bianca eriksson portfolio

S.02efterklanG

S.16lanDSarkIVet

S.30PlatonIc SolIDS

S.36kaDaVret

S.42GÖInGePlan

S.54the factory Project

lund Musikskola

Student housing

Workshop rhino

Workshop tält

city leftovers ocularcentrism the Mind’s eye

MuSIkSkola + hållbar GeStaltnInGPlatS lunD. år 2013. terMIn V.

ProjekttID 6 Veckor. MeD olIVer SÖDerlunD

MuSIk I ParaDISet. Projektets frågeställning berör aspekten hur man kan förädla och aktivera byggnaderna och mellanrummen i ett centralt område på lunds universitetscampus - kvarteret Paradiset - så att de fungerar under flera tider på dygnet och innehåller en större variation av funktioner än vad som förekommer i dagsläget.

Vi har valt att ge kvarteret Paradis en musik-skola för barn och ungdomar. lund har i många år jobbat för att profilera sig som kulturstad i Sverige samtidigt som stad ens kulturskola i dagsläget är trångbodda i sina befintliga lokaler och har lång kötid. lindebergska skolans lokaler

som används idag är varken tillräckliga eller ändamålsenliga. under ett studiebesök upptäckte vi dessutom att eleverna och personalen saknade gemensamma utrymmen. Vår tanke är att förflytta den musikinriktade delen av verksamheten till kvarteret Paradis, och på så vis ge skolan utrymme att expandera i takt med staden och bryta mot den monokultur som råder på området. kvarteret Paradiset är därför idealt med sina befintliga universitetslokaler, vilka kvällstid kan användas som övnings lokaler, som tillägg till musikskolans nya huvudbyggnad. I utbyte kan skolan utnyttjas av universitet et dagtid.

bIanca erIkSSon 02

t.V: Situationsplan över kvarteret Paradis i skala 1:1000. bilparkering och hållplats för kollektivtrafik finns markerad strax norr om musikskolan.

Pb

03 efterklanG

1:400

bIanca erIkSSon 04

A

B

C

A

B

C

1:400

05 efterklanG

1:400

1:400

1:400

bIanca erIkSSon 06

Valet av plats föll på kvarterets nord östra hörn, en yta vi anser har mycket potential men som i nuvarande skick förefaller ovårdat och bortglömt. Direkt väster om platsen löper en trafikerad gång- och cykelväg vilken förbinder sjukhuset och lth med centrum. Vi har varit måna om att inte strypa flödet i det ledet utan snarare arbetat med att dra nytta utav exponeringen en byggnad har i det läget - även mot den biltrafikerade biskopsvägen i norr. Med ett nytt torg strax norr om byggnaden i anslutning till entrén, öppnar vi upp hela kvarteret.

07 efterklanG

f.S: Sektionsmodell över musikskolan. Överst till vänster, vy från biskopsvägen över fönsterparti in mot mediateket. till höger, vy när man kommer från lundagård. Perforering visar takterassen på översta våningen.

bIanca erIkSSon 08

09 efterklanG

en MIljÖ fÖr barn & unGDoMar. Särskilt för ungdomar finns det ofta ont om platser att umgås på utanför hemmet och skolan. en av våra fokuspunkter i projektet har varit att skapa intressanta gemensamma utrymmen till eleverna och personalen. Vår förhoppning är att dessa uppehållsrum ska bidra till att skolan blir en social mötesplats även utanför lektionstimmarna. Genom att maximera den visuella kommunikation mellan de olika aktiviteterna som äger rum på skolan hoppas vi främja inspirationsutbytet eleverna emellan.

efterklanG: Gestaltningsmässigt har vi haft ambition en att formge en byggnad med ett uttryck som signalerar permanens, dels genom val av material men också i utformningen, konstruktionen och hur det samverkar med kvarteret. att det är en institution av offentlig karaktär vars planlösning är anpassningsbar för flera typer av verksamheter bidrar förhopp ningsvis till att byggnaden överlever sin ursprungsfunktion och begagnas under en längre tidsperiod. för att ytterligare förstärka banden med övriga lund kommer även stads bi bliotekets nuvarande mediatek och ett café inrymmas på bottenplan, funktioner vi hoppas ska locka allmänheten och de som inte har ett direkt ärende på musikskolan.

