examens - diva-portal.org679819/fulltext01.pdf · this project was conducted during the spring...
TRANSCRIPT
EXA
MEN
SARBETE
Förord
I
Förord Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete för
Maskiningenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Examensarbetet är ett
slutgiltigt moment för kandidatexamen inom maskinteknik. Momentet ligger på
15 högskolepoäng. Projektet är utfört i samarbete med MPQ Consulting i
Halmstad.
Vi vill tacka vår handledare på Högskolan i Halmstad, Martin Bergman, för hans
vägledning och engagemang under arbetes gång. Vi vill även tacka MPQ och vår
handledare på företaget, Per Lennartsson, för samarbete och stöd.
______________________ ______________________
Martin Kattem Kevin Ngo
Sammanfattning
II
Sammanfattning
Detta projekt utfördes under vårterminen 2013 på maskiningenjörsprogrammet på
Högskolan i Halmstad. Projektet genomfördes i samarbete med MPQ Consulting i
Halmstad.
MPQ Consulting är ett nyetablerat IT-företag som vill ta steget in till
produktframtagningsvärlden. Förutom IT-tjänster har företaget sedan tidigare tagit
fram befintliga produkter. Företaget har även ett flertal idéer som de eventuellt
vill satsa på. En av idéerna är att konstruera och designa fram en form av
strandspel vars regler är baserad på volleybollregler. Detta i kombination med ett
tidigare befintligt spel vid namnet Spikeball. Största problematiken med Spikeball
är att dess förpackningsförmåga är för omständigt på grund av dess olika
komponenter som måste sättas ihop varje gång man vill spela det.
Syftet med projektet omfattar en produkt vars förpackningsmöjlighet är både
enklare och smidigare än Spikeball samt en design som skall ge ett attraktivt
utseende. Sedan är slutmålet att ta fram en prototyp. Projektet startar från
specifika krav och önskemål som MPQ har angivit. Därefter fortsätter arbetet med
bland annat nya och relevanta krav och önskemål. Målet är att visa upp en
prototyp på examensutställning i slutet av terminen.
Studien innefattar marknadsundersökningar, kriterieframtagning, idégenerering,
utvärderingar och konstruktionsritningar och resultat. Samtliga delar och faser
skall ge ett koncept och underlag för en framtida produkt.
Abstract
III
Abstract
This project was conducted during the spring semester 2013 at mechanical
engineering program at University Halmstad. The project was conducted in
collaboration with MPQ Consulting in Halmstad.
MPQ Consulting is a newly established company looking to take step into the
product development world. The company has already had ideas and existing
products. One of the ideas is to construct and design a form of beach games whose
rules are based on the volleyball rules.
The project includes the development of a prototype. The project originates from
the specific requirements and preferences MPQ has specified. Then continue to
work with new and relevant requirements. The goal is to show off a prototype of
graduation show at the end of the semester.
The study includes market research, criteria development, idea generation, and
evaluation and design drawings. All parts and phases should provide a concept
and a basis for a future product.
Innehållsförteckning
IV
Innehållsförteckning
FÖRORD................................................................................................................................... 1
SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 2
ABSTRACT .............................................................................................................................. 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 4
1. INTRODUKTION .................................................................................................................. 1
1.1 BAKGRUND ...................................................................................................................... 1
1.2 PROBLEMATIK ........................................................................................................................ 2
1.2.1 Syfte och mål ................................................................................................................... 2
1.3 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................... 3
2. METOD ................................................................................................................................. 3
2.1 METODDISKUSSION ................................................................................................................ 3
2.2 METODOLOGI I EXAMENSARBETET ........................................................................................ 3
2.3 PRAKTISKA METODER I EXAMENSARBETET ........................................................................... 4
2.3.1 Enkätundersökning .......................................................................................................... 4
2.3.2 Principskisser .................................................................................................................. 5
2.3.3 6-3-5 ................................................................................................................................ 5
2.3.4 Moodboards, Lifestyleboards .......................................................................................... 5
2.3.5 Scenarios ......................................................................................................................... 6
2.3.6 Stimuli-analys á la POW ................................................................................................. 6
2.3.7 SCAMPER ....................................................................................................................... 6
2.3.8 Morfologiska tabeller ...................................................................................................... 6
2.3.9 Konceptvalsmatris ........................................................................................................... 7
Figur 2.4 .................................................................................................................................. 7
3. TEORETISK REFERENSRAM ........................................................................................... 9
3.1 VAL AV LITTERATUR ............................................................................................................... 9
3.2 PRINCIPKONSTRUKTION ......................................................................................................... 9
3.2.1 Produktutveckling ......................................................................................................... 10
3.2.2 Produktdefinition........................................................................................................... 10
3.2.3 Produktundersökning ................................................................................................... 10
3.2.4 Kriterieuppställning ...................................................................................................... 11
3.2.5 Framtagning av produktförslag .................................................................................... 11
3.2.6 Utvärdering av produktförslag ...................................................................................... 12
3.3 PRIMÄRKONSTRUKTION ....................................................................................................... 12
3.3.1 Produktutkast ................................................................................................................ 12
3.3.2 Komponentval ............................................................................................................... 12
3.3.3 Detaljkonstruktion ......................................................................................................... 13
3.3.4 Materialval .................................................................................................................... 14
Innehållsförteckning
V
3.3.5 Produktsammanställning ............................................................................................... 14
4. RESULTAT......................................................................................................................... 15
4.1 FÖRBEREDELSER INSAMLING AV DATA ................................................................................ 15
4.2 ENKÄTUNDERSÖKNING ........................................................................................................ 15
4.3 IDÉGENERERING................................................................................................................... 15
4.3.1 Grovsållning .................................................................................................................. 16
4.3.2 Slutgiltigt Koncept ......................................................................................................... 17
4.4 PRODUKTDEFINITION ........................................................................................................... 19
4.4.1 Produkt .......................................................................................................................... 19
4.4.2 Process .......................................................................................................................... 19
4.4.3 Omgivning ..................................................................................................................... 19
4.4.4 Människa ....................................................................................................................... 19
4.4.5 Ekonomi ........................................................................................................................ 19
4.5 PRODUKTUTKAST ................................................................................................................. 20
4.6 UNDERSÖKNING AV NÄT OCH DESS SPÄNNKRAFT ............................................................... 21
4.7 DETALJKONSTRUKTION ........................................................................................................ 21
4.7.1 Materialval .................................................................................................................... 22
4.7.2 Komponentval ............................................................................................................... 23
4.8 SLUTGILTIGT RESULTAT ....................................................................................................... 24
4.9 SWOT-ANALYS .................................................................................................................... 25
4.9.1 Slutats efter SWOT-analys ............................................................................................ 28
4.10 PROTOTYP ......................................................................................................................... 29
4.10.1 Förpackningsmöjligheter i förhållande till ergonomiska aspekter .............................. 29
4.11 REGLER.............................................................................................................................. 31
5. SLUTSATS OCH DISKUSSION ....................................................................................... 32
6. KRITISK GRANSKNING ................................................................................................... 34
6.1 MILJÖASPEKTER .................................................................................................................. 34
6.2 FÖRSLAG OM FORTSATT ARBETE......................................................................................... 34
REFERENSER ....................................................................................................................... 36
BILAGA 1 PROJEKTBESKRIVNING .................................................................................. 39
BILAGA 2 KRITERIETABELL .............................................................................................. 41
BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNING .................................................................................. 42
BILAGA 4 PRINCIPSKISSER .............................................................................................. 45
BILAGA 5 6-3-5 BRAINWRITNING ..................................................................................... 46
BILAGA 6 KONCEPT ............................................................................................................ 48
BILAGA 7 KONCEPTVALSMATRIS ................................................................................... 53
BILAGA 8 MORFOLOGISK TABELL .................................................................................. 54
BILAGA 9 MATERIALVAL ................................................................................................... 55
BILAGA 10 RENDERADE BILDER ..................................................................................... 57
Innehållsförteckning
VI
BILAGA 11 CATIA-MODELL OCH RITNING ..................................................................... 58
BILAGA 12 LIFESTYLEBOARD OCH MOODBOARD ...................................................... 59
1. Introduktion
1
1. Introduktion
I detta kapitel finner man beskrivning av projektets bakgrunder, syfte, mål,
problembeskrivning och avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Projektet grundar sig i företaget
MPQ. MPQ är ett konsultföretag
som startade 2012 och har sitt
kontor på Science Park i
Halmstad. I grund och botten är
MPQ ett företag som arbetar
med IT-kommunikation mot
inbyggda tjänster. Men MPQ är
även ett drivande företag som
vill erbjuda teknisk kompetens
och skaffa sig sammarbets partners. Figur.11 Science Park Halmstad
MPQ är ett företag som vill ta ytterligare ett steg in i konsultvärlden genom att
erbjuda egna produkter och tjänster till kunder. Företaget har haft en del idéer om
befintliga produkter som finns ute på marknaden idag och hur man kan förbättra
dem.
Befintliga projekt som MPQ har genomfört inom produktframtagningskategorin
är en produkt vid namn
Kiddykaddy. Kiddykaddy är
en anordning som tillåter
golfare att använda sin
barnvagn som en golfbag när
man är ute på golfbanan.
Produkten riktar sig mot
föräldrar som vill finna tid till
att utöva sina fritidsintressen
samtidigt som man måste ta
hand om barnen. Figur 1.2 Kiddykaddy
En annan idé som företaget eventuellt vill satsa på handlar om att ta fram ett
strandspel där reglerna i spelet liknar volleyboll. Tvisten kring idén är att istället
för att spela en boll över ett nät som står vertikalt så ska man spela bollen mot ett
horisontellt plan. Viktigaste delen kring spelet enligt MPQ var att det kunde
fungera i liknelse med en hopfällbar studsmatta där konstruktionen bestod utav
plast eller metall. Idén grundar sig i problematiken kring strandspel som finns ute
1. Introduktion
2
på marknaden idag. I detta fall refererar företaget till ett tidigare befintligt spel vid
namnet Spikeball. Ett av den största problematiken med Spikeball är dess
monteringsuppbyggnad. Produkten består av flera komponenter som måste sättas
ihop för att sedan ge möjlighet för spel. Detta anser företaget att man kan förbättra
genom att bland annat minska antalet komponenter på produkten.
1.2 Problematik
Problematiken kring spelet Spikeball är att det är svårt att spela när brukaren av
produkten är nybörjare eftersom det inte finns någon specifik riktning som man
spelar mot. Istället springer spelarna runt och kan studsa bollen mot nätet i vilken
riktning de vill och det kan vara svårt att få spelet att flyta på. Spelplanen består
utav en massa olika komponenter som sätts ihop vilket kan vara tidskrävande och
krångligt när brukaren är på plats och ska komma igång med spelet.
Problematiken med lösa komponenter är att om någon komponent försvinner så
går det inte att sätta upp spelet och spelas korrekt vilket leder till att brukaren får
införskaffa sig en ny hårdvara eller i värsta fall införskaffa sig en ny, vilket är
påkostande och dyrt. Ett vanligt förekommande problem med spelet är att de som
spelar ofta får bollen att träffa kanten vilket leder till att man får börja om
spelrundan vilket även kan vara frustrerande då man vill få spelet att flyta på.
Spelet Spikeball är anpassat för att man ska spela minst två mot två vilket är
ungefär samma som med volleyboll. En klar fördel vore om spelet även vore
anpassat så brukaren kunde spela en mot en också då brukaren vill spela på skoj
med endast en motståndare.
1.2.1 Syfte och mål
Syftet med projektet är att ta fram ett sätt att spela ett bollspel som är anpassat för
strandmiljö där man kan spela på ett horisontellt plan med spelregler som liknar
volleyboll. Spelet skall bestå utav en sorts spelplan där vikten ligger i att lösa
problemen kring spelets utseende, förpackningsmöjligheter, materialval och
ergonomiska aspekter.
Riktlinjer från MPQ är att skapa en spelplan i form av en hårdvara som tillämpar
ett spel i två riktningar. Önskemål från MPQ är även att ta fram en konstruktion
som kan tillämpa flera spelmöjligheter i samma konstruktion.
Målet med projektet är att ta fram en konceptlösning till spelet och utveckla
spelets funktioner när det gäller montering av spel, dess förpackningsmöjligheter,
hitta bättre lösningar på att förflytta spelet mellan olika miljöer där spelet tas i
bruk och även förbättra spelets regler för att göra det tydligare hur spelet ska
spelas för att tillslut ta fram en fungerande prototyp av produkten.
2. Metod
3
1.3 Avgränsningar
De avgränsningar som gruppen har valt att tillämpa är att fokusera på att ta fram
en hårdvara som endast fungerar på ett sätt, vilket innebär att önskemålet från
MPQ om att skapa ett spel med mer än en spelmöjlighet har valts bort för att lägga
mer tid på att tackla ett problem istället för flera problem.
