SvD söndag 25 juni 2006 21

Osvenska hjältarDet går utför för den skandinaviske

vikingen. Ny forskning tar udden

av myten om den hårdhudade

nordiska krigaren. Egentligen

var vår hjälte en multikulturell

gestalt. Vetenskap sid 25–26

Ensam på toppenPia Rudengren på Q-med

är den enda kvinnliga

styrelseordförande

bland Stock-

holmsbörsens

över 300 bolag.

Vårt SverigeÄr midsommar fort-

farande den svenskaste

av helger? Åtta svenskar

berättar vad som

skiljer oss från

omvärlden.N K

Sidorna 22–25 8

FOTO: SUSANA VERA/REUTERS”Inte i mitt namn, Zapatero!” Frågan är om såren efter ETA:s 40-åriga mordserie någonsin kommer att läka? Demonstrationen i Madrid tidigare den här

månaden mot planerna på fredsförhandlingar rörde upp känslorna ytterligare – premiärminister Zapatero fick kritik för att han vill ”förhandla med mördare”.

SLUTET PÅ EN BLODIG HISTORIA? Efter nästan fyrtio år av mord och attentat kan den

baskiska separatist- och terrorgruppen ETA vara på väg att ge upp. I sommar ska den

spanska regeringen starta samtal med ETA om fred. Hoppet växer om att stridsyxan

med den slingrande ormen – ETA:s emblem – kan grävas ned för alltid.

SvD har besökt Euskadi (Baskien) för att pejla stämningen.

Hopp om fred i Baskien

SAN SEBASTIÁN Laida Altolaguirreföddes 1975, året då diktatorn Francis-co Franco drog sitt sista andetag. Denhär junikvällen sitter hon på ett trapp-steg nere vid Paseo Mollaberria, i ljum-men atlantvind i sällskap av två vänner.Senare ska de fira Laidas 31:a födelse-dag med några pintxos.

Samtalet rör sig kring vårens storahändelse, terrorligan ETA:s eld upphörefter närmare 40 år av mördande ochöver 800 offer. Trion är uppväxt i SanSebastián, huvudort i den starkt natio-nalistiska Guipúzcoa-provinsen.

–Nu känner jag glädje och hopp.Hopp om fred. Inget mer dödande, ing-et mer våld, ingen terrorism, säger Maria Augado. Vi vill ha fred.

–Våldsaktionerna på gatorna, de-monstrationerna, det är saker som vi

har lärt oss att leva med. De har bliviten del av vardagen.

Spanska medier rapporterar dagli-gen om hur premiärminister José LuisRodríguez Zapateros regering hante-rar den känsliga processen. Har ElPaís tre sidor ena dagen, fyller ElMundo fyra nästa.

Avslöjande om nya utpressarbrevfrån ETA slås upp stort. Liksom an-greppen på högeroppositionen PartidoPopulars beslut att motsätta sig freds-förhandlingar som inbegriper Batasu-na, ETA:s förbjudna politiska gren. Huvudpersonen Zapatero upprepar att”detta är bästa chansen för en freds-process på över 30 år”.

Den baskiska nationalismen delarsamhället mitt itu, säger Fabián Rodrí-guez och skjuter upp glasögonen motnäsroten. Han är en av grundarna avBasta Ya!, ett nätverk till det civila sam-hällets försvar mot extrem nationa-lism.

–Om de nationalistiska känslornavar normala, lika de som finns i alla län-der, så skulle vi inte behövas. Männ-iskor marginaliseras och diskrimine-ras, både ekonomiskt och i karriärmöj-

ligheter, bara för att de intetror på idén om Euskadi

(Baskien) som en nation, säger FabiánRodríguez.

Han tar sin dotter som exempel.Trots att hon talade euskera, baskis-

ka, trots att hennes mamma var euskaloch trots toppbetyg från universitetettvingades hon söka sig bort. I San Se-bastián var hon brännmärkt, i Madridfick hon jobb direkt.

–Diskrimineringen är subtil. Du för-står inte att den pågår förrän det är dusom drabbas. Och vad är det som fram-kallar den? Det faktum att du ser dettasom en del av Spanien.