bIanca erIkSSon 10

SektIon a-a

SektIon b-b

SektIon c-c

11 efterklanG

fÖnSter tIll ÖVnInGSSalI lIV MeD faSaDen 1200 x 1200 MM

Ger DjuPa fÖnSternIScherI SItthÖjD

slaget massivt tegelmassivstenanpassat tätbrukperliteslaget massivt tegelmassivanpassat murbrukmineralisk puts/tunnputs

SeDuMMattafIlterDuk

DränerInGSPlattaSkyDDGeotextIl

Vattentätt och rothäMManDe MeMbrantakPaPPråSPont

luftSPalt, bärläkttakåS, ISolerInG

GleSPanelGIPSSkIVa

1:20

fÖnSter tIll caféoch bIblIotek är InDraGna fÖr SolSkyDD2500 x 2500 MM

bIanca erIkSSon 12

oVan: Sommarkonsert på musikskolans taklandskap.t.h: uteplats i sydväst i anslutning till cafét.

13 efterklanG

bIanca erIkSSon 14

en MIljÖ fÖr barn & unGDoMar. Särskilt för ungdomar finns det ofta ont om platser att umgås på utanför hemmet och skolan. en av våra fokuspunkter i projektet har varit att skapa intressanta gemensamma utrymmen till eleverna och personalen. Vår förhoppning är att dessa uppehållsrum ska bidra till att skolan blir en social mötesplats även utanför lektionstimmarna. Genom att maximera den visuella kommunikation mellan de olika aktiviteterna som äger rum på skolan hoppas vi främja inspirationsutbytet eleverna emellan.

kulturMInneSMärkt arkIVbyGGnaD + StuDentboStäDer PlatS lunD. år 2012. terMIn II. ProjekttID 3 Veckor.

arkIVbyGGnaD blIr StuDentboStäDer: landsarkivet, från 1971, är beläget vid arkivgatan i centrala lund och ritades av arkitekt bernt nyberg. byggnaden anses ha ett stort arkitektoniskt värde men arkivet har sedan några år tillbaka flyttats till större lokaler och dess nuvarande ägare lunds nation ämnar bygga studentbostäder i det gamla magasinet. Det här projektet är ett förslag på hur

studentbostäder kan inhysas i nybergs verk utan att beröva den dess slutna karaktär. På grund av projektets förutsättningar har fokus huvudsakligen legat på samspelet mellan ljus och mörker. ljus; hur man fångar det, leder det, skapar sekvenser och hur det kan locka fram ett materials sinnliga egenskaper. Mörker; ljusets motpol men även villkoret för dess existens.

bIanca erIkSSon 16

Plan

lIGht tranSforMS forM: Projektet inleddes med en förstudie där jag undersökte ljusets och rummets ömsesidiga inverkan på varandra. hur form skulpterar, accentuerar och styr ljusets omfång, riktning, rytm, och färg. ljuset med sin skiftande intensitet förändrar i sin tur upplevelsen av rummet beroende på årstid, väderlek och tid på

dygnet. två teckningar (blyerts på plastfilm) togs fram i samband med studien vilka representerar hur ljus och form samverkar och skapar övergångar och sekvenser av rumsligheter. en skulptur i gips samt en kortfilm skapades senare som ytterligare tolk-ningar av statementet "light transforms form".

