31 8 2013

16
Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs. 2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-14 WORKERS’ FRIEND Goa’s only Konkani Weekly since 1933 Vol 80, No. 35 | August 31, 2013 | 16 Pages | ` 5/- “Kuskut naslolea vellar tuji sosnnikay ani sogllem aslolea vellar tuji vagnnuk pollevn tum koslo tem gomta.” -Mahatma Gandhi Two things define you; your patience when you have nothing, and your attitude when you have everything. P14 V-IXTT Potrokar | VIP B JP-cho umedvar desachea Prodhan Montrichea poda khatir suchoil’lo umedvar Narendra Modi-chea jivitacher adharlolem novem pustok uzvaddailam. Hea pustokant Narendra Modichea don rupancher uzvadd ghala. Lhanponnim kazar zaun tin vorsamni Modin aple ghorkarnnik karann nastanam soddlea ti khobor hem pustok sangta. Nilanjan Mukhopadhyay hannem boroil’lea 400 pananchea pustokachem nanv “Narendra Modi: e man. e Times”. Pustok ‘Westerland Ind 2013’ hannim uzvaddailam. Narendra Modin aplea jivitachi survat khaltikayen, aplea bapayk chayechea dukanar adar korun suru keli. Punn uprant tacho sobhav bodol’lo. Tachea poilea kazaran taka bhurgem zolmuk nam. Punn pustok sangta RSS vangddeam modem kazarachi khobor gupit dovorpachi porompora asa. DNA vakeacho adar gheun pustok sangta kazara uprant Modi, Kalavasudeb Chachar Vadnagar hanga ravtalo. Tachea kazari ekvott fokot tinuch vorsam urlo. Ani eke rati Modi sangonastanam ghor soddun gelo. Novi Delhi: Bharotachea ‘e Comptroller and Auditor General’ odhikarean vixv daizancheo suvatô surokxitponnim samballunk nant dekhun ‘Archeological Survey of India’ khateak soitar kaddla. Vixv daizancheo suvatô asat thoim bekaideaxir bandavolleo keleat ani tea zageamni bekaidean lok bhitor sorlolo disun ailam. Hi mahiti dnaindia.com.khobram sonvsthen uzvaddailea. ‘Preservation and Conservation of Monuments and Antiquities’ hache vixim ‘audit report’ Sukraradis Sonsodent manddlo.Odhikar nastana poryan tea suvatancher kaim lok ravunk lagla, tantlea 929 kesimni Khajuraho (Madhya Pradesh), Fatehpur Sikri ( UP) ani Champaner (Gujarat) hancheo kesi asat. Red Fort, Qutub Minar, Bhimbetka ani Hampi hea daizache zage tea vakeant dakoll keleat.19 Vixv daizachea zageam modlea 7 suvatancher surokxecheo vostu zoxe porim ‘metal detectors ani scanners’ nasle. Tea xivay choddxea zageancher CCTVs poryan nasleot. CAG-an sanglam Vixv daizanchea zageam xivay anik 546 daizanchea zageancher bekaidean bhitor sorop zalam. 9,122 heseo sampoddleat zantunt putleam bhonvttonnim bekaideachim zaiteoch bandavolleo zal’leo disun ailam. Bekaidexirponnim daizacho zago aplea tabeant korpeancher montraloyan ani ASI-n koslech upay gheunknant mhonn tea vakeant sanglam. DNA Erwin Fonseca S asupai, sasumaink lagun ghov-baile modem goir- somoz ani zogddim zatat dekhun, lognachem divors magpache proxn ubhe zatat. Dekhun Kuttumb Seva Kendr kazar zatolea zoddeanchea avoi-bapaik ek kurs divpachi yevzonn korta. “Avoi-bapaik kurs diunk ozun survateche toyarent asa, punn don vorsam modem ho kurs tharaitole”, oxem Kuttumb Seva Kendracho vhoddil Fr. Kenneth Teles-an sanglam. Avoi-bapaik kurs divpachem karann mhollear, sasupai, sasumain noveam zoddpeam thaim soirigot zata tednam tanche modem ubho zatolo goir- somoz pois korunk. Hea sudharlolea somazant, thoddim avoi- bapui ozun zat-kat mandtat ani aplea bhurgeank tea-tea zatichea cheddea lagim kazar kortat. Tosle poristhitint ghov-baile modem uzoti ani goir- somoz uprasta ani kaim karannank lagun tem kazari jivit sasnnak togona. Anink eke poristhtint aple sasumaim thaim koxi vagunk zai te bodol oklechi maim aple dhuvek fon korit ravta ani apli paddi budh dita. Tichea sangnneank lagun, ghov-bail kuxin ravunk nirnnoy ghetat. Novea ghorant ietoch, tea zoddpean aplem jivit koxem cholounchem tem oklechi maim sangta. Oxe toren ghov-baile modem goir-somoz ani zogddim suru zatat. Tea uprant eka-mekachem sosunk zaina zaun, tim dogaim divors diunk toyar zatat. Cheddeachea avoi-bapain natvachea bautizmak ievnk amontronn diunk na mhonn konnem tori sanglem. New book exposes Modi’s unseen face Novem pustok MODICHEM GUPIT RUP ugtaita Avoi-bapaik lognache akarnnecho kurs! Rosteavele khuris kaddunk toyar Bosco de Sousa Eremita R osteam degek bekaideaxir bandlolea khursam vixim ek somiti ghoddun haddunk ani obheas korunk ani tantle thodde khuris dusrea zagear vhorunk vo bandunk sorkaran ek nirnnoy ghetla. Punn te vixim Gõyche Igorjechea odhikareank koslich oddchonn zaunk na karann to nirnnoy somazachea boreponnak poddta zalear, to adol-bodol korunk zai mhonn te somzotat. “Amchea somaza vixim usko asa. Rostea degek aslolo ek khuris yeradarikek oddchonn zata zalear, to thoincho kaddunk amchi koslich oddchonn na, oxem Arsebisp Filipe Neri Ferrao- cho sekretar Fr. Loiola Pereira- n sanglem. Fattlea don satolleank ‘Montrimondollan ‘state level’, ‘district level’ ani ‘taluka level’ hacher somiteo ghoddun haddunk yevjilam. Ani teo somiti apex korttachea nirnnoya vixim rostea degek asloleam bekaideaxir khursam ani kopelam vixim ek tharav gheunk ievjilam. “Eka tiskear (junction) aslolo khuris yeradarikek addkholl zata zalear, Somazachem borem chittun ROADSIDE CROSSES `We are ready for adjustments for the good of society’ Now Marriage Formation Course for parents Nearly 1,000 heritage sites face encroachments; ASI held responsible Daizachea sumar 1,000 zageancher dusre bhitor sorleat; ASI zababdari Narendra Modi aplea avoi sangata P14 P14 : 7.45 am. : 8.15 am. Bol boslo, oklu futtlem Khaki ghalun kallim kortubam Sorkari sirvisanchi yevzonn fiskottli Govt. against religious sensitive domain names Katolkank Allah sobd vaprunk odhikareanchi bondi P3 P4 P5 P7 P15

Upload: feroz-fernandes

Post on 23-Feb-2016

370 views

Category:

Documents


7 download

DESCRIPTION

Goa News, Konkani News, Local Goa News, Konkani.

TRANSCRIPT

Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs. 2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-14

WORKERS’ FRIENDGoa’s only Konkani Weekly since 1933 Vol 80, No. 35 | August 31, 2013 | 16 Pages | ` 5/-

“Kuskut naslolea vellar tuji sosnnikay ani sogllem aslolea

vellar tuji vagnnuk pollevn tum koslo tem gomta.”

-Mahatma Gandhi

Two things defi ne you; your patience when you have

nothing, and your attitude when you have everything.

P14�

V-IXTT Potrokar | VIP

BJP-cho umedvar desachea Prodhan Montrichea poda khatir suchoil’lo umedvar Narendra

Modi-chea jivitacher adharlolem novem pustok uzvaddailam. Hea pustokant Narendra Modichea don rupancher uzvadd ghala. Lhanponnim kazar zaun tin vorsamni Modin aple ghorkarnnik karann nastanam soddlea ti khobor hem pustok sangta. Nilanjan Mukhopadhyay hannem boroil’lea 400 pananchea pustokachem nanv “Narendra Modi: Th e man. Th e Times”. Pustok ‘Westerland Ind 2013’ hannim uzvaddailam.

Narendra Modin aplea jivitachi

survat khaltikayen, aplea bapayk chayechea dukanar adar korun suru keli. Punn uprant tacho sobhav bodol’lo. Tachea poilea kazaran taka bhurgem zolmuk nam. Punn pustok sangta RSS vangddeam modem kazarachi khobor gupit dovorpachi porompora asa. DNA vakeacho adar gheun pustok sangta kazara uprant Modi, Kalavasudeb Chachar Vadnagar hanga ravtalo. Tachea kazari ekvott fokot tinuch vorsam urlo. Ani eke rati Modi sangonastanam ghor soddun gelo.

Novi Delhi: Bharotachea ‘Th e Comptroller and Auditor General’ odhikarean vixv daizancheo suvatô surokxitponnim samballunk nant dekhun ‘Archeological Survey of India’ khateak soitar kaddla. Vixv daizancheo suvatô asat thoim bekaideaxir bandavolleo keleat ani tea zageamni bekaidean lok bhitor sorlolo disun ailam. Hi mahiti dnaindia.com.khobram sonvsthen uzvaddailea.

‘Preservation and Conservation of Monuments and Antiquities’ hache vixim ‘audit report’ Sukraradis Sonsodent manddlo.Odhikar nastana poryan tea suvatancher kaim lok ravunk lagla, tantlea 929 kesimni Khajuraho (Madhya Pradesh), Fatehpur Sikri ( UP) ani Champaner (Gujarat) hancheo kesi asat. Red Fort, Qutub Minar, Bhimbetka ani Hampi hea daizache zage tea vakeant dakoll keleat.19 Vixv daizachea zageam modlea 7 suvatancher surokxecheo vostu zoxe porim ‘metal detectors ani scanners’ nasle. Tea xivay choddxea zageancher CCTVs poryan nasleot. CAG-an sanglam Vixv daizanchea zageam xivay anik 546 daizanchea zageancher bekaidean bhitor sorop zalam. 9,122 heseo sampoddleat zantunt putleam bhonvttonnim bekaideachim zaiteoch bandavolleo zal’leo disun ailam. Bekaidexirponnim daizacho zago aplea tabeant korpeancher montraloyan ani ASI-n koslech upay gheunknant mhonn tea vakeant sanglam. DNA

Erwin Fonseca

Sasupai, sasumaink lagun ghov-baile modem goir-

somoz ani zogddim zatat dekhun, lognachem divors magpache proxn ubhe zatat. Dekhun Kuttumb Seva Kendr kazar zatolea zoddeanchea avoi-bapaik ek kurs divpachi yevzonn korta.

“Avoi-bapaik kurs diunk ozun survateche toyarent asa, punn don vorsam modem ho kurs tharaitole”, oxem Kuttumb Seva Kendracho vhoddil Fr. Kenneth Teles-an sanglam.

Avoi-bapaik kurs divpachem karann mhollear, sasupai, sasumain noveam zoddpeam thaim soirigot zata tednam tanche

modem ubho zatolo goir-somoz pois korunk.

Hea sudharlolea somazant, thoddim avoi-bapui ozun zat-kat mandtat ani aplea bhurgeank tea-tea zatichea cheddea lagim kazar kortat. Tosle poristhitint ghov-baile modem uzoti ani goir-somoz uprasta ani kaim

karannank lagun tem kazari jivit sasnnak togona.

Anink eke poristhtint aple sasumaim thaim koxi vagunk zai te bodol oklechi maim aple dhuvek fon korit ravta ani apli paddi budh dita. Tichea sangnneank lagun, ghov-bail kuxin ravunk nirnnoy ghetat. Novea ghorant ietoch, tea zoddpean aplem jivit koxem cholounchem tem oklechi maim sangta. Oxe toren ghov-baile modem goir-somoz ani zogddim suru zatat. Tea uprant eka-mekachem sosunk zaina zaun, tim dogaim divors diunk toyar zatat. Cheddeachea avoi-bapain natvachea bautizmak ievnk amontronn diunk na mhonn konnem tori sanglem.

New book exposes Modi’s unseen face

Novem pustok MODICHEM GUPIT RUP ugtaita

Avoi-bapaik lognache akarnnecho kurs!

Rosteavele khuris kaddunk toyarBosco de Sousa Eremita

Rosteam degek bekaideaxir bandlolea khursam

vixim ek somiti ghoddun haddunk ani obheas korunk ani tantle thodde khuris dusrea zagear vhorunk vo bandunk sorkaran ek nirnnoy ghetla. Punn te vixim Gõyche Igorjechea odhikareank koslich oddchonn zaunk na karann to nirnnoy somazachea boreponnak poddta zalear, to adol-bodol korunk zai mhonn te somzotat.

“Amchea somaza vixim usko asa. Rostea degek aslolo ek khuris yeradarikek oddchonn zata zalear, to thoincho kaddunk amchi koslich oddchonn na, oxem

Arsebisp Filipe Neri Ferrao-cho sekretar Fr. Loiola Pereira-n sanglem.

Fattlea don satolleank ‘Montrimondollan ‘state level’, ‘district level’ ani ‘taluka level’ hacher somiteo ghoddun haddunk yevjilam. Ani teo somiti apex korttachea nirnnoya vixim rostea degek asloleam bekaideaxir khursam ani kopelam vixim ek tharav gheunk ievjilam.

“Eka tiskear (junction) aslolo khuris yeradarikek addkholl zata zalear,

Somazachem borem chittun

ROADSIDE CROSSES`We are ready for

adjustments for the good of society’

Now Marriage Formation Course

for parents

Nearly 1,000 heritage sites face

encroachments; ASI held responsible

Daizachea sumar 1,000 zageancher dusre bhitor sorleat; ASI zababdari

Narendra Modi aplea avoi sangataP14�

P14�

: 7.45 am.

: 8.15 am.

Bol boslo, oklu futtlemKhaki ghalun kallim kortubamSorkari sirvisanchi yevzonn fiskottli

Govt. against religious sensitive domain names

Katolkank Allahsobd vaprunk odhikareanchi bondi

P3�

P4�

P5�

P7�

P15�

2 August 31, 2013 | Vauraddeancho IxttAmchem Dhoronn Tumche VicharAmchem Dhoronn Tumche Vichar

V A C H P I B O R O Y TAT

VAURADDEANCHO IXTT registered with RNI 37805/62. Printed and Published by Fr Stephen Dias sfx on behalf of Xaverian Publication Society at Pilar Goa 403 203 Tel: 0832 2218562 and Printed at M/s Elegant Offset Printers, D2-31, Tivim Industrial Estate, Karaswada Mapusa Goa. Editor: Fr Feroz Fernandes sfx, Telephone/ Advertising Dept. 0832 2219091, Email: [email protected]. For online edition log on to www.v-ixtt.comDisclaimer: Except for the editorial above, articles and letters in Vauraddeancho Ixtt represent the views of the concerned authors, and do not necessarily reflect the views of the Vauraddeancho Ixtt editor, publisher, and/or owners.

OGRLEKH

Tujem mot FaideachemTumche vichar vo

suchovnneo amkam dhaddatHo Pot’to: V.Ixtt, Pilar Goa- 403 203

E-mail: [email protected]

ULOILEAR PATOK

Feroz F | VIP

Ami poromporechea nanvan amchi sonskrutay samballunk zaite dobaje kortanv. Punn zaite pavtti hea dobajeancho orth ani hetu ami visortanv. Adim kortaleanv mhonn atam-i korit asanv. Kall bodlot gela ani tancho akarui ami bodol’la ani monacher visor poddla.

Somzonni nam! Ami poilea konnxanchi porob

kortanv. Punn atam xetam roitolo fokot 25 tok’ke lok asa. Th oddea fi rgozamni sumar 60 tok’ke lok xet lainant. Atam ami poilea pagarachi porob korunk zai.

Halinch Maina-Kuddtore ganvant Handi Khursachi porob monoili. He porbechem mon aslem, tea ganvche ganvkar aplea xetank odik korun vaingonnank udok samballun dovortali. Hem

udok bhaji varvem toxench vaingonn ximpunk vapurtale. Adhunik kallar haka ‘water haversting’ mhonntat. Punn atam hi udok samballpachi zababdari fokot sorkarachi zalea. Amche somuday bhonvtonchem vattavoronn samballpache proitn korta tachi porob ani dobazo korunk favo. Nam tor amchi sonkrutay ani porompora pollki zait ravtoli.

Amchi sonskrutay pollki zata

Zaiteo boreo khobrô asat punn teo amkam chodd aikunk mellonant. Choddxeo ami vaittuch khobrô aikotanv ani polletanv. Hea pasot sonvsarant odik niraxiponn yeta mhonn ami somzotanv. Punn khoreaninch hi ek vhoddli fott.

Vhoddli Fott, vaitt chodd asa ani borem unnem zait veta. Khobram potrancher ani TV-icher, internetacher amkam chodd vaitt khobrô aikunk, vachunk vo polleunk melltat. Dekhun sonvsar odik padd zala mhonn lok somzota. Bhorvanso sompta ani niraxiponn

vaddta. Ani amkam hem sogllem fott mhonn sotmandunk kotthinn lagta.

Osleo vaitt vostu asat mhonn tum poryan zannoi. Punn amche mukhar distta toxem sogllem nam. Zaiteo boreo-i vostu asat.

