kandidatuppsats - lnu.diva-portal.org › smash › get › diva2:1449845 › fulltext0… ·...
Post on 03-Jul-2020
10 Views
Preview:
TRANSCRIPT
”Miljonprogram light” En jämförelsestudie om segregation i en storstads-
och en landsbygdskommun
Författare: Amanda Sahibzada
Handledare: Sofie Krantz
Examinator: Glenn Sjöstrand
Termin: VT20
Ämne: Sociologi
Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2SO31E
Kandidatuppsats
Abstract
Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city
and a rural municipality.
Author: Amanda Sahibzada
The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation
can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with
a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the
author collected statistics, made observations and performed semi-structured
expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the
empirical data. The study concluded that there are several similarities
between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born
residents, acquisition workers and levels of education. Further the study
concluded that segregation in rural municipalities might be more
concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since
the study is only based on segregation in two areas. Future studies would
gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as
interviews with residents. However, this study contributed to highlighting
segregation in rural municipalities in Sweden and increased the
understanding of how it can differ from segregation in cities.
Keywords: Segregation, socioeconomics, ethnicity and mechanisms of
neighborhood effects.
Tack
Jag vill tacka mina intervjurespondenter som har varit delaktiga och
hjälpsamma under studien för att inte tala om deras tålamod vid läsning av
intervjutranskriberingarna.
Jag vill också tacka min handledare Sofie Krantz för hennes värdefulla
rådgivning, stöttning och optimism under processen.
Innehållsförteckning
1 Inledning & Bakgrund ........................................................................... 1
1.1 Inledning ................................................................................................... 1
1.2 Bakgrund .................................................................................................. 1
1.2.1 Segregationsteman ............................................................................................. 1
1.2.1.1 Boendesegregation .................................................................................... 2
1.2.1.2 Socioekonomisk segregation ..................................................................... 2
1.2.1.3 Brottslighet ................................................................................................ 3
1.2.1.4 Arbetslöshet .............................................................................................. 3
1.2.1.5 Etnisk segregation ..................................................................................... 4
1.2.1.6 Skola/utbildning ........................................................................................ 4
2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering ........................................ 4
2.1 Syfte & Frågeställning ............................................................................. 4
2.2 Problemformulering................................................................................. 5
2.3 Disposition ................................................................................................. 5
3 Tidigare forskning .................................................................................. 5
3.1 Den delade staden ..................................................................................... 6
3.1.1 Invandring och segregation ................................................................................ 7
3.1.2 Problemet segregation........................................................................................ 8
3.2 Etablerade och outsiders ......................................................................... 9
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning................................................... 9
4 Teoretiska utgångspunkter ................................................................... 10
4.1 Grannskapseffekters mekanismer ........................................................ 10
4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer ........................................................................ 11
4.1.2 Miljömässiga mekanismer ............................................................................... 12
4.1.3 Geografiska mekanismer ................................................................................. 12
4.1.4 Institutionella mekanismer ............................................................................... 13
4.1.5 Mekanismer i den här studien .......................................................................... 13
4.2 Social skiktning och intersektionalitet .................................................. 14
4.2.1 Social skiktning ............................................................................................... 14
4.2.2 Intersektionalitet .............................................................................................. 14
4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 14
5 Metod, metodologi och material ........................................................... 15
5.1 Metodval och vetenskaplig ansats ......................................................... 15
5.2 Urval av kommuner ............................................................................... 16
5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken ............................................................... 16
5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken ........................................................... 17
5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror ............................................................... 17
5.2.3.1 Områdets invånare .................................................................................. 17
5.2.3.2 Kommunfakta ......................................................................................... 18
5.3 Materialinsamling .................................................................................. 18
5.3.1 Expertintervjuer ............................................................................................... 18
5.3.1.1 Urval ....................................................................................................... 19
5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer ......................................................... 20
5.3.2 Observationer ................................................................................................... 21
5.3.2.1 Genomförande av observationer ............................................................. 22
5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet ....................................... 23
5.3.4 Statistik ............................................................................................................ 24
5.3.4.1 Urval och Access .................................................................................... 24
5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik ...................................... 24
5.4 Analys ...................................................................................................... 25
5.5 Tillförlitlighet .......................................................................................... 25
5.5.1 Reliabilitet........................................................................................................ 25
5.5.2 Validitet ........................................................................................................... 26
5.6 Etiska överväganden .............................................................................. 26
6 Resultat & Analys ................................................................................. 27
6.1 Placering & planering ............................................................................ 28
6.2 Attraktivitet ............................................................................................ 30
6.3 Trygghet & mediers roll ........................................................................ 34
6.4 Goodwill .................................................................................................. 38
7 Slutsats & Diskussion ........................................................................... 41
Referenser ..................................................................................................... 43
Bilagor
Bilaga A, Intervjuguide utvecklingsledare/polis i
Bilaga B, Intervjuguide ungdomsförening/verksamhet ii
1
1 Inledning & Bakgrund
1.1 Inledning
Inspirationen till kandidatuppsatsens huvudämne grundar sig i dokumentären På rätt sida
Älven från 1987 av Janne Josefsson. Segregationens effekter visuellt presenterade via
dokumentären inspirerade mig att undersöka hur segregation skapas, återskapas och speglas i
olika svenska samhällen. I dokumentären får man bland annat följa med Josefsson på en
spårvagnsresa genom Göteborg. På den visas tydliga skillnader mellan Göteborgs stadsdelar
Örgryte och Biskopsgården. Det förstnämnda är ett område vars invånare ingår i en grupp
med socioekonomiskt välstånd och som dessutom anses vara ett väldigt ”fint” område. Det
andra området är istället ett område med betydligt sämre socioekonomi och anses vara ett
”dåligt” område. Båda områdena kan anses vara boendesegregerade men på en skala är de
varandras motsatta extremer. Efter att ha sett dokumentären funderade jag över hur den hade
sett ut om den istället utspelade sig i en liten kommun, en landsbygdskommun. Efter att ha
fört flertalet diskussioner om detta med bekanta, vilka är bosatta i olika kommuner runt om i
landet, upplevde jag att oavsett samhälle finns det alltid något område som anses vara ett
”problemområde”. Vad dessa områden verkade ha gemensamt var oftast tätbebyggelse, slitna
byggnader, högre brottslighet, bidragstagande invånare samt invånare med
invandrarbakgrund. Eftersom de faktorerna matchade med hur dokumentären framställde
Biskopsgården skiftade mitt fokus istället till att, på ett komparativt sätt, se vilka skillnader
som finns mellan segregation i storstadskommuner och landsbygdskommuner.
Det är där den här studien tar vid.
1.2 Bakgrund
Bakgrunden utgör en kontext till den här studien i syfte att ge läsaren en ökad förförståelse för
fenomenet ”segregation” i relation till den här studien. För att underlätta för läsaren har jag
delat in fenomenet i sex olika segregationsteman som kommer presenteras nedan. Poängen
med att presentera dessa teman är att ge läsaren den kontext eller bakgrundsinformation som
studiens syfte, frågeställning och problemformulering grundas på.
1.2.1 Segregationsteman
Efter en kartläggning av segregation som fenomen fann jag att det var vissa teman som var
påtagliga i rapporter och utredningar om segregation. Vissa av dessa teman är olika
2
segregationsformer som boendesegregation, skolsegregation, etnisk segregation och
socioekonomisk segregation. Även andra faktorer som brottslighet och arbetslöshet är ofta
återkommande i segregationsstudier och rapporter. Därför används begreppet ”tema” som ett
samlingsbegrepp för samtliga segregationsformer och faktorer i den här studien. Alla de olika
temana påverkar eller påverkas av varandra på olika sätt. För att ge en tydligare bild av dem
presenteras de var för sig nedan.
1.2.1.1 Boendesegregation
Vetenskapsrådet (2018, s. 8–9) nämner hur forskning om boendesegregation har funnits sedan
början av den så kallade Chicagoskolan från 1920-talet. Roderick McKenzie, menar de, var en
av de första sociologerna som använde sig av begreppet ”segregation”. Elisabeth Lilja och
Mats Pemer (2010, s. 5) beskriver hur boendesegregationen i Sverige har både fysiska och
sociala egenskaper samt hur det finns tydliga gränser mellan förorter och innerstäder. Vidare
nämner de hur boendesegregationens fysiska och sociala egenskaper också kan påverka
skillnader i livsvillkor (ibid.). Bland de fysiska egenskaperna lägger Lilja och Pemer (ibid, s.
9) fokus på områden som domineras av hyresrätter och miljonprogramsbyggnader. De menar
att miljonprogrammets byggnader är oattraktiva och därför undviks av de som kan undvika
dem (ibid.). Den negativa bild som finns av tätbebyggda förorter i Sverige menar de har
funnits sedan efterkrigstiden och skapas och återskapas hela tiden. Det betyder att förorter
aldrig haft utrymme att återhämta sig från den kritik som rests mot dem samt att det har en
negativ påverkan på de individer som bor i tätbebyggda förorter i Sverige (ibid, s. 23).
1.2.1.2 Socioekonomisk segregation
Boverket (2004, s. 11) talar om socioekonomisk segregation som en uppdelning av personer
som tillhör olika inkomst-, yrkes- och/eller sociala grupper. De menar att individers
möjligheter att göra boendekarriär och komma in på bostadsmarknaden ser väldigt annorlunda
ut för människor som tillhör olika socioekonomiska grupper (ibid, s. 24). Det leder till ökad
boendesegregation som förklaras ovan. Kulturdepartementet (2018, s. 15) beskriver hur den
socioekonomiska segregationen i Sverige dessutom har ökat och att under åren 1990–2014
mer än dubblades antalet områden med hög koncentration av låginkomsttagare i Sveriges tio
största arbetsmarknadsregioner. De som lever med socioekonomiska utmaningar har oftast
större behov av ekonomiskt stöd av staten. Därför kan områden med högre koncentration
låginkomsttagare vara de områden där det bor fler bidragstagare (ibid, s. 17).
3
1.2.1.3 Brottslighet
Vetenskapsrådet (2018, s. 10) förklarar att det finns ett flertal teorier till hur brottslighet och
segregation kan hänga ihop. En av teorierna är social desorganisationsteori som utgår ifrån att
skillnader på brott mellan olika områden kan vara resultatet av vissa strukturella förhållanden
så som etnisk heterogenitet och fattigdom. Vidare kan de strukturella förhållanden skapa en
känsla av försvagad social kontroll inom området och det är bristen på social kontroll som
sedan kan öka brottsligheten. Brottsförebyggande rådet (2018) utförde en rapport om
utveckling i socialt utsatta områden. Syftet med rapporten var bland annat att utreda hur
otrygghet, oro och utsatthet för brott utvecklats inom socialt utsatta områden i relation till
övriga urbana områden (ibid. s. 9). Rapportens resultat visade att utsatthet för brott är större
bland både män och kvinnor i socialt utsatta områden än vad de är i övriga urbana områden
(ibid. s. 32). Vidare visar rapporten att för våldsbrott är det män i socialt utsatta områden som
blir mest utsatta medan kvinnor i icke-utsatta områden blir minst drabbade. Intressant nog
visar dock rapporten att oro eller känsla av otrygghet upplevs mest hos kvinnor i de socialt
utsatta områdena, följt av kvinnor i icke-utsatta områden. Det är alltså inte män i utsatta
områden, som generellt sett blir mest utsatta för brott som upplever mest oro eller känsla av
otrygghet (ibid, s. 33).
1.2.1.4 Arbetslöshet
Det finns flera sidor som kan förklara eller förtydliga relationen mellan arbetslöshet och
segregation. Sociala relationer inom ett område har visat sig kunna ha en påverkan på
relationen till arbetslöshet. Om majoriteten av personerna i ett grannskap är arbetslösa kan det
upplevas som att arbetslösheten är ofrånkomlig, vilket kan leda till att färre personer söker
jobb (Vetenskapsrådet, 2018. S. 10–11). Stigmatiseringen av ett visst område kan även
påverka huruvida en arbetsgivare väljer eller inte väljer att anställa en person från det området
(ibid). Områden med en hög arbetslöshet kan också resultera i ett väldigt begränsat utbud av
informella kontakter till arbetsmarknaden. SCB:s arbetskraftsundersökning visar att det i
Sverige är inrikesfödda män följt av inrikesfödda kvinnor som är de mest sysselsatta, medan
den minst sysselsatta gruppen är utrikesfödda kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2008. S. 63–
64). Något som verkar ha stor betydelse för sysselsättningen bland utrikesfödda personer i
Sverige är tiden de spenderat i landet. Undersökningen visar att det sker en tydlig
upptrappning i sysselsättningsgrad baserat på hur länge personerna har varit i Sverige (ibid.).
Med sysselsatta menas, i undersökningen, yrkesverksamma.
4
1.2.1.5 Etnisk segregation
Roger Andersson (1998, s. 11–12) använder benämningen svenskglesa områden för att
beskriva områden där det skett en stor utflyttning av svenskfödda och inflyttning av
utlandsfödda personer. Han menar att en viktig faktor som ligger till grund för etnisk
segregation är allmänhetens stigmatisering av ett visst område eller grupp människor (ibid, s.
13). Det, menar Andersson, kan skapa en bild av området och/eller människorna som kan leda
till ett flyttningsbeteende, oavsett om allmänhetens bild överensstämmer med verkligheten
eller inte. Stigmatiseringen som sker kan således leda till segregationsgenererade flyttningar,
alltså flyttningar som sker baserat på en stigmatiserad bild och som vidare utvecklar den
etniska segregationen i området (ibid). Oskar Nordström Skans och Olof Åslund (2010, s. 64–
65) nämner hur etnisk segregation även kan baseras på frivillighet. Exempelvis menar de att
uppdelningen bland svenskfödda och utlandsfödda bland annat kan bero på preferensen att
befinna sig inom sin egen etniska grupp. Skans och Åslund diskuterar även hur stor påverkan
yttre faktorer kan ha på individers preferenser (ibid, s. 67). De tillägger dock hur det inte går
att undkomma att allmänhetens diskriminering kan ha stort inflytande på utlandsföddas
preferenser att bo i etniskt koncentrerade områden (ibid, s. 65).
1.2.1.6 Skola/utbildning
Skolverkets analyser har visat att under åren 1998–2016 har skolornas uppdelning blivit
alltmer baserad på elevers familjebakgrund (Skolverket, 2018. S. 3). Analyserna visar att de
främsta faktorerna till skolsegregation är boendesegregation och skolval. En konsekvens av
segregation inom den svenska skolan kan bland annat vara stigmatisering av vissa elever. Det
har även visat sig att skolans socioekonomiska sammansättning kan ha betydelse för elevernas
betyg (ibid.).
2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering
2.1 Syfte & Frågeställning
Syftet med den här studien är tudelat. Dels är syftet att, på ett komparativt vis, tolka och
analysera på vilka sätt stadsdelen Storbacken i storstadskommunen samt bostadsområdet
Lillbacken i landsbygdskommunen kan identifieras som segregerade områden. Dels är syftet
att förstå på vilka sätt segregation kan se annorlunda ut i en storstadskommun respektive en
landsbygdskommun i Sverige. Segregationen som fenomen kan tänkas identifieras utefter
vissa faktorer, exempelvis de som beskrevs under segregationsteman (se s. 1). Det finns en
5
möjlighet att dessa faktorer som segregation identifieras utefter kan skiljas mellan respektive
område eftersom de skiljer sig i storlek. Respektive område kan tänkas skiljas i fysiska
attribut som exempelvis områdenas byggnader, de kan också tänkas skiljas i upplevd trygghet
i respektive område eller i områdenas kontext som sysselsättningsgrad och andel utrikesfödda.
Dessa syften är grunden till studiens frågeställning som är; på vilka sätt tar sig segregation
uttryck i stadsdelen Storbacken och bostadsområdet Lillbacken?