17 a-houSe

SektIon

bIanca erIkSSon 18

oVan: landsarkivet med nuvarande utseende. entré in mot gården.

t.h: Modulprincip för studentbostäder. ena längan med förmid-dagssol, motstående med eftermiddags sol

19 a-houSe

ett huS utan fÖnSter: Magasinets säregna, murade långsidor har behållits intakta. för att leda ljus in i lägenheterna har byggnaden istället ”gröpts ur”. Innanmätet har ersatts av två motliggande, terasserade bostadslängor med loftgångar mot den gemensamma innergården. organisationen av bostadsvolymer anspelar på nybergs ursprungliga planlösning där en lång korridor delade respetive plan i mitten och omgavs på sidorna av rullarkiv.

3 lght x 41m2

6 lght x 25m2

7 lght x 30m2

x 2 (motliggande bostadslängor)

bIanca erIkSSon 20

ett befintligt trapphus i arkivets norra ände behålls för att nå loftgångarna på de övre våningarna och källaren med serviceutrymmen. Dagsljus leds in via fönster mot gården (större men mindre insynsvänliga på bottenplan), samt genom takfönster. tre lägenhetstyper av varierande storlek har skapats enligt diagrammet ovan. Projektet begränsades här till att vidareutveckla en av typerna.

21 a-houSe

faSaD Mot Den nya InnerGårDen 1:50

bIanca erIkSSon 22

GGG

K/F

A

B

23 a-houSe

Plan 1:50

bIanca erIkSSon 24

N

S

B

A

G

G

SektIon a-a

25 a-houSe

SektIon b-b

bIanca erIkSSon 26

27 a-houSe

InterIÖren och MaterIalVal: lägenheten på 41 kvm, som består utav två ihopkopplade moduler, innehåller kök, badrum, ett litet vardagsrum samt två mindre sovrum. Sovrummen och vardagsrummet skiljs åt av väggar som tillåter flexibla rumslösningar, lätta att anpassa efter boendesituation och -konstellation. fönstren förmedlar dagsljuset till lägenhetens inre. Den ibland oväntade fönsterplaceringen är funktionsanpassad och har fått spegla de aktiviteter som kan tänkas äga rum i bostadens

olika delar. tillfällen till intressanta ljusspel över väggytor och rum har i viss mån också beaktats och påverkat placeringen. Den artificiella ljussättningen går i regel där vägg möter tak. betong med olika texturer är det dominerande materialet. en polerad betongyta som är slitstarkt och reflekterar ljuset väl används exepmelvis till golvet. betongen mjukas upp med väggpartier av skivmaterial i trä, vilka ska vara lätta att byta ut och ger hyresgästen möjlighet att sätta sin egen prägel på boendet.

bIanca erIkSSon 28

t.V: Interiörbild, östra sovrummet med dominerande material: vita gipsvägg-ar, betong och plywood.t.h: ljusets gång i östra sovrummet. från vänster kl 8.00-10.00-12.00-16.00 neDan: ljusspel över östra långväggen. från vänster kl 8.00-10.00-12.00-16.00

rhIno + DoDecaheDron + PaPPerSkulPtur år 2012. terMIn III. ProjekttID 3 DaGar.

MeD aManDa roSSInG & ylVa SjÖberG

forM /tranSforM /tranSScrIbe: Det här projektet genomfördes i samband med en kurs i 3D- programmet rhino. uppgiften bestod av tre del-moment. först valdes en platonsk kropp ut, i vårt fall en dodecahedron, som sedan modellerades i rhino och fick utgöra grunden för nästa moment. I steg två utgick vi från konstnären richard Sweeneys skulpturer och skapade varsin individ-

uell tolkning av hans formspråk vilka senare applicerades på dodecahedronen. en av tolkningarna valdes slutligen ut, den vidareutvecklades och en fysisk modell i papper togs fram. Då fästpunkterna visade sig vara svåra att stabilisera skapades ett landskap istället för den ursprungliga platonska kroppen.

bIanca erIkSSon 30

bIanca erIkSSon 32


Group 20 | Board 1 of 3 LTH, School of Architecture





33 PlatonIc SolIDS

bIanca erIkSSon 34

f.u: egen tolkning av richard Sweeneys form-språk, modellerat i rhino. först i modulform och sedan sammansatt till en dodecahedron.t.h: Gruppens gemensamma form. Överst, skärmallen till den fysiska modellen.

