteamet. Sedan tar lagen upp att elevhälsan, därmed

5

skolkuratorn, ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Vi ska nedan förtydliga vad

elevhälsan, samt hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.

Elevhälsan

I enlighet med skollagen (SFS 2010, 2 kap 25§) ska en skolkurator ingå i skolans elevhälsa,

som i sin helhet ska bestå av en skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och

skolkurator. Syftet med elevhälsan är att de ska stödja elevers utveckling mot utbildningens

mål. De olika professionerna ska bidra med sina kunskaper och enskilda kompetenser för att

tillsammans utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete (SFS 2010:800). Det är

huvudmannens, det vill säga skolrektorns uppgift att avgöra i vilken omfattning och

tillgänglighet elevhälsan ska finnas till på skolan. Med utgångspunkt från den lokala

organisationens behov och förutsättningar, ska rektor även avgöra vilken kompetens och

inriktning de olika professionerna bör ha och ska arbeta utifrån. Uppbyggnaden av de olika

yrkesgrupper bör sammansättas på ett sätt som ska främja elevers lärande, utveckling och hälsa

(Socialstyrelsen, 2014:41ff). Elevhälsans medlemmar ska också samverka med varandra, men

även med övrig personal på skolan och med aktörerna utanför skolan, som kan beröra eleven

(Socialstyrelsen, 2014:33f). Skollagen och Socialstyrelsen (2014:33) betonar att de centrala och

viktiga uppdragen för elevhälsan är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Hälsofrämjande arbete på skolorna

Socialstyrelsen (2014:28) beskriver de hälsofrämjande åtgärderna som sådana insatser som ska

stärka eller bibehålla elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med det

hälsofrämjande arbetet är att ungdomar ska få en starkare självkänsla, delaktighet och tilltro till

sin egen förmåga. Socialstyrelsen (2014:100f) skriver att för att uppfylla syftet med

hälsofrämjande arbete ska just elevhälsan delta i skolans värdegrundsarbete och även bidra med

sin kompetens vid undervisningstillfällen, organisationsutredningar och planering. Det

hälsofrämjande arbetet kan även innefatta sådana uppdrag för elevhälsan som pedagogisk

handledning för konflikthantering, arbete med planer mot diskriminering, krisplaner och

informationsundervisningar kring till exempel stress, prestationskrav, genus- och hbtq-frågor

(Socialstyrelsen, 2014:100f).

Förebyggande arbete på skolorna

6

Syftet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och istället stärka

skyddsfaktorer för att därigenom minska risk för ohälsa (Socialstyrelsen, 2014:101).

Socialstyrelsen (2014) poängterar att elevhälsan måste ha kunskaper om de olika riskfaktorer

som kan leda till ohälsa eller svårigheter för att nå uppsatta studiemål. De förebyggande

uppdragen för elevhälsan kan bestå av att kartlägga riskområden på skolan, samt informera om

risker kring alkohol, tobak och droger (Socialstyrelsen, 2014:101). Det förebyggande arbetet

kan även genomföras genom att uppmärksamma enskilda grupper som har särskilda behov och

behöver särskilt stöd. Att utveckla kompetensen och fånga upp grupper som ensamkommande

flyktingbarn, funktionsnedsatta, ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter med mera, ingår

i det förebyggande arbetet. För att effektivt fånga upp elever eller grupper som befinner sig i

riskzoner, skall elevhälsan arbeta utåt och möta eleverna i vardagliga situationer, samarbeta

med arbetslagen och lärare på skolan och även utbilda och handleda personalen för att de ska

få en större förståelse och förmåga att agera gentemot elever i olika situationer (Socialstyrelsen,

2014:101f).

6.2 Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer

Policydokumentet för skolkuratorer har skrivits av Akademikerförbundet SSR i syfte till att

utveckla och säkra kvalitén på kuratorernas arbete på skolorna. En kvalitetssäkring av

skolkuratorns arbete bidrar till att elevernas rätt till stöd i sitt lärande och utveckling värnas och

tas på allvar (Akademikerförbundet SSR, 2015:2). Policydokumentet beskriver vikten av

uppföljning och utvärdering av skolkuratorns bidrag inom elevhälsan, samt rektorns ansvar för

det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Det är rektorns ansvar att formulera en

uppdragsbeskrivning för skolkurator och löpande utvärdera resultat av det skolkurativa arbetet

på skolan (Akademikerförbundet SSR, 2015:3f).

Bemötande och samverkan beskrivs som viktiga grunder för det skolsociala arbetet.

Policydokumentet poängterar att det skolsociala arbetet ska omfatta interventioner på individ-

, grupp-/organisations- och samhällsnivå (Akademikerförbundet SSR, 2015:4f).

Yrkesmål som policydokumentet har tagit fram för skolkuratorerna beskriver vikten av

skolkuratorns medverkan till att främja elevers lärande och utveckling. Några av de viktiga

målen är att bidra med särskilt stöd för elever i behov, arbeta hälsofrämjande och förebyggande,

samt samverka med skolans personal, elevers vårdnadshavare och även med verksamheter och

7

myndigheter som har barn och ungdomar som sin målgrupp (Akademikerförbundet SSR,

2015:3).

Beroende på organisationens givna förutsättningar till skolkuratorn, kan arbetsinsatser i skolans

elevhälsoarbete påverkas. Beskrivande faktorer som kan påverka de skolkurativa insatserna är

anställningens omfattning, antalet elever, skolformen, skolans profil och inriktning, samt

socioekonomiska faktorer och elevhälsans sammansättning och organisation. Utifrån dessa

förutsättningar, skapas mycket varierande arbetsuppgifter som har sin utgångspunkt i det

hälsofrämjande, förebyggande, men även åtgärdande arbete (Akademikerförbundet SS,

2015:5f).

7. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning om skolkuratorernas yrkesroll, om

hälsofrämjande och förebyggande arbete på skolorna samt skolkuratorernas handlingsutrymme.

Vi använder oss av befintliga studier och forskning som är refererande till uppsatsens område.

7.1 Skolkuratorernas yrkesroll

I riktlinjerna beskrivs skolkuratorns yrke som den psykosociala insatsen på skolan, där arbete

med stödsamtal, psykosociala behandlingar för elever, deras föräldrar, samt handledning och

konsultation för lärare ingår (Isaksson, 2014:50f). I likhet med Isaksson (2014), skriver Irja

Eskelinen (2000) att kuratorsyrket förknippas främst med konflikthantering på skolan,

samarbete med lärare, föräldrar och andra myndigheter, samt arbete mot mobbning, utsatta

elever och deras familjer. Även nordiska studier kring skolkuratorsyrket framställer att stöd till

elever i utsatta situationer samt konflikthantering eleverna emellan eller mellan elever och

lärare är centrala för skolkuratorer (Anderson, Pösö, Väisänen & Wallin, 2002:77ff).

Samtidigt visar forskningen att de skolkurativa arbetsuppgifterna är vagt formulerade och

skolkuratorers roll på skolan är till stor del oklar (Isaksson, 2016:50-55; Backlund, 2007:29-31;

Eskelinen, 2002:25; Lieberman, 2004). Aaron Lieberman (2004) skriver att det har varit en

förvirring kring skolkuratorers funktioner, vilket orsakar att kompetensen inte utnyttjas

effektivt och på ett lämpligt sätt utifrån skolkuratorernas profession, av varken skolledningen,

personalen eller eleverna. Lieberman (2004) menar vidare på att skolrektorn har det yttersta

ansvaret för att formulera förväntningarna på yrkesgrupper och använda deras kompetenser till

8

fullo (Lieberman, 2004:552ff). Även Eskelinen (2002) poängterar att kuratorerna själva

upplever att deras kompetens inte används till fullo, då deras kunskaper om juridik,

handledning, samt arbete utifrån helhetssyn och på organisationsnivå utnyttjas mycket sällan

(Eskelinen, 2002:25f). Isaksson (2016) menar att vid brist på en arbetsbeskrivning och uttalade

förväntningar på skolkurator, uppstår ett ifrågasättande av skolkuratorernas legitimitet och rätt

till att handleda andra yrkesgrupper inom organisationen. Skolkuratorerna upplever att de

behöver förhandla och argumentera för sina prioriteringar när de inte har en arbetsbeskrivning

att luta sig mot. Backlund (2007) menar att skolkuratorer har en dubbel identitet, där de arbetar

som utbildare för att hjälpa elever till att klara sin utbildning, men även som socialarbetare på

skolan. Hon menar även att skolkuratorer har en dubbel funktion, där de förväntas att

tillgodogöra elevernas och andra intressegruppers behov och önskemål samtidigt (Backlund,

2007:32). Därför är kuratorerna mycket beroende av tydlig arbetsbeskrivning och stöd från sin

rektor, då rektors synsätt och agerande anses vara centralt för skolkuratorernas legitimitet och

handlingsutrymme (Isaksson, 2016:48,52).

En annan faktor som påverkar skolkuratorers yrkesroll är kuratorns position på den

“pedagogiska arenan”. Med det menas att skolkuratorn arbetar i ett system där pedagogernas

synsätt, arbetssätt och förhållningssätt kring elevarbete är rådande inom organisationen och

dessutom skiljer sig mot socionomers ursprungliga förhållningssätt (D-Wester, 2005:11f,

Backlund, 2007:31). Detta medför att lärarpersonalen har egna förväntningar på skolkuratorn

som ofta kan kännas orimliga och ogenomförbara (Backlund, 2007:31). De olika

yrkesgrupperna på skolan har olika uppfattningar av skolkuratorsyrket beroende på deras

erfarenhet av samarbete med kuratorer (Eskelinen, 2002:25). Isaksson (2014) menar att

svårigheten ligger i att båda yrkesgrupper har konkurrerande uppfattningar om elevers behov,

lämpliga insatser och förväntade resultat, vilket orsakar att skolkuratorer kan känna sig

begränsade i förhandlingar med lärargruppen (Isaksson, 2014:58). Samarbetet med andra

yrkesgrupper berörs inte särskilt mycket i de formella riktlinjerna och policydokument, fokus

läggs istället främst på elevernas behov. Studier visar däremot att samarbetet med pedagoger är

ytterst centralt för skolkuratorer och att stor del av kuratorernas arbetstid går åt samarbete,

handledning och kommunikation med lärargruppen (Jfr. Isaksson, 2016:55; Eskelinen,

2002:29f).

Tidigare forskning visar sammanfattningsvis att skolkuratorernas arbetsuppgifter är vagt

formulerade och att skolkuratorernas yrkesroll på skolan är till stor del oklar, trots att det finns

9

uppfattningar och riktlinjer kring vilka arbetsuppgifter en skolkurator förväntas att genomföra.

Forskningen menar på att kuratorerna är beroende av tydlig arbetsbeskrivning och stöd från sin

rektor, för att deras yrkesroll och legitimitet av deras arbete ska stärkas. Forskningen visar också

att samarbete mellan skolkurator och andra yrkesgrupper på skolan är centralt för att det

skolkurativa arbetet ska kunna bedrivas till fullo. Vi anser att denna forskning är relevant för

vår studie för att vi ska kunna ställa den i relation till hur det praktiska skolkurativa arbetet

bedrivs.

7.2 Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan

Begreppet “hälsofrämjande skola” har implementerats i början av 80-talet, när World Health

Organization gav en förklaring om att den hälsofrämjande skolan är en organisation som arbetar

för en trygg inlärnings- och arbetsmiljö för både elever och personal, en organisation som kan

erbjuda hälsofrämjande interventioner och som arbetar för en kunskapsutveckling hos

ungdomar om ohälsa och livsförståelse (WHO,1998). Backlund (2007) poängterar att skolan

betraktas som den andra viktigaste institutionen efter familjen för ungdomar, då utbildning kan

vara till stor betydelse för individens framtida utveckling och möjligheter. Minst lika viktig är

den socialisationsprocessen som uppstår under skolgången och som påverkar utvecklingen av

självbilden och den sociala kompetensen hos ungdomarna. Hon menar på att sociala insatser

och det hälsofrämjande arbetet på skolorna har en stor betydelse för att fånga upp de olika

skydds- och riskfaktorerna och även kunna erbjuda adekvata insatser till barn och familj i behov

av stöd (Backlund, 2007:17).

Det förebyggande arbetet beskrivs som “prevention”, som innebär att insatserna skall införas

för att förebygga problem innan de uppstår (Nilsson, 2003:58). Internationellt uttrycker det

förebyggande arbetet ofta sig i olika sorts “program” på skolorna, som drogförebyggande

program, anti-mobbningsprogram, med mera (Jfr.Sussman,Arriaza, Grigsby, 2014; Brassard,

Fiorvanti, 2015). Ofta handlar det förebyggande arbetet om risker och riskbeteenden som ska

förebyggas för att situationer som ohälsa eller skolmisslyckanden inte ska inträffa (Nilsson,

2003:58f). Undersökningar visar att i många fall används lärarpersonal som det centrala

verktyget och mellanlänken för implementering av de förebyggande och hälsofrämjande

interventionerna på skolorna. Dock har många utvärderingar även påvisat att lärarpersonalen

har bristande förståelse och kompetens för det arbetet (Nordin, 2016).

10

Trots förståelsen för vikten av det hälsofrämjande och förebyggande arbete, påvisar forskningen

att skolkuratorer arbetar främst akutstyrt och åtgärdande, istället för att arbeta förebyggande

och främjande (Bengtsson, 2015:13; Karlsson, 2013; Persson, 2016). Karlsson (2013) skriver

att det beror på att den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat, vilket i sin tur har sin grund

i att skolan väljer att arbeta förändrande mot elever, istället för att anpassa sitt arbetssätt efter

elevernas behov (Karlsson, 2013). Skolkuratorer känner sig ofta ensamma med ett stort ansvar

på organisationen, vilket också begränsar det främjande och förebyggande arbetet (Persson,

2016; Karlsson, 2013).