2.2 Problemformulering
Att segregering skapar skillnader mellan grupper baserat på ett flertal olika faktorer och
mekanismer, ökar allmänhetens bild av ett ”vi” och ”dem”, en bild som skapar olika
förutsättningar baserat på vilken grupp man tillhör. Bosättningen i ett område kan påverka
individers utsatthet för brott, otrygghet, skolresultat, socioekonomiskt tillstånd och allmänna
välstånd vilket gör det till ett samhällsproblem. Vi finner även ett vetenskapligt problem i att
segregation kan skilja sig åt bland olika samhällen. Som Lilja och Pemer (2010) beskriver
finns segregation i de flesta svenska samhällen, oavsett storlek. Samtidigt är det sannolikt att
olika kommuner besitter olika resurser för att kunna motverka segregation inom kommunen
men konsekvenserna kan fortfarande vara lika för de som bor i ett segregerat område i en
storstadskommun som för de som bor i en landsbygdskommun. Påverkar kommunens storlek
segregationens konsekvenser? Hur vet vi om segregation i storstäder är lik den på
landsbygden om vi inte har undersökt det? Dessa retoriska frågor och funderingar gör det
sociologiskt intressant att undersöka hur segregation som fenomen kan uttrycka sig i helt olika
kommuner.
2.3 Disposition
Studiens tredje kapitel utgör tidigare forskning där tre tidigare studier presenteras. I det fjärde
kapitlet kommer studiens metod, metodologi och material presenteras och argumenteras samt
studiens vetenskapliga ansats och tillvägagångssätt. Efter metodkapitlet följer resultat och
analys och slutligen slutsats och diskussion.
3 Tidigare forskning
Att välja tidigare forskning inom ämnet segregation har dess för- och nackdelar. Segregation
är väldigt brett och mångfasetterat, därmed finns det mycket forskning inom fältet. Den
tidigare forskning som presenterades under bakgrund (se s. 1) ansåg jag vara relevant för att
förstå studiens syfte och problemformulering och användes istället som en kontext. Den
6
forskning som presenteras i det här kapitlet är forskning som kan bredda den kontexten och
fördjupar sig i vissa områden av segregation. I det här kapitlet kommer två böcker att
presenteras, Den delade staden och Etablerade och outsiders. De här böckerna valdes ut som
tidigare forskning till den här studien eftersom de dels kompletterar studiens bakgrunds och
att de dels bidrar med ytterligare perspektiv på segregation som. Vilka dessa perspektiv är
kommer att utvecklas nedan.
Den första boken ”Den delade staden” (2008) är ett samlingsverk av Lena
Magnusson Turner (red.). Boken syftar bland annat till att presentera ett urval av forskning
som har gjorts om boendesegregation i den urbana miljön. De frågor som Magnusson Turner
vill besvara med hjälp av den presenterade forskningen är hur segregation kan bli ett
samhällsproblem, vad som ligger bakom segregation och vilka konsekvenser den kan få samt
vilka samband som finns mellan internationell migration och segregerad stadsbygd.
Den andra boken som kommer att presenteras i det här kapitlet är Norbert Elias
och John L. Scotsons verk ”Etablerade och outsiders” (1999). Boken beskriver ett specifikt
fall i vilket segregation har uppstått, vilket skapar en djupare insyn i hur olika mekanismer
utformar en process som resulterar i segregation.
Den information och det perspektiv som de här författarna bidrar med är av vikt
för den här studien eftersom de skapar en större förståelse för segregation. Vidare bidrar det
med insikt i hur segregation kan analyseras och tolkas på olika sätt, något som ligger i linje
med den här studiens syfte.
3.1 Den delade staden
Här kommer Lena Magnusson Turners kapitel om invandring och segregation och Mats
Franzéns kapitel om problemet segregation, att presenteras. Dessa kapitel är utvalda eftersom
de berör segregation i Sverige, precis som den här studien. De perspektiv som dessa kapitel
erbjuder är dels hur etnisk segregation har skapats och återskapats historiskt i Sverige. Något
som både kompletterar delkapitel 1.2.1.5 Etnisk segregation (se s. 4) i den här studiens
bakgrund samt bidrar med det historiska perspektivet som Magnusson Turner plockar fram i
sin studie. Franzéns kapitel bidrar med ytterligare ett annat perspektiv som den här studien
endast snuddar vid, vilket är segregation som ett samhällsproblem. Det kan tänkas vara viktigt
att förstå på vilka sätt segregation är ett problem för att ytterligare förstå syftet med den här
studien. Franzéns studie beskriver och förklarar hur problemet segregation ser ut och varför
det ser ut som det gör.
7
3.1.1 Invandring och segregation
Invandrare som begrepp, menar Lena Magnusson Turner (2008, s. 13), används för att
beskriva en person som tillfälligt eller permanent flyttat till ett land som ej är hens
födelseland. Magnusson Turner (ibid, s. 9) förklarar hur Sverige alltid har varit något av ett
invandrarland där folkomflyttningar har varit en stor del av den svenska historien. Vidare
beskriver hon hur integrationen i Sverige alltid har varit politiskt styrd. Den politiska
involveringen inom integration i Sverige gav också upphov till olika projekt för att styra den
invandrade befolkningens bosättning. Målet var att få en mer blandad sammansättning på
befolkningen och undvika etniska kluster i syfte att underlätta integrationen (ibid, s. 11).
Magnusson Turner nämner att den svenska bostadspolitiken har haft ett
integrerat boende som mål sedan 1960-talet (ibid, s. 14). Det var även vid den här tiden som
bygget av bostäder gick från hantverk till industrialiserat byggande och under åren 1965–
1974, tillkom Miljonprogrammet (ibid, s. 15). Kort efter miljonprogrammet blev det istället
mer populärt att ha småhus som boendeform, vilket resulterade i att många lägenheter stod
tomma. Med alla de tomma miljonprogramslägenheterna blev det dit nyanlända flyttade och
etnisk segregation växte i Sverige (ibid.).
Magnusson Turner (ibid, s. 16) beskriver boendesegregation som ett fenomen
där olika grupper i samhället är socialt och geografiskt åtskilda. Hon menar att det som skiljer
olika samhällen åt är de grundval som ligger till grund för segregationen, graden av
segregation samt de segregationsmönster som finns i samhället. En central fråga i
segregationsforskning har varit hur stor del av segregationens uppkomst som är ett ”fritt val”
(ibid, s. 17). Segregationen, menar Magnusson Turner (ibid.) kan spegla de gemensamma
preferenser som finns hos en bestämd grupp. På samma sätt kan det spegla diskrimination
gentemot andra grupper samt de barriärer som skiljer dem åt.
Magnusson Turner (ibid, s. 18) beskriver hur ett bostadsområde kan påverka
invånares attityder och beteenden baserat på områdets omgivning. Dock, fortsätter hon, är det
arbetsmarknaden som har det största inflytandet på den sociala förankringen inom ett område
(ibid, s. 19). Arbetsmarknaden påverkar boendesegregation då det är vanligt att nyanlända
svenskar har en sämre socioekonomisk samansättning än svenskfödda. Det kan resultera i att
det finns ett mer begränsat urval på bostadsmarknaden för nyanlända (ibid, s. 20–21). Vidare
menar hon att en ökad förankring för invandrare på arbetsmarknaden kan vara ett effektivt sätt
att skapa ett större urval för dem på bostadsmarknaden, och därmed till viss del minska
boendesegregationen i Sverige (ibid.).
8
3.1.2 Problemet segregation
Mats Franzén (2008, s. 25) lyfter att det finns flera olika sorters segregation men att det är
osäkert inom forskarvärlden om segregation skall betraktas som en process eller ett resultat,
oavsett är den ett samhällsproblem. Segregation skapar och återskapar en hierarkisk skillnad
mellan minst två grupper (ibid, s. 27). En rumslig åtskillnad mellan insiders och outsiders,
etablerade och utanförstående, över- och underordnade, är enligt Franzén, segregation (ibid.).
Franzén beskriver hur problemet segregation kan ”renodlas” till två olika synsätt (ibid, s. 25–
26). Han kallar dessa två synsätt för orättfärdighetssystemet och farosynen.
Orättfärdighetssystemet menar han är när en rumslig åtskillnad, oavsett
bakgrundsfaktor som exempelvis etnicitet eller klass, skapar ett problem där en människa eller
en grupp av människor känner sig förödmjukade (ibid, s. 27). Känslan av förödmjukande kan
uppstå som ett resultat av uppfattningen om att den rumsliga åtskillnaden är orättfärdig eller
en brist på erkännande (ibid.). Därmed kan orättfärdighetssystemet ingå i en moralisk
dimension inom fenomenet segregation eftersom den bidrar till en motsättning av ett
moraliskt ideal. Sammanfattningsvis beskriver Franzén hur orättfärdighetssynen förkastar
bilden av alla människors lika värde och att den segregationen påverkar alla men förödmjukar
endast de som ”utsätts” för den (ibid, s. 28).
Farosynen menar han istället handlar om när en rumslig åtskillnad skapar ett
problem i form av fara och/eller hot (ibid.) Vidare förklarar han hur fara och hot kan se
annorlunda ut och handla om allt från fysiskt våld till arbetsmarknadens behov och de
drabbades hälsa. Precis som orättfärdighetssystemet kan även farosynen ses som en moralisk
dimension inom segregation eftersom fara och hot kan upplevas som kränkning då det
motsätter det moraliska idealet i ett samhälle (ibid.). Till skillnad från orättfärdighetssystemet
behöver inte farosynen nödvändigtvis endast drabba ena sidan av ett segregerat samhälle utan
alla sidor av en rumslig åtskillnad kan bli drabbade av hot och våld (ibid.).
Franzén beskriver hur segregation kan innebära förolämpning och förnedring av
den underordnade. Att bo på en adress som är etiketterad som ”fel adress” kan bidra till att
områdets invånare inte känner sig socialt uppskattade och att det inför andra kan betraktas
som avvikande (ibid, s. 32). Segregation kan också hota personers sociala integritet och kan
utesluta en person eller en grupp från att delta i samhällslivet samt utöva sina sociala
rättigheter (ibid, s. 33).
9
3.2 Etablerade och outsiders
Norbert Elias och John Scotson (1999) undersöker i sin bok ”Etablerade och Outsiders” ett
mindre samhälle i vilket en nyinflyttad grupp tillkommer och det sker en maktkamp mellan de
”etablerade”, de som bott där sedan tidigare, och ”outsiders”, de nyinflyttade. För att studera
vilka skälen till denna maktkamp var, utförde författarna flertalet intervjuer bland områdenas
invånare. Till skillnad från den här studiens undersökta områden, fann inte Elias och Scotson
några tydliga skillnader mellan invånarnas socioekonomi, etnicitet eller andra sociala och
kulturella tillhörigheter (Elias och Scotson, 1999. S. 34). Den enda tydliga skillnaden som, till
en början, gick att identifiera var hur länge grupperna varit bosatta i området. Vid
undersökningen kunde författarna se att skillnader även fanns i hur de olika grupperna var
internt organiserade samt att det fanns olika grader av social sammanhållning bland dem
(ibid.). De förklarar hur en faktor till den etablerade gruppens högre maktställning kan
förklaras med deras sociala sammanhållning eftersom de med hjälp av den lättare kunde
hantera den ”sociala kontrollens mekanismer” (ibid, s. 10).
Den etablerade gruppen kunde upprätta sin makt över outsider-gruppen genom
att vägra en integrering i form av att utestänga de nyinflyttade. De skapade ett stigma över den
nya gruppen genom att utöva social kontroll med skvaller som ett centralt hjälpmedel (ibid.).
Outsider-gruppen blev underlägsna som ett resultat av att den etablerade gruppen tillskrev sig
själva som överlägsna. Gruppernas maktförhållanden upprättades även genom en moralisk
hierarki då olika minoriteter blev gruppernas representanter (ibid, s. 11). Exempelvis fick den
etablerade gruppens mest ”nomiska” minoritet representera hela gruppen. Med nomisk
minoritet menas de som moraliskt framstod bäst, alltså följde lagar, normer och regler bäst i
gruppen. I outsider-gruppen fick istället den ”anomiska” minoriteten representera hela
gruppen, vilka var de kriminella och bråkiga individerna inom gruppen (ibid, s. 12).
I den etablerade gruppens stigmatisering av de nyinflyttade kunde de använda
skällsord som vapen för att skapa en skam bland de som tillhörde outsider-gruppen eller de
som hade samröre med dem (ibid, s. 37). Elias och Scotson beskriver hur en ojämn
maktbalans ofta kan karaktäriseras av att ”outsidergruppen” inte har förmågan att kontra med
likvärdigt stigmatiserande termer som de som används mot dem (ibid.).
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Magnusson Turners (2008) forskning berör integrationspolitik, bostadspolitik och hur etnisk
segregation tagit form i Sverige. Den här studien berör etnisk segregation som kan komma att
förstås lättare med hjälp av Magnusson Turners resonemang över den etniska segregationens
10
utveckling i Sverige. Franzéns forskning handlar om på vilka sätt segregation är ett problem
och hur det blir ett problem samt vilka konsekvenser det medför. I den här studien kan det
vara bra att bära med sig hur segregation inte bara är ett vetenskapligt problem utan även ett
samhällsproblem. Uppkomsten av segregation som problem är dock ingenting som den här
studien fokuserar på. Däremot kommer Franzéns (2008) teori om orättfärdighetssystemet att
användas i resultat- och analysdelen för att stärka ett visst resonemang angående Lillbacken. I
Etablerade och outsiders beskrivs skapandet av ett ”vi” och ”dem”, något som är applicerbart
även i den här studien. Den stigmatisering som skapar segregationen i det lilla samhället som
Elias och Scotson undersöker kan likna de segregationsprocesser som sker i de två kommuner
som undersöks i denna studie. Även om det till viss del är applicerbart i den här studien är inte
huvudfokuset här att utreda maktskillnader mellan ”vi” och ”dem” utan snarare att jämföra
skillnaden mellan ”dem” och ”dem”. Däremot kan det vara behjälpligt att bära med sig
”Etablerade och outsiders” under studien för att få fördjupad förståelse för segregation.
Utöver det kommer Elias och Scotsons (1999) resonemang kring anomisk minoritet att
användas i studiens resultat- och analysdel för att beskriva mediers presentation av
Storbackens och Lillbackens invånare.
4 Teoretiska utgångspunkter
Utöver de resonemang och teorier som den tidigare forskning presenterat ovan, kommer den
här studiens främsta teoretiska utgångspunkt vara George Galsters teori om
grannskapseffekters mekanismer. Den här studiens teoretiska utgångspunkter är delad i två
olika kategorier. Första kategorin är George Galsters teori om grannskapseffekters
mekanismer och andra kategorin är social skiktning. Inom social skiktning kommer även
intersektionalitet att beskrivas eftersom det beskriver på vilket sätt social skiktning kommer
att analyseras. Efter de olika teorierna kommer ett kortare stycke som listar vilka
nyckelbegrepp som kommer att lyftas under studiens analys samt en sammanfattning av
kapitlet.
4.1 Grannskapseffekters mekanismer
George Galster (2010, s. 1) beskriver hur forskning om grannskapseffekter har ökat och då
framförallt forskning som förklarar förhållandet mellan olika aspekter i en grannskapsmiljö
och individer bosatta i den miljön. Han förklarar dock att det finns brist på forskning om vilka
faktorer som ligger till bakgrund för dessa förhållanden. Med bakgrund till det syftar Galsters
11
teori om grannskapseffekters mekanismer att presentera 15 olika mekanismer som kan
förklara bakgrundsfaktorer till förhållandet mellan bostadsmiljö och individuella invånare.
Vidare kategoriserar han de 15 mekanismerna under fyra huvudkategorier; socialt interaktiva-
, miljömässiga-, geografiska-, och institutionella mekanismer (ibid, s. 2). Alla 15 mekanismer
kommer att listas nedan och sedan kommer jag tydliggöra vilka av dessa som är av störst
relevans till den här studien i delkapitlet 4.1.5 Mekanismer i den här studien (se s.13).
