11-8-2012

16
Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs.2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-12 Vol 79, No 32 August 11, 2012 | 16 Pages | ` 5/- “Huxear monis mell’lole sondentlean chodd faido kaddtolo”. Francis Bacon NEW DELHI: Bharotant yevpi videxi bhonvddek- aranche nodrent Bharot desachi protima vaddov- pa khatir ‘Archaeological Survey of India (ASI)’ he purannvostuxastr sorve- kxonn korpi khateachea montraloyan Gõycheo don pornneo igorzo vinc- hun kaddleat. Nitoll Bharot mohim hea prokolpa khal bhon- vddekarank Bharot desant oddun haddpa khatir sork- aran ek novi yevzonn toyar kelea. Tatunt vinchlolea dha yadostikam modem Gõycheo don igorzo asat ani teo mhunnlear Pornnea Gõyam asloli Se Cathedral ani St. Francis De Assisi ig- orjechem prokolp. Her yadostikam he yevzonnent aspavtat tim zavn asat Bhubneshwar, Orrisa hanga aslolim Hindunchim devllam ani Kanheri, Maharaxttra hagachem Budha-chim bhuimyeram. Tea xivay her poryattonnache zage vin- chun kaddleat te oxe asat: Delhi, Hyderabad- Andhra Pradesh, Gwalior - Mad- hya Pradesh ani Bhatinda – Punjab hangache kil’le, Meghalaya hangachea Stanley Vaz | VIP PONNJE: Chalu xikxonnik vorsa aslolea 130 ‘English Medium’ iskolank sorkari oundhan(grants) divpa- chea odhikrut nirnnoy- acher kaim zannanim boroch boball ghatlo,torui hea sogllea inglez iskolant xikpi bhurgim Hindu Somazantlinch chodd asat mhonn ugddapem zalam. Sod’deak Gõyant aslolim 130 sorkari onudhanacher cholpi ‘English Medium’iskolamni 30 hozar 707 xikpi bhurgim Gõychea veg-vegllea talukeamni xikxonn ghetat. Hea sogllea iskolanim 14 hozar 525 xikpeam Hindu dhormantlim asat zalear Krsiti dhormantlea xikpi bhurgeancho ankddo 12 hozar itlo asa oxi mahiti V. IXTT potrkarak mell’lea. Nigtech somplolea Gõychea Vidhan Sobha odhivexona vellar, Mukhel Montri Manohar Par- rikar zache kodde xikx- onn khateachoi tabo asa, tannem sanglem khoin- cheai iskolant jedna eka bhurgeanchi nondnni kortat, tea vellar her mahiti sangata, tachea dhorma- choi ul’lek korcho pod- dta. Hea 130 iskolamnni Muslim dhormantlimm 4 hozar 37 xikpeam asat, zalear 83 zannam her dhormantlim(religion) bhurgim ghetat. Hea 130 ‘English Medi- um’ iskolam modlim 42 is- kolam mhonnge soglleam von chodd Saxtti talukeant asat, toxench hea iskolamni xikpi bhurgeanchoi ankddo chodd asa. Hea talukeant Kristanv dhoramnatlea lokanchi chodd lok-vosti aslolean, hangachea cholpi 31 in- glez iskolam asat, ani tan- tunt inglez xikpi Hindu bhurgeancheo ankddo 4,937 itlo asa, zalear fokt 1,817 itlinch Kristanv bhurgim Bardezantlea in- glez iskolamni xiktat. Nirmala Carvalho MUMBAI: Karnatakantle mullvadi Hindu Kristanvank piddapidd ditat. 2012 vorsa 20 ghoddnneo zaleat. Halinch Gadak Zil’leant 6 Pentecostal Kristanv famili ani ek evengelikal somdan Bijapur zil’leant, ap-aplea ghoramni asle, thoim raxttrvadi Hindu pongddan hinvsa korun tanchi duspott keli. Ho lok bollan hindu lo- kak Kristanv kortat mhonn boglanttam ghalim. Osleo ghoddnneo hea vorsant 20 zaleat mhonn Bharoti Kristanvnchem Sonvsarik Mondollan sanglam. Kristanvancher atak kortat te sarkhe torzun kortat, tanchem manddolem asa. He Hindu mullvaddi niropradi Kristanvank chodd piddapidd ditat, tanchim ghoram foddun moddun uddoitat. Marun boddovn luskonn kortat. Kristi Mondollacho odheokx sangta tea pormonnem dor Bharoti nagrikache hok’k te payam tolla mostitat ani Kristavanche monisponnachem vhoddponn kuskutaitat. Him vaitt kortubam add upay ghevncho mhonn Protestant fuddarean Raxttrpoti Xri Pranab Mukherjeek vinonti kelea ani amche Ghottnnea dilole amche hok’k rakhunk ani surokxa dovrunk ulo marla. Odhikrutponnim apli seva suru kortana novea Raxttrpotin aplem ulovop kelem ani apunn rakhonndar ani sambhallnar koso Bharoti Ghotnechi rakhonn korunk vavrtolo mhonn bhasailam. Fattlea mhoineache 22ver Kristanvanche r don atak zlaeat. Poilo atak Gypsy Church, Gadaz zil’leantli Pentecostal igorjecher 6 familink tras ani piddapidd dili. Sangh Parrivareche vangddeamni Kristanvchea ghorak veddo ghalo. Tea ghorant magnneachi karyavoll choltali. Thoim aslolea lokak tannim brooch mar ghalo ani okmananchea utram uloile. To lok Hindunk bollan Kirstanv kortat mhonn boglanttam ghalim. Tegam zannank Lokappa Badagar, Sangarappa Bagadar ani Kamalawa Bagadar hankam gombhir zokhmi kele. Tankam thoimchea hospitalant ghaleat. Itle mosgotin Hindu mullvadi Gadaz zil’leantle pulisen vochun tea Kristanvam add tokrar nond kelea. Lokak boll vaprun Kristanv kortat mhonn sanglam. Don disa uprant Bajrang Dal ani Vishv Hindu Porixodeche vangddi pulisen vochun 6 Kristanv familink bond dovrunk laileat. 14 Kristavank dhorun vheleat ani dusrea disa soddle. Tanchea familimni chovkoxi korunk pulisen suru kelam. Dusri ghoddnni Bijaour zil’leant Muddebchal ganvant ghoddli. Evangelical Church of Salvation hacho Rev. Mayappa Byadagi add zali. RSS-acho vangddi Ashok nanvamcho Igorjent yeun lokak mar ghalo ani Povitr Pustokam ibadd kelim. ASIA NEWS Desant bhonvddekar oddpak Gõycheo 2 igorzo vinchleat Jaracm ani Syndai hea vat- tharantle Um-Nyakaneth he nodicher aslolo ‘Mega- lithic’ pul, Tamil Nadu- chim Mamallapuram ani Lucknow aslolim Imam- bara yadostikam. Sorkaran je zage vinc- hun kaddleat tea sombond- han nitollsann ani tacho bholaykecher zavpi porin- nama vixim bariksannen obheas korunk montraloy- an ‘Quality council of In- dia’ he sonvsthek tem kam dilam. UCAN ‘English Medium’ ghevpi chodd Hindu bhurgim Karnatakant Kristanvank dhumallo vaddta, Raxttrpotik ulo marla Inglez iskolank virodh korun sthanik bhaxentlean mullavem xikxonn divpak, nettan agrho korpi bhovsonkhea somazantlim avoy-bapuy bhurgeank mullavem xikxonn Inglezintleanuch divnk sodtat P3

Upload: feroz-fernandes

Post on 07-Mar-2016

398 views

Category:

Documents


16 download

DESCRIPTION

Goa News, Konkani News, Local Goa News, Knkani

TRANSCRIPT

Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs.2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-12

Vol 79, No 32 August 11, 2012 | 16 Pages | ` 5/-

“Huxear monis mell’lole

sondentlean chodd faido kaddtolo”.

Francis Bacon

NEW DELHI: Bharotant yevpi videxi bhonvddek-aranche nodrent Bharot desachi protima vaddov-pa khatir ‘Archaeological Survey of India (ASI)’ he purannvostuxastr sorve-kxonn korpi khateachea montraloyan Gõycheo don pornneo igorzo vinc-hun kaddleat.

Nitoll Bharot mohim hea prokolpa khal bhon-vddekarank Bharot desant oddun haddpa khatir sork-aran ek novi yevzonn toyar kelea. Tatunt vinchlolea dha yadostikam modem Gõycheo don igorzo asat ani teo mhunnlear Pornnea Gõyam asloli Se Cathedral ani St. Francis De Assisi ig-orjechem prokolp.

Her yadostikam he

yevzonnent aspavtat tim zavn asat Bhubneshwar, Orrisa hanga aslolim Hindunchim devllam ani Kanheri, Maharaxttra hagachem Budha-chim bhuimyeram. Tea xivay her

poryattonnache zage vin-chun kaddleat te oxe asat: Delhi, Hyderabad- Andhra Pradesh, Gwalior - Mad-hya Pradesh ani Bhatinda – Punjab hangache kil’le, Meghalaya hangachea

Stanley Vaz | VIP

PONNJE: Chalu xikxonnik vorsa aslolea 130 ‘English Medium’ iskolank sorkari oundhan(grants) divpa-chea odhikrut nirnnoy-acher kaim zannanim boroch boball ghatlo,torui hea sogllea inglez iskolant xikpi bhurgim Hindu Somazantlinch chodd asat mhonn ugddapem zalam.

Sod’deak Gõyant aslolim 130 sorkari onudhanacher cholpi ‘English Medium’ iskolamni 30 hozar 707 xikpi bhurgim Gõychea veg-vegllea talukeamni xikxonn ghetat. Hea sogllea iskolanim 14 hozar 525 xikpeam Hindu dhormantlim asat zalear Krsiti dhormantlea xikpi bhurgeancho ankddo 12 hozar itlo asa oxi mahiti V. IXTT potrkarak mell’lea.

Nigtech somplolea Gõychea Vidhan Sobha odhivexona vellar, Mukhel Montri Manohar Par-rikar zache kodde xikx-onn khateachoi tabo asa, tannem sanglem khoin-cheai iskolant jedna eka

bhurgeanchi nondnni kortat, tea vellar her mahiti sangata, tachea dhorma-choi ul’lek korcho pod-dta. Hea 130 iskolamnni Muslim dhormantlimm 4 hozar 37 xikpeam asat, zalear 83 zannam her dhormantlim(religion) bhurgim ghetat.

Hea 130 ‘English Medi-um’ iskolam modlim 42 is-kolam mhonnge soglleam von chodd Saxtti talukeant

asat, toxench hea iskolamni xikpi bhurgeanchoi ankddo chodd asa.

Hea talukeant Kristanv dhoramnatlea lokanchi chodd lok-vosti aslolean, hangachea cholpi 31 in-glez iskolam asat, ani tan-tunt inglez xikpi Hindu bhurgeancheo ankddo 4,937 itlo asa, zalear fokt 1,817 itlinch Kristanv bhurgim Bardezantlea in-glez iskolamni xiktat.

Nirmala Carvalho

MUMBAI: Karnatakantle mullvadi Hindu Kristanvank piddapidd ditat. 2012 vorsa 20 ghoddnneo zaleat. Halinch Gadak Zil’leant 6 Pentecostal Kristanv famili ani ek evengelikal somdan Bijapur zil’leant, ap-aplea ghoramni asle, thoim raxttrvadi Hindu pongddan hinvsa korun tanchi duspott keli. Ho lok bollan hindu lo-kak Kristanv kortat mhonn boglanttam ghalim.

Osleo ghoddnneo hea vorsant 20 zaleat mhonn Bharoti Kristanvnchem Sonvsarik Mondollan sanglam. Kristanvancher atak kortat te sarkhe torzun kortat, tanchem manddolem asa.

He Hindu mullvaddi niropradi Kristanvank chodd piddapidd ditat, tanchim ghoram foddun moddun uddoitat. Marun boddovn luskonn kortat. Kristi Mondollacho odheokx sangta tea pormonnem dor Bharoti nagrikache hok’k te payam tolla mostitat ani Kristavanche monisponnachem vhoddponn kuskutaitat. Him vaitt kortubam add upay ghevncho mhonn Protestant fuddarean Raxttrpoti Xri Pranab Mukherjeek vinonti kelea ani amche Ghottnnea dilole amche hok’k rakhunk ani surokxa dovrunk ulo marla.

Odhikrutponnim apli seva suru kortana novea Raxttrpotin aplem ulovop kelem ani apunn rakhonndar ani sambhallnar koso Bharoti Ghotnechi rakhonn korunk vavrtolo mhonn bhasailam.

Fattlea mhoineache 22ver Kristanvanche r don atak zlaeat. Poilo atak Gypsy Church, Gadaz zil’leantli Pentecostal igorjecher 6 familink tras ani piddapidd dili. Sangh Parrivareche

vangddeamni Kristanvchea ghorak veddo ghalo. Tea ghorant magnneachi karyavoll choltali. Thoim aslolea lokak tannim brooch mar ghalo ani okmananchea utram uloile. To lok Hindunk bollan Kirstanv kortat mhonn boglanttam ghalim. Tegam zannank Lokappa Badagar, Sangarappa Bagadar ani Kamalawa Bagadar hankam gombhir zokhmi kele. Tankam thoimchea hospitalant ghaleat.

Itle mosgotin Hindu mullvadi Gadaz zil’leantle pulisen vochun tea Kristanvam add tokrar nond kelea. Lokak boll vaprun Kristanv kortat mhonn sanglam. Don disa uprant Bajrang Dal ani Vishv Hindu Porixodeche vangddi pulisen vochun 6 Kristanv familink bond dovrunk laileat. 14 Kristavank dhorun vheleat ani dusrea disa soddle. Tanchea familimni chovkoxi korunk pulisen suru kelam. Dusri ghoddnni Bijaour zil’leant Muddebchal ganvant ghoddli. Evangelical Church of Salvation hacho Rev. Mayappa Byadagi add zali. RSS-acho vangddi Ashok nanvamcho Igorjent yeun lokak mar ghalo ani Povitr Pustokam ibadd kelim. ASIA NEWS

Desant bhonvddekar oddpak Gõycheo 2 igorzo vinchleatJaracm ani Syndai hea vat-tharantle Um-Nyakaneth he nodicher aslolo ‘Mega-lithic’ pul, Tamil Nadu-chim Mamallapuram ani Lucknow aslolim Imam-bara yadostikam.

Sorkaran je zage vinc-

hun kaddleat tea sombond-han nitollsann ani tacho bholaykecher zavpi porin-nama vixim bariksannen obheas korunk montraloy-an ‘Quality council of In-dia’ he sonvsthek tem kam dilam. UCAN

‘English Medium’ ghevpi chodd Hindu bhurgim

Karnatakant Kristanvank dhumallo vaddta, Raxttrpotik ulo marla

Inglez iskolank virodh korun sthanik bhaxentlean mullavem xikxonn divpak, nettan agrho korpi bhovsonkhea somazantlim avoy-bapuy bhurgeank mullavem xikxonn Inglezintleanuch divnk sodtat

P3�

2 � Amchem Dhoronn Tumche Vichar August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

V A C H P I B O R O Y TAT

VAURADDEANCHO IXTT registered with RNI 37805/62. Printed and Published by Fr Stephen Dias sfx on behalf of Xaverian Publication Society at Pilar Goa 403 203 Tel: 0832 2218562 and Printed at M/s Elegant Offset Printers, D2-31, Tivim Industrial Estate, Karaswada Mapusa Goa. Editor: Fr Feroz Fernandes sfx, Telephone/ Advertising Dept. 0832 2219091, Email: [email protected]. For online edition log on to www.v-ixtt.comDisclaimer: Except for the editorial above, articles and letters in Vauraddeancho Ixtt represent the views of the concerned authors, and do not necessarily reflect the views of the Vauraddeancho Ixtt editor, publisher, and/or owners.

Feroz F| VIP

Gõyant Kristanvank sorkari nokreô mellonant mhonn arop aikunk yetat. Ponn han-tunt sot na mhunnunk fattim sortam. Punn Kristanvank sorkari nokreo kiteak mel-lonant tem pollevpachi aiz chodd goroz asa.Amchim karonam, pogar

unno asa, chodd duddu mag-tat, chodd kam’ korchem pod-dta, ‘qualification’ na, proytn korina, ponn hea karonanch-er zoit vhorunk Kristanvank avhan asa.

Halinch Gõyant ‘unemployment’ bekarponn vaddlam oxi khobor ailea. Zori Kristanv lok bhailea ganvamni vochunk naslo zalear, kam’

nastana Gõyant odik chodd astolo aslo, tem-i khorem.

Ponn Kristanvamni sorkari nokreo korunk fuddar korunk zata tem mon rochunk uttom gorjechem. Dusrem mhonnllear Kristanv koso sorkari nokre vorvim, Kristachea totvancho foll somazak bhogunk sondhi asa.

ULOILEAR PATOK

Gõyant Kristanvank sorkari nokreô nant

OGRLEKH

Tujem mot FaideachemTumche vichar vo

suchovnneo amkam dhaddatHo Pot’to: V.Ixtt, Pilar Goa- 403 203

E-mail: [email protected]

Gõycheô Igorzô Bharotachea nokaxar, nhoich itihasik daiz dakhoita bogor Kristi bhavartachi porgottnni korta. Heô Gõycheô itihasik igorzô polleun bhonvddekaranchem mon dhadoxi zata. Sodea sorkarachem toxem Gõyche Povitr Sobhechem mon, he bhonvddekar yeun oslea daizacher toxench povitr suvatancher kitem vaitt kortat tacher asa.

Haka lagun oslea igorzamni, bhonvddekaramni favo toslem nhesonn ghalun bhitor sorchem ho nem’ porgottlo. Daizachea suvatancher kochro ani plastik uddoina zaunk ani favo ti nitollkay samballunk, bhonvddekarank sorkarache nem’ asat. Punn ami amchem lokx bhonvddekaram kitem kortat tacher dovortanv.