Persson (2016) tar upp i sin artikel att många kuratorer upplever en hög arbetsbelastning och

att de inte hinner vara tillgängliga för alla elever på skolan. Utvecklingschef inom

Akademikerförbundet SSR, Titti Fränkel, uttrycker att vid lagens uppkomst, istället för att

anställa fler kuratorer, valde man att fördela fler skolor till en kurator. Många kuratorer arbetar

på två eller flera skolor med mellan 300-800 elever. Enligt Akademikerförbundets

rekommendationer bör en kurator vara fördelad på max 300 elever, för att kunna arbeta främst

förebyggande och hälsofrämjande. På det sättet brister lagen, då uttrycket “ha tillgång till” inte

är preciserat, menar Titti Fränkel (Persson, 2016). Det resonemanget har tidigare tagits upp

även i Karlssons (2013) artikel, där Skolverket förklarar att orsaken till den opreciserade lagen

är att varje huvudman på skolan ska kunna organisera sin elevhälsa efter organisationens behov.

Skolinspektionen har konstaterat att tillgången till elevhälsopersonal har förbättrats efter lagens

uppkomst, men att skolorna brister i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Med det

menas att många skolor behöver se över sitt arbetssätt och arbeta mer på generellt plan, för att

det inte ska bli så mycket arbete med enskilda elever (Karlsson, 2013).

I detta avsnitt redogör vi för vikten av det skolkurativa hälsofrämjande och förebyggande arbete

på skolorna, vars syfte är att främja elevernas hälsa och välbefinnande, samt förebygga

riskbeteenden hos elever. Forskningen påvisar att skolkuratorernas arbete är främst akutstyrt,

vilket beror på den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar samt tidsbristen och

arbetsbelastningen hos kuratorerna. Forskare kopplar åter till den vagt formulerade regleringen

av skolkuratorsyrket. De menar på att den oprecisa formuleringen orsakar en brist på det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolorna. Vi diskuterar det hälsofrämjande och

förebyggande arbetet för att det är relevant för vår studie, då det hjälper oss att besvara vår

frågeställning om hur det praktiska skolkurativa arbetet konstrueras i förhållande till

riktlinjerna.

11

7.3 Skolkurators handlingsutrymme

Det skolkurativa handlingsutrymmet regleras formellt av bland annat skollagen, sekretesslagen,

styrdokument och arbetsbeskrivning, men det regleras även informellt (Isaksson, 2014:52).

Isaksson (2016) skriver att eftersom de formella dokumenten kring skolkuratorsyrket är

påtagligt oprecisa, skapas ett stort formellt handlingsutrymme för skolkuratorer. Däremot kan

många kuratorer uppleva sitt handlingsutrymme som väldigt litet, då det begränsas informellt

(Isaksson, 2016:48). Formellt handlingsutrymme innebär utrymmet som skolkuratorn får av

organisationen, i form av rättigheter, skyldigheter och resurser för att utföra sitt arbete.

Skolkuratorers informella handlingsutrymme formas i sin tur av skolpersonalens normer,

förväntningar och deras tolkning av de formella dokumenten (Isaksson, 2014:49).

Omfattningen av det informella utrymmet baseras på hur skolpersonalen tolkar gränserna för

hur kuratorn ”bör”, ”får” och ”ska” agera. Gränserna är nämligen inte givna eller bestämda,

utan gränserna dras, formuleras och skapas ständigt mellan olika professionella aktörer inom

arbetsgruppen på skolan (Isaksson, 2014:50).

Backlund (2007) skriver att det skolkurativa arbetet är i låg grad reglerat och att arbetet som

kurator är mycket fritt och självständigt (Backlund, 2007:196). Isaksson (2014) skriver att av

alla regleringar för kuratorsyrket på skolan, anser kuratorerna att arbetsbeskrivningen har störst

betydelse i deras arbete och hur de fördelar sitt handlingsutrymme (Isaksson, 2014:52f). Enligt

Isaksson (2014) beror det på att otydliga arbetsbeskrivningar begränsar det skolkurativa arbetet,

då vagt formulerade uppdrag leder till fler tvister med skolpersonalen om vilka uppgifter

skolkuratorn ska, bör och får utföra (Isaksson, 2014:53).

Isaksson (2014) beskriver att skolkuratorns omfattning av handlingsutrymme påverkas även av

tillgängligheten av ekonomiska resurser på skolan och hur samverkan mellan personalen är

organiserat (Isaksson, 2014:55). I likhet med Isaksson, beskriver Backlund (2007) att

skolkuratorers handlingsutrymme formas efter organisationens omständigheter, men tillägger

att skolkuratorns egen person också har en verkan (Backlund, 2007:31). Utbildningen

exempelvis påverkar hur stort handlingsutrymme skolkuratorerna upplever sig ha, då ju mer

kunskaper skolkuratorn besitter kring metoder på både individ och gruppnivå, desto mer känner

sig kuratorn säker i sin yrkesroll och professionsutövandet (Isaksson, 2014:56).

12

I detta avsnitt beskriver vi hur det formella och informella handlingsutrymmet påverkar

skolkuratorns professionsutövande. Forskningen påvisar att skolpersonalens förväntningar på

skolkuratorsyrket samt andra faktorer, som ekonomiska resurser, utbildning och samarbete med

lärare påverkar omfattningen av skolkuratorns handlingsutrymme och dennes möjlighet att

utöva sitt arbete. Vi anser att denna forskning är viktig för vår analys och frågeställning om

vilka faktorer påverkar det skolkurativa handlingsutrymmet.

8. Teoretisk ram

I detta avsnitt redogör vi för människobehandlande organisationer, då vår studie har en tydlig

koppling till arbete på människobehandlande organisation. Denna teori kopplas vidare till

nyinstitutionell teori, som är det främsta analysverktyget av människobehandlande

organisationer och kan användas vid analys av förändringsprocesser och organisering av

skolkuratorernas arbete på organisationen. Den nyinstitutionella teorin utmynnar till uppsatsens

centrala begrepp, handlingsutrymme och handlingsfrihet. Begreppet handlingsutrymme

används ofta som ett gemensamt begrepp för handlingsutrymme och handlingsfrihet (Jfr.

Svensson, 2008:24). Vi valde däremot att särskilja dessa begrepp i vår studie för att kunna

förhålla oss kritiskt till begreppen och föra en tydligare och mer fördjupad resonemang kring

handlingsutrymmet i vår analys och diskussion.

8.1 Människobehandlande organisationer

Den centrala egenskapen för människobehandlande organisationer är att dessa organisationer

är den svenska välfärdssektors kärnverksamheter. Verksamheter som till exempel skola, vård,

socialtjänst benämns som människobehandlande organisationer och har flera gemensamma

karaktärsdrag som hjälper oss att definiera sådana verksamheter (Johansson, Dellgran & Höjer,

2015:28).

Johansson, Dellgran och Höjer (2015) menar att människobehandlande organisationer har som

syfte och huvuduppgift att skydda, bibehålla eller förbättra människors välbefinnande genom

att definiera, förändra eller bibehålla medborgarens egenskaper. Organisationerna tilldelar

medborgarna olika roller, som klient eller elev, vilket sätter ett socialt värde på medborgaren.

Arbetet gentemot klienterna kan inte genomföras utan ett moralisk ställningstagande och även

en tät interaktion mellan organisationens personal och den enskilda medborgaren vid en

människobehandlande organisation (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:28f). Ett annat

kännetecken för människobehandlande organisationer är att verksamheten ofta arbetar i

13

samordning, samverkan och samarbete med andra organisationer, huvudmän och professioner,

då de olika organisationerna erbjuder olika resurser (Johansson, 2015:55).

Människobehandlande organisationer berör de mest intima livssfärer i människors livsvillkor,

vilket förutsätter att organisationerna även måste arbeta i samklang med omgivningens

kulturella normer och värderingar. Trots att människobehandlande organisationer får sina

resurser och legitimitet av staten och andra berörda professioner, är de extremt beroende av

omgivningens legitimitet, då omgivningens kritik är den främsta orsaken till en legitimitetskris

på organisationer. Detta medför att arbete på människobehandlande organisationer anpassas

efter omgivningens förväntningar, där fasaden utåt och det praktiska arbetet inte

överensstämmer, då behoven är olika (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:29f). Trots att

människobehandlande organisationer är underställda demokratisk kontroll av staten och de

gällande regler och förordningar för sitt arbete, har personalen inom välfärdsverksamheter ett

stort handlingsutrymme. Det uppstår även ständiga maktförhållanden inom organisationerna

mellan medborgaren och organisationens personal, då organisationen har tolkningsföreträde

och håller på resurserna som den enskilde är i behov. Detta är dilemman som personalen inom

välfärdsorganisationer måste hantera för att organisationen ska förtjäna förtroende och

erkännande av samhället (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:32-34).

Teorin om människobehandlande organisationer kan hjälpa oss att analysera olika sorts

processer inom skolorganisationen som kännetecknar en människobehandlande organisation,

som samverkan med andra professioner och myndigheter, samt fundera över förväntningar på

och legitimiteten av skolkuratorsyrket.

8.2 Nyinstitutionell teori

Den nyinstitutionella teori är en av de främsta organisationsteorier som används för att

analysera de människobehandlande organisationerna. Denna teori lägger stor fokus på

omgivningens påverkan på organisationerna; alltså sätts den ömsesidiga sociala och kulturella

beroendet mellan omgivningen och organisationerna i centrum (Johansson, 2006:17f). Med det

menas att organisationernas formella struktur och ansikte utåt formas utifrån omgivningens

förväntningar och myter om hur organisationen bör se ut (Johansson, 2015:52f). Detta medför

ett skapande av en social verklighet som sätter upp regler för det “rätta” handlandet inom

organisationerna, eftersom organisationer anpassar sig efter omgivningens krav (Johansson,

2006:19). Staffan Johansson (2015) skriver om “organisatoriska fält”, vilket avser

organisationer som har vissa gemensamma egenskaper och är relaterade till varandra genom till

14

exempel att ha samma referensram och mål (Johansson, 2015:53). Organisationerna inom

samma organisatoriska fält strävar efter en likriktning, alltså efter en överenskommelse med

omgivningens institutionella krav, så kallade, isomorfism (Johansson, 2006:19 & Johansson,

2015:53). Isomorfism kan vara tvångsmässig som innefattar lagar, regler och beslut som alla

organisationer inom samma fält måste följa. Isomorfism kan även vara mimetisk, där

organisationer försöker efterlikna den organisationen som anses vara mest framgångsrik.

Ytterligare en typ av isomorfism är normativ isomorfism, där arbetsprocesserna börjar uppfattas

som självklara och förutsägbara, istället för att bedömas som organisationsspecifika

(Johansson, 2015:53). Den nyinstitutionella teorin menar att genom att följa och anpassa sig

efter en sådan struktur, belönas organisationerna för sin följsamhet med en ökad legitimitet,

resurser och möjlighet till överlevnad, oavsett organisationernas arbetseffektivitet (Johansson,

2006:19).

Den nyinstitutionella teorin kan användas vid analysering av de olika karaktärsdrag som

konstruerar människobehandlande organisationer (Johansson, 2015:55). Eftersom en

skolorganisation består av flera olika organisatoriska fält som måste förhålla sig till varandra,

som skolledningen, lärarkåren samt elevhälsan, kan vi med hjälp av denna teori analysera

utformningen av det skolkurativa arbetet utifrån organisationens förväntningar på hur arbetet

ska se ut, de givna ramar och regler, men även yrkets egna förutsägbara arbetsuppgifter. Teorin

hjälper oss att förklara skolkuratorernas uppdrag utifrån dessa aspekter, vilket kan ge oss en

bild av skolkuratorernas professionella roll och deras handlingsutrymme inom organisationen

(Jfr. Johansson, 2015:55).

8.3 Handlingsutrymme

För att uppnå syftet med sitt uppdrag, som är given av organisatoriska riktlinjer, ska

socialarbetaren handla. Handlingar utförs genom ett aktivt ingripande eller underlåtenhet till att

ingripa. Inom socialt arbete blir handlingar aldrig enformiga, då handlingar som socialarbetare

utför måste hela tiden vara anpassade efter individers livssituationer och önskningar.

Samhällets värderingar, politiker och de gällande lagar och riktlinjer inom en organisation

skapar ett utrymme för handlingar för socialarbetare (Svensson, 2008:20f). Svensson menar

vidare på att alla socialarbetare representerar organisationen de arbetar på, vilket innebär att de

präglas av organisationens uppsatta ramar, traditioner och begränsningar. Detta medför att just

organisationen till en stor del står för formandet av det handlingsutrymmet som socialarbetaren

har inom sin organisation (Svensson, 2008:16). På så sätt utformar lagar och riktlinjer på skolan

15

skolkuratorns handlingsutrymme, då skolkurator anses vara enda representanten för det sociala

arbetet på skolan (Backlund, 2007:19). Lipsky (2010) skriver att handlingsutrymmet

tillkommer den positionen som socialarbetaren får genom att vara organisationsrepresentant

och yrkesutövare för de uppdrag som organisationen sätter (Lipsky, 2010:13f).

Handlingsutrymme innebär alltså en stor möjlighet för socialarbetaren att välja mellan hur

denne ska agera utifrån utrymmet som organisationens uppdrag skapar. Det är således inte

regler eller avsaknaden av regler som är handlingsutrymmet, utan möjligheten att agera mellan

reglerna (Svensson, 2008:24f).

Professor i statsvetenskap Bo Rothstein (2002) problematiserar det stora handlingsutrymmet

inom den offentliga sektorn. Han menar på att tillämpning av handlingsutrymme förhindrar

implementeringen av den statliga välfärdspolitiken, alltså tillämpningen av regler och lagar

(Rothstein, 2002:32f). Till skillnad från Rothstein, nämner Lipsky (2010) flera orsaker till

varför handlingsutrymmet är viktigt. En av orsakerna är att socialarbetaren hela tiden kommer

i kontakt med stort antal människor med olika behov och livssituationer. Lipsky (2010) menar

att det omöjligen hade fungerat att ha en preciserad manual eller instruktioner på hur beslut ska

fattas och hur resurserna ska fördelas i olika ärenden, då behoven är så olika och vissa insatser

passar bättre för vissa människor och sämre för andra. En annan orsak till varför

handlingsutrymme är viktigt enligt Lipsky, är att socialarbetare ska kunna ge en god respons

till känsliga situationer som människor hamnar i, vilket de inte skulle kunna göra om de bara

arbetade utifrån manual. Även om lagarna är viktiga för att upprätthålla rättssäkerheten, är det

lika viktigt för socialarbetare att kunna anpassa beslut utifrån den enskilda, unika situationen

som människan befinner sig i (Lipsky, 2010:15).