Anledningen till att presentera alla mekanismer är för att öka studiens transparens genom att
visa att alla Galsters mekanismer inte är applicerbara i alla grannskapsmiljöer. Några av de
mekanismer som kommer att listas är baserade på individnivå, förhoppningen är att dessa ska
kunna lyftas till samhällsnivå under analysen. Mekanismerna kommer nedan att presenteras
under de huvudkategorier de tillhör.
4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer
Inom kategorin ”socialt interaktiva mekanismer” listar Galster (2010, s. 2) sju olika
mekanismer.
• Social smitta: Galster menar att individers beteenden, aspiration och attityder kan
förändras i kontakt med andra individer, alltså att de kan smittas av på varandra (ibid.).
• Kollektiv socialisation: Individer kan bli bundna till att följa lokala sociala normer som
förmedlas via grannskapets förebilder och/eller andra sociala påfrestningar (ibid.).
• Sociala nätverk: Här förklarar Galster hur individer kan påverkas av grannars personliga
kontakt med varandra. Exempelvis kan det handla om hur information eller resurser kan
kommuniceras mellan individer inom ett grannskap (ibid.).
• Social sammanhållning och kontroll: Galster beskriver hur ett grannskaps invånare kan bli
psykologiskt påverkade av grannskapets sociala störningar. Om ett område exempelvis är
väldigt stökigt kan den kollektiva effekten inom grannskapet påverka individer negativt
(ibid.).
• Konkurrens: Om ett område besitter en begränsad mängd resurser kan det skapa en
konkurrens i vilket grupper inom området kan komma att ”tävla” mot varandra för att få
tillgång till så mycket av dessa resurser som möjligt. Beroende på vilka möjligheter som
resurserna inom området kan erbjuda, kan den grupp som lyckas få mest resurser även
komma att få bättre förutsättningar vilket också kan påverka deras livsutfall (ibid.).
• Relativ deprivation: Det bygger delvis på avundsjuka då grannar inom ett område kan
komma att jämföra sig med varandra. Har någon i grannskapet det socioekonomiskt bättre
ställt kan det skapa ett missnöje bland de som känner sig underlägsna (ibid.).
12
• Föräldramedling: Galster beskriver hur föräldrars fysiska och psykiska hälsa, stress,
materiella resurser och beteenden kan påverka hemmiljön som barn växer upp i. Det kan
också påverka deras livsutfall, något som Galster menar gäller inom alla de mekanismer
som listats under socialt interaktiva mekanismer (ibid.).
4.1.2 Miljömässiga mekanismer
Miljömässiga mekanismer, menar Galster (2010, s. 2–3), är naturligt och mänskligt
tillverkade attribut inom ett område som kan påverka invånarnas mentala och/eller fysiska
hälsa utan att påverka deras beteende. Under den här kategorin listas tre olika mekanismer.
• Exponering för våld: Om individer känner att de eller deras egendom kan vara i fara kan
det resultera i fysiska och psykiska men som även kan komma att försämra deras funktion
och välbefinnande. Dessa konsekvenser kan bli ännu mer omfattande om individen ifråga
själv har utsatts för våld (ibid.).
• Fysisk omgivning: Förfallna fysiska förhållanden som slitna byggnader, försämrad
infrastruktur och kollektivtrafik, mycket skräp och graffiti kan ge psykologiska men hos
invånarna och skapa en känsla av maktlöshet. Oväsen kan också skapa stress (ibid.).
• Exponering för gifter: Om ett område utsätts för ohälsosamma nivåer av luft-, mark-,
och/eller vattenburna föroreningar kan det komma att ha omfattande negativa
konsekvenser för invånarnas hälsa (ibid.).
4.1.3 Geografiska mekanismer
Geografiska mekanismer menar Galster (2010, s. 3) är olika element inom ett område som
inte uppstår inom området utan är ett resultat av politiska och ekonomiska faktorer. Under den
här kategorin listas två mekanismer.
• Geografisk missanpassning till arbetsmarknaden: Mekanismens titel förklarar nästan sig
själv och handlar om hur vissa områden kan ha en bristande tillgänglighet till
jobbmöjligheter som matchar deras invånares kompetens. Det kan handla om geografiskt
avstånd till arbetsmarknaden men också ett begränsat kollektivtrafiknätverk (ibid.).
• Offentliga resurser: Vissa områden kan erbjuda sämre offentliga tjänster baserat på
kommunens begränsade skatteresurser och administration (ibid.).
13
4.1.4 Institutionella mekanismer
Den sista kategorin innehåller mekanismer som avser handlingar som kan påverka viktiga
institutioner inom ett område men som utförs av personer som vanligtvis inte är bosatta inom
området. Under den här kategorin listas tre mekanismer (Galster, 2010. S. 3).
• Stigmatisering. Vissa områden kan stigmatiseras på grund av allmänhetens
stereotypiserande av dess invånare. Andra exempel på faktorer bakom stigmatisering av
ett område kan vara områdets historia, byggnadernas utseende eller geografiska läge.
Sådant stigma kan påverka områdets invånare genom att minska deras möjligheter och
uppfattningar, som jobbmöjligheter och självkänsla (ibid.)
• Lokala institutionella resurser: Olika områden har olika institutionella resurser som
exempelvis förskolor, skolor och vårdcentraler. Finns det en brist på det i ett område kan
det påverka invånarnas personliga utvecklingsmöjligheter negativt (ibid.).
• Lokal marknad: Beroende på hur den lokala marknaden i området ser ut kan det påverka
beteenden hos invånarna negativt eller positivt. Exempel på lokala marknader kan vara
livsmedelsbutiker, snabbmatsrestauranger, systembolag eller illegal drogförsäljning
(ibid.).
4.1.5 Mekanismer i den här studien
Alla ovan mekanismer var till en början av relevans för den här studien eftersom
bearbetningen av studiens material inte var utförd ännu. Målet var att empirin skulle vägleda
för vilka mekanismer som är applicerbara i de områden som undersöks. Under den här
studiens resultat- och analysdel kommer sju av ovan 15 mekanismer att refereras till. Dessa är
social smitta, kollektiv socialisation, sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll,
fysisk omgivning, geografisk missanpassning till arbetsmarknaden samt stigmatisering. Det
betyder att mekanismer från alla fyra kategorier är applicerbara på de områden som den här
studien undersöker. Galster (2010, s. 4–5) förklarar att storleken på den effekt som
mekanismerna får på grannskapets invånare baseras på ”dosering”. Med dosering menar
Galster att det finns olika faktorer som spelar roll i hur mycket invånare utsätts för
grannskapseffekter. Exempel på sådana faktorer kan vara mekanismens frekvens, varaktighet,
intensitet eller timing (ibid.). Med frekvens kan det handla om hur ofta en doseringen av en
grannskapsmekanism administreras. Om en viss typ av social interaktion endast sker väldigt
sällan är det en mindre risk att det skulle påverka individen. Intensitet är också en viktig
doseringsfaktor eftersom det handlar om hur svaga eller starka de offentliga resurserna är.
Vidare är timing inte nödvändigtvis en doseringsfaktor i sig men däremot är det en reaktion på
14
doseringen. Exempelvis kan en individ bli stigmatiserad direkt efter att ha flyttat in i ett
stigmatiserat område (ibid.). Dessa doseringsfaktorer är inget som kommer att mätas i den här
studien. Det är dock viktigt att veta att det inte endast handlar om grannskapseffekters
mekanismers skapande och återskapande utan även i vilken dosering av mekanismerna som
invånarna utsätts för.
4.2 Social skiktning och intersektionalitet
4.2.1 Social skiktning
Christofer Edling och Fredrik Liljeros (2016, s. 12) beskriver social skiktning som begrepp
för att karaktärisera en systematisk ojämlikhet mellan grupper. Vidare nämner Edling och
Liljeros (ibid, s. 19) hur social skiktning kan beskrivas som ett resultat av en rad sociala
handlingar, vilka kan vara både intentionella och icke-intentionella. Social ojämlikhet, menar
de, skapas och återskapas när en viss grupp utför intentionella handlingar för att tillskansa sig
mer rättigheter eller resurser än vad andra grupper har tillgång till (ibid.). Olika grupper har
även olika handlingsalternativ, för vissa grupper finns det ökade möjligheter att fritt välja
exempelvis bostadsområde och utbildning medan för andra grupper finns inga valmöjligheter
att urskilja (ibid, s. 23). Olika sociala skiktningar som författarna nämner är klass, kön,
etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder.
4.2.2 Intersektionalitet
Göran Ahrne (2016, s. 185) beskriver intersektionalitet som den analys som utförs när
skärningspunkter mellan olika skiktningsdimensioner skall undersökas. Med olika
skiktningsdimensioner hänvisar han bland annat till personer som tillhör olika klass, kön,
etnicitet, ålder samt de som har olika funktionshinder eller sexuella preferenser (ibid, s. 177).
Vidare förklarar han hur intersektionalitet som begrepp används för att analysera individer
eller grupper som tillhör mer än en av dessa skiktningar. Detta för att exempelvis förklara
olika över- och underordningar bland personer som tillhör vissa genussystem, etniska
relationer eller klasstrukturer (ibid, s. 179). Intersektionell analys, menar Ahrne, hjälper oss
att förstå maktskillnader och ojämlikheter genom att identifiera dessa skärningspunkter som
uppstår mellan olika sociala skiktningar (ibid, s. 185).
4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
De nyckelbegrepp från teorierna som kommer användas i studiens analys är Galsters
geografiska missanpassning, fysiska omgivning, stigmatisering, kollektiv socialisation,
15
sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll samt social smitta. Även klass och
etnicitet från Edling och Liljeros samt Ahrnes intersektionalitet kommer att användas i
analysen. Dessa nyckelbegrepp är framplockade efter att studiens resultat- och analysdel blivit
färdigt. Syftet med det tillvägagångssättet är att låta studiens empiri tala för vad från tidigare
forskning och teori som är relevant och applicerbart på de områden som undersöks i den här
studien. Poängen med grannskapseffekters mekanismer som teori i den här studien är att de
kan förklara de faktorer som kan ligga till bakgrund för segregationen i Storbacken och
Lillbacken. Vidare är poängen med social skiktning och intersektionalitet att de kan förklara
varför segregationen i respektive område ser ut som den gör och hur de olika faktorerna
bakom segregation kan påverka varandra.
5 Metod, metodologi och material
I det här kapitlet presenterar jag vilka metodval och tillvägagångssätt som studien bygger på.
Vidare kommer jag att presentera de olika materialinsamlingarna samt hur de genomfördes.
Kapitlet avslutas med diskussioner angående studiens analysmetod, tillförlitlighet och etiska
överväganden.
5.1 Metodval och vetenskaplig ansats
Den här studien utgår från en komparativ ansats. Thomas Denk (2002, s. 55) beskriver hur
komparativa ansatser används för att studera minst två fenomen för att jämföra dessa mot
varandra. I den här studien jämförs två fall av segregation. Vidare förklarar Denk (2002, s. 31)
att komparativa studier är lik de flesta typer av empiriska studier men att analytiska kategorier
behöver utformas för att fenomenen ska kunna jämföras med varandra. För att kunna jämföra
kategorierna är det viktigt att de inte är fallspecifika utan mätbara mot varandra (ibid, s. 79).
Den här studiens empiriska material har kategoriserats i fyra olika teman vilka presenteras
under ”Resultat & Analys”. John W. Creswell (2018, s. 3–4) beskriver hur mixed methods är
en metod som innebär att man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data. Detta,
menar han, bör endast utföras om det anses öka förståelsen för ett fenomen som inte endast en
av metoderna kan göra. Den här studien är baserad på både kvalitativt och kvantitativt
material för att skapa en så bred förståelse som möjligt över segregation i Storbacken och
Lillbacken det är även för att de ska finnas en tillräcklig bredd av empiri för att kunna jämföra
områdena med varandra. Den här studiens material bygger på insamlad statistik från bland
annat trygghetsundersökningar från respektive kommun samt sex semi-strukturerade
16
expertintervjuer och två dolda observationer. Med två delar kvalitativt och en del kvantitativt
material kan studien anses vara mer kvalitativ. Fördelen med att använda sig utav mixed
methods som metodval är att de olika metoderna kan bistå med olika typer av information.
Creswell menar att både kvantitativa och kvalitativa metoder har sina styrkor och svagheter
(ibid, s. 337). Genom att kombinera dem, kan det bidra till en bredare och djupare förståelse
för forskningsproblemet. Det kan finnas en problematik i att utföra mixed methods i den här
studien eftersom uppsatsens volym skall vara begränsad till en passande storlek för en
kandidatuppsats. Vidare finns ytterligare en problematik i att studiens utförande är tidsmässigt
begränsad till endast några veckor. Det betyder att det insamlade materialet är begränsat i
storlek och dess omfång kan vara otillräckligt för att få en total bild över problemet.
5.2 Urval av kommuner
Eftersom den här studien avsåg att jämföra boendesegregation i en storstads- respektive
landsbygdskommun, var första steget att definiera dessa två kommunkategorier. Definitionen
av kommunkategorierna i den här studien baseras på Sveriges kommuner och regioners
kommungruppsindelning från 2017 (SKR, 2019). Kommunernas namn presenteras inte i
studien, områdena kommer refereras till som Storbacken och Lillbacken. Detta för att säkra
studiens intervjurespondenters anonymitet. De segregerade områdena som undersöks i studien
är tilldelade pseudonym och är alltså inte områdenas riktiga namn. Beslutet att ge områdena
pseudonym togs efter att intervjurespondenten Göran från Lillbacken bad om att få vara
anonym i studien. Jag beslutade att ge honom ett pseudonym men insåg att jag inte kunde
säkra hans anonymitet då de andra två respondenterna från Lillbacken kan kopplas till vilken
kommun det är som undersöks om dem refereras till sina riktiga namn. Särskilt med tanke på
att det är en väldigt liten kommun. Därför beslutade jag att ge alla sex intervjurespondenter
pseudonym och inte bara de i Lillbacken eftersom jag insåg att intervjurespondenternas
anonymitet också kan bidra till att de känner sig mer öppna med hur de väljer att beskriva
områdena eftersom deras svar inte kan kopplas till dem när uppsatsen är publicerad.
5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken
Enligt SKR:s definition är en storstadskommun en kommun med minst 200 000 invånare i
kommunens största tätort. I Sverige finns tre storstadskommuner som ingår i SKR:s
definition. Alla tre storstadskommuner i Sverige har enligt Polisen ett flertal områden som
ingår under ”särskilt utsatta områden” (Polisen, 2017. S. 41). Ett utsatt område är enligt
Polisens definition ett område som karaktäriserats av en låg socioekonomisk status samt där
kriminella har en påverkan på det lokala samhället (ibid, s. 10). Ett särskilt utsatt område har,
17
utöver ovan kriterier, en hög koncentration av kriminella och extremism som exempelvis
individer som reser för att delta i strid i konfliktområden. Vidare är ett särskilt utsatt område
ett område som ofta har en parallell samhällsstruktur som gör det väldigt svårt för polisen att
utföra sitt arbete i området (ibid.). Storbacken, som är det område i storstadskommunen som
undersöks i den här studien, räknas som ett särskilt utsatt område. Anledningen till beslutet att
undersöka ett särskilt utsatt område i storstadskommunen låg i att öka chansen att kunna
identifiera ett flertal av de teman som finns inom segregation (se bakgrund, s. 1).