Londonant choltolea Olympic khellancher nodor marlear, London-chi Povitr Sobha, sogllea Kristi dhormachea zomeank ekttaim korun, khellgoddeanche ani dusrea bhonvddekaranche atmik sevek laglea. Olympic khell suru zaunche sokallim, khellgoddi ani dusre bhonvddekar Misan bhag ghetat, magnnean vell sartat, ani atimik margdorxon ghetat ti khobor ami vachtanv. Hem sogllem, Londonache Povitr Sobhechea fuddariponnak lagun zaunk pavta.

Fattlea mhoineant Roma xarantlea Vaticani Museum-ant padrink bhonvddekaranche sevek nemleat. Bhonvddekar khuxalkayen padrim koddlean atmik seva gheunk lagleat. Atam bhonvddekaranche sevek, Povitr Sobha nirnnoy

gheunk laglea. Bhonvddekaranchea movjechea monant, atmik bhuk bhagounk vell ani umed toyar zata.

He nove toren bhonvddekaranchi seva korpachea monacho, Gõyche Povitr Sobhen faido kaddunk aiz avhan asa. Pornnea Gõyantlea igorzamni toxench herui igorzamni bhonvddekar yetat tanche sevek kainch kel’lem disona tem polleun amkam dukh bhogta.

Povitr Sobhen, bhonvddekaranche sevek padri toyar asunk ani veg-veglle atmik karyavoll toxench igorjechea daizache povitrtayechi somzonni diunk aiz sondhi asa. Igorzanchi itihasik somzonni ditolim pustokam zaitim asat. Punn Heo igorzo Devak bhettunk, magnnem korunk, povitrtay vaddounk bandloleo. Hea monant Gõyant chodd bhonvddekarank pustokam ani somzonni ditole monis nant.

Bhonvddekarancher amchi nodor fokot duddvam khatiruch asa-xi dista. Punn hea bhonvddekarank ami nhoich fokot movjecheo sovloteo diunk punn atmik sovloteo ani xant daizachi zannvay diunk Gõychi Povitr Sobhek, dusrea dhormachea odhikareank ani sorkarak avhan asa. Osle proytn Gõyant disun yetole mhonn amchi axa. Punn hem rochun haddunk Povitr Sobhen fuddariponn gheun ani Kristanvamni umed dakhounk vhodd goroz asa.

Itihasik igorzo asat thoim bhonvddekarank, padrimni Kumsar, kherit Misachem bolidan, atmik margdorxonn diunk goroz asa. Hea itihasik daizachi, povitr mon ani manddavoll bhonvddekarank ugti korun Kristi bhavartachi goroz asa. Hea kama khatir novi media khoxe porim vaprun ani bhonvddekarank ekttaim korunk zai tem Povitr Sobheche sevechem mon vistarunk amkam soglleank avhan asa.

He vixim kitem tori korunk, amcho nirnnoy kedna zatolo tacher vichar korunk amcho bhavart amkam apoita. Povitr Sobha dusrea desamni, bhonvddekaranchi atmik seva koxi korta tem polleun ami Gõyant-ui toxem korunk fuddariponn gheunchi chodd goroz.

Heo igorzo Devak bhettunk, magnnem korunk, povitrtay vaddounk bandloleo. Hea monant Gõyant chodd bhonvddekarank pustokam ani somzonni ditole monis nant

Gõyant bhonvddekar fokot moujek yetat? Hea bhonvddekaranchi atmik bhuk marunk Povitr Sobha kosle proytn korta tacher vichar korunk aiz goroz asa. Igorjechem mol fokot itihasik daizuch nhoi, hacher amchem azun lokx vochunk na.

Gõychi Povitr Sobha ani Bhonvddekar

Julayche 19ver, Dalgado Konknni Akademin sorg-est Fr. Freddy J. da Costachea ugddasak kel’lea su-valleant, manest Dr. Victor Ferrao hannem sma-rok-bhaxonn kelem mhonn tumi khobor dilea (V. Ixtt, Julayche 28ver) Vixoy aslolo “Roimi Lipintlem Konknni Sahitya: Kal ani Az”., ponn hea vixoy-acher Dr. Victor kitem khud uloilo tem tumi san-gunk na, mat boltench kitem mhonnge: “khoin-chech bhaxek apli nizachi lipi na”.

Koslea orthan “niz” hem nam’ Dr. Victor-an vapurlam tem hanv nokllom, ponn totvgineanantlem kaddun lipik tem lavum nozo, kiteak lipi vixim ami uloitat tedna, ami totvgineanant nant, ponn bhas-xastrant. Ami, jedna bhas-xastrant nizachi lipi ami mhonntat tedna, tacho orth oso: Eke bhaxek, tiche uch’char borounk, pavta ani favta, dekhun vapurtat vo vaprunk zai ti lipi. Dekhik: Chini lipi Chini bhaxechi nizachi lipi, Rusi lipi Rusi bhaxechi nizachi lipi, Grik lipi Grik bhaxechi lipi. Heach

orthan, Dalgado Akademichea mhonn’nnea pormannem, Devanagri lipi Konknnichi nizachi lipi.

Manest Dr. Victor “Ek bhas, ek lipi, ek sonskrutay” hea bridacher boroch virudh khoim. Hem brid Akhil Bharotya Konknni Porixodechem, tem poilea odhivexona thavn zalam. Hem odhivexon 1939 vorsa Karwarant zalem, ani hem brid vinchun kaddlem nhoi mottvea ponn lamb-rund drixttichea mha viramni. Hem brid chalik lailear, Konknni somaz ekcharan vaddtolo, ekamekachem sahitya ekamekak kolltolem, bhaxechem promannkoronn zait ravtolem. Haka virodh kiteak? Patthimbo zai. Virodh kortat dekhun, hem brid chalik lagona. Soglleancho patthimbo aslo zalear, sopon sakar zavbpachem, ani Konknni bhaxechem ani somazachem borem zavpachem.

M. de Ataide, Neura

Bhaxechi Nizachi Lipi

Venchnnukam vellar BJP-ichea jahirnameacher kaim festam ‘state festival’ kortole oxem kitem sanglolem hanvem aikol’lem. Tedna hanv he vixim thod-dem bhov sangunk sodtalom. Halinch Santanache Igorjent Sant Annachi porob zali; he por-bek amcho Mukhel Montri Xri Manohar bab Parrikar ani Sant Andre motdarsonghacho am-dar Xri Vishnu Wagh hajir asle mhonn khuxalkay bhogli. Am-chea disallea potramni, sorkar hem fest ‘state festival’ kortole mhonn khobor dili.

Hea festak ‘tovxanchem fest’ mhonnttat, karonn tea disa loka modem ek porampora asa Sant Anna mayek tovxim bhettovpak. Adlea kallar lok chodd bhavarti aslo, sadea monacho ponn khotkhotit bhavart aslo. Sant Annache porbe disa lok tiche kodde magtalo kitem? Ghe hem “tovxem ani dhi mhaka bhurgem”, oxem St. Anna

maye kodde zaitim zannam apnnak bhurgeachem dennem magtalim. Haka lagun tea festak tovxanchem fest mhonn nanv poddlem.

Festival mhonnlear utsov koso; khoincheach dhormachim festam utsov mhonnunk zaina, utsov mhonnlear lok ekttaim zata, choddso movjen aplo vell sartat, tiatr utsov, fi lm utsov zatat toslea utsovachem mon festa-porbank diunk favona. Hindu zaum Kristanv zaum vo Muslim zaum; festancho somarombh bhoktiponnacho.

Dekhun State festival mhonn jahir korpachi goroz mhaka disona. Dusrem Vhoddlea Goyant/ Goa Velha ganvant Prachit Kallachea panchvea Somara ‘Santanchem Pursanv’ zata; hea pursanvak ak’khea Goycho lok thoim pavtach. Tea pursanvak zori feri bhorta tori tem fest nhoi mhonn monant dhorchem. Prachit Kallar Povitr

Sobha santam bhoktanchi porob somarombhina bogor prachit ani dondvonn korunk magta. Santanchem Pursanv mhonnlear fest nhoi, zoxem zaito lok somzota. Hem pursanv survatek Pilarchea Motthantlea Franciskan (Kapuchos) fradimni (monks) suru kelem. Hea pursanvant purvilea kallar nhoich dharmik lok ponn herui bhavarti prachit kortale. Pursanv choltana apnnakuch soitar kaddtale, soitar kaddop mhonnlear aple kuddik dondvonn ditale. Hem az konn korina. Halinchea kallar hea pursanvacho orth sarkhoch bigddun gela. Kitem-i zaum, Santachem Pursanv porob nhoi, ti ek prachit korpachi Prachit Kallantli bhokti. Tem “state festival” korunk koxem zait?. Amcheo porbô atmik monan bhoktiponn zauncheo.

E. V. MirandaPilar

Khoinchim festam “State Festival” korchim

l 3Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012

.

Tiswadi talukeant aslolea 15 inglez iskolamni, 1,144 zannam Kristnav dhormantlim, zalear 1,801 Hindu bhurgim.

Murganv talukeant aslolea 13 iskolamni 1,956 Hindu xikpeancho ankddo asa, zalear Kirstnavancho ankddo khipuch unnem asa oxem nodrek asilam.

Kankonn, Kepem, Sanguem, Sattari ani Pednne talukeamni pory-an Sorkari madheomacher cholpi Inglez iskolamni xikpi Kristanv ani heram dhormantlea xikpeam poros Hindu xikpeancho ankddo chodd asa, oxem nigtech sompun gel’lea

Vidha Sobhechea odhivex-onantlea kollun ailam.

Itle mozgotin, Peddne talukeantlea Mandrem ganvant aslolea inglez

iskolamni ek poryan kristanv xikpeachi nond kelolim kea ganvant xikpi sogllim 132 xikpeam Hin-du dhormantlinch asat

oxem xikxonn khateant nond kelolem asa. Tech porim Sattari talukeantlea Valpoi ganvant aslolea ekuch iskolant fokot 19 Kristanv dhormantlim 60 bhurgim Inglezintlea xikxonn ghetat.

Gõyche Vidhan Sob-hent hi jahir keloli Inglez iskolamni xikpi bhurgean-chi ankddevari pollelear Inglez iskolank virodh ko-run sthanik bhaxentlean mullavem xikxonn divpak nett korpi bhovsonkhea somazantlim avoy-bapuy aplea bhurgeank mullavem xikxonn Inglezintleanuch divpak sodtat mhonn V. Ixtt potrkarak gomlam.

‘English Medium’ ghevpi chodd Hindu bhurgim

collect all 30 ‘Know the Cross’ cutting appeared on pg 9 and win a prize

SYDNEY: Mon’xache pro-mannik vagnnukecho tache bholaikecher asor zavn to bore bholaiken ani khoxalkayen jievnk xokta oxem hanga kelolea obheasantlem kollan ailam.

Notre Dame, Indiana hangachea vidheapitthan kelolea sodvaurachea obheasant mhunnlam ki komi fott vo sot uloilear mon’xachi xaririk ani mansik bholaiki bori urunk yeta.

10 sumanachea kalla bhitor 17 tem 70 vorsam pirayechea 110 lokank ghevn kelolea sodvaurant hem sot uzvaddak ailam. Hea lokank proyogxallent vochon tea sumanant apnnem kitleo ani kosleo fotti marleat tacho hixob vo mahiti dor sumanak nond korchi poddttali. Tem kortonam tankam ‘polygraph’ porikxa divchi poddttali zaka lagon tannim marlolea fottinchi volleri toyar zatali.

Hea obheasantlean kollon ailam ki Amerikecho monis ek sumanak sumar 11 fotti marta. Khorem mhunnlear fott marina zalear mon’xachi bholaiki bori urta kay kitem hachi zannvikai amkam zai asli oxem mhunn tea obheas monddollachi mukheli

PONNJE: Gõychea sorkaran kolloil-am tea pormannem fuddarak sork-ari nokreanchi kollovnni Gõychea Igorzamni, devllamni ani sorkari sonvsthamni zatoli. Sorkari nokre khatir orz korunk yetole protinidhi nokreche axen tori hea dharmik su-vater vetole.

Ani ghoddiye atmik vatten tan-chi vadd zatoli mhonn somoz asa. Lokan sorkari nokre khatir orz kor-

cheo mhonn maglam. Nokre vixim jahirati igorzamni, devllamni ani sorkari sonvstamni dhaddun ditole mhonnlam. Toxench disalleanche-rui tanche vixim lokak mahiti mell-toli mhonn halinch Mukhel Montri Manohar Parrikaran Vidhan Sobhe-chea odhivexonant sanglam.

Adlea sorkarachea fuddaripon-na khal kaim tornatteank sorkari nokreamni bhorti kel’le. Tantle kaim

‘post’ kaddun uddovpacho proxn Vidhan Sobhent uprasla, oxem za-lear kaim tornatteancher onit zatoli mhonn virodhi pokxan nodrek had-dlam. Eleisanvanchea vellar ‘code of conduct’-acher add vochun sorkaran onek khateamni lokak nokreo dilo-leo. Tantle sumar 100 ‘post’ sorkaran kaddun uddoileat. Tanchi chovkoxi korunk ‘anti-corruption bureau’ lagim sorkaran dilea. IBNLIV.

Sorkari nokreancheo jahirati dharmik suvater

RANCHI: Ranchi xarant zaitea zageancher posters ghalun lokacher bhirant haddlea. Cheddvamni jeans nhesop ghalear, tan-chea angar acid ghaltole mhonn bhirantichi dhom-ki dilea. Ponn pulisen hea dhomkeanchi porvach ko-runk na ani disbhor kon-nakuch sampddavunk na.

Jharkhand Muk-ti Sangh mhonnlolea eka pongddan tambdea tintant boroil’le post-ers Albert Ekka Chowk hanga aslolea registrar-achea kocheri bhair ani St John iskola lagim ghal’le. Te mud’dom bondkor pongddache mhonn da-khovn tambddea tintan boroil’le mhonn pulisen sanglam. Tea posteran-chi ami porva korunk na kiteak tem tovnaxanchem kam’. Tori ami tachi sudd kortanv oxem DGP, G.S. Rath-an sanglem. Tea dhomkechea toktteank la-gun xarantlea bailancher odik aikant aila.

“Hem kortub pulisen nond korun guneavkar-eank sampddavunk zay. Pulis upay ghena zalear amkam ganvant bhovunk poryan kotthin zatolem oxem St. Xavier Kolejichea xikpi cheddvan sanglam. Hem cheddum sarkem ragan koddlem. Tea

pongddache monis Tal-iban koxe vagtat. Halinch panchayatin poryan san-glam jeans ghaltolea ched-dvank kheast diunk zay. Hi nhesnna vixim policy kortat ti kosli tem hanv nokllom, oxem sangtana tannem apli vollokh dina zaunk maglem.

Rajyantlea Bailam Ay-ogachi odheokx Hamlata Mohan hika xok zalo. “Hea posterank nit na, amchean he porim cheddvancher atak zaunk diunk favona mhonn tinnem sanglem. Jharkhandant ravonaslole nokreo sodtoleank dhok-meo dileat. Bhailo lok

yevn zomin vikti ghetole suttche nant, toxench komponeo karkhanne gh-alunk lokak dusrea zagear vhorunk mellchem na mhonn khor xiddkavnni dilea. Osleo xiddkavnneo ani dhomkeo bhailea lo-kak divop, hantum kaim novem na mhonn pulis sangta. Thoddo kall zalo Adivaxi Mullvaxi Chhatra Morcha zalo, hachea van-gddeamni unchlea iskola-chea xikxokak, Biharcho zaunui tacher addnad-dponna kelim. Taka Zil’lea Xikxonn Odhikareamni tea iskolant xikxok nem-lolo. Punn AMCM-achea

vangddeamni rajeantlo bhair voch, nator hinvsek fuddo korcho poddtolo mhonn dhomkailo, oxem tannem sanglem.

Bhailea lokak adi-vaxeam khustar rajyan-tlem boreponn mellchem na. Adhivaxi lok aplea hok’kam khatir ani kuxin raj magun zhuzla. Atam tankam rajyachem daiz poilem mellunk zay mhonn AMCM-acho odheokx Ka-mlesh Ram sangta.

Bharotachi Ghottna Bharoti nagrikank desant khoimsorui ravunk hok’k dita. Hea hok’kacher add vetoleak virodh korpa-choch. Pulisen osleancher rokddich chovkoxi kor-pachi. Hem kortole ghod-diyek somajik noxtt kor-peanchem zait oxem BJP-iche unchlo fuddari Ra-ghubar Das-an sanglem.

Raxttrya Janata Dala-cho rajeo odheokx Giri-nath Singhan tovnax-ancher khor nixedh marlo. “Tovnaxancher tabortob karvay keloli mhaka zay .Sorkarache chukik la-gun lokak sosunk pod-dta. Khorem mhonnlear ‘domicile policy’ chukichi Guptchar pod’doticher (intelligence system) nodor ghalunk zai, ti chuklea mhonn Singh-an sanglam. TIMES OF INDIA

Jeans ghalun dislear acid uddovpachi dhomki Promannikponn bori bholaiki ani khuxalkai haddtta

Anita Kelley hinnem Sydney Morning Herald hea potrak sanglem.

Sodvaur korpemni hea obhesa khatir ghetlolea ord lokank 10 sumanachea kalla bhitor fott ulovpachem bond korunk sanglem. Tankam oxi kollovnni dil’li ki koslei karonnank lagon konnakui koslich fott sangpa pasun pois ravchem. Sot kuxin dovrun, goroz poddlear proxnnachi zap dinastonam, ani gupit gozal rakhun ji gozal fott asa mhunn zonnam zalear tache vixem kainch ulovop na oxi tankam mahiti dil’li. Zalear urlolea ord pongddak osli koslich mahiti divnk na.

Obhesachea kalla modem fott uloina tea pongddantlea lokanchi bholaiki bori urloli ani te khoxal asle mhunn kollon ailem zalear jea pongddantlea lokamni fott ulovn to kall sarlo tanche bholaikent toslo ontor disonk na.Tanche kuddiche ani mansik stithint bodol zalolo disunk na zo sot ulovpeam modem disun ailo. IANS

P1�

4 l Gõycheõ Khôbrô August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

Stanley Vaz |VIP

PONNJE: Bharotant ani khas korun Gõyant xikx-onn ghevpa khatir xekd-deamni videxi (foreign) xikpi yetat . Punn ha-tuntlim choddxim noxe vokdancho vevhar, xin-dullki, fottkireo notteo chchap’pop(fake cur-rency) oslea be-kaidexir kortubanim gunthlolim sampoddleant ani kh-upxea zannancher Gõyant veg-veglea niti-ghoramni kexeo choltat mhon-pachem ugdapem zalam.