Projektet avgränsas i den mån att gruppen tar fram en design till spelet och i
slutänden en prototyp. Därefter är det upp till företaget att ta beslut om hur de vill
gå tillväga för att få ut produkten på marknaden och utveckla konceptet vidare.
2. Metod
Kapitlet beskriver de metoder som gruppen har haft tillgång till och använt sig av
teoretiskt och praktiskt under projektets gång. Metoderna som beskrivs används i
kombination då gruppen bedrivit ett designprojekt med stöd av
konstruktionsmetoder.
2.1 Metoddiskussion
Metoder som gruppen främst berört är olika varianter av metoder som syftar kring
idégenerering eftersom det är ett effektivt sätt att gå till väga då man skall komma
fram till lösningar på problem och samtidigt visualisera dem. Idégenerering är ett
viktigt steg i designprocessfasen för att man ska få en stor variation av lösningar
kring problemet. Det finns en stor mängd metoder som man kan tillämpa då man
vill generera idéer kring ett problem eller en produkt.
2.2 Metodologi i examensarbetet
Kapitlet kommer främst att täcka de designmetoder som gruppen har
haft tillgång till. Därför kommer inga metoder kring
konstruktionsdelen nämnas här utan de hänvisas vidare till kapitel 3
”Teoretisk referensram”.
Främsta designmetoden som använts i examensarbetet följer SVIDS
designprocess. SVID-designprocess är ett utformat sätt som en modell med olika
processteg som ska tillämpas för att bedriva en produktframtagningsprocess.
Modellen är indelad i sex stycken steg enligt figur 2.2. Dessa steg skall tillämpas
för att på ett kreativt sätt ta fram lösningar kring en viss problematik av en
produkt eller frågeställning. Modellen kan tillämpas på olika sätt för att bedriva
designarbete, områden som berör processer, tjänster, budskap och miljöer. Stegen
för att gå tillväga grundar sig i sex steg:
Figur 2.1 SVID
2. Metod
4
1. Utgångspunkten skall vara ett kraftfullt verktyg att gå tillväga för att
beröra alla områden kring människa, tekniska, ekonomiska och
tidsaspekter. Dessa aspekter definieras i utgångspunkten.
2. Nästa steg är användaraspekter där man utför omvärldsanalyser,
konkurrensanalys och intervjuer för att. Resultatet av en väldefinierad
användaraspekt resulterar i funktionsanalyser, kriterietabeller och
kärnvärden för produkten.
3. Steg tre är koncept och visualisering då man utgår från
användaraspekterna för att skapa idéer och visualisera dem. Detta är en
mer praktiskt fas i designarbetet som grundar sig i idégenerering vilket är
ett sätt att skriva ner idéer och på ett enklare sätt få ner dem på papper i
form av skisser.
4. Fjärde steget handlar om utvärdering av konceptval. I detta steg använder
man sig utav sållningsmetoder, beräkningar, prioriteringar och värderingar
för att slutligen komma fram till vilket av koncepten som är mest
kvalitativt relevanta att gå vidare
med.
5. Femte steget i SVID-designprocess
är justering och genomförande.
Justering och genomförande handlar
om att vidareutveckla de koncept
som blivit valda att gå vidare med
från konceptvalssteget. Arbetet som
läggs ner under denna punkt handlar
om att genomföra tester, prova olika
typer av komponenter för att
slutligen arbeta bort osäkerheter kring produkten.
6. Slutliga steget uppföljning och utvärdering. Denna punkt behandlar
parametrar som är till för att förbättra och optimera produkten. Detta för
att i ett senare skede framställa en bättre produkt.
2.3 Praktiska metoder i examensarbetet
2.3.1 Enkätundersökning
Enkätundersökning är ett effektivt sätt att gå till väga då man vill nå ut till olika
målgrupper och ställa frågor till en större grupp människor. Detta för att få en
uppfattning om vad som är det mest förekommande svaret vid en frågeställning.
Enkätundersökningen ger även statistiskt underlag, vilket kan refereras till i
början av projektet.
Figur 2.2 SVID–designprocess
2. Metod
5
2.3.2 Principskisser
Efter projektet tilldelats utförde gruppen några enklare skisser kring Spikeballs
möjligheter. Gruppen tar även hänsyn till spontana tankar och idéer både utanför
och innanför lådan gällande Spikeball. Detta tillkom därefter på papper och som
eventuellt skulle kunna användas framöver i projektet. Dessa spontana idéer och
tankar får man fram genom till exempel olika saker i rummet, sedan baserar man
därifrån till sin idé.
2.3.3 6-3-5
6-3-5 (Bernd Rohrbach, 1968) är en metod som används då man på ett snabbt och
kreativt sätt vill få fram många olika skisser och idéer. Metoden fungerar på
följande vis att man börjar med att specificera en problembeskrivning. Metoden
tillämpar upp till 6 stycken personer som deltar. Varje person har 5 minuter på sig
att skissa fram 3 stycken
skisser. Exempel på en 6-
3-5, se figur 2.3. Efter att
5 minuter gått och
deltagarna fått ner sina
skisser på pappret så
skickar man runt pappret
för att nästa deltagare ska
vidareutveckla den
föregående idén. Pappret
skickas runt tills det gått
runt ett varv och därefter
har man genererat runt
100 stycken skisser på 30 minuter. Figur 2.3 6-3-5 Brainwritning
2.3.4 Moodboards, Lifestyleboards
Moodboards och Lifstyleboards (Baxter, 1995) är två olika typer av kollage där
man med hjälp ihopsamlade bilder skall förmedla en känsla kring olika
kärnvärden som är specifika för produkten.
Moodboards ska påvisa produktens kärnvärden och genom att titta på
bildsamlingen ska man få en bild av hur produkten kan uttryckas utan att visa
bilder på själva produkten. Moodboarden kan även ge information om vilken
målgrupp produkten riktar sig till och bilderna bör på ett smart sätt efterlikna de
kärnvärden produkten skall ha.
2. Metod
6
Lifestyleboards liknar Moodboards, största skillnaden är att Lifestyleboards riktar
sig mer åt miljön som produkten kan befinna sig i. Målgruppen och dess miljö
skall speglas i Lifestyleboarden för att få fram en känsla om just vilka sorters
människor som kommer använda produkten. Kärnvärden kring Lifestyleboards
kan tillexempel vara om produkten ska vara sportig, aktiv, avslappnad eller
färgglad.
2.3.5 Scenarios
Detta är en metod (Nielsen, 2002) där man under idégenereringens gång kan sätta
in produkten i ett scenario då produkten används. Man kan med bild eller text
beskriva hur kunden i detta skede skulle gå tillväga då de skulle använda
produkten för att på så sätt få en översikt om vilka problem som kan uppkomma
vid användning. Detta kan man sedan arbeta sig runt för att komma fram till bättre
förslag på hur problemen borde lösas.
2.3.6 Stimuli-analys á la POW
Denna metod är ett sätt att få nya kreativa idéer om hur man kan göra förändringar
på produkten från redan befintliga produkter. När man använder stimuli-analys á
la POW sätter man sig i en miljö, exempelvis ett kontor, klassrum eller liknande
där man är omringad av en massa produkter. Därefter så väljer man ut tio stycken
föremål som finns tillgängliga i rummet. Man går därefter igenom varje föremål
för sig och noterar dess funktioner och egenskaper. Man försöker därefter att
applicera dessa funktioner och egenskaper kring sin egen idé för att på ett smart
sätt finna lösningar till eventuella problem. Metoden är hämtad ur
”Morgondagens cafémöbel - för uteservering ” ursprungligen hämtad från Hjort
af Ornäs, V (2007).
2.3.7 SCAMPER
Scamper (Conklin, 2006) är en metod som resulterar i flera kreativa lösningar på
ett specifikt problem. För att komma fram till dessa lösningar ger man sig på
problemet genom att sätta upp specifika frågeställningar kring det. SCAMPER
står för följande: Substitute, Combine, Adapt, Modify, Put to another use,
Elaborate och Reverse. Dessa frågeställningar kan man därefter tillämpa på
problemet för att laborera med varianter av lösningar.
2.3.8 Morfologiska tabeller
Metoden (Cross, 2006) används då man vill utveckla befintliga koncept för att få
fram fler koncept. Genom att tillämpa metoden kan man få fram flera potentiella
lösningar på ett specifikt problem. Utförandet av metoden går till på så vis att man
ställer upp valda koncept på en rad och dess huvudfunktioner i en kolumn. I
rutorna skriver man sedan in delfunktionerna för hur problemen löses bland de
olika koncepten. När tabellen är fullständig har man en bra översikt om hur alla
delfunktioner löser de olika problemen. I slutsteget tar man och väljer ut de
2. Metod
7
delfunktioner som passar problemet bäst och kombinerar dessa. Kombinationen
av de olika delfunktionerna tar man därefter hänsyn till då man tar fram nya
konceptförslag. Exempel på hur en morfologisk tabell kan se ut, se figur 2.4.
2.3.9 Konceptvalsmatris
Konceptvalsmatrisen är en matris som används för att rangordna koncept för att se
vilket som passar bäst överrens med de krav och önskemål som ställts på
produkten. När man bedriver ett designprojekt genereras väldigt många olika
idéer och koncept, vilket resulterar i att man ofta inte har tid eller resurser för att
utförligt gå igenom alla aspekter kring enskilda koncept. Med hjälp av en
viktmatris/konceptvalsmatris kan man på ett effektivt sätt sålla ut så att man får
fram de mest kvalitativa lösningarna av ett koncept för att sedan arbeta vidare
med. En konceptvalsmatris utgår från utvalda krav som man ställer upp och utgår
ifrån, se figur 2.5. Kraven viktas med hjälp utav exempelvis en procentsats,
procentsatsen utgör därefter vilka krav som är viktigast och vilka som man lägger
mindre vikt på. För att få fram en viktprocent över trovärdigt konceptet är utgår
man från gruppens kunskap kring kraven och hur väl kunskapen ställs mot
kravmötandet. Kunskapen kring kravet bedöms på en skala 0,5 – ovetande till 1 –
mycket goda kunskaper. Kravmötandet bedöms på skalan 0 – omöjligt
kravmötande till 1 perfekt kravmötande. När tabellen är fullständig och alla
koncepten är viktade får man ut en procentsats, högst procentsats är enligt tabellen
det mest kvalitativa konceptet. Konceptvalsmatrisen är hämtad från Martin
Bergmans utdelade material, ursprungligen hämtad från Ulrich & Eppinger
(1995).
Figur 2.4
2. Metod
8
Figur 2.5 Konceptvalsmatris
3. Teoretisk referensram
9
3. Teoretisk referensram
I detta avsnitt presenteras följande teorier och metoder för konstruktionsprojektet.
3.1 Val av litteratur
I och med att gruppen har i uppgift att ta fram en helt ny konstruktion, är det
viktigt att det sker en granskning utav befintliga produkter. I detta fall har
företaget presenterat Spikeball och dess problematik som gruppen skall ta hänsyn
till under projektets gång.
För att kunna bygga upp idégenereringen krävs det en slags grund för att lyckas
med detta. I förhållande till att det även är ett designprojekt, har gruppen vid sidan
om konstruktionsdelen kombinerat detta med hjälp av handledaren Martin
Bergmans egna sammansatta designinformation. Utöver detta har man även valt
att gå efter Stiftelsen Svensk Industridesignens (SVID) Designprocess, se kapitel
2 ”Metod”.
Vid konstruktionsarbetet har gruppen valt att utgå från kompendiet
”Principkonstruktion” av Fredy Olsson (1995).
Vid valet utav material i konstruktionslösningarna är det ytterst viktigt att veta
dess egenskaper och kostnad. För att få rätt information används boken
”Materiallära” av Erik Ullman (2003) samt materialdatabasen i ”CES EduPack
2012” (Grantadesign).
3.2 Principkonstruktion
Som tidigare nämnts har gruppen valt att genomföra konstruktionsarbetet genom
Fredy Olssons principer från ”Principkonstruktion” (1995). Denna princip är
uppdelad i två delar: principkonstruktion och primärkonstruktion.
Enligt Olsson (1995) är principkonstruktionen ett inledande konstruktionsarbete
där man utgår ifrån en behovslösning för att få fram en principiell produktlösning.
Vid fall där obefintliga eller tidigare produktlösningar skall ifrågasättas måste
även den allra första konstruktionsfasen utföras. Utgångspunkten för
principkonstruktionen är en form av behovslösning som kan lösas materiellt eller
med en uttalad huvuduppgift för en produkt. För att uppnå målet krävs det
alternativa lösningsförslag som skall leda fram till en ändamålsenlig,
konkurrentskraftig och efterfrågat principlösning.
För att få ett optimalt genomförande med arbetet är det viktigt att man sätter upp
en tidsplan i form av en Gantt-schema (Olsson, 1995). Se bilaga 1.