Engelskläraren Sarah Fernandez Wisepekar på Europakartan som är fastnå-lad på anslagstavlan. Någon har skrivitEuskadi med pil in mot Baskien och därSpaniens huvudstad Madrid borde lig-ga gapar ett hål.

–Det existerar inte, eleverna har rivit bort det, säger hon till hälftenroad, till hälften frustrerad.

Hon berättar att hennes elever und-

SvD söndag 25 juni 200622 2 SÖNDAG | BASKIEN

”Inget mer dödande, inget mer våld, ingen terrorism”

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

2 1 0 0 16

19 16 1710

66

76

92

3037

32 3237

43

52

21

1973: Amiral Luis Carrero Blanco,

regeringschef under diktatorn

Franco, dödas av en bilbomb.

1986: Tolv poliser dödas

av bilbomb i Madrid.

1987: Attentat mot varuhus i

Barcelona, 21 döda, 45 skadade.

2 månaderVapenvilor:

PETER GRENSUNDpeter.grensund@svd.se

SvD I BASKIEN

Fabián Rodriquez poängterar att ingen har utkrävt

hämnd för ETA:s terror. ”Regeringen måste för-

handla för offrens minne och heder”, säger han.

”Det baskiska samhället rymmer både nationa-

lister och ickenationalister. Den variationen ser

vi som en rikedom”, säger Jesus Herrero.

De tre vännerna, från vänster, Maria Aguado, Laida

Altolaguirre och Ane Carril har stora förhoppningar på

fredsförhanlingarna. FOTO: PETER GRENSUND

Läraren Susana Garcia

stöder de baskiska väns-

ternationalisterna.

Terrorligan ETA har beslutat eld upphör men de gamla grafittimålningarna på gatorna i Goizueta i norra Spanien påminner om den 40 år långa tiden av dödande. FOTO: PABLO SANCHEZ/REUTERS

Målet: att skapa

en egen nation

ETA, Euskadi Ta Askata-

suna (”Baskien och fri-

het” på baskiska), grun-

dades under diktatorn

Francisco Francos tid,

1959. Målet var att ska-

pa en egen nation av de

tre provinser som utgör

Baskien, plus Navarra

samt tre provinser på

andra sidan franska

gränsen.

Rörelsen inledde väpna-

de aktioner på 60-talet.

Politiker och affärsmän

kidnappades, "revolutio-

när skatt" utkrävdes av

företag, medlemmar av

Francos civilgarde mör-

dades.

Efter Francos död 1975

fick Baskien vidsträckt

självstyre. Men ETA fort-

satte med sin terror.

ETA:s kidnappning och

mord på den populäre

politikern Miguel Angel

Blanco orsakade miljon-

demonstrationer mot

våldet i hela Spanien i

juli 1997.

Ändå har ETA:s stöd

i stort sett bibehållit sig

genom alla år. Cirka

15 procent av baskerna

har röstat på dess politis-

ka gren, som ibland mås-

te byta namn. Nu heter

den Batasuna och partiet

är förbjudet sedan 2003.

ETA stämplas som en

terroristorganisation av

Spanien, EU och USA.

viker att benämna spanska språketmed dess namn. Español är otänkbart,inte ens castellano är politiskt korrekti klassrummet.

–Kan du tala till mig på erderoz (bas-kiska för ”ett utländskt språk”)? frågarde mig (på spanska) när de inte förstårmin engelska.

–Och det här är naturligtvis inget dekommer på själva utan något de hörthemma, säger hon vasst.

Kollegan Susana Garcia är mer eftertänksam. Hennes föräldrar kom-mer från södra Spanien men hon är föddi San Sebastian och identifierar sig självsom del av den baskiska gemenskapen.

–Saker och ting är inte så svart-vitahär, säger hon.

Hon berättar om ett gammalt ord-språk som säger att du ska tala Aitorsspråk för att vara bask och ha ett bas-kiskt efternamn. Aitor är enligt mytenalla baskers fader.

–Det är inte alla som uppfyller devillkoren direkt, men det spelar ingenroll. Att vara bask är att känna sig somen del av det baskiska samhället.