Koslech be-kaidexir kortubamni him xikpi sampoddlim zalear, tanch-er koddok karvay korun khast favo kortole oxem mukhel pulis kocherintlea eka unchlea odhikarean hea potrkarak sanglem.

Noxe vokdanchi tos-kori sarke vevharanim him xikpi bhurgim kaim sthanik lokanchea adharar misoll zalolim asat.

Fokt xikxonn gheupa khatir asloli ‘visa’ gheun hanga ailea uprant choddso vell goir-vevhar korunk khorchitat oxem pulisank kollam ailam, taka lagon, him xikpeam kolejint kitlo vell astat, tim khoim ravtat,

khoim khoim bhonvtat, tanche sthanik mitr (local friends) konn hea vixim mahiti ektthaupacho vaur pulisen hatant ghetla.

Gõy vidhyapothak ban-dolki (affi liation) aslolea kolejinim xikpeanchem at-tendance nond korop sok-tichem aslem toroi khasgi kolijinim tem soktichem naslolean , hea xikpeanch-er nodor nasta, ani tankam zai tem korunk mekllik mellta oxem polisechea nodrek ailam.

Africa, Gulf ani atam Afghanistan savn xikpi bhurgim vhodda proman-nant Gõyant yevpak la-gleant. Xikpi vorga kodde polletanam somaz veglle nodren polleta.

Tacho faido gheun him videxi xikpeam Gõy-ant ravloleachi ankddevari mukhel pulis kocherin toyar kelea.

Zanchi ‘visa’ sompon poryan odik kall raupi xikpeank sampddavn, tankam porot tanchea desant patthoupachi ek kherit mohim suru korun tancher koddok nodor pu-lis thiraun asat oxem hea odhikarean mhonnlam.

Stanley Vaz |VIP

PONNJE: Gõyant minam-khonneo aslolea vattharant aslole minache ‘dumps, kaddpak kendr sorkaran addkolleo haddleat, torui he ‘dumps ’ vo he minam matiyechea raxink lagon thoim aslole udka santté (water reservoirs) ani udka zhore (water re-sources) hancher borench vhoddlem sonkott upraslam . Toxench nodinchi patlli (level) poryan attonk laglolean bhovtek nodi noxtt zavpachea mar-gar asat. Taka lagon attonk laglolean bhovtek nodi noxtt zavpachea mar-gar asat. Taka lagon Gõychem po-ryavoronn, udka santé ani zhore rakhun dovorpache asat zalear he ‘dumps’ kaddpa vixim halchaleo kor-cheoch poddtoleo oxe torechi magnni sod’deak nett dhorpak laglea.

30 hozar kotti Rupiya poros odik molache he ‘dumps’ asun, Gõychem utpadon ani desachi girestkay he nodrentlean sogott lok hea ‘dumps’-am kodde polletat. Gõyant khupxea bhagamni raxik marun aslole he minache matiyek lagon nisorgik udkache santté oddchonnek sampoddleat. Selaulim udka dhoronnank ‘manganese’ dhatu mell’lolean,boroch bovall zala. Hea dhoronnache degek

vhodda promannan aslole minache ‘dumps’ tabortob kaddcho oxe magnni nigtech somplolea Vidhan Sobha odhivennant zalea.

Gõyant aslole he minache ‘dumps’ kaddpak sod’deak tori Kendriya Ranam ani poryavoronn montraloyan apli porvangi diloli na. Halinch hea montraloyan (ministry for Forest & Environment) Gõyche ‘Chief Secretary’ Sanjay Srivastav haka ek odhikrut potr phattovn xittkaila tea pormonnem Kendrachi porvangi mell’lea xivay Goyant aslolea minachi ‘dumps’-ank hat poryan laylo zalear tem bekaidexir zatolem oxem koddok utranim tea potrant nomud kelam oxem khonnim

khateantlea sotranim hea potrkarak sanglem. Haka lagon ‘Kendarchi porvangi mell’lea xivay he ‘dumps’ koxech kaddunk zanvhenam, hem atma spoxtt zalolem asa.

“Gõychem minm-khonninchem dhoronn (mining policy) Agost xevott meren toyar zavpachem asa, tednam Mukhel Montri manohar Parrikar zachea kodde “mining’ khateacho tabo asa, to hea vixim kitem tori mhotvachi tortud kortolo. Taka lagon hea ‘dumps’-am vixim ‘mining policy’ kitem meren tharayta, hem veginuch kolltolem, “oxem Rajaram Fadte hannem hea potrkara kodde uloytana xevttak sanglem.

PONNJE: Halinchea kal-lar komunidadincheo zomni ganvkaruch cho-runk lagleat mhonn vhoddli dukhichi gozal. Apleponnan bhorlolea ani girestkayek lobddolea ganvkarank lagun ko-munidadincheo karbhari somiti addkam-naddkam korun zomni apnnak vo aplea ixttank ditat. Adlea kallar ganvchi yennavoll vaddounk komunidadin-cheo zomnichi pavnni

kortale. Hem kam’ karb-hari somiteo kortaleo. Atam polleunk gelear komunidadinche 80% zomnicher Gõyam bhailo lok asa. Hea lokachim vechnnuke vellar motam melltat. Hem sogllem ra-jki mon’xanchea adaran cholot ailam.

Komunidadinchi zo-min vikti ghetlea ti bekaid-ean ghetlea, Aframentan-chi zomin khonddit diunk zaina ani ti vikunk-ui

zaina. Halinch Unchle Nitisobhechea formonan Sirsaim aslole Tivimche Komunidadiche zom-nicher bandlole 35 bongle moddunk laileat. Komu-nidadinche Attorney astat te zomin ghetoleak NOC ditat ani koblati soi kortat, oslea kamant zaite odhi-kari zaiteo banngoddeo kortat mhonn atam il’lem il’lem gomun ailam. Zo-min gheun ghoram band-tole trasant poddtat

MHAPXEAM: Aguadache kendrya bondkhonnint asloleank computer xik-oupak computer kurs suru kela. Crafts ani Training khateacho montri Francis D’Souzan hea kursachi survat keli.

Kallanguttcho amdar Michael Lobo ani Nuven-cho amdar Francis Xavier Pacheco ani her unchle odhikari hajir asle.

Tanche sangata Sister Mary Jane ani Fr. Maverick Fernandes, Prison Min-istrychim odhikari hajir aslim Caritas Sonvsthen boro vavr kela ani bond-khonnint asloleanchea fa-milink adar kela.

Sorkarachea ani her-anchea sohokaran Caritas sonvstha sabar toreche kurs tankam xikoita.

Bondkhonnint 10 ani

odik vorsam aslolea vix-im apun Vidhan Sobhent prosn manddtam mhonn Montri Francis D’Souzan sanglam.

Osle kurs bore toren xikun bondkhonnintli tankam suttka melltoch aplea payancher ube ra-vunk tankam zatolem mhonn bhorvanso asa mhonn amdar Michael Lobon sanglem.

PONNJE: Aldonchea sorkari xallank khellam moidan bandunk Gram Sobhen prostav pas kela mhonn ganvcho lok boroch pikar zala. Hem moidan bandlem zalear gan-vchea xetki zomnicho vibad zatolo mhonn Aldonchea lo-kan hea prostavak virodh kela.

Fattlea vorsa xetkamot kel’le 7 hozar chovrad metranche zomnicher khella moidan bandunk tanchi yevzonn asa. Hea kamak kaim rajki fuddareanchoi tenko asa mhonn lokak dubhav lagta. Kaim vollkhi bhailo lok yeun zomnicher aslolim zhaddam katrunk lagleat mhonn lok sangta. Ojap mhonnlear konnak kolloinastana sorkari xallechea nanvar asloli zomin atam Gõy Sport Authority khal asa mhonn gomlam.

Kaim dis fattim mukhel montri Manohar Parri-karan Gõychea xetanchi zomin samballunk Gõykarank ulo marla. Atam Mukhel Montrean hea prostavacher portun niyall korunk ani favo to upay gheunk lokan magnni kelea.

‘Dumps’-ank lagon udkak bhirant

Komunidadincheo zomni ganvkaruch nagoitat

Xetanche zomnir moidan bandunk virodh

Gõyant videxi xikpi Bekaydexir dondheamni

Aguad Bondkhonnint ‘computer course’

PONNJE: Lhan bhurgeank Bambolle hospitalantlea ‘neuro rahabi’ kend-rant ilaz gheunk haddtat tanche duddu ghevpachem sorkar bond korta mhonn gomlam.

Paediatric–neuro reha-bilitation kendrant ilaz di-vnk haddtoela ‘cerebral pal-sy’ hace sarkhi pidda zalolea bhurgeank ilaz ghevnk poile pavtt 500 rupia ani uprant dor pavtt 300 rupia farik ko-rche poddtat. Itlem asun tea kendrant borea dorjeachim vavurpi kiteak nant, oso Vi-rodhi fuddari Xri. Prataps-ing Ranen Vidhan Sobhent proxn kelo.

Lhan bhurgeank hospitalant fukott ilaz

PONNJE: Gõyank khas dorzo mellun gheunk Agostache 17ver Mukhel Montri Manohar Parrikar Novi Delhi vochun Prod-han Montri Dr. Manmo-han Singh hache kodde boska gheun bhasabas kor-tolo mhonn Vidhan Sob-hent bhas dilea.Dabollecho amdar Mauvino Godinho Gõychea khas dorjea vixim Sobhaghoracher tharav ghevcho mhonn sanglem. Tedna Xri Parrikaran apun ho proxn Mukhel Montre-anche boskentui vhorto-lom mhonn sanglam. Tox-ench Gõyank khas dorzo magunk apunn Gõychea Vidhan Sobhechea 40 van-gddeanche xistmondoll Kendra mukhar vochunk Parrikaran sanglam,

Gõy khas dorjeachem zaunk zay fokot arthik sur-

okxona khatir nhoi bogor tachi osmitay samballunk ani zomni vikpacher mory-ada ghalunk toxench gutt-vanukecher (investments) niyontronn dovorpak mhonn Mukhel Montri Parrikaran sanglam. Hea proxna vixim Manohar Parikaran BJP-ichea Kend-rya odheokx Nitin Gadkari kodde uloila ani tannem taka Gõyam khatir khas dorjeache magnnek Gõy-am khatir khas dorjeache magnnek NDA-cho tenko asa mhonn sanglem khoim. Hea kamak Gõychea Kon-gres amdaramni UPA-cho tenko magunk zay. Tan-chean Sonsodecho don-tu-tians vo two third tenko melloum yeta ani 371 kolm durusti korun Gõyank khas dorzo ghevum yeta mhonn Parrikaran sanglem.

Khas dorzo, 17ver Mukhel Montreachi

Gõycheõ Khôbrô l 5Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012

PONNJE: Goychea sorkari Apna Ghar asa tantunt lhan chedde cheddvam asat. Ponn tea ghorant vavurtat tim mon’xam thoim aslolea cheddeank bhiyetat, tanchea fuddean legun bosona karonn hea adim chedde tanchea an-gar aileat mhonn sangtat. Tea ghorachi chovkoxi ko-runk sorkaran Levinsons Martins haka nemlolo tan-nim chovkoxi kelea uprant riport toyar kela to chalu Vidhan Sobhent dakholl kela.

Ghorant asloleacnho samball korpi asat nidpa-chea kudda bhair galerint legun bosonant, nidpachea kuddak daram nant. Va-vurpi mon’xam cheddeank ekdom bhiyetat mhonn gomlam. Ek Pavtti adim sanjechea vellar IV polleta-na bhureamni atak korun mukhel darantlean bhair sourun gelim mhonn san-

glem.Merces ganvant aslolem

‘Apna Ghar’ bhurgeancho asro ponn surokxa bhorich unni asa. ‘gate’ rakhunk dovorleat te dogui zantte monis. Apna Gharantlea bhurgeank mobile fon asat, te vaprun bhurgim pollun vetat. Facebook suvidha fon asat, te vaprun bhurgim pollyn vetat. Facebook su-

vidha vaprun bhailim gas cutters sarkim hatyaram haddunk laitat mhonn gomun ailam. Choriyent sampoddlole bhurge tho-im dovorlear tancho Apna Gharant ravpacho somplo. Hea ghorantle bhair sor-toch SCAN songhotnnen thankam samballunk zai. Osli asa Apna Ghorachi poristhiti. PTI

PONNJE: Directirate of Planning Statistics and Evaluation hachea odhi-kareamni sogllea nagri-kamni Aadhaar card ko-runk Dokhxinn Gõyant panchayati patlicher khas kam’ korunk tharailam.

Sorkaran sanglolea pormonnem Setembrache 30ver 100% lokan Aadhaar card korunk zay, dekhun Dokxinn Gõychea Collector cum District

Registrar hachea kocherint tannim boska ghetlea. Dokxinn Gõyantlea sogllea talukanche Jt. Directors, Mamlatdar boskek hajir asle. Aadhaar Cardachi lokak zagrutay diunk ‘ loud speakers’ vaprun sogllea ganvamni hi khobor pavounk tharailam.

Zannim hem Aadhaar Card korunk na tannim vegim tem korchem mhonn maglam.

PONNJE: Hea vorsachea Janerant thavn Junhache 25ver meren rosteancher obsoeg zavn 150 zann mele. 2011 vorsa oslech obsoeg zavn 330 lok melo, mhonntoch 6 mhoineank 165 lok melo. He obsoeg vattavpak Police Mod-ernization Scheme hache khal adhunik toreche upay ghevnk sorkar suchoita mhonn Mukhel Montri

Xri Manohar Parrikaran sanglem.

Fattlea tin vorsank zalolea obsoeganchi barik-sannen chovkoxi kelea up-rant Gõychea rosteancher 70 zage obsoeg zavpache mhonn Gõyche pulisen jahir kelam ani Bhovxik Vavra Khateak dhaddlam, tannim favo tem sudarop korcheak.

Vidhan Sobhek dilole

khobre pormannem hea vorsacho Janer tem Jun meren rosteancher 461 ob-soeg zaleat mhonn nond zalam. Rosteancher zatole obsoeg vattavpak sorkaran kosle upay ghetleat kai mhonn Virodhi Fuddari Pratapsing Ranen proxn kele tedna odhikareamni zaite upay keleat mhonn Xri Manohar Parrikaran sanglem.

PONNJE: Mukhel Montri Manohar Par-rikaran somaradis 2012, Vidhan Sob-hent bhitor kaddlam. Casino bottint 21 vorsam ani tea voir piray asloleank bhitor sorpachem bondon ghalpak ani gambling khell cherui bondi ghalunk sorkarak odik sot’tea asunk hem bill durusti korunk tannem Vidhan Sobhent manddlam.

Bhonvddekaram xivay ‘section 13A’ hache khal choltolea khellache svater bhitor sorunk mellchem na mhonn tea billan sanglam.

Doryant ravloleo Casino botti Agostachi 15ver meren vorsachi fi farik korina zalear dusrea disa thavn tancher bondi ghaltole mhonn Xri, Manohar Parrikaran xiddkavnni dilea. Azunui doryant aslolea Casinon fi farik korunk na tancher dadd ghalun bond kortole ani sogllea soireank bekaideache ‘gamblers’ mhonn tancher karvay kortole mhonn sanglam. Agostache 6ver Vidhan Sobhent anikui 5 durusti billaim bhitor kaddleant.

PONNJE: Adlea Kongres Sorkaran khond-dak dil’leo minacheo 40 khonni bekaid-eacheo aslolean tanche porvanne fattim kaddtole mhonn Mukhel Montri Mano-har Parrikaran kolloilam.

PAC somitin kel’lea obheasant hea 40 minam khonni bekaidexir mhonn thavem zalam. Tancher karvay korchi mhonn somitin magnni kel’li. Khonddak dil’lim minam khonniche porvanne kaidea add ‘renew’ keleat oso adlea sorkaracher arop aslo. Adlo Mukhel Montri ani Minam Khatea Montri Digambar Kamat-an 14

vorsam hem khatem samball’lem. Xri Manohar Parrikaran Xri Kamat-ak

tachea fuddariponna khal aslolea khateachi chovkoxi korunk odhikari asa. Punn Xri Kamat-ache vixim koslich mahiti diunk kobul na. sodea Gõyant 82 khonneo ‘deem-ing provision’ gheun renew keleat.

Punn hacho goir vapor zaunk lagla mhonn Fatorddecho amdar Vijay Sardesai-an ugddapem kelam.

Hea sogllea bekaidexir vavracher Sork-aran koddok nodor dovrun novo mosudo toyar korunk maglam.

PONNJE: Gõyant dudha-chea dhondeak odik nett diunk rajeo sorkaran ‘dudhagram’ nanvamchi yevzonn anklea. Yevzonne pormonnem odik pro-mannan dudache utpadon aslolea 38 ganvank nivd-dun kaddleat. Ani hea ganvchea xetkarank ‘Ani-mal Husbandry’ khatea khal adar melltolo mhonn jahir kelam.

Halinchea disamni bhailea rajea thavn Gõy-ant 70%dud yeta. Fudda-rak Gõychea xetkaramni tanchea dudacho dhondo odikuch nettan fuddem vhorcho mhonn sorka-rachi yevzonn asa. Hea monan gayank 100% in-surance, vat-acho unnav toxench khateant vavrpi kamdaranchoi tanka adar melltolo mhonn kol-loilam.

Peddne, Divchole ani Satari ganvchea lokak ‘Latambarcem’ hangasor novi ‘dairy’ toxench Sanguem talukeant ‘dairy’ ghaltolem mhonnlam.

