betydelsen av värmetröga konstruktioner karlsson,...

4
Betydelsen av värmetröga konstruktioner Karlsson, Jonathan Published in: Bygg & teknik 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Karlsson, J. (2010). Betydelsen av värmetröga konstruktioner. Bygg & teknik, 17-19. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

Upload: others

Post on 27-Oct-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Betydelsen av värmetröga konstruktioner Karlsson, Jonathanlup.lub.lu.se/search/ws/files/16298138/1714643.pdf · kWh/m2. Detta trots att det totala U-värde på bilhallen har beräknats

LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Betydelsen av värmetröga konstruktioner

Karlsson, Jonathan

Published in:Bygg & teknik

2010

Link to publication

Citation for published version (APA):Karlsson, J. (2010). Betydelsen av värmetröga konstruktioner. Bygg & teknik, 17-19.

Total number of authors:1

General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

Page 2: Betydelsen av värmetröga konstruktioner Karlsson, Jonathanlup.lub.lu.se/search/ws/files/16298138/1714643.pdf · kWh/m2. Detta trots att det totala U-värde på bilhallen har beräknats

förhållandena blir krävande på grund avatt temperaturen i lokalen lätt blir hög.Det är kostsamt att kyla lokalen med enkylmaskin varför alternativet att utnyttjanattens lägre utetemperatur (nattkylan)tillsammans med möjligheten att lagradenna kyla i byggnaden används. Dettasker till exempel med hjälp av en luftkon-vektor som direkt eller via ett vätskeburetsystem transporterar in nattens kyla till ettbetongbjälklag. På så sätt kan man sparamiljö och kostnader för drift och under-håll av en kylmaskin, men det kräver attman har en konstruktion med hög värme-kapacitet som det är möjligt att sänkatemperaturen i under natten.

Värmetröghetens betydelseDet finns tre potentiella fördelar med vär-metröga byggnader: lägre energiförbruk-ning, ökad komfort och möjligheten attminska energiförsörjningssystemens stor-lek. Det som man huvudsakligen har dis-kuterat är möjligheten att spara energi,men i jakten på energisnåla byggnaderoch system får vi inte tappa bort kvaliténpå inneklimatet. Val av byggnadsmaterialär en viktig aspekt för det termiska inne-klimatet. Tunga material kan bidra tillökad komfort i innemiljön genom attdämpa temperaturvariationer och minskaövertemperaturer. Övertemperaturer ibyggnader är ett problem som kan blivanligare i framtiden då vi bygger alltflervälisolerade byggnader samtidigt somklimatet blir varmare. Tunga konstruktio-ner kan då – genom sin förmåga att lagravärme och jämna ut temperaturvariationer– bidra till ett bättre inneklimat.

En tredje aspekt av värmetröga kon-struktioner – förutom att de kan sparaenergi och ge bättre komfort – är att dejämnar ut effektbehovet, vilket är positivtför både fastighetsägarna och energileve-rantörerna. Eftersom termiskt tungabyggnader lagrar värme, behövs inte likastort värmetillskott vid en köldknäpp i ettsådant hus som i en lätt byggnad, ävenom de har samma U-värde. För fastig-hetsägaren medför detta att installerad ef-fekt i till exempel värmemaskiner ochtillhörande radiatorsystem kan vara mind -re i en tung byggnad än i en lätt, det villsäga att installationskostnaderna blir läg -re. För energileverantören innebär det attman minskar topplasterna kalla dagar omen stor del av fastighetsbeståndet bestårav termiskt tunga byggnader. Man kan då

17Bygg & teknik 5/10

Värmetrögheten i byggnader harbetydelse för energiförbrukning,komfort och dimensionering avenergisystem. Med värmetröghetmenar vi förmåga att lagra värmeoch kyla genom temperaturändringi material. Detta sker främst itunga konstruktioner av betong ochandra mineraliska material [1].Dess praktiska inverkan har disku-terats, och varierar givetvis bero-ende på den faktiska byggnaden,dess energiförsörjning med mera,men ofta anges det att man kanspara en till fem procent med passivenergilagring och fem till tjugo pro-cent med aktiv energilagring.