Adesh Krishna Karwarkar hachi kotha amcho potrkar Augusto Rodrigues amkam sangta. Adeshachem sopon ek vhodd criketer

zaunchem aslem. Punn khelltana, tachea oklacher bol poddun, oklacho arxo futtlo ani tachem sopon fi skottlem. Punn ho monis dusreank nodor diunk aplem sopon purem korta. “Hanv kortam to vavr hanv korina, punn mhojea hatantlean Devuch korta. Hench mhojem noxib”, oxem Adesh sangta. Osle monis sonvsarant zaitech asat. Punn tancheo kornneo ek vo don disacheo nhoi punn heo kornneo tachem jivit akartat.

Ervin Fonseca amche mukhar anik ek bori khobor dovorta. Mhapxenchea margak portun Msgr. Dalgadachem nanv diunk toyar zatat. Hea Konknni putachem nanv bodlun Tople Marg mhonn nanv dil’lem. Mhapsa Nagrikancho Ekvott hacher ugteponnim aplo virodh dakhoit ravlo. Ani potrancho foll koso porot hea rosteak adlem nanv diunk bhasailam. Hi khobor Fonsecan hea potrar poili haddloli.

Oniti add zhuzunk vell lagta zait ponn nit yetach. Ani nit melltoch amkam tachem zoit titlem molachem disonam. Kiteak, zait ghoddie hea kalla modem ami anik vhoddlea proxnacher zhuz manddlam ani tea zoitachi vatt pollet asanv.

Khobra potranchem chintop, sonvsarant vaitt chodd asa ani borem unnem asa, he fottichi zababadari gheunk kiteak fattim ravtat. (Not good news, but bad news is news. Th is thinking of the media is responsible for a great lie-there are more bad things prevailing in the world than good.)

Zor sunnean mon’xak ghans marlear, ti khobor zaina, punn mon’xan tor sunneak ghans marlo zalear ti khobor zata. (If a dog bites a man, it is not news. But if a man bite a dog it is news.) Heach pasot ami chod khun, mornnam, atmghat adi osleo khobrô ami aikotanv, vachtanv ani polletanv. Na tor az zor ek sunnem montreak vo fi lm star-ak chablear hi kedi vhoddli khobor zata.

Oslea khobram sadnanche vagnnukek lagun amcho odmas chukta. Fottiink, ami sot koxem mandun ghetanv. Tacher bariksannen vichar korunk amkam upay unne asat oxem dista. Dekhunuch khobram sadnancher yetoleo soglleoch khobrô vachtana chotur ravat. Nam tor tumcho akhea sonvsarachea proxnacho odmas chuktolo.

Vhoddli Fott, vaitt chodd asa ani borem unnem zait veta.

Sonvsarant zaite bore monis asat. Punn amkam sogllem vaittuch asa mhonn potrkaritechim sadnam sangta; ami chotrayen odmas nittayer haddunk amkam avhan.

Boreô khobrô asat; tori amchem lokx vaittacheruch veta

Fattlea Mongllara dis Puneantlea fanki raxttrvadi Narendra Dabholkarak dogma onollkhi mon’xamni faran marun uddoilo. To acharancher ani ghaddponnacher add vavurtalo. Tacho vavr noxttea monachea mon’xancher add vetalo. Koslei proxn tondda-tonddim bhasabhas korunk kalliz nasloleam kodde kodde boro upay asonam te fokot dusreacho jiv kaddlo ki tankam dhadosponn bhogta ani tankam zai toxem korunk mellta. Te fokot hinvsa korun aplem boll dakhoitat. Ponn ohimsa (non-violence) kalljidar mon’xanchem boll. Mahatma Gandhi sarke ohimseche monis xantin proxn suttave korunk sodtat.

Sanatan Saunsthacho fuddari Jayant Athavale, zannvayecho xiklolo monis Dabholkarachea khuna vixim ulovn oxem mhonnta: “piddent antulnnar vollvollun vo kaim operasanv vorvim morche poros Dabholkarak oslem morn Pormesvoracho axirvad”. Hem nivedon (statement) sarkhench noxtteponnachem ani toslem ulovop kortolo kitlo noxttea monacho tem tacheach tonddantlean ugddapem zata. Sanatan Saunstha ani Hindu Janjagruti Sangh Bharoti nagrikam modem

noxtteponnachem bim vomptat; tancher sorkaran bondi ghalunk chodd goroz asa. Gõyant tannim aplem ravnnem kelam. He monis Hindu dhormak man dinant, tannim tor aplea dhormachim totvam vollkhun ghetlolim zalear te dusreachem vaitt chintche nasle ani dusreak vaitt zatoch apunn khuxi zaunche nasle.

Te Hindu dhorm bhoxttaitat tem tankam disona vo Hindu dhormache xikovnnechem khorem mhotv tannim kednach apnnavunk nam. Lokak dakhounk mangeachim dukham gollounk mat zannot. Hea dogui sonvsthanchim kendram Gõyant asat tankam hangache bhair ghalunkuch zai. Gõychea somaza modem dusmankay ghaltat. Dr. Narendra Dabolkar acharam add andolan kortalo; acharank lagun kitlem vaitt mon’xam modem vosta tachi taka khobor asli. Gõyant poryan acharanche monis bhorpur asat, acharank lagun somazant zaitench vaitt vosta. Dekhun “Acharam Add Bill” Vidhan Sobhent ani Lok Sobhent bhitor kaddun pas kelear kiteak vaitt? C. Carvalho,

Aldona

Sanatan Soaunsthacher, Hindu Janjagruti Sanghacher bondi ghalchi

Gorib cheddvam tras korun ani tanchea avoibapain apunn upaxim ravun unchlem xikop dil’lem. Xikop zatoch lhanxe nokrek ravun onnbhov ghetlea uprant sorkari nokri mellpache proitn kele. Xekim ‘contract basis’ sorkari nokri mell’li. Nokri korun poilea mhoineachem pogar ghetlem; pun atam 5 mhoine zale sorkaran tankam azun pogar farik korunk nam. Pogar diunk naslolean chear pavtti noxtte kornnechi poryan tallnni monant aili. Adlea kamdarank pogar sarkem yeta ani novea tornatteank pogar mellonam te xivay tankam zaiteo sotavnneo aikuncheo poddtat.

Tor amcho sorkar kitem korta zait? Kiteak mhonn ‘contract basis’ asloleank pogar dinam zait? Goykarankuch osle tras kiteak ditat? Gõyam bhaile vhoddle vhoddle post gheun asat ani amche Gõykar fattinch urtat. Sorkar kedna hi onit sompoitolo? Liberata Fernandes

Xiklolea gorib cheddvank sorkarache tras

Halinchea kallar bailancher bolatkar ani ubharun vhorop chodd vaddun veta. Delhintlea cheddvacher darunn bolatkar zale uprant atam Mumbaint anik eka potrkar cheddvacher panch zannamni bolatkar kelo. Osli darunn kornni monisponnacher zatat teo kiteak ani koxeo zatat tacho sôd korpachi goroz asli. Khorem mhollear adim chedde-cheddvam modem lingi-bhong zaich nasle mhonnunk zaina ponn oslea pozoddponnache nhoi. Atam hem pozoddponn vaddot veta; oxem dista ki monis ranvotti zonvara poros paxtt zala. Internetar pozoddim chitram dakhoitat tim tornatteanchem mon padd kortat. Oslea vostuncher kiteak bondi poddona zait? Donui bazumni duddvancho pottlo konnachea tori bolsamni poddtach zatolo, amcho sorkar gorje bhailea vostuncher bondi ghalta, punn osleo vaitt vostum add upay gheunk sorkari mon’xank kalliz nam.

Gõyant casino naka mhonn Gõykaramni poiloch virodh kelo, toripunn casino cholta, atam Ut’tor Bharotantlim hozar bhor cheddvam haddleant mhonn aikolam. Koslem mhonn odruxtt cheddvancher ani bailancher ailam, tem chintunkuch zaina. Bailanchi moryad ibaddlea mhonn Bailancho Sad nixedh marit asa. Bail mon’xachi kudd dadleache movjechem sadon zal’le porim dadlo vagta. Casino lagun sorkarak yennavoll mellta zait; khorem punn duddu vhoddle vo monisponn vhoddlem tacher lokx ghal’lem zalear apunn koslim kortubam korta tem ugtem distolem aslem. H. D’Souza,

Mhapxeam

Bailancher bolatkar vaddot asat

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 3Lekh

.

Collect any 30 different cuttings of “Know your cross”, present at the Big Foot, Loutolim to

collect your prize.

Nokreancheo suvidha halta-dolltat, marekar poristhiti hatallunk zait?

Gulfantlea de-santleo ani tar-votteancheo kho-

bram pormannem Bha-roti, chodd korun Gõykar kamdaram add her de-sanche kamdar nokream vixim sort manddunk lagleat. Gõykar bhailea desamni kortat teoch nokreo unnea pogarak bhailea desantle kam-dar korunk raji zatat. Philippines, Dokxinn Amerikentlea desanche toxench Italiache kamdar unnea pogarak nokreank ravlole disun ailam. Dek-hun atam Gõykarancher chintnancho bhar pod-dla. Kaim zageancher tankam nokrevele kadd-pachem suru zalam. Osle poristhitint ami atam bhiyevn ang kaddpachem vo fuddarachea avhanank fuddo korpachem?

Osli poristhiti atanch nirmann zaunknam. Ek mhonn’nni asa, onvollkhi ixtta poros vollkhichoch dusman aslear chodd borem.Hacho orth oso nokri divpi dhoni

onvollkhi kamdarak nokrek dovorche poros adlo kamdar nokri bore bhaxen korta zalear teach vollkhichea kamdarak nokrek dovrunk kobul zata. Hem koxem zaum yeta? Dhoni adlea kamdarank nokrentle kaddun sovay melltat tea kamdarank kiteak nokri ditat?

A r t h i k - v e v o s t h a (economy) fulot veta tednam disbhor vavr korpak sogllea kamdarank favo titlem kam’ asta. Dekhun veg-vegllea kamam khatir veg-vegllea kamdaranchi goroz poddta. Udaharonn ditolo zalear komponicho mal vhorpak ek ttrok

kamak lailear dor eke shift -ik chodd ddraivor zai zatat. Tea khatir dor eka ttrokak 2 tem 3 ddraivor astat. Punn eke nove komponek itle ddraivor dovrunk zainanam. Pogaracho khorch chodd zata. Tednam survatek ti kommponi ekuch ddraivor dovorta. Goroz poddlear dusro ddraivor dovorche poros teach ddraivorak ‘over-time’ diun tache koddlean anik nokri korun gheta.

Punn dusre vatten fulot vetolo dhondo denvunk laglo zalear tin ddraivor asle thoim ekleak kaddun ti komponi fokot donuch ddraivor nokrek dovorta. Dhondo

anikui poddlo zalear anik ek ddraivor nokrecho kaddta. Dhondo voir sorosor hem oxem cholot ravta. Oxench ghoramni dovorlolea vavraddeam vixim ghoddta. Ghorantlim dogam mon’xam nokri kortat tednam pogar boro aslolean ghorantlo sogllo vavr korpak ek sirvidor dovortat. Punn ekleachi nokri geli zalear vo ghorantli zodd unni zalear sirvidorak kaddun bhailo adar ghevpachem bond zata. Sirvidorak kam’antlo kaddtat. Jea ghorant don vo tin vavraddi aslear jednam ghorantli zodd unni zata tednam tanche modlea ekleak kaddtat. Goroz poddlear dusreakui kaddtat. Hem zaun asa gorjechea vellar nokri samballun dovorpacho segred.

(to be continued) Th e author is a

Project Consultant and former Deputy Director of Accounts

C S Radhakrishnan

KamdarachemKismisanv

Bh a r o t a c h e a obheaskromachea mollar mhotvacho

bodol ghoddoun haddpi itihasik ghoddnnechi ugtavnni zali. Hi ghoddnni mholllear Inglez bhaxen uzvaddail’li Hindu dhormachi encyclopaedia; hea 25 vorsanchea xikxonnik vavracho foll hea pustoka rupan uzvaddaila. Hi ikra gronthanchi encyclopaedia Hindu dhormik chintnancher ,vevharancher ani zannvayecher adharloli asa. Tantunt sumar 7000 lekh asat. He lekh veg-vegllea vixoyancher, sonvskrutay, bhas ani zannvay,vastuxilpxaxtr, kola, songit ani nach, vokhdam, vidnean ani somajik sonvstha, dhorm,

Novi Delhi: China, Amerik ani Japan hanche poros Bharotak nokream vat-ten amche lagim tornni pillgi asa oxem ‘Human Resource Development’ khateacho Kendr Montri Shashi Th aroor hannem sanglam. Hi mahiti eco-nomictimes.indiatimes.com. hi khobor sonvsthen uzvaddailea.

Bharot desa lagim xoktivont tornnattea kamdaranchem boll asa. 2020 voros meren hea kamdaranchi sonkhea 64 % zatoli, zalear China , Amerik ani Japan desank kamdar asat te zanntte pirayeche asat, oxem ‘Gen

Augusto Rodrigues

Adesh Krishna Karwarkar hannem fuddarachi ek nodor , ek sopon gheun aplea jivit

suru kel’lem. Tea sopna fattlean gel’lean to aiz yexesvi zaunk pavlo. Ek dis tornne pirayer krikett khelltanam tachea dolleanchem okl futtlem. Tem okl sarkem korunk taka kitlech dis laglet. Tem mellosor taka mhotvache krikett khell khellunk mell’lem nam. Dekhun to niraxi brooch zalo ani aplo oklam korun vikpacho dhondo suru korunk tannem nirnnoy ghetlo. Tannem svotacho ‘brand ‘Kohinoor Opticians’ nanvacho dhondo suru kelear aiz 20 vorsam odik zalim.

Adesh mhunnta: “dor eklo aplea jivitant voir sorunk sodta. Punn koxe porim to vevhar kitem korun to voir sorta tench gorjechem”. Tannem apkhuxen dusrea khatir suru kel’lo

vavr rajeachea chearui konnxamni pavla. Adeshan khub trasamni aplo dhondo 2003 vorsa suru kelo.

Tednam tache lagim fokot ‘optemerist’ kurs ani Bengllur ghetlolem karbhar choloupachem thoddem bhou xikop aslem. Dusreachem borem chintpi Adeshan aplea panch kamdarank svotacho dhondo suru korunk adar kela.

Atam meren Adeshan Gõyant dolleanchi topasnni korpachim 408 xibiram keleant.

Dor ek xibir taka ek novo onnbhov aslem. “Sonvsar itlo sundor ani xud’dh asa tem mhaka atam kollun ailem” oxem 2003 vorsa Kankona zal’lea xibiracho faido ghevpi eklean sanglem. Dixttichi oddchonn asa ti lokak kollpak ami him xibiram kortanv. Taka lagun

goribank aple dolle topasunk sompem zata ani tanchea dolleank ilaz mellta”, oxem Adesh sangta.

Adesh niz bhokti monis aslolean to kallza monantlean Devak mandta. “Hanv kortam to vavr hanv korina, punn mhojea hatantlean Devuch korta. Hench mhojem noxib”, oxem ho 43 vorsancho M o d d g a n v c h o

dhondekar sangta. Him xibiram xivay, Adesh

‘Krishna Karwarkar Health Trust’ ani ‘Krishna Karwarkar Education Trust’ him protixtthanam choloita. Gõyant soglleanchea dolleank bori nodor asunk Adeshachem sopon asa.

Oxem korunk fuddaream modem zannvikay haddunk goroz asa mhonn Adesah mhonnta. Tachi ghorkarn Rekha ani dogam bhurgeam sangata ravun to apli girestkay ani vell dusream khatir vaprunk proytn korta.

‘I never knew the world was so clear’

novean nodor diunk vavrak survat

Hindu dhormachi novi encyclopaedia

All you need to know Hindu encyclopaedia out

Sonvsar itlo sundor ani xud’dh asa tem mhaka atam kollun ailem

dhormiktay, ani Hindu ostoreanchem kortovya oxem asa mhonn dnaindia.com. he khobram sonvsthen kolloilam. Hindu daiz, porompora ani sonvskrutaye vixim anik sumar 1000 rongit chitram ani fottu vachpeanchem mon bhuloitat.

He gronth rochunk ani ektthaim korunk ‘the India Heritage Research Foundation’ sonvsthen duddvancho adar dila. He gronth ‘Mandala Publishing’ hannim chhapleat. Disbhor zalole karyavollint Dokxinn Carolina Vidyapitthant ‘Hindu encyclopaedia’-chi ugtavnni zali.

MATTERS INDIA

Bol boslo, oklu futtlem

Next Workforce Study 2013’ hachea obhesachi ugtavnni kortanam Th aroor hannem mhollem. 2020 voros pavta mhollear Amerikent kamdaranchea bollachi piray sumar 40 ani Japanantlea kamdaranchi piray 46 vorsam astoli. INDIA TIMES

India’s young is its biggest advantage’

Bharotache tornne pillgecho fuddarak vhodd faido

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 4 Gõycheõ Khôbrô

GiftVauraddeancho Ixtt

to yourfamily and friends

ReadKonkani, WriteKonkaniandLearnKonkani

‘Khaki’ kopdde ghalun kallim kortubam adharpachem vaddot veta, Gõychea pulis khateachem nanv vibaddunk laglam.