Apna Ghorantlim kamdaram bhurgeank bhiyetat

Aadhaar Card soglleamni korchem

Dud utpadonak sorkaracho

tenko

Khonddak dil’lim minancheo 40 khonni rod’dh kortole

Janer-jun meren rosteavelea obsoegamni 150 mele

Casino add bill manddtat

6 l Dekh August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

Pio Esteves

Polloilam tem boroilam - (231)

Rajkoronn Opradheancho Sorg

Voparinchea Bhanddarantlem

Nevel Vell’lekar

Adlea Kristavanchem jivit amkam sfurti dita. . Dhor-mdutanchea itihasant am-kam poilea Kristanvamchi khobor mellta. Tea kallar konnuch apna khatir jiy-enaslo. Konna lagim kitem asa tem tim bhagak dovor-talim. Tanche modem ontor nasli. Sogllim khuxalkayen jiyetalim. Tanche modem mog ani husko aslo.dusre-ank khuxal kortana ti apun-nuch khuxal zatalim. Tan-chi someday mogacheruch bandloli asli. Konnank dud-dvanchi goroz asa tea gor-jevontak tim adar ditalim. Konn piddest asa tachi tim khobor ghetalim. Konn eksuro asa taka tim sangat kortalim. Konn bhuken voll-vollta taka jevonn ditalim. Aplem mhonn tea kallar kainch naslem. Jem aslem tem soglleanchem aslem.

Atamchi poristhiti koxi asa? Aiz-kal konn dusrea khatir jiyena. To apnna khat-iruch jiyeta. Aicho monis ap-suvarthi zala. Taka tachem sadlear puro…to khuxal! Dusreanchem taka poddun vochunkuch na. To aplea

lagxil’leank ani mogacheank pasun sarko vollkhonam. Logn zal’leam modem hem disun yeta. Aiz ghovak ani bailek eka-mekak mog diunk vell na. Tim apleach sonvsa-rant astat. Eklo aplea vavrant tollmollta ani dusreak tem p o d d l o -lench na. eklo pid-dent asa ani dusro tachi kallji gheunchea bodla, to apnnank zay thoim bhon-vta. Dusreamni taka manan leklolo taka zay asta, punn to aplea mogacheak manan lek-hunk toyar na. Avoy-bapay thoim koxttovtat ani tannem koxtt kaddun apnnank po-spacho tancho kaido mhonn, aichim bhurgim somzotat. Tim aplea avoy-bapaiche koxtt lohu korunk hat-bott ghalinant. Tankam xikunk poddta, tem puro zata. Ani dusrea ordhan, tanchim bhurgim koxim vaddtat, konna borabor bhonvtat, tim khoim asat, hacher lokx ghatlolem disona. Ani bhurgeanchim pavlam chuk-lim mhonntoch magir rod-dtat. Povitr Sobhentui hea apleponnachi savlli poddunk laglea. Zaitim zonnam ap-

nnak nanv mellonk amchea Igorzamni vaurtat. Tim dusreank voir sorunk, dusre-ank vavr korunk soeg dinant. Soglem apnnuch korunk sod-tat. Apnna lagim zaina tem magir dusreancher lott’tat. Vachunk, gavunk apnna sar-

ko dusro konnuch na, oxem

tim somzotat. Soglleakuch hukum ghalunk axetat. Punn choddxe pavtti tim kainch vavr korinant. Aiz somazui apleponnan bhorla. Roste-ancher nodor marat. Zonn eklo poilo pavunk sodta. Konn konnank ravunk so-dinam. Konn ‘light’ marina, konn ‘horn’ vazoyna ! To mo-bailcher motthean uloyta. To voddunk nozo tea zageanch-er pasun sigrett fuskaita. Oxem kedna pasun choltol-em? Zonn eklo apleacheach poleak ros kaddta tem kedna somptolem? Mon’xachem jivit dusreachem boreponn kedna polletolem?

Amchean dusream pa-sot jiyeunk zatalem?

Kiteak zaina? Dusrea khatir jiyetana amchem gorv matxe apttotolem. Khoin-chea-i gorjevontak ami pav-

lear, piddevontachi khobor ghetlear, eksureak sangat dilear, goribank duddvam-chi mozot kelear tachi mo-zuri amkam asach. Konna-cheai jivitant ami khuxalkay haddlear, konn tori amcho ugddas kaddttolo, ani borem magtolo. Dusream khatir ji-yeunk amkam il’li khaltikay zay. Kiteak soimanuch ami apsuvarthi. Ami amchench uloytanv, amchech pasot kortanv.

Thoddeach utramni ami amchech pasot jiyetan. Punn aplea mukhamollak lep kad-dun bhonvtat tancho ‘show’ thoddeach disamcho. Thod-deach vellan tancho lep veta ani tanchem gorv apttota. Ani tachem khorem rup kol-lon yeta. Hem amchem gorv apttoche adim, ami kitem tori korunk naka ? Jezu ap-nna khatir kednanch jiy-eunk na. Taka dusreanchem poddlolem asa. Aplo visova-cho vell pasun to dusream khatir bhettoitalo. Ani thodde pavtti goroz na tea vostumni vell sartanv. Hea vellacho boro upeog korun, amchea boreponnam khatir to ami bhettoilear khux-alkay vadd’toli!

Zonn eklo aplea poleank ros kaddta

Tomazinho Cardozo

‘National Election Watch’ (NEW) ani ‘Association of Democratic Reforms’ (ADR) heo don sounstho amchea desant ‘Election Reforms’ vo venchnnukamni sudharnna haddche khatir khub vavurta. Tea khatir heo donui sounstho amchea venchnnuk manddavollin kitem kitem vaitt asa tacher uzvadd ghalta. Fattlea disamni Bharat desant aplo Raxttrapoti venchun kaddlo. Up-Raxttrapoti azun venchun kaddpacho asa. Hea somoyar NEW ani ADR hea donui sounsthamni ek obheas korun amchea Parlamentan (Lok Sobha ani Rajya Sobha) kitle khasdar (MPs) ani Bharatachea prantamni aslolea Vidhan Sobhamni kitle amdar (MLAs ani MLCs) opradhi asat tacher uzvadd ghatla. Bharatachea promannik nagrikak dhopko diupachi khobor hi!

Opradhi: NEW ani ADR hannin ek vako toyar kela ani tea vakea pormonnem amchea Parlamenttamni ani Vidhan Sobhamni sumar ek tisro vantto vo oglle unne 33% khasdar ani amdar opradhi (criminals) asat. Dil’lichea donui Lok Sobha ani Rajya Sobha hantun 776 khasdar asat. Bharatachea prantantlea sogllea Vidhan Sobhamni 4120 amdar asat . Mhunnchem Bharatachea nagrikamni venchun kaddlole protinidhi (elected representatives) soglle mellon 4896

asat. Hatuntlea 4835 protinidhinchi NEW ani ADR hannim viskavnni (analysis) keli ani he viskavnnecho porinnam mhunttlear 1448 protinidhi opradhi asat . Mhunnchem ogle unne 33 ttok’ke khasdar ani amdar opradhi asat.

‘Affi davits’: Sot mandpak kotthin lagta. Hozaramni opradhi amdar khorench asat kai? Hi viskavnni khorench promannik asa kai? Vo rajkornneamchem nanv vibaddche khatir konnem tozvit kelea kai? Oso dubav poddtta. Punn na. NEW ani ADR hannim jem porjechea dolleam somor haddlam tem, nibel sot asa kiteak hi mahiti NEW ani ADR hea sonsthamni venchnnukek ube ravlea tednam umedvar soputa khal ek ‘Affi davit’ ‘Election Commission’ haka dita tea ‘Affi davit’-a voilen kaddlea. Hea ‘Affi davit’-an prot’tek umedvaran aplea vaitt kornnea vixim mhunnchem Pulis thannean kitleo ani kosleo kosleo fi riadi vo FIR nond (register) kela, Nyeayaloyamni (Courts) kitleo kexi asat ani apli girestkai kitli ani kosli kosli tem soputa khal sangonk zai. Mhunnchem ji mahiti NEW ani ADR hannim ektthailea ti nibel sot asa kiteak ti mahiti aplea vixim svotha venchnnukek ube ravlolea umedvaramnich diloli. Vichitr punn sot ghoddnni hi!

Bhirankull arop: 1448 khasdar ani amdaramni kosle kosle opradh keleat tacher ilo niyall korum-ya. NEW ani ADR hannim dilolea vakea

pormonnem 6 protinidhincher bolatkarache (rape) arop asat ani 140 prinidhincher khunache (murder) arop asat. Itlean somponk na 350 khasdar ani amdar dusreancho khun korunk proytn (attempt to murder) kela mhunn nitichea fasak sampoddlole asat ani 75 ‘dacoity’ khatir nyeayaloyche panvdde choddtat. Tea fuddem 90 khasdar-amdar mon’xank bollan uklun vhorop ( kidnapping) hache khatir aropi asa zalear 145 chori, nagounn fottovp kelolea khatir aropi asat ani urlole dusrea opradhank lagon ‘Court’-amni zhogoddta oxe arop asat.

Durbhag’gya: Ek khorem: aropi aslo mhunn opradhi zaina. Nyeayaloyan opradhi mhunn tharaylea xivai konnuch opradhi nhoi mhunn ami mandtat. Punn osle bhirankull arop asop ani tea bhirakul arop aslolea mon’xank nivddun divop ek vhodd durbhagyachi goxtt zaun asa. Oslea mon’xank tor ami nivddun dita zalear amchi lokxay kitlea sokoilea panvddear pavlea ti amcheamni odmas korum yeta.

Niyall: Bolatkar korpi, khun korpi, khun korunk proytn korpi, ‘dacoity’ adharpi, ‘kadnapping’ korpi ani chor fotting ani nagovnne mhunn arop aslole monis aiz amchea Parlamentan ani Vidhan Sobhamni asat. Konn Montri asa zalear konn Khasdar ani Amdar asa. He opradhi lok aiz amcher raj’jea kortat. Khorench hi vhodd odruxtti ghoddnni zaun asa!

OSTOM BENGAL: Lovki-kank fuddariponnan mukhar kaddunk fi rgozantlea lhan Kristi somudayank nett divncho mhonn lovkikam magtat. Lovkikank igorjechea kamanchem proxikx-onn divnk zay mhonn Krishnagar diosezicea Ajit Mandal-an san-glam.

Halinch Asansol Diosezichea Pastoral Kendrant Prantik Seva Pongddachi boska zali, tea vellar to uloitalo. Zor lovkikank borem proxikxon dilem zalear tim igorjechea kamank odik upeogachim za-vnk pavtolim ani dio-sezinchea somuday-

anchea karyavollink zaitem boreponn ye-tolem.

Soglle Lhan Kristi Somudayamni diosezi-chea sogllea somitimni sohokari asunk zay, tea vorvim Igorjent ekvott ani hurba vad-dun vetoli mhonn Kolkotacho Arsebisp Thomas D’Souzan sanglem. Prantik Seva Pongddant Ostom Bengalantlea 8 diosez-inche protinidhi asle.

Tanche modem ek Bisp ani ek madr asli. Hea vattarant 1,550 Lhan Kristi So-muday asat, tankam odik mozbhut korunk proxikxonnachi goroz asa. VATICAN INSIDER

Lhan Kristi somuday okhondd korche

7August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

Devdutt Pattanaik

Listen to this story. One day, there was a snake called Kaliya, who poisoned the waters of the river Yamuna, killing cows and cowherds who dared take a dip in it. The cows and cowherds complained to Krishna who went to the river and challenged Kaliya to a duel.

After a ferocious fi ght, Krishna managed to subdue the serpent; to celebrate his triumph Krishna danced on Kaliya’s hood cheered by all the cows and cowherds. Defeated, Kaliya left the river and everyone could enjoy the waters of the Yamuna without fear of being poisoned.

Now, listen to this story. Krishna asked Kaliya to leave the river Yamuna as his venom was polluting the waters and killing cows and cowherds. Kaliya

refused. When asked why, he

replied, “This is the only place where I am safe. If I leave this bend of the river, I will be attacked by Garuda, the eagle, who will eat me. That is why I stay here. I do not want to poison the waters, but what can I do? Where can I go?”

In the fi rst story, Kaliya is a villain. In the second story, Kaliya is a victim. The fi rst story makes us experience rage and heroism.

The second story makes us feel sad and compassionate. Which story do we tell our children?Yes, every story has a hero and villain. But very rarely do we

ponder on the origin of villains. No one is born a criminal. Necessity makes us criminal.

Then need gives way to greed, and before we know it crime becomes a habit. Yet, the seed of villainy lies in victimhood. We break rules because we fi nd them oppressive. In breaking rules, we feel liberated. When rules make us insecure and unhappy, we become lawbreakers, hence criminals.

Kaliya feared Garuda and this forced him stay where he was. He lacked the confi dence to move on. His fear poisoned the river waters and transformed him into a villain. Krishna realises that. And so leaves his footprint on the hood

of Kaliya. This is the mark of the cobra, created to tell Garuda to leave Kaliya alone. It is the mark of protection.

That is why in Hindu mythology, gods never kill the villains; they do ‘uddhar’. They liberate the criminal. What does this mean? It means Krishna takes the trouble to understand the fetter of fear that transforms Kaliya into a villain. While solving the problem of cows and cowherds, he does not ignore the problems of Kaliya. Every victim has to be saved, even the villain.

Today, we are eager to make people villains -- slap them, penalise them, punish them, tie them up,

beat them up, throw them in jails. Perhaps along with punishing them we also have to consider paying attention to the concept of uddhar -- and deal with

crime with more maturity and wisdom rather than self-indulgent outrage. Or is that too much to ask of humans?

TEENAGER TODAY

Mark of the cobra

Well, what women want still remains the unanswered question across the globe. However, men needn’t lose hope for all is not lost. There are still a good number of things that most women like. Here are a few from the long list which can perhaps help you make her fall head over heels in love with you. Take your pick to woo and sweep her off her feet!

Superman: Women love to be protected. So show in more ways than one to prove that you will be her saviour should your damsel land in distress! Women are always in awe of men who can step up in times of confl icts. Be sure you grab every opportunity that situation throws at you.

Smell good: Deodorant Ads may be going overboard showing men being lured by women’s perfume. But the other way is also true. Choose a deo that suits you. Especially if it’s your fi rst date, it’s best not to try anything experimental. Know what smells best on you. Remember, what smelt heavenly on your friend might stink on your skin! For everything depends on your body odour. When you spray perfume on your body, what you smell is a combination of the deo spray and your body odour. Choose wise.

Surprises galore: Women love surprises be it chocolates, love notes, gifts or even a bouquet of fl owers. Women don’t mind them in any numbers. You are sure to score brownie points with this one!

Transparency: Honesty is still the best policy. Never lie to her if you are thinking of a long-term relationship. Never mind you will face some initial fl ak, but eventually you will win over her trust.

Perfect body: What with the celebrities being obsessed with getting a six pack or eight pack abs, girls too go ga ga over men with a well-toned body. Get into the habit of regular workout so you can make heads turn!

Dress well: Nothing turns off a women than a poorly-dressed man. Do a style-check, spot the trends in fashion, speak to a stylist to fi nd out what looks best on you. Clothes maketh man literally!

Crowning glory: Nothing like a funky haircut! A good hairstyle can give you a different look altogether. What are you waiting for? Get that stunner look so you can impress that chick you have been eyeing.

Magic of your hands: You might have taken your girlfriend to the hottest restaurants in town, yet she will not mind if you can cook one of her favourite dishes (or even plain instant noodles) when she’s hungry. Such moments are never forgotten.

There’s a joke doing the rounds that ‘A woman’s mind is cleaner than a man’s That’s because she changes it more often’. However, there are some things that remain constant. TIMES OF INDIA

8 Things women really want from menSomeone once said ‘To generalize on women is dangerous. To specialize on them is in�initely worse’

Some of us get into our car, drive to offi ce, work on a computer, play on our mobile phones, drive home and work on our computer and play on the phone again in the evening and that’s really unhealthy, say health experts. We are not built to be sitting down hunched over screens.

First it was ‘texter’s thumb’. Now gad-get addicts are coming down with ‘text neck’. Today, many patients are suffering neck pain from spending too much time hunched over phones and computers. The rise of smartphones and tablet com-puters has fuelled the problem.

The extra capability for playing games and browsing the internet on smartphones means they tend to be used for longer periods. And unlike laptops, tablet computers are often placed fl at on the lap, meaning you crane your neck over to view the screen.

Knee and hip replacement surgeon Dr Kaushal Malhan says, “Technology has made life easier, but at the same time brought in newer problems. The easy accessibility to almost any information and quick communication through the use of smartphones and laptops has made them an invaluable resource. At the same time, their indiscriminate use has brought in new health problems.”

It is common to fi nd people us-ing their laptops for hours at a stretch. Smartphones now work as mini comput-ers and it is not unusual to fi nd people busy with their phones which are much more than simply a means of communi-cation. “People often complain of neck

and back pain, and the cause for these can often be sourced to indiscrimi-nate laptop use in an incorrect posture. These patients often have a good range of movements with pain mainly at the end of the day,” adds Dr Malhan.

Orthopaedic surgeon Dr Ashish Arbat agrees. “Today, we are observing many young patients who are into gadgets with wry neck, which is caused by continuous craning of the neck for texting, etc.” He advises that one should exercise one’s neck daily and stretch the cervical and trapezial muscle, with a healthy habit of sleeping supine straight, with balanced diet to prevent wry neck.

How to avoid such problems* Use a chair of correct height so that

your legs comfortably reach the fl oor.* Table height and computer

monitor height should be at your eye level so that you are not forced to adopt unphysiologic postures.

* Elbows should be well supported on armrest or table in front of you.

* Do not forget to blink your eyes intermittently to reduce eye fatigue.

* Change your posture every now and then and regular breaks in between.

* Stretch out all muscle groups whenever you have the opportunity.

* Regular stretching exercises are a must for people who sit for long hours. In case of problems like neck pain, see a doctor to rule out other non-postural causes. Once that is ruled out, one can look at changing habits and lifestyle as advocated above. TIMES OF INDIA

Gadget addicts, take care of your neck

8August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

Quick n Easy Recipes by Students of IIAS

P Agxekar | VIP

Bhurgim chuk kortat tedna, tankam xiddkaunk ani borea margar haddunk avoi-bapui sodanch toyar astat. Punn avoi-bapui chuktat tedna, tankam xiddkaunk bhurgeank odhikar na? Ho proxn Milagres de Chan-dor aplea ‘Aramachem Ghor’ tia-trant korta.