Manualer och riktlinjer växer fram och blir tydligare i samband med ökad forskning kring det

sociala arbetet. Många forskare menar att dessa skapar stöd och trygghet för socialarbetare och

hjälper denne att få grepp om sin verksamhet. Andra forskare poängterar, precis som Lispky

(2010), att riktlinjer och manualer hotar socialarbetarens professionalitet, då socialarbetaren

arbete begränsas till organisationens givna utrymme. Det är viktigt att förstå att

handlingsutrymme varken är “bra” eller “dåligt” och avser inte bara möjlighet att göra val inom

en given organisation. Handlingsutrymme kan inte försvinna, utan kan förändras, öka eller

minska, beroende på organisationen, kunskaper och värderingar (Svensson, 2008:27).

16

Handlingsfrihet

Utöver lagar och regler påverkas handlingsutrymmet även av socialarbetarens egna

professionella tolkningar, vanemässiga handlingar och interaktionen mellan socialarbetaren och

klienten (Svensson, 2008:16f). Utifrån individuella preferenser, värderingar och handlingsstilar

har socialarbetaren på grund av sin profession en möjlighet att ta självständiga beslut och välja

mellan lämpliga interventioner (Laanemets, 2008:84) Den individuella friheten att agera utifrån

sin profession, är vad Jonnergård, Funck och Wolmesjö menar är handlingsfriheten

(Jonnergård, Funck & Wolmesjö, 2008:9). Socialarbetare, som skolkuratorer, har stor frihet i

sitt arbete, samtidigt som de är styrda av lagar och riktlinjer. Den friheten att handla för

socialarbetare ligger i hur denne hanterar det utrymmet som ges, då rollen som

organisationsrepresentant ger socialarbetaren förfogande över de resurser som organisationen

erbjuder och som klienter är intresserade av (Svensson, 2008:17). I exempelvis relationen

mellan skolkurator och elev, har skolkuratorn tolkningsföreträde framför eleven, då det är

kuratorn som förfogar över resurserna och att ge hjälpen (Svensson, 2008:170) Det

tolkningsföreträdet som socialarbetaren har ger denne stora möjligheter att påverka sitt

handlingsutrymme för att på så sätt planera interventioner som gynnar personer som söker stöd

eller hjälp (Laanemets, 2008:84).

Ulrika Järkestig Berggren (2010) påpekar att när Svensson, Johnsson och Laanemets (2008)

definierar begreppet handlingsutrymme, använder de det begreppet som ett gemensamt begrepp

för handlingsutrymme och handlingsfrihet. Järkestig Berggren (2010) menar att

handlingsutrymme är socialarbetarens utrymme att handla utifrån organisationens riktlinjer och

normer, medan handlingsfriheten är socialarbetarens utrymme att handla utifrån sin profession

(Järkestig Berggren, 2010:48). Att kunna göra en bedömning på vad som är nödvändigt och vad

som är rimligt utifrån sin profession, i exempelvis ett elevärende, inom ramar för

organisationen, är vad Svensson (2008) definierar för handlingsutrymme. Handlingsutrymmet

skapas alltså i samspel mellan organisationen, professionen och socialarbetaren själv, då

socialarbetarens person, kunskap och värderingar påverkar också hur handlingsutrymmet

kommer att användas (Svensson, 2008:24f).

Genom att använda handlingsutrymme och handlingsfrihet som teoretisk ram för vår studie,

kan vi få förståelse för hur skolkuratorer arbetar och fördelar det handlingsutrymmet de har fått

utifrån sin profession och organisation. Med hjälp av handlingsutrymme som teoretisk ram, kan

vi se hur skolkuratorernas arbete påverkas av organisationens ramar, direktiv och förväntningar

17

på skolkuratorernas arbete. Handlingsfrihet hjälper oss att analysera det skolkurativa arbetet

utifrån professionen och skolkuratorernas egen person och de handlingsalternativ som finns till

hands, vilket kan vara av stor vikt för vår studie, då skolkurator är den enda representanten av

det sociala arbetet på skolan.

9. Metod

I detta avsnitt redogör vi för den kvalitativa forskningsansatsen för att beskriva för läsaren hur

studien genomfördes. Vi beskriver de semi-strukturerade intervjuer som metod och hur vi gick

tillväga vid genomförande av intervjuer. Vidare redogör vi för vårt urval, samt bearbetningen

och analys av data. Vi tar även upp tillförlitligheten och trovärdigheten av vår studie,

forskningsetiska överväganden och ger även läsaren en inblick i vår förförståelse inför studien.

Slutligen genomför vi en metoddiskussion, där vi tar upp vilka svårigheter, tankeställare och

lärdomar vi har tagit till oss under genomförandet av studien.

9.1 Den kvalitativa forskningsansatsen

För att nå studiens syfte och få fördjupade kunskaper om hur det skolkurativa arbetet bedrivs i

praktiken utifrån skolkuratorns handlingsutrymme, i förhållande till aktuella riktlinjer och

lagar, använde vi oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Levin (2008) skriver att kvalitativa

forskningsmetoder används till att studera sociala institutioner (Levin, 2008:32f). De kvalitativa

studierna tar fram en beskrivande data för att förstå och förklara de berörda aktörers upplevelser

och handlingar (Larsson, 2005:91). Levin (2008:35) förklarar vidare att med hjälp av denna

metod kan forskare studera eller observera exempelvis verksamheter, vardagsliv för individer

eller grupper, skillnader eller likheter mellan olika grupper, skriftliga dokument, mm. För

kvalitativa studier kan forskaren samla in data genom bland annat intervjuer, observationer eller

dokumentanalys. Kvalitativa metoder studerar människan som helhet och söker förståelse av

deras egna referensramar genom att använda dessa metoder. Forskare söker alltså förståelse och

fördjupning av ett ämne, istället för att åstadkomma en förklaring (Levin, 2008:38). Med det

menas att vår studies syfte är att skapa förståelse och fördjupade kunskaper för skolkuratorers

handlingsutrymme, istället för att värdera eller hitta “rätt eller fel” arbetssätt bland de

verksamma.

För att samla in data som kan besvara våra frågeställningar, använde vi oss av kvalitativa semi-

strukturerade intervjuer. Denna studie är även abduktiv, vilket innebär att studiens resultat

bygger på en kombination av induktiva och deduktiva strategier (Larsson, 2005:96). Den

18

induktiva strategin innebär att fenomen studeras utan några förutfattade hypoteser och forskaren

tillåter teorin att växa fram efter genomförda intervjuer. Deduktiv strategi innebär att forskaren

väljer att utgå ifrån en teori som även kommer att styra vilken forskningsfokus forskaren väljer

att ha under intervjuerna. När dessa två strategier kombineras, kan studien utgå ifrån några

begrepp eller teorier, men samtidigt bygga sitt resultat på empirisk data som forskaren lyckats

att ta fram (Larsson, 2005:95f). Med det menas att teorier och begrepp kan hjälpa forskaren att

fokusera på ett relevant spår för studien under intervjuer. Men intervjudata kan i sin tur hjälpa

forskaren att modifiera och specificera teorierna (Jfr. Svensson, 2011:27f). Begreppet

handlingsutrymme är en tydlig teoretisk ram i vår studie, som avgränsade och satte tydlig fokus

på materialet vi ville få fram. Däremot avgränsade vi oss inte endast till begreppets innebörd,

utan fick fram empirisk data kring teorierna och begreppen som kopplades ihop just till

skolkuratorsyrket, samt gav oss förståelse för vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet för

skolkuratorer, vilket i sin tur ledde oss till nya tankar och besvarade våra frågeställningar.

9.2 Semi-strukturerade intervjuer

Vårt syfte med att välja kvalitativ, semistrukturerad intervju som forskningsmetod var att denna

intervjuform lät oss komma in på djupet av ämnet och få verkliga upplevelser om

informanternas föreställningar, tankar, känslor, beteenden samt motiv (Jfr. Daneback &

Månsson, 2008:159). I likhet med Daneback och Månsson (2008), menar Trost (2010) att

kvalitativa intervjuer används till att bland annat förstå hur informanten tänker och känner, samt

vilka erfarenheter och föreställningar den intervjuade har (Trost, 2010:43f). Med hjälp av

kvalitativa intervjuer kan vi få en fördjupad förståelse av hur socialt arbete i form av

skolkurativt arbete bedrivs i praktiken, då inhämtning av information sker muntligt mellan

forskaren och informanten (Jfr. Miller & Glassner, 2011:131). Eriksson-Zetterquist och Ahrne

(2011) förklarar, likasom Miller och Glassner (2011) att genom att intervjua ett antal

yrkesverksamma inom en organisation, går det att få fram data som beskriver förhållanden som

råder inom organisationen. Det går att ta del av information som beskriver de verkliga aspekter

och hur det praktiska arbetet bedrivs inom organisationen, istället för att bara se hur det fungerar

i teorin (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:36). Med denna utgångspunkt valde vi att

intervjua skolkuratorer, för att få en bild av hur arbetet genomförs i praktiken. Eriksson-

Zetterquist och Ahrne (2011) menar att genom att använda kvalitativa intervjuer, får

intervjuaren möjlighet att forma sina frågor själv, på så sätt anpassar vi våra frågor efter det

data vi vill komma åt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:40). Om forskaren lyckas forma

våra intervjufrågor och genomföra intervjun väl, kan denna datainsamlingsmetod låta oss

19

komma så nära den verkliga bilden av det praktiska, sociala arbetet som möjligt (Miller &

Glassner, 2011:131).

9.3 Genomförande

Vid utformningen av våra intervjufrågor använde vi oss av bland annat låg standardisering. Det

innebär att vi formulerade våra frågor efter intervjuarens språkbruk, att vi ställde frågor i den

ordningen som passade informanten och ställde följdfrågor baserade på informantens svar (Jfr.

Trost, 2010:39). Låg standardisering gav oss även variationsmöjlighet vid val av frågor under

intervjuer (Trost, 2010:39). För att få relevant information till vår studie, använde vi oss av

studiens syfte och frågeställningarna som utgångspunkt vid formulering av intervjufrågor.

Att vi själva utformade och genomförde intervjuer kunde även vara till vår nackdel. Andersson

och Swärd (2008) menar att, eftersom det är vi själva som bestämmer vilka frågor vi ska ställa,

kommer innehållet av insamlad data att påverkas. Andersson och Swärd (2008) fortsätter

beskriva att valet och formuleringen av intervjufrågor kan framhäva, begränsa och till och med

tysta annan information som kan vara till nytta. Det är således viktigt att intervjufrågor inte är

för begränsade eller är alltför ledande, det är viktig att ha så öppna frågor som möjligt för att

minska sin egen påverkan på informanten och det insamlade data (Andersson & Swärd,

2008:238). Ett annat fenomen som vi tog i bejakelse var att det alltid sker en interaktion forskare

och informanten emellan under intervjuer. Det finns således risk att interaktionen dessa parter

emellan inte fungerar. Trost (2010) framhåller att interaktionen under intervjun är en av de

viktigaste aspekterna i den kvalitativa intervjumetoden. Trost (2010) fortsätter med att förklara

att interaktionen parterna emellan sker inte bara muntligt, utan också genom kroppsspråk, som

handrörelser och minspel (Trost, 2010:16). För en lyckad interaktion, har vi som intervjuare

försökt visa engagemang och intresse gentemot våra informanter och läsa av vilka signaler de

sänder ut, för att anpassa vårt kroppsspråk och tonläge efter situationen (Jfr. Hilmarsson,

2012:30). Om interaktionen mellan parterna inte fungerar, kan informationen som informanten

delar med sig av vara preciserad och anpassad enbart för att passa in för det berörda ämnet,

mycket information kan, precis som Andersson och Swärd (2009) menar, på så sätt utebli

(Miller & Glassner, 2011:132f). Därför var det viktigt för oss att visa respekt för våra

informanter, vara lyhörda och skapa en trygg atmosfär vid intervjutillfället.

För att intervjudata ska bli så meningsfull som möjligt i en studie, bör forskaren genomföra

flera intervjuer och använda flera vetenskapliga studier som underlag för att besvara sina

20

frågeställningar (Miller & Glassner, 2011, s.132ff). Därför valde vi att genomföra minst 6-8

intervjuer och använde oss av olika typer av studier i tidigare forskning. Intervjufrågorna

bifogas som bilaga (se Bilaga 2).

För att vi skulle få tillgång till intervjupersonens exakta information som sedan skulle

transkriberas inför kodningen, blev intervjuerna inspelade (Jfr. Eriksson- Zetterquist & Ahrne,

2011:53f). Vi spelade in våra intervjuer med hjälp av ljudinspelningsverktyg i mobiltelefonen.

Efter intervjuer transkriberade vi all information från ljudfilerna för att kunna analysera

innehållet i text, och besvara våra frågeställningar. Jönsson (2010) förklarar transkriberingen

som ett redskap som gör att forskaren kan se hela intervjuinnehållet i text och därmed kunna

utläsa olika mönster och samband i data och ta del av relevant information för sin studie

(Jönsson, 2010:56).

9.4 Urval

För att kunna avgränsa vår studie och besvara våra frågeställningar på ett representativt sätt,

behövde vi som forskare fundera över var den informationen vi söker efter kan finnas

(Jfr.Svensson & Ahrne, 2011:23f). Alltså genomförde vi en urvalsprocess för att hitta den

relevanta informationen för vår studie. I de kvalitativa studier sker urvalet mestadels planerat

och reflekterat, vilket innebär att urvalet är strategiskt (Jacobsson & Meeuwisse, 2008:50). Ett

strategiskt eller målinriktad urval innebär att informationskällor väljs utifrån studiens syfte

(Bryman, 2011:434).