neDan: foton på modul och landskap.

bIanca erIkSSon 36

ÖVerleVnaD + fullSkaleStuDIer PlatS VIlDMarken runt oSby

år 2012. terMIn III. ProjekttID 3 DaGar. MeD MIa näSteSjÖ & joSefIn norrby

InutI I Den MÖrka SkoGen ligger resterna av ett 'urdjur'. för mycket längesedan placerade varelsen sig på en öppen plats av mossa. Den sträckte ut sina långa spröt, sög sig fast mot trädstammar runt omkring, och beslöt sig för att stanna där. Idag återstår endast dess skelett och en transpar-ent hinna runt om.

Med gladpack och snöre som enda material löd uppdraget att under två dagars tid bygga ett arkitektoniskt gestaltat, vind- och vattentätt klimatskal. andra natten skulle sedan tillbringas

i skapelsen för att testa ifall "tältet" höll.Inspiration till konceptet fann vi då vi upp-

täckte platsen för byggnationen, en mossinklädd och ljus glänta vid sidan av landsvägen. Scenariot påminde om en dikt av charles baudelaire där han beskriver ett kadaver han funnit vid vägkanten. Vi föreställde oss detta kadaver som en säker vilo-plats, där de skelettomslutna organen kunde bytas ut mot människor inneslutna i ett klimatskyddande skal.

37 kaDaVret

bIanca erIkSSon 38

konStruktIon: Själva rummet har generös höjd och bredd vid ingången, och smalnar sedan av mot änden. när man sover i konstruktionen har man huvudet mot ingången, så att man ska ha behagligt högt i tak ovanför ansiktet. för att inte få död-utrymme längs med sidorna är väggarna inte alltför snäva. att det är så högt i tak (100 cm) och att väggarna är så branta i främre delen, gör att man förutom att sova liggande, även kan utföra aktiv-iteter som kräver att man sitter upprätt.

Inuti konstruktionen känner man sig skyddad och väl omsluten. Samtidigt har man nära kontakt till naturen genom den transparenta folien, som endast ligger i ett lager över hela trådstrukturen.

39 kaDaVret

oVan: kl 7.00, solen är på väg upp och vi har tillbringat en förvån-ansvärt bekväm natt i 'kadavret'.

t.V: På dagen är kon-struktionen ett kadavers vita skelett, vilande i mossan. t.h: om natten lyser den likt en diamant i mörkret. I gryningen täcks foliehöljet av dagg droppar, som blir till ett lager av pärlor i morgonljuset.

bIanca erIkSSon 40

001 003 004 005002

006 007 008 009 010

011 012 013 014 015

016 017 018 019 020

021 022 023 024 025

026 027 028 029 030

035031 032 033 034

bIanca erIkSSon 42

ÖVerblIVna PlatSer + MÖnSter I StaDen. PlatS MalMÖ. år 2012.

terMIn III. ProjekttID 3 Veckor.

Projektet ’cIty leftoVerS’ går ut på att identifiera, undersöka och aktivera stadens rester - urbana rum utan funktion, som är bortglömda, saknar identitet eller helt enkelt tillåts förfalla och växa igen i väntan på bättre användning. Malmö, med ett förflutet som industristad, har gott om sådana tomrum, förvildade tomter som väntar på att saneras på gifter och gammalt industriavfall. Valet av plats

föll trots det på Göingeplan, en bortglömd liten kvarterspark i området mellan Möllevången och rosengård. Väl funnen skulle tomrummet sedan få ett tillägg i form av ett mönster inspirerat av omgivningen och förkroppsligat i en arkitektonisk struktur eller installation. Detta tillägg, med eller utan funktion, skulle sedan bidra till åter ge liv till platsen.