Erwin Fonseca

Mhapxeam: Adim margak Msgr. Sebastiao Dalgado dil’lem nanv bodlun dusreachem nanv ghalem mhonn Mhapxenchea lokacho khor virodh zalo. Dekhun atam Mhapxenche Nogorpaliken halinch dil’lem nanv kaddun Gõykar Konknni zannar Msgr. Sebastiao Dalgadochem nanv divpacho nirnnoy ghevpacho asa mhonn gomlam. Lokacho virodh zatoch Mhapxenchea Nogorpalikechea odheokx Sandip Falari-n margak Tople Marg mhonn dil’lem nanv kaddun Msgr. Dalgadachem

nanv divpachem asvaxonn dilem.Adim jeo chukincheo vostu zaleat teo nittayer ghalunk goroz asa. Hea chukink lagun loka modem goirsomoz zaunk favona. “Ami Msgr. Dalgadochem mhotv visrunk favona ani teach borobor sorgest Raghunath Toplen Janata High Schoolak lagxilean kel’lem yogdanui amchea monant gheunk zai.

Dekhun mhojea monant tea iskola mukhar aslolea margak Raghunath Tople Marg nanv ani Raghunath Marg aslem tea rosteak

Dalgado Marg oxem divpachem yevzolam, oxem Xri Falarin sanglem.

Don vorsam fattim, Sudhir Khandolkar Nogorodheokx aslo tedna Mhapxenchea kaim marganchim nanvanchem bodlop kel’lem. Tedna thavn nagrikanchem odik korun Mhapsa Nagrikancho Ekvott (MNE) mon il’lem dukhoulem ani tannim Xri Khandolkarak magnni korun adlim bodol’lolim nanvam portun diunchim mhonn maglem. Atam Mhapxenchea marganchim adlim

nanvam tache borobor Msgr. Dalgadachem nanv portun diunk Xri Falarin nirnnoy ghetla mhonn Mhapxenchea Nagrikanchea Ekvottachea nimontrok Antonio Lobon Falarik xabaski dilea.

Xri Falari lokache proxn fi kirin hatallunk vavurta mhonn spoxtt zata ani Mhapxenchea rosteank namnechea mon’xanchim nanvam dil’lim tankam favo man diunk proytn korta mhonn gomta mhollam.

Dalgado Konknni Akademi viret Dalgadachem nanv divpacho nirnnoy ghetlo mhonn ojeapuch dislem.

Kherit Batmidar|VIP

Ponnje: ‘Khaki’ kopdde ghalun kallim kortubam adharpachem vaddot veta, Gõychea pulis khateachem nanv vibaddunk laglam. Aplea soirea cheddvacher kel’lea bolatkaracho aropa khal pulis odhikareak suspend kela mhonn gomtanch Fonddeam anik ekleak lonch gheupachea aropa khal, guneanvkari korun taka seventlo ‘suspend’ kela.

Khobre pormannem, fattlea tin vorsank veg-vegllea guneanvank lagun 50 zannank ‘suspend’ keleat. Hea ‘suspend’ zal’lea pulisam modem DySP tem PC hancho aspav asa. Fattlea vorsa goir-vagnnukechea aropan 4 pulisank ‘suspend’ kel’le. Tantlea tegam zannancher loingik ot’teacharancho (sexual

harrasment) arop aslo. Haka lagun Gõychea pulis khateant vavurtolea pulisanchem nanv odhikuch vibadd zalam.

Gelea vorsa ‘Indian Reserve Batallion’-ant aslolo havaldar

achea ‘porno clips’ haka lagun khup gazlem. Te uprant taka pulis khateantlo ‘suspend’ kelo. IRB-intuch kuzneracho vaur korpean 16 vorsanchea cheddvacher bolatkar kelo mhonn arop ghalun pulisamni dhorlo. 2011 vorsa, Gõyant pulisank ‘suspend’ korpacheo 32 ghoddnneo zaleat. 2010 vorsa ‘suspend’ kel’lea pulisancho ankddo 16 aslo.

Guneanvkareank tabeant korpachem pulisanchem mukhel kam’ asa, punn Gõychea pulisank mat khud pulisankuch veg-vegllea aropam khal dhorpachi palli ailea. Hea adim ‘drugs’ prokronnamni pulisechea odhikareank bondkhonnint vechem poddlolem. Tech porim fottkirea nottincho vevhar korpachea arop khala Vasku pulis odhikareak khud pulisamnich dhorlolo.

‘Suspend’ kelolo PSI lonch

ghetlolea aropan gelea Brestara ACB vibhagantlea pulisamni dhorlo. Somajik vaurpi Rajan Ghaten hi gozal uzvaddant haddche khatir ‘sting operation’ korun, Dhamshekarak ‘camera’-nt bond korun dovorlo.

Kepem astana tannem eka cheddvachim fokannam kelolea aropant ani eka tornatteant kelolea atmghatant chovkoxi kortana bezababdari dakhoilolea arop khala to oddchonnent sampoddlolo.

Punn, tea vellar taka unchlea pulis odhikareamni fokt xiddkavnni divn soddlolo, oxem eka unchlea pulis odhikarean sanglem.

Lonch magpachea aropa khal hea adim 2007 vorsa PSI Sandhya Gupta ani pulis xipay Rajesh Warang hancher dogaincherui guneanv nond kelole.

Gõyche Pulisechem nanv vibaddlam, ‘Khaki’ ghalun kallim kortubam

Dalgado Marg once again dots Mapusa map

Mhapxenchea margak portun Msgr. Dalgadachem nanvPonnje: Gõychea Archives and Archaeology khateachi poristhiti pollelear dukh dista. Th oim aslole Portugez kallavele ani tache adlim poryan hat-boroupam ibadd zavpache doxer pavleant. Th oim vavurtole odhikari tim samballunk zata title upay kortat ponn titleanuch puro zaina. Itihasik mhotvachim tim hat-boroupam fuddarak samballun dovorpak favo tosli svat nam, ani tontrik upay nant, dekhun te daklle ibadd zaun vochot mhonn thoinchea odhikareank ani soglleankuch husko zala. Tim purvillim pustokam dovorleant

tacher voilem udok ponvlear sarkinch padd zatolim mhonn bhirant upraslea. Sorkarache yevzonne pormannem tea daklleanchem ‘micro fi lming digital upay vapurtole mhonn sanglolem punn azun poryan hi yevzonn vevharant ghalunk nam.

Ek matr sorkaran lokxant gheunk zai tem mhollear zor he molache daklle ibadd zale zalear fattli itihas sompli mhonn somzunchem. Hem vhodd mhotvachem itihasik daiz ibadd zaunche adim sorkaran upay gheunche, oxem Dr. Jagdev Sarangin sanglam.

Purvillea daklleanchim hat-boroupam padd doxer

Ponnje: Halinch Pilarche Sonvsthecho vangddi ani V. Ixtt Satolleacho adlo sompadpi Fr. Ubaldo Fernandes haka Gõychea Kola ani Sonskrutik Khateacho Gaurav Puroskar diun bhovman kelo. Fr. Ubaldo adinch thavn Konknni bhaxen zaitench boroita, halinchea vorsamni tannem Liplolim sanddlolim mannkam nanvan supurle lekh dor satolleak boroita te xivay lhan pustika tannem uzvaddaileat. Tachea Konknni sahitya khatir tacho bhovman kela. Taka V. Ixttachim porbim.

Kola ani Sonskruti khateachoFr Ubaldak Gourav puroskar

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 5Gõycheõ Khôbrô

tuka hokasa

Daniel Albuquerque

Zago ZaFattle pavtti ‘Workmen’s Compensation Act, 1923’ kaideachea 3 kolmacher nodor

marun tumi hea kaideachi ek bazu pollelea. Tantunt commissioner-an dil’lea nikalant matso bodol kel’lo disun ailam ani dhonian kel’li magnni purnnponnim mandun gheunk nam. Atam heach kaideachea 3 kolmachi dusri bazu polleum-ia.

Ghoddnnechi Tokrar (Th e Facts of the Case): Billawar ganvchea sov kamdarank ‘cutters ani sawyers’ mhonn Jammu ani Kashmir rajeantlea Uddampur vattharant nokrek laile. Te sovui kamdar okosmat ail’lea hunvarant vhanvun gele he mhotvache gozalicher kes chalu astanam uzvadd ghalunk nam. Je gozalicher uzvadd ghalo to don mud’deanchea vadancher. A) Te nokri korunk vetanam hunvarant vhanvun gele. B) Te nokri korun porot yetanam hunvarant vhanvun gele. Tea khatir 3 kolma bhitor pollelear vhoddlo proxn ubo zalo to mholllear tankam jea obghatan luskonn zalem tem te nokrek astanam vo nokri kortanam zalem?

Commissioner dita ani dhoniachem avhan (Award by the Commissioner and Challenge by the Employer): Sov zannantle chear kamdar tea hunvarant buddun mele ani don salvar zale. Hi kes aplea hatant gheun Uddampurchea commissioner-an tankam Rs 6, 33,

860/ itlea duddvanchi luskonn bhorpay diunk formailem. Hem ghoddlem Setembrache 19ver, 1994 vorsa. Tea kamdarank nokrek dovorpi dhonian hea nikalak virodh kelo. To mhunnunk laglo zo obghat ghoddlo to te kamdar nokrek naslolea vellar ghoddlo.

Unchle Nitisobhechem mittovop (Adjudication by the High Court): Dhoniachea vokilan De Costa kesichem udaharonn dilem jem ami fattlea lekhant vachlam. Hem udaharonn diun vokilan commissioner-an dilolo nikal bodlunk maglem.

Punn nitidaran sokoilea mud’deancher nodor marli:1. Obghat ghoddlo tednam te kamdar

nokrek asle kai kitem . 2. Tea obghatak ani tanche nokrek

koslo tori sombondh aslo kai kitem

3. Tea obghatachi survat nokrentlean zalea ani nokre vellar zalea kai kitem.

Kherit Batmidar |VIP

Ponnje: Goa Human Resource Development Corporation-a udexim 3 hozar tornatteank ‘skill training’ divn veg-vegllea sorkari khateamni nokreo divpachi yevzonn mukhel montri Manohar Parrikar-an hea vorsachea odmaspotrant anklea, ti atam fi skottlea. 6 mhoine proxikxonn divn hea vorsa Otubr 1ler meren ek hozar tornattea chedde-cheddvank sorkari khateamni bhorti kortolom mhonn Parrikar-an Vidhan Sobhent axvason dil’lem.

Parrikaran GHRC sthaplolem, punn tantunt odhikari nemunk nant. GHRC-cho odheokx ani up-sobhapoti Anant Shet hache kodde fonavelean khobor ghetli tedna, ‘Additional Director’, ‘General Manager’ (security), tech porim ‘General Manager’ (house keeping) he tin zage bhorpachi prokriya xevottachea panvddear asa, ani fuddlea sumanant hea tinui zageancher odhikareanchi nemnnuk kelea uprant, ‘skill training’-a khatir umedvarank gheupak survat kortole,” oso zabab Shet hannem dilo.

Tannem dil’lea hea zababacher hea batmidaran barkayen vichar kelo tedna, fuddle anik tin te chear mhoine meren sorkarachem hem ‘skill training’ koxench suru zanvchem na, mhonn spoxtt zalem.

Gõyant ITI koddlean tornatteank

mellta tem proxikxonn egdomuch ut’tom ani unchlea dorjeachem mhonn sid’dh zalam, oxem halinch Gõycho up-mukhel montri Adv. Francis D’Souzan sobhe mazar sanglolem.

Adv. Francis ho ‘craft smen training’ khateachoi montri. Gõyant xikxit bekareancho ankddo chodd asa. 2011 vorsachea lokgonte pormannem, Gõyant 87.40% lok xikxit asat. Xikxonn hi hangachea lokachi oddchonn nhoi, punn Gõyant yetat tea, ani sod’deak ostitvant aslolea udheogamni ‘skilled manpower’ mellpak mat khupuch oddchonneo uprastat.

He vixim odik mahiti ditana adlo MPT-cho kamdar fuddari Kelly Furtado-n mhollem, Gõychea sogllea chedde-cheddvanchea nokream babtint ‘fi rst preference’ sorkari nokreank asta. Khasgi udeog je sod’deak Gõyant choltat, tannim aplea udeogamni monis-boll (manpower) zai mhonn jahirati potrancher dileo zalearui, Gõychim tornattim taka zobor mhotv dinant, mhonn khud Gõy bhaile ani Gõyant udeog suru kel’le udeogpoti sangtat.

“Gõychea ‘Employment Exchange’ kendrant nondnni kel’le sumar 1 lakh odik tornattim chedde-cheddvam tornattim sirvisanchi vatt pollevn asat. Hantlea bhovtek tornatteam kodde ‘degrees’ asat, punn ‘skill’ na, oxi sod’deak tornatteanchi sthiti asa, haka lagun tornattim bekarponnachea somdirant buchkolltat.

Bandkam, bizli ani her sabar khateamni nokreo melloitole zalear ‘skill’ hi asunk goroz. Sorkar he nodrentlean aplim panvlam gombhirtayen ubharina, oxi khont Furtadon hea batmidara kodde uloitana ugttaili.

‘Security’, ‘House keeping’ ani hea mollancher sorkar bekar tornatteank GHRC hachea khal proxikxonn divn tankam sirvisam khatir toyar korpacho aslo. Tech porim, jea-jea sorkari khateamni hea oslea mon’xanchi goroz asa, thoim hea tornatteank bhorti korpacho aslo. Sorkarachi hi yevzonn ji fi skottlole doxer asa, ti favo te pod’dotin chalik lail’li zalear, Gõychea tornatteancho bekarponnacho proxn suttavo zavnk adar melltolo aslo. Punn Parrikar-an atam meren sabar axvasonancher ani jahir kel’lea yevzonneancher ‘U-turn’ ghetla toso, he-i yevzonnek fatt korunk na mum? Oso proxn he gozalicher niyall kortana, V.Ixtt batmidaracheamonant upraslo.

Sorkari sirvisanchi yevzonn fiskottliParrikarachim fokt axvasona, GHRC nanva purtench?

Moiddea: Pilar Music iskolacho poilo batch Trinity College, grade ani certifi cate hache porikxek bostolim. Violin, guitar ani key board hachi porikxa zatoli.

Halinch Pilarche Sonvsthechea Gõy Prantan hem iskol Moiddechea ganvant suru kelam. Bro. Inacio D’Souza iskolacho karbhar choloita.

Survatek tannem ‘music apostolate’ Moiddechea ganvant cholounk apnnak xikpeanchea avoi-bapay-ancho sohokar maglo. Zaitim bhurgim songit xikunk yetat.

Moiddechea Pilar Music iskolachim xikpi Trinity porikxek

Obghatache poristhitin kamdarank Luskonn Bhorpai magpacho Kaido

P14�

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 6 Dekh

Pio Esteves

Purvozamchea kestanvank lagun, ami dusmanam koxim jiyetat.

Nevel Vell’lekar

Voparinchea Bhanddarantlem Yeka zhogddeak

xembhor patkamAmchea bhurgeaponnar

amchea vaddeant khup zhogddim zatalim. Xezari

lagun kestanvam vaddtalim. Eka mekachem ustun, kestanvam choddtalim. Hea kestanvank lagun tanchem patki jivituy zhodd zalolem. Tim ragar zatalim, eka-mekacher gharamni ghaltalim, gallyo sovtalim, okman kortalim, ani dusmankayen jiyetalim. Yeka zhogddeak lagun tem xembhor patkam adhartalim.

Him zhogddim amchea ghorabeant suru zatat. Ami amkam zai toslem jivit jiyeunk sodtanv. Punn ami ghorabeache vangddi mhonn visortanv. Ani konnuy amcheo zobabdari amchea dolleam mukhar hadd’ta, tedna ami tiddketanv ani ragar zatanv. Ho rag gheun ami ghorabeant jiyetanv kitlim zannam chear vontt’ti bhitor jiyetanam, dusmanam koxin jiyetant.

Eka meka lagim uloinastana vorsanchim vorsam kaddtoch konn, ek bhaxen kitem-i korta, zalear, dusro dusrech bhaxen korta. Kuttumbachea magnnean, jevnnan sogllim vantto ghenant. Oslem jivit tankam sonvoyechem zalam. Oslem, kuttumbacher add jivit jiyeta tedna, apunn kurpen jiyeta, apnnank patok nam, oxem mhonnunk zaina.

Amkam xezari asat. Vaitt boreak te amkam pavtat. Ami sogllea xezareank manounant ani soglle xazari amkam manounant. Purvozamchea kestanvank lagun, ami dusmanam koxim jiyetat. Amchech bhitor bhattak ani vattek

lagun kestanvam zaleant. Ani ami eka-meka lagim uloinant. Xezareak kitem borem zalear, amkam nosay zata. Ani ami poryan tanchem nanv ibadd kortanv. Tanger konn yeta ani to kedna veta, tachi bariksann ami ghetanv. Ani donachem-chear korun ami dusreank sangtanv.

Amchim bhurgim ani tornattim xallamni ani kolejimni xiktat. Th oimsor veg-vegllea kuttumbantlim mon’xam amkam melltat. Th oddim amchim got ixttam, thoddim amchim dusmanam. Amin kam’ borem kortat, amkam lagim ghetat, tanchech sorxim ami vetanv. Punn jem amchea monant vochona, jim amkam avoddnant, tankam ami pois dovortanv. Jedna kexpachea zagear ami dusmankay urona. Hachi khobor taka sangunk amcho vell ami ibaddtanv. Oslea zhogddeank lagun amchea jivak xanti-somadhan asona.

Th oddim amche modlim kocherimni vavr kortat. Vhoddilank borim ravunk amche proytn zatat. Haka lagun hacheo-tacheo gozali sangun amchea vhoddilanchem mon ami jikhunk sodtat. Il’loso amkam vell mell’lear faideak poddona tosleo gozali korun, to ami sartat.