5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken
SKR:s definition av en landsbygdskommun är en kommun med mindre än 15 000 invånare i
den största tätorten (SKR, 2019). I Sverige finns ett 30-tal landsbygdskommuner som ingår
under SKR:s definition, inga av dessa kommuner har dock ett område som är i enhetlighet
med polisens definition av utsatt område. Att välja en landsbygdskommun att undersöka i den
här studien var därför mycket svårare. Dels eftersom det fanns ett högre antal kommuner att
välja mellan och dels att jag inte var medveten om ifall någon av dessa kommuner hade ett
segregerat område. Det var via min bekantskapskrets som jag kom att höra om
bostadsområdet Lillbacken som var lokaliserad i en mindre kommun. Lillbacken beskrevs
som ett område med låg socioekonomi, en hög etnisk koncentration samt mer brottslighet i
relation till andra delar av kommunen. Efter att ha bekräftat att kommunen ingår under SKR:s
definition av en landsbygdskommun, beslutade jag att det var en passande kommun att
undersöka i relation till min utvalda storstadskommun även fast det inte är ett utsatt område i
enlighet med polisens definition.
5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror
För att ge läsaren ytterligare förståelse för områdena som undersöks kommer jag i detta
avsnitt att presentera några nyckeltal som jag anser har betydelse för studien. Jag har delat in
nyckeltalen i två kategorier, områdets invånare och kommunfakta. Nyckeltalen för kategorin
områdets invånare är invånarantal, andel utrikesfödda, andel förvärvsarbetande samt andel
invånare med gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning. Nyckeltalen för kategorin
kommunfakta är vanligast näringsgren, andel arbetslöshet och anmälda våldsbrott.
5.2.3.1 Områdets invånare
Ovan beskrev jag SKR:s definitioner av landsbygds- och storstadskommuner. För att inte röja
kommunernas egentliga namn kommer jag inte att presentera kommunernas invånarantal utan
18
begränsa det till de två specifika områdenas invånarantal, det vill säga invånarantalet i
Storbacken och Lillbacken.
Stadsdel Invånarantal
Antal
utrikesfödda
(%)
Andel
förvärvsarbetare
(%)
Andel med gymnasial
och/eller
eftergymnasial
utbildning (%)
Storbacken 13 356 (Storbackens
statistiska databas,
2017)
59 % (Storbackens
statistiska databas,
2017)
42 % (Storbackens statistiska
databas, 2017)
51 % (Storbackens statistiska databas,
2017)
Lillbacken ≈1 200 (Göran, polis i
Lillbacken, 2020)
75% (Kartläggning från
landsbygdskommunen,
2020)
33 % (Kartläggning från
landsbygdskommunen,
2020)
27 % (Kartläggning från
landsbygdskommunen, 2020)
5.2.3.2 Kommunfakta
För att läsaren ska få en uppfattning om arbetsmarknaden i respektive kommun kommer jag
presentera vilka näringsgrenar som är vanligast. Som förklarat i studiens bakgrund (se s. 1)
kan det finnas ett samband mellan segregation och arbetslöshet, därför kommer jag också
presentera den procentuella arbetslösheten i respektive kommun. Utöver arbetslöshet var även
brottslighet ett av de teman som presenterades i studiens bakgrund (se s. 3). Därför kommer
antalet anmälda våldsbrott från respektive kommun att presenteras i tabellen nedan. Med
våldsbrott inräknas här dödligt våld, försök till mord eller dråp, våldtäkt, misshandel, olaga
förföljelse, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman, rån och grov fridskränkning
(Kolada, 2020).
Stadsdel Vanligaste näringsgren (SCB, 2020)
Andel arbetslöshet
(2019) (%) (Kolada, 2020)
Antal anmälda
våldsbrott per
100 000 invånare
(2018) (Kolada, 2020)
Storbacken Handel, transport,
magasinering och
kommunikation
5,5 1 227
Lillbacken Tillverkning och utvinning 5,9 690
5.3 Materialinsamling
I den här delen presenteras de olika materialinsamlingarnas urval samt genomförande.
5.3.1 Expertintervjuer
Som det beskrevs under ”Grannskapseffekters mekanismer” (se Teoretiska utgångspunkter, s.
10), fanns en tanke i att se om det finns en möjlighet att lyfta mekanismer från individnivå till
19
en mer storskalig nivå. I syfte att få ett bredare perspektiv över de områden som undersöks,
valde jag att utföra tre expertintervjuer per kommun. Bogner, Littig och Menz (2009, s. 2)
beskriver hur en fördel med att utföra expertintervjuer är att det kan erbjuda ett bredare
perspektiv av ett fenomen och därmed ”representera” en större grupp. Därför togs beslutet att
hålla expertintervjuer istället för individintervjuer i den här studien. Experterna är
representanter från olika delar av samhället, en kommunal utvecklingsledare, en polis samt en
representant från en lokal ungdomsförening/verksamhet per kommun intervjuades. Alltså
utfördes sammanlagt sex intervjuer. Utvecklingsledarna kan bidra med ett översiktligt
perspektiv över områdena utifrån en mer administrativ verksamhet. Poliserna kan istället
bidra med ett mer närstående perspektiv utifrån deras arbete och erfarenheter i områdena med
rättsväsendet som bakgrund. Representanterna från ungdomsföreningarna/verksamheterna kan
också bidra med ett närstående perspektiv med bakgrund i det vardagliga livet som äger rum i
områdena. De olika representanterna kommer beskrivas närmre nedan.
5.3.1.1 Urval
Som nämnt ovan har sex personer intervjuats till den här studien. Urvalet av
intervjurespondenter påbörjades med ett strategiskt urval i vilket yrkesroller bestämdes.
Fördelen med strategiska urval, menar Serra, Psarra och O’Brien (2018, s. 59), är att de ökar
chansen till mer välinformerade respondenter. Den första intervjurespondenten jag kom i
kontakt med var polisen från storstadskommunen. Jag kom i kontakt med gruppchefen hos
områdespolisen i Storbacken efter att ha använt mig av interna kontakter inom
storstadskommunens polisväsende. Via Polismyndighetens växel kom jag sedan i kontakt
med en polis från Lillbacken. Utvecklingsledarna i respektive kommun kom jag i kontakt med
efter att ha samtalat med kommunernas kontaktcenter. Vid samtal med kommunernas
kontaktcenter fick jag ge en översiktlig beskrivning över min studie och blev sedan hänvisad
till de tjänstepersoner som ansågs vara lämpliga till min studie. Representanterna från
ungdomsföreningarna/verksamheterna var svårast att komma i kontakt med. Jag hittade en
ungdomsförening i storstadskommunen på internet och mejlade till den mejladress som
angavs på deras hemsida. Jag kom i kontakt med föreningens grundare som ville ställa upp på
intervju till min studie. Den sista intervjurespondenten var en representant från en
ungdomsverksamhet i landsbygdskommunen. Jag kom i kontakt med en kultursamordnare i
landsbygdskommunen via utvecklingsledaren i samma kommun. Kultursamordnaren är även
grundare till den ungdomsverksamhet som han representerar i den här studien. Eftersom jag
kom i kontakt med honom via utvecklingsledaren kan det ses som ett snöbollsurval. Enligt
20
Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne (2015, s. 41) är ett snöbollsurval när en
intervjurespondent kan hjälpa studiens författare att, via sitt kontaktnät, komma i kontakt med
andra intervjurespondenter. Endast en respondent från varje expertkategori intervjuades från
respektive kommun vilket kan resultera i att studiens resultat inte får en total mättnad.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid, s. 42) menar att för att nå en viss mättnadsgrad av
kvalitativt material kan det behövas upp emot 15 intervjurespondenter. Med bakgrund till
detta går det att förstå att den här studien inte når en total mättnadsgrad med endast sex
intervjurespondenter och troligen hade mättnadsgraden ökat om även invånarintervjuer
utfördes. Detta var dock inte möjligt på grund av studiens volym- och tidsbegränsning.
Intervjurespondenterna i den här studien kommer att omnämnas enligt följande:
5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer
Intervjuerna som hölls var av semi-strukturerad art då intervjuguiderna (se bilaga A och B) är
tematiserade och relativt korta. Intervjuguidernas tematik är uppdelad i följande teman:
bakgrundsfrågor, definition av boendesegregation, beskrivning av område, segregation i
relation till området, arbetet i området (vid intervjuerna med
ungdomsföreningen/verksamheten var temat istället föreningen/verksamheten), förändringar i
området, skillnader inom kommunen samt övrigt (under detta tema förekom endast frågan
”Finns det något du vill lägga till eller förtydliga?”). Tematiken i intervjuerna syftar till att få
en helhetsbild över vad respondentens arbete går ut på i relation till områdena. Genom att
ställa bakgrundsfrågor om hur länge respondenterna har jobbat eller varit aktiva i respektive
kommun och hur deras arbete/verksamhet fungerar kunde jag få en bild över respondenternas
expertis inom sina områden. Sedan var det viktigt att fråga hur respondenterna definierar
boendesegregation ifall någons definition skiljde sig avsevärt från en annans kan det påverka
hur de svarar på hur och varför området är boendesegregerat. Eftersom syftet med studien är
att jämföra segregation mellan en storstads- och en landsbygdskommun och förstå på vilka
sätt segregationen i dessa kommuner skiljer sig kände jag att det var viktigt att be
Storstadskommunen (Storbacken):
• Stefan, polis i Storbacken
• Peter, utvecklingsledare i
Storbacken
• Hamid, grundare till
ungdomsförening i Storbacken
Landsbygdskommunen (Lillbacken):
• Roger, polis i Lillbacken
• Zara, utvecklingsledare i Lillbacken
• Claude, kultursamordnare i
kommunen samt grundare till
ungdomsverksamhet i Lillbacken
21
intervjurespondenterna att öppet beskriva områdena. För att öka möjligheten att identifiera
några av Galsters granskapseffekters mekanismer ställde jag också frågor som berör
skillnader i områdena i relation till övriga delar av respektive kommun och frågor om
områdenas utveckling.
Anledningen bakom semi-strukturerade intervjuer var att öppna upp möjligheten
att ställa följdfrågor och skapa utrymme för respondenterna att komma med egna tankar och
reflektioner. I intervjuguiderna i bilaga A och B presenteras bland annat de huvudfrågor som
ställdes till samtliga respondenter men även några av de följdfrågor som ställdes. Med
anledning av den semi-strukturerade formen på intervjuerna skiljer sig vissa intervjuer åt en
aning eftersom respondenterna valde att lägga fokus på olika ämnen. Det i sig kan vara en
fördel då det visar på vilka faktorer som är mer i fokus i respektive kommun eller område.
Samtliga intervjuer hölls på telefon och spelades in med en extern enhet.
Telefonintervjuer vad nödvändigt då en pandemi ägde rum vid tiden av den här studiens
genomförande. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid.) beskriver att miljön i vilket
intervjuerna äger rum, kan påverka respondenten och hur den väljer att svara eller agera. Som
exempel menar de att om en intervju hålls i respondentens hem och i en familjemiljö kan det
påverka respondenten till att vilja presentera sig på ett visst sätt. Vidare beskriver de att om
intervjun istället hålls i respondentens arbetsmiljö, kan hen komma att uttrycka sig på ett
annat sätt för att exempelvis visa sig vara en god medarbetare (ibid, s. 42–43). Eftersom
intervjuerna till den här studien utspelade sig över telefon, kunde jag inte påverka i vilken
miljö som respondenterna befann sig i under intervjuerna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne
beskriver hur telefonintervjuer passar bäst vid intervjuer som handlar om ”sakförhållanden”
och inte där tolkning och analys är av stor vikt (ibid.). I den här studien var dock målet att få
ett analyserande perspektiv från intervjurespondenterna, i alla fall till viss del. Det kan betyda
att vissa nyanser inte går att observera under dessa intervjuer, något som kommer att
beskrivas mer i nedan stycke.
5.3.2 Observationer
Ytterligare en kvalitativ materialinsamling som den här studiens empiri bygger på är två dolda
fältobservationer. Den huvudsakliga anledningen till att jag utförde observationer i den här
studien är att själv få en bild av områdena som undersöks. Det finns en fördel i att
observationerna utfördes innan intervjuerna då jag lättare kunde visualisera och förstå
intervjurespondenternas beskrivningar av områdena. Philip Lalander (2015, s. 98–99)
beskriver hur en dold observation ofta medför en viss forskningsetisk problematik. Han menar
22
att genom att utföra dolda observationer, det vill säga observationer i vilka ingen i
omgivningen vet att de blir observerade, utesluter man möjligheten för närvarande individer
att ge samtycke till sitt deltagande i studien (ibid.). Observationerna som utfördes i den här
studien syftade dock inte till att observera någon specifikt utvald respondent utan endast
personer som befann sig i den miljön som observerades och därför möttes jag inte av den
forskningsetiska problematik som Lalander beskriver. Lalander fortsätter beskriva hur det
finns framförallt två ”förmildrande omständigheter” som minskar de etiska problemen med
dolda observationer (ibid.). Den ena omständigheten är en offentlig miljö där syftet inte är att
studera människors privata liv, vilket överensstämmer med den här studiens observationer.
Den andra omständigheten är att fältanteckningarna och observationernas insamlade material
inte går att kopplas till individer. Individualistiska kännetecken ska alltså inte kunna
registreras i studien (ibid.). Den här studiens dolda observationer uppfyller båda Lalanders
kriterier av förmildrande omständigheter. Områdena är kommunala och tillgängliga för
allmänheten och därför var även accessen till områdena naturlig. Genomförandet av
observationerna kommer att beskrivas i nästa stycke.
5.3.2.1 Genomförande av observationer
Den första observationen ägde rum i Lillbacken och varade i tre timmar medan observationen
i Storbacken varade i ca fem timmar. Den stora tidsskillnaden beror främst på områdenas
olika storlek. Ytterligare en faktor som spelade in i observationstiden i Lillbacken var att jag
redan efter ett par timmar noterade mig själv bli observerad. I och med att bostadsområdet är
relativt litet kan det bero på att invånarna inte kände igen mig och att jag då per automatik
blev avvikande i området. Med insikt om att min närvaro kunde komma att påverka
omgivningen beslutade jag att avsluta observationen efter endast tre timmar.
Katrine Fangen (2005, s. 116) förklarar hur långvariga fältarbeten, av olika
anledningar, inte alltid är möjligt. Den här studien ska färdigställas inom en viss tidsram
vilket inte gav utrymme att observera under en längre period. Vidare beskriver Fangen (ibid,
s. 116–117) hur nackdelen med kortvarigare observationer är osäkerheten om tillräckligt
mycket material samlats in för att testa olika tolkningar i observationernas sammanhang. En
fördel med kortvarigare observationer är dock att det skapar utrymme att på fördjupande nivå
bearbeta olika intryck från kortare tidsepisoder (ibid.). Jag finner att den tid som lades på
observationerna i den här studien var passande i relation till studiens storlek samt för att nå en
rimlig överblick och mättnadskänsla. Att alla observationer startade på förmiddagen och
övergick till eftermiddagen kan tänkas påverka rörelsemönstret bland invånarna i respektive
23
område då barn och unga kan ha befunnit sig i skolan och förvärvsarbetare på jobbet. Att det
pågick en pandemi under studiens genomförande kan också ha påverkat rörelsemönstren i
områdena.
Under respektive observation hade jag en hörlur i ena örat i vilken jag talade in
mina ”fältanteckningar”. Syftet med att utföra muntliga fältanteckningar var dels möjligheten
att gå runt i områdena samtidigt som jag observerade, dels att på ett smidigare sätt kunna ge
så detaljerade beskrivningar som möjligt eftersom det av naturliga skäl går snabbare att tala
än att skriva. Fangen (2005, s. 92) beskriver hur fältanteckningarnas kvalitet är av stor vikt
eftersom de utgör studiens datamaterial. Hon menar att fältanteckningar borde vara
”beskrivande och grundliga” samt att sådana anteckningar ska kunna leda läsaren genom
observationen (ibid, s. 93). Under observationerna försökte jag också identifiera några
grannskapseffektsmekanismer och utgick därför från att observera personer, rörelsemönster,
sociala interaktioner, områdenas miljömässiga attribut samt geografiska lägen. De inspelade
fältanteckningarna transkriberades för lättare bearbetning, se nästa stycke.