Baskiens regeringsparti, det natio-

nalistiska PNV, har sedan autonominupprättades 1980 haft tvåspråkighetför ögonen. Undervisningen i de all-männa skolorna sker idag vanligtvis påeuskera. Föräldrar på jakt efter en sko-la med spanska som förstaspråk är oftahänvisade till privatskolor.

– I Baskien talar man inte politik, såvida man inte har samma uppfattning,säger Laida Altolaguirre innan hon fårännu ett mobilsamtal från en födelse-dagsgratulant.

–Jag är själv inte nationalist, sägerMaria Aguado. Men det måste rymmasen variation inom den politiska makten,och det finns delar av nationalisternaspartiprogram som breddar utbudet.

Varje gång Maria Aguado nämnerorden nacionalistas eller Batasunasänker hon rösten och ser sig om.

–Fortfarande är det här ett ämnesom man inte ska tala högt om sittan-des på en uteservering eller i en bar, säger hon.

Volontärorganisationens kontor i Bil-baos gamla kvarter är halvvägs nerpackat i flyttkartonger. I 20 år harJesus Herrero engagerat sig i Gesto porla Paz. Förhoppningsvis blir nästaadress den sista.

–Vårt stora bidrag har varit att syn-liggöra allmänhetens avsky för använ-

dandet av våld. Det har inte skett någramord på tre år, och vi har alltid sagt attvårt övergripande mål är att försvinnasom organisation.

I mitten av 1980-talet fanns ingen folk-lig opinion mot våldet. De flesta somdödades var militärer och poliser ochbegravningarna hölls i tysthet.

–Om en polis dödades var det när-mast obligatoriskt för frun och barnenatt lämna Baskien. Det var en mörk tid,säger Jesus Herrero.

Gesto por la Paz viktigaste instru-ment blev att samla människor på olikaplatser runtom i Baskien på ett givetklockslag dagen efter en våldshand-ling. Samlingarna gällde även när GAL– en underjordisk dödsskvadron medkopplingar till den dåvarande socialis-tiska regeringen – utfört attentat.

ETA:s resultatlösa dröm om EuskalHerria, om Storbaskien, är en tragiskoch våldsam historieskrivning. Ter-rorn har efter hand riktats allt bredareoch utöver politiker som motsatt sigbaskiskt självstyre har såväl affärsmänsom domare och journalister pliktatmed sina liv.

Extremisternas hårda kärnatros vara i det närmastespräckt, mycket tack vare det

SvD söndag 25 juni 2006 BASKIEN | 2 SÖNDAG 23

Batasuna

betyder

enhet

Batasuna bil-

dades av ETA

och dess sym-

patisörer. Parti-

et samlade

15–20 pro-

cents stöd

i regionvalen

fram till 1998.

Det styrande

nationalistpar-

tiet PNV avbröt

allt samarbete

med Batasuna

sedan ETA dö-

dat en baskisk

socialistpoliti-

ker i februari

2001.

0 Fakta fransk-spanska polissamarbetet. Se-nast i tisdags greps tolv personer miss-tänkta för inblandning i ETA:s utpress-ningshot.

Denis Itxaso, de baskiska socialisternasunge andreman i San Sebastián, är en avdem som involverats i regeringens kon-takter med ETA. Gruppen har aldrigvarit så militärt svag som nu, anser han.

–Detta är det slutgiltiga tillfället.Annars kommer terrorn bara att fort-sätta sin meningslösa rundgång, sägerhan vid ett hastigt ordnat möte i borg-mästarens arbetsrum.

–Jag tror att efter 30–40 år medvåldshandlingar så har ETA insett attvåldet inte är vägen. För varje attentattappar de stöd.

Kidnappningen av politikern Miguel Ángel Blanco sommaren 1997 betecknas som den definitiva omprövningen av synen på ETA.

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

19

25

46

26

14 1215

5

13

6

0

23

15

53

0 0 0

2003:

Sista dödliga

attentatet,

två poliser

i Navarra. TOTALT:

817 dödade

varav

340 civila,

resten polis

och militär.

22 mars 2006:

ETA deklarerar

permanent

vapenvila efter

38 års terror.