Ekech kocherint ami dusmankayen jiyetanv, tedna amcho vavr legun sarko zaina. Dusmanacho vavr ami tosoch dovortanv ani tea uprant amcho dhondo sarko cholonam. dhondeachea dhoniank luskonn zata.

Amche Povitr Sobhen kalla pormannem noveo vostu yetat. Punn ami teo manun gheunk toyar nant. Tantun kitlem boreponn asa tem amkam polleunk naka. Ami kitem-i novem yetoch don bhag kortanv. Th oddim hem Povitr Sobhen ail’lem ani amchea faideak poddtolem boreponn svikartat.

Punn ami taka addkoll haddtat tea pongddan astat. Oslea zhogddeank lagun Povitr Sobhen futti poddtat. Ami amchem toxench dovrun, dusreanchem ustunk bhonvtanv, ani patkan poddtanv.

Amcho sorkar amcho somaz choloita. Tanchem anik boreponn amkam disona. Tachem vaittuch dista. Tachi ttika korunk ami poile astat. Boreponn yevnk boreo suchovnneo gorjecheo. Punn sodanch vaitt chintop sarkem nam. Eka pokxak ami tenko ditat ani dusrea pokxak ami kantall’tat. Aiz ekach pokxant futti poddtat. Heo futti bhorun kaddche suvater, ami teo vaddoitat. Ami boreponnachim karanam zanvche bodla, amche vorvim vaitt vaddot asa.

Zogddim korun patkam vaddounchea bodlek, xanti vistarunk khuxalkayen jiye. Ani hich khuxalkay soglleak pavoy, ani ho sonvsar sontosbhorit kor!

Mumbai: Santa Cruz vat-tharantlea Mumbai-chea Mhanogorpalike-chea Mhamondollantlea (Bombay Municipal Cor-poration) tin iskolantlea komputer dhulleant bhor-lole. Karonn te konnunch vaprinasle. Punn atam nimanne kodden tancho boro upeog zata.

Tumkam zor zanntte fokot pasoyeoch martat te dista zalear atam hacher onek chintop korpacho vell aila. Zannttea nagri-kanchea adaran tea kom-

puterancho upeog zata. Te bospagari zal’le zanntte te komputar vaprun bhurgeank funkott kom-puterachem xikop ditat.

Te 13 zann aplea rikami

vellar tinui iskolamnni bhurgeank dispott’tim don horam funkot komputerachem xikop ditat. Tea xivay bhurgeank Inglez-ui xikoitat.

Him tin iskolam soit te herui iskolamni komputer ani Inglez xikounk raji zaleat. Tank Lane Municipal School, Santa Cruz (West) hea iskolantlim bhurgim vhodde khuxen tanche koddlean xikxonn ghetat. He zannttele nagrik funkott xikxonn divpache seve khatir borech fanki zaleat.

Tantuntlo eklo zanntto nagrik Satish Sutaria mhonntta: xikpi vhodde khuxen xiktat ani umedin asat. Tanche vangdda hanvui sontoxi zatam”. MID-DAY

Mumbaint bospogari 13 zann computer xikoitat

Arunachal Pradesh: Uttor-udent Bharotantlea Arunachal Pradeshant poili ostori nitidar mell’li. Arunachal Pradeshantlea Nitilayachea sevent hea vorsa vorsa Grade I Jaweplu Chai sogllea poros unch aili. Tichea Mishi somudayantli poili ostori vokil zaunk pavli.

Tea somudayacho 30 hozar lok asa. Tanche modem Kebangs mhollear ganvchim poramporik mondollam; koslim kijilam ani tontte upraslear tim mondollam nit kortalim.

Hi xekddeam adli pod’dot nhoich ticheach somudayant bogor akhea Arunachal Pradeshantlea sogllea adhivaxi somazam modem asle. Sod’dea uttor udent Bharotantlea

rajeanche heram odhikaream sangateam borobor Chai Guwahati xarant aplem proxikxonn gheta. Hem proxikxonn ghetlea uprant ti Arunachal Pradeshantlea Ostom Siang zil’leantlea Basar ganvantle nitisobhent additional district ani sessions nitidar zatoli.

Tichi kotha Mishi hea

Arunachal Pradeshantlea magas vorgachea somazak prerna dita. Ticho bapui rajkoronnantlo adari, taka sorkari kamant manacho zago asa ani sabar unchlea loka kodde to sombondh zoddta.

Tichi avoy tika bhangar gheunk vavurta, ponn unchlea karbharantlea odhikaream ani tanchea ghorkarnnim modem asunk bhangara poros xikop mon’xak odik man haddta, oxem Jaweplu Chai mhonnta.

MATTERS INDIA

13 retired men teach Mumbai a lesson

Arunachal Pradesh gets its first woman judge

Arunachal Pradeshak poili ostori nitidar

New Delhi: Tokllen sarkhe naslolea mon’xanche hok’k rakhunk ani tanche bholaikechi niga gheunk toxench oslea piddevontank bandun ghalpacher ani tanche kens taspacher bondi ghalunk novo kaido korpak Rajya Sob-hent bill bhitor kaddchem mhonn tharailam mhonn vakean timesofi ndia.indiatimes.com. gomun ailam. Toklen sarkhe naslolea piddevontank koso ilaz diuncho te vixim tea kaidean margdorxonn dilam. Sorkaran ra-

jeo ani kendr pattlicher ‘Mental Board’-achi nemnnuk kelea. Man’xik opangull mon’xak koso ilaz diuncho vo taka koso vagouncho te vixim margdorxonnan sanglam. Oslea piddevontanchi seva kortoleank kaim margdorx-onnam dileant.Tankam favo ilaz mellunk sogllea insur-ance komponeamni adar diuncho mhonn bilan sanglam. MATTERS INDIA

Toronto: Eka borea vavrak dile-ar dita taka borem dista,punn tanchi denngi,tanchea vollkhicheank dilear tim odik khuxal zatat,oxem novo obheas sangta. Indianexpress.com hanchea pormannem, ditoleache udarponnache vagnnukentlean somajik sombondh koso thiraunk zata ,he vixim obheas korpi obheas kortat. British Columbia Canada chea Simon Frazer University-che Lara Aknin ani tanche sangateank denngi ditoleank bhavnik no-dren kitem faido zata hem sodunk zai aslem. Tannim denngi ditoleancher khas toren somajik vavrak denngi ditoleancher tin obheas keleat ani aple duddu somajik boreak vaporlear eke torechi khuxalkay bhogta mhunn sid’d kela. INDIAN EXPRESS

Man’xik opangullank odik boro ilaz mellunk kaido chalik lagtaLaw to ensure better care for mentally ill introduced

Chodd Di, Khuxal ZaGive more, be happy

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 7

New Delhi: Th e government has raised objections to the allocation of what it considers “sensitive” domain names to private entities by the Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), the US-based international body responsible for granting top-level domain names, reports indianexpress.com.

New Delhi has opposed domain names like ‘.ram’, ‘.islam’ and ‘.bible’, which were in demand with some private companies. It has argued that the names are religious in nature and might impact the social

fabric of the country.In a meeting of the

Government Advisory

Council (GAC) held in Durban recently, the Ministry of External

Aff airs raised the issue in consultation with the home and IT ministries. Sources said India has submitted objections for these domain names. “We are aware of certain sensitive domain names, and are acting accordingly to stop their misuse,” a government source said.

Automobile company Chrysler wanted ‘.ram’ as a domain name as it has a range of pick-up trucks with the name. “Ram is a deity worshipped in India as a Hindu god.

Th e Indian Trade Marks Act Section 9(2) clearly mentions that a mark shall not be registered

if it contains or comprises any matter likely to hurt the religious susceptibilities of any class or section of the citizens of India. Th e domain name should be set aside by ICANN,” said the note by New Delhi.

Since a Turkish company, Asia Green IT System, wanted ‘.islam’ as a domain name, the Indian objection note again cited the Trade Marks Act. “Th e word Islam is closely associated with the sentiments of millions of Muslims residing in India,” it said. A similar objection was made to the American Bible Society’s application for ‘.bible’. INDIAN EXPRESS

The body could benefi t from a consult with our medical

advisers on the hit syndicated US television show Th e Doctors. Here, their top natural solutions, for constipation and heartburn, two of the most asked-about conditions on the show. Watch it for more feel-great tips at thedoctorstv.com.

Keep up that yoga: In addition to reducing stress, certain twisting poses improve fl ow to digestive organs, which may help with constipation. (However, leave a gap of at least two hours before and aft er a meal.)

Pop peppermint: Th is refreshing plant is an antispasmodic that soothes the

digestive tract. Capsules may be helpful for patients with irritable bowel syndrome.

“Root” for these veggies: Your body doesn’t absorb all the carbohydrates in root vegetables like carrots and turnips. When those wholesome carbs make their way into your colon, they promote regular bowel movements.

Eat slowly: Long, leisurely meals are the enemy of heartburn. Chew thoroughly to improve digestion and help clear food out of the stomach more quickly. And eat smaller portions: Supersize meals open the sphincter muscle between the stomach and esophagus, allowing acid to splash up. HEALTH

Naturally, this is because all people have diff erent

temperaments. Also, how people behave and react to diff erent situations goes a long way in making them easily likable or not. But remember, no matter how diffi cult a person may be, it’s not impossible to deal

with them. We give you the solution.

Not so cool co-workers: A demanding job and bothersome colleagues is a deadly combination, not something that can be dealt with every day. However, while politics, groupism and gossip are an inevitable part of most

organisations, don’t let it get to you or aff ect your performance. Working with diffi cult people on a daily basis may make you loathe going to offi ce, but instead of fretting over it, try to fi gure out why someone is giving you a hard time. Communicate with them and try to get to the root of the problem.

Hostile and intimidating people: Aggressive and hostile people want everyone to agree with them, even when they are wrong. Some of the best examples of such types are aggressive in-laws and the bossy ‘I-know-it-all’ seniors. Th ough you know they are wrong, there is little you can say or do to correct them, without

facing the consequences. Th e best way to stand up to such people and make your point is to do so in a calm and confi dent manner. When they realise that you’re not reacting the way they want you to, they will automatically back off .

M e d d l e s o m e n e i g h b o u r s : Unfortunately, there are people who revel in making the lives of others uncomfortable, be it your neighbours at home or in the offi ce. Th eir behaviour ranges from passing derogatory comments on everything you do and having an unwanted opinion on issues you face, joking and making fun of you at every opportunity or seizing opportunities to

highlight your errors — big or small. Best described as cowards, a majority of such people are usually scared of confrontations. Th e best way to deal with them is to take their hostility head on.

Whiny people: Among the most diffi cult to deal with, are those who fi nd fault with everything and everyone around them. Nothing seems good enough for them or matches up to their expectations. It’s very important to remember that these people are oft en victims of low self-esteem and lack of confi dence. And while their constant ranting can really get to you, arguing with such people will not get you anywhere. Try

to act normal, and show them how optimistic you are about life.

Th e silent types: As compared to the others, these people may seem like a blessing, especially when you’re riddled with your own issues. However, in reality, the silent types are the most diffi cult to deal with. While they may not meddle with you, it’s diffi cult to gauge the mood they are in. Also, many of them are prone to short, but intense bouts of anger. Oft en responding in monosyllables, it’s a task to engage them in a conversation. As there is nothing much that you can really do, these types are best left to themselves. TNN

New York: People who are high-achieving in academics are more likely to experience feelings of romantic jealousy on Facebook, according to a new study.

US researchers c o n d u c t e d several studies of undergraduate students and found that the higher a student’s grade point average (GPA), the greater their levels of ‘Facebook jealousy’ were.

Participants were asked to envision several hypothetical scenarios, such as discovering a message

in their partner’s Facebook inbox from a person of the opposite sex that reads “What are you up to later?”

Women had higher levels of Facebook jealousy than men, a fi nding that confi rms research from earlier

studies, ‘LiveScience’ reported.

Th e fi ndings regarding GPA are preliminary, and the researchers still need to tease out the reason for the possible link, said study researcher Denise Friedman, an

associate professor of psychology at Roanoke College in Salem, Virginia.

It may be that people with high GPAs tend to have a personality type that makes them more prone to jealousy, researchers suggest.

“Students with higher GPAs are oft en more conscientious, show greater self-control and tend to be perfectionistic,” Friedman said.

“Th e perceived infi delity likely upsets their attempts at perfection across the board,” Friedman added. PTI

New Delhi has opposed domain names like ‘.ram’, ‘.islam’ and ‘.bible’, which were in demand with some private companies. It has argued that the names are religious in nature and might impact the social fabric of the country.

Beware! Troubled people aheadIt’s amazing how many different people one has to face and deal with on a daily basis. But not everyone is friend material. While you get along with some people, like the proverbial house on fire, there are some people you wish you’d never met.

Help Your BellyDo Its Job

High achievers more prone to jealousy on Facebook

Govt against religious sensitive domain names

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 8

P. Agxekar | VIP

Tony Dias-acho pavsalleant dakhoilolo tiatr ‘Dabolim vo Mopa Ho Lok Sangtolo’ eke vichitr rupan machier sador kel’lo asa. Machier tiatr spordha ghoddun ieta ani te spordhent don pongodd—ek bhurgeancho ani dusro vaddloleam tiatristancho nodrek dista.

B h u r g e a n c h e a pongddacho tiatr adhunik tornatteancher atthaplolo asa. Aplem xikop purem kortoch vo purem korche adinch tabortob duddu ektthaim korche axen pordesant vo tarvar dhanv marpachi amchea tornatteank ek vaitt sonvoim mhonn dakholl

zata. Vaddloleanchea tiatrant Goychea vimantollacho vixoy spoxtt zata.

Bhurgim aplem dan-mon aplea xikpacher dovornant tedna ani pordesant dhanvpachi avodd tankam lagtoch, kitem ghoddta, tancho fuddar koslo zata, tem machier bore ritin dakhoilam.

Toxench Mopa v i m a n t o l l a c h e m sopon purem zalem zalear, thoinchea lokak kosleam addkhollint fuddo korcho poddtolo, Dabolle vimantollar bhaddem martolea tekxi ddraivorank kosleam tras-upoddreank fuddo korcho poddtolo, tem-i tea tiatrant

dakhoilolem asa. Don-ui tiatr te

spordhent dakhoilea uprant, xevottak nikal jahir zata. Chodd-xim inamam vaddlolea tiatristank vetat.

Punn tiatr Konknni machier jivo uronk bhurgeam kolakarancher dhorlolem asa, hem chintun, te vaddlole tiatrist aplim inamam

team supurlea bhurgeank bhettoitat.

Mumboicho ‘Cross Maidan’ ani Ratnagiri jhil’leant Khed vattharant Bhurne pular zal’lo marekar oboseg machier bhes bore toren dakhoilole melltat.

Mopa ani Dabolle vimantolla vixim sodheak Goyant choltoli chollvoll machier favo te ritin manddlea.

Punn tiatrachea xevottak prexokank Dabolle vo Mopa vimantoll zai, tem mot ektthaim kel’lem zalear faideachem aslem.

B h u r g e a m kolakaramni ap-apli bhumika bhes bori kelea. Vaddlolea tiatristam

modhem Manohar Bhingui adlo ghora montri Xri Ravi Naik ani bholaike montri Xri Laxmikant Parsekar koso, Aplon ran khateam montri Xmt Alina Saldanha ani Trindade Pri Eremito Rebello koxim porzolltat.

Vinodhi bhumikent, comedian Agostinho, Selvy, Janet, Ambe ani Tony Dias lokak bhorpur hansoitat.

Bhurgeamni toxench vaddloleam tiatristamni veg-vegllea vixoyancher gailolim sabar kantaram suvadik asat ani boro sondex ditat.

Piety ani tachea sangateamni soglleam kantarank borem songit dilam.

‘Dabolim vo Mopa Ho Lok Sangtolo’ attvech torecho tiatr

Pio Esteves | VIP

Tousif de Navelim-chi poilich rajki audio CD ‘Ami Sogle Ek’ uzvaddak ailea ani te CD-n Goycher ani Goykarancher veg-vegllea vixoyancher 13 kantaram ghuntlolim asat.

‘Dr Jack Sequeira Salam’ hea survatechea kantaran Bab Andrew sorgest Dr Jack Sequeira-k aplo solam korta ani serkaran taka favo toslo ani titlo man kiteak diunk na, oso ek vichar korta. “Goycho poiloch mukhel montri mhonn Ponnje xarant Dayanand Bandodkar-acho ek vhodd puttlo ubharlolo asa. Tech nodren Dr Jack Sequeira-cho puttlo ubharunk serkaran proitn kiteak korunk na?” oxem to vicharta.

‘Elesaum’ hea kantaran Tousif, Michael de Siolim, Conception ani Rumaldo fattlea eleisanvank amche sabar-amdar-montri kiteak harle, tem spoxtt kortat. “Goycho ani Goykarancho fuddar amcheach niz Goykaranchea hatant asa ani amkam konnachean fottounk zaina,” oxem te xevottak sangtat.

‘Ami Sogle Ek’ hea kantaran Tousif de Navelim sabar amdar-montreacheo vaitt sonvoimieo soglleanchea nodre mukhar haddta. Eleisanvam vellar soglle amdar-montri motam magunk bhikari koxe bhonvtat ani ek pavtt

nivddun ietoch, te Goykarank kochro koso kortat mhonn to sangta.