5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet
Bearbetningen av materialet utfördes utifrån Rennstam och Wästerfors (2015, s. 25–26)
sortering, reducering och argumentering. Den här studiens insamlade material sorterades i
syfte att skapa ordning. Rennstam och Wästerfors (ibid, s. 74) nämner hur Steinar Kvale
beskriver en inledande sorteringsprocess av kvalitativt material för koncentrering. Med
koncentrering syftar Kvale till en reducering av det insamlade materialet som sker utefter
exempelvis teman (ibid, s. 30). Vidare förklarar han hur kategorisering är en process som kan
ske före insamlingen av materialet men också efteråt under själva bearbetningen (ibid, s. 31).
Exempelvis hade jag, som nämnt ovan, grannskapseffekters mekanismer i åtanke under
observationerna. Därmed kan det, per automatik, ha skett en tematisering redan under
observationerna. Tematiseringen kunde sedan, med hjälp av Kvales kategorisering, fördjupas
under sorteringen. Jag använde färgkoder som hjälpmedel med att tematisera materialet. Efter
sorteringen och färgkodningen reducerades materialet till det mest väsentliga. Med väsentligt
menas det material som hade relevans för studiens forskningsfråga, syfte och teori. Det sista
steget i bearbetningen av materialet var argumentering. I enlighet med Rennstam och
Wästerfors (ibid, s. 137) argumenterades intervjumaterialet i relation till studiens teorier.
Sammanfattningsvis har det kvalitativa materialet koncentrerats utifrån teman
som baserats på grannskapseffekters mekanismer. De temana fördjupades sedan under en
kategoriseringsprocess. Exempelvis kategoriserades temat ”miljömässiga attribut” bland annat
24
till fysiska attribut. Genom att sortera och reducera på sådant vis kunde jag lyfta fram det
material som var mest relevant för den här studien. Under sorterings- och
reduceringsprocessen argumenterades materialets relevans till den här studien.
5.3.4 Statistik
5.3.4.1 Urval och Access
Studiens statistiska material kommer från följande:
Utvecklingsledaren Zara skickade trygghetsundersökningen från Lillbacken efter att vi
samtalat om den under vår intervju. Efter att ha läst den fann jag en liknande undersökning
från Storbacken, publicerad på internet. Skillnaden mellan kommunernas
trygghetsundersökningar är att från storstadskommunen sker undersökningen i stadsdelen
Storbacken medan i landsbygdskommunen är undersökningen kommunövergripande.
Statistikdatabasen från Storbacken är offentlig och tipsades om av utvecklingsledaren Peter.
Kartläggningen från Lillbacken kommer också från Zara och är ett arbete som hon har utfört
under våren 2020. Kartläggningen och den statistiska databasen var av intresse för den här
studien då de kunde bidra med övergripande information om områdena, som exempelvis
invånarantal, utbildningsnivåer och andel förvärvsarbetare. Intervjuerna utfördes innan jag
började samla in det statistiska materialet och därför var redan ”trygghet” identifierat som ett
ämne till resultat- och analysdelen. Jag ansåg att trygghetsundersökningarna var av relevans
för studien för att ge ett statistiskt underlag bakom den upplevda tryggheten i områdena.
5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik
Likt det kvalitativa materialet bearbetades även det statistiska materialet med hjälp av
sortering, reducering och argumentering. Eftersom detta material var det senast inhämtade och
bearbetade var det lätt att i första hand sortera utefter de kategorier som redan hade tagits
fram. Därefter utfördes ytterligare en analys av materialet för att hitta nya teman som kunde
vara av relevans för studien.
Storbacken:
Trygghetsundersökning i
stadsdelen Storbacken
(2017)
Statistisk databas (2017)
Lillbacken:
Trygghetsundersökning i
kommunen (2018)
Kartläggning av kommunen
(2020)
25
5.4 Analys
Den här studiens analytiska tillvägagångssätt utgår ifrån en tematisk analys. Tematiseringen
baseras på det empiriska materialet, främst intervjusvar. Enligt Rennstam och Wästerfors
(2015, s. 59) handlar tematisk analys om vad som sägs i materialet. Vidare kommer den
tematiska analysen baseras på ett narrativt material, alltså de återkommande temana som
framkommer i materialet. Rennstam och Wästerfors (ibid, s. 127) beskriver hur de teman som
synliggörs av det narrativa materialet med fördel kan jämföras med varandra och att i den
processen sker även en reducering av det insamlande materialet. En tematisk analys av ett
narrativt material är relevant i den här studien eftersom den handlar om att jämföra en
storstads- och landsbygdskommun. Det hela faller sig därför naturligt då det är en komparativ
studie.
5.5 Tillförlitlighet
I det här stycken beskrivs på vilka sätt den här studien är tillförlitlig. I syfte att tydliggöra
studiens tillförlitlighet är stycket indelat under reliabilitet och validitet.
5.5.1 Reliabilitet
Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014, s. 295) beskriver reliabilitet som den
tillförlitlighet ett forskningsresultat har. De menar exempelvis att en studies reliabilitet bland
annat hänger på om forskningen kan reproducerats av andra forskare vid ett annat tillfälle. Det
kan handla om ifall en intervjurespondents svar hade förändrats beroende på tid, rum eller
intervjuare (ibid.). Ett sätt, fortsätter de, där forskningsresultat kan skilja sig åt är under
transkriberingen av inspelat intervjumaterial. Pauser, stamningar eller tveksamheter kan vara
viktiga under analysen av ett kvalitativt material. Skulle dessa faktorer ignoreras under en
transkribering kan empirin skilja sig från verkligheten och studien hade inte haft en hög
reliabilitet (ibid, s. 225). Samtliga intervjurespondenter fick möjlighet att läsa igenom det
transkriberade materialet innan det användes i studien, för att försäkra både respondenterna
och mig själv om att det inte finns några missuppfattningar om det som sagts under
intervjuerna samt för att stärka empirin. Hade en annan forskare valt att studera detta ämne, i
samma kommuner, intervjuat samma respondenter och använt samma statistik hade studien
till viss del kunnat reproducerats. Vad som bör beaktas är att observationerna kan komma att
se annorlunda ut beroende på vilken, dag, tid och väder det är i områdena som observeras.
Dessa faktorer kan förändra rörelsemönstren bland områdenas invånare och därmed ge ett
förändrat forskningsresultat vid en reproduktion. Med tanke på att min närvaro
26
uppmärksammades under observationen i Lillbacken är det också troligt att observationen
hade sett annorlunda ut om någon annan utförde den. Faktumet att det pågick en pandemi
under tiden då observationerna utfördes kan också tänkas påverka studiens reliabilitet. Ifråga
om de fysiska attributen i områdena, hade det med största sannolikhet sett likadant ut som när
den här studiens observationer utfördes, under förutsättning att inga större ombyggnationer
ägt rum.
5.5.2 Validitet
Vidare beskriver Kvale och Brinkmann (2014, s. 296) hur validitet istället handlar om själva
”sanningen” i materialet. Detta kan tänkas vara av ännu större vikt för kvalitativa studier
eftersom det måste finnas ett visst förtroende för att det som intervjurespondenter säger är
sanningsenligt. Ett valid påstående skall vara hållbart, försvarbart och välgrundat (ibid).
Eftersom respondenterna arbetar med eller engagerar sig i de frågor som studien berör är det
troligt att de förstärker sin bild av områdena, antingen åt det positiva hållet eller det negativa.
Det kan ge en verklighetsskev bild av områdena vilket bör hållas i åtanke. Samtliga sex
intervjurespondenter talar dock utifrån sin expertis och vid de tillfällen där de inte kunnat
uttrycka något med säkerhet har de valt att tillägga att det i sådana fall är en personlig
reflektion, teori eller tanke; något som skett vid ett flertal tillfällen under majoriteten av
intervjuerna. Att respondenterna väljer att uttrycka sig så, visar också en egen medvetenhet
kring vikten av att påpeka var deras expertis och sakkunnighet övergår till personliga åsikter
och antaganden. Validiteten av intervjumaterialet är därför hög då detta synliggör vad som är
sakligt faktum och vad som är personligt faktum. Även respondenternas personliga åsikter är
av relevans då de utgör ytterligare ett lager av perspektiv på det som undersöks. Studiens
inhämtade statistiska material är av hög validitet eftersom det är siffror som är färdigt
framställda av professioner som arbetar med statistik i respektive kommun. Vidare är även
studiens observationer av hög validitet. Observationerna är utförda av studiens författare och
noga, detaljerade anteckningar fördes för att beskriva omgivningen i respektive område.
5.6 Etiska överväganden
Den här studien har utgått från Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsetiska principer, vilka
är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med
informationskravet menar Vetenskapsrådet (2017, s. 7) att intervjurespondenten skall vara
informerade om studiens syfte. Vidare beskriver de hur samtyckeskravet syftar till att
intervjurespondenten har rätt att själv bestämma över sin medverkan i studien (ibid, s. 9).
Innan varje intervju ägde rum, lästes ett informerat samtycke upp för respondenterna (se
27
bilagor A och B). I dessa stycken informerades respondenterna om både studiens syfte samt
att de när som helst fick avbryta sin medverkan och att de inte behövde svara på frågor som
de inte ville besvara. Vetenskapsrådet (2017, s. 12) beskriver hur konfidentialitetskravet syftar
till att intervjurespondenter är berättigade till full konfidentialitet samt att personuppgifter
skall bevaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem. I början av uppsatsen möttes
jag av en problematik då Göran, polisen i Lillbacken explicit bad om att få vara anonym i
studien. Trots att han medverkar i studien i sin yrkesroll hade han, med bakgrund till
konfidentialitetskravet, rätt att få vara anonym. För att säkra hans anonymitet beslutade jag att
ge honom ett pseudonym. Den fjärde forskningsetiska principen, nyttjandekravet, menar
Vetenskapsrådet (ibid, s. 14) syftar till att de uppgifter som samlas in endast får användas till
forskningsändamål och inte för något annat bruk. I praktiken betyder det att den data som
samlats in om intervjurespondenterna endast får användas till det forskningsändamål som det
informerade samtycket angav. Empirin som har samlats in under den här studien kommer
endast att användas till den här studien. Denna studie är gjord med hänsyn tagen till samtliga
fyra forskningsetiska principer.
6 Resultat & Analys
Som tidigare nämnts är syftet med den här studien bland annat att jämföra segregation i en
storstadskommun och en landsbygdskommun med hjälp av en komparativ ansats. I det här
kapitlet redovisas studiens resultat samt min analys med hjälp av bland annat George Galsters
grannskapseffekters mekanismer. Grannskapseffekters mekanismer kan bidra till att förstå hur
segregationen i områdena skapas och återskapas. Även Christofer Edling och Fredrik Liljeros
beskrivning av social skiktning samt Göran Ahrnes intersektionalitet används i analysen för
att bidra till en ökad förståelse av de olika skiktningar som segregation kan omfatta.
Förhoppningen är att studiens empiri kan generera betydande information om hur segregation
kan liknas och skiljas åt mellan en storstadskommun och landsbygdskommun i Sverige idag.
Under bearbetningen av det insamlade materialet kunde jag se vissa teman
återkomma vilka jag presenterar i nedan avsnitt. Den tematiska uppdelningen är: Placering &
planering, Attraktivitet, Trygghet & mediers roll samt Goodwill. Placering och planering
syftar till områdenas geografiska läge samt bostadsområdenas planering. Inom temat
attraktivitet kommer både fysiska och sociala attribut beskrivas och analyseras. Trygghet och
mediers roll kommer att beskriva upplevd trygghet i respektive område samt vilken roll
medier spelar för den upplevda tryggheten. Områdenas positiva sidor och civila krafter
28
beskrivs under temat goodwill. De här temana beskriver olika aspekter på segregation inom
de undersökta områdena, i vissa fall överensstämmer de med varandra och ibland skiljer de
sig åt kommunerna emellan, vilket gör att de är högst intressanta att analysera i relation till
studiens syfte och frågeställning.
6.1 Placering & planering
Ett återkommande tema från intervjuerna och observationerna var områdenas geografiska
placering i kommunerna samt själva bostadsplaneringen. Det här temat anser jag har relevans
för studien eftersom ett flertal intervjurespondenter använde sig av placering och planering för
att beskriva hur segregation tagit form i områdena.
Placering och planering i Storbacken
Under observationen i Storbacken noterades ett flertal ”kluster” av höga lägenhetshus som
kan tänkas vara miljonprogramsbyggnader. Med kluster menas en grupp med nästintill
identiska lägenhetsbyggnader placerade tätt ihop. Jag ansåg det inte rimligt att försöka räkna
det totala antalet kluster av byggnader eftersom det fanns så många utspridda över olika
platser i hela stadsdelen men varje kluster innefattade tre till sju byggnader.
Polisen Stefan beskriver områdets läge som bara någon busshållplats från
stadens centrum men med känslan av att vara 100 mil ifrån då det är en sådan skillnad. Stefan
beskriver hur Storbacken ”väldigt tydligt” är ett miljonprogramsområde och att det bara är ett
av flera liknande områden i Storbacken. Många av de lägenhetshus som finns i Storbacken,
förklarade han, byggdes på 60-talet men på senare tid har även radhus och några villor byggts
i området för att ”blanda upp lite”.
Peter, utvecklingsledaren, menar att en tydlig indikator på att Storbacken är ett
segregerat område är det centrala läget i relation till de dåliga kommunikationer som finns
mellan området och dess omgivning. Han förklarar hur de kollektiva förbindelserna är
bristfälliga till stadens centrum samt till geografiskt närliggande områden med goda
arbetstillfällen.
Placering och planering i Lillbacken
Vid observationstillfället i Lillbacken hade jag först svårt att hitta till området och kände en
viss osäkerhet över hur jag skulle veta om jag hittat rätt eller inte eftersom ”Lillbacken” inte
visade något resultat på min GPS. Min osäkerhet upphörde så fort jag kom fram till
bostadsområdet. Lillbacken stack tydligt ut från vad jag sett i resten av kommunens områden
29
på vägen dit. Med ryggen mot centrum stod jag på kanten till ett villaområde. På andra sidan
gatan, mittemot mig, var som ett avgränsat område av stora, höga lägenhetsbyggnader. Jag
kunde räkna det till ett cirka tiotal lägenhetsbyggnader totalt i området. Inom bostadsområdet
fanns inga andra typer av boenden utan endast stora lägenhetsbyggnader. Området var
placerat mellan en skog och ett villaområde vilket skapade en tydlig, visuell markering av var
Lillbacken började och slutade någonstans.
Kultursamordnaren Claude beskriver Lillbacken som ett klassiskt
miljonprogramområde som byggdes på 60-talet för att tillgodose bostadsbehovet i kommunen.
Polisen Roger uppskattar att det finns drygt 300 lägenheter i området och kallar
det för ett ”miljonprogramsområde light”, alltså en mindre version av ett stereotypiskt
miljonprogramsområde i en storstadsförort.
Både kultursamordnaren Claude och utvecklingsledaren Zara använder
begreppet ”stenkast” för att förklara avståndet mellan kommunortens centrum och Lillbacken
och menar att bostadsområdet är centralt placerad.
Analys av placering och planering
Den kanske största geografiska likheten mellan områdena är deras närhet till kommunernas
centrum. Att respondenterna använt sig av områdenas placering och planering för att resonera
kring segregation är tydligt då deras beskrivningar påvisar hur segregationen har skapats som
ett resultat av bostädernas geografiska läge, både i relation till andra bostadsområden men
även till kommunernas centrum. Den geografiska placeringen i relation till arbetstillfällen
som nämns om Storbacken går att jämföra med Galsters (2010, s. 3) geografiska
missanpassning till arbetsmarknaden. Galster beskriver att missanpassningen kan handla om
det geografiska avståndet eller ett begränsat kollektivtrafiknätverk som skapar distans mellan
ett bostadsområde och en arbetsmarknad (ibid.). I Storbackens fall handlar det inte om det
geografiska läget då området är centralt, det handlar istället om den begränsade
kollektivtrafiken som skapar svårigheter för invånare i Storbacken att ta sig till potentiella
arbetsmöjligheter. Ökat avstånd till arbetsmarknaden försvårar invånarnas möjlighet till arbete
och kan försätta dem i arbetslöshet som kan leda till socioekonomiska problem.