Ghov-baile modhem ovisvaxiponn vosta tedna, nhoinch tea kuttumbant duspott zata, punn bhurgeancher vaitt porinam zaun, tancho fuddar ogddaun veta.

Aple ekttech dhuve Sanifa (Hazel)-a khatir ek vhodd ‘bungalow’ bandche khatir,

aplea bebdea ghorkara Ronald (Milagres de Chandor) ani dhuvek Goyant dovrun, Monica (Antonette de Maina) pordesant vochunk aplim panvlam ubharta. Pordesant pavtoch, Monica-k Ashley (Agnelo Lobo) bhett’ta. Duddvanche axek lagon ani fattim, fuddem polle nastona, Monica Ashley-chea mogan poddta.

Punn Ashley Monica-chea mogan asa mhonn Ashley-chea ghorkarni Alisha (Sunita)-chea kanar poddta ani aplo kuttumb ekvottit sambhallunk ti zaito proitn korta.

Avoichea vaitt kornneank lagon, jedna Sanifa-cho novro taka soddta, tedna Sanifa kitem

korta ani tacho fuddar koslo zata? Tosle poristhitint Sanifa koslim panvlam marta? Aple avoik nitt rostear haddunk Sanifa iesesvi zata kai? Aplo vaitt rosto soddun diunk Monica proitn korta kai? Tacho porinam kitem zata? Tem sogllem tiatrachea dusrea bhagant polleonk mellta.

Vinodhi babtint, Luis Bachan, Ben Evangelisto, Selvy ani Benny Rebello-n ap-apli bhumika bhes bori kelea ani lokak bhorpur hansoitat.

Seby de Divar, Benny Ferns, Succor/Andrew, S Lemos, Tony de Ribandar/Antonette de Maina, Hazel/Ben Evangelisto-n gailolim torekvar kantaram suvadik asat ani boro sondex ditat.

‘Aramachem Ghor’ kuttumbacher ek nodor marta

Pio Esteves | VIP

Salvador Afonso-n apli dusri VCD ‘Mog Asum Dhi’ aple somplole avoi Silvestrina da Costa e Afonso-k bhettoilea. Te VCD-n veg-vegllea vix-oyancher bosoilolim 10 kantaram aikunk mell-tat. Survek, ‘Mog asum dhi’ hea kantaran niz mog ani fottkiro mog hanche modhem ontor korun, jivitant konn jikta ani konn farovta, tem Salvador Afonso ani Nacia sangta.

‘Bhurgeancho Fud-dar’ hea kantaran Jo-esan avoi-bapui zogod-dtat tedna bhurgeanch-er koslo porinam zata, tem sidh korta.

‘Maim’ hea kanta-ran Salvador aple avoi-

cho ugddas korta ani koxtt-tras kaddun, tin-nem apleak koso vad-doilo, tem spoxtt korta.

VCD-n aslolim dusrim kantaram boro sondex ditat. Camera-man ani editing -a vixim Damodar M Sukerkar-an bhes borem kam kelam. Tumchea CD-chi (review) vi-morso korunk tumkam khoxi asa zalear, uzvaddak had-dlole CD-chi ek proti (copy) amche kocherint diunchi.

CD Vimorso:

Leek and Ham Shepherd PieSubmitted by -Vijay Ghatge of IIAS SOM

Ingredients: 1Kg- Potatoes, peeled and cut into chunks.; 120 ml- Heavy cream; 45 gms- Butter; 1 gm- Ground nutmeg; Salt and pepper-, to taste; 30 ml - Olive oil; 1 no- Onion, chopped; 680 gms- leeks, sliced; 246 gms- Tomatoes - peeled, seeded, and coarsely chopped; 680 gms- Cooked ham, thinly sliced; 1 no.- Egg yolk, lightly beaten; 30 gms- Shredded Mozzarella cheese (optional)

Method-1. Preheat oven to 375 degrees F (190 degrees C). Grease a casserole dish.2. Boil Potatoes in salted water, till tender but still fi rm, approx 15 mins. Drain, cool and chop.3. Stir in Cream, nutmeg, butter, seasoning and mix well to a smooth texture.4. Heat the olive oil in a large skillet over medium heat. Cook the onion until translucent. Stir in the leek and cook another minute until the leek is soft, but not brown. Mix in the peeled tomatoes, lower the heat, and simmer fi ve minutes, stirring occasionally until the tomatoes are well mashed. Stir in the ham and season with salt and pepper.5. Spread half of the mashed potatoes on the bottom of the casserole dish. Pour in the ham and leek sauce and cover with the remaining mashed potatoes. Brush the surface of the mashed potatoes with the beaten egg yolk. Sprinkle on the shredded mozzarella. Bake in the preheated oven for 20 minutes, or until golden brown.6. Serve hot with Bread Rolls.

PONNJE: Setembr 2012 mhoinent suru zavpi 38 ve tiatr spord-hent vantto ghevk Gõy kala Academy-n taitr sounsthank magnni kelea. He spordhent vantto ghetolea sounsthamni Agostachi 17, 2012 sanjechea 4.00 vorancher meren orz ko-rum yeta.

He spordhecheo orz-potrika Kala Academyche kocherint Agostache 7ver meren mellonk suru zatolem. Jeo sounstha he spordhent vantto ghetoleo tannim apleo registration/ renewal certifi cates dakholl korchem poddttolem.

Spordhechea kaideam pormonnem vantto ghetolea sounsthamni orz kortonam Rs. 100/ bhorche poddttole toxench ‘ security deposit’ mhunn Rs. 1000/ dovorche poddttole je duddu tanchi karyavoll somplea uprant rokddech porot mellttole. Tiatr spordhechi karyavoll koxi astoli tem kala Academy Agostache 17 ver sanjeche 4.30 vorancher ailoleo orzo vantto ghevpeam ujir vinchun kaddun tharaitoli. Tea uprant apli orz fattim ghevpa khatir Academy anik 5 disancho vell ditoli. Hea vella bhitor jeo sounstha apli orz fattim gheta tankam tanche Security deposit duddu rokddech porot mellttole. Jeo sounstha spordhent vantto ghena zalear hea kalla bhitor apli orz fattim ghenastonam karyavoll tharailea uprant orz fattim ghevnk ailear tanche duddu porot mellchenant.

He spordhent vantto ghevpi sogllea sounsthank spordhechea kaideanchi bariksannen nond ghevnk Academy-n vinonti kelea.

Mottor-saikolin ‘stunts’ korpeak lokamni pettoilo

Sunchika Pandey

MUMBAI: Mottor saikolin stunts ko-rpenchi lokank bilkul doya yena hem halinch Mumboi ghoddlole ghoddnnuke velean kollon yeta.

Bandrachea Kherwaddi vattharant ek iskol xikpi bhurgo apli mottor saikol ghevn rosteacher bhirankull ‘stunts’ kortalo. Tachi mottor saikol nisrun to jedna sokiol poddlo tedna tachea adarak vochpachem soddun lokamni taka boddovnk vo marunk suru kelem. Osle stunts pollevnk bezarlolea lokanmi tache mottor saikolikui

uzo ghatlo.Te vatten vetolea teg zonnami

ho dekhavo pollevn te bhurgeak vachovnk gele. Hem pollevn lok anikui ragixtt zavn hea tegamkui boddovnk suru kelem. Itle mozgotim stunts korpi pollon gelo zalear mar khavpi tegantle anik dog zonn lokanchea chopkeantlean suttle punn tisreak lokamni boroch pettlo.

Shehnawaz Ejaz Khan hea 12 vorsanchea xikpi bhurgeak Bhabha Hospitolant bhorti korum tacho ilaz kelo mhunn uprant pulisamni khobor dili.

Stunts korpi nixpap bhurgeak gorje bhair boddoilo dekun Prakash Dinananth Nivate (36) ani Amar Narayan Samankar (32) hankam aropi mhunn dhorleat oxi mahiti Namdeo Chavan, deputy commissioner of police hannem dilea.

Hangachea lokamchem mhunn’nnem as ki kaim bhurge apleo mottor saikoli khubuch vegan choloitat zaka lagon hea vattharant chodd opghat zatat ani hea khatir mottor saikoli cholovpeank lok veglle nodren polletat. TOI

K A 38ve tiatr spordhent vantto ghevnk Agost 17 nimanno dis ‘Mog Asum Dhi’

9August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

SPAIN: London hanga chalu aslolea Olympic khellam-nim vantto ghetlolea Spain-chea Hockey pongddantlo ek khellgoddi Carlos Ball-ve zaka tache ixtt ‘Litus’ mhunn pachartat, to khell somplea uprant soroll pa-dri zavpa khatir Belgium Seminaryint voitolo.

Spainchea Hockey pongddant taka akromonn korpi khellgoddi mhunn vollkhotat.

El Pais hea Spanish bhaxen uzvaddak yetolea disallean dilole khobre pormonnem kollon ailam ki Carlos Ballve apleak sodamch ek Dev bhokti mhunn somzotalo punn 2005 vorsakuch taka aplea jivitant Devachea mhotva-cho orth somzun ailo. Tea vorsa gimachea disamni kitem tori vegllench zata mhunn taka bhas zavnk lagli. Tedna 21 vorsam sokoil ontor-raxttriyo Hockey vostadponnchi khella sort chalu asli. Te sortint vantto ghetlo tedna tankam borem yesh mel-lona zalem. Tancho khell

itlo vaitt zatalo ki teach Aitarak to aplea bapay vangdda igorjent misak gelo ani Deva lagim ek somzutai keli ki Devan tankam tea khellant zo-itivont kelear to Medjugore hea zageak bhett ditolo zhoim Saibinn maim dis-loli. Ani ojeapanchi gozal mhunnlear tannim ek iti-has ghoddoilo. He vostad-ponnache sortint tankam tea adim kednanch ekui podok mellonk naslem punn he pavtti tankam tisro inam favo zalo.

Medjugore vochpacho Devak dilolo soput tannem pall’llo. Punn tachea jivi-

tant bodol zavnk na. Club-amni vochun party korop, cheddvam vangdda mouza korop ani duddvancho ibadd korop toxench ro-zar korop na oslim tachim mhellim kortubam tan-nem soddunknant. Punn kitem tori bhitorlean taka sangtalem, “Litus , tuka zay tem korunk tuka sogllem mekllemponn asa. Punn ha vellar tum khoxi na”.

Boro ani nanvlovkiki khellgoddi ason poryan to Devache sodik laglo. Tannem Devak sanglem, “ Deva, Mhoje lagim kitem ghoddtta tem mhaka kol-lona. Attveoch ghoddn-nuko ghoddttat, punn tu-jexim mhaka nitoll zavn yevnk zay. Patkantlean suttka mellovn mhaka tujexim yevnk zay. Mhoje khatir jem borem asa tench tum kor, Saiba”.

Tea uprant tachea jivi-tant bodol ghoddun yevpak laglo. Olympic sortimni khellpachem tachem so-pon aslem tem purem ko-runk tannem Deva lagim maglem. Olympic khellam

TAIWAN: Xikpi bhurgeank halinchea kallar inter-netachem pixem la-glolean bhavarthi jivitan Kristi monachi akarni padd zait veta mhonn Udent Asientlea Katolk Vidyapitthantlea xik-peamni ‘Youth Cultural Exchange Seminar’ zalol tedna hem sot ugddapem kelam.

Halinch Tai Pei hanga tornnattea xikpeamni “Internet Addiction’ hea vixoyacher xibir ghoddun haddlem. Ani satollem bhor Igorjeche xikvonne pormonnem tacher tannim bhasabhas ani niyall kelo. Sumar 30 protinidhi Japan, Dokxinn Korea, Taiwan ani Hong Kong desamni thavn yevn xibirak vantto ghetlo .

Internetachea voxn-nacher (craze)sonvsarant zagrutay haddunk ani in-terneta vorvim jivitacher kitlem vaitt uprasta tem xikpeamni bariksannen iskuttavn dakhoilem. Ai-chea tornnatteancho boro vell internet ibadd korta. Ek kuttumbant vostolo mog ani ixttagot oskot vo

dubllo korta hem tannim dakhovn dilem.

Eke vatten ho upay upeogachoi mhonn vis-runk favona. Fattlea vorsa Marsache 11ver Japanant bhuimkamp zali tea vel-lar internetachea adharan ‘network’-antlean lokak ap-aplea ghorchean-chi, soireanchi ani ixt-tanchi khobor ghevnk adar mell’lo. Toxench Xubhvortomanachi kho-bor upeog korunk zata mhonn tannim sanglem.

‘Catholic University of East Asia’ hatuntle xikpi bhurge dor vorsa ap-aplea desantli sonvskruti her desantlea xikpeam modhem vanttpa khatir oslo mellavo ghoddun haddta. East Asian Sec-tion of the International Movement of Catholic Students(IMCS) he soun-stheche je des vangddi asat tea tea desant ho mellavo dor vorsa zata. Mellaveant tea vellar zavpi ghoddnneachea vixoyacher bhasabhas ani vichar korop zata zacho faido katolk xikpi bhurgim ghevnk xoktat. FIDES

PILAR: Aitaradis Pilar-chea Fr. Agnel Kolejichea moidanar Olympic khel-lam sombondhim zal’lea Bhokt. Joseph Vaz futt-bol kopachea spordheant Assaganvchea Palotines Sonvsthecho pongodd zo-itivont zalo. Tannim Raia-chea Society of Divine Word (SVD) pongddak 1-0 golan harovn zoit mel-loilem. Khellachea dusrea ordhak khellgoddi Anil -an ho gol marun SVD pongd-dak haroilo. He sortintlem tisrem inam Pilarchea SFX pongddak favo zalem. He spordhent Gõyche Arkidi-osezintlea padrinchea 9 ponddamni vantto ghetlo. Sports Squad for Christ he Songhottnnen, Pilar Theo-logical College ani Pila-rchi Fr.Agnel’s Arts and Commerce College han-chea zodd palvan hi khella spordha ghoddun haddli.

Agost 5ver ‘Gonvlleancho Dis’ somarombhlo, tea nim-tan hi spordha dharmik Sonvsthanchea padrimni ghoddun haddli.

Khell suru zale tedna, A vibhagantle sortint Palot-tines pongddan Rachol Seminary-A pongddak 1-0 golamni harovn nimanne ferient panvl ghalem zalear SVD pongddan Diosezani Uttor pongddak 1-0 golam-ni harovn tovui nimanne ferient pavlo. C vibhagantle sortint SFX, Pilar pongddan Rachol Seminary-B pongd-dak harovn tisrem inam melloilem.

Hea vellar khas inamam vanttlim tim oxim asat: Man of the Finals: Johnson (Palotiones), Best Goal-keeper: Fr. Arvin ( Dioc-esan, North) Player of the Festival: Reagan-(SFX, Pi-lar), Promissing player: Vel-son- ( SVD).

Prepared by a Student of IHRM, Dona Paula

BLUE LAGOONA

Ingredients: 250ml Sprite15ml Blue Curaco SyrupDash of Lime juice

Stir all ingredients with ice in a glass

Spaincho Olympic khellgoddi padri zavpache vatter

Internetachem pixem bhavarti jivit ibaddta

Gõyantlea dharmik padrim ani seminaristam modem football spordha

vixm uloitonam tannem sanglem ki, “ Hea khellamni vantto ghevnk sond mell’lli ho mhojea jivitantlo bhou kimticho onubhov zavn asa. Haka lagon mhojea jivitant Devacho bhavarth anikui vaddttolo. Ani ho bha-varth hanv sonvsarantlea veg- vegllea lokam borobor vattunk sodtam”. CNS

10August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

English Konknni Mix Bhaji

Cool and hot the new wave

The word ‘cool’ has interesting connotation in Konknni English mix bhaji. Cool rav can mean stay calm. It can also be extended to mean you stay cool as bad things happen ‘tum cool asa’ tuka kainchpoddunk na.’

Konknni English mix bhaji has borrowed the new meaning of cool from the young generation. But for them, to be cool means to be ready to accept anything. Most of the time ‘cool dude’ will mean accepting something that is inherently immoral or illegal. There may be objections to such interpretations. But to be cool is diffi cult to defi ne. Even challenging is, not to be cool, which means that you are out of fashion.

The word ‘cool’ meaning calm and serene may ease problems. On the contrary, the word ‘cool’ meaning to break rules and systems, defying authority and accepting immorality is threatening the very fabric of the society.

Hot is another word that is creating a wave in the Konknni English mix bhaji. ‘Too hot’ can mean the person is hot tempered. Hot is referred to temperature or outside weather. Not over, it can also be understood as sexy. As we get going, the variation of the word hot changes in the mix bhaji world. Hot can also mean interesting.

To use the word hot may sound rude to some, and cool to others. You can get a beating or a giggle for uttering the word hot. Hot asa tankam cool korunk… some are great at this art. It is diffi cult to get people hot and working when they sit cool amidst a storm.

‘Tachi hot tokli’ can deter people to approach you but to use the word hot in English Konknni mix bhaji is always welcome.