‘Illegal Mining’ hea kantaran Saby de Divar bekaideaxir minacho dhondo choloun, amchea montreamni Swiss benkimni poiso koso bhorlo, tem sidh korta. Ani zor konn-ui bekaidexir minacho dhondo novean suru korunk sodhta zalear, to ek bori suchovnni korta.

‘Purtugez Serkar’ hea kantaran Shaikh Amir sorgest M Boyer-acho tallo kaddun, tem kantar suvadik tallean gaita.

Marcus Vaz, Hayzel, Lawry Travasso, Bushka, Tony de Ribandar ani Antonette de Maina-n gailolim dusrim kantaram aikopa sarkhim asat ani boro sondex ditat.

Soglleam kantarank Allien Baba-n songit dilam ani ti CD Opus Gala Studio, Dona Paula & Audio Lab hanga rekodd kelea. CD-chem bhailem kovor Rozario Estibeiro-n toyar kelam.

Ami Sogle Ek

CD Vimorso

Ponnje: Voros bhor sahi-tik ani sonskrutik kray-avolli ghoddun haddlea uprant, Dalgado Konknni Akademin (DKA) Rupea Utsovacho xevotta dobazo Agostache 27-ver Kala Ak-ademichea vosreant ghod-dun haddlo. Tea dobajeak mukhel soiro Gõycho up-mukhel montri Xri Fran-cis D’Souza ani manacho soiro St Andre motdar-songhacho amdar ani Kala Akademicho odheokx, Xri Vishnu Surya Wagh hajir asle.

Survatek, potrkar Pio Esteves-achea veang-chitranchem ‘Hans Papia Hans’ prodorxonnachi ugtavnni nanv-vosto veang-chitrakar Aklexyz hachea hatantlean zali.

Tea prodoxonnank somajik, sonskrutik, rajki ani dharmik vixoyancher adharlolim sumar 39 chitram polleunk mell’lim. Aplea tonddar hanso khelloun, pollenarank tore-toreche sondex thoimsor mell’le.

Tea uprant, Kala Akademichea vosreant mukhi dobajeak survat zali. Manachea soireamni ap-aplea uloupant Konknni bhaxe vixim uloitana, Romi lipintlean Konknnicho vaur Dalgado Konknni Akademi fuddem

vhorot asa mhonn sanglem ani te sonvsthek xabaski dili.

Tea karyavollicho ek bhag koso, Dalgado Konknni Akademichem masik ‘Goycho Pormoll’ mukhel soireachea hatantlean uzvaddailem. Ho dobazo chalu astana, Kansavle ‘Neleve Performing Arts Academy’ hea pongddan ek sonskrutik karyavoll machier haddli ani prexokank umedhir dovorle. Dobajeachea xevottak Tomazinho Cardozo-cho tiatr ‘Hello Uncle’ machier haddun dakhoilo. Karyavollichem sutr-sonchalon Fr. Ave Maria Afonso ani Dr. Janet Fernandes-an kelem.

Verna: Fr. Agnel Ashram Orphanage Pilar ani El Shaddai, Akhi Gõy in-ter-orphanage football utsovant 5-5 golamni zoitivont zale. Ho khell Chinchonneche Igojechea moidanar zalo.

Gõychea John Paul II foundation

for Sports mhollear Sports for Squad for Christ hachea sohokaran he khell zale.

Vernechea Ashramantlo Mahindra boreantlo boro gol rakhpi, El Shaddaicho Maruthi utkrust khellgoddi Manjunath (El Shaddai),

Ajit B (Don Bosco) ani Edwin D’Souza (Fr. Agnel Pilar) he boreantle bore fuddarache khellgoddi. Chennai khellunk vochpache asat tea khellak vochunk dor pongddache 5 khellgoddeank vinchun kaddtole ani 4 disanche khell hangasor kortole.

DKAchea Rupea Utsovacho xevtta dobazo

Fr. Agnel Pilar, El Shaddai zoitivont

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 9

Chile: Rosa Silva nanvache avoychea kusveant zonvllea bhurgeancho gorbh som’bhov zalo. Tednam voizan avoychem ultrasound kelem ani taka kitem vichitruch dislem. Dekhun avoycho jiv sonkottant poddtolo mhonn voizan tika gorbpath korpachi budh dili. Punn tinnem voizachi budh nakarli ani gorbhpat korinastana aplea kusveantlea ballkank samball’le. Dekhun te aiz dogui bhurge padri zaunk pavle.

Rosa Silva-n 1984 vorsa Setembrache 10ver aplea zonvllea bhurgeank bore bhaxen zolm dilo. Prosutt zatana poilo bhurgo zolmolo taka Filipe nanv dilem punn dusro suttche vellar zaiti oddchonn uprasli ani 17 minttam uprant zolmolo, taka Paulo nanv dilem. Tancho zolm Chilentlea Langunillas de Casablanca hangasor 1984 vorsa zalo. Te dogui bhurge vaddle ani Seminarint padriponnachem xikop korunk gele. Xikpachea sovea vorsant astana

tankam tanchea zolmacho gutt gomun ailo. Fr. Paulo Lizama ani tacho bhav Fr. Filipe Lizama aiz padre zaleat.

Avoicho jiv sonkottant aslear gorbhpat korum yeta, dekhun dotoramni Rosa Silva-k gorbhpat kor mhonn sanglolem. Punn tinnem Devachi yevzonn apunn mandun ghetam mhunnon gorbhpat kelo nam. Ti mhoje avoichi zannvai ani tichem kalliz, tea vellar vhoddlem ghoddit parkhunk, oxem Fr. Paulo mhonnta. “Hanv vhoddlo zatoch mhaka padriponnachem apovnnem ailam mhonn

hanv somzotalom,punn mhoje avoin jivitak ‘hoikar’ dilo tedna thavn Dev mhojea jivitant vavurtalo mhonn Fr. Paulo sangta.

Zaite pavtti Katolk kuttumbant vaddunui he bhav bhavarta koddsun pois gel’le ani Misakui vochonasle. Punn tanchim avoi-bapui vegllim aslim, te porte Igorjek lagim aile ani tannim Th iravnne Sonvskar ghetlo. Adim tancho bhavart thir naslo, Povitr Sonvsk a ra k ,Gregor ia n songitan ani magnnean taka bhavartak lagim haddlo mhonn Fr. Paulo

sangta. Tosoch Fr. Filipe sangta te pormannem taka Fr. Reinaldo Osorio-n Deva sorxim haddlo. Dogui zonvlle bhav ekamekak lagim astana kednach aplea apovnnea vixim ulounk naslet. 2003 vorsa Marsant dogui seminarint bhitor sorle. Tanchea ghorcheank ho nirnnoy manun gheunk kotthinn zatalem,punn s e m i n a r i c h e a akarnnechem ek voros somptoch, tanche avoin,te khuxal asat mhonn apunn somadhan asam mhonn sanglem. Tannim dogaimni 2012 vorsa Abrilache 28 ver Lagunillas Our Lady of Merces Saibinniche Igorjent Poilem Mis bhettoilem. “Dev amcher koxtt dhaddina. Taka ami khuxal aslolim zai ani yadnikponn hem sobit apovnnem ani hem amkam khuxal korta,” oxem Fr. Filipe mhonntta. Jezucho pattlav korop titlem sompem nhoi, punn sobit, Fr. Paulo sangta. CNA

Moddganv: Eka kallar Kolva ani Kalangutt Gõycheo famad vello asleo. Kalangutt vell ‘Simla Beat’ spordhe khatir ani buddun morpachea doria khatir famad asli. He veller lok chodd korun buddun mortat. Zalear Kolva vellechem nanv ek xant vell mhonn soglleak gaztalem.

Donui vello ap-aple votin hozaramni bhonvddekarank oddun haddpa sarkeo asat. Hea donui vellancher chodd korun Bharotantlim ani herui desanchim bhonvddekaram yetat. Hea vorsa Kolvenche veller bhonvddekaram khatir toyari atanch suru zal’li dista. Kashmiri dhondekaramni aplim dukanam manddunk suru kelem. Tech porim kaim hottelam ugtim zalim. Kalangutt velle poros Kolva veller titlim hottelam nant toripunn hanga hottelamni

gitancheo ani nachancheo karyavolleo ratcheo zaloleo distat.

Kentuckys khanavoll ani

Café Coff ee Day ratchem usram meren ugtim aslolim dista. Tea xivay Pontofi naos ani Nicky’s him restaurantam tornne

pillgek akorxit kortat. Punn he zage girest loka khatir ani videxi bhonvddekaram khatir asat oxem dista. Punn ganvchea loka

khatir Rita Bar sodanch ugtem asta. Hanga carom vo rummy khellunk zata tech borabor soro ani chevris-unddo khanvkui mellta.

Sarpanch Snowken Gonsalves polleunk ek sukhi monis dista. Vaitt kornneamni ghuspola mhonn tacher zaite arop asunui to sarke dixem cholta oxem dista. “ Hanven CRZ kaido moddun porvane dileat mhonn sidh’d kor ani hanv mhojea podacho teach vella rajinamo ditam” oxem to obhimanan sangta.Tachea ganvchea lokak to tras korinam oxem-i to sangta. Kitem-i asum Kolvenchi vell bhonvddekaram khatir soglle toyaren bhonvddekarank ravta tem nakarunk zainam.

Bhonvddekaranchim bhirim yevkarunk toyariGearing up for the tourist season

Kusveantle nattak kelenant, dogui padri zaleSaved from abortion, Chilean twin brothers are now priests

Novi Delhi: Bharotant veta thoinsor Kristanvam add ot’teachar korun ani bollan kel’lea dhormontoram kortat mhonn boglanttam ghalun piddapidd ditat.Tamil Naduntlem 23 vorsanchem cheddum Kristanv zalam mhonn pulis tachea avoybapaik sodtat mhonn khobor gomlea. Tem cheddum madr zaupachi khuxi asa, hi khobor Fides khobrek mell’lea. Lakshimi Priya engineeringant graduate zalam ani atam madr zaupachi toyari korta. Cheddvak bollan Kristanv kelam mhonn bogllant ghalam. Oslich Agostache 19ver Jharkhandant ek ghoddnni zalea. Jezuitanchea iskolant xiktolo 7 vorsancho bhurgo okosmat melo; hakai lagun kaim lokan

padrink ani madrink atak kelo ani ek milhanv rupianchem luskonn bhorpai magunk lagle. Tea madrincho konvent gunddamni padd kelo. Fr. Solomanache toklek mar dilo. Tea bhurgeachea mornnachi zababdari Hindu dhormvadi zaunk zai mhonntat. Rajasthanant eka protestan padriche avoyk dhormvadeamni borich marli ani Hindu zaina zalear katrun kuddke kortole mhonn dhomki dili. Agostache 13ver Jaipur, Rajasthan hangasorui eka pastorak marunk sodtale ponn to ghorant na mhonn tachem ghor foddun uddoilem. He porim Hindu dhormvadi Kristanvank piddapidd ditat. FIDES

Kidnapping, forced conversions and violence against Christians

Kristanvank ubharun vhorun, bollan dhormontoranchim boglanttam ghalun piddapidd ditat

Novi Delhi: Bharotantlea ‘People’s Linguistic Survey’ (PLSI) kelea ti Julayche 17 ver 2013 jahir kel’lea pormannem sonvsarant sogllea po-ros chodd bhaso ut’tor-udent Bha-rotant uloitat mhonn gomun ailam. He survey pormannem Arunachal Pradeshant sumar 90 bhaso uloi-tat. Bharotantlo lok 780 odik bhaso uloitat ani 66 odik lipyo vapurtat.

Arunachal Pradeshant sogllea poros chodd bhaso uloitat zalear Ostom Bengalant 9 lipyo boroupant vapurtat. Arunachal Pradeshant 90 bhaso uloitat zalear Assamant 55 bhaso; Maharashtrant 39, Gujarat 48 ani Ostom Bengalant 38 bhasamni lok uloitat.

2011 vorsache lokgonte pormannem sumar 122 bhaso asleo teo 10 hozar odik lok uloitalo. Tantuntleo 22 bhaso magas lokacheo bhaso asat. Toxench 10 hozaram poros unno lok uloitat tea bhasancher poryan survey kelea. Ho lok adhivasi ani onusuchit somazantlo toxench dongramni ravpi lok; oslo lok Bharotachea ut’tor-udentichea bhitorlea vattharamni jiyetat. TNN

Ut’tor-udentint chodd bhaso uloitatNortheast has highest per capita language in world: Survey

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 10

No real make-up maniaTh e word ‘make-up’ has enshrined in the Konknni English Mix Bhaji. Th e most popular meaning is beautifying ones look.

Some people do not move out of their houses without a proper make up on the faces. Although it is neither illegal nor unethical to undertake makeup procedures to brighten your look, at times we notice people over doing it.

Make up kella vo lepodd kaddla was one saying that is still in use. But with beauty parlours emerging in every nook and corner, make up is in vogue.

It is extremely rare for a bride today to walk the aisle without a proper make up. It is surprisingly considered essential. What will people say, the photographers will not admire it, and I need to look nice on the wedding day; these are anxieties of the young bride.

But there are also extremes. Some bribes order the beautician to accompany them in the church and even in the wedding hall. Periodic touch ups with brushes continue even during the mass.

With make-up becoming part of our lifestyle, we have forgotten how we look in reality. Our obsession with looks has blinded us to make up our broken relationships: To make up kortolo?

If we had spent at least half the time we take to apply creams to our faces, to really make up our broken relationships the world would have been a much better place.

But we are too busy and we do not have time to venture in such endeavor. Th is is why we stay away for the Gospel itself. ‘ Th erefore if you are presenting your off ering at the altar, and remember that your brother has something against you, leave your off ering there before the altar and go; fi rst be reconciled to your brother, and then come and present your off ering’ Mathew 5:23

Th e point Jesus made is that if your brother has something against you, go make up and come at the altar. Th is is the real make up.

Got interesting sms in konknni with english words sms us to 960410118

˜ÌÙLÌÊ ˜ÌÙLÌâ¡ôÕ +Ì�ÌÕ tÌÌZÌã <¨hõDFòÌ OÌÌÉ¥ÌÌtÌ¡ãô ŒÌÌ ̀ ÌÌsÌ <¨hõ —ÌÌâ¥Ì�ÌÌFò OÌâ¢ãô. ²ÌFò̤ý ²ÌÌ¥Ì�Ì tÌÌÉZÌÌâ ¥Ìâ¤ý –Ì-™ÌÌâ OÌ`ÌÌ¡ôÕ ˜ÌÌ�Ì ˜Ì`Ìâ�Ì OÌâ¡ôÌâ. zù�Ì�ÌÌœúÌ tÌÌÉFòÌ DFò �·þ™Ì �Ì¡ôtÌn÷ Fòœú �ÌÌZÌÕ +̡̲ôÕ. tÌÌÉsÌÕ DFò̘ÌâFòÌÉZÌÌâ ·þÌtÌ ŒÌ�Ì ·þÌân÷šÌtÌŸ™ÌÌ�Ì �Ì¡ôtÌn÷ OÌÌÉlö¡ôÕ. tÌÌtÌÙÉtÌ¡ôÌâ DFò¡ôÌâ ˜Ì�ÌÕ²Ì =zùFòÌÉtÌ ¥·þÌ¥Ì�Ì OÌâ¡ô̲ÌÌâ tÌÌZ™ÌÌ ˜ÌÙLÌ⟙ÌÌFò Ízù²Ì¡ôÌâ. zâùLÌÜ�Ì tÌÌâ Í—Ì¡ôÌâ. tÌÌâ ™ÌâtÌÌ- ¥ÌtÌŸ™ÌÌ ¡ôÌâFòÌÉFò Í¥ÌZÌÌœ�ÌÌFò ¡ôÌOÌ¡ôÌâ. œú²t™ÌÌ ¥Ì™ÌŸ™ÌÌ�Ì Z̲ÌtÌ ™Ìâ¥ÌœÌÕ DFòŸ™ÌÌ ˜Ì�̨ÌÌ�Ì tÌÌÉFòÌ �ÌœútÌÜ�Ì ˜Ìâ`Ì¡ãô `ÌÌŸ™ÌÌœú tÌâ t̨ÌãZÌ ŒÌÌ `ÌÌsÌ +̡̲ãô. �ÌœútÌ t™ÌÌ ˜ÌÙLÌ⟙ÌÌ�Ì ˜Ìâ`Ì¡ãô `ÌÌŸ™ÌÌœú sÌ¥Ì ̀ ÌÌ¡ãô. ̃ Ìâ`Ì �ÌÕ ̃ Ì�̨ÌÌ�Ì ̃ ÌÙLÌ⟙ÌÌFò ²ÌÌÉOÌ¡ãô- tÌÙ`Ìã –ÌœúÌâ–Ìœú +̲ÌÌ. tÌÙ˜ÌÕ sÌ¥ÌÜZÌ +̲ÌÌtÌ �ÌÜsÌ ŒÌÌ¥ÌÌâ tÌœú tÌÜÉZÌ ˜ÌÙLÌâ¡ôÕ +̲ÌÌ. ˜·þsÌ`Ìâ tÌÙ˜ÌZ™ÌÌtÌ¡ôÌâ FòÌâsÌZÌ ¥·þÌ¥Ì�Ì ¥ÌZÌÜ �ÌÌ. tÌÙ`Ìã OÌÍsÌtÌ ZÌÙFò¡ôÌ. <tÌ¡ôÕ `ÌÌ�Ì ²ÌÌÉOÌÜ�Ì tÌÌâ OÌâ¡ôÌâ.zâùLÌ: tÌÌÉFòÍtÌFâò�Ì ÍFòtÌã™Ì ˜Ìâ`ÌtÌÌ�ÌÌ +ÌœútÌâ �ÌœútÌâ Í¥ÌZÌÌœú Fòû�Ì ˜Ìâ`ÌZÌã.