För att få information om skolkuratorernas arbete och handlingsutrymme, ansåg vi att det var

högst relevant för vårt syfte att intervjua skolkuratorer. Vi valde i denna studie att fokusera på

det skolkurativa arbetet inom gymnasieskolor i Kalmar län. Vi har även valt att inte särskilja de

kommunala och privata gymnasieskolor, då oavsett typ av skola, styrs skolkuratorns arbete av

samma lagar och policydokument. Den typen av mångfald gav oss även en bredare bild av

kuratorsyrket ur olika organisatoriska perspektiv, vilket var intressant för vårt resultat. För att

få data som inte endast berörde enskilda individers upplevelser och erfarenheter, genomförde

vi flera intervjuer och på så sätt ökade resultatens trovärdighet (Jfr. Eriksson-Zetterquist &

Ahrne, 2011:36). Vi har kontaktat tio kuratorer och har fått medgivande till medverkan av sex

personer. Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2011) skriver att sex till åtta intervjuer ur en särskild

grupp kan öka säkerheten av att det insamlade data är relativt oberoende av personens

individuella uppfattningar om frågan. De skriver vidare att intervjudata blir representativ när

21

insamling av data uppnår en informationsmättnad, vilket innebär att forskaren upptäcker att

samma svarsmönster börjar återkomma från olika informanter och informationen blir sig lik

(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:44). Ryen (2004) påpekar även att med flertal intervjuer

kan det lätt bli nya historier om samma sak. Forskningen når mättnadspunkten när forskaren

efter några intervjuer inser att ytterligare intervjuer inte kommer bidra med ny data som är

aktuell för forskningen (Ryen, 2004:86). Ryen (2004) lyfter vidare upp att urvalets storlek inte

är den viktigaste delen, det viktiga är att det är tillräckligt många informanter för att öka

säkerheten i forskningen, och att mättnadspunkten av insamlad data är nådd (Ryen, 2004:86f).

Under våra intervjutillfällen, redan efter några intervjuer, insåg vi att mycket av det

skolkuratorer säger kring det ämnet som vi forskar är sig likt. Vi kunde se mönster och samband

i data som vi samlade in under intervjuer med skolkuratorer. Även om vi från början önskade

få till åtta intervjuer med skolkuratorer, upplevde vi redan efter sex intervjuer som vi genomfört

att vi har nått en slags informationsmättnad.

9.5 Bearbetning och analys

För att kunna besvara studiens frågeställningar behöver forskaren koda all insamlad data under

intervjuerna. Kodningen synliggör olika mönster och samband i data och hjälper forskaren att

hitta den relevanta informationen för sin studie (Jönson, 2010:56). Vi har valt att använda oss

av tematisk kodning efter att ha transkriberat våra intervjuer. Detta innebär att vi delade upp

insamlad data i olika teman och kategorier utifrån relevanta begrepp och utsagor för vår studie

(Jfr. Robson, 2011:482). Som grund för de olika teman och kategorier som vi har tagit fram

under kodningen, har vi utgått ifrån våra frågeställningar, den tidigare forskningen och vår

teoretiska ansats (Jfr. Bryman, 2016:584). Genom att noggrant läsa genom transkriberingar

hittade vi återkommande teman som handlingsutrymme, skolkuratorernas arbetssätt, det

hälsofrämjande och förebyggande arbete och även tema som berör vikten av skolkuratorernas

samarbete med andra professioner. Efter att ha tagit fram de olika teman och markerat data som

är relevant för vår studie har vi genom att applicera vår teoretiska ansats och koppla ihop data

med tidigare forskning genomfört en analys som slutligen besvarade våra frågeställningar.

9.6 Trovärdighet och tillförlitlighet

En viktig aspekt av forskning är att läsarna ska tro på det de läser. Forskningen måste med andra

ord vara trovärdig (Svensson & Ahrne, 2011:26f). Det finns olika strategier för att öka

22

trovärdigheten av en studie, som vi som forskare använde oss av. En av strategier är transparens,

som innebär att texten i uppsatsen ska vara diskuter - och kritiserbar. Svensson & Ahrne (2011)

skriver att texter som inte går att diskutera eller kritisera ofta inte avslöjar hela sanningen om

undersökningen (Svensson & Ahrne, 2011:26f). För att vår studie skulle bli trovärdig och

transparent redogör vi om våra forskningsmetoder och vår förförståelse för våra läsare så att de

kan ta del av hur vi har tänkt och resonerat kring valet av våra metoder och genomförandet (Jfr.

Svensson & Ahrne, 2011:27). Svensson och Ahrne (2011) poängterar också att det är viktigt att

återkoppla till fältet, vilket innebär att vi ska återkomma till de skolkuratorer som vi har

intervjuat och låta dem tillge sina synpunkter om resultatet av studien när uppsatsen är klar.

Syftet är således inte att informanterna ska avgöra om resultatet är rätt eller fel, utan för att de

ska kunna ta del av texten och möjligen känna igen sig själva i data som vi har framställt (Jfr.

Svensson & Ahrne, 2011:28).

9.7 Etiska överväganden

I enlighet med lag 2003:460, ska forskning som berör människor etikprövas, för att skydda den

enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Öberg (2011) beskriver

att all forskning bör följa etiska principer avseende urval, bemötande med intervjupersoner och

analys samt publicering av insamlad data. Öberg poängterar vidare att intervjupersonen ska

bemötas med respekt och tolerans och att vi som forskare ska visa hänsyn till intervjupersoner

så att forskningen inte medför någon skada för informanter (Öberg, 2011:64f). Öbergs (2011)

vision om bemötande av intervjupersoner går att koppla till svenska forskningsetiska principer,

som ofta brukar hänvisas till Vetenskapsrådens fyra huvudkrav. De fyra kraven är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentalitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2002; Öberg, 2011:65f; Larsson, 2005:119f). Öberg (2011) skriver att

informationskravet innebär att vi ska i god tid skicka ut informationsbrev till informanter där

det framgår vad studien kommer att handla om, vilka ämnen intervjufrågor kommer att beröra

samt vilka tänkbara fördelar och risker finns med att delta i studien, vilket vi har skickat ut till

våra informanter via mejl när de har tackat ja till medverkan i vår studie (Se Bilaga 1) (Jfr.

Öberg, 2011:65). Även Larsson (2005) diskuterar bemötandet ur Vetenskapsrådets huvudkrav.

Han beskriver att samtyckeskravet innebär att informanten ska ge sitt godkännande till oss för

deltagande i studien. Larsson fortsätter med att vi ska underrätta informanter om att deltagandet

i studien är frivilligt och att informanten kan avbryta intervjun när som helst utan att behöva

motivera några skäl. Larsson (2005) skriver att konfidentialitet syftar till att den informationen

som redovisas i den färdiga rapporten inte röjer informanters identitet (Larsson, 2005:119).

23

Öberg (2011) förklarar konfidentialitet att vi ska garantera informanter att uppgifter som namn,

datum, arbetsplatser, med mera, förblir anonyma (Öberg, 2011:65f). De innebärande

principerna av konfidentaliteskravet uppfyllde vi genom att informera våra intervjupersoner om

anonymiteten i studien i informationsbrevet och genom att inte använda några namn på

skolkuratorer eller skolor i vårt resultat. Larsson (2005) och Öberg (2011) menar att huvudsyftet

med dessa principer är att informanter ska lida så lite men av deltagandet i studien som möjligt.

Eftersom vår studies syfte är att se hur det skolkurativa arbetet bedrivs av skolkuratorer

gentemot de aktuella lagar och riktlinjer, kan ämnet uppfattas som hotfullt och kritiserande av

de verksamma. Därför inför varje intervju redogjorde vi för syftet med studien och visade en

god empatisk lyssnarförmåga under intervjuerna, samt kommer att låta våra informanter ta del

av vår färdiga uppsats för att de ska kunna se hur deras data har använts. Vi formade våra

intervjufrågor på ett icke identitetskränkande sätt för att intervjutillfället bland annat inte skulle

uppfattas kritiserande. Informanter hade under våra intervjuer alltid möjlighet att vägra svara

på frågor de tyckte var olämpliga, vilket framgick i vårt informationsbrev. Under vår studie

funderade vi även kring maktförhållanden, då det, som Andersson och Swärd (2008) skriver,

uppstår en asymmetrisk relation mellan intervjuaren och den intervjuade, som innebär att

forskaren har makten över hur informanter ska framställas i studien (Andersson & Swärd,

2008:237f).

9.8 Förförståelse

Miller och Glassner (2011) skriver att hur forskaren väljer att tolka insamlad data kan påverkas

av många olika faktorer. Forskarens ålder, genus, social bakgrund är några av dem. Ännu en

faktor som de beskriver är forskarens tidigare antaganden, som kan påverka tolkningen (Miller

och Glassner, 2011:134). Därför tycker vi att det är viktigt att i vår metod beskriva vår

förförståelse för vår studie och redogöra för våra erfarenheter och antaganden.

Efter att en av denna studiens författare har genomförd verksamhetsförlagd utbildning på en

gymnasieskola med en skolkurator som handledare, skapades en egen uppfattning om yrket

som skolkurator hos denne. Vi har även på det sättet fått en egen uppfattning av

skolkuratorernas handlingsutrymme och även om hur olika det kan se ut mellan kuratorer. Just

genom denna erfarenhet och den systematiska utvärderingen av den verksamhetsbelagda

utbildningen, har en kunskapslucka om det skolkurativa arbetet upptäckts av oss. Vi har

upptäckt att det finns en brist på forskning och utvärdering av det sociala arbetet på skolorna

24

och även att integrering av det skolkurativa arbetet på skolorna är bristfällig. Vi har även fått

en uppfattning om att kuratorsrollen och kuratorernas arbetsuppgifter uppfattas olika på olika

skolor, både av själva kuratorerna och även övrig personal. Detta skapar en uppfattning hos oss

om att det är just skolan som organisation som påverkar kuratorernas handlingsutrymme och

handlingsfrihet till största del. Därför har det varit ytterst intressant för oss att undersöka hur

kuratorsyrket bör genomföras ute på skolor i enlighet med riktlinjer och policys, för att sedan

ställa det i förhållande till hur det ser ut i verkligheten.

9.9 Metoddiskussion

Under intervjuerna stötte vi på några moment som vi fick utvärdera och lära oss av inför nästa

intervju. Att genomföra intervjuer har varit en läroprocess hela tiden och det krävdes mer

erfarenhet och utvärdering av genomförande för att få till tekniken rätt. Inför intervjuerna hade

vi förberett en intervjuguide som stöd för att underlätta intervjuprocessen och för att tydliggöra

vad vi vill få kunskap och information om. Ryen (2004) skriver att om viktiga fenomen för

studien inte ingår i frågeformuläret, finns det en risk att dessa inte fångas upp under intervjun

(Ryen, 2004:44). Därför skrev vi upp frågeformuläret i fyra olika teman utifrån studiens

frågeställningar, för att inte missa något under intervjuerna. Teman kan vara bra för att styra in

samtalet till det rätta spåret, utan att ha allt för styrande och konkreta frågor (Jacobsen,

1993:133). Detta hjälpte oss mycket, dels för att vi själva fick tydlig syn på viktiga ämnen och

fenomen för vår studie och även för att kunna hålla strukturen under intervjuer.

Vid vår första intervju lade vi stor vikt på intervjuguiden och försökte följa frågeformuläret för

att säkerligen få svar på alla frågor. Precis som Jacobsen (1993) skriver, kan den typen av

upplägg ta mycket energi och intervjuaren förlorar förmågan att ordentligt lyssna på vad den

andre säger (Jacobsen, 1993:132). Här hade vi tur i att vara två, då vi kunde fånga upp varandra

och turas om att ställa frågor på ett naturligt sätt. Under resterande intervjuer har vi försökt se

bort från vårt frågeformulär och vara mer uppmärksamma på vad intervjupersoner säger för att

naturligt övergå till ämnen som är relevanta för vår studie genom följdfrågor (Jfr. Jacobsen,

1993:134). Vi lät intervjupersonerna att berätta om sina upplevelser på sitt sätt och upptäckte

hur olika teman flyter in i varandra och påverkar varandra. På det sättet blev vårt resultat även

tydligare för oss.

Vi har även upptäckt att vi, som forskare, påverkas mycket av egen förförståelse och även

tidigare forsknings innehåll. Ibland stämde inte informanternas upplevelser av det skolkurativa

25

arbetet med forskningen som vi har tagit del av. Det ledde till att vi kunde ställa några ledande

frågor, som Ryen (2004) och Jacobsen (1993) menar kan påverka informanten och

informationen som den ger (Ryen, 2004:49; Jacobsen, 1993:145). Jacobsen (1993) poängterar

att sanningen inte är något absolut och det resonerade vi kring efter vår första intervju. Vi

försökte vara mer uppmärksamma på hur vi ställer våra frågor för att inte påverka våra

informanter så gott det går. Ofta sammanfattade vi informantens svar på frågan, innan vi ställde

nästa. På det sättet gav vi informanten möjlighet att se ifall vi har tolkat dennes svar rätt och

sammankopplade olika teman mellan varandra, så att samtalet flöt på. Ryen (2004) skriver att

sammanfatta de viktigaste delarna av intervjun ger intervjupersonerna en möjlighet att precisera

och förklara sig, för att något missförstånd inte ska uppstå senare (Ryen, 2004:55).

Först efter själva transkriberingen förstod vi vikten av att skriva ut intervjuerna.

Transkriberingen tar väldigt lång tid och mycket energi, men den hjälpte oss att förstå vad för

material vi har fått, se tydligare våra brister vid intervjugenomförandet och även påbörja

tolkningsarbete redan under skrivandet (Jfr. Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:54). Eriksson-

Zetterquist & Ahrne (2011) menar på att om man påbörjar transkriberingen och första analysen

direkt efter första intervjun kan man enklare upptäcka och rikta in sig på saker som är särskilt

intressanta för studien (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:56). Vi transkriberade varje

intervju direkt efter att vi hade genomfört dem, men gjorde dessvärre ingen analys av

intervjuerna förens vi var klara med alla intervjuer. Nackdelen med detta är att det blev väldigt

mycket obearbetad information på samma gång, vilket ledde till att vi behövde extra tid till att

ta fram ett resultat och analys. Däremot efter att ha genomfört transkribering såg vi att vi är på

rätt spår och får den informationen som behövs för att få fram ett resultat i vår studie. Detta gav

oss en säkerhet och ännu större nyfikenhet inför nästa intervju.