Socioekonomiska problem kan eventuellt försämra förutsättningen att flytta till ett
bostadsområde med bättre geografisk anpassning till arbetsmarknaden som i sin tur skulle öka
möjligheterna till arbetstillfällen. Det hela går att efterlikna en cirkel i vilket varje faktor
påverkar den andra och att ta sig ur cirkeln är svårt.
Det Stefan menar med att Storbacken är beläget endast någon busshållplats från
30
centrala stan skulle kunna motsäga det som Peter menar med kollektiv begränsning men som
Galster (ibid.) beskriver rör det sig snarare om det geografiska avståndet till specifika
arbetsmarknader. Om det exempelvis skulle vara så att arbetsmarknaden i centrala stan inte
matchar den kompetens som finns hos Storbackens invånare, är just den arbetsmarknaden inte
relevant för de som bor där. Jag kan dock inte svara på om det stämmer i det här fallet men
det är ändå bra att ha i åtanke att olika arbetsmarknader kan ha olika geografiska placeringar
som underlättar för vissa invånare eller skapar svårigheter för andra.
Både Storbacken och Lillbacken beskrivs som miljonprogramsområden med ett
flertal stora lägenhetsbyggnader och en viss avskärmning från omkringliggande områden.
Precis som Lena Magnusson Turner (2008, s.14-15) förklarar var det på 60- och 70-talet som
miljonprogrammet tillkom, vid samma tid som bostäderna i Lillbacken och många av
bostäderna i Storbacken byggdes. Hon beskriver att det var vid den tiden som den etniska
segregationen i Sverige växte, delvis som ett resultat av tomma miljonprogramslägenheter och
ökad invandring. Det är en segregation som skapades för cirka 60 år sedan och som verkar
hålla i sig än idag. Att Lillbacken beskrivs som ett ”miljonprogramsområde light” går att tolka
på flera sätt. Kanske är det för att området är fysiskt mindre än ett ”typiskt”
miljonprogramsområde i en storstadsförort. Det kan också vara för att de sociala egenskaper
som tillskrivs miljonprogramsområden, förekommer i mindre omfattning vilket kan förklaras
av att färre antal personer bor i området.
6.2 Attraktivitet
I det här stycket kommer jag presentera temat ”Attraktivitet” som är ett samlingsbegrepp för
att beskriva två olika attribut som var vanligt förekommande i det insamlade materialet; vilka
är fysiska attribut och sociala attribut.
Fysiska attribut i Storbacken
Trygghetsundersökningen från Storbacken visar hur hälften av de 960 personer som deltog i
undersökningen anser att nedskräpning är ett problem i området. Under observationen i
Storbacken noterades de flesta lägenhetshusen ha slitna fasader, paraboler på taken och
samtliga hus var väldigt höga med minst ett 20-tal våningar.
Fysiska attribut i Lillbacken
Jag noterade under observationen i Lillbacken att lägenhetsbyggnaderna var ganska slitna och
att det längs väggarna hängde sladdar från vissa lägenhetsfönster och vidare upp till paraboler
31
på taken. Vissa sladdar passerade till och med grannars fönster och/eller balkonger. Ett
antagande är att parabolernas syfte är att utöka utbudet av TV-sändningar, exempelvis om en
invånare önskar att se TV-program från ett annat land. Jag noterade vissa platser som
”byggarbetsplatser”, vilket förklarades under intervjun med Zara som berättade att
bostadsbolaget som äger alla lägenhetshus i området ska utföra en stamrenovering och även
sätta solceller på vissa av taken. Ingen av respondenterna från Lillbacken kommenterade dock
de tydligt slitna fasaderna i området, eller de fysiska attributen överhuvudtaget.
Analys av fysiska attribut
Galster (ibid, s. 2–3) beskriver hur fysiskt förfallna byggnader, skräp eller graffiti kan påverka
invånare negativt och skapa en känsla av maktlöshet. En fysiskt sliten miljö och skräp kan
sällan anses vara något attraktivt och om Galster har rätt i att det kan skapa känsla av
maktlöshet kan det också tänkas ha en påverkan på invånarnas upplevda valförmåga. Exempel
på det kan vara att invånarna inte känner att deras röst i samhället betyder något och väljer att
inte delta i demokratiska val. Som ett resultat av det kan invånarna komma att känna sig
utanför det övriga samhället vilket i sin tur kan tänkas ha en påverkan på invånarnas
engagemang i civilsamhället. Det skapas exempelvis ett behov av att stärka sitt lokala
civilsamhälle för att motväga maktlösheten och utanförskapet. Kanske är det så en parallell
samhällsstruktur tar form, där känslan av maktlöshet och utanförskap istället tar en annan
riktning i vilken individer engagerar sig i kriminell verksamhet? Engagemang i kriminell
verksamhet kan tänkas vara ett svar på maktlösheten i form av att inte se andra utvägar1. Det
kan också vara ett svar på utanförskapet i form av en misstro till offentliga institutioner. Om
det faktiskt är så att Storbackens och Lillbackens invånare känner en maktlöshet som ett
resultat av områdets fysiskt förfallna förhållanden är svårt att svara på och hade behövts
undersökas med hjälp av invånarintervjuer eller invånarenkäter.
Sammanfattningsvis har områdenas fysiska attribut en relativt stor påverkan på
det lokala samhället på fler sätt än endast dess fysiska attraktivitet. Det går även att förstå hur
någon som har valmöjlighet kan välja bort eller åtminstone nedprioritera att bo i ett område
vars fysiska omgivning är sliten och skräpig. Boendeval och ickeval kommer att beskrivas
mer i nästa stycke som en del av de sociala attributen.
1 Kriminell verksamhet, dess yttrande och påverkan kommer beskrivas och analyseras mer i
temat ”Trygghet & mediers roll”. Lokala civilsamhällen och samhällsengagerade invånare
kommer i sin tur att beskrivas och analyseras i temat ”Goodwill”.
32
Sociala attribut i Storbacken
Ungdomsföreningsgrundaren Hamid beskriver tre olika områden i storstadskommunen som är
mycket välbärgade och menar att dessa områden är mer segregerade än Storbacken. Med det
menar han att i de områdena bor alla familjer i varsitt hus och är därmed fysiskt mer
distanserade till sina grannar. I Storbacken, fortsätter han, bor många personer i samma
fastighet och det finns en närhet till sina grannar som i hans mening skapar en ökad
gemenskap. Han berättar också att många av de ungdomar som han är i kontakt med via
ungdomsföreningen har som mål att flytta från Storbacken när de får ett välbetalt jobb.
Som nämns i delkapitel 5.2.3.1 Områdenas invånare (se s. 17–18)
förvärvsarbetar endast 42 procent av stadsdelens invånare och 59 procent av invånarna är
utrikesfödda samt 51 procent har gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning.
Sociala attribut i Lillbacken
Utvecklingsledaren Zara uttrycker att det sällan talas om segregation i ”mer välbärgade
områden” som egentligen är lika segregerade fast åt andra hållet. Kultursamordnaren Claude
beskriver att en av anledningarna till att det bor procentuellt få etniskt svenska personer i
Lillbacken är att de som är födda och uppvuxna i Sverige har ett bredare kontaktnät men
antagligen även ”…en annan ekonomisk möjlighet att lösa bostadssituationen på annat sätt
och inte ser det som ett alternativ att bo där [Lillbacken].”. Han fortsätter att förklara hur det
är etniskt svenska som tar det första beslutet att inte bo i segregerade områden, som
Lillbacken, och att det sedan leder till att invandrare eller nyanlända med begränsade
valmöjligheter hamnar där.
Av Lillbackens invånare är cirka 75 procent utrikesfödda och endast 27 procent
av invånarna har gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning medan 33 procent av
invånarna förvärvsarbetar (se 5.2.3.1 Områdenas invånare s. 17–18).
Analys av sociala attribut
Ett tydligt tema under intervjuerna var den ”omvända segregationen”, alltså områden som är
segregerade på den andra änden av segregationsskalan. I dokumentären ”På andra sidan
älven” (1987) var Göteborgsområdet Örgryte den ena extremen på skalan (se Inledning s. 1).
Storbacken och Lillbacken är områden som är sina kommuners extremer åt det
socioekonomiskt svagare hållet men i respektive kommun finns det också områden som
tillhör andra änden av skalan. I studiens problemformulering förklaras hur segregation är ett
samhällsproblem då bosättning inom vissa områden kan ha påverkan på bland annat invånares
33
utsatthet för brott, socioekonomi och allmänna välstånd. Det går att förstå att om invånare
utsätts för färre antal brott, har bättre socioekonomi och ett bra allmänt välstånd, anses
området inte som ett problem. Det kan ändå anses vara ett vetenskapligt problem då det
fortfarande visar hur segregation kan skilja sig åt, inte bara bland olika samhällen utan även
inom ett samhälle. Därför är det ytterst intressant när flera av respondenterna talar om en
omvänd segregation.
Att bara drygt hälften av områdenas invånare har en förvärvsinkomst påverkar
deras socioekonomiska situation kraftigt. Boverket (2004) beskriver att socioekonomisk
segregation är en uppdelning som sker baserat på bland annat individers olika inkomst- eller
yrkesgrupper (se 1.2.1.2 Socioekonomisk segregation s. 2). Möjligen är den låga andelen
förvärvsarbetare i respektive område ett resultat av den låga andelen invånare med gymnasial
och/eller eftergymnasial utbildning vilket förklaras av Skolverkets (2018) analys, som visade
att ett områdes socioekonomiska sammansättning kan påverka skolelevers betyg (se 1.2.1.6
Skola/utbildning s.4). Det kan sedan antas att betygen har en viss påverkan på valet att utföra
en gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning. Med antagandet att invånares
utbildningsnivå påverkar deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och
förvärvsarbeta, är det förståeligt hur det kan finnas en viss problematik för de som önskar att
få ett välbetalt jobb i syfte att flytta från sitt område. Detta går att utläsa utifrån Boverkets
(2004) beskrivning av hur bostadsmarknaden kan se annorlunda ut för personer som tillhör
olika socioekonomiska grupper (se 1.2.1.2 Socioekonomisk segregation s. 2).
Den höga andelen utrikesfödda i respektive område skulle kunna vara en
produkt av ett skapande och återskapande av etnisk segregation. Det går att reflektera över
vad kultursamordnaren Claude berättade om hur det är etniskt svenska som tar det första
beslutet om var de vill bo och att invandrare sedan får nöja sig med att bo i mindre attraktiva
områden. De etniskt svenskas val att inte bo i dessa områden kan ses som ett skapande av
etnisk segregation och utrikesfödda individers bristande valmöjlighet blir då ett återskapande.
Analys av attraktivitet
Både de fysiska och sociala attributen har visat sig ha en relativt stor effekt på segregationen i
de områden som undersökts i den här studien. Med kultursamordnaren Claudes resonemang
kring den etniska segregationens skapande och återskapande, baserat på olika gruppers
valmöjligheter, får områdenas attraktivitet ökad betydelse. Det kan vara svårt att sälja in ett
område, vars byggnader är slitna och gator är nedskräpade, till personer som har
valmöjligheten att bosätta sig någon annanstans. Precis som de fysiska attributen, spelar även
34
de sociala attributen en stor roll i ett områdes attraktivitet. Invånarnas socioekonomiska
situation eller etnicitet kan exempelvis ligga till grund för ett visst stigma över det
segregerade området som resulterar i områdets minskade attraktivitet.
Galster (2010, s. 3) beskrev hur stigmatisering av ett område kan baseras på en
stereotypisk bild som allmänheten har över områdets invånare. Allmänhetens stigmatisering
påverkar, enligt Galster (ibid.), invånares självkänsla och kan även minska deras
jobbmöjligheter om exempelvis arbetsgivaren stigmatiserar en individ från ett segregerat
område. Det går att anta att stigmatiseringen leder till ökad segregation då allmänhetens bild
av området och dess invånare återspeglas i hur invånare ser på både sig själva och sitt område.
Invånares återspegling av allmänhetens syn kommer att analyseras vidare i nästa tema som
bland annat berör trygghet.
De socioekonomiska och etniska faktorerna kan också analyseras
intersektionellt. Både klass och etnicitet nämns av Edling och Liljeros (2016, s. 12) som
sociala skiktningar som påverkar ojämlikhet mellan grupper. I respektive område är
majoriteten av invånarna utrikesfödda samt icke-förvärvsarbetare. Eftersom båda är
majoriteter kan det tänkas att detta är en skärningspunkt där utrikesfödda och icke-
förvärvsarbetare påverkar varandra. Etnicitet är exempelvis icke-intentionellt och inget som
kan ändras (ibid, s. 19), däremot finns det ibland möjlighet till att förändra sin
socioekonomiska situation. Ett exempel på hur den socioekonomiska situationen kan
förbättras är att förvärvsarbeta och därmed få en inkomst högre än en inkomstersättning. Det
kan dock vara svårare för olika grupper, exempelvis för invånarna i de undersökta områdena,
att påverka sin socioekonomiska situation. Med tanke på den relativt låga utbildningsnivån i
områdena, Storbackens geografiska missanpassning till arbetsmarknaden samt allmänhetens
(och säkerligen även arbetsmarknadens) stigmatisering, kan det tänkas vara svårt för
invånarna att påverka sin socioekonomiska situation. Här ser vi den skärningspunkt som
Ahrne (2016, s. 185) beskriver, där etnicitet och klass (socioekonomi) påverkar och påverkas
av varandra.
6.3 Trygghet & mediers roll
Under det här temat kommer jag presentera hur empirin har framställt upplevd trygghet och
vilken påverkan medier har haft på den.
Trygghet i Storbacken
35
Polisen Stefan beskriver att våldet i Storbacken har ökat och samtidigt blivit vanligare längre
ner i åldrarna. Han berättar att en stor skillnad som skett de senaste 15 åren är att polisen har
hittat pojkar i åldrarna 14 och 15 år med vapen och handgranater. Vidare beskriver han hur
det kriminella våldet i Storbacken har blivit ”grövre”, exempelvis sker fler dödsskjutningar
idag och gängkriminaliteten i området ökar.
Trots det visar trygghetsundersökningen från Storbacken att 70 procent av
respondenterna känner sig mycket eller ganska trygga i området. I de öppna svaren beskriver
flera respondenter dock att området möter viss problematik med kriminalitet, våld och
utanförskap.
Polisen Stefan beskriver problematiken med den ständiga rekryteringen inom
Storbackens kriminella verksamheter:
Det fortsätter ju fram med nyrekrytering hela tiden till de här kriminella
gängen. Det har vi ju inte fått stopp på utan vi tycker att vi griper många och får
många till socialtjänsten och får bort en hel del ungdomar ur dom här
problemen men sen så dyker det upp nya hela tiden. Det är ett jätteproblem hur
man ska göra för att stoppa det (Stefan, polis i Storbacken).
Polisen Stefan beskriver hur ungdomar i Storbacken kan tänkas dra sig till kriminell
verksamhet som ett resultat av deras hemsituationer. Han menar att det exempelvis kan bero
på bristande framtidstro som i sin tur kan bero på trångboddhet, utländska föräldrar som inte
är integrerade i det svenska samhället eller få/inga personer i sin omgivning som har jobb.
Det, menar han, är faktorer som kan leda till att ungdomar väljer att spendera mer tid utomhus
och där de dras in i ”dåligheter”.
Trots det ökade våldet och ständiga rekrytering av kriminella ungdomar
beskriver ungdomsföreningsgrundaren Hamid hur han tror att Storbackens invånare känner
sig trygga i området men däremot otrygga i mer ”välbärgade” områden. Otryggheten tror han
grundar sig i att Storbacken skiljer sig så mycket åt från de välbärgade områdena och att det
som är annorlunda upplevs ibland otryggt. Hur trygghet kan upplevas olika bland invånare i
och utanför sitt område kommer att förtydligas nedan i stycket ”mediers roll”.