Suduko - 021

Zap 14�

Ritea zageamni ankdde bhorat zache vorvim dor eke vollerint ani 3x3 boxamni 1 tem 9 ankdde melltat. (Enter numbers into the blank spaces so that each row, column and 3x3 box contains the numbers 1 to 9.)

Once Pedru’s radio was not working. He opens it n finds a dead cockroach inside. Pedru: ai saiba, singer melo. Clifford fernandes, curtorim

English Konknni Mix Bhaji

Feroz F

That night, Sue quarreled with her mother, then

stormed out of the house. While enroute, she remembered that she did not have any money in her pocket, she did not even have enough coins to make a phone call home.

At the same time, she went through a noodle shop, picking up sweet fragrance, she suddenly felt very hungry. She wished for a bowl of noodles, but she had no money!

Th e seller saw her standing wheat faltered before the counter and asked:

Hey little girl, you want to eat a bowl?

But … but I do not carry money … she shyly replied.

Okay, I’ll treat you – the seller said – come in, I will cook you a bowl.

A few minutes later the owner brought her a steaming bowl of noodles. Ate some pieces, Sue cried.

What is it? – He asked.Nothing. I am just

touched by your kindness! – Sue said as she wiped her tears.

Even a stranger on the street gives me a bowl of noodles, any my mother, aft er a quarrel, chased me out of the house. She is cruel!!

Th e seller sighed:-Girl, why did you think

so? Th ink again. I only gave you a bowl of noodles and you felt that way. Your mother had raised you

since you were little, why were you not grateful and disobeyed your mom? Sue was really surprised aft er hearing that.

“Why did I not think of that? A bowl of noodles from a stranger made me feel indebted, and my mother has raised me since I was little and I have never felt so, even a little.”

On the way home, Sue thought in her head what she would say to her mother when she arrives home: “Mom, I’m sorry. I

know it is my fault, please forgive me …”

Once up the steps, Sue saw her mother worried and tired of looking for her everywhere.

Upon seeing Sue, her mother gently said: “Sue, come inside honey. You are probably very hungry? I cooked rice and prepared the meal already, come eat while it is still hot …”

Can not control any longer, Sue cried in her mom’s hands.

In life, we sometimes easy to appreciate the small actions of some people around us, but for the relatives, especially parents, we see their sacrifi ces as a matter of natural Parental love and concern are the most precious gift s we have been given since birth.

Parents do not expect us to pay back for nurturing us …. but have we ever appreciated or treasure the unconditional sacrifi ce of our parents?

UK- 18Toyar korpi : Agnelo pires

Addvem (Across ): 1. Rosto . (5) 4. Mottho avaz vo killanch (3) 6. Donparchi nhid. ( Inglez utor) (3) 7. National Security Agency . (3) 8. Khoxalkay. (5)12. Gõychea Hindunchi rongachi porob. (5) 16. He torechi . (3) 17. --- calling the kettle black . (3)18. Kast . (Somazant mandtat) (3) 19. Hova vo vayu . (5)

Sokoil (Down) : 1. Vatichem ang . (4) 2.Gõychea cheddvachem ek nanv. ( Rupest?) (4)3.Dhove katicho?. (4)4.Dhamplolem . (4)5 . U t o r . ( Z o x e m kazarachem) (4) 9.Non Resident Indian.(3)10. Nanv . (3)11. Dotor. (4)12. Manddavoll . (4)13. Xara pasun poisulo zago. (4) 14.Mhonn’nni vo mhonn. (4)15. Hea vellar. (4)

Sarki zap dhaddpachi nimanni tarikh Setembr 11, 2013. Sarki zap ttopalantlean vo email-antlean V.Ixtt pot’teacher dhaddum yeta.

A bowl of noodles from a stranger

pPpa,,, pPpa

janaavaraMcaI huSaarkaya

kSaI kLTa ro?

gaayak SaopDI Aasata

tI jaLar, maUsa

haMcyaa pasaUna AaplaI

raKNa krta

]MdIr saadUr ravana

maajarapasaUna pyasa ravata

GaaoDao fasT QaaMvaUna

QaavapaMt pyalaao nabaMr

baaokDI sagaLoM Kavana

dUd naMbar vaana

maajar Aaplao ijabaona

sagaLoM AaMga caaTUna

kat inatL dvarta

saUNaao tr BaaokUna

caaoraM pasaUna

AamacaI raKNa krta

kavaLyaacaI nadr

manaSaaprsa barI

hataMtlaoM KaNa

]Gaovana pL kaDI

Da^.iBakajaI GaaNaokar

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 11

PADRI ZAVNK

Ubaldo

“Dekh’ko”Baba! Dekhtoloi re kitem? Ak’khench Mumboi khubdovlam, khotkotlam. Halinch ek fottuvali potrkarn cholieche alaval kele.Mahalaxmi, sarkench Mumboichea pottant, sanjechea sumar panch horar panch gundda tornatteamni ticher bolatkar kelo. Mumboikar ekannench tottaklo. ’Amchi Mumboi, sobit Mumboi mhonn zanktolo aplea tonddant bott ghalun tellunk urlo.

Juhi Chawla Mumboint vaddleli Bollywood kolakar aroddta:” Az legun mhaka Mumboi xaracho vhodd obhiman distalo. Amchi jinn xantin, susegad choltali. Samke zonnvaram sarke monis he, kitlem vittechem kortub tanchem? Tankam khor khast favoch”. Fuddem Lillette Dubey mhonntta:’ Delhint ghoddlam

tem polleun monis sudhortole mhonn ami ravtaleanv. Punn monis zonnvaram poros paxtt, kednanch sudorpache nant. Mhaka dista, ekuch upai asa, tankam kapaz korun soddpache”.

Gel’lea Dezembrant eke dhanvte bosint provas kortole choliecher chodd dharunn bolatkar korun ti morunk pavli. Delhich nhoi sogllo des uchamboll zalo. Oslea mon’xank khor khast lavunk kaido kaddlo.Lisanv konn xikla? Konnunch nam xem dista. Atam Mumboichem-i nanv chikllant ghalem. Sogott dadleancher ek kallem khot thaplem. Choliyeo ostoreo khup kampleat ani bhiyelat. Fuddar koso cholot hench teo chintunk poddleat Aicheo avoyeo apleam cheddvam ballank xallent legun dhaddunk ghondolltat. Veta thoim ‘rakhos-butam’ tankam zollkotat.

Kosle upai vapurche ani koxim cheddvamni sugur ravchem ho ek

mhotvacho vichar. Je choliecher bolatkar kelo tem cholien pulisek kitem sangchem? Aikat tichim utram:’Mhojea vangdda vavurtelea sangatea borobor ami Mahalaxmi Shakti Mills revle ixttixinachea poilea platformar gelim fottu kaddunk.Te moddkorea durga fuddeant ami pavleanv tedna sanjechim 5.30 zal’lim. Tedna amkam te eksure svater bhonvunk bhirantichem xem dislem…” Hoi, he choliek tichea bhitorle tallean tika xiddkaili. Hi svat tuka sugur nhoi mhonn sanglem. Itlean te cholien aplea ixtta borobor fattim portopachem. Oxem asun tannim aplem panvol fuddem marlem ani hench taka chodd marog poddlem.

Atam khub ostoreo boddboddtat, sogllech dadle oslech ghatki xe tankam distat. Punn topasunk zai? Konn hem panch tornatte? Samkech tovnaxi, rostear bhonvtole, choriank sampoddlole, nagoun-fottoun aplem pott bhorpache. Mumboint sumar 12 milhanv lok jieta ani tanche modem kaim hozar chor, lofor kirmidor asat mhonn soglleank thavem.Mazor zoxem undrachi parh korun asta toxech he ghat ghevpi veokti konn tankam eksure mellot tem tellun polletat. Hea mon’xank ghor nam ghorabo nam nhoi mhonn xikovnn nam. Te fokot naddbudichem kam’ korun aplo disvoddo kaddtat. Choturponn ani xanneponn khoim asa? Ek sankottachi svat dista, thoim eksurem ravunk bhirant ieta, tedna tuzo bhitorlo tallo tuka xiddkaita. Bai! Baba! Th oim tum vochum naka! He zagear sugurponn nam. Hea zageachem vattavoronn ilem bhirankul xem lagta. Tedna vell laianastanam aplem panvol fattim kaddunk goroz. Hich ek surokxit vatt amchea choliank.

Chotur choli...sugur choliMumbai Dekh’ko

Kaim utram mogachimKaim utram ragachimKaim utram buzvonnechimKaim utram torsaddiche darechim.

Kaim utram kallzak hansoitalimTinch utram sangat ditalimTim utram konnachea tori mogachimTinch utram axa diun gelim.

Kaim utram mayechimMayen fattir hat fi roitalim Kensant mogan hat fi rounKalliz oddun ghetalim

Kaim utram bhirantichimHat-paim tartarpachimMoneamni ogi ravunTim ragachim utram gheupachim

Kaim utram sangatachimBhurgeponnar tornne pirayerEka mekachea sangatachimTim utram hansun-nachpachim

Hoi!! Tinch tim utramMol axil’lim utramEka mogeachim utramEke avoichim utramEka bapaichim utramAni mogall bhav-bhoinninchim UTRAM !

Elysia S Fernandes

Utram !!!

Guwahati: Halinch jahir zal’lea odhikrut khobram pormannem fattlea 8 vorsank Assamantlea 12 hozar odik ostoreancher bolatkar zaleat. 2005 voros tem May 2013 meren sumar 12,857 bolatkar zaleat ani tantlea sumar 59 ostoreank bolatkar kelea uprant jivexim marleant mhonn gomun ailam. Assamant zal’lea 8,181 bolatkaracheo kesi nond zaleat tantleo 76% kesinchea

guneanvkareancher karvay zalea ani 12,216 guneanvkareank dhorleat. Khunancheo kesi nond zaleat tantun bolatkaracheo kexi aspavunk nam. Sumar 1,069 ostoreank dotik lagun aplo jiv ogddanvcho poddla.

Hea ot’teacharachim karannam mhollear dadlea ani baile modlo

vegllochar, somajik ani kuttumbik tonnav, durbollkai, bekarponn, vaddti loksonkhea ani kaido vevosthent kamdarancho unnav.

Gelea 5 vorsank hozaramni osto-reank ubharun vheleant. 19,902 ub-harun vhorpacheo kesi nond zaleat tantuntleo 14,488 kesi kazara vixim asat. Ubharun vhelolea aropant sumar 9,032 guneanvkareank dhor-leat zalear tantutlea 113 zannank bondkhonn favo zalea. UCAN

Assamant fattlea 8 vorsank 12,000 odik bailancher bolatkarOver 12,000 women raped in last 8 years in Assam

New York: Sonvsarant sogl-lea poros zanntte pirayer pavuncho segred vo gutt mhollear tachem jevonn. Tea zanttean apunn kellim ani dukh pois korpacheo gullio khavun itlim vorsam jiyeunk pavlam mhonn sangta. Amerikentle vokh-dam korpi eke komponen sanglolea pormannem, ti kelleancho suvad asloleo dukh pois korpi gullio to-ryar korunk yevjita. Spain desant zolmol’lo Salus-tiano “Shorty” Sanchez-Blazquez 112 vorsanche pirayer pavla. To New York

xarache ut’torek Niagara Falls asat thoim ravta. Halinch ‘Guinness World Records’ hacher tachem nanv nond kelam ani 112 vorsancho, sonvsarant so-glleam poros zanntto jivo asa mhonn jahir zalam.

Hi podvi zoddlolo Japancho Jiroemon Kimura 116 vorsanche pirayer Junache 12 ver somplo. Guinessa pormonnem Sanchez-Blazquez ho ekuch jivo monis asa zo 1901 vorsa zolmola mhunn zolmanche tarkhecho puravo asa.

Spain desant zolmolo ani 17 vorsanche pirayer to Cuba desant gelo.

Th oim sakor korpachea karkhanneant nokrek ravlo. 1920 vorsa to Cubachea Ellis Zunvear taka mell’lole sondicho faido gheun Amerikek gelo.

To dor disa ek kellem ani dukh pois korpacheo 6 anacin gullio gheta. Dek-hun apunn itlim vorsam boro jiyelam mhonn San-chez-Blazquez sangta. An-acin gulli kuddichi dukh pois korpachem vokhod; tantunt aspirin ani caf-feine vokhdam asat.

MATTERS INDIA

Food, secret of world’s oldest man

longevity

Sonvsarantlo zantto lamb jivitak pavunk jevnnacho segred

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 12 Bhavartacho Onnbhov

Bastora, Mapusa: Mhozo natu zolmolo tea disa thaun tachi bho-laiki bori nasli, to kitem khata tem vonktalo. Uprant 1 ½ vorsan chodd zalem. Ami Man. Agnela-chea fonddachi mati fi roun pieunk dili ani pottak laili ani dusrea voizak dakhoilo, voizan topasun sanglem “Milk Scan” korunk hem ami poilech pautti aikolem, ani hea pasot bhieta-leanv punn Man. Agnelacher bhavart dovrun ami geleanv ani scan kelem ani voizan sanglem Refl ux mhonnta tem zalam punn mild ani vokhdanim boro zatolo, operasanvachi goroz na. Ami Man. Agnelak fuddem ghalun magit asleanv ani vokhdanim boro zalo. Toxench dusro natu kan foddtta mhonn bob mari. Berestara dis hanvem Man. Agnelachem novem kelem ani maglem taka boro kor mhonn. Dusrea disa kanantlem kitem bhair sorlem ani atam boro asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Conceicao MonteiroSt. Estevam: Man. Agnelache mozotin maglole zaite upkar mhaka favo zaleat mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Estolastica SaldanhaMorjim: Mhojea dhuvek portun

portun thonddi zatali. Hanvem bhavartan Man. Agnelak fud-dem ghalun maglem ani fond-dachi mati pieunk dili. Atam Man. Agnelache mozotin bori asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam.

Eurgina Mascarenhas Agonda: Mhozo put kamak vo-chunk sodinaslo, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem tachea monant ghal mhonn kamak vochonk. Man. Agnelan mhojem magnnem ai-kolem ani mhozo put kamak vochunk laglo. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Sebastiana Fernandes Chandor: Mhojea natik koddkod-do ieun zor chodtalo ani den-vtalo, kitem kelear thambonaslo. Hanvem Man. Agnelak ulo marlo ani thodea vellan kodko-do thamblo ani zor denvlo. Tos-ench mhaka low blood pressure zalo, hanvem Man. Agnela lagim maglem ani hanv atam boro asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

A. C. GomesCansaulim: Maglolo upkar mha-ka Saibinn Mai, sogllea Santa bhogta ani Man. Agnela mozotin favo zalo mhonn Man. Agnelak

dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Amelia FernandesChandor: Mhoji dhuv Mabel gorbest astana tika complication zatalim ani uprant miscarriage zatali. Hea pautti tem gorbest asa mhonn khobor melltoch hanvem bhavartan Man. Agnelak fuddem ghalun Jezu ani Saibinn maim lagim maglem. Punn tika 7½ mhoinear oddchonn zaunk lagli tedna ami Man. Agnela lagim magtalim ani voizan sanglem operesanv korunk goroz mhonn. Man. Agnelache mozotin opere-sanv bore bhaxen zalem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Santana PereiraCanacona: Man. Agnelachea mozotin zaitem maglolem upkar mhaka ani mhojea bhurgeank favo zalem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Bibiana D’Souza Sattara: Mhojea putachi tokli ani dant usotali, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani atam boro asa, magtam sarko boro korunk ani Man. Agnelak adinch fuddem dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Custodio RodriguesNuvem: Mhojea puta add courtan case asli, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani soglem borea bhaxen zalem. Toxench mhojem nak dovem za-lem, hanvem relic mati laili ani borem zalem. Toxench mhozo natu 1½ vorsacho astana boro naslo, tache pulmanv bhorlole ani toxench mhojea dhuvek boro ji-vitacho sangati favo zalo mhonn. Toxench anik zaite upkar mhaka Man. Agnelachea mozotin favo zaleat mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Laureninha Fernandes Verna: Mhozo ghorkar ghaddi choloitalo ani ami sogllim asli, Pilar sokol pautoch amchea fud-dlean truck zalo ani ami sogllim morpachi punn amkam visvas

asa ami Man. Agnela mozo-tin salvar zalim mhonn. Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Sybil FernandesMapusa: Mhojea putager poilim dogma bai zolmolim. Tedna hanvem Man. Agnelak fud-dem ghalun maglem tankam ek baba favo kor mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem ai-kolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Anastasia FernandesTaleigao: Maglolo upkar mhaka Man. Agnela mozotin meulo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Maria Ahmad

BHOKTI KORTOLEANK ULOTumi Maneavont Agnelachi vhodd bhokti kortat ani tumchea akantachea vellar tachi mozot magtat. Zaite pavtti to amchea adarak pavta. Khorench, tachi mozot Deva mukhar vhodd mhonn Povitr Sobhek khatreche purave (proofs) zai. Dekhun amkam Man. Agnelachêch mozotin zaloli ek tori vhoddlê milagrichi chodd goroz asa. Ti milagr voizanchê zannvayên attapunk zaina tosli - soimba vorti asunk zai (First Class Miracle). Hea pasot kurar zaina tosli pidda Man. Agnelachê mozotin tumkam ghoddlea zalear voizanchea puraveanche dukument: X-ray, MRI, Ultra-sound piddevont boro zaunche adle ani uprantle haddun amkam diyat mhonn magtam.