43 GÖInGePlan

Buddleja davidiiHamamelis mollisHydrangea arb Prunus laurocClematis orientKolkwitzia amabilisCotinus coggHypercum erectumBerberis thunbergiiJuglans regiaSorbus

Acer platanoidesPrunus padus Ribes alpinumFraxinus excelsior

Scilla sibericaOrnithogalum umbellatumNarcissus poeticus recurvusAllium aflatunense

039

Bergenia cordifoliaCimicifuga racemosaDelphinium xBelladonnaGalium odoratumPrimula x PruhonicianaSedum x TelephiumEuphorbia griffithiGeranium himalayenseGeranium renardiiGeranium sanguineumHemerocallis “corky”Hemerocallis “sammy russel”Hypericum calycinumIris germanica

002003004005006007008009010011012

001

013014015016

017018019020

021022023024025026027028029030031032033034

Lolium perenne

Crataegus monogyna

Lign

oser

Lökt

yper

pere

nnar

ter

1953

2010

2010

1953 + 2010

1953 + 2010

1953 + 2010

bIanca erIkSSon 44

Fraxinus excelsior (016). Utvalt träd till mönsterstudie

GÖInGePlan: Göingeplan är en kommunal kvarterspark i norra delen av norra Sofielund i Malmö. området har i jämförelse med övriga Malmö en ung befolkning och är populärt bland studenter och småbarnsfamiljer. Parken som anlades i slutet av 1930-talet och gjordes om på 1990-talet ägs och förvaltas av Malmö stad och är ca 50 x 15 m. Parken innehåller utöver grönska även bänkar, ett gungställ, en sandlåda och en boulebana. Parkens tillbehör och dess geografiska läge borde således vara till dess fördel men befolkas i nuvarande skick ytterst sällan annat än av den sporadiska besökaren som stannar för att rasta hunden. jag bor själv ett kvarter bort och passerar parken dagligen.

StaDSMÖnSter: anmärkningsvärt för norra Sofielund är att samtliga fastigheter är fyravåningshus. De är byggda mellan 1910 och 1938, tegel är det dominerande materialet och fönstersättningen löper som en jämn rytm mellan husen. Sammantaget karaktäriseras Göingeplans omgivning av regelbundenhet. Parken var i behov av något som bröt mot taktfastheten. ett besök på stadsbyggnadskontoret senare fann jag att grönskan jag först avfärdat som några enstaka träd och buskage i själva verket bestod utav 39 olika växtarter. en kartläggning av parkens växtlighet gjordes vilket resulterade i att en art valdes ut till en fortsatt mönsterstudie. jag lät sedan platsen säga sitt.

45 GÖInGePlan

SV (4) M/S (0.3) MM/h 5° c

aSken och VInDen: asken skissade fram två mönster. linjerna är ryckiga och oberäkneliga i sin karaktär. Vissa partier, där grenen har dröjt sig kvar innan vinden lett den i en annan riktning, är intensiva och koncentrerade i sin svärta. andra är luftiga och spontana, nästan lekfulla.

bIanca erIkSSon 46

t.h: Metod för möntser-studie. en penna fäst i en gren tecknar med hjälp av vinden ett mönster i bläck.

t.V: resultat från studien. Droppar från trädet efter en tidigare regnskur skapar fläckar av bläcket.

47 GÖInGePlan

Streck blIr tIll Struktur. applicerade på planen underströk jag utvalda linjer till en sammanhängande struktur. Vatten är något som det inte finns så mycket av i städer normalt. Det är ett material som berikar upplevelsen och vistelsen i staden, som mestadels består utav hårda ytor som asfalterade gator och stenbelagda trottoarer och torg. en tidig tanke var att ge Göingeplan en plaskdamm. Plaskdammar har funnits i Sverige sedan 1930-talet och framhålls ofta (framförallt förr) som en möjlighet för stadsbarn att få plaska i vattnet utan att behöva åka till stranden