2 mån 2 mån 1 vecka 1 år och 2 mån Lokal vapenvila

i Katalonien

Permanent

vapenvila

0 Fakta

Vid skolan där Sarah Fernandez Wise arbetar ses kraven på ETA-fångar-

nas rätt att avtjäna sina straff i Baskien. ”För mina 40 elever blir jag ett

exempel på att jag är helt ok fast jag är från Madrid”, säger hon.

En baskisk separatist kastar bensinbomb på polisen i Bayonne, under ett EU-möte

2000. Hundratals baskiska separatister hade samlats för att protestera mot att ETA-

medlemmar sitter i spanska och franska fängelser. FOTO: VINCENT WEST/REUTERS

På en vägg i norra Spanien möter förbipasserande blickarna från hund-

ratals ETA-fångar. ETA kräver nu att regeringen ska släppa de nära 500

ETA-fångar som sitter i spanska fängelser. FOTO: PABLO SANCHEZ/REUTERS

Efter 40 år av terror och dödande gick ETA, den 22 mars i år, ut i tv och

förklarade vapenvila. FOTO: REUTERS

Fortsättning på nästa sida 8

Känsliga

frågor

Oberoende av

politisk hem-

vist är de flesta

överens om att

premiärminis-

ter Zapatero

riskerar sin

politiska fram-

tid i fredssam-

talen med ETA.

Några av de

känsligaste

nyckelfrågorna:

1. Vad händer

med ETA-fång-

arna?

2. Hur kan off-

ren få upprät-

telse?

3. Vad händer

med Batasuna?

SvD söndag 25 juni 200624 2 SÖNDAG | BASKIEN

Kidnapparna krävde att fängsladeetarras skulle återföras till Baskien.Blanco hölls i två dagar innan han sköts.

Spanien reagerade med ursinne ochskakades av stora demonstrationer.

–Den dagen gick jag ut på San Sebastiáns gator, berättar Fabián Rodriguez. Vi var 5000 personer somsamlades, det hela var helt spontant,och vi gick till Calle Urbieta där Bata-suna har sina kontor. Vi ville skrika åtdem att de var mördare.

–Poliser stod utkommenderade utan-för för att skydda Batasunamedlemmar-na men när de insåg att vi inte skulle at-tackera tog de av sig sina masker som debär för att inte bli igenkända av etarras.Poliserna visade sin åsikt och folk kra-made om dem. Det var mycket känslo-samt. Jag kan fortfarande få rysningarnär jag går förbi den platsen.

Utanför biblioteket i Bilbaos gamlakvarter står ett 30-tal människor i kvällssolen. De bär plakat och bande-roller med budskapet ”Etxean nahi ditugu”, ”Vi vill ha hem dom”.

–Medierna i Madrid bryr sig intelängre om att vi finns, säger Ana Isabeloch syftar på en demonstration i hu-vudstaden några dagar tidigare.

Arrangörerna där, anhörigorganisa-tionen AVT och högerpartiet PP, häv-dade att en miljon människor slöt upp

i protest mot förhandlingarna medETA. Polisen satte antalet till drygt200000. Dagen efter publiceradesflygfoton och uträkningar per kvadrat-meter för att styrka de lägre uppgifter-na, i sig ett mått på att den baskiska frågans känslighet.

–200000 människor i en stad på tremiljoner – vad är det? frågar Ana Isabelsyrligt.

–Vi kräver att ETA-fångarna ska till-baka. Inte bara till Euskadi, understry-ker hon, utan till sina hem. Nu sitter deutspridda över hela landet, till och medi Frankrike.

Ana Isabel sätter fingret på en avknäckfrågorna: hur göra med de somdömts för inblandning i ETA:s mordoch terror?

Till skillnad från diktaturens efterspellär det inte bli tal om en allmän amnes-ti. Idag avtjänar 491 ETA-fångar fäng-elsestraff på spanska anstalter.

–För Gesto por la Paz är offrens situation det viktigaste, poängterar Jesus Herrero.

Även om ETA har huvudansvaret fören lyckad fredsprocess så måste sam-hället erkänna offrens lidande ochåterupprätta deras minne. Det harännu inte gjorts, säger han.