Vice PostuladorPri. Hilario Fernandes, sfx

DENNEANCHO SAGOR… MANEAVONT AGNELO DE SOUZA

Aitarachim Misam: sokallim 6.30, 7.30, 9.00 (Inglezin) ani sanje 5.00.Brestara: sokallim6.30, 7.30, 8.30, 9.30, 10.30 ani sanje 4.00 ani 5.00 (Inglezin) Satolleachea her disamni: sokallim 6.30, 7.15 ani 8.00Dor Misa uprant Maneavont Agnelak Santacho man mellunk magnnem ani piddevontancher axirvad

Man. Agnelache mozotin upkar tuka mell’la zalear hea potrar porgottunk Pilar ofi sant kolloi. Ghetlolea upkaram khatir Devak dhin’vas

PRAYER TO OBTAIN THEGLORIFICATION OF VEN. AGNELO

Almighty God, our heavenly Father, we gratefully acknowledge your plan of our salvation, even by working miracles through your chosed servant. We thank you for giving us your faithful servant, Ven. Agnelo, as an example of how to follow in the steps of your beloved Son, Jesus Christ. With our whole heart, we pray that you may lead us thorugh your Spirit to imitate His saintly life. Grant us also the favour we ask (mention the favour) as a sign that he now shares in the glory of our Risen Lord.

Prayer for the canonization of Ven. AgneloO God of infi nite mercy, we humbly prostrate at Your feet, we

beg of You, with whole hearted trust, that if it be Your Holy Will, and if it serves our salvation, grant Ven. Agnelo the honours of the Altar through the solemn declaration of Our Provident Mother, the Church. We ask this through Christ Our Lord. Amen.

Miraculous favours obtained through his intercession may kindly be reported to:

Th e Vice-Postulator, Cause of Fr.Agnelo,Pilar, Goa-403 203. (India), Ph.: 0832/2219460

E-mail: vpagnel@rediff mail.com vpagnel@rediff mail.com

UPKAR MELLUNK MAGNNEMSorvpodvedar Deva, amchea sorginchea Bapa, amche

soddvonne khatir Tuji manddavoll dhin’vaxi monan ami vollkhotanv ani tech khatir Tujea vinchun kaddlolea sevoka udexim ochoriam legun tum korun dakhoitai mhonn mandtanv. Tujea Putachea panvlar ami koxe porim cholunk zai tem dakhounk Tuzo visvaxi sevok Man. Agnel, ek nomunno koso amkam diloi mhonn Tuka dhin’vastanv ani Tujea Povitr Atmeachea uzvaddan Man. Agnelachea bhagivont jivitachi dekh ami gheunk pavlear puro mhonn kallzant thaun magtanv. Toxench atam Man. Agnel Tujea Putachea Jezuchea onodbhorit jivitant bhagidar zalo mhonn dakhounk ho upkar (tuji goroz sang) ek khunna koxi favo kor mhonn vinoitanv.

Bhagivontacho Man mellunk magnnemOgonnit kaklutichea Deva sorpott poddun Tujea

payam sorxim, ami magtanv vhodda visvasan Tuji khuxi ani amchea boreponnak upkarta zalear Man. Agnelak Santacho man favo kor, amche Povitr Sobheche Igorjeche, jahir porgottnne udexim. Ami magtanv amchea Somia

Jezu Kristache nanvim. AmenPILAR MISACHI

MANDAVOLLPilarchea Motthant

vavr cholta. Dekhun Misam

Pilar Siminarichea kopelant zatat.

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 13Katolk Khõbrõ

Ek Sfurthi: Madar Terezan oxi ek khobor jahir keloli: “Ek dis dogan tornattim mhoje sorxim ailim ani tannim mhoje lagim khub duddu dile. Kolkotta xarant ami dispott’ttim nnov hozar lokank jevonn randtanv. Aplo duddu tea goribank jevonn randun vaddchem mhonn tea tornatteamni mhaka sanglem. Apunn don dis pattim logn zaleant mhonn tannim kolloylem. Tim dogui unchlea zatichim Hindu dhormantlim aslim. Tannim aplea lognam somoyar mharog kopdde nhoi mhonn vhoddlim jevnnam korchim nant, ani ho duddu goribam khatir vapurtoleanv mhonn tharav ghetlolo. Magir tankam hanvem mhonnlem, ‘itlo sogott duddu tumi mhaka kiteak ditat?’ Tannim mhaka oxi zap dili, ‘Madar, ami eka-mekacho itlo mog kortanv ki amchea kazari jivitachi survatuch eka-meka pasot vhoddlo teag korun suru kortanv!’

Devachem Utor: Poilem Vachop amkam Devachi yevzonn kitem ti ugddapi korta. Amcho Dev udar, apsvarthi nhoi. Povitr Atmea vorvim Devachi deivik yevzonn amkam thavi zalea ani ami Deivik jivitache vanttekar zaleanv. Ami konn porim Devachi khuxi korun jiyeunk zai ti Zannvay Devan amkam dilea. Filemonak boroylole chittint Sant Paulu, tachea adlea chakra sovem Filemonachi chal kosli zaunk zai ti Sant Paulu sangta. Onesimus tujea chakrak tuzo bhav koso yevkar di. (Onesimus pollun vochun Paulu sorxim ailolo. Pollun vetoleank koddok xikxa astali). Udarponnachi vagnnuk tache sovem dakhounk to Filemonak xikoyta. Nisvarthiponnachi chal tannem dhorunk zai mhonn taka xiddkayta. Xubhvortomanant, Jezuchea pattlavdaramni ap-aplo khuris gheun Jezu pattlean vochop gorjechem. Toxem korunk toyar naslolean Jezucho pattlav korunk zaina.

Amchea Jivitak: Jezuchim pattlavdaram koxim ami nisvarthiponnan jiyeunk fuddakar gheunk zai. Ami amcheant aslolo apsvarthi sobhav kobar korunk ekdom taktikechem kam’. Jivitant yetolea khursank ami vengovop mhollear Jezuchim niz pattlavdaram mhonn pottovop. Gorjevontanchea adarak pavunk udarponnachi vagnnuk dhorop. Nisvarthiponnan Kristi jivit jiyeun amchean amchea ghorabeant, xezareak, somazant, vavra zagear bore dekhichim zaunk zata. Amchea jivitant vhodd teag korun porian Jezuchim pattlavdaram zaunk gorjechem.

Ave Maria Afonso

1lemVachop: Zann. 9, 13-19;2rem Vachop: Filemon 9b-10.12-17; Xubhvortoman: Lk 14, 25-33

SADO KALL – TEVISAVO AITAR

Aitar 01li:Sir 3, 19-21.30-31; Hebr 12, 18-19.22-24a; Lk 14,.7-14

Somar02ri:1Thes 4, 13-18;Lk 4, 16-30Monglar 03vi:1Thes 5, 1-6. 9-11; Lk 4, 31-37Budhvar04vi: Col 1, 1-8;Lk 4, 38-44Brestar 05vi: Col 1, 9-14; Lk 5, 1-11Sukrar 06vi: Col 1, 15-20; Lk 5, 33-39Sonvar 07vi:Col 1, 21-23; Lk 5, 33-39

Jezuchim Pattlavdaram ami!

Afrika: Halinch Modle Afrikent Katolk loka-cher maramari zaleat ani tanchem chorunk lagleat. Fides khobre pormannem Agostache 18ver Seleka nanvachea zomeache maramarik la-gun Sœurs de la Chari-té hachea padrink ani madrink tea ganvantlim bhair sorun Bouar han-ga ravchem poddlam.

Selekachea 4 vangddiank thoinchea kaim kasadoramni jive marleat. Tednam konnakui mhollear cycle sarki kortoleak ani tombaku viktoleak

dhorleat. Selekachea mon’xamni rokddench far marunk survat keli. Ani Igorjent vochun dar moddlem ani madrincho konvent chorlo. Igorjentle padri ani madri thoinchim bhair sortoch Selekache monis vochun igorz chorli, dotorn xikoitalim tea lhan ghorank uzo ghalo. FIDES

Kolkata:Dadleam-ostori-amni ani tornatteamni Povitr Sobhechea vavrant chodd vantto gheuncho ani sohokari zaunchem mhonn Francis Pap Saiban sanglem. Dekhun Akhil Bharotya Katolkanchea Songhan apli khuxalkai dakhoili.

Pap Saibachim utram Bharotantlea tinui ritin-chea Katolkamni apnnaile-ant. Bharotantle Bisp atam Lovkikancho Povitr Sob-hechea kamant sohokar gheunk lagleat.

Igorjechea zaitea khateamni karbhar cho-loupachem kam’ ditat ani bhovxik vavrantui vantto gheunk urba ditole oxi lovkikam ast ballgitat.

Bharoti Bispamni Povitr Sobhechea kaidea

pormannem lovkikank veg-vegllea somitimni vavrunk soeg diunk zai ani dor eka dhormprantant ani fi rgojent

Firgoz Gonvllik Sobhe xivai Katolkanchem Monddoll asunk zai mhonn halinch zal’lea Akhil Bharotya Katolk Songhache vavurpi somitiche boskent ani Lovkikanche Porixoden tharav ghetla.

Hi itihasik lovkikanchi Mha sobha 2012 vorsa Junache 30ver Novi Delhint zali. Prantik Sobha Mongllur, Trichy,Guwahati, Vijayawada, Ernakulam ani Kolkata zaleat. Tancho vako heach vorsa Gõyant uzvadda yetolo. CBCI

Vatikan: Argentinachea Katolkank Francis Pap Saiban aplo sondex dhaddla ani thambonastana gor-jevontank adar diunk ut’tejon di-lam. Setembrache 8ver Argentina desant durbolam khatir bhettoil’lo Aitar palltat; tea disa dan-dennem diunchem mhonn tannem vinonti kelea.

Pap Saiban nhoich aplea des-lokak udarponnachem mhotv dakhoilam bogor tannem poilem aplem dan koxem ek lakh euro Argentinachea gorjevont diosezinchea fundak dhaddleat.

He duddu Junhachea mhoineant dor vorsa “St. Pedruchi Domddi” Peter’s Pence) ektthaitat tantle Pap

Saib soimbachea odruxttank, bhukek ani her durgottnnek sampoddloleank adar diunk dhaddta.

Argentinacho padre ani bisp koso Francis Pap Saib sonvsarantlea durbollam khatir lagxilean oso vavurta.

Zori Setembrache 8ver gorjevontam khatir raxttrik dan ektthaitole, ponn Pap Saibachem dan adim fuddench Argentinak pavtolem mhonn dan ektthavpacho karbhari Luis Porrini hannem sanglam. CNA

Thiruvananthapuram: Swami Atmaramji 74 vorsanche pirayecho svami, payamni cholun 64,800 kilomen-tranchi vatt cholun ’12 Jy-otirlingas’ yatra korta; tan-nem don vorsamni 10,200 kilometranchi vatt payam-ni cholun kaddli. Atma-ramji, cholun Kanyaku-mari xarant pavlo.Hi tachi panchvi payamni cholun yatra to korta mhonn sang-ta. Hi yatra somplea uprant mhojea jivitant 75,000 kilometranchi vatt zatoli.

He yatrecho hetu mhollear Bharotachea sasnnik dhor-macho ‘sanatana dharma’ sondex porgottunk; mhojea bhurgeponnar thavn oxem korunk mhaka prerna aili, allsayen jiyetolea tornatte-ank suddsuday apnnavunk tachi sfurti mellta. He 74 vorsanche pirayer hanv azunui tornattoch koso asam, oxem Swami Atma-ramjin ‘Express’ potrak sanglem.

Tannem apli payamni cholpachi yatra Somnath

10,200 km cholun yatrek74-year-old goes on 10,200 km pilgrimage by foot

Pope donates 100,000 euros to poor dioceses in Argentina

Pap Saiban Argentinachea durbollank ek lakh euro dileat

Modle Afrikentli Novi Igorz bhoxttaili; padrink

madrink desantlim bhair sorunk dhomki

A new church desecrated in Central Africa; priests and nuns forced to flee

Lovkikamni Povitr Sobhechea Vavrant sohokari Zaunchem: AICU

AICU Calls for Greater Lay Participation in Church

thavn 2012 vorsachea Dezembrache 3rer suru kel’li, ti yatra portun tech suvater 2014 vorsachea Novembrache 4ter somptoli ani soglle 12 ‘jyotirlingas bhett diun zatole mhonnta. “Hanvem soglleam yatramni vantto ghetla ani atanchi yatra mhollear ‘sanatanacho sondex, Bharoti sonskrutay, Devachi bhokti porgottunk, prachit korunk ani ap-zannvikay gheunk mhozo hetu, hem soglleank pavounk hanv potrkarancho adar ghetam mhonn to sangta.

Oslo sondex porgottunk ani sonvsarant xanti vistarunk tannem jivitachem orponn kelam. Swami Atmaramjin hi yatra kortana sat dhormik xarank, 4 Shankaracharya ‘peeths’, 4 mha ‘dhams’ ani Narmada and Sarayu nodink bhett dilea.

Atmaramjin 58 vorsanche pirayer payamni cholpachi yatra suru keli, tedna 1999 vorsa tannem 23 hozar kilometranchi vat cholun kaddli. Dusri yatra 2003 vorsa keli tedna to 17 hozar kilometr vatt chol’lo. 2006 vorsa 66 vorsanche pirayer to 12 hozar kilometr vatt tankun tannem tisri yatra keli, ani 72 vorsanche pirayer, 2011 vorsa 12,800 kilometranchi vatt cholun chouti yatra sompoili. Hi yatra korunk sant Vidurji, Balbhadraji (Daooji), Adi Jagadguru S h a n k a r a c h a r y a , Chaitanya Mahaprabhuji, Swami Vivekananda, Swaminarayan Bhagwan, Mahavir Swami, Bhagwan Buddha ani Nanak Maharaj hanche koddchi apnnak prerna aili mhonn Swami Atmaramji sangta. INDIAN EXPRESS

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 14 Kollounneo

N P K

5.2 596.0 1680.0EC

1.51pH

6.8

SoirikKollounneoUpkarMagnnim

T O A D V E R T I S E C A L L 8 0 0 7 2 7 8 4 9 0 , 2 2 1 9 0 9 1 , 9 6 0 4 1 0 1 1 8 7

Promote your business online, get a professionally designed internet website. “www.BizmanAssociates.c om”. C a l l : 9 4 2 0 1 6 0 5 2 8 / 9422449797 (010)

BUSINESS OFFERS

Soirik sodtai?… Hangasor mahiti ghe

G.R.C Male 39 yrs”, chardo, fair, tall handsome, church marriage annuled. Working in Cruise line, seeks alliance from spinster, also marriage church annulled ladies, also young widows without issues will be considered, educated upto 36 yrs with good family background interested contact 9923515648 (02)

Sudoku - 021 (ZAP)

ANGOVNNEO

Camorlim: Mhozo Sezari Joaquim Dias duent zalo mhonn Dotoraxim gelo; dotoran topasun toklent tumor zala mhonn sanglem tednam amchim ghorchim tache khobrek gelim tednam tannem apnnache toklechem operesanv korunk zai mhonn sanglem. Hanv chodd sintid zalom ani Man. Agnelak ani sogllea santank fuddem ghalun Deva lagim Joaquim salvar zalea puro ani operesanv bore bhaxen zalea puro mhonn. Man Agnelache mozotin Joaquim boro zalo mhonn Hanv kallzant thaun dhin’vastam ani Man. Agnelak veginch santacho man favo zaunk magtam.

Caetano Jose Cardozo

Arossim Mhojea borimnidukhtalem tedna hanvem bhavartan Man.Agnela, St. Anton, Bhokt.Juze Vaz hanche mozotin Jezu lagim maglem ani hanv borim zalim. Maglolo upkar mhaka mell’lo mhonn hanv upkar attoitam ani Man. Agnelak veginch santacho man mellunk magtam.

Rita Rodrigues

Jesus, thank you for all the graces and favours which you have given me through the prayers of your apostle, St. Jude. St. Jude thank you for your intercession is response to my prayers (blessing and protecting my son until his residence work was done)

Thank you Holy Spirit and Infant Jesus for all the fa-vours reveived through your prayers.

Marina Fernandes,Tivim

Mhapxenchea eka Katolk gho-rabeant vavurpak don vavrad-di bailô ghorantlea kamank ani ek dadlo vavraddi ghorache bagint vavrunk mali, toxench ghora bhailem kam’ korunk zai. Pogar 5 hozar rupia. Khuxi asloleamni hea numberar 2262820 fon korcho.

4. Kamdar hea natean jea zageacher obghat ghoddlo thoim te hajir asop gorjechem aslem vo te thoim somazantle nagrik mhonn hajir asle zoim dusrea nagrikank hajir ravunk kosloch odhikar nam vo kam’ soddlem zalear thoin hajir ravunk tankam-i kosloch odhikar nam kai kitem.

Nitidaran aplea nirnnoyant sanglem, jem kitem thoim ghoddlem tem sogllem tacho puravo aslolean to dor ek kesik lagu zata. Zori te purave kaideak favo toxe nant tori soimbik totvancher adharun te mandun gheunk zata. Nitidarn sanglem zo nikal commissioner-an dila to sogllea vattamni

Obghatache poristhitinsarko asa. Oso adex diun nitidaran dhoniachi kes bhair uddoili.

Patth (Lesson): Ekech torecheo kesi punn vad zavpa sarko nikal. Haka lagun kaideache gombhir proxn uprastat, chodd korun jednam somazantlea sokoilea panvddeavele monis, desache kamdar, tantunt ghuspotat.