Trygghet i Lillbacken
I trygghetsundersökningen från Lillbacken framkommer att kommunens centrum och området
Lillbacken är de två områden som invånarna känner sig minst trygga i, speciellt under
kvällstid. I trygghetsundersökningen fick respondenterna svara på ”var de känner otrygghet?”,
36
”när?” och ”varför?”. Två av kommentarerna på varför respondenterna känner sig otrygga
under kvällstid i Lillbacken var ”mycket kriminalitet och gäng” och ”man hör mycket om
skottlossningar och knivhuggningar i [orten som Lillbacken ligger i]”. Jag vet inte om dessa
kommentarer kommer från personer som bor i Lillbacken eller inte men baserat på framförallt
den andra kommentaren går det att förstå att hen kan vara boende i en annan ort i kommunen.
Det framkommer dock ingen statistik på hur personerna i specifikt Lillbacken
upplever trygghet men utvecklingsledaren Zara reflekterade följande;
Frågar du människorna som bor på området så känner de sig väldigt trygga.
Men frågar du istället människor som aldrig satt sin fot där, så är de livrädda
för att gå dit (Zara, utvecklingsledare i Lillbacken).
Polisen Roger reflekterar också kring trygghet i området och kommer fram till en slutsats
liknande Zaras. Han förklarar att om du talar med invånare i Lillbacken är det ingen som
känner oro eller rädsla utan de flesta anser det vara ett lugnt område. Han beskriver hur han
tror att det snarare är personer som bor utanför Lillbacken som upplever att det är otryggt där.
En bakgrundsfaktor till det menar han är medier. Roger kan inte svara på om det sker mer
kriminell verksamhet i Lillbacken än i resterande delar av kommunen. Han förklarar att det
kan finnas en ”viss form av brottslighet” som är vanligare i Lillbacken, exempelvis
narkotikabrott. Anledningen till att narkotikabrott är vanligare i Lillbacken tror Roger beror
på områdets socioekonomiska situation. Han förklarar att det i vissa lägenheter kan bo mellan
åtta till tio personer i en etta eller tvåa och att den trångboddheten kan resultera i att ungdomar
väljer att spendera mer tid utomhus och att de samlas där. Det kan också handla om att det
sker en viss rekrytering där vissa individer är mer drivande och kan locka med pengar och
fina bilar för att få ungdomar att begå brottsliga handlingar som exempelvis försäljning av
narkotika, berättar Roger. Andra händelser förutom narkotika, beskriver han, kan ”poppa” upp
ibland, som exempelvis stenkastning för några år sedan och ”…nu har det varit en del
bilbränder i området.”. Den sortens händelser sker dock inte lika frekvent som narkotikabrott,
tillägger han.
Kultursamordnaren Claude beskriver hur stenkastningen som skedde för några
år sedan visade en friktion mellan ”det svenska samhället” och det ”parallella samhället” som
finns i Lillbacken. Beskrivningen av det parallella samhället utvecklar han genom att förklara
hur Lillbacken har egna strukturer ”med mer eller mindre sina egna lagar”.
Mediers roll i Storbacken
37
Polisen Stefan berättar att medier kan beskriva Storbacken som en ”no-go-zon” eller som ett
”ghetto”, vilket han tycker är en felaktig och orättvis bild av området. Han tror att det beror på
att medier endast skriver om sådant de tror att allmänheten vill läsa och därför skriver de
endast om Storbacken när det skett något brott eller annat negativt.
Mediers roll i Lillbacken
Som redan nämnt visade det insamlade intervjumaterialet att medier spelar en viss roll i
upplevd trygghet bland olika områden. Polisen Roger anser att mediers framställning av
Lillbacken är en bakgrundsfaktor till personers upplevda otrygghet där. Han menar att
Lillbacken har fått ett ”oförtjänt dåligt rykte” och ”det är inte någon bra goodwill för de
boende i Lillbacken”.
Kultursamordnaren Claude beskriver samma sak och de båda nämner hur
medier har en tendens att peka ut specifikt bostadsområdet Lillbacken varje gång det sker ett
brott där, men när det sker brott i andra områden i kommunen så nämns inte alltid i vilket
område det skett. Mediers sätt att skildra detta område kan komma att påverka allmänhetens
bild av Lillbacken. Claude nämner att om någonting negativt händer i Lillbacken så tror
kommunens invånare ”per automatik” att det hänt i Lillbacken. ”Jag säger inte att det här är
befogat men tyvärr är det ju så att samhället har en väldigt negativ syn på Lillbacken, vilket
gör att det återspeglar sig i hur Lillbacken projicerar sin självbild.”. Claude menar att bilden
som medier skapar, påverkar samhällets syn och Lillbackens invånares syn på sig själva och
sitt område.
Analys av trygghet och mediers roll
Den rekrytering till kriminell verksamhet som polisen Roger nämner går att koppla till
Galsters (2010, s. 2) kollektiva socialisation. Galster (ibid.) nämner exempelvis hur individer
kan bli bundna till att följa lokala normer från grannskapets förebilder. Om Lillbackens
”förebilder” är de drivande individerna med mycket pengar och fina bilar, kan kollektiv
socialisation vara den process som leder ungdomarna till att begå brottsliga handlingar.
Att polisen Stefan beskriver en liknande situation i Storbacken går att reflektera
över huruvida Galsters (2010, s. 2–3) maktlöshet spelar in. Som nämnts tidigare kan känslan
av maktlöshet komma att resultera i ett behov av ”att ta saker i egna händer” och därmed
skapa en egen samhällsstruktur parallellt till den offentliga strukturen. Precis som Polisen
(2017, s. 10) beskrev särskilt utsatta områden som områden med parallella samhällsstrukturer
som försvårar polisens arbete går det att se att detta är fallet även i Storbacken.
38
Mediers verklighetsskeva presentation av Storbacken och Lillbacken går att
jämföra med Franzéns orättfärdighetssystem. Den rumsliga åtskillnad som Franzén beskriver
kan skapa en känsla av förödmjukande hos den ”utsatta gruppen”. Är bilden dessutom
orättfärdig motsätter den ett moraliskt ideal (Franzén, 2008. S. 27–28). Mediers
tillvägagångssätt att presentera Storbacken och Lillbacken beskrivs som bland annat orättvist
av studiens intervjurespondenter och därför kan det förstås hur det påverkar områdenas
invånare negativt. Det går också att jämföra med Elias och Scotsons (1999, s. 12) reflektion
över den anomiska minoriteten i en outsider-grupp. De kriminella individerna i Storbacken
och Lillbacken blir alltså den anomiska minoritet som, i medier, blir områdenas
representanter.
Enligt studiens intervjurespondenter verkar den upplevda tryggheten i
Storbacken och Lillbacken vara relativt hög bland områdenas invånare. Upplevd otrygghet i
områdena kommer istället från personer som ej bor där och verkar främst skapas av medier.
På samma sätt framkom det också att invånare från Storbacken och Lillbacken kan känna sig
otrygga i mer välbärgade områden och det skapar känslan av att ”främmande är farligt”. Att
båda grupper känner sig trygga i sina egna områden kanske inte är så konstigt om de inte har
något att jämföra med. Om medier skapar en bild av att socioekonomiskt svaga och
segregerade områden såsom Storbacken och Lillbacken är farliga, kan allmänheten tro att det
är sant och därmed stigmatisera områdenas invånare. Att vara invånare i ett område som
allmänheten anser vara farligt kan skapa en skev självbild och därmed kan det tänkas att de
upplever en otrygghet i mer välbärgade områden då de inte känner sig välkomna eller känner
att de inte passar in där. Här syns ett vi och dem-scenario där invånare tillhörande samma
kommun men olika bostadsområden kategoriserar sig själva och varandra, delvis baserat på
något så ”simpelt” som adress.
6.4 Goodwill
Det sista temat som kommer att presenteras i den här studiens resultat- och analysdel är
”Goodwill”. Svenska akademins ordlista (2015) definierar ”Goodwill” som ”ett gott rykte
eller anseende”. Temats titel har sin grund i polisen Rogers citat under stycket ”Mediers roll”.
Hittills i studien har fokus legat på mycket negativa aspekter och faktorer relaterade till de
segregerade områdena. Alla intervjurespondenter kunde dock föra en hel del positiva
diskussioner kring områdena också. Exempelvis om starka, civila krafter och
ungdomsengagemang.
Goodwill i Storbacken
39
Polisen Stefan tycker att det finns brist på gott rykte om Storbacken i kommunen trots att det
finns gott om positiva krafter i området. Han tror att det finns fler som engagerar sig i
civilsamhället i Storbacken än det finns i andra mer ”välmående” områden i kommunen.
Varje kväll, fortsätter han, nattvandrar utländska mammor som konfronterar ungdomar de
möter. Mammorna, menar Stefan, vill visa ungdomarna att de inte är anonyma och att ”någon
ser dem”. Även områdets bostadsbolag bildar egna grupper med ”trygghetsvärdar” som går
runt och hjälper till i området. Stefan menar att om dessa civila krafter hade fått mer
uppmärksamhet i bland annat medier och av allmänheten, hade Storbacken haft mer goodwill.
Ungdomsföreningsgrundaren Hamid beskriver hur ungdomsföreningen han
startade i första hand handlade om att få fler ungdomar i Storbacken att utöva bollsporter och
på så sätt locka bort dem från ”gatan”. Föreningen utvecklades sedan till att samtala om olika
samhällsfrågor som intresserade ungdomarna i Storbacken, exempelvis frågor om integration
och kriminalitet. Vidare började föreningen erbjuda läxhjälp i syfte att höja ungdomarnas
betyg i skolan, vilket har visat ge goda resultat.
Goodwill i Lillbacken
Kultursamordnaren Claude berättar hur ungdomsverksamheten har lyckats engagera
ungdomar som tidigare inte varit engagerade och att det är ungdomarna som bestämmer vad
verksamheten gör. På så sätt, fortsätter han, får ungdomarna i kommunen möjlighet att
påverka kommunens kulturutbud. Ungdomsverksamheten i Lillbacken är ämnad för alla
kommunens ungdomar men hittills är det endast ungdomar från Lillbacken som engagerat sig.
Däremot har invånare från hela Lillbacken besökt och deltagit i vissa av verksamhetens
aktiviteter.
Sen har jag också förstått att ungdomarna har förstått att man kan påverka
kulturutbudet om man engagerar sig och man kan vara en röst i samhället om
man vill. Att man inte bara behöver sitta och helt acceptera samhället utan kan
engagera sig och påverka demokratiskt (Claude, kultursamordnare i
Lillbacken).
Utöver ungdomsverksamheten finns andra positiva krafter i Lillbacken. Polisen Roger
förklarar hur det finns en imam i området som samarbetar med bland annat polisen och
hjälper till att sprida viktig information till invånarna och engagerar sig i området. Kommunen
har också nattvandrare som vandrar i hela kommunen och idrottsföreningar kan få ett
finansiellt bidrag om de utför nattvandringar, berättar Roger. Han nämner också hur
40
nattvandring har visat sig vara populärt bland utländska föräldrar i Lillbacken och att deras
närvaro kan göra skillnad bland de ungdomar som rör sig utomhus på kvällarna.
Analys av goodwill
Galster (2010, s. 2) beskriver hur ett grannskaps sociala nätverk är viktigt för hur information
eller resurser kommuniceras inom ett område. Imamens roll som polisen Roger i Lillbacken
beskriver är en betydelsefull källa till områdets sociala nätverk. Om imamen exempelvis
skulle ses som spindeln i områdets sociala ”väv” är hen också betydelsefull för bland annat
myndigheter i behov av att sprida information till områdets invånare.
Under stycket ”mediers roll” gavs en bild av hur Storbacken och Lillbacken ofta
presenteras i negativa sammanhang i medier. Med temat goodwill önskar jag att förmedla de
positiva sidor av områdena som framkommit under intervjuerna. Galster (2010, s. 2) beskriver
hur ett stökigt område kan påverka individer negativt som ett resultat och en kollektiv effekt
på social sammanhållning. Vad händer om vi vänder på det? Har ett ”städat” område istället
en mer positiv effekt på individerna? Både Storbacken och Lillbacken har viss problematik
men även flera positiva krafter och engagerade människor. Hade områdenas goodwill, alltså
goda rykte, ökat om medier lyfter fram de positiva krafterna istället för att så ofta rapportera
om de negativa? Då skulle inte bara mediers presentation öka områdenas goodwill utan skulle
påverka den social smittan. Galster (ibid.) beskriver social smitta som något där individers
beteenden och attityder kan förändras i kontakt med andra individer. Med den mekanismen
går det att reflektera över huruvida negativitet göder negativitet men också hur positivitet
göder positivitet. Likväl som ungdomar blir rekryterade till kriminalitet, finns det ungdomar
som lockas från gatan för att fokusera på sport eller studier. Om fokus endast hamnar på de
negativa krafterna i områdena påverkas områdenas goodwill negativt vilket fortsätter göda
negativiteten, det vill säga negativitet göder negativitet. Mediers påverkan på områdenas
goodwill går också att likna med vad Elias och Scotson (1999, s. 37) beskriver hur en ojämn
maktbalans ofta kan karaktäriseras av att den ”svagare” gruppen inte kan kontra med
likvärdigt stigmatiserande termer som de som används mot dem. Exempelvis är det svårt för
invånarna i Storbacken och Lillbacken att bemöta och tillbakavisa mediers framställning av
dem ifall de inte besitter samma medel. Om mediers sätt att beskriva Storbacken och
Lillbacken minskar områdenas goodwill så minskar det även möjligheten för områdena att
motbevisa det som presenteras av medier.
41
7 Slutsats & Diskussion
För att verkligen kunna fastställa att segregation faktiskt ser annorlunda ut i svenska storstads-
respektive landsbygdskommuner hade fler kommuner behövt studeras. Inför framtida studier
skulle jag rekommendera att utföra invånarintervjuer och analysera statistisk data över
exempelvis hur invånare upplever trygghet, maktlöshet, civilsamhälle med mera. Det hade
dels skapat en fördjupad insyn i områdena som undersöks, dels bidragit till bredare
resonemang i analysen. Trots detta går det dock att dra några slutsatser från den här studien
och dess empiri.
Studiens syfte var att, på ett komparativt vis, tolka och analysera på vilka sätt
Storbacken och Lillbacken är segregerade områden. Syftet var även att ta reda på vilka sätt
segregation tar sig uttryck i respektive område och hur segregation kan te sig annorlunda i en
storstadskommun jämfört med en landsbygdskommun. Dessa frågor har besvarats i resultat-
och analysdelen och kommer att presenteras och diskuteras vidare här.
Utifrån det empiriska materialet fann jag att båda områdena hade problematik
gällande socioekonomi, brottslighet, arbetslöshet, låg utbildningsnivå och etnisk segregation,
vilka alla bidrog till boendesegregation. Storbacken beskrivs som ett segregerat område delvis
med tanke på etiketten ”särskilt utsatt område” men även för att det är ett
miljonprogramsområde. Lillbacken i sin tur refereras till ”miljonprogramsområde light” med
liknande problematik som andra segregerade områden i Sverige, fast något mildare. I båda
områdena finns ett starkt civilt engagemang, framförallt för ungdomar. Invånarna i respektive
område upplever trygghet i sina egna bostadsområden men känner sig mer otrygga i områden
som är socioekonomiskt starkare. Individer från andra områden upplever Storbacken och
Lillbacken som otrygga områden vilket bland annat beror på mediers negativa framställning
av områdena. Mediers presentation av områdena får också ökad slagkraft av att invånarna i
respektive område inte besitter medel till att tillbakavisa det som sägs om dem.