En annan känslig fråga stavas Bata-suna. Partiet kriminaliserades 2002 när

PP satt vid makten, men med socialist-partiet PSOE:s stöd. Lagstiftarna ansågsig ha bevis för att Batasuna bara var entäckorganisation för ETA. Kritiker,som Fabián Rodriguez Basta Ya!, menar att partiet ändå givits inflytande i Baskien av rent maktpolitiska skäl.

– De har varit mycket användbaraför de styrande nationalisterna (PNV)eftersom Batasuna hindrar oppositio-nens möten genom ett skräckvälde ochtystar den diskussion som skulle finnas i ett fritt samhälle. I Euskadi existerar ingen frihet, slår Fabián Rodríquez fast.

–Två av mina vänner har mördats avETA för sin frihetssträvan, två av minanära vänner.

Socialisten i San Sebastián, Denis Itxa-so, berättar att det i denna stund förbe-reds ett sätt att göra Batasuna rumsrent.

–Det är en sak att förbjuda ett partimen en helt annan att tro att de härmänniskorna kommer att försvinna. Debor kvar här och de har sin ideologi.

–Jag anser att det är nödvändigt medett nationalistiskt parti till vänster, Bata-suna, som försvarar rätten till frigörelseeller liknande, inom demokratin.

Läraren Susana Garcia, som har sinpolitiska hemvist hos vänsternationa-listerna Eusko Alkartasuna, sätter storthopp till preimärminister Zapaterosfredsprojekt.

–Det har blivit som en fantastisk ny-start för alla. Och för framtiden tror jagatt en folkomröstning är det enda acceptabla alternativet. Vi borde harätt att bestämma över vår egen fram-tid.

”En folkomröstning är det enda acceptabla alternativet”

0 Sabino Arana

Sabino Arana brukar tillskrivas titeln

som den moderna baskiska nationalis-

mens fader. Han ledde de första demon-

strationerna för självständighet, åtföljd,

likt dagens ETA, av unga män under 25

år.

Hans skrivna verk i slutet av 1800-ta-

let byggde myter av folkets medeltida

kamp för frihet mot bland andra Kastili-

en och León.

Det är Arana som uppfunnit benäm-

ningen Euskadi. Tidigare förekom bara

Euskal Herria i betydelsen landet med

baskisktalande. Euskadi skulle bli nam-

net på landet.

SPANIEN

FRAAANKRIKEBaskien

Navarra

Labourururd

Viscaya

Álava

Guipúzcoa

La Soule

Pamplona

50 km

Madrid

Baskien

SPANIEN

Den spanska autonomin Baskien om-

fattar sedan 1980 de tre provinserna

Viscaya, Guipúzcoa och Álava. Huvud-

stad är Vitoria.

0 Fakta

Den 11 mars 2004 dog 191 personer och nära 2000 skadades av tågbomberna i Madrid. Dagen efter fylldes staden Zaragoza i nordöstra Spanien av

demonstranter som skrek ut sin vrede över ETA, som många trodde bar ansvaret för dådet.

Filmer

om ETA

Följande DVD-

filmer om ETA

finns på Span-

ska Kultur-

instutet (Insti-

tuto Cervantes)

i Stockholm:

•www.cervan-

tes.se

La pelota

vasca,

regi: Julio

Medem 2004

El Lobo,

regi: Miguel

Courtois 2005

Días contados,

regi: Imanol

Uribe 2003

Röda armé-fraktionen

(RAF), även kallad Baa-

der-Meinhof-ligan, var

en tysk vänster/terror-

grupp, verksam på

1970-talet. Den genom-

förde bombattentat mot

USA:s militärbaser, poli-

sen, domstolar och den

tyska Springerpressen.

1972 greps ledande

medlemmar, däribland

Ulrike Meinhof och

Andreas Baader.

1975 ockuperades

den västtyska ambassa-

den i Stockholm och

sprängdes. 1976 begick

Ulrike Meinhof självmord

i sin cell. Andra RAF-

medlemmar kidnappade

västtyske arbetsgivar-

basen Hanns-Martin

Schleyer 1977 och kräv-

de Andreas Baader och

andra fängslade ledare

fria.