3. Teoretisk referensram
10
3.2.1 Produktutveckling
I den här delen granskar man först och främst följande problem eller behov för
produkten. Vid hänsyn av Spikeball, är det även viktigt att man fördjuper sig i
dess behov för att därmed ge möjlighet att tillfredsställa kunden.
Vid sidan av Spikeball har gruppen valt att samla allmän information om olika
möjligheter på stranden genom enkätundersökningar, se kapitel 2 ”Metod”. Detta
för att ge en grund till projektets gång. Vid tillräcklig information kan man
därmed bygga vidare till bland annat ”brainstorming” och kriterieuppställning.
Nedan följer en mer djupgående förklaring av produktutvecklingsstrategiernas
steg.
3.2.2 Produktdefinition
I produktdefinitionsfasen och kriterieuppställningen (Olsson, 1995) skall all
relevant information plockas fram i avseende till produktens verkningssätt och
dess funktion i olika miljöer. I detta fall har gruppen samlat ihop viktig data
genom en enkätundersökning. Som sedan låg till grund för en kriterieuppställning.
För att få en ren definition utav produktens förutsättningar har man valt att utgå
från POME-analysen (Olsson, 1995). Detta innebär att följande punkter skall
klarläggas:
Produkten – dess användningsområden(behovsområden) eller
användningssammanhang, benämning, och produktens omfattning.
Processen – produktens huvuduppgifter, deluppgifter och deras samband
samt bakomliggande anledning.
Omgivningen – de platser och miljöer där produkten skall brukas.
Människan – vem eller vilka som skall bli produktens användare eller
berörda av dess användning, människans relation till produkten och
samspelet människa-produkt.
Ekonomin – ekonomiska villkor och beroenden av produkten.
3.2.3 Produktundersökning
I detta moment skall en produktundersökning genomföras. I
produktundersökningar tar man hänsyn till olika bakgrunder, dess nuläge och
framtida situation och vad som tidigare har hänt inom det aktuella
produktområdet. I takt med gruppens egen enkätundersökning har man tagit
hänsyn till vissa lämpliga punkter från Fredy Olssons ”Principkonstruktion”
(1995).
3. Teoretisk referensram
11
Dessa följande punkter är:
Historik – tidigare befintliga produkter och dess principiella lösningar,
uppbyggnad och funktioner.
Erfarenhet och brister – undersökning av tidigare erfarenheter (fördelar,
nackdelar, svagheter) hos olika produkter och dess lösningsalternativ.
Marknadsbakgrund – information om hur konkurrentkraftiga tidigare
alternativ har varit
3.2.4 Kriterieuppställning
Ett konstruktionsuppdrag måste alltid innehålla generella mål för
principkonstruktionsarbetet. Detta måste i allmänhet översättas eller formuleras
till uttryck i form av kriterier. Kriterier består av krav och önskemål. Med hjälp av
en uppställning av kriterier (Olsson 1995) kan man enklare tillämpa
framtagningen och framför allt utvärderingen av produktförslag.
Det är viktigt att kriteriers formulering är mätbara. Kriterierna skall vara tydliga
så att de inte misstolkas. De får inte heller begränsa lösningsarbetet. Dessutom
skall kraven och önskemålen vara mätbara för att underlätta sambandet vid
utvärdering av framtagna förslag.
3.2.5 Framtagning av produktförslag
I kombination av Fredy Olssons kompendium ”Principkonstruktion” (1995) och
övrigt designmaterial som designprocessen ”SVID” och handledaren Martin
Bergmans utlämnade material, har gruppen kommit fram till ett antal varierande
lösningar, se kapitel 4 ”Resultat”.
Enligt Olsson (1995) skall alla kompletta principiella produktförslag ha möjlighet
att visa verkningssätt, uppbyggnadssätt och totalutformning. Verkningssätt har i
syfte att produkten skall arbeta eller fungera. Det skall med andra ord utgöra
själva huvudfunktionen och även delfunktioner för produkten. Med
uppbyggnadssätt avses antalet delar arrangemang och placering i en produkt, det
vill säga att produktens verkningssätt kan genomföras med varierande delar och
arrangemang. Produktens totalutformning påvisar dess dimensionering,
proportionering, formgivning och färgsättning. Den skall med andra ord stå för
produktens design.
Eftersom det även är ett designprojekt har gruppen tagit utlämnat material från
Martin Bergman. Gruppen har valt ut fyra lämpliga metoder ur materialet som
skall kombineras, se kapitel 2 ”Metod”.
3. Teoretisk referensram
12
3.2.6 Utvärdering av produktförslag
Enligt Olsson (1995) krävs det att utvärdering i allmänhet skall ske i upprepade
omgångar för möjlighet att sålla bort dåliga förslag. Detta för att man skall kunna
ta fram en så optimal produkt som möjligt och att man inte felaktigt sållar bort bra
förslag eller tvärtom.
Sållningen sker i förhållande med de ställda krav och önskemål som gruppen har
angivit. Bortsett från en simpel grovsållning har gruppen tagit med hjälp av
handledaren Martin Bergmans utlämnade sållningsmaterial. Gruppen har därmed
valt att utgå från en konceptvalsmatris (Ulrich & Eppinger, 1995).
Här avslutas principkonstruktionsdelen och istället påbörjas primäretappen.
3.3 Primärkonstruktion
I primärkonstruktionen fortsätter man med de angivna krav och önskemål från
förgående etapp. Sedan fastställs premininärt produktens helhet, ingående enheter
och delar samt klassificering (Olsson, 1995).
3.3.1 Produktutkast
I den här delen skall den eller de utvalda förslagen presenteras på det viset där
följande punkter framgår (Olsson, 1995):
Vilka väsentliga enheter/delar som ingår i produkten.
Hur enheterna/delarna är arrangerade inbördes?
Ungefärliga huvuddimensioner.
Produktens eventuella inbyggnad/anpassning till sin konstruktiva
omgivning.
3.3.2 Komponentval
Enligt Olsson (1995) skall alla produkter bestå av färdiga och även
standardiserade delar vars verkningssätt och egenskaper är kända. Detta för att
reducera konstruktionsarbetets tid och kostnad. Med detta menar man att
komponenternas användning är väl beprövad och dess verkningsätt och
egenskaper är väl kända. Detta minskar även det tekniska risktagandet och
sannolikheten för god bruksriktighet hos produkten blir större. I takt med att
konstruktionskomponenterna tillverkas i stora antal, är det oftast billigare att köpa
in än att själv specialkonstruera och tillverka dem.
Enligt Olsson (1995) skall val av konstruktionskomponents verkningssätt och
egenskaper överrensstämma med produktens uppställda krav och önskemål så
nära som möjligt. Därmed måste en konstruktör då:
3. Teoretisk referensram
13
Kunna uppställa uppgift, krav och önskemål på produktdelen.
Ha kunskap om komponentens existens eller möjlighet att ta reda på det.
Ha kännedom om komponenternas verkningssätt, egenskaper, prestationer
och kostnader.
Jämföra varierande komponenter med likartade prestationer.
Hitta och jämföra olika leverantörer
Kunna bestämma, dimensionera, inbygga och beteckna lämplig
komponent.
Det skall även ske på följande ambitionsnivåer:
Plagierat val – man väljer en komponent som tidigare använts med
framgång i en liknande produkt. Här krävs endast nödvändig
dimensionering och val av fabrikat.
Begränsat eller optimalt val – en förutbestämd komponent eller
komponentgrupp undersöks för att fastställa om dess verksställning och
egenskaper uppfyller produktens uppställda krav och önskemål.
Allsidigt, bruksfunktionellt eller nytt val – en omsorgsfull och allsidig
granskning för att finna komponenters eller komponentgrupps
verkningssätt och egenskaper som kan uppfylla produktens bruksuppgifter,
krav och mål.
3.3.3 Detaljkonstruktion
Här innebär först och främst att finna och bestämma en detaljs uppbyggnadssätt,
utformning och material. I takt med att man fortfarande är inne i primärfasen,
gäller det endast preliminärt användbara detaljer som skall tillverkas för
funktionsprovning.
Enligt Olsson (1995) skall primär detaljkonstruktion omfatta följande:
1. Bestämning, uppdelning, analys och kriterieuppställning – Här finner
man de angivna uppgifter som detaljen skall klara av. Det gäller även
samtliga krav och önskemål på detaljen vid moment som belastningar,
miljöpåfrestningar och personsäkerhet.
2. Lösningssökning – Här skisseras olika realistiska på detaljens
uppbyggnad, utformning och material.
3. Lösningsbedömning och lösningsutarbetning – De olika förslagen
bedöms i förhållande med de uppställda kriterier varpå en lösnings väljs ut
för en slutberäkning och uppritning. Den slutliga detaljversionen
kontrolleras så att eventuella fel kan elimineras.
14
Detta arbetssätt skall leda till ett detaljutkast som därefter ligger till grund för den
slutgiltiga detaljritningen.
3.3.4 Materialval
Enligt Olsson (1995) ingår nästa uppgift i att fastlägga och dokumentera
potentiella material som skall användas i en produkt och detalj. Med potentiella
materialval menas att dess egenskaper skall överrensstämma så mycket som
möjligt med det tekniska respektive ekonomiska krav och önskemål på produkten.
Ur analysperspektivet är det möjligt att ställa upp en lista med de krav och
önskemål som materialen skall uppfylla. Materialvalet kan ske på varierande
ambition. Dessa ambitioner har i princip samma innebörd som komponentvalen.
För det flesta existerande material är det möjligt att införskaffa uppgifter om dess
egenskaper. I gruppens fall har man använt sig av materialdatabasen CES
EduPack 2012 (Grantadesign, 1994).
3.3.5 Produktsammanställning
När man har fastställt samtliga komponentval och konstruerat alla unika detaljer,
börjar man utarbeta en sammanställning över produkten. Denna sammanställning
har i uppgift att kontrollera och påvisa produktens byggnad och utgöra en grund
för bland annat verkstadens beställningar, monteringsarbeten och
kriterieuppfyllelsen. På sammanställningen sätter man inte ut några mått, istället
skall alla ingående detaljer vara numrerade för en vidare hänvisning till
detaljritningar.
I gruppens fall skall delar och processer i avsnittet ”Metodologi” ge upphov till ett
resultat av en produktsammanställning.
4. Resultat
15
4. Resultat
4.1 Förberedelser insamling av data
Inledande förberedelser i projektet skapade gruppen ett Gantt-schema, se bilaga 1.
Syftet med Gantt-schemat är att ge gruppen en grov översikt om tidsperspektivet
för projektet. I Gantt-schemat delades de olika arbetsmomenten in i olika veckor
som de skulle utföras.
Förberedelser inför projektet började med att samla fakta och information om hur
Spikeball fungerar och hur dess problematik kan lösas.
Utifrån analyser och diskussioner med handledare Per Lennartsson fastställde
gruppen en kriterietabell som utgångspunkt. Gruppen satte krav och önskemål
som skulle vara en grund till projektet. Dessa krav och önskemål skall i ett senare
skede komma avgöra vilka idéförslag och koncept som är tillräckligt kvalitativa
för att arbeta vidare med. Kriterietabell, se bilaga 2.
4.2 Enkätundersökning
För att få ytterligare information om vilka aktiviteter som är populära att utöva på
stranden genomförde gruppen en enkätundersökning med hjälp av det
internetbaserade verktyget Enalyzer. (www.enalyzer.se). Enalyzer är ett verktyg
som tillåter en individ att enkelt genom webben skapa sina egna enkäter som
sedan kan delas ut fritt genom webben.
I projektet valde gruppen att skapa en enkätundersökning med fem stycken frågor
kring människors sätt att spendera en dag på stranden. I enkäten ställdes även
frågor kring individens strandvanor och vilket som var det vanligaste
transportmedlet för att ta sig till stranden. Enkäten delades därefter ut som en länk
via mail och diverse sociala medier på internet. Resultatet finner man i bilaga 3.
4.3 Idégenerering
Första steget i projektet var att utföra idégenerering för att få fram en stor mängd
av olika varianter och lösningsförslag kring problemen. För att komma igång med
idégenerering så utförde gruppen diverse principskisser för att få ner spontana och
generella idéer på papper, se bilaga 4. Under idégenereringens gång har gruppen,
förutom spontana idéer, tagit referenser till Spikeball.