Värmelagring kan delas in i passiv ochaktiv lagring. Passiv värmelagring är vär-meupptagning av övertemperaturer – ex-empelvis ifrån solinstrålning, apparateroch människor – direkt i en konstruk-tionsdel genom värmeledning. Observeraatt även omhändertagandet av undertem-peraturer, det vill säga kyla också, innefat-tas i begreppet ”värmelagring”. Passivvärmelagring i byggnader sker främst ibetong, men även i andra material medhög värmekapacitet per volymenhet.

Aktiv värmelagring är omfördelningav värme i en byggnad genom aktiva sys-tem med pumpar, fläktar, kanalsystem et-cetera. En princip som är vanlig är att ut-nyttja nattkyla till byggnader med exem-pelvis kontorslandskap där datorer, män-niskor och solinstrålning gör att arbets-

FaktarutaVärmekapacitet per volymenhet ärmaterialets specifika värmekapacitetmultiplicerat med dess densitet(J/m3K), det vill säga hur mycket ener-gi som krävs för att ändra temperatu-ren på en kubikmeter material med engrad.

Betydelsen av värmetrögakonstruktioner

FaktarutaTidskonstanten τ är ett mått på hursnabbt en temperaturförändring sker.För en byggnad kan man mäta dengenom att stänga av energitillförseln enkall dag och se hur snabbt innetempe-raturen sjunker. För en tung byggnadkan tidskonstanten vara 300 timmar,medan tidskonstanten för en lätt bygg-nad med samma U-värde kan ligga runt100 timmar [3]. Tidskonstanten harstor betydelse för effektbehovet bådevintertid vid köldknäppar och vid var-ma dagar sommartid. Tidskonstantenhar också stor betydelse för känslighe-ten vid störningar i energiproduktio-nen, till exempel vid strömavbrott.

Artikelförfattare ärJonathan Karlsson,doktorand, Bygg -nadsmaterial,Lunds tekniskahögskola, Lund.

Schematiskbeskrivning av

hur den termiskamassan i en

byggnadpåverkar

inneklimatetstemperatur -

variationer [2].

Page 3: Betydelsen av värmetröga konstruktioner Karlsson, Jonathanlup.lub.lu.se/search/ws/files/16298138/1714643.pdf · kWh/m2. Detta trots att det totala U-värde på bilhallen har beräknats

köra sin energiproduktion på mer jämnnivå och slipper dyrare toppeffekter.Både fastighetesägaren och energileve-rantören vinner på värmetröga byggna-der. En byggnads termiska tröghet kankvantifieras med dess termiska tidskon-stant.

Exempel Göteborgs EnergiEtt intressant exempel på nyttan medtungt byggande är Göteborgs Energis

undersökning av hur man utnyttjar be-byggelsen och fjärrvärmenätet som ettenergilager. Man har mätt tidskonstan-terna (värmetrögheten) hos byggnadernasom är kopplade till fjärrvärmenätet. Det-ta gör man för att veta hur mycket värmeman kan utnyttja ifrån respektive bygg-nad. Man har även mätt upp vid vilka tid-punkter de olika områdena kräver mestenergi (dagliga topparna). När toppbelast-ningarna sedan kommer ligger redan vär-meenergi lagrad i bebyggelsen och ge -nom att låta byggnadernas temperatursjunka upp till en halv grad undviker manhöga toppeffekter i produktionsanlägg-ningarna [3]. Vanligtvis behöver dusch-ning på morgon och kväll en temporäruppstart av en extra energiproduktion vil-ket normalt är kopplat till fossila bräns-len. Detta innebär att Göteborgs Energikraftigt minskar sin användning av fossilabränslen.

Exempel omfördelning i ett kvarterInom byggsektorn försöker vi numerahålla fokus utifrån ett helhetsperspektiv.