Det anses finnas parallella samhällsstrukturer i båda områdena, alltså inte endast
i Storbacken som är särskilt utsatt. Att det finns parallella samhällsstrukturer i båda
kommunerna kan visa på att de segregerade områdena skiljer sig från det övriga samhället
ifråga om exempelvis kriminalitet. Kriminalitet förekommer i båda områdena men verkar
skilja sig åt i fråga om typ av brott som begås. De brott som exempelvis beskrevs i Lillbacken
var främst narkotikarelaterade men även brottsliga handlingar som stenkastning och
bilbränder förekom (se s. 36). I Storbacken talades det istället om gängkriminalitet och
vapenrelaterade brott (ibid.), vilka kan upplevas vara grövre. Förutom graden av brottslighet
42
finns ytterligare en intressant skillnad mellan de två segregerade områdena, nämligen den
procentuella andelen invånare i respektive område som är utrikesfödda, gymnasialt- och
eftergymnasialt utbildade samt förvärvsarbetande (se s. 33–34). Lillbacken hade med
marginal fler utrikesfödda, färre förvärvsarbetande och färre invånare med gymnasial- och
eftergymnasial utbildning, än Storbacken (ibid.). De här siffrorna visar att det finns en högre
koncentration av segregation i Lillbacken jämfört med Storbacken. Om det sedan är
applicerbart som skillnad på segregation i storstads- respektive landsbygdskommuner är svårt
att avgöra eftersom inga referenskommuner har studerats. Det kan också vara så att den
procentuella andelen barn under gymnasial ålder är större i Lillbacken eller att antalet
pensionärer som inte förvärvsarbetar är fler, vilket påverkar siffrorna. Ett försök gjordes, att få
tillgång till siffror kring andel barn och pensionärer i respektive område, men endast en av
kommunerna hade de siffrorna och därför kunde inte en komparativ analys göras av just detta.
En hypotetisk slutsats är alltså att segregerade bostadsområden i landsbygdskommuner har en
högre koncentration av de faktorer som påverkas av segregation än i storstadskommuner.
Faktorer så som exempelvis högre andel arbetslöshet, lägre andel utbildade invånare och mer
sliten miljö. Detta är dock inget som med säkerhet kan bekräftas efter att endast ha undersökt
två kommuner.
Den här studien har bidragit till att synliggöra segregation i
landsbygdskommuner samt till att öka förståelsen för hur den kan skilja sig åt från storstäders.
Vidare har studien bidragit till att lyfta grannskapseffekters mekanismer till en mer
övergripande och samhällelig nivå. Som beskrivet i studiens inledning fann jag inspirationen
till den här studien efter att ha sett Janne Josefssons dokumentär ”På andra sidan älven”.
Varför drogs mitt intresse till att studera socioekonomiskt svaga områden? I dokumentären
presenterade Josefsson (1987) två olika sorters segregerade områden, det ”fina” och det
”dåliga”. Redan då stod det klart att den finns segregation åt två olika håll men hur kommer
det sig att jag beslutade mig för att undersöka det ”dåliga”? Är jag, precis som många andra,
så lättpåverkad av mediers framställning att mitt intresse dras till det negativt avvikande? De
välbärgade områdena är som sagt inte nödvändigtvis ett samhällsproblem men de är minst lika
sociologiskt intressanta att undersöka.
Det är där nästa studie får ta vid.
43
Referenser
Ahrne, Göran. 2016. Intersektionalitet. I Edling, Christofer och Liljeros, Fredrik (red.). Ett
delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
177–195.
Creswell, W, John. & Creswell, J, David. 2018. Research design: qualitative, quantitative,
and mixed methods approaches. 5 uppl. Los Angeles: Sage.
Denk, Thomas. 2002. Komparativ metod – förståelse genom jämförelse. Lund:
Studentlitteratur AB.
Edling, Christofer och Liljeros, Fredrik. Social skiktning. I Edling, Christofer och Liljeros,
Fredrik (red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. uppl.
Stockholm: Liber AB. 8–30.
Elias, Norbert. & Scotson, L., John. 1999. Etablerade och outsiders. 2 uppl. Lund: Arkiv
förlag.
Fangen, Katrine. 2005. Deltagande observation. 1 uppl. Stockholm: Liber Ab.
Franzén, Mats. 2008. Problemet segregation: en orättvis jämförelse. I Magnusson Turner,
Lena (red.) Den delade staden. Segregation och etnicitet i stadsbygden. 2 uppl. Umeå:
Författarna & Boréa Bokförlag. 25–50.
Josefsson, Janne. 1987. På rätt sida Älven [dokumentärfilm]. Sveriges Television.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl.
Lund: Studentlitteratur AB.
Lalander, Philip. 2015. Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB. 93–114.
Magnusson Turner, Lena (red). 2008. Den delade staden. Segregation och etnicitet i
stadsbygden. 2 uppl. Umeå: Författarna & Boréa Bokförlag. 9–24
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015) Från stoff till studie – Om analysarbete i
kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur AB
44
Eriksson-Zetterquist-Eriksson, Ulla & Ahrne, Göran. 2015. Intervjuer. I Ahrne, Göran och
Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB. 34–54.
Elektroniska källor
Andersson, Roger. 1998. Segregationens Sverige. Uppsala Universitet.
file:///C:/Users/Amanda/Downloads/SegregationensSverige_Demokratiutredningen.pdf (Hämtad:
2020-04-22).
Bogner, Alexander., Littig, Beate & Menz, Wolfgang. 2009. Introduction: Expert interviews –
An introduction to a new methodological debate. University of Hamburg.
file:///C:/Users/Amanda/Downloads/9780230220195_sampleprocent20(1).pdf (Hämtad: 2020-05-
26).
Boverket. 2004. Integration och segregation i boendet – begrepp och indikationer.
Boverket.https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/integration_och_segrega
tion_i_boendet.pdf (Hämtad: 2020-04-13).
Galster, C, George. 2010. The Mechanism(s) of Neighborhood Effects Theory, Evidence, and
Policy Implications. Detroit: Wayne State University.
http://archive.clas.wayne.edu/Multimedier/DUSP/files/G.Galster/St_AndrewsSeminar-
Mechanisms_of_neigh_effects-Galster_2-23-10.pdf (Hämtad: 2020-04-23)
Kolada. 2020. Den öppna och kostnadsfria databasen för kommuner och regioner.
https://www.kolada.se/ (Hämtad: 2020-06-26).
Kulturdepartementet. 2018. Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka
segregation. Regeringskansliet kulturdepartementet.
https://www.regeringen.se/49feff/contentassets/a29a07890ec24acd900f5156fbf45f08/regering
ens-langsiktiga-strategi-for-att-minska-och-motverka-segregation.pdf(Hämtad 2020-05-30)
Lilja, Elisabeth & Pemer, Mats. 2010. Boendesegregation – orsaker och mekanismer. En genomgång
av aktuell forskning. Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/bilaga-1.pdf (Hämtad: 2020-04-
14).
Polisen. 2017. Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för
polisen. Nationella operativa avdelningen (NAO). file:///C:/Users/Amanda/Downloads/utsatta-
45
omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017procent20(2).pdf
(Hämtad: 2020-05-08).
Serra, Miguel., Psarra, Sophia & O’Brien, Jamie. 2018. Social and Physical Characterization
of Urban Contexts: Techniques and Methods for Quantification, Classification and Purposive
Sampling. Lissabon: Licensee Cogitatio.
file:///C:/Users/Amanda/Downloads/UPprocent203(1)procent20-
procent20Socialprocent20andprocent20Physicalprocent20Characterizationprocent20ofprocent20Urba
nprocent20Contexts_procent20Techniquesprocent20andprocent20Methodsprocent20forprocent20Qua
ntification,procent20Classificationprocent20andprocent20Purposiveprocent20Sampling.pdf (Hämtad:
2020-05-26).
Skans, Norström, Oskar & Åslund, Olof. 2010. Etnisk segregation i storstäderna –
bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985–2006. Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2010/r10-04-etnisk-
segregation-i-storstaderna.pdf (Hämtad: 2020-04-19).
Skolverket. 2018. Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3959 (Hämtad: 2020-04-19).
SKR. 2019. Kommungruppsindelning 2017. Sveriges kommuner och regioner.
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommungruppsindelning.205
1.html (Hämtad: 2020-05-08).
Statistiska Centralbyrån. 2008. Integration – en beskrivning av läget i Sverige.
SCB.https://www.scb.se/contentassets/2b17a32f63b74914b66339c551c9a309/le0105_2008a0
1_br_be57br0801.pdf (Hämtad: 2020-04-12).
Statistiska Centralbyrån. 2020. Hitta statistik. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/ (Hämtad:
2020-06-26).
Svenska Akademins ordlista. 2015. SAOL. https://svenska.se/saol/?id=1009166&pz=7
(Hämtad: 2020-05-18).
Söderström, Maria., Ahlin, Sofie. 2018. Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö
2006 – 2017. En rapport om utsatthet, otrygghet och förtroende utifrån Nationella
trygghetsundersökningen. Brottsförebyggande rådet.
46
https://www.bra.se/download/18.7f57ba351641b9cdc3d3859/1530102465497/2018_9_Utvec
klingen_i_socialt_utsatta_omraden_i_urban_miljo_2006–2017.pdf (Hämtad 2020-04-12)
Vetenskapsrådet. 2017. Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2020-05-11).
Vetenskapsrådet. 2018. Svensk forskning om segregation – en
kartläggning.Vetenskapsrådet.https://www.vr.se/download/18.4dd26b09169cbe0ddda629/155
5326345256/Svensk-forskning-om-
segregation_VR_2018.pdf?fbclid=IwAR3akAUBwhJ3HVunubEicoCsS2SnGyyjf07Z_7ry7ng
7_TrMdFSmfWGIoh0 (Hämtad 2020-04-12)
i
Bilagor
Bilaga A, Intervjuguide utvecklingsledare/polis
Informerat samtycke:
Den här studien handlar om vilka likheter och olikheter som finns mellan segregerade
områden i en storstadskommun och en landsbygdskommun. Du kan närsomhelst avbryta
intervjun och behöver endast svara på de frågor som du känner dig bekväm att besvara.
Studien kan komma att publiceras framöver. I studien kommer du få ett pseudonym, din
tjänstetitel kommer att presenteras men inte vilket område eller kommun du är verksam i
vilket betyder att du kommer få total anonymitet. Jag kommer transkribera materialet och
skicka det till dig så du kan läsa och godkänna det innan jag går vidare med studien. Är det
okej att jag spelar in? Inspelningen kommer att raderas direkt efter transkriberingen är utförd.
Intervjufrågor:
(Numrerade frågor är originalfrågor som ställdes till alla utvecklingsledare och poliser i
studien. De underfrågor som punktas efter ”-” är följdfrågor som ställdes vid flera av
intervjuerna.)
Bakgrundsfrågor:
1. Hur länge har du arbetat som utvecklingsledare/polis i
storstadskommunen/landsbygdskommunen?
2. Hur kommer det sig att du hamnade där?
- Har du alltid varit verksam i den här kommunen?
- Var kommer ditt engagemang för dessa frågor ifrån?
3. Vill du berätta lite om ditt arbete som utvecklingsledare/polis i din kommun?
- Hur ser exempel på dina arbetsuppgifter ut?
-Vilken är din roll i arbetslaget?
- Hur stor är verksamheten?
Definition av boendesegregation:
4. Hur definierar du boendesegregation?
- Hur grundar du den här definitionen?
- Vad är boendesegregation enligt dig?
ii
Beskrivning av området:
5. Kan du beskriva området Lillbacken/Storbacken?
- Ur fysiska men även sociala egenskaper.
- Hur ser in- och utflyttningsmönstret ut i området, vad du vet?
- Anser du att mediers beskrivning av området liknar din?
Segregation i relation till området:
6. Anser du att det är ett boendesegregerat område?
- På vilket sätt anser du/anser du inte att det är ett boendesegregerat område?
- Vilka huvudsakliga faktorer är till bakgrund för din åsikt kring detta?
Arbetet i området:
7. Kan du berätta lite om ditt arbete i det området?
Förändringar i området:
8. Har du märkt av några förändringar i det området under din tid som anställd i kommunen?
- På vilka sätt har det utvecklats?
- Hur skiljer sig området åt, nu från tidigare?
- Vad kan ligga till bakgrund till den förändringen?
Skillnader inom kommunen:
9. På vilka sätt finner du att Lillbacken/Storbacken skiljer sig från resten av kommunens
områden?
- Kan vara i relation till andra bostadsområden/stadsdelar eller kommunen generellt.
- Anser du att kommunen som helhet har problematik med segregation?
- Ser du några skillnader med exempelvis sysselsättning, skolor eller trygghet mellan
området och andra områden i kommunen?
Övrigt:
10. Finns det något du vill tillägga eller förtydliga?
Bilaga B, Intervjuguide ungdomsförening/verksamhet
Informerat samtycke:
Den här studien handlar om vilka likheter och olikheter som finns mellan segregerade
områden i en storstadskommun och en landsbygdskommun. Du kan närsomhelst avbryta
intervjun och behöver endast svara på de frågor som du känner dig bekväm att besvara.
Studien kan komma att publiceras framöver. I studien kommer du få ett pseudonym vilket
iii
betyder att ditt namn kommer att bytas ut till ett annan. Din roll i föreningen kommer att
presenteras men inte namnet på föreningen eller i vilket område eller kommun som du är
verksam i, vilket betyder att du kommer få total anonymitet. Jag kommer transkribera
materialet och skicka det till dig så du kan läsa och godkänna det innan jag går vidare med
studien. Är det okej att jag spelar in? Inspelningen kommer att raderas direkt efter
transkriberingen är utförd.
Intervjufrågor:
(Numrerade frågor är originalfrågor som ställdes till båda representanterna från
ungdomsföreningen/verksamheten. De underfrågor som punktas efter ”-” är följdfrågor som
ställdes vid ena eller båda intervjuerna.)
Bakgrundsfrågor:
1. Är du från Lillbacken/Storbacken?
- Om ja: Bor du där nu?
- Om ja: Hur länge har du bott där? alt. Hur länge bodde du där?
- Om ja: Vill du berätta om din uppväxt i området?
- Om nej: Vad är din koppling till området bortsett från
föreningen/verksamheten?
- Om nej: Vad var din uppfattning om området innan du blev aktiv i
föreningen/verksamheten?
2. Hur länge har du varit aktiv i föreningen/verksamheten?
- Vad är din roll i föreningen/verksamheten?
- Vart kommer ditt engagemang för denna förening/verksamhet ifrån?
3. Hur kommer det sig att du blev aktiv i föreningen/verksamheten?
Föreningen/verksamheten:
4. Vill du berätta lite om föreningen/verksamheten?
- Vad gör ni i föreningen/verksamheten?
- Hur/varför den grundades?
- Vilka kan vara/är med i föreningen/verksamheten?
Definition av boendesegregation:
5. Hur definierar du boendesegregation?
- Hur grundar du den här definitionen?
iv
- Vad är boendesegregation enligt dig?
Beskrivning av området:
6. Kan du beskriva området Lillbacken/Storbacken?
- Vad tycker du är det bästa/sämsta med Lillbacken/Storbacken?
- Hur anser du att det generella förtroendet till rättsväsendet är bland ungdomar i
området?
- Hur ser in- och utflyttningsmönstret ut i området, vad du vet?
- Anser du att mediers beskrivning av området liknar din?
Förändringar i området:
7. Har du märkt av några förändringar i området under din tid aktiv i
föreningen/verksamheten?
- Har du märkt av några förändringar i området sen du växte upp där?
Segregation i relation till området:
8. Anser du att det är ett segregerat område?
- På vilket sätt anser du/anser du inte att det är ett segregerat område
- Vilka huvudsakliga faktorer är till bakgrund för din åsikt kring detta?
Skillnader inom kommunen:
9. På vilka sätt finner du att Lillbacken/Storbacken skiljer sig från resten av kommunen?
- Finns det någon samhörighet bland ungdomar från olika delar av kommunen,
vad du vet?
Övrigt:
10. Finns det något som du vill lägga till eller förtydliga?
top related