För att komma igång ordentligt med idégenereringen så tillämpades metoder
enligt utgivet material från M. Bergman. Detta material är ett hopplock av
välkända designmetoder från andra författare och forskare inom design. Gruppen
tillämpade metoden 6-3-5 Brainwriting enligt Bernd Rohrbach “Creative by rules
- Method 635” (1969). Denna metod tillämpades för att på ett effektivt och snabbt
sätt ta fram många idéer, se bilaga 5. När metoden tillämpades fick gruppen
4. Resultat
16
justera metoden lite, eftersom då den utfördes så deltog totalt fyra stycken
personer istället för sex stycken som metoden lämpar sig efter. Detta resulterade i
ca 50 stycken skisser på ca 20 minuter. Skisser och idéer som är redo att spinnas
vidare på för vidareutveckling. Efter utförandet av 6-3-5 metoden gick gruppen
igenom alla skisserna och gjorde en enkel utvärdering av samtliga skisser för att
få en överblick om skissernas funktioner och egenskaper.
4.3.1 Grovsållning
Efter tillämpandet av metoden 6-3-5 och alla övriga principskisser hade gruppen
ca 60 stycken skisser att arbeta med. För att gå vidare i idégenereringsfasen så
utförde gruppen en grovsållning av grundkoncepten. I grovsållningen tog man
hänsyn till vilka idéer som på något sätt kunde uppfylla vissa av de uppsatta
kriterierna enligt bilaga 2. Men gruppen sållade bort vissa idéer, detta för att
idéerna var för komplexa eller orimliga.
Gruppen valde åtta stycken koncept att gå vidare med, se bilaga 5. Dessa koncept
redovisades för handledaren Martin Bergman för att sedan diskutera vilka av dem
som var mest potentiella och vilka som var mindre kvalitativa att fortsätta med.
Gruppen arbetade vidare med koncepten och tillämpade olika metoder så som
Stimuli á la POW, SCAMPER, Konceptvalsmatris och Morfologiska tabeller.
Vidareutvecklingen av koncepten inleddes genom att tillämpa metoden
SCAMPER. SCAMPER är en lämplig metod att använda eftersom det fanns
många frågetecken kring förpackningsaspekterna. Frågeställningen kring
koncepten blev hur man på bästa möjliga sätt skulle gå tillväga för att förenkla
benen som ramen ska sitta i. Resultatet av SCAMPER slutade i 5 stycken koncept
med olika varianter av lösningar på problemen, se bilaga 6.
Med dessa koncept i bagaget valde gruppen att sätta upp alla koncepten i en
konceptvalsmatris. Gruppen använde sig av konceptvalsmatrisen enligt Martin
Bergmans utlämnade material, som ursprungligen kommer från Ulrich &
Eppinger, (1995). Konceptvalsmatrisen tillämpades för att se vilket av koncepten
som enligt matrisen är mest kvalitativt för att arbeta vidare med. Koncepten
namngavs och sattes in i matrisen, se bilaga 7.
Konceptvalsmatrisen resulterade i två koncept som gruppen valde att gå vidare
med. Se bilaga 7. Koncept 1 ”Ramen” och koncept 3 ”Rullgardinen”. Trots att
koncept 5 ”Plankan” var det som fick högst poäng enligt kriterier. Detta koncept
valdes bort eftersom konceptet vek av för mycket när det gällde form, utseende
och förflyttningsmöjligheter. Eftersom där fanns osäkerheter kring de koncept
som gruppen valt att gå vidare med så tog gruppen ett beslut om att göra en
4. Resultat
17
morfologisk tabell av koncepten för att se vilka fördelar som fanns med de olika
koncepten, se bilaga 8. Fördelarna pekades ut och tillämpades i ett nytt slutgiltigt
koncept.
Resultatet efter morfologiska tabellen blev koncept 1.2 och koncept 1.3. ”Ramen”
var den som stämde bäst överrens med kravet om att minska komponenter enligt
konceptvalsmatrisen och den även var det koncept som passade sig bäst efter
problematiken med uppspänning av nätet till skillnad från övriga koncept.
Koncept 3.1 ”Rullgardinens” lösning på hur man fäller undan benen var det bästa
förslaget ansåg gruppen enligt morfologiska tabellen, se bilaga 8. Kombinationen
av dessa koncept och dess lösningar
resulterade i följande slutgiltiga koncept.
4.3.2 Slutgiltigt Koncept
Konceptet består utav en ram som är
hopvikbar på mitten av anledningen att
den ska bli lättare att ta med sig.
Infästningspunkter sitter på ramen som är
till för att spänna upp nätet i, vilket ska
utgöra spelplanen. Undertill sitter en
ribba placerad där benen sitter fast i en
led. Benen fälls in i ribban för att inte ta
plats då spelet är ihop packat och inte
används. Den har även handtag på sidan
som är till för att underlätta förflyttning,
se figur 4.1. Figur 4.1
Gruppen arbetade vidare för att tänka
igenom andra möjligheter kring
konstruktionen. Frågeställningen blev
hur praktiskt det är att använda sig av
en ribba monterad undertill för att fälla
gömma benen. Detta kändes inte som
en bra lösning rent praktiskt. Gruppen
försökte därför tillämpa lösningen på
problemet med hjälp av koncept 1.3,
vilket innebar att gömma benen inuti
ramen då spelet är ihop packat.
Resultatet av tillämpandet blev
följande, se figur 4.2. Benen är istället
monterade på ramens insida och fälls inåt för att ta upp ännu mindre plats.
Figur 4.2
4. Resultat
18
Gruppen var nöjd med resultatet som tagits fram och ansåg att den uppfyllde stora
delar av krav och önskemål som var uppsatta. Den visuella biten, utseendet på
produkten var dock inte så attraktiv som gruppen önskat därför bestämde sig
gruppen att försöka skissa om och göra den mer attraktiv utseendemässigt.
Resultatet av skissandet blev följande, se figur 4.3.
Gruppen ansåg att
konceptet var färdigt efter
tillämpning av SVID-
designprocess. Nästa steg
var att utveckla detta och
tillämpa Freddy Olssons
metoder om
Primärkonstruktion för att
ta fram detaljer och
ritningar för produkten.
Figur 4.3 Slutgiltigt koncept.
4. Resultat
19
4.4 Produktdefinition
Produktutkast framtaget efter F. Olssons (1995) metod om Principkonstruktion för
att fastställa produktens funktioner, användningsområde, egenskaper och miljöer.
Detta är baserat på information från företaget och enkätundersökning.
4.4.1 Produkt
Det finns många aktiviter att utöva på stranden. Dock finns det begränsat på antal
aktiva sysselsättningar på stranden man kan utöva. Detta kan bero på begränsade
spelplan på stranden eller helt enkelt icke intressanta aktiviter. Strandspelet skall
ge strandbesökarna något nytt samt ett bärbart spel som kan utövas överallt på
stranden.
4.4.2 Process
Produktens huvudsyfte är att ge en ny sorts spelupplevelse. Spelet handlar om att
två lag på varsin sida av planen skall försöka hålla bollen i luften inom laget för
att sedan studsa bollen mot nätet över till motståndarens planhalva. Tanken är att
slå bollar över till motståndaren som är svåra att ta, kan motståndaren inte ta
bollen utan att den faller ner på marken ger det poäng till det andra laget.
4.4.3 Omgivning
Omgivningen för strandspelet är ganska givet med tanke på namnet. Huvudsyftet
är att det skall användas på stranden av den anledningen att det finns mycket fri
yta, vilket tillåter spelarna att spela över en större yta. Eftersom underlaget på
stranden är relativt mjukt tillåter detta även spelarna att slänga sig efter svåra
bollar, vilket kan leda till en förhöjd spelupplevelse. Självklart måste spelet inte
spelas endast på stranden, tanken är att man ska kunna sätta upp den och spela
oavsett miljö. Rekommendation är att spela där en större yta finns, så som på en
gräsplan eller i en idrottshall.
4.4.4 Människa
Produkten riktar sig till en specifik målgrupp, människor i åldrarna 15-30.
Målgruppen är satt inom detta åldersintervall för att det är åldrar då personer så
som atleter eller liknande idrottsmän är aktiva. Det är även den målgrupp som
gruppen tror att produkten kommer nå ut till om produkten etablerar sig på
marknaden. Övrigt så kan människor i alla åldrar använda produkten som känner
att de vill testa en ny aktivitet på sin fritid.
4.4.5 Ekonomi
Enligt kriterietabellen i bilaga 2 har gruppen och företaget kommit fram till att
produkten inte skall överstiga 400 SEK. Detta anser gruppen och företaget MPQ
vara rimliga för ett strandspel om produkten skulle etablera sig ute på marknaden.
4. Resultat
20
4.5 Produktutkast
Gruppen kom fram till att konstruktionen skall bestå utav flera detaljer som
sammansätter själva produkten, se bild 4.4. I detta
avsnitt redogörs följande detalj och dess funktion.
Detta för att få en överblick och förståelse över
enskilda delar.
Olika delar och komponenter inhandlas från både
befintliga leverantörer och markbutik. I takt med att en
prototyp skall byggas, inhandlas material enbart för en
produkt. Detta ger därmed ingen klar bild vad det
skulle kosta att tillverka vid en produktion.
Följande delar:
Ramen
Denna detalj är uppdelad i två halvor där varje långsida är 550 mm,
kortsidan är 750 mm och de runda kanterna har en radie på 110 mm. Detta
för att ge möjlighet att utföra hopfällbarfunktionen samtidigt som
storleken skall vara rimligt nog för att kunna ta med sig. Själva tjockleken
på ramen skall vara tillräckligt kraftig för att undvika instabilitet från
bollens stöt mot dess ram och nät. För att stadga stabiliteten skall man
tillverka ramen i solidform. Ramen skall konstrueras i plastsorten PVC.
Benen
De här detaljerna består av två enheter. De har i uppgift att stabilisera
själva produkten under spelets gång. Benen skall vara 200 mm höga. I
detta fall spelar benens höjd en relativt stor roll för spelets funktion. Benen
är tillräckligt höga för att ge ett enkelt spel, men främst för att bollens
optimala kraft inte skall ha möjlighet att trycka ner nätet mot marken. Vid
hopfällbarfunktionen skall även benen ge möjlighet att vika ihop sig för att
minimera produktens storlek. För att undvika olika vinklar på benen vid
hopfällbarmomentet, har man satt en stång på 435 mm lång mellan de två
benen för att de skall kunna vikas samtidigt. Profilen på benen skall vara
45x45 mm. Även här skall detaljerna tillverkas i PVC.
Gångjärnen
Här skall dessa detaljer ge möjlighet att utföra själva hopfällbarfunktionen.
De håller även ihop de två halvorna av ramen. Med tanke på produktens
kontext, skall gångjärnen vara i rostfritt stål. Storleken på gångjärnen går
efter ramens storlek.
Figur 4.4
4. Resultat
21
Infästningarna
Genom dessa detaljer skall man ha möjlighet att spänna på nätet,
infästningarna kommer bestå utav krokar, lockbeslag eller något sorts fäste
som pallar för nätets masker för att enkelt sätta fast nätet. De blir placerade
på ett antal olika positioner på ramen för att få en optimal spänningskraft.
Detaljerna kommer förmodligen vara tillverkade i rostfritt stål eller i PVC.
Nätet
Här utgör denna detalj själva spelets plan och yta. Materialet på nätet skall
vara starkt och tåligt. Den skall stå emot alla möjliga påfrestningar. Detta
för att uppfylla förvaringskravet. Gruppen har gjort en praktisk
undersökning för att få en uppfattning över nätets spännkrafter.
Undersökningen återfinns i kapitel 4.5 ”Analys”.
4.6 Undersökning av nät och dess spännkraft
Ett stort frågetecken är kring nätet och dess spännkrafter. För att
ta reda på detta har gruppen kommit i kontakt med Anders
Mortiér som är från Skandinaviens ledande leverantör av textila
nät, ScanCord. Enligt Anders Mortiér spelar nätets material
ingen roll vid varierande spännkrafter. Det som avgör är hur
man spänner själva nätet. För att ta teorin till verkligheten har
gruppen gjort en praktisk undersökning. Det utfördes genom att
gruppen byggde upp en träram som man sedan spänner på ett
golfskyddsnät, se figur 4.5. För att redogöra olika resultat,
började gruppen med att spänna upp nätet med ett antal tvingar
för att få en ytlig vy. Därefter spändes nätet upp med hjälp av ett
antal häftklamrar på varierande positioner. Detta för att se hur
avgörande dess positioner kan vara. Sedan ökade man antalet
häftklamrar för att få en uppfattning om antalets roll.
4.7 Detaljkonstruktion
Alla färdiga och unika detaljer konstrueras fram visuellt genom CATIA V5
(Dassault Systémes) för att få en visuell överblick om hur produkten kommer se
ut. Även analyser på grundläggande detaljer sker på samma program. Under
CAD-ritandets gång har gruppen valt att rita tillfälliga infästningar. Anledningen
till detta är för att gruppen fann osäkerheter kring infästningsdetaljerna.
Infästningar på ritningarna är därmed preliminära. Information på detaljer som
krav och analyser redogörs i medföljande bilaga 9.