Vi bör då kombinera olika byggnadersenergisystem för att ta till vara på småtemperaturskillnader under en längre tid,vilket ger goda resultat i ett längre tids-perspektiv. I mitt examensarbete vidLunds universitet [4] beskrev jag hur vär-mesystemen kan integreras i ett områdemed byggnader med olika brukarfunktio-ner och energikrav. Det fall som diskute-ras i examensarbetet är en kombinationav ishall, fotbollsarena, bandyarena, bad-

hall, konferenscenter, ettmindre köpcenter och ettunderjordiskt parkeringsga-rage. Dessa byggnader harvid olika tidpunkter över-skott på värme/kyla somkan komma till nytta genomatt omfördelas inom områ-det. Detta kan ske genom attutnyttja befintliga lågtem-pererade system kombineratmed olika former av energi-lagring. Några exempel påhur detta skulle kunna fun-gera:● Man kan utnyttja värme-avgivningen från kylmaski-ners kondensorer som en

del av värmesystemet genom att lagradenna överskottsvärme i det 0,5 metertjocka isolerade betongtaket i parkerings-garaget som är sektionerat i ett antal olikadelar där värme/kyla kan lagras. Dennavärme skulle då kunna utnyttjas även dåkylmaskinerna inte är i drift. ● Man kan utnyttja solinstrålningen påbandyarenans 5 000 kvadratmeter storasvarta tak genom att detta är konstrueratsom en solfångare. Eftersom värmentransporteras bort kyls taket, vilket ävenär positivt eftersom kylbehovet då mins -kar inne i arenan. Skulle detta extratill-skott av energi inte kunna utnyttjas direkt– i till exempel omklädningsrummens du-schar – kan det vara ett bra alternativ attäven lagra denna värme i parkeringsgara-

gets tak eller i en annan tung konstruk-tionsdel.● Klimatsystemet kan också förkylasgenom att dumpa den energi vi inte kan tatillvara från exempelvis köp- och konfe-renscentrerna ner i parkeringsgaragetsgolv eller i marken. Denna värme kan se-nare utnyttjas av värmepumpar där för-ångarna utnyttjar markvärmen och denlagrade värmen. ● Isavskrap ifrån bandy- och ishockey -arenorna är även ett möjligt alternativ förkylning. Exempelvis har Sundsvalls sjuk-hus gjort en effektiv besparing på 90 pro-cent av sin elförbrukning för kylninggenom att lagra snö under hela året, [5].

Detta helhetsperspektiv på ett områdemed olika verksamheter kan ge bety-dande energibesparingar om de olikaverksamheternas värme- och kylbehovkompletterar varandra.

Exempel bilhallEtt exempel på ett mindre energisystemsom använder sig av omfördelning avvärme med ett lågtemperatursystem är enbilhall i Eslöv där den huvudsakliga vär-mekällan är nio stycken värmepumpar. Idenna typ av byggnad med stora fönster -ytor blir det lätt höga temperaturer i vissadelar av lokalen när solen skiner. För attminska denna olägenhet har man ett golv-värmesystem där pumparna går även näringet värmebehov föreligger. På så sättomfördelas värme aktivt från delar av lo-kalen med övertemperaturer till resten avlokalen. Man utnyttjar på så sätt den storabetongplattans värmetröghet för att lagraenergi. Detta sker genom att värmesyste-met utnyttjar värmepumparna, solinstrål-ning och omfördelning av temperaturer ibyggnaden. Detta fungerar då man har enaktiv lagring i materialet som klarar av attomfördela energin i systemet på ett effek-tivt sätt. Den totala energiförbrukningenunder ett år för uppvärmning av tvätthall,bilhall och kontor var senaste året 17kWh/m2. Detta trots att det totala U-värdepå bilhallen har beräknats till 0,32W/m2K (passivhus ligger runt 0,12W/m2K). Inomhuskrav på temperatur var21 °C på kontor och 18 °C i bilhall.