Tachi ghorkarn sorkari xallent xikoitali. Tanchem lhanponnich kazar zalem. Modi mukhel montri astanam tachi kaidexir ghorkarn 100 rupiyanchea bhaddeachea ghorant ravtali, tea ghorant sonddas naslo. “ Aplem khorem rup lokak gomul’lem taka naka aslem. Zoso taka lok polleta toso khoreponnim to bhitorlean nam”.

Modi ostoreank bilkul man dinam. To apunn voir sorunk ostoreank vapur ta. Him utram RSS songhottnnechea eka karbharean mholleant mhonn tem pustok sangta. Taka virodh kel’lo Modichean sosunk zainam. Poilea Keshubhai sorkarant Haren Pandya hea tachea ixttak Modin montripod melloun dilem.

Punn uprant tanche modem futt poddli. 2002 vorsachea maramarimni Pandhyan Modi add niti sobhent govay dili. Tannem Modichea favoran Vidhan Sobhechi boska gheunk nakarlem. He ghoddnne uprant Marsache 26ver, 2003 vorsa Pandhya eka onvollkhi mon’xan tacho khun kelo. 2002 maramarinchea kesim xivay her kesintli Pandhya kes Modichea sobhavacher kallem khot ghalta. Pustokachea xevottak olpsonkhechea dhormantlea zoxem Kristanv ani musolman lokank tacho sorkar aslolea rajeant xantin ani surokxitponnim jiyeunk zai zalear tannim Hindutva pormannem jiyeunk zai mhonn Modi somzota, oxem pustok mhonnta.

Zoddpim logni kursak ietolem karann to kurs kelea bogor tankam logn sonvskar mellona. Punn tanchim avoi-bapui zanttim zaleant zalear, tim oslea kursak koxim ietolim, tem Fr. Telles chinta.

Tea khatir te-te fi rgojent tin-tin mhoineamni avoi-bapaink tea-tea ‘deanery’-chea gonvlleamni vo fi rgojechea padrimni tosle kurs manddun haddunk zatale. “Sod’deak thoddeam fi rgozamni avoi-bapaik xikvonn diunk padri vavurtat, punn toslo proitn lhan sonkhen zata. Punn avoi-bapaik atmik xikvonn ani margdorxonn diunk ani tea margdorxonna udexim tanchea bhurgeanchem kazari jivit sufoll zaunk Kendr proitn kortolo,” oxem Fr. Telles sangta.

odhikareamni to khuris thoincho kaddunk zata, zori to khuris thoimsor ek ‘traffi c island’ koso mozot korta,” oxem Fr. Pereira-n sanglem.

Ek voros fattim rostea degek asloleam soglleam khursam vixim potrancher ek volleri chhapun ail’li, tedna te khuris thoinche kaddina

zaunk ami amcho nixedh marlolo karann tea zagear atam khursa sangata kopelam vo ‘shrines’ bandlolim asat.

“Roste bandche adim, teo igorzo thoimsor asleo. Mhonnttoch, odhikareamni teo igorzo koxeo moddunk zatat?” Fr. Pereira-n vicharlem. “Tedna sorkarak ami

zobab dilo ani amcho nixedh marlo,” oxem tannem sanglem.

Bhovxik zageancher (public places) bekaideaxir khursam vo imarotim vixim ek tharav gheunk ani ek ‘policy’ toyar korunk sorkari odhikareamni Igorjechea vhoddilam thaim kednanch bhasabhas korunk na.

Rosteavele khuris kaddunk toyar

Modichem gupit rup ugtaita

Avoi-bapaik kurs!

P1 (Poilea panar thaun)�

St. Jude

Holy Spirit and Infant Jesus

Kamdaranchi Goroz

ANGOVNN

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 15Katolk Khõbrõ

Vatikan: Ut’tor Nigeria desantlea Islamik dhormvadi Boko Haram hannim kel’lea maramarincho vako halinch Amerikechea Dhormik Ayogan jahir kela. Hea dhormvadeamni choddxem Kristanvancher maramari korun khun keleat. Fattlea 2012 vorsache survatek thavn sumar 12 hozar Kristanvank marun uddoileant mhonn tea vakea pormannem gomun ailam. Te xivay, Islamik dhormanche fuddari ani her pongodd maramarim add uloitat tankam-i dhormvadeamni marun uddoileat.

USCIFR hea Aiyogan veg-vegllea zhorintlean khobrô gheun, Boko Haraman kel’lea khunancho tannim addavo ghetla. Hea vakeache chear bhag keleat. Poilea bhagant sumar 50 igorzancher kel’lea hol’leanchi khobor dilea. Tache udexim, dhormvadi Igorzamni Mis vo her sevadhorm

choltana Kristanv lokak atak kortat mhonn sanglam.

Dusrea bhagant fattlea 19 mhoineam modem Kristanvancher atak zaleat tanchi mahiti dilea. Julayche 30ver Kano rajeant Boko Haram pongddan bomb ghalun sumar 45 Kristanvam meleant.

Tisrea bhagant Islam dhormache fuddari ani khasgi muslim pongodd Boko Haram pongddacher virudh asat tancher kel’lea atakachi mahiti dilea. Tantunt bar’ramni ani her klubamni dhormvadeamni kelolea atakanchikhobor dilea.

Boko Haram pongddan sumar 20 musolman ostoreank mini-skirts ghaltat mhonn katrun marleant, tanchi mahiti hea tisrea vakent dilea.

Nigeriachea sorkaracher dobhav haddun Amerikechea hea Aiyogan Boko Haram pongdda add khor karvay korunk magnni kelea. Choddxe des Boko Haramak dhormvadi koxe lekhtat.

Hi songhottnnam ut’tor Nigeria desant asa. He songhottnnek thoinchea sogllea vattharamni musolmanacho Shari’a kaido pall’lolo zai. ROMEREPORTS

Egypt: Egypt desant khoreponnim kitem ghoddta? Rajkoronn ani dhormachi bazu ghenaslolea lokachea jivitacher kitem porinnam zala? Mohammed Elhariry hea Cairo xarantlea eka tornnea musolman dhondekaran khobram sonvsthe lagim uloitanam musolman ani Kristanv lokacho ekvott chodd mhotvacho mhonn sanglam. Sumar 1,400 voir vorsam zalim hea desant veg-vegllea dhormancho ani zomatincho lok ekvottan jiyetat.

Mohammedan sanglem, ‘the Muslim Brotherhood’ hea akantvadi musolman pongddan kel’li hinvsik maramarint Katolk, Coptic Orthodox ani Protestant zomeantlea lokan bore dekhichem udaharonn dilem. Tem sogllea musolman lokak manlem. Kristanvamni aplea dhormachea her

Vatikan: Castel Gandolfo-chea Papal Ghora bhailea angannant Asumpt Saib-inniche porbechea Misak hajir aslolea sumar 12 hozar lokak Francis Pap Saiban Mis bhettoilem. Saibinn Maim Povivtr Sobhe khatir kitem kor-ta te vixim provochon kelem ani sonvsarantlim sogllim noxttam pois korcheak Saibinnicho Ters korat mhonn Pap Saiban maglem. Tea di-

sachea Vachpancher adharun tannem aplem-provochon korun son-dex dilo. Tin utrancher; koxtt, jivontponn ani bhorvanso hancher am-chean niyall korum yeta mhollem. Monis borea ani vaitta modem koxt-touta, ani Saibinn Maim koxe porim koxttoutole-ank choloita tem tannem dakhoilem.

Ti amche vatten vaittancher zhuzta ani

noxttachea bollacher add zhuzunk ti Kristanvank adar dita. Odik korun Tersachea magnnea vorvim tenko mellta. Tumi dispotto Ters kortat oso Pap Saiban proxn kelo. Saibinn Main tichea Puta Jezuchea koxttamni vantto ghetlo ani tache sabgata tinnem-I dukhi

sosleot. Mhonntoch Jezu punorjivont zatoch tikai soddvonnechi bhagidarn kelea mhonn Pap Saiban sanglem. “Ti amchi avoy, amchi protinidhi, ti amchi vhoddli bhoinn soddvonn zoddun gheunk, tika poili sorgar vheli mhonn tannem sanglem. Sonvsarant koxttovtoleank ti sodanch lagim ravun koxttancher zoit vhorunk bhorvanso dita. ROMEREPORTS

M a l a y s i a : K a t o l k fuddareamni kel’li vinovnni Malayasiachea ‘Court of Appeal’ he nitisobhen bhair uddoilea. Malayasiache Unchle Nitisobhen 2009 vorsa Kristi potramni ‘Allah’ hem utor vaprunk zata mhonn nirnnoy dil’lo. To nirnnoy sarko nhoi mhonn Malayasiachea sorkaran tache add nitisobhent vinovnni keli. Hi vinovnni bhair uddoun unchle nitisobhen zo nirnnoy dila to vevharant ghalcho mhonn porot Kristi fuddareamni vinovnni keloli ti atam Malayasiachea Court of

Appeal nitisobhen bhair uddoilea.

Tin vangddi nitida-ranche sobhen sanglam ‘Th e Herald’ hea Malayas-

iachea Katolk satolleachea ani Ghor montrilayache kesichea hea vinnovn-necher Setembrache 10ver nimanno nikal divpachem

zatolem, oxem tannim sanglam. “Sorkarak tenko diun Kristi fuddareancho appeal bhair uddouvpacho nitisobhen khor nirnnoy ghetla. Arabic utor “Al-lah” hem fokot musolman lokanuch vaprunk zatat mhonn sorkarak khatren dista.”

Kristanvamni Devak “Allah” mhunnop ani tem utor Kristanvchea Povitr Pustokamni vapurpacho vad 2008 vorsa Malaysia-chea Bahasa vattharant suru zal’lo. Th e Herald

hem Kristanvanchem sa-tollem “ Allah” hem utor vapurta dekhun tachi por-vangi kaddun uddovpachi ghor montralayan tankam dhomki dilea. Haka la-gun Heraldan nitisobhen sorkara add kes ghali ani Allah utor vaprunk de-sachi ghottnna tankam odhikar dita mhonn san-gun apli bazu manddli.

Malayasiache unchle nitisobhen tanchea fa-voran nirnnoy diun tan-chean Allah utor vaprunk zata mhonn sanglem. Dekhun Malayasiache so-glle musolman lok chall-vole ani desant uchambol-lay suru zali. Musolma-

namni Kristanvam add zhogddim ani maramari suru keleot. Kristi ig-orzamni ani her dhormik suvatancher foddmodd ani bombsfott kele. Muso-lman lokak thonddavpak Malayasiachea sorkaran zo unch nitisobhen nirn-noy dil’lo tache add ap-peal kelo.

D o k x i n n - u d e n t Asientlea Malayasia desant sumar 28 milhanv lok asa. Tantunt soglleavon chodd Islam dhormacho ani uprant Buddhist dhormacho lok asa. Kristanv lokachi sonkhea hea desant sumar 2.6 milhanv asa. ASIANEWS

Katolkank Allah sobd vaprunk odhikareanchi bondiAuthorities again stop Catholics from using the word Allah

Islam dhormvadeamni 12 hozar lokak marlo, 50 Igorzank modleo

U.S. Commission: Nigeria Islamists killed 12,000 people, attacked 50 Christian churches

‘Kristanvam sangata amchean Egypt portun bandum yeta’ Muslim Tornatte

Young Muslim: We can only rebuild Egypt together with Christians

Noxttancher zoit vhorunk Pap Saib Katolkank Ters korunk magtaPope Francis urges Catholics to pray the Rosary in the fight against evil

desantlea loka lagim kosloch adar magunk nam. Karann apnnacher ani Egyptachea lokacher tancho visvas aslo. Jem kitem Egypt desant ghoddta tem heach desant urta. Punn maramari korpi Muslim Brotherhood hea pongddan sogllea her khateank ani her sorkarank tras diunk suru kelam.

Ami muslim lokan Kristi igorzo samballunk ani moddloleo igorzo novean bandunk adar ditat mhonn sanglem.Punn amchea

Kristi bhav-bhoinnimni to adar nakarlo. Tannim sanglem, “Tumcho atmo tumi samballat. Tumche atme chodd molache asat. Ami teo imaroti sod’deak bond dovorleat. Dhormvad somplea uprant ami teo novean bandcheo”. Mhojea xezareak kitem povitr dista tem mhaka-i povitr dista. Tache sot’tek hanv man ditam. Egyptant veg-vegllea dhormancho lok 1,400 voir vorsam zalim sangatan jiyeleat. ASIANEWS

August 31, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 16Jivitache Umedhir

Augusto Rodrigues

I-League khell suru korunk Setembarchi 21vi tatpurti tarikh tharailea. Tea Son’vara unchlea dorjeacho futtbol khell suru zatolo. Khellpi pongodd duddvam khatir nhoi punn nanva khatir khelltole.

I-Ligechem kop Gõykaranche opekxe pormannem Gõychea khoddegant pongddamni kitlech pavtti Gõyant haddlam.

Bengalacho futtbol pongodd matso xant asa. Toripunn te kednaim

barik kismisanvam kortat dekhun ‘All India Football Federation (AIFF)’ songhottnnechem gupit aslolem bhair sorta. Sod’deak Churchill Brothers vostad asat. Hem vostadponn koxei toren rakhun dovrunk te vavurtole.

Derrick Pereira aple votin Salgaocar Sports Klubak zoitivont korunk vavurtolo. Gelea vorsa Pune Football Club-acho

coach ravun tannem tankam vostadponnacho dusro zago melloun dilo. Zalear Dempo Sports Kluban Armando Colaco-k kaddun pongddacho novo coach mhonn Arthur Papas haka ghetla.

Tache vixim zaitem borem ulovp zata. Punn tachem vhoddponn Dempo jikhlo zalearuch uzvaddak yetolem. Sorting Clube de Goa hea klubacho Bruzone

haka zoim thavn tannem survat kel’li thoinch ti sompounchi asa.

Sogllea pongddamni voznadik toyari kelea. Choddxe pongodd oja-panchim kortubam dak-hoitole oxem dista. Pavsan tanchi urba oli korunk-nam oxem tanche karbhari sangtat. I-Ligechea khal-lamni Sporting Clube de Goa soddle zalear her so-gllea pongddamni vostad-

ponn melloilam. Tin zoitivontam modle

Dempo Sporting Club so-danch unch panvddear urla. Pongddanchea karb-haream modem fokot Der-rick Pereira Gõykar asa. Salgaocar klubacho to eka kallar khoddegant rak-hondar aslo. Futtbol khell-goddi koso ascho hem tan-nem adim dakhoun dilam. Aplea adlea Salgaocar klu-bant porot bhitor sorunk tannem Pune Football Club soddlo.

He khell kitle ur-

bevont zatole tem zori pavsacher adharlolem asa tori Gõychim moidanam khellak ek rong haddtat. Pavsacho fors atam matso komi zal’lean khellgoddi tacho choddso husko ko-rinant. Karbhareanchim monam he khell khelloito-lim tacher vostadponnan-cho nikal adarun urtolo. He khell futtbol khella mogianchi axa bhagoitole mhonn opekxa asa.

Khellachi KolaAugusto Rodrigues

Kitem,

Goyant ‘basketball’ khell

ghuspagondollak sampoddla, oxem mhonnlear surokxit mhonnpachem. Punn hea vellar bodol haddunk vell asa ani zanchim monam ghuspoleant, te to khell sambhallunk proitn kortat. Mhonnttoch bodol haddunk bhov thoddi sondhi asa. Zankam tea khellachi avodd asa, tannim to khell chaluch dovorcho poddtolo.

Jedna sorgest odheokx C S Vaz thoddoch kall fattim somplo, tedna zaiteamni ‘aaah’ oxem mhonnlem zatolem. Punn to bhav’nik suskar o-sufoll zalo astolo karann kainch bodol ieonk na ani President of the Goa Basketball (GBA)-chi kurchi ozun-ui rikami asa. Ani te bodol konnakuch kainch poddlolem na.

Hanga-thoim zaitoch boball aikunk ailo, punn to boball tore-tore rupamni ieit asta. Punn sot tem hem: az meren kainch ek ghoddona karann ‘basketball’

khell ‘coterie’-achea dobhavacher cholta.

Bharotant tea khellak ek dhoko boslo jedna sekretar Harish Sharma thoddinch vorsam fattim somplo. Dubhav na, tea uprant tache potinnin ti zhutti aplea bhuzancher ghetli.

Goyant tea khella sombondi zal’lo ghotallo suttavo korunk Xmt Sharma hanga ieonchi asa, oxem khobro choltat. Tea uprant konnank tori vinchun kaddtole, oxem aikunk ailem. Punn barik polleunk gelear, kiteakuch orth na.

Sodheak, Goyant don pongddanchem zhuz chalu asa, ek odhikar gheun bosloleanchem ani dusrem odhikar nasloleanchem. Podven aslole aplim karddamn aplea hodd’ddear ghalun zhuz manddtat. Dusre karddam nastana zhuz kortat. Toruiastana bhov thodde tem sot ollkhun gheunk toyar asat.

Jem meren konn ek odikari bhitor na sorot, te meren tea khellant kosloch bodol ieoncho na. Hi zaun asa monxeamni kel’li ek kanni.

Adol bodol, Mind games to watch out for

suru

Oscar Bruzone Arthur Papas Sukhwinder Singh

Tin zoitivontam modle Dempo Sporting Club sodanch unch panvddear urla. Pongddanchea karbhaream modem fokot Derrick Pereira Gõykar asa