Produkten består av en unik detalj, ramen och dess ben. Eftersom produktens
unika detalj skall vara gjord i plastsorten PVC, är det viktigt att den skall stå emot
Figur 4.5
4. Resultat
22
stöten från bollen vid spelets gång. Därmed har gruppen genomfört flera FEM-
analyser på ramen för att få en uppfattning om dess styrka och hållfast. Följande
information och resultat, se bilaga 9.
4.7.1 Materialval
I takt med att ett av kriterierna är grundad på produktens utförande i dess kontext
har gruppen därmed valt ut att tillverka produktens ram och ben i polyvinylklorid
(PVC). Detta har valts efter granskningar och sållningar baserad på information
från EduPack 2012 (Grantadesign, 1994). PVC är ett material vars egenskaper
som uppfyller de egenskaper och prisklass som både företaget och gruppen
eftersträvar. Materialet valdes ut genom en materialsållning av tre olika
potentiella materialer. Unika och färdiga detaljer som infästningar, skruvar och
gångjärn skall vara i rostfritt stål. Företaget MPQ står för materialen där
polyvinylkloriden köps in från plastbearbetningsföretaget Carlsson och Möller
och enskilda skruvar och gångjärn köps in från Biltema och infästningar köps in
från Imab.
Eftersom produkten skall utföras i miljöer som stränder och andra liknande
utomhusmiljöer, är det viktigt att dess material skall ha möjlighet att ge en stark
resistans mot dessa miljöpåfrestningar. Gruppen har grovsållit fram till tre
potentiella material från EduPack 2012 (Grantadesign) som man därefter sållat
bort tills den mest potentiella materielalet är utvald. Man har baserat sållningen på
gruppens egna kontextkriterier, priskriterier, densitet, brottgräns, sträckgräns,
elasticitetsmodul och FEM-analyser. Dessa informationer är hämtade från
materialdatabasen CES EduPack 2012. Här finner vi följande material:
När bollen studsar mot nätet blir det ett tryck som utgör påfrestningar på ramen.
Vid detta fall dras själva ramen inåt när bollen studsar mot nätet. För att få en
uppfattning över bollens studs och dess kraft kring ramen, har gruppen genomfört
FEM-analys på varje material för att få fram en rimlig spänningsinformation. För
att få en realistisk uppfattning och säkerhetsåtgärder har man satt ett extremt värde
(600N) på bollens kraft, se bilaga 9.
PVC ABS Aluminum
Densitet 1.3e3 - 1.58e3 kg/m^3 1.01e3 - 1.21e3 kg/m^3 2.5e3 - 2.9e3 kg/m^3
Pris 8.86 - 9.72 SEK/kg 15.6 - 17.2 SEK/kg 15.5 - 17.1 SEK/kg
Sträckgräns 35.4 - 52.1 MPa 18.5 - 51 MPa 30 - 500 MPa
Brottgräns 40.7 - 65.1 MPa 27.6 - 55.2 MPa 58 - 550 MPa
E-modul 2.14 - 4.14 GPa 1.1 - 2.9 GPa 68 - 82 GPa
UV-beständig Ja Nej Ja
Resistans mot miljöpåfrestningar Hög Låg Medel
4. Resultat
23
Som vi ser på följande resultatanalys, har inga material några kritiska punkter
samt att dess spänningar inte överstiger sträckgränsen och brottgränsen. Därmed
uppfyller alla tre materialen spänningskraven. Detta innebär att materialet
fastställs genom dess egenskaper. I detta fall är PVC det slutgiltiga valet tack vare
dess pris och goda beständighet mot olika miljöer.
4.7.2 Komponentval
I och med att produkten är relativt liten och består av så få komponenter, har man
valt att utesluta inköp av standardiserade detaljer som skruvar och gångjärn från
leverantörer och valt att istället köpa direkt från en markbutik. Som Olsson (1995)
nämnt i tidigare avsnitt, är det billigast att beställa direkt via leverantör. Eftersom
projektet ska resultera i en prototyp är det inte lönsamt att beställa i så stora
kvantiteter av anledning till att det blir för dyrt. Inköp av större kvantiteter av
detaljer är endast lönsamt om produkten i en framtid sätts i serietillverkning. Vid
köp av skruvar och gångjärn har gruppen tagit hänsyn till Olssons (1995) övriga
punkter vid val av komponenter. Detta för att bland annat optimera produktens
resistans mot miljöpåfrestningar.
4. Resultat
24
4.8 Slutgiltigt resultat
Efter grundläggande arbete kring
idégenerering, vidareutveckling
och analyser av koncept och
CAD-modell kom gruppen fram
till en slutgiltig produkt.
Produkten resulterade i en
hopfällbar ram med krokar uppe
på ramen där nätet spänns upp och
sätts fast i. Ramen har fällbara ben
som viks in under ramen för att
reducera storleken då produkten skall förflyttas mellan olika platser.
Produktresultatet enligt figur 4.6 och 4.7 har arbetats fram och renderats med
hjälp av visualiseringsprogrammet Keyshot (Luxion). För fler renderade bilder av
produkten, se bilaga 10. För bilder av resultatet av Catia- modellen och
sammanställningsritning, se bilaga 11.
För att få en djupare uppfattning mellan Spikeball och det slutgiltiga resultat har
gruppen gjort en SWOT-analys för att se dess positiva samt negativa faktorer, se
vidare i kapitel 4.9 SWOT-analys.
Figur 4.7
Figur 4.6
4. Resultat
25
4.9 SWOT-analys
En SWOT-analys utfördes för att ge en överblick om produktens positiva sidor
och dess negativa faktorer som i ett framtida skede kan förbättras. SWOT-
analysen på produkten jämförs med konkurrerande produkter ute på marknaden
för att ge en tydligare förklaring till vad som är bättre med denna produkt än
konkurrenternas. Den konkurrerande produkt som gruppen jämfört med är
Spikeball.
Positiva faktorer
Negativa faktorer
Interna faktorer
Styrkor
· Integrerade komponenter
· Rektangulär spelplan
· Självinstruerande
montering
· Stabil konstruktion
· Hållbart material
Svagheter
· Produktens vikt
· Måste ta med separat boll
· Priset på produkten i
nuläget
· Nät som lös komponent
· Gångjärn som vikbar led
Externa faktorer
Möjligheter
· Skapa en ny trend
· Skapa nya sätt att utöva
aktiviteter på stranden
· Ge konsumenten en egen
spelplan
· Konkurrera med
Spikeball
Hot
· Nya konkurrenter
· Produkten kan uppfattas
som en studsmatta
· Liknelse av Spikeball
· Avtagande intresse från
användare
· Saknar patent
Styrkor
Spelet har inga lösa komponenter förutom nätet som utgör spelplanen. Till
skillnad från Spikeball som har 36 stycken lösa komponenter i form av ribbor,
ben och krokar som måste sättas ihop för att bygga ihop spelplanen så är alla
dessa komponenter integrerade i hårdvaran på produkten. Syftet med alla
integrerade delar är att förenkla monteringen för användaren när spelet skall
sättas upp. Gruppen strävade efter en så självinstruerande design som möjligt
för att kunna konkurrera med den befintliga produkten ute på marknaden
Spikeball. Genom att minska antalet komponenter och tillämpa enkla lösningar
som att montera gångjärn för att halvera produktens storlek resulterar i en
enklare förståelse för hur spelet skall sättas upp. Användaren skall med ytterst
4. Resultat
26
enkla instruktioner kunna sätta upp spelplanen på egen hand utan att behöva ha
med sig instruktionsbok då användaren vill spela. Resultatet är tidsbesparande
och tillämpar ett smartare sätt som gör det enkelt för brukaren att sätta upp
spelplanen.
Den rektangulära formen på spelplanen ger spelet tydligare riktlinjer om hur
reglerna skall tillämpas. Deltagarna har varsin sida att spela på mellan
långsidorna på spelplanen. I jämförelse med Spikeball där spelplanen är cirkulär
och bollen kan spelas åt vilket håll som helst så ger den rektangulära formen på
spelplanen en tydligare markering om hur bollen skall spelas mellan planen.
Formen på konstruktionen är designad så att spelplanen skall kunna stå stabilt
på underlag som sand, gräs, grus, asfalt och golv. Benen har en låg profil på 200
mm med platt yta undertill som tillåter konstruktionen att stå stabilt på ojämnt
underlag likaså jämna underlag. Benen går att vinkla mer än 90 grader vilket
även ger fler möjligheter att anpassa konstruktionen till vilket underlag som
konstruktionen skall placeras på. Konstruktionens profil är valt i solid PVC
plast, se bilaga 9, för att göra konstruktionen stabilare och därför mer hållbar än
konkurrenten Spikeball som tillämpar ihåliga plastprofiler. Eftersom materialet
är solid så utger det en större vikt vilket gör att konstruktionen står stabilare mot
underlaget.
Svagheter
Vikten på spelet utgör även en svaghet eftersom PVC är ett mycket tätt material
med hög densitet så blir konstruktionen ganska tung då den skall förflyttas
omkring mellan olika platser och miljöer.
Spelets pris i nuläget är inte anpassat för privatbruk eftersom material och
komponenter köpts separat från olika leverantörer vilket har lett till att priset
stuckit iväg. Målet när det gäller priset är att kunna sälja varje enhet för 400
kronor, se kriterietabell bilaga 2. Detta bör ses över vid en vidareutveckling för
att kunna konkurrera med Spikeball som ute på marknaden idag kostar ca 400
kronor exklusive frakt.
Problematiken med förpackningsmöjligheterna är att nätet och boll som krävs
för att spela inte är integrerade på något sätt. Lösningen för tillfället är att vira
nätet runt konstruktionen och ha med sig en boll separat för att kunna spela.
Denna problematik skiljer sig från Spikeball där alla delarna inklusive nät och
boll tillkommer i den medföljande plastbagen.
Gångjärn som vikbar led för att vika ihop konstruktionen, kan ge upphov till
förslitningar beroende på miljön som spelet spelas i. Eftersom spelet är avsett
4. Resultat
27
för att främst brukas på stranden så kan detta leda till att sand tränger in i
gångjärnen vilket kan slita och leda till rostskador då spelet utsätts under dessa
förhållanden under en längre period.
Möjligheter
En möjlighet som denna produkt skapar om det skulle slå igenom ute på
marknaden vore att det skulle sätta en ny trend bland strandaktiviteter. Eftersom
det är ett spel som tar upp en stor spelyta skulle det enkelt dra till sig
uppmärksamhet bland befolkade stränder. Möjligheten i detta fall vore att spelet
marknadsfört sig själv genom att dra uppmärksamhet och locka folk.
Spelet är lämpat för att spelas två mot två genom att passa runt bollen med
händerna liknande volleyboll regler. En av möjligheterna kring spelet är att
användarna kan komma fram till egna idéer och nya sätt att utföra
strandaktiviteter på. Tillexempel istället för att spela två mot två kan användaren
spela en mot en på varsin kortsida istället för att studsa boll på stranden,
reglerna kan justeras så att istället för att spela med händerna får deltagarna
endast använda fötterna istället. Spelets regler och användningsområden är helt
upp till konsumenten som köpt spelet.
Eftersom denna produkt är en ny produkt vars grundtanke är inspirerad från det
befintliga spelet Spikeball så kommer detta ute på marknaden kunna konkurrera
med Spikeball, vilket i slutänden kommer resultera i att nya vidareutvecklingar
från båda konkurrenternas sida utförs för att ta över marknaden om vilket spel
som är mest värt pengarna att köpa.
Möjligheten som ges av att ha en egen produkt som denna är att kunden själv
kan bestämma när han eller hon vill spela. Det ger bättre tillfällen för individen
att spela, eftersom många gånger på stranden är de publika attraktionerna så som
volleyboll, badminton eller liknande upptagna. Att kunden själv har möjlighet
att skaffa sig en egen spelplan för att spela resulterar i
Hot
Med tanke på spelets utseende kan spelet i folks ögon uppfattas som en
studsmatta, särskilt om barn får upp ögonen för produkten. Produkten är inte
dimensionerad för att tåla de påfrestningar som kan uppkomma om ett barn får
för sig att använda spelet som en studsmatta. Detta kan vara ett hot som kan
drabba försäljningen då folk tänker att någon kommer hoppa på spelet och ha
sönder det. Förhållande till Spikeball så har båda produkterna samma problem,
anledningen ligger i formen på ramen och nätet som utgör spelytan ser väldigt
likt ut som en mindre studsmatta.