Utnyttja värmetröga material bådei stommen och i klimatskaletI en byggnad är det viktigt att se helhetenkopplad till ägarnas, brukarens och sam-hällets krav både avseende den specifikabyggnaden och dess relation till omgiv-ningen. Energimässigt är detta en kom-plex situation som inte bara inkluderarbyggnadsfysik och arkitektur utan ävenfrågor som installationer, värme- och kyl-system, energislag, installerad effekt samtenergiproduktion. LTH driver därför ihopmed SP Sveriges Tekniska Forskningsin-stitut, LTU, Cementa och MKB Fastig-hets AB i Malmö nu ett Cerbof-finansieratprojekt där vi försöker beakta och invol-vera alla dessa kompetenser. Som en del i

18 Bygg & teknik 5/10

En fjärrvärmeleverantör kan utnyttja bebyggelsensom värmelager för att kapa effekttopparna.

I ett kvarter med olika sortersverksamhet kan man genommellanlagring utnyttja olikaöverskott av värme och kyla.

Detta är fullt realistiskt redan idag.

Överskottsvärme och kyla kanlagras i värmetröga byggnadsdelar,till exempel i ett parkeringsgarage.Där kan lämpligen taket isolerasoch användas för värmelagring

medan golvet utnyttjas för antingenkyla eller värme.

Page 4: Betydelsen av värmetröga konstruktioner Karlsson, Jonathanlup.lub.lu.se/search/ws/files/16298138/1714643.pdf · kWh/m2. Detta trots att det totala U-värde på bilhallen har beräknats

detta har vi delat upp energibalansen i endel kopplad till den inre stommen, det villsäga den del som beskrivits tidigare i arti-keln som passiv och aktiv värmelagring,och en del kopplad till klimatskalet.

Klimatskalet är intressant eftersomdygnsvariationer och väderförhållande ärolika på olika delar av en byggnadskon-struktion, jämför till exempel temperatur-belastningen för en grundläggning meden solbelyst fasad och ett tak, inser manatt dessa delar har helt olika temperatur-laster med tillhörande olika inverkan påinomhustemperaturen. I projektet stude-rar vi till exempel hur man effektivare

kan utnyttja den passiva lagringen i stom-me och klimatskal genom att anpassabyggnadsmaterial och konstruktionen iförhållande till klimat och väderstreck. Ärdet till exempel optimalt ur denna aspektför en sydfasad att ha betongen ytterst,innerst, både och eller enbart mitt i kon-struktionen? Genom detta upplägg hop-pas vi att i vårt gemensamma projekt kun-na optimera värmelagringen i byggnads-konstruktioner.

Av de material som används i byggna-der är det framförallt betong som är av in-tresse för värmelagring, och det är av in-tresse att se om dess termiska egenskaper

kan förbättras. Om vi använder magnetit(järnmalm) som ballast får vi en bättrevärmeledare och en bättre värmelagrare.Om vi istället tillsätter grafit i betongenskulle vi istället få bättre värmeledning,men lägre värmekapacitet.

Det redovisade Cerbof-projektet inne-fattar både ny- och ombyggnad. Speciellthar vi dock tillsammans med MKB ettsamarbete där vi planerar att vid en om-byggnad undersöka om man kan utnyttjavärmetröga konstruktioner för att sänkaenergiförbrukningen och förbättra inne-miljön. ■

Referenser [1]. Peck, M., Stark, dauerhaft, energi-

eeffizient – zukunftsfähiges Bauen mit Be-ton. Detail, 2010. 50(1-2): s. 64–70.

[2]. Storbritannien, Thermal mass forhousing, The Concrete Centre publica-tion.

[3]. Olsson Ingvarson, L.C. & S. Wer-ner. Building mass used as short termheat storage. The 11th International Sym-posium on District Heating and Cooling, .2008. Reykjavik, Iceland.

[4]. Karlsson, J., Hus utan kabel, i Exa-mensarbete. 2009, Fysiska institutionen,Lunds universitet. s 81.

[5]. Hedman, Å., Snökyla spar energipå Sundsvalls sjukhus, Fastighetstidning-en, nr 10 November. 2009.

19Bygg & teknik 5/10

Bilhall i Eslöv där man utnyttjar den termiska trögheten i golvet kombinerat medlågtemperatursystem.