När regeringen vägra-

de mördades Schleyer,

och i Stammheimfängel-

set återfanns Baader och

två andra RAF-ledare,

Jan-Carl Raspe och Gud-

run Ensslin döda. Den

officiella versionen är att

de begick självmord men

somliga misstänker att

de blev mördade.

NordirlandDen underjordiska organi-

sationen Irish Republican

Army har i över 70 år be-

kämpat den brittiska

”ockupationen” av Nord-

irland. IRA:s bombterror

har drabbat både vanliga

människor och samhällets

toppar. 1984 lyckades IRA

nästan mörda premiärmi-

nister Margaret Thatcher

genom att spränga hotellet

där hon bodde. IRA:s bruta-

litet undergrävde med ti-

den stödet även i den egna

katolska befolkningen.

Sommaren 2005 förkla-

rade IRA att den väpnade

kampen är över.

ItalienDen italienska terrororga-

nisationen Röda Brigader-

na grundades 1969.

Syftet var att utmana

det borgerliga samhället,

som ansågs ha fascistiska

inslag, och övergå till kom-

munismen.

Brigadernas arbetade

metodiskt med attentat

och människorov.

Mest uppmärksammad

är kidnappningen och

mordet 1978 på en av lan-

dets då mest framstående

politiker, kristdemokraten

Aldo Moro.

Brigaderna hade rela-

tivt många medlemmar

och sympatisörer, ofta

med bakgrund i den katol-

ska medelklassen.

Ett stort antal terroris-

ter ställdes inför rätta

1983.

SvD söndag 25 juni 2006 BASKIEN | 2 SÖNDAG 25

Den 22 mars deklarerade den bas-

kiska terrorgruppen ETA ”perma-

nent vapenvila”. Nu är prövotiden

över, tre månader utan våld och

utpressning, och i sommar ska

den spanska regeringen inleda

fredssamtal med ETA.

Nu ökar hoppet i Spanien om att nära40 år av ETA-våld ska vara slut, en ter-ror som krävt över 800 liv – mest poli-ser och militärer – men inget dödsofferunder de senaste tre åren.

Detta kan vara slutet för den ”gamla”europeiska terrorismen. Röda Armé-fraktionen, RAF, i Tyskland och RödaBrigaderna i Italien – terrorgissel på1970-talet – självdog i sin kamp mot sta-ten och kapitalismen. IRA på Nord-irland har lagt ned sina vapen och in-sett att man har mer att vinna på enfredlig, politisk process.

ETA är nu redo att följa IRA:s exempel.Och det finns flera skäl:•ETA har försvagats – tack vare ett

ökat samarbete mellan spansk ochfransk polis. 160 etarras har fångats inunder de två senaste åren samtidigtsom ETA-hus och vapengömmor haravslöjats. Dessutom är Batasuna,ETA:s politiska gren, förbjudet sedantre år.

•Tågbomberna i Madrid den 11 mars2004 då 191 människor dog och nära2000 skadades, slog undan benen på

ETA. Efter detta blodbad, utfört av radikala islamister i protest mot Spa-niens stöd till USA i Irak, finns detinte längre någon förståelse för terror som politiskt vapen, inte ens i Baskien.

• Spaniens socialistiske premiärminis-ter José Luis Rodríguez Zapatero ärmer öppen för en dialog med natio-nalisterna i Baskien – och Katalonien– när det gäller ökat regionalt själv-styre. Han är också beroende av deras stöd i parlamentet.

Men högerpartiet Partido Popular, PP,som förlorade makten tre dagar efter 11-M, anklagar Zapatero för att vara förundfallande mot ”la banda terrorista”.För två veckor sedan deltog PP-ledning-en i en stor demonstration i Madrid motde planerade fredssamtalen. Strax innandrog partiet tillbaka sitt stöd till rege-ringens ETA-politik. Orsaken var att denbaskiska grenen av Zapateros socialist-parti tänkt hålla ett möte med Batasuna.

Alla bedömare, spanska som utländs-ka, betonar att detta bara är början på enlång och svår process. Ingen vet dettabättre än Sinn Fein-ledaren Gerry

Adams, republikanernas partiordföran-de på Nordirland. Han var en nyckel-person i den process som ledde fram tillatt IRA lade ned sina vapen i fjol.