4. Resultat
28
Ett hot som finns är att inget patent eller liknande har sökts kring idén för att äga
rättigheter till spelet. Detta utgör ett hot då idén exponeras då den visas upp
bland folk, eftersom vilken individ som helst kan stjäla idén och själv ta patent
på produkten för att göra den till sin egen. Däremot har gruppen letat patent på
Spikeball men inte funnit något giltigt patent som ligger i dagsläget. Det enda
gruppen fann var en varumärkes registrering som skyddar själva varumärket
Spikeball, vilket innebär att namnet Spikeball är skyddat. Dock så enligt
LegalForce Trademarkia, se länk http://www.trademarkia.com/spike-ball-
73836767.html, skickades denna varumärkesskyddet in för mer än 10 år sedan
och har därför en inaktiv status vilket betyder att inget skydd för nuvarande
finns för produkten Spikeball.
Ett annat hot vore om produkten kommer ut på marknaden och slår igenom till
en början men att intresset för spelet avtar. Eftersom tester bland olika
målgrupper inte utförts så är det svårt att bedöma vad folks åsikter om spelet är.
Ett avtagande intresse skulle leda till att en ny produkt som denna ute på
marknaden skulle få det svårt att kunna etablera och stadga sig på marknaden.
Att det redan finns en liknande produkt ute på marknaden Spikeball är även ett
hot eftersom högre krav måste ställas på produkten för att kunna övertyga
kunder om att produkten är bättre än befintliga ute på marknaden.
4.9.1 Slutats efter SWOT-analys
Rent objektivt så är gruppen överlag nöjda med resultatet. Gruppen anser att
produkten som tagits fram är en ny förbättrad produkt som mycket väl hade
kunnat etablera sig på marknaden med rätt förutsättningar. I jämförelse med
konkurrerande produkter som Spikeball så anser gruppen att deras resultat är en
mer utvecklad och förbättrad variant av Spikeball. De båda spelen har signifikanta
skillnader när det kommer till utseende, form och kvalitet. De punkter som
gruppen inte är nöjda med gäller främst förpackningsmöjligheter då ingen smart
lösning tagits fram på hur nät och boll kan integreras i produkten. Materialet anser
gruppen även att det kunde gjorts en djupare research för att finna smartare
material som hade passat bättre in i spelets kontext.
4. Resultat
29
4.10 Prototyp
Efter att all material som behövs har kommit in, har gruppen tagit fram en
prototyp, se figur 4.8 och 4.9. I förhållande med Spikeball har man lyckats
reducera den praktiska delen, det vill säga antalet komponenter som krävs för
montering och spel. När det gäller utseendet blev det inte som gruppen önskat sig.
Detta för att det var brist på maskiner och verktyg i verkstaden som kunde
behandla materialet. Gruppen fick därmed vela mellan produktens funktion eller
utseende. I detta fall prioriterade gruppen funktion före utseende. Däremot blev
storleken på produkten som gruppen önskade sig. Stången mellan benen fattas i
prototypen, detta på grund av missuppfattning vid beställning av material.
Infästningarna har gruppen valt att använda sig av lockbeslag eftersom att arbeta
med krokar på ett sådant material utan rätt verktyg var för omständigt.
4.10.1 Förpackningsmöjligheter i förhållande till ergonomiska aspekter
Prototypen går att vikas ihop på mitten för att reducera produktens storlek, se
figur 4.8. På undersidan sitter ett gångjärn monterat med skruvar in i de två
ramhalvorna som tillåter konstruktionen att vikas ihop vilket halverar storleken på
planen. Gruppen valde att göra på detta viset för att underlätta transport av
spelplanen då den skall förflyttas mellan olika miljöer och platser. Detta utgör
även i nuläget produktens förpackningsmöjlighet, eftersom tanken är att
produkten skall säljas som en hopviken ram som kan tas med direkt från butik.
Produkten skall även vara utrustad med fästen där en axelrem går att fästas fast i
för att ge brukaren möjlighet att ta med sig produkten på axeln liknande en
axelväska då brukaren vill förflytta produkten till olika platser. Handtag skall även
vara placerade på kortsidans kan för att ytterligare förenkla förflyttningen av
produkten.
Figur 4.8 Figur 4.9
4. Resultat
30
Figur 4.10
Syftet med att förenkla transporten av
produkten grundar sig i en ergonomisk
aspekt, det vill säga att personer som skall
förflytta eller bära runt på produkten inte
behöver utsättas för påfrestningar då
arbetet uträttas. Genom att tillåta brukaren
att bära runt produkten kring axeln så
fördelas vikten jämnt ut vilket gör det
behagligare och enklare för brukaren att
förflytta produkten. Eftersom produktens
profil är 35 mm innebär det att totala
tjockleken vid hopvikit läge är mer än 70
mm eftersom det finns ett visst spel
mellan ramhalvorna på några få
millimeter, se figur 4.8. Detta medför
svårigheter då brukaren ska hålla i ramen
eftersom den är så tjock, se figur 4.10.
Ur ergonomisk synpunkt leder detta till att brukaren upplever
obehag i handen då produkten skall bäras runt på under en längre
tid. Därför har gruppen även gett förslag att montera handtag på kortsidorna på
ramen för att ge ett mer behagligare grepp då produkten bärs runt för hand.
Axelrem och handtag finns dock inte utplacerade på prototypen eftersom gruppen
inte fick tag i dessa komponenter i tid under prototyp bygget.
4. Resultat
31
4.11 Regler
I förhållande med Spikeball har gruppen valt att införa ett mer systematiskt spel i
produkten, detta för att få ett flytande spel. Som man tidigare konstaterat i SWOT-
analysen, se kapitel 4.9 SWOT-analys, har gruppen valt att ge spelarna
möjligheten att spela med egna regler. Men i takt med att gruppen hade satt upp
att produkten skall gå efter volleybollregler, har man valt att sätta upp alternativa
regler, men inget man måste gå efter som spelare. Gruppen har satt ut att spelet
går ut på att sammanlagt fyra spelare involvera sig, där man spelar två mot två.
Varje lag skall spela bollen mot nätet för att skicka över bollen till motståndaren.
Eftersom man har valt att basera på Volleybollregler, har man även infört att man
får passa till varandra max tre gånger och därefter måste man skicka bollen till
motståndaren. Man får inte fånga bollen, däremot nicka, brösta eller sparka.
Träffar bollen kanten blir det omspel. När man servar får man enbart smasha med
handen. Man får därmed inte kasta bollen vid serve. Man får inte heller gå över
till motståndarens sida vid spelets gång. Först till 11 poäng vinner.
5. Slutsats och diskussion
32
5. Slutsats och diskussion
Under projektets gång har gruppen haft ett slutgiltigt mål där man tagit fram en
visuell konstruktion, vars underlag är baserad på angivna krav och önskemål från
både gruppen och företaget. Gruppen har gjort sitt yttersta för att produkten skall
nå upp till kraven och önskemålen. I förhållande med komprosmiss med
prototypbygget har gruppen sett till att kriterierna uppfylls antingen teoretiskt,
praktiskt eller både och. Här nedanför, i figur 5.1, finner vi följande uppfyllda
kriterier:
Kriterienummer Kriterier Uppfyllda?
1 Tydliga markeringar för spelfält Nej
2 Delbar eller vikbar (förenkla vid
förpackning) Praktiskt & teoretiskt
3 Vikt < 2 kg Nej
4
Självinstruerande visuell ergonomi
(produkten skall kunna sättas upp på
mindre än 2 minuter)
Nej
5 Höjd 20 cm - 30 cm Praktiskt & teoretiskt
6 Fler än en spelmöjlighet Nej
7 Färre än 5 lösa komponenter Praktiskt & teoretiskt
8 Stabilkonstruktion skall kunna stå
stabilt på sand, grus och gräs Praktiskt & teoretiskt
9 Bollstuds från 1,5 m höjd skall vara 40
cm i återstuds Praktiskt & teoretiskt
10 Förpackningsstorlek, skall kunna tas
med på en cykel Praktiskt & teoretiskt
11 Största bredden på spelplan 60-80 cm Praktiskt & teoretiskt
12 Största längden 1-1,2 m Praktiskt & teoretiskt
13
Ska klara av utomhusmiljöer vilket
innebär tåla fukt, salter och UV-
strålning
Praktiskt & teoretiskt
14 Fasta infästningspunkter för montering Praktiskt & teoretiskt
15 kostnad <400 kr Nej
16 Handtag eller rem för att förenkla
förflyttning Teoretiskt
17 Konstruktionen skall hålla i minst två
säsonger Teoretiskt
Figur 5.1 Uppfyllda kriterier
5. Slutsats och diskussion
33
Som vi ser på tabellen är i stort sett alla kraven uppfyllda i både teorin och det
praktiskta. De som inte är uppfyllda är i stort sett önskemål. Under arbetets gång
har gruppen valt att prioritera kraven före önskemålen. Gruppen anser att
kriterienummer 4 inte uppfylls, förpackningsmöjligheten har förenklats, men det
tar fortfarande mer än 2 minuter att spänna upp nätet. Detta fann gruppen ingen
lösning på eftersom att reducera antalet infästningar inte är möjligt. En viktig
notering är kravet där produkten skall kosta mindre än 400 SEK (kriterienummer
15). Gruppen har konstaterat att man inte når upp till det kriteriet genom bygge av
en prototyp. Dock har man konstaterat att produkten har möjlighet att uppfylla det
kravet vid en eventuell massproduktion. Kriterier nummer 16 är enbart uppfyllt i
teorin. Detta för att gruppen har gjort det möjligt för ett eventuellt handtag, men
samtidigt konstaterat att det inte är nödvändigt eftersom det finns möjlighet att
hålla i själva ramen istället. Det skulle även kosta mera vid en eventuell
produktion. Detta är en framtidsfråga som företaget får ta hand om.
Det kan diskuteras om detta är en produkt som platsar ute på marknaden bland
den hårda och breda konkurransen bland spel som finns. För att ta reda på det
krävs det att en testserie av prototyper tas fram för att sedan nås ut till olika
målgrupper. Ytterligare enkätundersökningar bör göras och delas ut tillutvald
målgrupp. Finns det statistiskt underlag att gå vidare med produkten efter
enkätundersökningar kan det tänkas att produkten utvecklas vidare för att sedan
sättas i produktion. För att nå ut till kunder och väcka dess intresse bör produkten
marknadsföras på ett strategiskt sätt för att sticka ut från konkurrenter och
befintliga produkter som finns i denna bransch.
6. Kritisk granskning
34
6. Kritisk granskning
Under tidens gång var gruppen väldigt naiva med idégenererande. Gruppen var
tidigt låsta inom ett område, detta på grund av en svag undersökning kring
problemet. Detta resulterade att det blev svårt att tänka utanför lådan. En stor del
av tiden prioriterades för de generella idégenereringarna, istället för att tillämpa de
utlämnade metoder. Detta ledde till att skisserna uppdaterade konstant men
långsamt.
I och med att gruppen enbart har grundläggande kunskaper inom materialområdet,
medförde det att materialvalet begränsade möjligheterna med prototypbyggandet.
I slutändan fick man kompromissa mellan prototypens funktioner och design.
Gruppen valde istället att fokusera på att ta fram en prototyp som funkar i
praktiken att spela på och därför har gruppen bortsett från de visuella aspekterna
så som färgval, fina radier och benens funktioner.
Vid sidan om examensarbetet har andra kurser pågått och tagit en stor del utav
tiden. Föreläsningar och enskilda studier tog mycket utav gruppens tid.
Gruppen anser att projektets lösning hade kunnat optimeras ännu mera för att
tillfredsställa kundens behov. På grund av tidspressen har gruppen varit tvungen
att begränsa sig. För en beskrivning på eventuella optimeringar, se kapitel 6.2
”Förslag om fortsatt arbete”.
6.1 Miljöaspekter
Gruppen har tagit hänsyn till materialets miljöaspekter genom skolans
materialdatabas CES EduPack 2012 samt information från Carlson och Möller.
Detta har dock gett gruppen en ytlig bild över dess miljöaspekter. En
livscykelanalys är rekommenderat för mer djupgående information om
miljöaspekten.
6.2 Förslag om fortsatt arbete
I slutändan kunde det konstateras att materialvalet var billigt, men inte tillräckligt
billigt i förhållande till produkten. För förslag om fortsatt arbete är det
rekommenderat att man analyserar vidare kring just materialvalet och försöker
hitta andra material med liknande egenskaper för att klara de påfrestningar som
konstruktionen utsätts för. Produkten hade även kunnat vidareutvecklas genom att
finna andra lösningar kring förpackningsmöjligheter, även om produkten i sitt
skede just nu är anpassad för att ta med sig i den storleken som den har så hade
man kunnat ta fram bättre lösningar på att få med sig nät och boll i samma
produkt. Infästningsmöjligheter är även något man skulle kunna arbeta vidare med
för att hitta andra kreativa sätt att fästa nätet i ramen. Exempelvis hade ramen
kunna haft urfräsda detaljer som nätet spänns fast i. Ramen hade även kunnat
6. Kritisk granskning
35
reducera antalet monteringsfästen för just benen genom att istället fräsa ur hela
ramhalvor med färdiga monteringsfästen för benen. Detta hade reducerat
arbetskostnaden vid monteringen av produkten.