Feroz F

Got interesting sms in konknni with english words sms us to 960410118

Girayk: Hea nusteak Gabolli asa ge?Nustekarn :Are baba, Moddganvam nustea bazarant nustem fokot vozon korun mellta, sonography korun nhoi. Alister Miranda

²ÌÙsÌÌâ +Ì�ÌÕ ²ÌÌâ²ÌÌâDFò zùÕ²Ì ²ÌÙs™ÌÌ�Ì ²ÌÌâ¨ÌÌZÌÌâ Fò̲Ì

Fòœú�ÌÌZÌã yÌÌœú̡̙ãô. ²ÌÙsÌÌâ œúÌ�ÌÌÉtÌ OÌâ¡ôÌâ. DFòÌ ²ÌÌ⨙ÌÌZ™ÌÌ •òÌhõŸ™ÌÌ�Ì ¡ôÌOÌ¡ôÌâ. �ÌÜsÌ ²ÌÌâ²ÌÌâ Í`Ì¥ÌÌZ™ÌÌ +ÌFòÌÉtÌÌ�Ì ŒÌÌ¥ÌÉ¡ôÌâ. ²ÌÙs™ÌÌZ™ÌÌ ŒÌ�Ì™ÌÌ�Ì Í¥ÌZÌÌœú¡ãô- ²ÌÌ⨙ÌÌ�Ì tÌÙFòÌ ŒÌÌ¥Ì�ÌÌÉtÌ ·þÌœú™Ì¡ôÌ⠘̜âú. ŒÌ�Ì™ÌÌ, ˜·þ`Ìã ŒÌÌ¥Ì�Ì �ÌÌâhõÌLÌÌtÌÕœú FòÌ²Ì ˜Ìâ¤ýÌâ¥Ì�ÌÌFò +̡̲ãô. `ÌÌŸ™ÌÌœú ²ÌÌ⨙ÌÌZÌã ŒÌÌ¥Ì�Ì `ÌÕ¥Ì ¥ÌÌhõÌâ¥Ì�ÌÌ �Ì̲ÌtÌ +̡̲ãô. ²ÌÙs™ÌÌ�ÌÌ ¨ÌÌÉtÌsÌÌ�ÌÌ ²ÌÌÉOÌ¡ãô.

zâùLÌ- ÌÌ Ì ·ãþ ¥ÌÌ™Ìhõ +̲ÌtÌÌ. ·ãþ Fò¤ýhõFòZÌ tÌã QÌn÷�ÌÌ.

iBakajaI GaaNaokar

7 biggest powers...

PaavasaacaoM gaIt

mhaka pavasa jaavana

Qat-rok qaMD k$MdI

ranaavanaa SaotaM BaaTaM

PaaMcavaIMcaar jaavaMdI.

paMcavyaa Aaolyaa maatyaoMt

ek ‘maIla’ k$na

iSaDiSaDpI pavasaaMt

gaDyaaMnaI KoLUM dI

sagaLyaa [STaMvaagaMDa

AamaI SaaLoMt vatnaa

lhanaSyaaca sa~oMt

maa%saao mhakaM iBajauMdI

pustkacaoM ‘ba^ga’ mhjaoM

Aayaja jaalaaM jaD

KUba KUba iSakUna

vhD vhD jaavaMdI

maaNakulaI mhjaI BayaNa

yaota mhNa mhjyaa vaaMgaDa

mammaIna saaMgalaoM ‘tMU

lhana caar PaavasaaLo vacaMU

dI.’

What could be the 7 biggest powers ? I remain fi rmly attached and grounded to the 7 human values - the 7great powers. These are indeed truly great. Be-cause they can overpower all other failings, and weaknesses. Such are their strengths.

Let us revisit the power of these 7 powers.

The Power of Gratitude: It is gratitude which makes the universe abound in blessings. The more you thank, the more you feel blessed.

When gratitude envelops your being, you feel the hidden power of this human value. It transforms from inside. Gratitude is a great power.

The Power of For g i v e n e s s :T h r ou g h forgiveness you rise above human hurt. When you are hurt, revenge is normal. Forgiveness is not human. It is divine. A power unparalleled.

The Power of Love: Love is a great emotion. When in love, life becomes heaven. Does heaven in the life after death really matter ? Life itself is heaven. Heaven comes to earth where love is overfl owing. Wow ! What a power !

The Power of Humility: In humility you accept simply and modestly your weaknesses and failings. You have no ego to protect, no pride to display, no arrogance to

throw around. The power of humility lies in the great internal peace it brings to the individual. Nothing to show off. You look so beautiful !

The Power of Giving: When you give your life and soul to a mission, you realise the true value of giving. The greatest giver in the universe is God. None can match his power.

All hands are raised upwards in a perpetual state of receiving. The power always lies with the giver. Giving is indeed a great power. Give of yourself and embrace this power.

The Power of Patience: In patience, diffi culties vanish into thin air. Even

while suffering, the internal fortitude manifests itself into a magnifi cent power called patience. Patience does not rest. It exercises its strength through the force of its action to overcome its hardships and troubles.

The Power of Truth: Truth is the crown of all powers. It stands on the head of every spiritual king. Spirituality reveals itself through truth. Where there is truth there is purity. A power so pure, for man’s mental disease a sure cure.

The understanding and usage of these 7 powers is the path to inner peace. Your life will surely be fanned by its gentle breeze.

Utor kuvaddem 2 Nikal

Poilem Inam : Judith Fonseca, Moira Bardez Goa.

How much salt to include in our diets has always been a controversial sub-ject, but a European study has concluded that salt consumption is not dan-gerous and may in fact, be benefi cial.

The study contradicts the American Medical As-sociation, American Heart Association and theCenter for Disease Control and Prevention, which advo-cate that higher sodium consumption can increase the risk of heart disease.

The researchers stud-ied 3,681 middle-aged Eu-ropeans who did not have high blood pressure or heart disease.

The participants were divided into three groups: low salt; moderate salt and high salt consump-tion. The results showed there were 50 deaths in the low salt group, 24 in the moderate consump-tion group and only 10 in the high consumption group.

Furthermore, the heart disease risk in the low con-

Now, eat salt without worrying

sumption group was 56 pc higher. Hence, the re-searchers concluded that lesser salt the participants ate, the more likely they would die from heart dis-ease.

“The optimal level of salt in our diets has been a controversial subject for at

least 20 years,” said co-au-thors Dian Griesel, Ph.D. and Tom Griesel.

“There is no disagree-ment that high blood pres-sure (even moderately high) is a risk factor for heart disease and stroke. However, salt consump-tion does not seem to have the same effect on every-one. In addition, there is usually no distinction on the type of salt used.

There are many natu-rally harvested salts that also contain many trace minerals, which undoubt-edly have an effect. Medi-cal literature on salt con-sumption (like many other things) is inconsistent,” Griesel added. TOI

Kotha ani Kovita l 11Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012

“Olympics 2012”

Liplolim-xennlolim mannkam motyam

Vhoddantlo vhoddlo piso, khoim mellcho?

Agnelo Pires

Bharot desant svatontrtayecho divo porzollonk laglear 65 vorsam zollon gelim. Zalear Gõy rajeant chan’neache suttke rati , bhavponnache madda savllent, saroil’lea khoxalkayechea angnnant Gõykarank hatant hat ghalun nachtam nachtam 51 vorsanche pikavollichem zoit bhaslem tori punn udorgotichea obhimanak vengovnk amche hat fuddem soronant ani zhoim xanticho pavs poddon mogachim fulam pormollonk zai aslim thoim dusmankayechea kantteamni bhavponnachea ekvottachim botram keloleachem dukh ek promannik Gõykarachem kalliz pinzta… ani khoim tori jinnecho surya liklikhta ani khoim tori khol vicharancho dorya gazota…

Amchea desachea porzollit fuddarachem sopon je adle raxttriyo fuddari sopnel’le tem az khoim tori ordear humkolltta. ‘Mera Bharat mahan’ hem khoinche dixen? hea proxnnacho nixttur bhalo desh- vaxianchea kallzak topta astolo hatunt il’loi dubav na. Desachea nokaxeachea charui dixenim bhovtek nagrikank kallim kupam distat mhunnpacheam sot titlench khorem tharlolem asa. Ani

amchea Gõy rajeantui hoch odruxtti bhukomp, hich vaitt ghoddnnukamchi ‘tsunami’! Bhroxttachar ani apsvartacho tiatr dakhovpi atanchea amchea fuddareamni Gõykarank rajkoronnachea mattvant sanddoileat.

Khubxea xetramni bhukel’lea Gõykaranchea tondda mukhar undde manddlole asat punn chabddavnk gelear pitthant choddxe barik fator. Fator je sorv-sadharonn ani khas mon’xank veglle kortat tosle. Fator je niz Gõykarank dusro dorzo ani on-Gõykarank poilo dorzo ditat tosle. Fator je kaidexir kamam fattim dovrun bekaidexir kamank protsahon ditat tosle. Fator je thoddeam khatir khavpachea dantanchem ani urloleank dakhovpachea dantanchem prodorxonn kortat tosle.

Punn niraxi chitnank chepun hem chitr amchemni bodlunk zata. Zai fokot itsa. Zai fokot apkhoxi. Zai fokot somjikai. Zi fokot fuddarponn. Porjechea ekvottachi dori katrunk bollist oxi torsad azunui toyar zavnk na. Bhroxttacharache rompe lavpi mon’xamche bhroxtt hatuch katrop, lokank fottingponnache bhonvdder vhorpi rajkoronniyo fuddareanche gaddiyekuch uzo ghalop, lanch vo rishvot ghevpacho rosto cholpi sorkari odhikareache donkech moddun uddovop, oxem korunk az niz Gõykarponnachea ekvottachi goroz asa. Ekvott zo dor ek Gõykaran kuxin dovorla.

Dorya Gazota

Sumanacho Naro: V. Ixtt vachunk lozop, Mhunnllear Konknni apnnavnk lozop

Ubaldo F

Ek vhodd Raza aslo. Vhoddlea dorbarant to jiyetalo.Movjen aple dis sartalo.Onek torecheo mouzo to sodtalo. Tachea rajdarbarant ek joker aslo.Taka to PISO JOKU mhunn pachartalo.Ek dis razan taka apovn haddun, tachea hatant he khellpacho makodd dilo. “Are hea makddak tum nachoi.’ Tuje poros odik piso monis tuka mell’llear, taka tunvem to makodd dinvcho”. Dis gele, vorsam sorlim. Ek dis Raza avchit chodd piddent poddlo. Soglea desak tacho husko zalo. Tedna Piso Joku Razak bhettunk gelo. “Raza Saib! Kitem zalam?”

mhunn vinchar taka kelo. Razan sanglem, “Hanv pois pois vecho asam,anink ghora porot yevchonam”. “Kitlem pois? Raza, saib Kitlem pois?”. Taka zap divn Razan sanglem, “Tem matr hanv sangonk xekonam, punn chodd pois vecho asam”. Pixean porot vincharlem, “Tor itle pois vochonk kosli toyari tunvem kelea? Tujea hatant kitem ghetlam”. Razan dukhi zavn zap dili, “Kainch nam,kainch nam..fokott hanv gondoll’lam”. Tedna Joku piso uloilo, “ Saiba Raza mhojea, Toxem zalear tunch to vhoddantlo vhodd piso.Toyari nastanam vhodd viaj korunk vetai? Ghe ho makodd tuzo..

tukach to favo”Hoi, vhoddlo xanno somzupi

Raza atam morunk pavlolo,punn tache hat rite asle, kainch tachi toyari nasli.Hich zait amchi kotha. Monis khub ektthaita,

punn mornnachi viaj korunk hat tache ritech rite.

Mon’xak Devan ek kalliz dilam, tem mogan bhorlam.Kalliz mon’xachem ek khori zhor mogachi. Mog dita titlo vaddtta ani sogle prithiver to ximpoddta.Aicho dis faleam porot yena. . Az korunk zata tem faleam korunk zavchenam.Faleancho dis tujea hatant na. Tuje mukhar asa tachoch tunvem faido kaddcho:Aicho dis ani hi ghoddi, tich ti Devan tuka dileli denngi.Tichoh faido kaddunk tuka az sond mell’llea.

Tuzo dor dis khoxal korunk he asat amchea sorginchea Bapan dilole sompe upai. A) Deva tuka bori bholaiki, biradd

korunk ghor, ek moipaxi xezari, ek visvaxi ixtt, opurbayechim bhurgim. Korench him kimtivont dennim. Sokallim utth’toch panch tori hea denneam khatir Devak dhinvas dakoi.

B)Dor disak eka vollkhi bhaileak zap kor, moipasan uloi.

C) Tujea pois aslolea ixttak fon kor, husko dakoi

D)Ek vo don pavtti motthean dadosponnan ha-ha-ha korun hanso sodd.

E) Konnem tuka dukoila taka khoxen bhogos, tacho rag monantlo bhair uddoi

F) Sorvesporak tuje jinnent poilo zago dilear tum khoxal jiyetolo.

Kazar korPaus ailoGanv buddloUnvar ailoNidentlo bebo zaglo

“Kazar kor” magta bebuk“Dot na” roddta bapuy (bebo)“Dot naka” sangta novro (bebo)“Sorkar dita tem dan puro.”

“Kazar za” roddta bapuy“Kazar naka” hansta bebuk“Sorkar dita tem dan gheunMhozo sonvsar sukhi zatlo”

“Kazar naka” hansta bebuk“Kitkit naka,” nachta bebuk“Novreachi pisay, sasuchi nosay Konak zai?”

Pantaleao Fernandes

Pio Fernandes

Amchi kudd sogllea vat-tamni mozbhut asun, borem ginean, bori bho-laiki aslearui, ami zaite pavtti borem korunk pa-vonant. Koslem-i kam’ kortolo zalear poile sua-ter amkam dhitay asunk zai. Dhondeant tor ti gor-jechich; na tor ami yes-esvi zaunk pavonant. Hi gozal kuddin boro aslolea mon’xachi. Punn opangull aslolo monis khup fattim urtolo mhonn ami odmas kortanv. Khorem mhonn-lear Dev opangullank sanddina; tankam kherit toren Dev aplo adar dita ani tanchem jivit sukhi korta.

Hench ami sorgest Peter Gomes-a sovem pollelam. To kuddin opangull aslo

tori tannem heram porim aplem jivit sukhi kelem. To Kutt’tthalechoch, zol-mantuch opangull zalo.Tachean cholunk ani ubo ravunk zainaslem. Opan-gullanchi kherit saikoli-cher to bhonvtalo.

Saikolir bosun aplea hatamni tichim rodam choloun to ghora thavn aplea posrear yetalo.

Tachem kovtuk mhonn-lear to aplem sogllem kam’ kortalo. Devan taka zaitea denneamni bhorlolo. Tan-nem jivitachim chodd vorsam aplea kuttumba sangata Afrikent sarlim.

Thoimsorui to aplo dhondo choloitalo.Zaitea vorsamni aplea ganv gho-ra ailo ani bekarponnan ravona zaunk Kutt’tthalle

Thanear ‘D’Souza Store” nanvacho posro ghalo to aiz poryan cholta. Oxi tannem lokachi seva keli. Borea Vachpancho pro-char kortalo; disallim, satollim potram tanche modem V. Ixtt ani her Konknknni ani Inglez masikam viktalolo. Dis-alleam potrank lagun to sokallim aplea posrear yetalo. Hea tachea borea vavran tannem soglleank dipkaile. ‘D’Souza’ nan-van taka lok opurbayen pachartalo ani to-I so-glleank moaganuch va-goitalo.

1989 vorsa to Bertha baye kodde kazarui zalo. Hem anik ek jivitachem panvl tannem ubarlem. Khorench Devach podvek xim’ ani mer na mhonnt-tat tem porot sidh zalem.

“Ho amcho adlo khella montri to hea pav� Olympic ak pavonkna to hangach divo gheun dhanvta”

Borem vachop vistarpi Peter Gomes ontorlo Tanger ek cheddum zol-molem. Tachea kalljidar-ponnachem jivit Devan folladik kelem. Tachi dhuv 21 vorsanchi zalea ani B.Sc nursing-ant distinksanv. Julayche 24ver Peter 63 vor-

sanche pirayer kallzachea atak zaun sorlo.Soglleank ‘source of inspiration’ zalo. Tachi ghorkar Bertha kalljidar, oslea opangulla kodde kazar zaun herank dekhichi zali.

12 l Bhavartacho Onnbhov August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

VERNA: Mhojea talleak kankr zala mhonn voizan topasun op-erasanv korchi goroz asa mhonn sanglem. Tedna hanvem Pilar ieun Man. Agnelak fuddem gh-alun maglem operasanv bore bhaxen zalear puro mhonn. Man. Agnelachea mozotin oper-asanv bore bhaxen zalem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Tome Noronha

CHANDOR: Ami kazar zatoch 2 vorsam amger bhurgem naslem. Ami bhavartan Man. Agnelak fuddem ghalun maglem amkam bhurgeachem dennem favo kor mhonn. Man. Agnelan amchem magnnem aikolem ani atam amger bai zalam mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Carma Marques

ORLIM:Man. Agnelachea mozotin maglolo upkar favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Maria Fernandes

CHINCHINIM: Mhoje mauxek ar-ichem zalem ani tache lagim cholunk zainaslem. Tea vellar hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem tika bori kor mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-

inch Santacho man favo zaunk magtam.

Siona Pereira

CHANDOR: Maglolo upkar Man. Agnelachea mozotin mhaka favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Januaria Costa

CALANGUTE: Mhoji dhuv voizach-em xikop kortali, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani tachem xikop borea bhaxen zalem ani tem M.D pass zalem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Mary Fernandes

CALANGUTE: Mhoji dhuv S.S.C porikxea kortana tem mhaka sangunk laglem apli Physics paper boro vosunk na mhonn. Tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem tem pass zalear puro mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem ai-kolem ani tem poilea vorgan (1st Classint) pass zalem. Hanv Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Angelica Fernandes

CHORAO: Mhojea put Govern-ment nokrik interview dieunk ghelo, hanv Pilar ailim ani Man. Agnelak fuddem ghalun maglem taka Government nokri favo kor mhonn. Hanv Pilar astana

mhaka phone ailo sangun apun interview pass zalo mhonn punn poilo kam kortalo thuincho dho-ni kam soddunk di naslo. Tednai hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani portu Pilar astana mhaka phone ailo apleak suttka dili mhonn. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

ConceicaoSilveira

ST. JOSE DE AREAL: Ami kazar zatoch 3 vorsam porian amguer bhurgim naslim. Tedna hanvem bhavartan Man. Agnelak fud-dem ghalun maglem ani Man. Agnelan amchem magnnem aikolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Anthony ani Agnes Oliveira

PONDA: Man. Agnelak fud-dem ghalun hanv magtalo ani Man. Agnela mhaka sodanch pauta mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Dionisio Dias

NEURA: Mhozo natu zolmotoch taka mutonk zaina zaun, oxem 2 dis ghelet. Hanv Pilar ailun Man. Agnelak fuddem ghalun maglem tachem mut suttoxem kor mhonn, vetana ek ful Man. Agnelachea paiak laun velem ani vorun taka lailem. Rokdench tachem mut suttlem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Milagrina D’Mello

CARMONA: Mhoje sun ghor-best asliani voizan sanglem tika fi broid asa ani operasanv korunk goroz mhonn. Ami Man. Agnelak fuddem ghalun magit raulim operasanv nas-tana bhurgem zolmolear puro mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem ani sunecho part borea bhaxen zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Matilda Carvelho

ANJUNA: Mhaka zaitim duen-sam asli heart ani lungs conjec-tion, kidney fator ani diabetic. Hea akantachea vellar Man. Agnelak fuddem ghalun Jezu lagim maglem mhonnon ami

ekach ranvache ani tum hozara-nim ojeapam korta tor mhaka-i boro kor karann hanv I.C.U-nt 23 dis urlo ani voizanim axea soddloli. Ek fator poddun ghelo ani dusro foddun kaddlo, Man. Agnelachea mozotin hanv sarko boro zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Francis Fernandes

PANCHWADI: Man. Agnelachea mozotin mhaka zaite maglole upkar favo zaleat, angounn por-gottunk vell zalo mhonn mafi magtam. Hanv Man. Agnelak chodd dhin’vaxi ani urlole upkar favo kalear puro mhonn mag-tam.