SektIon a-a

eller sjön. Det är viktigt att använda vatten som en upplevelsehöjare under hela året – inte bara när det är varmt nog att bada. en plaskdamm på sommaren omvandlas till en skridskosbana på vintern. två omlottliggande vattenspår har skapats till Göingeplan. Den översta med källa i parkens mitt, är gjuten mot olika texturer inspirerade av växterna ur parkens flora och skapar varierande och intressanta vattenspel. Den rinner ut i den nedersta slingan, plaskdammen, tillika skridskobanan.

bIanca erIkSSon 48

NS

AA

Plan 1:500

49 GÖInGePlan

002

021

035

bIanca erIkSSon 50

51 GÖInGePlan

bIanca erIkSSon 52

f.u: Diagram över dam-mens olika texturer och aktiviteter. u: Vy över dammens södra trappbänk.

05 GÖInGePlan

bIanca erIkSSon 54

ocularcentrISM / the MInD’S eyeGeStaltnInG, ProceSS och PrototyP.

år 2012. terMIn III. ProjekttID 6 Veckor. ProjektSPråk: enGelSka

ocularcentrISM, the heGeMony of the eye. We live in a visual era. using our eyes as our primary source of reference, sight is so pervasive and powerful that it makes us unaware of our own blindness. We see, and this is so strong that we think we understand. this project is about see-ing beyond sight. above all this project is about exploring how the qualities provided by our other senses could be used in the field of architecture.

"the factory Project is an architectural project very much freed from accepted norms, a work of exploration, and in addition to provide imagina-tive points of departure for the production of a furniture prototype."

- john craMer, Project leaDer

55 ocularcentrISM

PoIntS of DeParture: objects chosen for their tactile qualities, among others - a sculptured cabbage and a tree burl.

the WorlD of the blInD. My clients story takes place in the aftermath of an epidemic, where a contagious virus has left the majority of the world’s population blind or severely visually impaired. Several years after the outbreak society has slowly adapted to it’s new reality. My client, a blind sculptress, has left the city and settled down in the outskirts of an old burnt down forest, her new house serving as both home and studio. here she experiments with and creates tactile sculptures — the new world’s highest art form.

objectS founD on SIte: Drawings of objects found in the studio of the story's protagonist.

bIanca erIkSSon 56

forM StuDIeS: explorative studies of how a dwell-ing in the world of the visually impaired might look like.

acouStIc IntIMacy. Sound incorporates. buildings do not react to our gaze but they do return our sound back to our ears. a space is conceived and appreciated through it’s echo as much as through it’s visual shape, but the the acoustic perception usually remains an unconcious background experi-ence. hearing creates a sense of connection.

the boDy In the center. construction in tradi-tional cultures is guided by the body rather than being visually and conceptually dominated. to a blind person, the ability to orientate in a familiar space (ex. ‘I find myself in position a, which is in a particular spatial relationship to another place b’) is based on knowledge collected in a ‘inner map’. the map indicates non-metrical distances — steps, armlengths, and other units defined by the body.

57 ocularcentrISM

bIanca erIkSSon 58

forM StuDIeS: final form visualized in the context of the burnt down forest.

59 ocularcentrISM

bIanca erIkSSon 60

the hanDS are the SculPtor’S eyeS. the skin reads the weight, texture, density and temp erature of matter. our tactile sense identifies an object gradually through sensory input (gripping, touch-ing, smelling, hearing, tasting), knowledge and conclusion. Vision on the other hand is remote. It maintains a distance between you and the object you perceive.

SIGht unSeen. the human brain is wired for optical input, for visualisation. the optic nerve bundle is huge. even with no input, or perhaps especially with no input, the brain keeps creating images — inner representations of external realities. therefore vision exists despite the absence of sight. In “the Mind’s eye” the light thread chair represents the blind sculptor’s inner picture of her work chair.

61 the MInD’S eye

bIanca erIkSSon 62

conStructIon: electroluminescent light-wire partly concealed in aluminium pipes, trans-parent fishline

WWW.carGocollectIVe.coM/bIancaerIkSSon

bianca eriksson portfolio

Documents