Adams anser att situationen i Bas-kien nu är ”mycket bättre” än för ett årsedan och berömmer ETA och Batasu-na för att man ”haft mod att fatta de be-slut som öppnar för en fredlig lösning”.

–Men det kommer att bli en svårprocess, full av utmaningar och smärtaför vissa människor, sa Adams när hansbesökte Spanien nyligen.

I Bilbao träffade han bland annat Arnal-do Otegi, som leder det förbjudna ETA-partiet Batasuna.

–Sinn Fein har förbjudits, olaglig-förklarats och demoniserats, och alltdetta fungerar inte. Det enda som fun-gerar är dialog, sa Adams. Förr eller senare måste Batasuna bli lagligt, ochdet måste folk vänja sig vid.

Han gav också en känga åt PP för attpartiet dragit tillbaka sitt stöd till rege-ringen i de planerade fredssamtalen.

–Om de konservativa i Storbritanni-en hade reagerat som PP skulle freds-processen på Nordirland aldrig ha gåttså bra, förklarade Adams.

Enligt den svenske terroristexper-ten Magnus Ranstorp har just Adamsspelat en viktig roll som ”konsult” i denbaskiska konflikten.

–Det som skett på Nordirland harpåverkat enormt mycket det som sker

KorsikaDet var 1768 som Frank-

rike köpte Korsika. Och

motsättningarna bubblar

upp med jämna mellan-

rum. Dagens korsikanska

självständighetsrörelse

föddes efter händelserna

i Aleria för 30 år sedan då

korsikanska nationalister

angrep vinodlare som

kommit till ön från

Algeriet.

FLNC, Korsikas natio-

nella befrielsefront, har

därefter splittrats i en rad

grupper som emellanåt

utför attentat mot utländ-

ska eller franska intressen

på ön.

Det mest spektakulära

var när franska statens

högste representant mör-

dades 1999. Men nationa-

listerna har i val aldrig fått

något omfattande stöd.

0 Gamla terrorgrupper i Europa

1978 kidnappades den italienska krist-

demokraten Aldo Moro av de Röda Brigader-

na. Han hölls fången i 55 dagar innan han

mördades. FOTO: AP

Före detta terroristen

Birgit Hogefeld, RAF.

FOTO: REUTERS

i Baskien. ETA och IRA har varit varandras ”kusiner”, både politiskt och logistiskt, säger Ranstorp.

Ranstorp betonar att det rör sig omen långsiktig process av förhandlingaroch försoning – där mycket kan gå fel.Detta kan leda till splittring inom ETA,där vissa individer eller fraktioner villfortsätta på våldets väg, av ideologiskaskäl eller för att de tjänar pengar på attsmuggla vapen och varor till exempel.Han utesluter inte heller att ETA kanspela ett dubbelspel för att kunna bygga upp sin kapacitet igen.

Men en sak är klar, menar Ranstorp:ETA måste välja väg:

–De kan inte spela både med bulletand ballot; man kan inte rösta med enahanden och skjuta med den andra.

Dessutom har ETA blivit ”utkonkur-rerade” av den nya generationens glo-bala terrorister: Al Qaida och dess ef-terföljare, ”jihadisterna” som Ranstorpkallar dem. Och de finns mitt ibland oss.

–Nu måste vi i Europa förhindranästa generation av desillusioneradeyngre islamister. Därför måste vi mot-verka ghettofieringen och den socialamarginaliseringen, varnar han.

Tyskland

FLNC, Korsikas nationella befrielsefront bombar utländska och franska intressen

på ön, här skattekontoret 1998. FOTO: REUTERS

På en mur i Belfast, Nordirland, har någon, som en hyllning, avbildat några

av de IRA-medlemmar som dött. FOTO: REUTERS

0 FaktaHÅKAN FORSBERG

Bevakar Spanien

hakan.forsberg@svd.se

Slutet för gammal europeisk terrorism

1 I MORGON

Hennes man mördades av ETA

– nu stöder hon regeringens

förhandlingar med dem.