10. Resultat och analys

I detta avsnitt redogör vi för resultat utifrån våra intervjuer som vi vidare analyserar utifrån vår

tidigare forskning och teorier. Vi börjar med att besvara vår första frågeställning om hur det

skokurativa arbetet konstrueras i förhållande till skollagen och policydokument. Resultatet och

analysen av vår första frågeställning delar vi upp i olika teman utifrån data vi fick fram. Vidare

besvarar vi vår andra frågeställning om vilka faktorer formar omfattningen av skolkuratorernas

handlingsutrymme. I det avsnitt delar upp resultaten och analysen som vi har fått fram i de olika

faktorerna. I vår analys väljer vi att inte ge kuratorerna några fiktiva namn eller urskilja de på

26

något annat sätt. Dels för att bevara anonymiteten samt för att resultaten och analysen ska vara

lätt att följa.

10.1 Konstruktionen av det praktiska arbetet

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och omfattning av tjänst

Vi inledde intervjuerna med att be skolkuratorerna beskriva hur deras arbetsdagar och

arbetsuppgifter ser ut. Skolkuratorer berättar att ingen dag är sig lik i deras yrke. Arbetet är

mycket flexibelt och varierande, och det blir sällan som planerat. Hur skolkuratorerna väljer att

fördela sin tid beror dels på omfattning av deras tjänst, rektorns uppdrag och rutiner som är

bestämda inom organisationen, som fasta möten och konferenser. Kuratorer uppger att deras

dagar består av elevsamtal, möten med lärare och skolledningen, samverkan med andra

myndigheter, samt planering och utförande av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Dock genomförs alla dessa arbetsuppgifter i olika mån av olika kuratorer, vilket innebär att våra

informanter lägger olika mycket tid på de olika arbetsuppgifterna. De varierande

arbetsuppgifter kan kopplas till det som Lipsky (2010) betonar, att handlingsutrymmet

tillkommer den positionen som socialarbetaren får genom att vara organisationsrepresentant

och yrkesutövare för de uppdrag som organisationen sätter (Lipsky, 2010:13f). Svensson (2008)

menar i sin tur att handlingsutrymmet ger socialarbetaren stor möjlighet att välja mellan hur

denne ska agera utifrån utrymmet som organisationens uppdrag skapar.

Alla kuratorer uppgav att de styrs främst av skollagen, men det hälsofrämjande och

förebyggande arbetet jobbar man olika mycket med på olika skolor. Tre av kuratorerna upplever

att de arbetar mest åtgärdande, med individuella elevsamtal. Dessa informanter upplever att det

individuella arbetet är mycket viktigt för att nå ut till eleven och att det är svårt att komma ifrån

den typen av arbetet, då de individuella svårigheterna bland elever dyker ständigt upp. Även

forskningen påvisar att det skolkurativa arbetet är ofta akutstyrt och åtgärdande (Karlsson,

2013). I enlighet med Karlsson (2013) beror det främst på att den psykiska ohälsan bland

ungdomar har ökat och många skolor väljer att arbeta åtgärdande mot eleven, istället för att

arbeta förändrande mot organisationen. Utöver den ökande psykiska ohälsan, påvisar

Novusundersökningen (2016) att de åtgärdande skolkurativa insatser på individnivå har ökat

ytterligt efter flyktingströmmen i Sverige, vilket resulterar i att kuratorerna inte hinner träffa

alla elever (Novus, 2016:14f). Detta är ett tydligt exempel på hur en organisation anpassar sitt

arbetssätt efter omgivningens krav och behov, som den nyinstitutionella teorin redogör för.

Organisationernas formella struktur och ansikte utåt formas utifrån omgivningens förväntningar

27

på hur arbetet bör se ut. Det skapar en social verklighet som sätter upp regler för det “rätta”

handlandet inom organisationerna, eftersom organisationerna anpassar sig efter omgivningens

krav (Johansson, 2006:19).

Våra informanter berättar att efter att skolorna tog emot så många nyanlända elever med helt

annorlunda problematik, var det svårt att räcka till. Där fick skolkuratorerna kämpa för utökade

tjänster och nya kuratorsanställningar för att kunna klara av sitt arbete. En kurator säger:

Och jag tycker det är jättebra nu också! Arbetsbelastningen var helt kass innan vi

bytte! Och det är bara en månad sen. Då var det, det var helt ohållbart att reda ut 200

nyanlända flyktingar på 50%. Fullkomligt galet var det!

Citatet visar att omfattningen av tjänst påverkar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet,

vilken även konstateras av andra kuratorer. Kuratorerna menar att en tjänst som låter kuratorn

arbeta på skolan bara någon dag i veckan kan inte täcka upp den typen av arbete alls. Det

poängteras även i Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer att anställningens

omfattning är en av faktorerna som påverkar det skolkurativa arbetet och skapar förutsättningar

för hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser (Akademikerförbundet SSR,

2015:5f). Skollagens utformning anses vara bristfällig, genom att uttrycka att skolan ska ha

tillgång till en kurator, utan att precisera vad “tillgång till” innebär (Karlsson, 2013). Detta lyfts

även av ett par kuratorer under våra intervjuer som upplever att lagen är oprecist formulerad,

och att det kan utnyttjas av skolledningen, där tillgången till elevhälsan inte utvärderas utan

bara finns på papper. Däremot berättar en av kuratorerna att även på sin lilla omfattning av

tjänst, arbetar hen främst förebyggande på uppdrag av skolans rektor. Förebyggande arbete i

detta fall är främst kopplat till arbete på organisationsnivå, där kuratorn syns utåt bland

eleverna, och i samarbete med sina arbetskollegor förbättra skolmiljön. Att arbeta förebyggande

trots en liten omfattning av tjänst, kan kopplas till Skolverkets svar på kritik kring bristande

lagformulering, där de konstaterar att tillgången till elevhälsan inte är ett problem för skolorna

längre, utan skolorna behöver istället förändra sitt arbetssätt för att utveckla det hälsofrämjande

och förebyggande arbete (Karlsson, 2013).

En av kuratorerna berättar också att hen på en heltidstjänst lägger mest tid på arbete på

organisationsnivå, men även på individnivå. Kuratorn förklarar att just omfattningen av tjänsten

skapar en möjlighet till att hinna arbeta på båda nivåerna. En annan kurator med heltidstjänst

28

berättar att hen arbetar främst på organisationsnivå med det hälsofrämjande och förebyggande

arbetet. Skolkuratorn menar då att när störst fokus läggs på det förebyggande och

hälsofrämjande arbetet, där förändringar sker på organisationsnivå, kommer färre akuta och

tuffa enskilda elevärenden att uppstå. Kuratorn förklarar:

Åtgärdande arbete på individnivå kräver mycket mera arbete och ansträngning från

allas sida och är mycket mindre effektivt, än att arbeta förebyggande till exempel, för

det kräver mycket mindre arbete och har mycket större effekt. Och då behöver man

ha en rektor som kan leda alla medarbetare och samordna alla medarbetare i det här.

Resultatet påvisar tydligt att organisationens krav och förväntningar påverkar skolkuratorernas

arbetssätt. Skolkuratorerna arbetar utifrån olika typer av isomorfismer, där de antingen påverkas

av tvångsmässiga beslut och lagar inom organisationen eller de normativa förväntningarna på

arbetssättet utan specificering på arbetsuppgifter från organisationen (Jfr. Johansson, 2015:53).

Vad är hälsofrämjande och förebyggande arbete?

Kuratorerna betonar även skillnaden mellan det förbyggande arbetet och hälsofrämjande

arbetet. Flera kuratorer upplever att arbetet på individnivå också är en typ av förebyggande

arbete. En av kuratorerna förklarar:

Förebyggande arbete kan vara på organisatorisk plan, men även väldigt mycket på

individuell plan. [...] för det handlar om att motverka hinder för lärandet, att man har

tillgång till sin egen förmåga, att man stärks i sin egen självkänsla. Men just främjande

delen, tänker jag, den blir inte tillgodosedd om man inte har skolkuratorer som finns

på skolan.

Kuratorer förklarar att det förebyggande arbetet till stor del består av olika möten där

elevhälsan, lärare, mentorer och även rektorn medverkar i många fall. Tillsammans går de

genom kartläggningar för elevärenden, planerar förebyggande åtgärder, som föreläsningar, och

gemensamt funderar över hur de kan utveckla sin organisation i helhet för elevers bästa. Deras

beskrivningar överensstämmer nästan helt med Socialstyrelsens definition av förebyggande

arbete. Socialstyrelsen (2014) skriver att det förebyggande arbetet till stor del består av

kartläggning, att fånga upp elever som befinner sig i riskzonen, informera om olika risker som

alkohol, droger, med mera, och arbeta för utveckling på organisationen (Socialstyrelsen,

2014:101f).

29

Det hälsofrämjande arbetet, upplevs däremot problematiskt att mäta på en stor skola, då det är

svårt att fånga upp all typ av problematik på en stor skola. De flesta kuratorer refererar det

hälsofrämjande arbetet till olika typer av föreläsningar kring hälsa, att försöka se elevers

starkaste sidor och arbeta med dess utveckling, att i samtal med eleven stärka dennes självkänsla

med hjälp av MI-samtal och också anpassa skolprogrammet för elever vid behov. Kuratorernas

beskrivning av det hälsofrämjande arbetet kan relateras till Socialstyrelsens definition.

Socialstyrelsen skriver att hälsofrämjande insatser ska stärka eller bibehålla elevers fysiska,

psykiska och sociala välbefinnande, och att insatser syftar till att stärka elevens självkänsla och

tilltro till sin egen förmåga (Socialstyrelsen, 2014:100f).

Rektorns ansvar

Skolchefen beskrivs av samtliga kuratorer som den ytterst ansvariga för kuratorns arbete på

skolan. Kuratorerna berättar att rektorn styr det skolkurativa arbetet på olika sätt och behöver

stödja skolkuratorns idéer för att arbetet ska gå framåt. Rektorns viktiga roll lyfts även fram i

policydokumentet för skolkuratorer där Akademikerförbundet poängterar att elevhälsan ska

arbeta på uppdrag av rektor, som i sin tur är skyldig att formulera en uppdragsbeskrivning för

skolkuratorn och löpande utvärdera det skolkurativa arbetet på skolan (Akademikerförbundet,

2015:3f). Flera av våra intervjupersoner säger att det är brist på arbetsbeskrivningar från

rektorer. Bara en kurator berättar under intervjutillfället att hen har tydlig arbetsbeskrivning och

uppdragsbeskrivningar som har formulerats av rektorn. Andra berättar att deras uppdrag är givet

till dem muntligt av rektorn, och i vissa lägen fanns inga uppdragsbeskrivningar av rektorn alls.

Kuratorn som hade given uppdragsbeskrivning av rektorn, talar om att hen formulerade dessa

uppdrag tillsammans med rektorn. Kuratorn tycker att uppdragsbeskrivningen som

formulerades tillsammans med rektorn var jättebra, och fortsatte vidare med att vad kurator har

för arbetsuppgifter på skolan beror på vad rektorn ger för uppdrag. En kurator berättar:

Varje rektor ska se till att ge en sådan beskrivning [...] jag har en som har i samarbete

med mig tagit fram en beskrivning som jag tycker är jätte bra [...] vad en kurator gör

är mer eller mindre avgörande beroende på vad rektor ger för uppdrag, för det är

rektorn som är ledaren över elevhälsan och där med också kuratorerna.

Det upplägget som vi kan utläsa i citatet, hade inte andra kuratorer. Kurator som inte hade någon

uppdragsbeskrivning förklarar att rektorn inte har formulerat några direkta uppdrag då både

30

rektorn och kuratorn har föreställningar om vad en kurator ska göra. Denne kuratorn tycker att

det är viktigt att rektorn har kunskap om vad en kurator ska arbeta med. Kuratorn tillägger också

att kuratorerna inom kuratorsföreningen själva skapat en policy med vägledningar om vad de

tycker kuratorerna bör arbeta med, då brist på en uppdragsbeskrivning bland kuratorer är ett

vanligt fenomen. De flesta kuratorer som vi har intervjuat känner inte till och använder sig inte

av Akademikerförbundets policydokument, men en av kuratorerna menar på att i princip alla

policydokument är lika varandra.

Trots bristen på en uppdragsbeskrivning, upplever kuratorerna att det är bra att de får arbeta

självständigt och att arbetet inte bör vara allt för upp styrt eller fyrkantigt för att en utveckling

av professionen ska kunna ske. Detta påpekas även av Lipsky (2010) som menar att en

preciserad manual eller instruktioner på hur arbetet ska bedrivas och hur beslut ska fattas skulle

inte fungera, då behov av interventioner är varierande för olika individer (Lipsky,

2010:15). Samtidigt poängterade en av kuratorerna att struktur och fokus är mycket viktigt att

ha för att professionen inte ska bli allt för spretig och för att det inte ska bli allt för många sätt

att arbeta på, vilket har även problematiserats av Bo Rothstein (2002), som menar på att för

stort handlingsutrymme förhindrar implementering av de aktuella riktlinjer och lagar

(Rothstein, 2002:32f).