Referenser
36
Referenser
Litteratur
Olsson, F. (1995). Principkonstruktion.Institutionen för maskinkonstruktion LTH
Olsson, F. (1995). Primärkonstruktion Institutionen för maskinkonstruktion LTH
Granta Design – Ces Edupack 2013
Ullman. E (2003) Materiallära
Internetsidor
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designprocessen/
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.enalyzer.se/
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.sustainicum.at/files/tmethods/13/en/6-3-5_Brainwriting_Form.pdf
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.c-m.se/sv/vinylkloridplast-pvc.html
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om-design/Designprocessen/
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.scancord.net/sv/search?orderby=position&orderway=desc&search_qu
ery=200-020&submit_search=S%C3%B6k
Hämtades från internet (27-05-2013)
http://www.svid.se/
Morgondagens cafémöbel. Hämtades från internet (27-05-2013)
http://his.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:225906
EduPacks hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)
http://www.grantadesign.com/
Catias hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)
http://www.3ds.com/se/
Keyshots hemsida. Hämtad från internet (18-06-2013)
http://www.keyshot.com/
Referenser
37
Personliga Kontakter
Per Lennartsson MPQ Consulting AB
Martin Bergman Högskolan i Halmstad
Peter Flarúp Carlson & Möller
Anders Mortiér ScanCord
Bilder
Figur 1.1
http://b.vimeocdn.com/ts/421/645/421645618_295.jpg
Figur 1.2
http://kiddykaddy.com/wp-content/gallery/products/1.jpg
Figur 2.1
http://1.bp.blogspot.com/_dWjC2HgznKs/SK1ayev0bfI/AAAAAAAAANs/8POi
1TPnH20/s400/svid_logo.jpg
Figur 2.2
http://www.svid.se/PageFiles/10777/Designprocessen.jpg
Bildreferenser Moodboard – från vänster till höger.
Hämtades från internet (22-05-2013)
http://www.spikeball.com/wp-content/uploads/2012/05/full-page-2.jpg
http://www.warmpicture.com/stock-photos/happy-group-of-diverse-
youth_sjpg8261.jpg
http://www.hdwpapers.com/walls/grass_dark_wallpaper-HD.jpg
http://userwww.sfsu.edu/swilson/stevecancer/beach%20run.jpg
http://www.zastavki.com/pictures/1680x1050/2010/Creative_Wallpaper_Relax_on_the
_beach_sea_sand_025659_.jpg
http://www.allin1hdwallpapers.com/wp-content/uploads/2012/07/clean-water-HD-
wallpaper.jpeg
http://joseepoirier.blogspot.se/2012/02/21-habits-of-happy-people.html
http://4.bp.blogspot.com/-MYGbbX8vEZ4/T-sBl1-
uiZI/AAAAAAAAAkg/0UvLdedoQps/s1600/beach.jpeg
Referenser
38
http://www.brasada.com/blog/wp-content/uploads/2013/05/volleyball.jpg
Bildreferenser: Lifestylesboard – bilder från vänster - från upp till ner.
Hämtades från internet (22-05-2013)
https://lh3.googleusercontent.com/-
WTZZV5JpakI/T7zwJ7bT3jI/AAAAAAAAACE/VkENCzM5pTI/s0/131282550
9_people_different_people_family_happiness_026542_.jpg
http://www.flickr.com/photos/vikapproved/8388718654/
http://www.youcantbeserious.com.au/blog/wp-content/uploads/2012/10/yellow-
love.jpg
http://honuhawaiiactivities.com/luaus/images/vendor_images/kailuasailboardsand
kayaks/kayaking6_lg.jpg
http://csatimes.co.in/wp-content/uploads/2013/03/Running-on-beach-by-sundero-
2.jpeg
http://dc669.4shared.com/img/TY6dK2X2/s7/clear_beach_sky-wide.jpg
http://www.beachtomato.com/wp-content/uploads/2011/03/Beach-Ultimate1.jpg
http://otife.com/beach-wallpapers-1600x1200-april-2012-beach-backgrounds-hd-
wallpaper/
http://1ms.net/beach-105000.html
http://missionskyrkanvaxjo.se/img/egna/blandade/omsorg_ungdomar.jpg
http://www.escapes.ca/blog/wp-content/uploads/2012/08/people-on-beach1.jpg
http://www.coralvillenutrition.com/about/beach%20yoga.jpg
http://data.whicdn.com/images/22060966/beach-smile-summer-Favim.com-
221733_thumb.jpg
2.bp.blogspot.com/-vUtTvFgLMLA/T-sBhdc4qeI/AAAAAAAAAkI/kxBCC-
3Xork/s1600/Beach+Boys+1-VAN307-sm.jpeg
https://mediastream.jumeirah.com/webimage/heroactual//global/hotels-and-
resorts/dubai/madinat-jumeirah/meetings-and-events/team%20building/madinat-
jumeirah-beach-activites-hero.jpg
Bilaga 1 Projektbeskrivning
39
Bilaga 1 Projektbeskrivning
Studenter:
Martin Kattem 910924-1175
Mail: [email protected]
Tel: 0768636682
Kevin Ngo 910316-2211
Mail: [email protected]
Tel: 0737149389
Titel på examensarbete:
Konstruktion och design av Strandspel.
Uppdragsgivare:
Per Lennartsson
MPQ Science Park Halmstad
Syfte med projektet:
Syftet med projektet är att utveckla en hårdvara till ett strandspel där
volleybollregler skall tillämpas. Projektet skall inrikta sig kring materialvalet på
hårdvaran, förpackningsmöjligheter, alltså hur konstruktionen skall förpackas, och
den ergonomiska aspekten som skall inrikta sig på hårdvarans utseende och
funktion. Slutgiltiga målet är att ta fram en verklig prototyp av spelet.
Metod:
Fredy Olssons metod Principkonstruktion/Primärkonstruktion,
tillverkningskonstruktion för maskinteknik.
SVID – Designprocess
Relevant litteratur:
Principkonstruktion/Primärkonstruktion, Tillverkningskonstruktion Fredy Olsson,
Institutionen för maskinkonstruktion LTH 1995
Tillverkningsteknolog Jarfors Carlsson Eliasson Keife Nicolescu Rundqvist
Bejhem Sandberg, Fjärde upplagan
Materiallära – Karlebo
Tillgänglig data:
Vetenskapliga artiklar hämtade från Högskolebiblioteket Halmstad Högskola
kommer användas och finnas tillgängliga. Vetenskapliga artiklar om material så
Bilaga 1 Projektbeskrivning
40
som plast, kompositer, stål, aluminium, förpackningar, förpackningsmöjligheter,
lättviktskonstruktioner och modulkonstruktion.
Principkonstruktion/Primärkonstruktion, Tillverkningskonstruktion Fredy Olsson,
Institutionen för maskinkonstruktion LTH 1995
Tillverkningsteknolog Jarfors Carlsson Eliasson Keife Nicolescu Rundqvist
Bejhem Sandberg, Fjärde upplagan
Materiallära – Karlebo
Nödvändiga faciliteter:
Datorer med Catia V5 licens för modellering i 3D miljö, Microsoft Office paketet
dvs. Word, Excel, Powerpoint, Kommer behöva ha tillgång till verkstad och
material då prototyp skall tas fram.
Gantt-schema
Vecka 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Projektundersökning
Framtagning av produktförslag
Skissförslag
Utvärdering av produktförslag
Granskning av material
Halvtidsredovisning
Granskning av förpackningsmetoder
Detaljkonstruktion
Primärprodukt
Prototypframtagning
Inlämnade av preliminär utgåva till opponentgrupp och handledare
Inlämning av examensarbete
Redovisning och opponering
Utexpo
Rapportering
Startdatum: (YYYYMMDD) ___________________ (Sign. HH Handl.) ___________________
Bilaga 2 Kriterietabell
41
Bilaga 2 Kriterietabell Kriterienummer Kriterier Krav och Önskemål K-
Krav Ö-Önskemål
1 Tydliga markeringar för spelfält Ö
2 Delbar eller vikbar (förenkla vid förpackning)
K
3 Vikt < 2 kg Ö
4 Självinstruerande visuell ergonomi (produkten skall kunna sättas upp på mindre än 2 minuter)
K
5 Höjd 20 cm - 30 cm K
6 Fler än en spelmöjlighet Ö
7 Färre än 5 lösa komponenter K
8 Stabilkonstruktion skall kunna stå stabilt på sand, grus och gräs
K
9 Bollstuds från 1,5 m höjd skall vara 40 cm i återstuds
K
10 Förpackningsstorlek, skall kunna tas med på en cykel
Ö
11 Största bredden på spelplan 60-80 cm K
12 Största längden 1-1,2 m K
13 Ska klara av utomhusmiljöer vilket innebär tåla fukt, salter och UV-strålning
K
14 Fasta infästningspunkter för montering K
15 kostnad <400 kr Ö
16 Handtag eller rem för att förenkla förflyttning
K
17 Konstruktionen skall hålla i minst två säsonger
K
Figur 1 Kriterietabell
Bilaga 3 Enkätundersökning
42
Bilaga 3 Enkätundersökning
43%
57%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Kvinna
Man
Kön?
14%
86%
0%
0%
0%
0%
0%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
15-19 År
20-25 År
26-32 År
33-40 År
41-50 År
51-60 År
61+
Ålder?
Bilaga 3 Enkätundersökning
43
61%
18%
14%
4%
4%
0% 20% 40% 60% 80%
Mindre än en gång i veckan
1-3 gånger/vecka
3-5 gånger/vecka
Mer än 5 gånger/vecka
Aldrig
Hur ofta är du på stranden under säsong?
7%
29%
39%
21%
4%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Gå
Cykla
Köra bil
Åka Buss
Annat
Hur brukar du ta dig till stranden?
Bilaga 3 Enkätundersökning
44
68%
32%
4%
25%
7%
21%
18%
0% 20% 40% 60% 80%
Volleyboll
Fotboll
Boule
Frisbee
Badminton
Strandtennis
Annat isåfall vad?
Vilka strandaktiviteter föredrar du att utöva?
Bilaga 4 Principskisser
45
Bilaga 4 Principskisser Principskisser spontant nedritade på papper då en idé poppade upp i huvudet.
Idéerna hade en grundtanke som kunde spinnas vidare på vid tillämpning av andra
metoder.
Bilaga 5 6-3-5 Brainwritning
46
Bilaga 5 6-3-5 Brainwritning
6-3-5 Brainwritning resulterade i en 4-3-5 eftersom endast fyra personer deltog
vid utförandet av metoden. De numrerade bilderna är de skisser som gruppen
valde att arbeta vidare med.
Bilaga 5 6-3-5 Brainwritning
47
Bilaga 6 Koncept
48
Bilaga 6 Koncept
Koncept 1.1 ”Ramen - Kåsan”
Konceptet består utav en ram med
infästningspunkter i ramen för att fästa fast
nätet som ska utgöra spelplanen. Ramen är
vikbar och kan halvera sin storlek vilket gör
den enklare att bära med sig. Konceptet har
inga ben utan för att få upp spelplanen en
bit ovanför marken så sitter det en mjukare
plast ribba undertill som skall kunna
vecklas ut. Inspirationen med plastribban
kommer från drickskåsor som är gjorda i
plast.
Figur 8.1 Koncept 1.1 Ramen-Kåsan
Koncept 1.2 ”Ramen – Underlag”
Denna variant av koncept 1 ramen består utav
en ram med infästningspunker för nätet som
utgör spelplanen. Ramen är även vikbar och
viks ihop med hjälp av gångjärn av något slag.
Den har även fastmonterade handtag som är till
för att underlätta transportering. Benen är
vikbara och sitter fast i en led som tillåter dem
att fällas ut och in. Om spelet sätts upp på ett
dåligt underlag så tillkommer fästen som ska
kunna tryckas ner i marken. I dessa fästen ska
man kunna sätta ner spelets ben i för att ge
möjlighet att spela på olika underlag om man
exempelvis inte vill spela på stranden.
Figur 8.2 Koncept 1.2 Ramen-Underlag
Koncept 1.3 ”Ramen – Skjutbar”
Konceptet är en variant av koncept 1.2. Består även utav en ram med infästningar
för att sätta upp nätet som spelplan. Ramen går även att vikas för att halvera sin
Bilaga 6 Koncept
49
storlek. Benen i detta koncept utgör varianten, eftersom dessa är skjutbara i
liknelse med ett tvättställ. Tanken med dessa ben var att underlätta då man snabbt
vill sätta upp hela spelet genom
att minska antalet komponenter
som tar tid att fällas upp.