Carmina Costa

VASCO: Mhojem ani tosench mhojea putachem ang sarkem forzun ietalem ami Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani Man. Agnelan amchem magnnem aikolem mhonn hanv Man. Agnelak kallzant thaun dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Ana Aguiar

CURTORIM: Mhojea putachea ix-taguer kazar zatoch 4 vorsam porian bhurgem naslim. Hanv Pilar ieun Man. Agnelak fud-dem ghalun maglem tankam bhurgechem dennem favo kor mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam.

Anthoneta Mascarenhas

MERCES: Ami Man. Agnelak fud-dem ghalun maglolem amkam bhurgechem dennem favo kor mhonn. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Jenifer D’Souza ani Edwin Bra-ganza

BHOKTI KORTOLEANK ULOTumi Maneavont Agnelachi vhodd bhokti kortat ani tumchea akantachea vellar tachi mozot magtat. Zaite pavtti to amchea adarak pavta. Khorench, tachi mozot Deva mukhar vhodd mhonn Povitr Sobhek khatreche purave (proofs) zai. Dekhun amkam Man. Agnelachêch mozotin zaloli ek tori vhoddlê milagrichi chodd goroz asa. Ti milagr voizanchê zannvayên attapunk zaina tosli - soimba vorti asunk zai (First Class Miracle). Hea pasot kurar zaina tosli pidda Man. Agnelachê mozotin tumkam ghoddlea zalear voizanchea puraveanche dukument: X-ray, MRI, Ultra-sound piddevont boro zaunche adle ani uprantle haddun amkam diyat mhonn magtam.

Vice PostuladorPri. Hilario Fernandes, sfx

DENNEANCHO SAGOR… MANEAVONT AGNELO DE SOUZA

Aitarachim Misam sokallim: 6.30, 7. 30, 9.00 (Inglezin) ani sanje 5.00.

Brestara sokallim: 6.30, 7.30, 8.30, 9.30, 10.30 ani sanje 4.00 ani 5.00 (Inglezin) Dor Misa uprant Maneavont Agnelak Santacho man mellunk magnnem ani piddevontancher axirvad

Satolleachea her disamni: sokallim 6.30, 7.15 ani 8.00

Man. Agnelache mozotin upkar tuka mell’la zalear hea potrar porgottunk Pilar Ofi sant kolloi. Ghetlolea upkaram khatir Devak dhin’vas

PRAYER TO OBTAIN THEGLORIGICATION OF VEN. AGNELO

Almighty God, our heavenly Fathr, we gratefully acknowledge your plan of our salvation, even by working miracles through your chosed servant. We thank you for givins us your faithful servant, Fr. Agnelo, as an example of how to follow in the steps of your beloved Son, Jesus Christ. With our whole heart, we pray that you may lead us thorugh your Spirit to imitate His saintly life. Grant us also the favour we ask (mention the favour) as a sign that he now shares in the glory of our Risen Lord.

Prayer for the canonization of Fr. AgneloO God of infi nite mercy, we humbly prostrate at Your feet, we

beg of You, with whole hearted trust, that if it be Your Holy Will, and if it serves our salvation, grant Fr. Agnelo the honours of the Altar through the solemn declaration of Our Provident Mother, the Church. We ask this through Christ Our Lord. Amen.

Miraculous favours obtained through his intercession may kindly be reported to:

The Vice-Postulator, Cause of Fr.Agnelo,Pilar, Goa-403 203. (India), Ph.: 0832/2219460

E-mail: [email protected]

UPKAR MELLUNK MAGNNEMSorvpodvedar Deva, amchea sorginchea Bapa, amche

soddvonne khatir Tuji manddavoll dhin’vaxi monan ami vollkhotanv ani teach khatir Tujea vinchun kaddlolea sevoka udexim ochoriam legun tum korun dakhoitai mhonn mandtanv. Tujea Putachea panvlar ami koxe porim cholunk zai tem dakhounk Tuzo visvaxi sevok Man. Agnel, ek nomunno koso amkam diloi mhonn Tuka dhin’vastanv ani Tujea Povitr Atmeachea uzvaddan Man. Agnelachea bhagivont jivitachi dekh ami gheunk pavlear puro mhonn kallzant thaun magtanv. Toxench atam Man Agnel Tujea Putachea Jezuchea onodbhorit jivitant bhagidar zalo mhonn dakhounk ho upkar (tuji goroz sang) ek khunna koxi favo kor mhonn vinoitanv.

Bhagivontacho Man mellunk magnnemOgonnit kaklutichea Deva sorpott poddun Tujea

payam sorxim, ami magtanv vhodda visvasan Tuji khuxi ani amchea boreponnak upkarta zalear Man. Angelak Santacho man favo kor, amche Povitr Sobheche Igorjeche, ughodd porgottnne udexim. Ami magtanv

amchea Somia Jezu Kristache nanvim. Amen

Katolk Khõbrõ l 13Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012

Ek Sfurthi: Kolkotachea Bhoktivont Madar Terezache sonvsthent, madr zaunk bhitor sortolea umedvarank dusreach disa eka mortoleanchea ghorant dhaddtat. Ek dis ek videxi cheddum tanche sonvsthent bhorti zaunk ailem. Madar Terezan tika mhollem: “ Povitr Misar kitlea mogan ani kallji gheun tea padrin Povitr Komunyanv aplea hatant dhorlo tem tunvem tujea dolleamni pollelam. Atam amchea mortoleanchea ghorant voch ani tum toxench kor, kiteak toch Jezu tea mortoleam goribanche moddlole kuddint tuka melltolo.” Ti thoim veta ani 3 voramni khuxal zaun porot yeta ani madarik sangta, ‘ Madar, Kristachi Kudd tin voram meren hanv mhojea hatan dhorun aslim.’ Madar tika koxem kai mhonn vichartoch tinnem oxem sanglem, ‘Hanv thoim pavtanch eka khub ghayall zalolea mon’xak haddlo. Taka ghave poddlole ani to sarko mhello aslo. Hanvem taka dhun nitoll kelo, tache ghave dhule, bandle ani vokdam dilim. Zoxim taka hanv hat laitalim title pavtti hanv Kristak hat laitalim mhonn zanno aslim.

Devachem Utor: Zannvai amkam protekak chodd gorjechi. Tori zannvaye vixim ami chotur asunk zai. Kiteak mhollear khori zannvay ani khotti zannvay asta. Khori zannvay apnnailear Devan amkam ugddapim kelolea deivik sotanchi vollok ani somzonni mellunk xokta. Tednam amchean soroll ani bori ti vatt tankunk sompem zata. Punn khotti zannvay amkam fottoita ani nisonttonak pavoita. Ani he toren ami sasnnache khastik sampoddtoleanv. Hachi barik somzonni Mhonn’neachea pustokant vachunk mellta. Tantlo ek utaro mhollear aichem Poilem Vachop. Xubhvortomanant amkam he khore zannvayechi vollok mellta. Sorgar thaun denvlolo Jezu zaun asa amchi khori zannvay. To Dev asun monis zalo ani tannem amkam Sorvpodvedar Deva Bapachim bhurgim kelim. Itlench nhoi, tor tannem amchim sogllim patkam Apnnacher ghetlim ani amkam patkanchem bhogsonnem zoddlem. Hem Mhojea ugddasak korat, oslea utramni To amkam Sorginchea mezacher bosunk amontrit korta. Hem amontronn titlem sompem nhoi bogor chodd avhanachem. Hea jevnnant vanttekar zatat tim khore zannvayen bhorlolim. Toslim Devachi khuxi korunk vazenant. Aichea dusrea vachpant, Efezache Kristi somudayek, Sant paulu mhonnta, ‘Kristi zannvaye pormannem jiyeyat’. Dekhunuch tannim aplea jivitant poilea vachpacho son’dex monant niyallunk zai. He porim soglle bhorte tim Unddeache moddnent vanttekar zaunk pavtolim.

Amcho Zobab: Povitr Misant vantto ghetlea uprant amkam ghottay ani boll mellta. Komunyanv amchem otmik jevonn. Tantum amkam pekovnni ani buzvonn mellta. Povitr Misant zata zalear dispottim vantto gheunk proyotn korum-ia. Povitr Misant vantto ghetoleank sasnnik jivitachem bhanddar uktem asa. Kiteak Jezunuch tor oxem mhollam, ‘Hanv tumkam sot sangtam, zo konn Mhojer visvas thevta taka sasnnachem jivit mellta’. Komunyanv xevun ami deivik jivitant bhitor sorta. Misant vantto gheun ami amcheruch nodor thiraun ravunk zaina. Amchea bhavam-bhoinnicho husko dhorun ami jiyeunk favo. Povitr Misant vantto gheunk ami kednach favo toslim zaunchinant, tori-i, Jezu amchea bhavan hea jevnnant vantto gheunk amkam amontronn dilam.

Pri. Ave Maria Afonso

Voros B (19/08/12)1lem Vachop: Mhonn. 9,1-6; 2rem Vachop: Efez 5, 15-20; Xubh: Ju 6, 51-58

Povitr Komunyanvant amkam Kristakuch hat launk mellta

SADO KALL – VISAVO AITAR

Aitar 12vi: 1Kgs 19, 4-8; Eph 4, 30-5,2 Jn 6,41-51Somar 13vi: Ez,1, 2-5. 24-28c; Mt 17, 22-27Monglar 14vi: Ez 2, 8-3,4;Mt 18, 1-5.10. 12-14Budhvar 15vi: Rev 11, 19a; 12, 1-6a. Lk 1, 39-56Brestar 16vi: Ez 12, 1-12; Mt 18, 21-19, 1.Sukrar 17vi: Ez 16, 1-15.; Mt 19, 3-12Son’var 18vi:Ez, 18, 1-10. 13b. 30-32; Mt 19,3-12

KATHAMANDU: Rosto run-davpache yevzonnek la-gun Kathamandu xarant-lo Missionaries of Charity Sonvsthechem bhailem durig , darvotto ani kon-ventacho sogllo bhag moddun uddoilo. Hea Konventa fudlean vetolo rosto 8 metram aslo to 14 metranche rundayecho kortat. Konventachea madrimni hea rosteak lagun aplem tin maly-anchem ghor moddchem poddtolem. Poile malyer tanchem kapel ani 30 odik bhurgeanchem khel-lpachem kudd aslem. Him bhurgim TB piddek sam-poddlolim ani onatham, tancho samball heo

madri kortat. “Amkam fokot donuch dis adim notis dili dekhun rokd-dench amchem samon ami bhair kaddun dusre zagear vhelem, kitem ko-rchem tem aminch nokl-

lom, oxem Konventachi vhoddil madr Brigid Ann sangta. 30 vorsam zalim hea konvetak, thoim 10 madri ravtaleot mhonn tinnem sanglem.

Rosto rundavpache

yevzonnek lagun kaim lok rostear bosun apleo vostu viktalim tankam dhon-dea viret ubhot ghaleant. Thoddea zannank sork-aran thoddem ‘compensa-tion. Dilam. Ghor modd-toleamni ghorachea dusrea bhagak dhoko dila, pai-pam ani her bandavolleo ibaddleat. Konventachem novem durig, darvontto bandunk madrimni aple duddu khorchunk pod-dtole mhonn Sister Ann sangta. Kathmanduchea Bisp Anthony Sharmakui he yevzonnen dhoko dila. Dokxinn Kathmandunt tachi zomin asa thoim novo darvontto bandchoch poddtolo. UCAN

CANADA: Hea vorsa eke Canadache ostorek ‘mum-my of the year’ mhonn jahir korunk nanv suchoilam. Xmti Maria Pitan gorbest astana tika hodd’deacho kankr zala mhonn gom-lem. Voizan tika rokddench abort vo gorbpath korunk budh dili ponn tinnem vhodda kalljidarponnan voizachi budh nakarli. De-van rochlolo jiv apun ma-run uddoina mhonnlem ani aplea satvea bhurgeak zolm dilo.

Dev amkam gorbpath korunk nirmucho na, oxem tinnem mhonnlem. Ponn voiz apli budh diit ravlo. Ponn tinnem tachea sangn-neachi porva kelina. Xmti Maria ani ticho ghorkar Jeff eke dhuve fattlean 5 chedde

tankam aslim ani he pavtt tika dusri dhu zolmunchi asa mhonn zanno aslim. Ti gorbest astana kankrache pidde khatir tin pavtti tika chemotherapy ghevnchi poddli. Tea modem tinnem aple dusre dhuvek zolm dilo. Hea tichea kalljidar-ponnak lagun tika ‘mum-my of the year’ mhonn jahir korunk tichem nanv suchoilam. UCAN

NOVI DELHI: Kend sorkarachea Bholaike Bima (Insur-ance) yevzonne khal duddu ghevpa khatir Chhattisgarh rajyantle kaim voiz gorje bhair bailanchim operasan-vam korun (hysterectomies) kusve (wombs) kaddtat mhonn arop asa. Tea rajyantlea hospitalamni ani bho-laike kendramni tea voizamni fattlea dedd vorsa modem 1,800 bailanche kusve kaddun uddoileat ani Raxttrya Swasthya Bima Yojana khal 20 milhanv rupia ghevpachi tozvit kelea mhonn Chhattisgarh-chea bholaike mon-trean sanglam. Rajyant ho ek motto ani sonkoxttacho proxn uprasla; tache vixim koddok chovkoxi korunk formailam mhonn tea montrean sanglam.

2010 vorsache survatek thavn tea rajyant 7 hozar bailanche kusve kaddleat mhonn Bholaike Sonchalok Kamat Preet Singhan odmas kela. Sabar bailank voizamni kusvo kaddlear borem zatolem nator kankr zatolo vo anik koslem-i vaitt zaum yeta mhonn fottoileant mhonn sangtat. Heo bailo nennar aslolean dusrea voizachem ‘opinion’ ghevnk vochonant. INDIAN CURRENTS

Rosto rundavpak konvent moddtat

‘Cancer’-achi porva korinastana ‘abortion’ nakarta Bima yevzonne

khatir bailanche kusve kaddtat

VATIKAN: London xarant chalu aslolea Olympic khellant he pavtt vegllech torechem vathavoronn ailam. England ani wales xarantlea katolik Igorzam borabor khellgod-deank Misachem bolidan bhettovpachi suvidha ghod-dun haddlea. Xarant dispot’tim Misam zatat. Khellgoddi toxench odhikari hea Misant vantto gheta. Veg-vegllea desamni thavn ailolo lok Jezuk tanchea jivitacho maz mandun dor ek ghoddo Tachea mukhar dovortat mhonn hea vorsachea Olympic khellachem katolik somiticho sonchalok James Parker-an uloytana sanglem.

Khellgoddeank ani odhikareank atmik bollan vaddunk thoincheo katolik Igorzo ani kristanv somudayentlo lok tenko dita. He porim Jezu Krista vorvim tanchea jivitant ailoli khoxalkay soglleank sangunk tankam ek boro soyeg. Ek voros fattim Benedikt XVI Bhagivont Bapan kel’lea utrancho ugddas kelo. Sonvsarikoronn Igorjecho (global church) ekuch hetu mhonnlear Jezu Kristak sonvsarachea xima meren pavunk. Pap Saiban Agost mhoineant dil’lem intensav mhonnlear; Kristacho pattlav korunk apoil’lea tornnatteamni sonvsarchea ximam porian Xubhvortoman porgottunk ani taka sakxi diunk toyar asunk’. Oxench kitem hea xarant ghoddta. 21 desantlem katolik tornatte aplea khellam vorvim Jezuk potgottunk ektthaim zaleat. RADIOVATICANA

Olympic khellgoddiMisant bhag gheta

14 l Kollounneo August 11, 2012 � Vauraddeancho Ixtt

N P K

5.2 596.0 1680.0EC

1.51pH

6.8

SoirikKollounneoUpkarMagnnim

BUSINESS OFFERS

We undertake civil works, plumbing, electrical, carpen-tary, painting aluminium, fab-rication & tiles fi ttings. Work on resonable rates. Contact: 9421176542/ 8623026809 (3)

City Chef- Tiffi n Service Tiffi n Service Available: Veg/Non. Veg, Lunch & Din-ner. Home Delivery. Call: 09421241541, 09767862081 (4)

Planning your kitchen? Call 9702472441 for Excel-lent kitchen design to suit your pocket/ taste. Mapusa: 9764663756 Customer Care 9326467577. (4)

Promote your business online, get a professionally designed internet website. “www.BizmanAssociates.com”.Cal l :9420160528/ 9422449797 (43

PETER Wolf Pools we design build swimming pools of International Standards at one third price. Call 9422456188 / 2472648 / 8308162483

Soirik sodtai?… Hangasor mahiti ghe

28 years 5.9 ft quali-fi ed Goan boy working in Auckland, New Zealand seeks educated homely girl working experience. Con-tact with photo email: Mil-ton [email protected] Call.: 9167298817 (F05)

Goan RC male, engi-neer, 41, marriage annulled, without kids, Dubai re-turn, business in Goa earn-ing Rs 60,000 per month Spinsters,widow,divorcee girls, Call.:9158902748 (F05)

GRC Goan bachelor, 28 years, 6 ft, fair complexion, education B.Com, working as senior executive for MNC seeks alliance from Goan RC working spinster with good family background. Kindly reply with complete details and recent full length pho-tograph Call.: 9765909853 (F05)

Working in U.A.E Abu-Dhabi, A.C section, 51 yrs 5.6 good back ground suitable match. Call.: 9881572617/9922378769 (1)

GRC bachelor age 29 height 5.8 ft, good looking seeks matrimonial alliance with a GRC spinster upto 25 years, educated, good looking and homely. Call.: 8806468192. (F05)

T O A D V E R T I S E C A L L 8 0 0 7 2 7 8 4 9 0 ,2 2 1 9 0 9 1 , 9 6 0 4 1 0 1 1 8 7

Goan RC, spinster 29, Chennai, working in the In-dian Air Force interested in a Goan RC bachelor who loves music and plays guitar 9840148892. (F05)

Ribandar: Maglolo upkar favo zalo mhonn Man. Agnelak ani St. Lucia-k dhinvastam ani Man. Agnelak veginch santacho man favo zaunk magtam.