Kuratorernas uppfattning om formella dokument överensstämmer med Isaksson (2016) som

lyfter fram att de formella dokument som finns kring skolkuratorsyrket är mycket otydliga och

oklara (Isaksson, 2016:48). Forskningen visar att de vagt formulerade riktlinjer och

arbetsuppgifter skapar en upplevelse av ett stort formellt handlingsutrymme, men även kan

upplevas som en begränsande faktor av många kuratorer. Vid brist på en arbetsbeskrivning,

uppstår ifrågasättande av skolkuratorns legitimitet och kompetens. Skolkuratorer upplever ofta

att de behöver förhandla och argumentera för sina prioriteringar, vilket gör att kuratorer är

beroende av en arbetsbeskrivning och stöd från sin rektor (Isaksson, 2014:52). Alla våra

informanter säger att rektor har ytterst ansvar för det skolkurativa arbetet och har även sista

ordet vid beslutstagande, men att olika rektorer lägger olika mycket tid och fokus på

elevhälsoarbetet. Det överensstämmer väl med Lieberman (2004). Han konfirmerar att det är

rektorns yttersta ansvar att formulera vilka förväntningar man har på skolkuratorn inom

organisationen, för att det inte ska uppstå en förvirring kring skolkuratorns funktion och för att

dennes kompetens ska kunna utnyttjas till fullo (Lieberman, 2004:552ff).

31

Kuratorerna som fick sina uppdrag av rektorn muntligt eller i dialog tycker att det fungerar bra.

De berättar att de får vissa direktiv av diverse rektorer, men att de för övrigt arbetar mycket

självständigt och kan lägga upp sitt arbete som de önskar. Den ena kuratorn upplever att

samarbetet med rektorn är mycket nära trots den mycket självständiga delen av arbetet. En

annan kurator säger istället att arbetet är till största del självständigt och att samarbetet med

rektorn sker bara vid behov.

Samarbete med andra yrkesgrupper

En viktig faktor som omnämns mycket i tidigare forskning kring skolkuratorsyrket är

samarbetet med lärare (Jfr. D-Wester, 2005; Eskelinen, 2002; Isaksson, 2014). Samarbete blir

ett viktigt ämne även under intervjuerna, då samtliga kuratorer förklarar att deras arbete blir

svårt att genomföra utan ett samarbete med skolans personal och även andra myndigheter som

elever behöver komma i kontakt med. Den nyinstitutionella teorin redogör för olika

“organisatoriska fält”, där de olika fälten strävar efter gemensamma mål (Johansson, 2015:53).

För att applicera detta på vår studie, kan vi utgå ifrån att det finns olika organisatoriska fält

inom en skola, som skolledningen, lärargruppen och elevhälsan. Dessa fält ska samverka och

sträva efter en likriktning, för att nå organisationens mål och få ökad legitimitet (Jfr.Johansson,

2006:19 & Johansson, 2015:53).

Samarbete mellan lärargruppen och skolkuratorn omnämns inte särskilt mycket i de formella

riktlinjerna och policydokumenten där fokus istället läggs på elevernas behov i första hand

(Isaksson, 2016:55, Jfr. Akademikerförbundet SSR, 2015). Samarbete med lärare och mentorer

beskrivs av kuratorerna under intervjuer som en av de främsta faktorerna för att få insatserna

att fungera och kunna fånga upp elevens bekymmer. Att skolkuratorn och andra aktörer på

skolan också samarbetar med varandra är ett kännetecken på att skolan är en

människobehandlande organisation. Då skolan är en människobehandlande organisation, måste

en tät interaktion mellan organisationens personal och även elever ske för att arbetet ska kunna

genomföras (Jfr. Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:28).

Många kuratorer upplever att samarbetet med lärare funkar ganska bra, men skulle kunna bli

bättre. I många fall beror mycket på hur läraren är som individ, då kuratorerna upplever att det

är enklare att samarbeta med vissa lärare än andra. Flera kuratorer upplever att vissa lärare har

all fokus på sitt ämne och undervisningen, och inte tänker på de psykosociala faktorerna.

Undersökningar har visat att ofta använder skolan just lärarpersonalen som mellanlänken för

32

implementering av hälsofrämjande och förebyggande insatser, men att lärarpersonalen har

bristande förståelse och kompetens för den typen av arbetet (Nordin, 2016). Forskningen

påvisar även att lärarpersonalen har egna förväntningar på skolkuratorn som ofta kan upplevas

orimliga och ogenomförbara för kuratorer (Backlund, 2007:31). Båda yrkesgrupper har olika

uppfattningar om elevers behov, lämpliga insatser och förväntade resultat (Isaksson, 2014:58).

En kurator beskriver att hen upplever att förväntningarna från organisationen och lärare ibland

kan upplevas höga. Kuratorn beskriver att förväntningar är att kuratorn ska vara expert på allt

som har med socialt arbete att göra och att vid olika dilemman ska kuratorn alltid komma med

bra förslag på lösning. Kuratorn menar vidare på att en kurator vet mycket, men vet inte allt,

och föredrar därav att skolpersonal ska prata och samarbeta tillsammans kring olika situationer.

En av kuratorerna berättar att traditionellt sätt har läraren kommit med en elev som hen upplever

bekymmer med och överlämnar eleven till elevhälsan, i syfte till att elevhälsan ska “fixa”

eleven, så eleven kan fungera i skolmiljön igen. Många av våra informanter berättar att det

händer att de får vara med om sådant upplägg av överlämnande av elever, men att olika typer

av mentorskonferenser och lotskonferenser hjälper dem att samarbeta bättre med lärare och

fånga upp elever tillsammans under sådana möten. En av kuratorerna poängterar att samsyn

kring varandras uppgifter och handlingsplaner ökar samarbetet och minskar arbetsbelastningen,

då alla har en gemensam handlingsberedskap.

Jag tänker så här att, nu när vi pratar mer och vi liksom samarbetar mycket, då tycker

jag man har rimliga förväntningar, just för att man själv får vara med i den dialogen

och vara med om att forma förändringarna. Däremot om man inte pratar med varandra,

det är då jag ser [...] risker för att ha orealistiska förväntningar på sig, dvs, inom citat

tecken, “fixa den här eleven och sen lämna tillbaks den när den är fixad”. Det är

orimligt höga förväntningar som inte går för någon att uppnå, just för att man inte äger

problemet eller svårigheterna och lösningarna på egen hand.

Förutom vikten av dialog och samarbete, menar en av kuratorer på att lärare har en rädsla och

okunskap kring psykisk ohälsa, vilket medför att de gärna vill lämna över ansvaret på någon de

anser ska ha kunskap kring detta. En av kuratorerna lägger stor vikt på hur viktigt det är att

elevhälsan får handleda personalen och arbeta förebyggande genom att låta hela skolan få mer

kunskaper kring olika problemområden som man kan möta i sitt arbete.

33

Flera andra kuratorer berättar att de måste våga prioritera saker och ting, fundera över sin egen

roll och sätta gränser gentemot andra utifrån sin kompetens och möjligheter. Studier visar att

skolkuratorer ofta får förhandla och argumentera för sina prioriteringar, när de inte har en

arbetsbeskrivning att luta sig mot (Isaksson, 2014:52). En av kuratorerna påpekar att här är det

åter igen mycket viktigt med hur rektor leder verksamheten och vilket sätt rektor uppmanar sina

medarbetare att jobba på, då elevhälsan får ett fullständigt omöjligt uppdrag om de inte får

rektorns stöd i sitt arbete.

8.3 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet

Vagt reglerat yrke och rektorns ansvar

Generellt tycker alla kuratorer som vi intervjuade att de har ett brett handlingsutrymme utifrån

de riktlinjerna som de arbetar ifrån. Svensson (2008) menar att det är lagar och riktlinjer på den

aktuella organisationen som skapar utrymme att handla. Organisationen bestämmer på så sätt

bredden av handlingsutrymmet som socialarbetaren har i förhållande till dessa riktlinjer

(Svensson, 2008:16, 20f). Isaksson (2014) beskriver också att skolkuratorns handlingsutrymme

styrs formellt av lagar och riktlinjer och påverkas informellt av tolkningar och förväntningar

från organisationen på vad en kurator ska, bör och får göra (Isaksson, 2014:49ff).

De kuratorer som vi intervjuade tycker att riktlinjerna kring skolkuratorns yrke är vagt

reglerade, vilket leder enligt dem till att deras arbete blir mycket fritt och självständigt.

Kuratorerna beskriver att de till stor del planerar sina dagar själva utöver de obligatoriska möten

de har tillsammans med elevhälsan och annan skolpersonal. Med utgångspunkt från Svenssons

(2008) definition av handlingsutrymme, att det inte är regler eller avsaknaden av regler som är

handlingsutrymme, utan möjligheten att agera mellan reglerna, vilket i sig innebär en stor

handlingsfrihet, kan vi konstatera att skolkuratorer har ett stort handlingsutrymme i förhållande

till sin yrkesroll (Jfr. Svensson, 2008:24f).

Det fria och självständiga arbetet problematiseras av Bo Rothstein (2002) som menar att stort

handlingsutrymme inom offentlig sektor förhindrar implementering av lagar och riktlinjer

(2002:32f). Andra forskare menar istället att utveckling av lagar och riktlinjer inom en

organisation hotar socialarbetarens professionalitet, alltså handlingsfriheten, då utrymmet att

handla begränsas till organisationens givna utrymme (Jfr. Svensson, 2008:27). Det är viktigt

för vår analys att poängtera att handlingsutrymmet aldrig kan försvinna, utan kan bara

34

förändras, öka och minska beroende på olika faktorer som organisationen, kunskap och

värderingar (Jfr. Svensson, 2008:27).

Precis som kuratorer, förklarar även Backlund (2007) att skolkuratorns arbete är mycket fritt

och självständigt då deras arbete är lågt reglerat (Backlund, 2007:196). I likhet med Backlund

(2007) förklarar Isaksson (2016) att det lågt reglerande arbetet skapar stort formellt

handlingsutrymme för skolkuratorer. Isaksson förklarar vidare att lågt reglerat arbete kan

däremot begränsa kuratorernas informella handlingsutrymme, då det skapas en otydlighet kring

vilka arbetsuppgifter och vilka förväntningar organisationen kan lägga på en skolkurator, vilket

skapar ett ifrågasättande av kuratorns legitimitet och egentliga roll på skolan (Isaksson,

2016:48). En av kuratorerna förklarar:

Det finns formella beskrivningar på vad man har för handlingsutrymme, sen finns det

informella möjligheter till handlingsutrymme och hur den här formella beskrivningen

tolkas informellt, det hänger helt enkelt på rektors tolkning av vad elevhälsa går ut på.

Som understöd till kuratorns förklaring, kan vi utläsa om vikten av rektorns ansvar för det

skolkurativa arbetet både i policydokumentet för skolkuratorer, men även i flertalet studier och

forskningen (Akademikerförbundet SSR, 2015:2, Isaksson, 2016:48, Lieberman, 2004:552f).

Informanterna berättar att rektorn, som är huvudman på skolan, är den personen som har en stor

påverkan på omfattningen av kuratorernas handlingsutrymme som tillkommer deras yrkesroll.

Vidare menar samma kurator att det finns få begränsningar i handlingsutrymmet, men att det är

viktigt att veta sin roll. Vissa av kuratorerna upplever att rektorn har en stor del i deras arbete,

medan andra tycker att rektorn befinner sig mer vid sidan av och kopplas in vid behov. Många

kuratorer är ense om att förtroendet är jätteviktigt i relation mellan rektorn och kuratorn då detta

förtroende stärker kuratorn i sin roll och på så sätt blir det informella handlingsutrymmet

mycket större. Kuratorerna upplever att det är viktigt att rektorn och även annan skolpersonal

har förtroende för deras arbete och att det är viktigt att planera och genomföra interventioner

med respekt mot rektorn och övrig skolledning. Isaksson (2016) menar att skolkuratorer är

beroende av rektorns stöd och givna uppdrag, att rektors synsätt och agerande är centrala för

skolkuratorns legitimitet och handlingsutrymme.

35

Omfattning av tjänst

Få kuratorer upplever att rektorn begränsar deras handlingsutrymme med givna uppdrag eller

förväntningar, då arbetet upplevs av de flesta mycket fritt och självständigt. Det som de däremot

upplever påverkar deras handlingsutrymme är bland annat arbetstiden. Kuratorer som inte har

heltidstjänster upplever att de har stort handlingsutrymme utifrån riktlinjer, men att tiden

begränsar det. Kuratorerna upplever att mindre arbetstid bidrar till minskade uppdrag på

organisationen och att tiden ofta inte räcker till för att genomföra sina givna uppdrag fullt ut.

En kurator berättar:

Det är väldigt stor skillnad och vara kurator och jobba på heltid och kanske ha fem

olika skolor som ligger på olika ställen, och det är tyvärr en vanlig typ av anställning

och man undrar hur de orkar. [...] Alltså jag tycker heltidstjänster ger helt andra

möjligheter att jobba på de nivåerna som vi ska jobba, så det är mycket viktigt, att ha

så mycket tid som möjligt [...]. För halvtid kräver väldigt mycket och man måste ju

känna att man har tillhörigheten på en skola och då måste man tillbringa sin mesta tid

på enheten, för då har man möjlighet att påverka.

Med hjälp av citaten får vi bättre förståelse om att omfattningen av tjänsten och därmed

arbetstiden påverkar kuratorernas utrymme att handla. De kuratorer som inte har heltidstjänst

är ense om att mer tid skulle bidra till större uppdrag och att de skulle kunna utföra sina

arbetsuppgifter till fullo. I relation till den ökade tiden, anser de att även deras

handlingsutrymme skulle öka. I Skollagen framgår att det ska finnas tillgång till bland annat

skolkurator på en skola (Skollagen, 2010:800), men det framgår inte i vilken omfattning en

skolkurator ska vara tillgänglig. Detta beskriver en av kuratorerna som ett problem, då denna

lagformulering kan utnyttjas av skolchefer. Akademikerförbundet SSR (2015) förklarar också

anställningens omfattning som en av faktorerna som påverkar skolkurators förutsättningar och

insatser på skolan. Förutsättningarna som kuratorn har på sin skola i form av bland annat

arbetstiden, påverkar i sin tur hur det skolkurativa arbetet kommer att bedrivas

(Akademikerförbundet SSR, 2015:5f).