Koncept 2 ”spider”
Detta koncept består utav en
kvadratiskram med en kvadratisk
ribbprofil. Tanken med
kvadratisk spelplan var att
försöka minska antalet
infästningspunkter då spelplanen
sätts upp. Ramen är även i detta
fall hopvikbar. Konceptet skiljer
sig eftersom den har löstagbara
ben som fungerar som klämmor
som man kan sätta fast vart man
vill på ramens kvadratiska
ribbprofil.
Koncept 3.1 ”Rullgardin –
Ribba”
Detta koncept består utav två
stycken rullar. I den ena rullen
skall nätet rullas in i med en
rullgardinsliknande mekanism så
man drar ut spelplanen till önskad
storlek. Nätet är fixerat i den andra rullen för att man ska få bra grepp omkring
rullarna när man drar ut
spelplanen. Benen sitter
fastmonterade i en led under
rullen och ligger i en ribba som
fälls upp undertill då man
packar ihop anordningen. För
att spänna upp planen så körs
benen ner i underlaget på båda
sidorna. Benen är spetsiga för
att underlätta då planen skall
sättas upp och benen ska
Figur 8.3 Koncept 1.3 Ramen –
Skjutbar
Figur 8.5 Koncept 3.1
Rullgardin – Ribba
Figur 8.4 Koncept 2 Spider
Bilaga 6 Koncept
50
tryckas ner i marken. Axelremmar är fastsatta i rullarna för att underlätta
förflyttningen av anordningen.
Koncept 3.2 ”Rullgardin – Kryckben”
Konceptet är en variant av koncept 3.1. Den har rullgardinsfunktionen som är till
för att dra ut spelplanen som även
utgörs av ett nät. Skillnaden med
detta koncept är benen. Benen ska
kunna dras ut och in justerat efter
olika längder beredande på hur
högt över marken spelplanen ska
vara. Benen justeras i liknelse med
hur man justerar längden på ett par
kryckor. Det sitter en spärr i den
innre delen av benet som kan
tryckas in och läggas i olika lägen
beroende på höjden. Benen kan
skjutas in helt och hållet så de inte
syns då anordningen packas ihop
och inte används. Detta koncept är
även utrustat med axelrem för att
underlätta förflyttning.
Koncept 4.1 ”Rullen – Veven”
Konceptet grundar sig i att bortse
från mekanismen kring koncept 3.
Det består utav två rullar där nätet
ligger inrullat i den ena rullen.
Nätet är fixerat i den andra rullen
för underlätta uppsättning av
spelplan. Nätet rullas därefter in
manuellt med hjälp av en vev som
sitter förankrad i innerrullen som
nätet sitter fast i. Med en manuell
vev minskar problemen som kan uppkomma då nätet skall rullas in till skillnad
från en rullgardinsmekanism enligt koncept 3.
Figur 8.6 Koncept 3.2 Rullgardin –
kryckben
Figur 8.7 Koncept 4.1 Rullen – Veven
Bilaga 6 Koncept
51
Koncept 4.2 ”Rullen – Bygga”
Detta koncept handlar om att det består utav många olika komponenter som byggs
ihop och utgör hela
konstruktionen. Konceptet
består utav två stycken ihåliga
rullar där benen, sidorpinnarna
och nätet förvaras i då spelet
inte används. Konstruktionen
är utformad så att
sidopinnarna och rullarna
passar i varandra.
Sidopinnarna och rullarna är
även utrustade med
infästningar vilket tillåter nätet
att spännas upp. Även benen
är formade så att man kan
sätta fast dem i rullarna för att få upp hela konstruktionen lite i höjd så att spelet
inte ligger på marken. De ihåliga rullarna har lock på sig som försluter rullen då
de förflyttas mellan olika platser.
Koncept 5.1 ”Plankan – Luftkudde”
Plankan är ett koncept som består utav fyra stycken solida plattor. Plattorna har
passformade pinnar som passar i utborrade hål på plattornas sidor. Konceptet har
fyra stycken plattor som utgör en fullständig spelplan. Den är även uppdelad
eftersom de ska vara enklare att ta med sig och förflytta. Konceptet tillämpar även
medföljande
uppblåsbara kuddar
som ska kunna
placeras undertill då
spelet vill tas med ut
i vattnet för att ha en
flyttande spelplan.
Fördelar med en
solid spelplan är att
det ger bra studs då
bollen spelas mot
ytan.
Koncept 5.1 Plankan – Luftkudde
Figur 8.9
Figur 8.8 Koncept 4.2 Rullen – Bygga
Bilaga 6 Koncept
52
Koncept 5.2 ”plankan – Haken”
Detta koncept består utav två stycken solida plattor som utgör spelplanen.
Plattorna sätts fast med hjälp av hakar som man trär över och klämmer ihop. På
sidorna sitter kardborreband som är till för att spänna ihop plattorna då de skall
förflyttas, vilket underlättar till viss del. Fördelarna även här är att plattorna är
solida och ger bra
bollstuds.
Koncept 5.2 Plankan – Haken Figur 8.10
Bilaga 7 Konceptvalsmatris
53
12
34
5
Konc
ept
Urva
l, KR
AVVi
ktKu
nska
pKr
avm
ötand
eTr
ovär
dighe
tKu
nska
pKr
avm
ötand
eTr
ovär
dighe
tKu
nska
pKr
avm
ötand
eTr
ovär
dighe
tKu
nska
pKr
avm
ötand
eTr
ovär
dighe
tKu
nska
pKr
avm
ötand
eTr
ovär
dighe
t
Delba
r eller
vikba
r (före
nkla
vid fö
rpack
ning)
13%
0,71
0,70
0,81
0,80
0,71
0,70
0,81
0,80
11
1,00
Självin
strue
rande
visue
ll ergo
nomi
(prod
ukten
skall
kunn
a sätt
as up
p på m
indre
än 2
minu
ter)
17%
0,91
0,90
0,91
0,90
11
1,00
0,60,8
0,56
11
1,00
Stabilk
onstr
uktio
n - sk
all ku
nna s
tå sta
bilt på
sand
, grus
, gräs
och g
olv15
%0,8
0,60,5
60,7
0,80,6
20,8
0,40,4
40,6
0,80,5
61
0,60,6
0
Skall
klara
av ut
omhu
smiljö
er vilk
et inn
ebär
tåla f
ukt, s
alter
och U
V-strå
lning
15%
0,80,6
0,56
0,81
0,80
10,8
0,80
11
1,00
0,71
0,70
Fasta
infäs
tning
spun
kter fö
r mon
tering
8%0,6
10,6
00,8
10,8
00,9
10,9
00,9
10,9
00,8
10,8
0
Bollst
uds f
rån 1,
5 m hö
jd oc
h ska
ll ge 4
0 cm
i åter
studs
13%
0,60,6
0,52
0,60,6
0,52
0,60,4
0,48
0,80,6
0,56
11
1,00
Hand
tag el
ler re
m för
att fö
renkla
förfly
ttning
6%1
0,80,8
01
11,0
01
11,0
01
11,0
00,7
0,40,4
6
Kons
truktio
nen s
kall h
ålla i m
inst tv
å
säso
nger
8%0,9
0,60,5
80,9
0,40,4
21
0,40,4
01
0,40,4
00,9
10,9
0
Färre
än 5
lösa k
ompo
nente
r5%
0,81
0,80
10,2
0,20
11
1,00
10,4
0,40
10,4
0,40
1,00
1,00
1,00
1,00
1,00
100%
Mede
lvärde
Kuns
kap,
Kravm
ötand
e, To
tala T
rovärd
ighet
0,79
0,80
7,02
0,83
0,78
7,06
0,89
0,78
7,72
0,86
0,78
7,18
0,90
0,82
7,86
Plac
ering
Vida
reutv
eckli
ng?
Kuns
kap/K
nowle
dge
Unkn
owled
gable
Wea
kAm
ateur
Inform
edEx
perie
nced
Expe
rt
0,50,6
0,70,8
0,91,0
Kravm
ötand
e/Con
fiden
ceIm
poss
ibly
Unlik
elyQu
estio
nably
Poten
tially
Feas
ibly
Perfe
ctly
0,20,4
0,60,8
1,0
Plan
kan
Rulle
n Ru
llgar
dine
n Sp
ider
Ram
en
Tota
lt m
edel
värd
e0,
660,
710,
720,
690,
81
JaNe
jJa
Nej
Nej
Bilaga 7 Konceptvalsmatris
Bilaga 8 Morfologisk tabell
54
Konc
ept 1
.1Ko
ncep
t 1.2
Konc
ept 1
.3Ko
ncep
t 2Ko
ncep
t 3.1
Konc
ept 3
.2Ko
ncep
t 4.1
Konc
ept 4
.2Ko
ncep
t 5.1
Konc
ept 5
.2
Fälla
ihop
ben
Vika
in p
last
ribba
Fäll
in d
em
med
gån
gjär
n,
låst
vid
infä
lld
posi
tion
Fäll
in b
en
som
ett
tvätts
täll
Löst
agba
ra,
kläm
s fa
st p
å
kant
ens
prof
il
Bene
n fä
lls
in o
ch li
gger
göm
da i
en
ribba
unde
rtill
Bene
n
skju
ts in
på
sam
ma
sätt
som
man
just
erar
läng
den
på
kryc
kor
Bene
n lig
ger
inut
i rib
bor
där d
en
förva
ras
Har i
nga
ben.
Ligg
er p
latt
på
mar
ken
Har i
nga
ben.
Ligg
er p
latt
på
mar
ken
Fälla
ihop
spe
lpla
nen
Plan
en vi
ks ih
op
på m
itten
och
halve
rar s
in s
torle
k
Plan
en vi
ks
ihop
på
mitt
en
och
halve
rar
sin
stor
lek
Plan
en vi
ks
ihop
på
mitt
en
Plan
en vi
ks
ihop
på
mitt
en
Plan
en ru
llas
ihop
som
en
rullg
ardi
n
Plan
en
rulla
s ih
op
som
en
rullg
ardi
n
Plan
en d
ras
ut o
ch ru
llas
ihop
med
hjäl
p av
en
vev
Plan
en
bygg
s ih
op
med
hjä
lp a
v
lede
r som
pass
ar ih
op
Plan
en s
ätte
r
man
ihop
som
ett p
usse
l
Plan
en s
ätte
r
man
fast
men
knäp
pen
Spän
na u
pp s
pelp
lan
Kabe
lfäst
e, k
rok
elle
r spå
r för
att
fäst
a nä
t
Kabe
lfäst
e,
krok
elle
r spå
r
för a
tt fä
sta
nät
Kabe
lfäst
e,
krok
elle
r
spår
för a
tt
fäst
a nä
t
Kabe
lfäst
en
för a
tt lå
sa
fast
nät
et
Plan
en d
ras
ut ti
lls d
et
stre
tcha
r,
däre
fter
sätte
r man
ner p
inna
rna
i mar
ken
Plan
en d
ras
ut ti
lls d
et
stre
tcha
r,
däre
fter
sätte
r man
ner p
inna
rna
i mar
ken
Plan
en d
ras
ut ti
lls d
et
stre
tcha
r,
däre
fter
sätte
r man
ner p
inna
rna
i mar
ken
Näte
t
spän
ns u
pp
i kro
kar e
ller
kabe
lfäst
en
Solid
spe
lpla
n So
lid s
pelp
lan
Förfl
yttn
ing
Hand
tag
plac
erad
e
på k
orts
idan
Hand
tag
plac
erad
e på
korts
idan
Hand
tag
plac
erad
e
på k
orts
idan
Hand
tag
plac
erad
e på
korts
idan
Axel
rem
mar
plac
erad
e på
röre
n
Axel
rem
mar
plac
erad
e
på rö
ren
Axel
rem
mar
plac
erad
e
på rö
ren
Axel
rem
mar
plac
erad
e
på rö
ren
Hand
tag
som
sitte
r fas
t i
kard
borre
band
då s
kivo
rna
ligge
r iho
p
Hand
tag
som
sitte
r fas
t i
kard
borre
band
då s
kivo
rna
ligge
r iho
p
Mor
folo
gisk t
abel
lBilaga 8 Morfologisk tabell
Bilaga 9 Materialval
55
Bilaga 9 Materialval
Figur.7.1 Material PVC
Figur. 7.2 Material ABS
Bilaga 9 Materialval
56
Figur. 7.3 Material Aluminium
Bilaga 10 Renderade bilder
57
Bilaga 10 Renderade bilder
Renderade bilder av strandspelet. Renderingarna utfördes med hjälp av Keyshot.
Bilaga 11 CATIA-modell och ritning
58
Bilaga 11 CATIA-modell och ritning
Bild på CATIA-modell och sammanställningsritning.
Bilaga 12 Lifestyleboard och Moodboard
59
Bilaga 12 Lifestyleboard och Moodboard
HÖGSKOLAN I HALMSTAD • Box 823 • 301 18 Halmstad • www.hh.se