Devotee

ANGOVNNEO

Majorda: Mhojea ghorkarak nokri fazo zalea ani toxich Mhojim bhurgim borea gu-namnim porikshent pass zaleant. Hea sogllea dennea khatir hanv, Dhonia Devak dh-invastam, favo zallo mhunnho upkar Pri. Agnelache mozotin ani veginch altaracho man favo zaunk prathun magtam.

Quiteria Pereira

Orlim: Pri Agnelachea ani Jezuchea mozotin maglolo upkar mel’lo

Jose Cruz Braz

Velim: Mhojea dhuveche fatichea kon-neachem ope-resanv aslole ani voizamni sanglole tache fatiche hadd vakdem asa te nit zaunche ma mhunn tedna hanvam man.Agnelak fuddem ghalun bhavartan Jezu andi Saibinn mai lagim maglem Man. Agnelache mozotin mhojea dhuveche fatiche kondeachem opere-sanv bore bhaxen zalem ani fatichem hadd nit zale Man. Agnelak dhinvasta ani veg-inch santancho man faco zaunk magtam.Faustina D’Souza Faustina D’souza

PORVORE: ‘Ann Institute of Hotel Management and Catering Technology’ han-nim ghoddun haddlole ‘kaun banegha Rashtrapati’ spordhecho nikall jahir kelo. Poilem inam Assono-decho Xri Harbajan Singh, dusre Sawantwadiche bai Sonali Redkar ani tisrem inam Valpoi-cho Xri Kemlo Gaonkar haka favo zalam. Inam mhonn tankam 20 hozar, 10 hozar ani 5 hozar rupia bhettolieat. Tea bhair anik 100 zannank ‘lucky winner mhonn T-shirts za-lear 50 umedvarank ‘special winner’-ank ugddazachi khunna bhettounk nivddun kaddleat. Hea zoitivontachi nanvam Porvroe Institute-chea boarder ghatloli asa, tannim Agostache 28ver meren aplo inam gheunk maglam.

Spordhek boro pro-tosad mell’llo. Xri Pranab Mukherjee-k 50%, Dr. Ab-dul Kalam haka 40%, Xri Manmohan Singh, Xri An-sari Sangama ani Mulayan Singh Yadav hankam 5% motam favo zal’li.

‘Kaun baneghaRashtrapati’

spordhecho nikall

HD DigitalVideo Filming, Photography &

Wedding CarMargao. Mob: 9823816769

email: [email protected] this cutting and win the discout

Regional Plan 2012 hachi GBA-chi sorkarak xittkavnniPONNJE: ‘Regional Plan 2021’ hachi topasnni ko-runk Agost 16 tem Setem-brachi 15 tarikh meren ukto dovortolet mhonn sorkaran kolloilam punn hache vixim koslench mar-gdorxonn diunk tanchi toyari na. haka lagun udor-got zaumche bodlek anikui nisontton zaupachi odhi-kuch bhirant asa mhonn Goa Bachao Abhiyan-an (GBA) Goy sorkarache nodrek haddlem. Halinch sorkaran jahir kel’lea ‘golf

course’-ak kaim zannan tenko dila zalear kaim lo-kamni hi yevzonn svika-runk na.

Hea sombondant pon-chayatini, sounsthami toxench nagrikamni aple vichar porgottleat mhonn GBA-chi nimontrok Sabina Martines-n mhonnlem. Gram Sobha, ganvcheo her somiti. CSO vo dor ek gan-vcho nagrik hanche modem koslei bodlop zatole zalear soglleakuch ekuch nem’ asunk zay oxem GBA-chi sochiv xmt, Reboni Sha-an mhonnlem. Tiracol gram-sobheche vangddeamni ‘golf course’-ak khor nixed kela karonn taka lagun hea lokak tancho mundkari hok’k mellcho na mhonn lokacher bhirant ailea.

Hache bhair ‘mangrove’ zhaddanchem nisontton ani Ponnjechea Kadamba bus standa lagim aslolo mittacho vattat (salt pan) hanchoi vibadd zatolo. Hea vixim GBA ‘town and country planning’ khatea lagim tokrar nond kelea. Hea sogllea prokornnnat poryavoronnache kaidea add kosloch porinnam zaumcho na mhonn Mukhel Montrean khatri diumchi oxem Xmt. Martins-an sanglem

Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012 Katolk Khobrõ l 15

KARACHI: Muslimachem Ramadan pal-linant mhonn vingans ghevnchea mo-nant 9 Kristanv norsink vikh piyeunk dilem mhonntat. Him Kristanv chedd-vam norsichem xikop kortalim. Musol-man Ramadan mhoineant upas kortat. Punn heo norsi kaidea add vochun chav piyelint mhonn chayent misoll korun tankam vikh dilem. Norsink vikhacho porinnam rokddoch zalo ani tankam rokddinch thoimchea hospitalant ghal-chim poddlim.

Norsi aplea xikpacho obheas korunk ekttaim zal’lim. Tea vellar chav piyevun muslimacho upas moddlo. Dekhun musolman lokan tancho ghat ghevpachem kortub kelem zait mhonn lokacho somoz asa. 9 norsim modlim dogam azun hospitalant ilaz ghetat zalear heram sat zannank rokddinch ghora dhaddlim. Rita James don dis ventilataracher asli, punn presanvank lagun azun tika tras zatat. He ghoddnne vixim uloytana ti oxem sangta, “chayeche fokot don gontt ghetanch mhaka svas gheunk tras zaunk lagle. Ani tallo samko suklole porim

zalo” Hospitalache norsinchi vhoddil Nasreem Gill hinnem he ghoddnukechi khobor thoimchea pulisank dili. Vikh piyel’lea her sat norsink rokddinch ghora dhaddlint, ghoddie hospitalachim kaim vavurpi he gozalicher nodor add korunk sodtat mhonn dubhav asa.

Pulisamni hacher chovkoxi korchi mhonn ‘All Pakistan Christian League-an hospitala bhair morcha kaddlo. Tho-imchea niti ani xanti khatir vavurtolea katlok somitin ani ‘Heralds of Peace’ hacho sorv sochiv Fr. Thomas Gulfam hannem hospitalant norsink bhett dili. UCAN

LAHORE: Augustine George ani tachem kuttumb Igorjechea ni-sonnttona add mohim kortat mhonn tankam jivexim marpa-cheo dhomkeo yeunk lagleat.

Augustine George xikxok asa. Ghorkarni ani bhurgeam san-gata to igorjechea 7,922 chovkon metranchea zagear ravtalim. Caritas-achea tabeant aslole zomnicher ek lhan kopel aslem. George ani tachem kuttumb hea kopelacho samball kortalim.

Hea vorsachea Janerant ‘Goshe e Aman misionari sonvsthechem fuddari kopel moddun uddounk tanche proytn asle. George ani tachea kuttumban kopelacho samball korunk onek proytn kele. Punn tankam yes mell’lem na. Fuddareamni tankam tea zageavelim bhair ghalolean tim atam St. Antoniche kolejichea ghorant ravta.

Az meren George ani tachem kuttumbak dhomkechim sumar 10 potram aileant. Islam dhorm

apnnaina zalear soglleank jivexim martole mhonn hea potrant kol-loilam. Gosha e Aman hea zagear Georgen vochun tannim ekttaim kel’lo mhal polleunk proytn kelo. Madrasa islamic seminarichea fuddareamni taka bhitor sorunk dilem na mhonn to sangta.

Julai mhoineant kaim tor-natteamni tacher akromonn kel’leachi mahiti tannem dili. Taka yevpi potram konn boroita

hache vixim kainch khobor na. Ti tambddea inkant boroil’li asli mhonn sanglem.

Halinch ailolea eka potra-chea xevottak Ashqian e Rassol mhonn nixanni kelea. Amkam tuji soglli khobor asa, zai za-lear tuka ekech ratin jivexim marunk amkam tank asa. Punn azun ami hem panvl ubharunk na. fokot tujea mottor-saikoli-cho arso foddun uddoila’ oxem

tea potrant boroil’lem asa. Islam dhormant bhitor sorlearuch tum-kam mekllik melltoli. Amchea hukuma add gelear tuka ani tuje familik tacho porinnam sosunk poddtolo mhonn potrant spoxtt kelam. Az meren jivo asa zalear fokot bhurgeam khatir. Punn ek dis tumi amchea dhormant bhi-tor yetolim hacho bhorvanso asa mhonnlam. Hem sogllem zaunk George T.V.-ik guneavkari korta. Karonn Povitr Pustok ani her dharmik vostu tannim bhoxttaile-at mhonn T.V.cher dakhoil’lem. Disalleantui amche futtu ailolean sogllo lok amkam vollkhunk lagla mhonn to sangta.

George ani tachem kuttumb bhirantin jiyetat. Sodea ravtalim ti suvat soddun atam eka konven-tant ravunk geleant. Bhurgean-choi jiv sonkoxttant asa. Anik kitle dis amkam oxem lipun bhonvchem poddtolem tachi kho-bor na mhonn to niraxiponnan sangta. UCAN

MUMBAI: Halinch Canossian Sonvstheche madrik Sister Fernanda Riva-k Benedikt XVI Pap Saiban Maneavont kelea. Sis-ter Fernanda 1920 vorsa Italiant zolmoli ani 1939 vorsa Canossian Sonvthent bhi-tor sorli. Thoddeach kalla modem tika Bharotant dhaddli. Tinnem aplem xikop Mumbai ani Belgaum kelem. Mumbai iskolant tinnem xikoilem. 1943 tem 1947 vorsa ti Belgaum xikli ani Mumbaint mas-ters digri ghetleot.Zaitea zannamni tiche vir (heroic) xegunn onnbhovle. 1953 vorsa tika Kerala Alleppey St.Joseph Konvent dhaddli. Thoim tinnem cheddvam khatir

unchlea xikxonnachi kolej ugoddli, Janer-ache 22ver, 1956 vorsa ti meli. Mahim-chea Canossian Sonvsthechea Konventantlea kopelant tichem moron zalem. Soglleamni tika “sant” mhonn pacharli. Mahim St. Michael igorjeche simiterint tika nikhipili. Tichea jivitachem bhagevontponn mandun ghevn Alleppey diosezichea Bisp Micheal Arattukulam hannem tichea Santkoronna-cho proses suru korunk maglem ani 1994 vorsa Mumboichea Arsebisp Kardial Si-mon Pimentan St. Micheal Igorent Mahim tichea santkoronnacho porses suru kelo.

EXAMINER

NIGERIA: Kristanvancher jit-lo dhumallo uprasta titlem Igorjechem boll vaddta. Halinch Nigeria desantlea 10 ganvamni farmar zavn kitloch lok melo.

Thoimchea Kristanvam Islam dhorm apnnain-ant zalear xantin jiyeunk mellchem na mhonn Boko Haram hannim nivedon korun sanglam.

Farmaramni 65 odik lok mela. Ghatmareamni bailank ani bhurgeank mar-leant mhonn khobrenltean gomlam.

Boko Haram nanvache Muslin akantvadi Kristan-vank piddapid divnk lagleat. ZENIT

Kopel samballtolea kuttumbak mornnachi bhirant Nigeriantlea Kristanvank piddapidd ditat

Fernanda Rivak Maneavont keleaKristanv ‘nurse-ink’ vikh pivoil’leacher arop

NOVI DELHI: Punjabachea Kristavam Jerusaleantlea Povitr Suvatancher Yatra korunk Punjabachea sorkara kodde duddvan-cho adar magtat. Ludhi-anant aslolea Christian United Federation-an ho adar magla. Sorkar Hindu lokak Amarnath Yatrek ani Muslim lokak Haj Ya-trek ani Sikh lokak Shri Nankana Sahib Yatrek vo-

chunk duddvancho adar dita. Tech porim Kristan-vankui tanchea dhor-machea Povitr Suvatank bhett divnk suvidha di-vncheo mhonn maglam, oxem Fereration-achea odheokx Albert Dua-n potrkarank sanglam. Tox-ench anik eklo vavurpi Augustine John fuddem sorun duddu ektthaim ko-runk sorkarachi porvangi

maglea. Amchea durboll Kristanvank vattechea khorsak tori sorkaracho adar mellunk goroz asa mhonn Augustine sangta.

Tamil Naduche Mukhel Montri Xmti. Jayalalithan fattlea Dezembrant Kristanvank Povitr Suvatancher yatrek vochunk sorkarachea duddvancho adar jahir kela. UCAN

Punjabachim Kristanvam Jeruzaleak vochunk adar magtat

Jivitache Umedhir l 16Vauraddeancho Ixtt � August 11, 2012

LINEL ADS 5X1FESTIVAL

Pantaleao Fernandes|VIP

Deputy Superintendent of Police, Sammy Tavares-an boroun, sador kelolo tiatr “Apleam Bhurgeam Sangata” nhoinch Goyant, punn Europachea desamni porian porzoll’lo. Tea tiatracho ‘silver jubilee show’ Julayche 28ver Paris xarant zalo.

Pordesant ravpi Goykaram vixim Tavares-acheo godd yadi asat. “Han-ven mhozo tiatr Wembley ani tea uprant Swindon ani Parisak dakhoilo. Goyant ‘houseful’ zalo toso porde-sant-ui ‘houseful’ zalo ani Goykaramni mhaka boro tenko dilo.

Tiatr ‘houseful’ zal’lo polleon, oso lok adim kednanch zaunk na mhonn zaiteamni sanglem,” oxem Tava-res sangta. Tiatrak ha-

jir zalole soglle Goykar asle, punn tanche modem thoddo videxi lok-ui aslo mhonn to kolloita.

Goychi sonskrutai ani

porompora sambhallunk pordesant aslole Goykar sodanch aite ani toyar mhonn tanchea asnnea udexim sidh zalam.

“Pordesant pollelolea tiatram modhem, mhozo tiatr soglleank chodd avoddlo ani tosle tiatr anink-ui gheun ieonk

‘Vevsai ani avodd zoddun ies melloitam’

LONDON: China-chem bad-minton khellgoddi Xin Wang hinnem ‘quarter-fi nal’-intle dusre ferient aplo paim sarko na mhunn khell ordear soddlolean Bharotachea Saina Nehew-al-ak xinxeachem podok favo zalem.

China-chea khod-degant badminton kheall-goddianchea tonddantlean bhangarachem podok jikhun Saina haddttolem mhunn zori dubav aslo tori noxiban taka xinxeachem podok favo zalolean tan-nem desak man haddlo oxem lok mhunnttat.

S a i n a - c h e m mhunn’nnem asa ki khel-lache dusre ferient Xin Wang ghottayen khellpache poristithint naslem dekun tem taka haroitolench as-lem . “Badminton khel-lant Bharot desak ek podok melltolem oxem hanven kednanch chintunk naslem. Khorem mhunnlear mhaka bhangarachem podok jik-hpachem aslem punn jem kitem mell’llem tatunt hanv khoxal” asa oxem sangun Saina Nehewal hannem fud-

dem sanglem ki “mhojem ek sopon uzvaddak ailem. Fuddlea Olympic khel-lant borem khellon bhan-garachem podok haddpacho hanv proytn kortolem”

China ani Korea hea desamni je porim chodd ani chodd cheddvam bad-minton khell khellunk fuddem sortat toxem Bha-rot desantui chodd ani chodd cheddvam hea fud-dem badminton raquets aplea hatant ghetolim oxi tannem nimanne koddem ast ballgili.

Atam meren Bharot de-sak fokot tinuch podkam mell’lleant. 1 chandichem ani 2 xinxeachim. Vijay Ku-mar hannem “rifl e-shoot-ing” khellant desa khatir chandichem podok zalear Gagan Narang ani Saina N ehawal hannim xinxeachim podkam haddlim.

London Olympics 2012Bharot poilech pavtt fokot 4 medal gheun khuxal

Goykaramni mhojea thaim maglem.”

Mhozo tiatr dakhoila titlea-i suvatancher Goykarancho boro ievkar amkam mell’lo mhonn Tavares sangta. Fuddarak anink tiatr borounchi khoxi asa, punn ek pulis odhikari koso somazant mhoji zobabdari hanven pallunk zai. Vell mell’lear, hanv dusro tiatr uzvaddak haddtolom. Sodheak lovkik zal’lo tiatr Setembrachea mhoineant Tavares Muscat, Qatar, Kuwait ani Dubai

vhortolo. Mhaka ies nhoinch tia-tra udexim mell’la, punn mhojeo don VCD ‘Police Porjek’ ani ‘Dessak Bhet-toi’ uzvaddak aileo tedna, sumar 12 proteo Goy-ant toxench pordesant rokddeoch khopleo ani oxe toren ek itihas ghoddun ailo.

“Khoxi aslear, jivitant kainch avgodd nhoim. Disak tum sov horam nhidtai zalear, fokt chear horank tum nhidunk proitn kor ani her sogllem tharear poddtolem. Pulisponn mhoji vevsai ani tiatr mhoji avodd,” oxem Tavares obhimanan sangta.