Ekonomiska resurser

Ett annat fenomen som kuratorerna upplever begränsar deras handlingsutrymme är ekonomiska

resurser på skolan. Nästan alla kuratorer vi intervjuade nämnde att begränsade ekonomiska

resurser påverkar handlingsutrymmet och insatserna på skolan. De upplever att skolans resurser

påverkar bland annat skolkuratorernas omfattning av tjänsten, och därmed arbetets kvalitét, och

36

även möjligheter för dem att tillgodogöra sig specifika utbildningar som kan gynna dem i deras

arbete. Vissa kuratorer upplever att de har en möjlighet att utvecklas i sin profession genom

extra utbildningar i exempelvis psykologi eller samtalsmetodik, medan andra kuratorer

upplever att resurserna ofta är knappa och det inte alls är självklart att de ska få någon

kompetensutveckling. En kurator berättar:

Ja, alltså det är ju pengar som ställer till det också, så det får kanske inte kosta så där

jätte mycket, och så vill de ju inte att man är borta för mycket heller tror jag. Nej men,

alltså de är också intresserade, skolledningen är intresserade av att man utvecklar sin

kompetens [...] om man presenterar ett förslag så, och tänker så här, men det här har

jag nytta av just för detta, så kan de säkert gå med på det, eller godta det då.

Kuratorerna har alltså inte alltid möjlighet att arbeta och höja sin kompetens som de önskar och

som de anser kan förbättra deras arbete. En annan kurator berättar också att ekonomiska resurser

begränsar det skolkurativa arbetet. Kuratorn menar på att planering av insatser, som främjande

och förebyggande föreläsningar och aktiviteter är begränsad, då skolans ekonomi inte kan täcka

upp den typen av insatser. Många kuratorer upplever att just ekonomiska resurser på skolan har

betydelse för hur utrymmet till att införa insatser eller vidareutbilda sig blir, och till vilken

uträckning och kvalité de kan bedriva sitt arbete. Ekonomiska resurser på skolan är en faktor

som Akademikerförbundet SSR (2015) också menar påverkar skolkurators förutsättningar och

arbete. Akademikerförbundet SSR menar att olika förutsättningar skapar i sin tur varierande

arbetsuppgifter vid hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete, och påverkar dess

kvalité (Akademikerförbundet SSR, 2015:5f). Isaksson (2014) tar också upp den ekonomiska

påverkan på skolkuratorernas handlingsutrymme och menar på att de ekonomiska resurserna

har betydelse för hur kuratorer upplever sina möjligheter att utföra det skolkurativa arbetet

(Isaksson, 2014:55).

Kuratorernas egen person

En annan faktor som många kuratorer nämner under intervjutillfällen är kuratorns egen person,

som enligt dem är viktigt för hur handlingsutrymmet upplevs och fördelas. Med egen person

menar samtliga kuratorer vilja, engagemang, intresse, kunskap om yrket och bemötande. De

säger att kuratorer har olika synsätt och värderingar, och därför arbetar kuratorerna väldigt olika

med. Vidare säger de att det är kurators egen person som avgör hur mycket energi de lägger på

arbetet och hur stort de vill att deras handlingsfrihet ska vara. Jonnegård, Funck och Wolemsjö

37

(2008) beskriver handlingsfrihet som den individuella friheten att agera utifrån sin profession

och egen person (Jonnergård, Funck & Wolmesjö, 2008:9). Eftersom skolkuratorer besitter

resurser som bara deras profession kan erbjuda, får kuratorer handlingsfrihet utifrån sitt yrke

och det formella samt informella handlingsutrymmet. Handlingsfriheten som skolkuratorn har,

ligger alltså i hur denne hanterar det utrymmet som ges (Jfr. Svensson, 2008:17). Kuratorer som

vi intervjuar har mycket entusiasm för sitt arbete som skolkurator. En kurator svarar följande

på frågan om hur hen upplever att ens person spelar roll i yrkesutövningen:

Det påverkar mycket tror jag, hur man, för det är så här, för även om det finns en

tolkning från rektors håll hur kurator ska arbeta och vad uppdraget är, och det finns

en beskrivning någonstans ifrån, så sätter ju alla sin prägel, och ska sätta sin prägel på

sitt arbete, det betyder att man ska aldrig eftersträva att vara exakt likadan som någon

annan, utan man måste bottna i sig själv, jag måste vara äkta i min yrkesroll.

Citaten syftar på att kuratorerna själva sätter sina gränser och väljer själva hur de utifrån det

givna uppdraget väljer att använda sig av sin handlingsfrihet. Det är precis vad Svensson (2008)

också menar, när hon skriver att socialarbetarens egna professionella tolkningar, värderingar,

vanemässiga handlingar och handlingsstilar påverkar det givna handlingsutrymmet (Jfr.

Svensson, 2008:16ff).

Nära kopplat till kurators egen person tycker många kuratorer att utbildning spelar stor roll i

hur handlingsutrymmet upplevs och hanteras. Kuratorerna menar att förutom den

grundutbildningen de har, kan andra mindre utbildningar och kurser kopplade till yrket vara till

nytta. De menar att sådana utbildningar höjer deras kompetens och på så sätt utvidgar deras

handlingsutrymme. Även Isaksson (2014) menar att utbildning påverkar hur stort

handlingsutrymme skolkurator upplever sig ha, då ju mer kunskap skolkuratorn besitter, desto

säkrare blir kuratorn i sin yrkesroll och professionsutövandet (Isaksson, 2014:56).

11. Slutdiskussion

Syftet med denna studie har varit att få förståelse för hur det skolkurativa arbetet konstrueras i

praktiken utifrån skolkuratorns handlingsutrymme, i förhållande till aktuella riktlinjer och

lagar. För att uppfylla syftet och besvara våra frågeställningar, har vi genomfört semi-

strukturerade intervjuer med sex skolkuratorer på olika gymnasieskolor. I detta avsnitt

diskuterar vi vårt resultat och analys och tar fram våra viktigaste slutsatser. Avsnittet är uppdelat

efter våra två frågeställningar.

38

11.1 Konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande till

riktlinjerna

En av slutsatserna som vi har kommit fram till utifrån vårt resultat och analys är att vid

konturering av det praktiska arbetet utifrån lagen, alltså det hälsofrämjande och förebyggande

arbetet, har omfattningen av skolkuratorns tjänst stort betydelse. Tjänstens omfattning avgör

alltså möjligheten för skolkuratorer att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Vår slutsats

är att kuratorer som inte har heltidstjänster arbetar i begränsad omfattning med hälsofrämjande

och förbyggande arbete på organisationsnivå, och vissa arbetar inte med det alls, utan arbetar

enbart åtgärdande. Det är viktigt att poängtera att resultatet har visat att kuratorerna anser att

det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte alltid behöver innebära ett arbete på

organisationsnivå, utan även kan genomföras på individnivå. Detta kan problematiseras, då

riktlinjer och lagen inte tydliggör i vilken omfattning det hälsofrämjande och förebyggande

arbetet ska implementeras och hur den ska genomföras på olika nivåer. Även det åtgärdande

arbetet som inte finns med i skollagen anses vara mycket viktigt enligt kuratorerna, där de

individuella insatserna blir mycket betydelsefulla för eleverna. Med en stigande psykisk ohälsa

bland ungdomar och en ökning av nyanlända, menar kuratorerna att behov och vikten av de

individuella samtalen ökar.

Vårt resultat visar att flesta kuratorer som har heltidstjänster arbetar mycket hälsofrämjande och

förebyggande, både på organisations- och individnivå. Däremot finns det även kuratorer med

heltidstjänst som istället arbetar mycket åtgärdande, samtidigt som resultatet har visat att

kuratorer även med begränsad tjänst kan i första hand utifrån rektorns uppdrag arbeta

hälsofrämjande och förebyggande.

Utifrån detta drar vi en viktig slutsats om att när skolkuratorer får i uppdrag av rektor att arbeta

hälsofrämjande och förebyggande, så utför de uppdraget oavsett tjänstens omfattning. Det vill

säga att en skolkurator som arbetar trettio procent på en skola, kan spendera de trettio procenten

till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande som lagen säger, om detta är rektorns direktiv.

Den slutsatsen visar tydligt på att rektorns uppdrag är avgörande för hur skolkuratorer väljer att

arbeta. Resultatet har visat att skolrektorn styr, och har en stor roll i det skolkurativa arbetet.

Organisationens uppfattning och förväntningar på det skolkurativa arbetet påverkas av hur stor

vikt rektorn lägger på skolkuratorns roll och uppdrag på skolan.

39

Trots vikten av rektorns roll i det skolkurativa arbetet, har vårt resultat visat att vissa

skolkuratorer får bristande uppdragsbeskrivningar och vissa kuratorer får inga alls. Trots detta

var kuratorerna ense om att de är säkra i sin roll, de vet vad de ska göra och de känner trygghet

och stöd från rektorn. Vår slutsats utifrån vårt resultat är att en god relation och tillit mellan

skolkuratorn och rektorn är viktigt för att kuratorn ska kunna känna sig trygg i sitt

professionsutövande.

En annan slutsats som vår undersökning har visat är att skolkuratorns samarbete med andra

yrkesgrupper på organisationen har en mycket stor betydelse för hur kuratorn konstruerar sitt

arbete utifrån lagens direktiv. Resultatet har visat att lärargruppens förväntningar och tolkningar

av det skolkurativa arbetet är avgörande för hur skolkuratorn utför sitt uppdrag. Vårt resultat

visar att skolkuratorer generellt tycker att samarbetet fungerar väl, samtidigt som de tycker att

det kan förbättras. Samarbetet med andra yrkesgrupper inom organisationen är inte reglerat och

nämns inte i stor utsträckning i de olika riktlinjerna, trots att skolkuratorerna anser samarbetet

med lärargruppen som ett av de viktigaste uppdrag i deras yrke. Vi anser att just för att

samarbetet med lärargruppen är oreglerat ser samarbetet olika ut på olika skolor och mellan

olika individer. Samarbetet blir snarare en personlig preferens på organisationen, istället för att

vara riktlinje och norm inom organisationen.

Sammanfattande tankar kring konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande

till riktlinjer och lagen, är att riktlinjer och lagen är vagt formulerade, vilket leder till att

konstruktionen av arbetet skapas och påverkas främst av själva organisationen. Detta medför

att det skolkurativa arbetet kan se olika ut beroende på skolledningens, lärargruppens och även

skolkuratorns egna förväntningar på det skolkurativa arbetet. De befintliga riktlinjer och lagar

hjälper till att legitimera tillgången till en skolkurator på skolan och formulerar främst målen

med det skolkurativa arbetet. Hur tillgången till en kurator och hur de uppsatta målen ska

uppnås är upp till organisationen, skolrektorn och skolkuratorn själv. Trots den stora friheten

till att konstruera sitt arbete, kan skolkuratorerna omöjligen utföra sitt arbete utan rektorns

direktiv och stöd, samt ett samarbete med andra yrkesgrupper på organisationen.

11.2 Faktorer som påverkar skolkuratorernas handlingsutrymme

Vår andra frågeställning berörde skolkuratorernas handlingsutrymme och hur

handlingsutrymmet påverkas av olika faktorer. Vårt resultat visade att faktorer som vag

reglering av yrket, rektorns ansvar för det skolkurativa arbetet, kurator som egen person,

40

skolekonomiska resurser och arbetstiden, påverkar omfattningen av skolkuratorernas

handlingsutrymme.

Som tidigare nämnt, är en av våra slutsatser att skolkuratorsyrket är vagt reglerat, vilket i sin

tur bidrar till ett stort formellt handlingsutrymme (Isaksson, 2014:48). Skolkuratorerna

upplever sitt arbete som mycket självständigt och fritt, där de själva får planera sin tid och

utforma sina insatser. Många av kuratorerna får inga specifika uppdrag från rektorer, utan

formar sitt arbete utifrån egna kunskaper och synliga behov på skolan. De kuratorer som vi

intervjuade var ense om att de har stort handlingsutrymme i rollen som skolkurator. Vår

resonemang är att det finns risk att när en profession har vagt formulerade riktlinjer, skapas det

stora handlingsutrymmet inte utifrån professionens uppdrag, utan det skapas genom avsaknaden

av riktlinjer och uppdrag. Vi tänker att vagt formulerade riktlinjer skapar stort

handlingsutrymme för skolkuratorer, men lämnar utrymme för dem själva och andra

yrkesgrupper att tolka skolkuratorsyrket på många olika sätt. På det sättet begränsar det stora

formella handlingsutrymmet, det informella handlingsutrymmet, vilket även forskningen har

påpekat (Jfr. Isaksson, 2014:48f). Det innebär att det kan uppstå många olika tolkningar och

förväntningar på det skolkurativa arbetet, vilket medför att kuratorerna kan arbeta på väldigt

många olika sätt. Detta kan skapa en förvirring och legitimitetskris för yrket.

Ännu en av våra slutsatser är att skolkuratorns egen person har en stor betydelse för hur arbetet

kommer att utföras och hur handlingsutrymmet kommer att användas. Eftersom

skolkuratorsyrket är så självständigt och skolkuratorn är den enda representanten av det sociala

arbetet på skolan, är det av störst vikt att skolkuratorn engagerar sig i sitt yrke, tar för sig och

talar för de sociala områdena på en organisation som är dominerad av den pedagogiska

ansatsen. Då riktlinjerna och arbetsbeskrivningarna ofta saknas, är det ofta upp till kuratorn

själv hur denne väljer att fördela sitt handlingsutrymme, alltså sin tid och resurser. Det medför

ett stort ansvar på skolkuratorns egen person. Till jämförelse har exempelvis en

socialsekreterare på Socialtjänsten ofta väldigt tydliga riktlinjer att utgå ifrån vid

yrkesutövandet, vilket gör att dennes personliga värderingar och intressen sällan får komma

fram i yrket. Skolkuratorer har däremot berättat att deras personliga preferenser kan påverka

utformandet av yrket, vilket innebär att skolkuratorernas handlingsfrihet är också mycket stor.

Utifrån vårt resultat och analys har vi kommit fram till att skolkuratorer har en stor möjlighet

att agera utifrån sin profession, då det är just deras profession, i form av psykosociala insatser,

som skolorganisationen är beroende av. Eftersom skolkuratorn är den enda representanten av

41

det sociala arbetet på skolorna, borde deras profession ha en dominerande roll vid skolsociala

situationer, vilket kan till o med innebära att skolkuratorernas handlingsfrihet är större än deras

organisationsbaserade handlingsutrymme. Då skolkuratorsyrket tillför en stor handlingsfrihet

till kuratorerna vid professionsutövande, tycker vi det är viktigt att yrket som skolkurator och

de skolkurativa arbetsuppgifterna ska tydliggöras i riktlinjerna och i arbetsbeskrivningen. För

att kunna agera utifrån sin profession, måste kuratorn förstå vad professionen går ut på.

Andra faktorer som enligt vår slutsats påverkar omfattningen av skolkuratorernas

handlingsutrymme är skolekonomiska resurserna på organisationen och kuratorns omfattning

av tjänst. De skolekonomiska resurserna kan begränsa kuratorernas insatser och interventioner,

samt möjlighet till en kompetensutveckling. Skolans ekonomiska resurser påverkar även

tillgången till en skolkurator. Eftersom omfattningen av tjänsten för skolkurator inte regleras i

lagen eller i andra riktlinjer, kan skolan anpassa tillgången till en kurator efter organisationens

behov och resurser. Omfattning av kuratorns tjänst påverkar i sin tur omfattningen av

handlingsutrymmet i relation till den tiden kuratorn får för att utföra sitt arbete.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att skolkuratorernas handlingsutrymme förändras

beroende på de olika faktorerna, eftersom handlingsutrymmet är relativt. Handlingsutrymmet

upplevs vara stort i relation till lagen och riktlinjer, och bidrar till att kuratorerna fördelar sin

tid och resurser självständigt och fritt. Däremot är det fortfarande organisationen som

bestämmer hur mycket tid och resurser skolkuratorn får tillgång till. Även om riktlinjerna är

vagt formulerande, påverkas skolkuratorernas handlingsutrymme till en stor del av

organisationens förväntningar och tillgångar. Ännu en viktig slutsats är att skolkuratorer har

stor handlingsfrihet utifrån sin profession, som gör att de får agera och tolka situationer utifrån

sin profession. Slutligen kan vi konstatera att skolkuratorsyrket innebär stor frihet, under

ansvar.

12. Tips för vidare studier

Föreliggande studie diskuterar konstruktionen av det skolkurativa arbetet och skolkuratorernas

handlingsutrymme. Detta resonemang kan fördjupas, där en vidare studie kan titta närmre på

skolkuratorernas arbete. Vart går gränsen för vad som ingår i skolkuratorns ansvarsområde?

Eftersom skolkuratorsyrket är vagt formulerat, kan det vara intressant att undersöka vart går

gränserna för vad en skolkurator ska göra, vilka interventioner förväntas skolkurator kunna

42

utföra? En vidare studie skulle också kunna undersöka effektiviteten av det åtgärdande arbetet

och konsekvenser av detta.

43

Referenslista

Akademikerförbunder SSR, (2015). Policy för skolkuratorer. Kalmar: KST Infoservice.

Andersson, Gunvor. & Swärd, Hans. (2008). Etiska reflektioner. I Meeuwisse, Anna, Swärd,

Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina. (2008), (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

Andersson, G., Pösö, T., Väisänen, E. & Wallin, A. (2002) School social work in Finland and

other nordic countries: ”Cooperative professionalism in schools”. I Huxtable, M & Blyth, E.

School social work worldwide. Washington DC: NASW Press.

Atkinson, Paul & Coffey, Amanda, (2011). Analysing Documentary Realities. I Silverman,

David (ed.), (2011). Qualitative Research - Issues of Theory, Method and Practice (Third Ed.),

Los Angeles: Sage.

Backlund, Åsa, (2007). Elevvård i grundskolan – Resurser, organisering och praktik. Diss.,

Stockholm: Institutionen för socialt arbete.

Bengtsson, Anna. (2015). Modell för samverkan och utveckling. Elevhälsa – Systematiskt

kvalitetsarbete. 2015:2, s. 13-17.

Brassard, Maria, R. & Fiorvanti, Christina, M. (2015). School-based child abuse prevention

programs. Psychology in the Schools. Jan 2015, Vol. 52 Issue 1, p40-60. 21p. 2 Charts.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.

Bryman, Alan (2016). Social research methods. Oxford : Oxford University Press.

Daneback, Kristian & Månsson, Sven-Axel. (2008). Internetforskning. I I Meeuwisse, Anna,

Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina. (2008), (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

D-Wester, Yvonne (2005). Socionomen i skolan. 1. uppl. Stockholm: Gothia.

44

Eriksson, Petra & Valfridsson, Josefin. (2014). ”Man skulle kunna göra jobbet hur stort som

helst”. C-uppsats, Örebro: Universitet.

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. (2011), Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson,

Peter. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.

Eskelinen, Irja. (2000), Skolkuratorn: Kameleonten. Magisteruppsats, Lund Universitet,

Socialhögskolan.

Hilmarsson, Hilmar Thór. (2012). Samtalet med känslomässig intelligens. 4 uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Isaksson, Christine. (2014), Skolkuratorernas handlingsutrymme - gränser, legitimitet och

jurisdiktion. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1. s. 47-66. Umeåuniversitet.

Isaksson, Christine. (2016), Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer. Umeå:

Institution för social arbete.

Isaksson, Christine & Larsson, Anna. (2012), Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i

Sverige. Socionomens Forskningssupplement 32: s. 24-33.

Jacobsen, Jan, Krag. (1993). Intervju - konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, Katarina & Meeuwisse, Anna. (2008). Fallstudieforskning. I Meeuwisse, Anna,

Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina. (2008), (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, Anna & Öberg, Peter. (2008). Biografi- och livsberättelseforskning. I Meeuwisse,

Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina. (2008), (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, Roine. (2006). Nyinstitutionell organisationsteori – från sociologi i USA till socialt

arbete i Sverige. I Grape, Ove, Blom, Björn & Johansson, Roine (2006), (red.). Organisation

och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund:

Studentlitteratur.

45

Johansson, Staffan, Dellgran, Peter & Höjer, Staffan. (2015). Människobehandlande

organisationer – villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm:

Natur & Kultur.

Johansson, Staffan. (2015). Organisationsteoretiska perspektiv på människobehandlande

organisationer. I Johansson, Staffan, Dellgran, Peter & Höjer, Staffan. (2015), (red.).

Människobehandlande organisationer – villkor för ledning, styrning och professionellt

välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Jonnergård, Karin, Funck, Elin K., Wolmesjö, Maria (red.) (2008). När den professionella

autonomin blir ett problem. Göteborg: Intellecta Docusys.

Järkestig, Berggren, Ulrika (2010). Personligt ombud och förändringsprocesser på det

socialpsykiatriska fältet. Doktorsavhandling nr 7/2010. Växjö: Linnéuniversitetet.

Jonson, Hakan, (2010). Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning och socialt

arbete. Malmö: Liber AB.

Karlsson, (2013). Skolkuratorn. Socionomen. Hamtad: 2016-05-02, fran:

http://socionomen.nu/reportage/skolkuratorn

Laanemets, Leili. (2008). Professioner - och att vara professionell. I Svensson, Kerstin,

Johnsson, Eva & Laanemets, Leili.(red.), (2008). Handlingsutrymme – utmaningar i socialt

arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Larsson, Sam, (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I Larsson, Sam, Lilja, John &

Mannheimer, Katarina. (2005), (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund:

Studentlitteratur.

Levin, Claes. (2008). Att undersöka ”Det sociala” – Några ingångar. I Meeuwisse, Anna,

Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina. (2008), (red.).

Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur.

46

Lieberman, Aaron (2004) Confusion regarding School Counselor Functions: School Leadership

Impacts Role Clarity. Education, 124 (3): 552-557.

Lipsky, Michael. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public

services. New York: Russell Sage Foundation.

Miller, Jody & Glassner, Barry (2011). The ”Inside” and the ”Outside”: Finding Realities in

Interviews. I Silverman, David (ed.), (2011). Qualitative Research Issues of Theory, Method

and Practice (Third Ed.), Los Angeles: Sage.

Nationalencyklopedin, lag. http://www.ne.se. (hämtad 2016-03-13).

Nationalencyklopedin, policy. http://www.ne.se. (hämtad 2016-03-13).

Niemelä, Widing, Anna. (2015). Huvudmannens kvalitetsansvar. Elevhälsa – Systematiskt

kvalitetsarbete. 2015:2. s. 8-12.

Nilsson, Lisa, (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Diss., Örebro

Universitetet.

Nordin, Lindergaard, Lone. (2016). Implementing the health promoting school in Denmark: a

case study, Health Education, Vol. 116 Iss: 1, pp.86 – 103.

Novus, (2016). Kartläggning skolkuratorer. Stockholm: Novus Group International AB.

Persson, Karin. (2016). Kuratorer hinner inte träffa eleverna, Akademikern. 3februari. Hämtad:

2016-01-25, från http://akademikern.se/reportage/kuratorer-hinner-inte-traffa-eleverna .

Robson, Colin (2011). Real world research: a resource for users of social research methods in

applied settings. Chichester: Wiley.

Rothstein, Bo (2010). Vad bör staten göra? - Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik.

Falun: ScandBook.

47

Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö:

Liber ekonomi.

SFS 2003:460 - Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

SFS 2010:800 – Skollagen.

Socialstyrelsen, (2014). Vägledning för elevhälsan. Falun.

SOU 2000:19 - Från dubbla spår till Elevhälsa.

SOU 1997:116 - Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i

Sverige.

Sussman, Steve, Arriaza, Bridget & Grigsby, Timothy. (2014). Alcohol, Tobacco, and Other

Drug Misuse Prevention and Cessation Programming for Alternative High School Youth: A

Review. Journal of School Health, Vol. 84 Issue 11, p748-758. 11p. 5 Charts.

Svensson, Kerstin. (2008). Att vara socialarbetare. I Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva &

Laanemets, Leili.(red.), (2008). Handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete. Stockholm:

Natur & Kultur.

Svensson, Kerstin. (2008). Organisering i organisationer. I Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva &

Laanemets, Leili. (red.), (2008). Handlingsutrymme – utmaningar i socialt arbete. Stockholm:

Natur och Kultur.

Svensson, Peter, (2011). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter.

(2011),(red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne,

Göran & Svensson, Peter. (2011), (red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

48

Vetenskapsrådet, (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf.

World Health Organisation, (1998). Health-Promoting Schools - A healthy setting for living,

learning and working. Geneva, Switzerland.

Öberg, Peter. (2011). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter, (2011),(red.),

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

49

Bilaga 1

Informationsbrev till skolkuratorn

Vi som skriver uppsatsen heter Fatima Kazakova och Timur Kazakov och vi läser sjätte

terminen på Socionomprogrammet, vid Linnéuniversitetet, i Kalmar. Under våren skriver vi

vårt examensarbete och har valt att studera skolkuratorsyrket. Syftet med vår studie är att få

fördjupade kunskaper om hur det skolkurativa arbetet bedrivs i praktiken utifrån

skolkuratorernas handlingsutrymme. Vi vill gärna få kunskap om hur ditt arbete som

skolkurator konstrueras i förhållande till rådande lagar och riktlinjer utifrån ditt perspektiv.

Vi är väldigt tacksamma för att du vill medverka i vår studie, då dina kunskaper, upplevelser

och erfarenheter är mycket betydelsefulla för vår studie. Det är viktigt för oss att poängtera att

medverkan i studien är frivillig, vilket innebär att du när som helst kan välja att avbryta intervjun

och din medverkan utan att ange något specifikt skäl för det. Du kan även välja att avstå att

svara på frågorna som du inte kan eller vill svara på. Din medverkan i studien är anonym och

data som skulle kunna avslöja din identitet såsom kön, arbetsplats och så vidare, kommer att

anonymiseras.

Under intervjun använder vi oss av ljudinspelning, för att ha möjlighet att ge en fullständig

återgivelse av vad som sagts under intervjun. Det inspelade materialet kommer enbart att

användas av oss och vår handledare och kommer förstöras när uppsatsen är klar. Efter en

färdigställd uppsats i slutet av vårterminen 2016 har du, som intervjuperson, möjlighet att ta del

av vår studie och resultatet.

Om du har några frågor eller synpunkter kan du alltid kontakta oss via våra studentmail,

alternativt via våra telefoner. Du kan även kontakta vår handledare vid Linnéuniversitetet,

Kerstin Arnesson.

Stort tack igen för din medverkan!

Med vänliga hälsningar,

Fatima Kazakova Tel: 0723893124 Mail: fk222dv@student.lnu.se

Timur Kazakov Tel: 0723158077 Mail:tk222fg@student.lnu.se

Handledare: Kerstin Arnesson Tel: 07338001447 Mail: kerstin.arnesson@lnu.se

50

Bilaga 2

Intervjuguide

Bakgrund

1. Hur lång erfarenhet av skolkuratorsyrket har du?

2. Vad har du för utbildning?

3. Vilken omfattning är din tjänst på?

4. Hur många elever är det på denna skola?

Lagar & riktlinjer

5. Vilka riktlinjer och lagar arbetar du utifrån?

6. Hur upplevs det hälsofrämjande arbetet på din organisation? Kan du ge exempel?

7. Hur upplever du det förebyggande arbetet på din organisation?

8. Hur upplever du det åtgärdande arbetet på din organisation?

Handlingsutrymme

9. Vilka områden ansvarar du för på skolan som skolkurator och vilka förväntningar har

organisationen på ditt arbete?

10. Kan du beskriva din arbetsdag och vilka arbetsuppgifter du har i din nuvarande tjänst?

11. Hur upplever du ditt handlingsutrymme och hur fördelar du det mellan dina

arbetsuppgifter?

12. Hur upplever du arbetsbelastningen inom ditt yrke?

Samarbete

13. Hur ser elevhälsan ut på din skola?

14. Hur ser samarbetet ut inom elevhälsan?

15. Hur ser samarbetet ut mellan dig och lärarpersonalen?

16. Vilken roll har rektorn i ditt arbete?